PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län 2012

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län 2012

2 Text Maria Salomonsson Text- och bildredigering Urban Isberg

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Näringsgrenar och yrken...7 Utbudet av arbetskraft...14 Öppet arbetslösa och sökande i program...16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...20 Yrkesbarometer...28 Om prognosen...28 Källor...28 Diagrambilaga...29

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Jämtlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 2 Sammanfattning Dämpad återhämtning Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroomsådet samt i USA. Som det ser ut nu så fortsätter den globala ekonomin att tappa tillväxttakt. Det betyder att den globala tillväxten kommer att bli förhållandevis låg under det närmaste halvåret. Sverige påverkas också av omvärldens finansiella oro på ett flertal sätt. Många företag avvaktar med investeringar tills oron över ekonomin lagt sig. s prognos för länet har reviderats rejält när det gäller arbetslöshet och sysselsättning. Under första halvåret såg det ganska positivt ut jämfört med höstens bedömningar. För Jämtlands län innebär detta att sysselsättningen kommer att minska under 2012 och antalet arbetslösa kommer att öka. Det ser lite olika ut inom olika näringsgrenar men inom offentlig sektor förväntas tjänsteproduktionen öka samtidigt som sysselsättningen kommer minska. Den privata sektorn förväntas fortsätta öka sin sysselsättning under 2012 om än inte lika starkt som under hösten och våren. Det är främst tjänstenäringen som bedöms dämpa den generella nedgången något. Antalet sysselsatta minskar något 2012 Senaste mätningen 1 mellan och visar den kraftigaste nedgången någonsin, en minskning på drygt sysselsatta. Efter det skedde en kraftig uppgång under. Under bedöms sysselsättningen fortsätta öka med ca 500 för att gå ned marginellt med 100 personer under Arbetskraften ökar 2012 Arbetskraften i Jämtlands län minskade något under och minskningen fortsatte under. Under de tre första kvartalen ökade utbudet kraftigt vilket berodde på att många av de långtidssjukskrivna fördes över från Försäkringskassan. Arbetskraften bedöms minska med 360 under men öka under 2012 med cirka 400. Arbetslösheten ökar under 2012 Öppet arbetslösa och sökande i program ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan högkonjunkturen var som starkast. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i progam med aktivitetsstöd har sjunkit i snabb takt under hela första kvartalet. Under andra och tredje kvartalet har minskningstakten bromsats in. Totalt antal arbetslösa bedöms av Arbetsförmedlingen minska med drygt 860 under men bedöms öka med ca 500 under Utmaningar på länets arbetsmarknad Grupper hos Arbetsförmedlingen som generellt bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2012 är: ungdomar med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa) 1 RAMS, SCB

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 3 Mer specifika utmaningar för länet: Förbättra förutsättningar för de arbetssökande som kommer att få svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Öka utbudet av arbetskraft. Skapa bättre förutsättningar för att kunna matcha arbetsgivarnas efterfrågan av kompetens. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utfallet av efterfrågan på varor och tjänster det senaste halvåret hamnade lägre än de färväntningar arbetsgivarna hade i våras. Förväntningarna inför kommande halvår har dämpats rejält. Det är byggsektorn som är mest negativ i sina förväntningar tillsammans med transportsektorn. Både industrin och privata tjänster har sänkt sina förväntingar. Mot strömmen går Jord och skoksbrukssektorn som har högre förväntningar inför kommande halvår än vad de hade i våras. Bedömningarna indikerar en konjunkturnedgång i jämförelse med resultaten av intervjuundersökningen våren. I tabellen redovisas företagens bedömningar i form av nettotal, vilket utgörs av andel som bedömer ökad efterfrågan, minus andel som bedömt minskad efterfrågan på varor och tjänster. När konjunkturläget stärks redovisas starkare och positiva nettotal. Nettotalet ska inte tolkas som ett absolut tal utan snarare som en konjunkturindikator. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser har varierat över tid. Den senaste hög och låg konjunkturen syns tydligt likaså återhämtningen och första kvartalet. Fjärde månaden in på året har antalet lediga platser börjat minska något men det är fortfarnade bättre än föregående år. Främst återfinns de lediga platserna inom hotell och restaurang, handel, utbildning samt vård och omsorg. Antalet lediga platser bedöms dämpas något ytterligare under 2012.

