Konkurrenskraften i svenska gårdar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konkurrenskraften i svenska gårdar"

Transkript

1 Konkurrenskraften i svenska gårdar En jämförelse av lönsamhet och produktivitet bland svenska jordbruksföretag ( ) Lönsamheten varierar stort mellan enskilda gårdar och generellt är det samma gårdar som har bäst och sämst lönsamhet över tid. Större gårdar med hög kapitalisering och ett intensivt jordbruk är oftast mer lönsamma, mer produktiva och mindre beroende av stöd. Hur lönsamheten har utvecklats under för företagen påverkas främst av utvecklingen