7 Arbetsmarknadsutsikter - för Jämtlands län 4 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft är hur de bedömer produktionsnivån. Tabellen nedan visar företagens bedömning av den produktionsökning som kan ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppger 18 procent av de intervjuade att de nyttjar personalstyrkan maximalt och kommer att behöva rekrytera personal för att kunna öka produktionen. Det är ungefär samma resultat som vårens undersökning. Arbetsgivarna inom byggnadsverksamheten nyttjar sin personal effektivt. Hälften av företagen uppger att de behöver anställa vid en produktionsökning och ytterligare 25 procent klarar en produktionsökning på 10 procent innan de måste rekrytera. Inom Jord och skogsbruk anger nära 40 procent att rekrytering behöver ske om produktionen ökar mer. Ytterligare nästan 40 procent anger en maximal produktonsökning på 10 procent innan rekrytering måste ske. Inom privata tjänster anger ungefär var femte arbetsgivare att de måste anställa innan produktionsökning måste ske, ytterligare 40 procent anger att de kan öka produktionen 10 procent innan rekrytering måste ske. Samtidigt så är det här den största andelen arbetsgivare på 42 procent som har det största utrymmet för produktionshöjning innan eventuell rekrytering. Inom industrin anger endast var tionde arbetsgivare att de måste anställa innan produktionsökning och över hälften svarar att de kan öka maximalt 10 procent innan de måste anställa. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 5 Rekryteringsproblem Arbetsgivarna angav en stor brist på arbetskraft under högkonjunkturen. var andelen arbetsgivare som angav brist som högst på 32 procent. Lägst var bristtalet under hösten och våren, då endast 13 procent av arbetsgivarna tyckte det var brist på arbetskraft. Vid senaste mätningen var det 23 procent som upplevde brist, något under snittet för mätningarna -. Arbetsgivarna inom bygg och privata tjänster angav lägst brist. Arbetsgivarna inom offentliga tjänster angav största bristen som dessutom har ökat vid varje undersökningstillfälle sedan våren. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren -hösten Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentlig verksamhet Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Ett flertal yrken inom några av branscherna kan visa ett överskott samtidigt som arbetsgivarna anger brist. Detta kan dels förklaras av att vissa yrken har fler olika certifikat där särskilda typer av fordon eller maskiner ska hanteras. Inom vissa yrkesutbildningar och legitimationsyrken krävs många gånger en längre praktikperiod innan man får en giltig legitimation som i praktiken innebär att företaget måste avsätta tid och resurser för den person de tar in. I mindre företag kan detta ofta innebära problem då marginalerna för lönsamheten är väldigt små. Det blir ett dubbelt dilemma då arbetgivarna gärna vill anställa någon med erfarenhet. Några exempel på sådana yrken är installationselektriker, skogsmaskinförare och kockar. I de delar av länet som har mindre arbetsmarknader och domineras av glesoch landsbygd kan det ibland vara svårt att rekrytera till yrken som kräver högre utbildning. Arbetsgivare i större arbetsmarknader konkurrerar med bättre löner och möjlighet till karriärvägar. Detta leder också till en typ av brist, det kanske inte rör sig om några större antal men det det kan vara av stor betydelse då det kan vara en avgörande nyckelkompetens för arbetsgivaren. Svårigheten i att rekrytera kan leda till att arbetsgivaren avstår eller sänker sina krav vilket kan hämma utvecklingen av företaget och arbetsmarknaden på sikt. Exempel på sådana yrken kan vara arkitekter, ingenjörer, systemutvecklare, distriktsköterskor och läkare. I de områden av länet där vinterturismen dominerar stora delar av arbetsmarknaden uppstår dubbla problem beroende på säsong. Under vinterhalvåret uppstår brist på specifika yrken som till exempel kock med erfarenhet, bagare, konditor och yrken kopplade till kroppsvård. Under sommarhalvåret uppstår ett visst överskott inom vissa yrken som exempelvis massörer och liftskötare. Försök att kombinera olika yrken, som till exempel skogsarbetare och liftskötare, för att mildra säsongsarbetslösheten har genomförts utan större framgångar.

9 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 6 Många yrken kan också kräva ett vanligt B-körkort vilket främst drabbar ungdomar och utrikesfödda. Detta kan vara ett problem främst inom hemtjänst och lokalvård vilket medför problem då matchning ska ske. Ett specifikt bristproblem för gles- och landsbygdsorterna är de små företagen där företagaren snart går i pension och ingen som tar över verksamheten. Det handlar ofta om olika typer av hantverksyrken som rörmockare och snickare. Det kan även vara svårt att rekryterar personer till deltidstjänster vilket också kan leda till en typ av brist då det kan vara svårt att försörja sig om man inte arbetar heltid. Exempel på detta är bland annat lärartjänster i de mindre kommunerna i länet. Varsel Efter den kraftiga uppgången av antalet varsel om uppsägning under och har mängden sjunkit rejält under och början av. De största varslen från till oktober skedde inom tillverkningsindustrin och då främst inom verkstadsindustrin. I de branscher där det skett en återhämtning har många av de varslade och uppsagda återfått sina anställningar hos tidigare arbetsgivare antingen i form av visstidsanställningar eller genom bemaningsföretag det är ett sätt att gardera sig på kort sikt om produktionen skulle gå ned. Under oktober månad var det 73 personer som var berörda av varsel det var 22 färre än oktober. Totalt under har 448 personer varslats om uppsägning vilket är 237 färre än motsvarande period under förra året. Beroende på den globala utvecklingen och hur den kan tänkas påverka länet så kan antalet varsel öka under Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) 448 Källa: Arbetsförmedlingen

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 7 Näringsgrenar och yrken Återhämtningen inom näringslivet under och första halvåret har dämpats och höstens intervjuundersökning indikerar en konjunkturnedgång. Det är framförallt den offentliga sektor och byggsektorn som kommer stå för den största delen av tillbakagången. Företag som säljer tjänster till andra företag kommer dämpa nedgången något. Industrin och jord och skogsbruket bedöms bli relativt oförändrade under Sysselsättningen i länet Under bedöms sysselsättningen öka med ca 500 men under 2012 bedöms det ske en marginell minskning med ca 100 sysselsatta. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentlig verksamhet Totalt Källa: Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år drygt personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Branschen har angett ett högt kapacitetsutnyttjande i företagen och andelen av företagen som angett en brist på arbetskraft ligger över det historiska medelvärdet. Förväntningarna på efterfrågeutvecklingen i branschen från förra hösten var ganska höga medan utfallet blev väldigt lågt. Under våren hade de sänkt sina förväntingar rejält men trots det blev utfallet ännu lägre. Förväntningarna det kommande vinterhalvåret är något positivare trots allt. Andelen arbetsgivare som anger brist har minskat något jämfört med våren men ligger över det historiska genomsnittet. Exempel på brist yrke är skogsmaskinförare. Jordbruket påverkas i högsta grad av vad som händer i världsekonomin, där bland annat valutan inverkar på vardagen på många sätt när det gäller priser på mjölk, kött, spannmål, markvärde, insatsvaror, eu-stöd med mer. Generellt minskar det ekonomiska utrymmet för Lantbrukarna. 2 Skogsbruket påverkas också av obalanserna i den globala eknomin där industrins avsättningsmöjligheter på den internationella massa-, pappers och trävarumarknaderna påverkar konjunkturen. 3 Hårt pressade sågverk, prissänkningar på massa samt en högt värderad krona leder till prissänkningar på massaved och timmer för skogsbruket i länet. Antal sysselsatta bedöms vara relativt oförändrad under Lantbrukskonjunkturen Nr 2, septermber ; 3Lantbrukskonjunkturen Nr 2, septermber ;

11 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 8 Industri Industrisektorn sysselsatte år drygt personer vilket utgör omkring 9 procent. Flest sysselsatta finns inom elektronik-, trä-, metallvaruoch livsmedelstillverkning. Andelen arbetgivare som anger fullt kapacitetsutnyttjande är endast 11 procent. Däremot anger hälften av de tillfrågade arbetsgivarna en 1-10 procents ökning av produktionen innan de måste anställa. Andelen som angett brist är lika stor som innan lågkonjunkturen och ligger över medelvärdet. Förväntningarna om efterfrågan i vårens undersökning hamnade något lägre än de förväntat sig. s undersökning visar att industrin har sänkt sina förväntningar. De kommande 6 mån och 6-12 månaderna är förväntningarna lägre än både vårens och förra höstens undersökning. Förväntingarna ligger även under det historiska medelvärdet. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Nettotal 60 Kommande 6 månaderna Historiskt medelvärde 6 månader Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde 6-12 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tillverkande industri stod för en stor del av alla varsel och uppsägningar som skedde under den värsta lågkonjunkturen men har under året återhämtat sig, dock inte till de nivåer som var innan lågkonjunkturen. Var femte arbetsgivare anger brist på arbetskraft och exempel på bristyrken är maskiningenjörer och maskintekniker. Bedömningen av sysselsättningen under 2012 bedöms vara relativt oförändrad.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 9 Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamheten sysselsatte år cirka personer, vilket utgör omkring 7 procent av den totala sysselsättningen. Jämfört med vårens undersökning är byggsektorns förväntningar de kommande 6 månaderna väldigt låga då nettotalet ligger på ett stort minus. För de kommande 6-12 månader är förväntningarna på efterfrågan fortfarande väldigt låga. Värdena ligger långt under det historiska medelvärdet. I diagrammet kan man även följa säsongsvariationen för branschen, där den generellt sett är mer positiv under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Nettotal 80 Kommande 6 månaderna Historiskt medelvärde 6 månader Kommande 6-12 månaderna Historiskt medevärde 6-12 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Hälften av arbetsgivaran har angett att de jobbar för fullkapacitet och inte har utrymme att öka den mer innan de måste anställa. Trots det så har andelen företag som tycker att det är en brist på arbetskraft aldrig varit så låg i någon tidigare mätning. En förklaring är att både både orderingången och byggandet sjönk i våras och tenderar att fortsätta sjunka. Olika störra projekt, som till exempel vindkraftutbyggnader och arenan i Östersund, som skulle ha kommit igång under året har stannat upp av olika orsaker. Det är också de större entreprenörerna som har störst problem. De mindre företagen har fullt upp med byggande i fjällvärlden men även där finns tecken på en avmattning. Ungefär var 10 arbetsgivare anger att det är brist, vilket är det lägsta bristtalet hittills i länets undersökningar. Exempel på bristyrken är bygg- och tunnplåtslagare, betongarbetare, murare, takmontörer, vvs-montörer, installationselektriker med flera. Bedömningen är att sysselsättningen kommer att gå ned under 2012.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 10 Privata tjänster Inom den Privata tjänstesektorn var det drygt sysselsatta år, vilket utgör omkring 42 procent av Jämtlands läns totala näringar, den privata tjänstesektorn har ökat relativt kraftfullt de senaste 10 åren. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Nettotal 60 Kommande 6 månaderna Historiskt medelvärde 6 månader Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde 6-12 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vårundersökningens förväntningar infriades inte och utfallet blev mycket lägre. I höstens undersökning har arbetsgivarna inom de privata tjänsterna sänkt sina förväntingar jämfört med i våras och nettotalet hamnade på 20 jämfört med 34 i våras. Förväntingarna ligger även under det historiska snittet. Sysselsättningen inom privata tjänster förväntas öka Personliga och kulturella tjänster, Hotell och restaurang sysselsatte drygt under, vilket utgör ca 9 procent av antalet sysselsatta. Förväntningarna på hösten blev som Hotell och restaurangbranschen förutspått. Förväntningarna som personliga och kulturella tjänster hade på hösten blev positivare än väntat och branschen har väldigt positiva förväntningar på de kommande 6 månaderna. Turismen är en betydelsefull del av näringslivet i Jämtlands län. När sommaren summeras kan man konstatera att norra Sverige och då särskilt Jämtlands län har gått mot strömmen med en positiv utveckling. Medan riket backade 1 procent ökade Jämtlands län med 7 procent. Även övriga Norrland visar på en tydligt positiv utveckling på plus 4 procent.4 I höstens prognosomgång har hotell och restaruangbranschen sänkt sina förväntningar något. Detta kan bero på två senaste vintersäsongerna har upplevts som tuffare av lite olika orsaker. Dels beroende på att södra Sverige har haft två vintrar med bra snötillgång, kronans värde har ökat vilket gör att turisten väljer att resa utomlands. Inför kommande vintersäsong har den varma gröna 4 Jämtland/Härjedalen Turism;

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 11 hösten gjort fjällresenärer en aning avvaktande. I oktober låg stora skidorter som Sälen, Åre, Vemdalen och Idre 5 procent under förra årets försäljning, enligt ägaren Skistars senaste kvartalsrapport. Exempel på bristyrken är à la carte kockar med erfarenhet och kunnig och rutinerad serveringspersonal. Handel och kommunikation: parti-, detaljhandel, transport, magasinering. Branscherna sysselsatte år nästan personer, vilket utgör omkring 17 procent av Jämtlands läns totala näringar. Handelns förväntingar i våras infriades inte, utfallet hamnade ganska mycket lägre och inför kommande halvår har de sänkt sina förväntningar en hel del. Handeln är kanske den bransch som är mest känslig för konjunktursvängningar. Försäljningen i handeln styrs bland annat av hushållens framtidsförväntningar och utvecklingen av deras reala disponibla inkomster. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer indikerar klart negativa siffror för handeln. Konfidensindikatorn för detaljhandeln har fallit dramatiskt och ligger under det historiska genomsnittet. Hushållens konfidensindikator backade i oktober för femte månaden på rad och ligger också den under det historiska genomsnittet. Det som eventuellt lyfter handeln i länet är gränshandeln och de norska turisterna. Förväntingarna för information och kommunikation infriades inte på långa vägar och inför det närmsta halvåret har de sänkt sina förväntningar. Branschen är delvis ihopkopplad med vissa delar av Callcenterverksamheten som handlar om inkommande supportsamtal. Transportbranschen sysselsätter ungefär Branschen drabbades extremt hårt i lågkonjunkturen. De intervjuade arbetsgivarna inom transport var optimistiska i vårens undersökning men utfallet blev mycket negativt. I höstens undersökning har de sänkt sina förväntningar rejält och många tror på en mycket sämre utveckling den närmsta 6 månaders perioden. En av orsakerna till den försämrade efterfrågan inom transport är sannolikt att utvecklingen inom industrin och skogsnäringen har bromsat in. Det händer också att transportföretag blir av med uppdrag men det betyder inte att arbetstillfällen försvinner utan tjänsten fortfarande ska utföras i länet som till exempel Bussbolag. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin/transportsektor finns även en åldrande entreprenörskår, framförallt skogsmaskinsförare och chaufförer av timmerbilar vilket medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. Sysselsättningen inom branschen bedöms minska något under prognosperioden. Finansiell verksamhet sysselsatte år drygt personer, vilket utgör omkring 13 procent av sysselsättningen i länet. Arbetsgivarna inom den finansiella verksamheten har sänkt sina förväntingar marginellt men de är forrfarande positiva inför I vårens undersökning var företagarna positiva men utfallet hamnade något under den förväntade nivån. Finansiell verksamhet och företagstjänster eller Callcenter företagen är stora i Östersund. Det råder en relativt hög efterfrågan och många behöver arbetskraft. De företag som erbjuder tjänster inom nummer upplysning och annan samhällsinformation ser dock en minskad inströmning av uppdrag, mycket på grund av Iphonetekniken. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former. Där påverkar bland annat uppdrag från stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften men även Mittuniversitetet ses som en viktig rekryteringsgrund till mer kvalificerade verksamheter. Exempel på bristyrken är ekonomi-, löne- och personalassistenter.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 12 Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn var det drygt sysselsatta år vilket motsvarar 38 procent av samtliga sysselsatta i länet. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Nettotal Kommande 6 månaderna Historiskt medelvärde 6 månader Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde 6-12 månader -60 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Inom offentlig sektor är förväntningarna väldigt positiva de kommande sex månaderna under. Förväntningarna 2012 är även de positiva. Det var främst inom verksamheterna barnomsorg, vuxenutbildning och vård och omsorg som bidrog till att utfallet blev positivt. Trots de positiva förväntingarna på efterfrågan så bedöms sysselsättningen vara oförändrad under för att sedan minska något under Offentlig sektor är de som anger störst brist och den har ökat de senaste åren. Exempel på brist yrken är läkare, psykologer, distriktssköterskor, speciallärare, förskolelärare, markingenjörer med flera. Hälso- och sjukvård, vård och omsorgssektorn sysselsatte cirka personer år vilket utgör omkring 19 procent av Jämtlands läns totala näringar. Cheferna inom området känner stor osäkerhet utifrån lagen om valfrihet. Flera privata företag är på väg in på en växande marknad, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten har varit bekymmersam. Stora besparingar inom landstinget genomfördes under våren. Tillkomsten av nya lagar så som lagen om valfrihetssystem möjliggör att privata aktörer kan sälja tjänster som tidigare skötts av offentlig verksamhet och det påverkar antalet sysselsatta inom vård och omsorg. Totalt inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare under prognosperioden, framför allt genom pensionsavgångar. Internt inom landstinget finns en omställningsgrupp som jobbar aktivt med att omplacera överskott av personal från en verksamhet till andra verksamheter där det kan vara brist. Även om inte de kommande årens personalavgångar

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 13 inom offentlig vård ersättas fullt ut, så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri och biomedicin, läkare. Vissa kommuner upplever svårighet att rekrytera personliga assistenter, kontaktpersoner och ledsagare. Utbildning och forskning: År var ca personer sysselsatta inom utbildningsoch forskningsområdet, vilket utgör omkring 11 procent av Jämtlands läns totala näringar. Sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner en trend som förväntas plana ut fram till Grundskolan har fått ett stort problem i och med kravet på lärarlegitimation. Det innebär att många små skolor som endast har obehöriga lärare inte uppfyller kraven. Det finns även ett trendbrott där fler lärare väljer att fortsätta jobba efter 65 år. Konkurrensen mellan skolor har hårdnat, och fler väljer att söka sig till friskolor i Östersund. Friskolor är även på gång att starta i Krokoms kommun. Efter flera år av vikande studenttal tillhörde Mittuniversitetet ett av de lärosäten som ökade sitt studentunderlag mest under och. Andelen sökande ökade med mer än riksgenomsnittet. Vid en lågkonjunktur ökar normalt även intresset hos personer för att läsa in eller komplettera tidigare gymnasiebetyg eller att läsa en yrkesinriktad vuxenutbildning. Trots ett skyhögt söktryck så ställs kurser in på grund av en mindre budget. Sammantaget bedöms sysselsättningsnivån inom universitetet vara relativt oförändrad samma gäller för vuxenutbildningen i länet kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå 2012, trots ett ökat antal studerande. Sysselsättningen för övrig utbildning bedöms minska ytterligare något under prognosperioden. I glesbygdskommunerna är det befolkningsunderlaget som sviker och påverkar elevunderlaget till skolorna. För förskolorna ser det lite ljusare ut för tillfället i vissa delar av länet. Vissa skolor erbjuder endast deltidstjänster vilket skapar svårigheter att rekrytera språklärare och specialpedagoger. Offentlig förvaltning: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år drygt personer vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlands läns totala arbetsmarknad. Besparingar och pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verksamheter inom Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga inom miljö, teknik och specialområden som markingenjörer.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 14 Utbudet av arbetskraft De faktorer som påverkar det totala arbetskraftsutbudet är främst befolkningen, vilken ålder de är i och vad de gör. De som inte är inräknade i arbetskraften är en del av dem som studerar samt är sjukskrivna plus andra som av olika skäl inte väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta kan påverka utbudet i ganska stor utsträckning beroende på var i länet man bor. Möjligheter till pendling påverkar också utbudet av arbetskraften. Arbetskraften som Arbetsförmedlingen gör sina prognoser på definieras som summan av antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetskraften i Jämtlands län ökar med ungefär 400 personer under Det minskade sysselsättningen och ökningen av arbetslösa är en del av förklaringen. Befolkningsutveckling Den faktor som har enskilt störst på verkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till det minskade arbetskraftsutbudet i länet. Dessutom kommer demografiska effekter att få en allt större påverkan på utbudet av arbetskraft framöver. Medelåldern i länet är drygt 43 år och ligger högre än riket där medelåldern ligger på drygt 41 år. Högst är medelåldern i Ragunda på nästan 47 år medan den är lägst i Åre på drygt 40 år. Senaste befolkningsmätningen som gjordes sista december visade en ökning med 25 personer vilket gjorde att Jämtlands län hamnade på invånare. Förra året var minskningen 12 personer. Östersund, Krokom och Bräcke hade en befolkningsökning medan de övriga kommunerna hade en minskning. Störst nedgång hade Härjedalen med 131 personer. Framför allt beror befolkningsminskningen på att det dör fler än som föds, vilket i sin tur beror på att länet har för få kvinnor i familjebildande åldrar. Förra året var länets födelsenetto5 minus 48. Av länets samtliga kommuner så hade endast Östersund, Åre och Krokom som samtliga hade ett positivt födelsenetto. Flyttnettot2 för länet var positivt och det var främst Östersund, Bräcke, Krokom och Ragunda som bidrog till detta, i övriga fyra kommuner var flyttnettot negativt. De senaste 10 åren har befolkningen i länet minskat med drygt invånare. De i befolkningen som räknas till arbetsför ålder, år, minskade med nästan 500 personer under samma period. Den negativa befolkningsutvecklingen, både historiskt och den prognostiserade, visar att det är färre som kommer att tvingas försörja fler. I riket minskar den inrikesfödda befolkningen samtidigt som den utrikesfödda befolkningen ökar, vilket dämpar den totala befolkningsminskningen. Hela 80 procent av befolkningsökningen i landet förklaras med inflyttning från utlandet. Även i Jämtlands län är det den utrikesfödda befolkningen som ökar i antal medan den svenskfödda befolkningen minskar. Detta mönster går igen i landets övriga län med undantag för storstadslänen där även den svenskfödda befolkningen ökar. I riket utgör utrikesfödda 14,7 procent av befolkningen och i Jämtlands län utgör gruppen 6,3 procent. Flest utrikesfödda personer finns i Bräcke där de representerar 8,0 procent av befolkningen och minst andel finns i Bergs kommun med endast 5,6 procent. 5 Födelsenettot får man när man summerar antalet födda och döda.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 15 Stor grupp utanför arbetskraften I Jämtlands län finns nästan personer i åldern år. Av dem är cirka sysselsatta. Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning och instegs- och nystartsjobb räknas som sysselsatta. Arbetskraften i Jämtlands län minskade något under och minskningen fortsatte under. Siffrorna för kommer förmodligen också visa på en minskning trots att utbudet fylldes på av de långtidssjukskrivna som fördes över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Även Arbetsförmedlingens nya uppdrag att integrera de nya invandrarna kommer att öka arbetskraftsutbudet, men i hur stor utsträckning är ännu svårt att bedöma. I Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, Ura :6, beskrivs befolkningens effekter på arbetskraftsutbudet i riket och länen under perioden I rapporten framgår att Jämtlands län liksom de flesta län, undantaget storstadslänen, får en allt minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften genom enbart befolkningseffekten minska med personer (10,4 procent) i Jämtlands län förutsatt att nuvarande utveckling av arbetskraft och sysselsättning kvarstår framöver. Det finns också klara tendenser i landet som visar att antalet som väljer att arbeta efter 65 års ålder ökar, vilket kommer att påverka skillnaden mellan de utträdande och tillträdande på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s sysselsättningssiffror för så är nästan personer över 65 år fortsatt sysselsatta i länet. De grupper i samhället som generellt ses som en påfyllnad av arbetskraften i framtiden är kvinnor och utrikes födda. Kvinnorna har oftare än männen kortare arbetstider, alltså mer deltids- och tillfälliga timtjänster. Således finns en liten arbetskraftspotential i att öka kvinnornas arbetskraftsdeltagande och också erbjuda kvinnorna fler heltider. Utrikesfödda är också en grupp som fortfarande utgör en låg andel av i befolkningen i Jämtland jämfört med de flesta andra län, speciellt om nordiskt födda räknas bort. Det innebär att det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikesfödda befolkningen och detta gäller särskilt de utrikesfödda kvinnorna, som har lägre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Att öka arbetskraftsutbudet för utrikesfödda handlar därför också i hög utsträckning om förbättrad integration. Ohälsa Ohälsotalet 6 fortsätter att minska för riket. Minskningen omfattar samtliga län och båda könen. Antalet personer med sjuk och aktivitetsersättning var cirka vilket är en minskning med drygt 1000 personer jämfört med. Med största sannolikhet kommer många ur denna grupp att komma in i arbete, vilket gör att arbetskraftsutbudet ökar något men det är svårt att förutspå antalet. Införandet av rehabiliteringskedjan har inneburit att ett stort antal personer med långa sjukskrivningsperioder har överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. 6 Ohälsotalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna år.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 16 Utbildning Antalet nybörjare på högskolan har ökat de senaste tre åren och beräknas minska något inför nästa år. Även Yrkeshögskolan har kommit igång med ett stort antal platser både och vilket också kommer att påverka utbudet av arbetskraften negativt på kort sikt. Kommunal vuxenutbildning, främst yrkesvux, tilldelades extra platser åren. Till detta kommer en extra satsning för åringar som saknar gymnasiekompetens samt fler folkhögskoleplatser. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller praktik och/eller utbildning räknas enligt officiell statistik in i arbetskraften till heltidsstuderande som aktivt söker arbete. Antalet personer i dessa program har ökat senaste året och kommer troligtvis att öka mot slutet av nästa år. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens ökar nästa år. Många av de i utbildningsväsendet har långa studietider. I många fall kommer man ut på arbetsmarknaden i årsåldern. Att förkorta studietider skulle ge ett stort tillskott till arbetskraften. Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling Öppet arbetslösa och sökande i program ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan högkonjunkturen var som starkast. Antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd inskrivna på arbetsförmedlingarna i Jämtlands län uppgick till totalt tredje kvartalet, vilket innebar en minskning med 1000 personer jämfört med tredje kvartalet. Antalet kvinnor som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var 2 600, en minskning med 400 personer jämfört med förra året. Antalet män som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd utgjorde vilket var en minskning på 600 personer. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit i snabb takt under hela första kvartalet. Under hösten har nedgången stannat av och troligtvs blir det en ökning. I hur stor utsträckning återstår att se. Den förbättring som skett i svensk ekonomi under och har planat ut vilket medför att vårens positiva prognos reviderats ner på grund av oroligheterna i den globala ekonomin. Sysselsättningen vändes från en negativ utveckling under till positiv under och bedömdes fortsätta öka om än inte lika kraftigt. Då det råder olika förutsättningar i olika delar av länet så kommer naturligtvis effekterna falla olika. Andelen arbetslösa av befolkningen kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn, kommer troligtvis att gynnas snabbast av en allmän återhämtning i ekonomin.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 17 Arbetslösheten ökar 2012 Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal ,48 kvartal , kvartal ,47 Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen visar att antalet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas minska med 8,72 procent till ca fjärde kvartalet. Prognosen för fjärde kvartalet 2012 visar en ökning med 8,47 procent till Arbetslöshetens struktur I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv. I tabell 7 nedan beskrivs andelssiffran i hur hög grad respektive grupp finns representerade som arbetslösa i förhållande till gruppen i arbetskraften. Arbetslösheten i länet Under tredje kvartalet uppgick arbetslösheten till 8,9 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 1,6 procentenheter lägre än motsvarande period ett år tillbaka. Arbetslösheten i länet är 0,9 procentenheter högre än riksgenomsnittet som ligger på 8 procent. Störst andel totalt inskrivna arbetslösa finns i Bräcke med 13,0 procent. Lägst är arbetslösheten i Krokom med 6,0 procent. Männen har gynnats av konjunkturuppgången Arbetslösheten bland män är större än bland kvinnorna i Jämtlands län men i riket är det tvärtom där andelen kvinnor är större än männen. I länet var andelen män 9,2 och kvinnorna 8,6. Motsvarande riket var motsvarande siffror 7,9 för männen och 8,2 för kvinnorna Lågkonjunkturen slog framförallt mot branscher och yrken där männen är överrepresenterade vilket gjorde att fler män än kvinnor skrev in sig som arbetssökande. Under återhämningsperioden minskar arbetslösheten bland männen snabbare än bland kvinnorna. Mer än var fjärde ung är arbetslös Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är hög. Nästan var femte ungdom, 18,2 procent mellan som kan arbeta var inskrivna arbetslösa tredje kvartalet. I Jämtlands län är situationen ännu allvarligare då 26,6 procent av ungdomarna är inskrivna arbetslösa. Ungdomarna i Bräcke möter den svåraste arbetsmarknaden där 34,4 procent är arbetslösa. Något mindre tuff är situationen i Åre där andelen är 12,6 procent.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 18 Arbetslösa år Andelen arbetslösa i åldern är 6,6 att jämföra med riket på 6,2. Åldersgruppen minskade med 1,5 procentenheter mellan tredje kvartalet till tredje kvartalet. Svårare att få arbete som utrikes född Tredje kvartalet var 27,2 procent utrikesfödd i länet inskriven som arbetssökande. Motsvarande för riket var 20,1 procent. Högsta andel utrikes födda finns i Bräcke med 58,8 procent och i Krokom utgör gruppen en mindre andel, 19,2 procent. Många utrikesfödda i länet möter en tuff arbetsmarknad med uppenbara svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta illustreras av en hög arbetslöshet bland utrikesfödda som ökat även under en period då många inrikesfödda personer gått i arbete i hög utsträckning. Andelen inrikesfödda som är inskrivna arbetssökande minskade med 1,7 procentenheter mellan kvartal 3 och. Men andelen utrikesfödda ökade med 1,8 procentenheter. Personer som är utrikesfödda gynnas i en senare del av en konjunkturuppgång. Under då kurvan för svenskfödda som gått i arbete är positiv har andelen utrikesfödda fortsatt att öka. Därför befarar Arbetsförmedlingen att gruppen kommer att kvarstå och öka i ett läge där återhämtningen mattas av. Kortutbildade överrepresenterade Personer med korta utbildningar (högst grundskoleutbildning) är tillsammans med utrikesfödda de grupper som har en utmärkande hög arbetslöshet. Sedan lågkonjunkturen har antalet arbetslösa personer med högst grundskola ökat markant i riket. Denna grupp ökade mest i andel bland de arbetslösa efter lågkonjunkturen följt av gymnasieutbildade, minst ökade andelen med eftergymnasial utbildning. Av de i arbetskraften som saknar gymnasieutbildning i Jämtlands län var 17,8 procent inskriven arbetssökande. Av de med gymnasieutbildning var 9,1 procent inskriven och bland de med eftergymnasial utbildning var 5,4 procent inskriven. Det innebär att personer med längre utbildning inte är representerade i lika hög grad vid Arbetsförmedlingarna i länet som de med kortare utbildning. När arbetsmarknaden förbättras och fler får arbete är det framförallt grupper med högre utbildningsnivå och starkare ställning på arbetsmarknaden som gynnas. Personer utan gymnasiekompetens blir kvar som arbetssökande och kan inte hävda sig i konkurrensen lika bra. Arbetsförmedlingens bedömning är att andelen korttidsutbildade kommer att utgöra allt större andel av de arbetslösa framöver.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 19 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Ragunda 11,1 11,1 11,2 28,6 8,1 9,9 33,3 22,1 9,5 7,1 Bräcke 13,0 12,3 13,7 34,4 8,6 9,9 58,9 25,6 11,2 9,7 Krokom 6,0 5,9 6,1 16,8 5,2 5,4 19,2 12,7 5,9 3,5 Strömsun 11,1 12,0 10,4 26,9 9,4 9,2 39,4 21,7 9,9 7,4 Åre d 6,5 6,9 6,0 12,6 5,2 5,6 19,9 11,5 6,4 4,5 Berg 8,1 7,9 8,3 19,1 6,0 7,0 35,2 13,1 8,1 4,3 Härjedale 7,3 7,7 7,1 17,3 5,0 6,3 22,9 14,0 6,5 5,0 Östersund 9,4 8,6 10,1 23,9 6,4 8,5 23,4 19,6 10,5 5,4 Länet 8,9 8,6 9,2 22,4 6,6 7,9 27,2 17,8 9,1 5,4 Länet ifjol 10,5 10,0 11,0 26,6 8,1 9,6 25,4 18,6 10,9 6,8 Riket 8,0 8,2 7,9 18,2 6,2 6,0 20,1 17,2 7,8 5,2 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Personer med lång tid utan arbete Trots den förbättrade arbetsmarknaden under och har andelen personer med lång tid utan arbete blivit större det senaste året. Även när arbetslösheten sjunker går förbättringen långsammast för dem som är långtidsarbetslösa, vilket gör att gruppen blir allt större bland de totalt inskrivna arbetslösa. Männen tenderar ha längre tider utan arbete än vad kvinnor har, vilket är samma trend som visar sig i riket. Andelen ungdomar är större i länet än i riket. Andelen personer med funktionsnedsättning och långa tider utan arbete har ökat markant och överstiger klart riksgenomsnittet. Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att gruppen med mycket långa sammanlagda tider utan arbete kommer att utgöra allt större andel av de inskrivna arbetslösa.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jämtlands län 20 Tabell 8: Öppet arbetslösa i mer än sex månader (för ungdomar år gäller 100 dagar) samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal 3 Kvartal 3 Riket kvartal 3 Kvinnor 43,3 40,6 47,7 Män 51,2 47,7 52,5 Unga år 56,7 59,6 51,5 Äldre år 59,3 53,1 65,4 Funktionsnedsatta 42,6 42,3 53,5 Inrikesfödda 48,7 45,4 50,6 Utrikesfödda 41,9 38,5 49,2 Utomeuropeiskt födda 39,8 37,7 47,0 Förgymnasial utbildning 48,4 47,3 53,7 Gymnasial utbildning 49,6 47,3 51,2 Eftergymnasial utbildning 40,2 33,8 43,8 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Jämtlands län har befunnit sig i en återhämtningsfas sedan lågkonjunkturen. Förbättringar på arbetsmarknaden har sedan dess skett genom ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Förbättringen skedde också överraskande snabbt och i högre takt än väntat fram till våren. beskriver prognosen ett län i avmattad konjunktur och arbetsgivare med en mer dämpad framtidstro. Men även oavsett konjunktursvängning befarar Arbetsförmedlingen flera problem där förutsättningarna för utveckling och tillväxt inte är tillräckligt goda. I detta kapitel diskuteras närmare några utmaningar som Arbetsförmedlingen och andra aktörer som arbetar för att förbättra förutsättningarna på länets arbetsmarknad står inför. Var fjärde utan arbete i mer än tre år Ett sätt att illustrera vilka utmaningar som finns på arbetsmarknaden är att analysera de arbetslösas sammanlagda tid i arbetslöshet under den senaste tioårsperioden. Fördelen med denna redovisningsmetodik är att fånga upp de individer som har tydliga svårigheter att finna en varaktig sysselsättning och växlar tider i arbetslöshet med tillfälliga arbeten. Denna problematik är särskilt tydlig för vissa grupper på arbetsmarknaden, personer som saknar gymnasiekompetens, personer med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda och personer i åldrarna år. Många av de som var arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program har haft mycket långa perioder utan arbete.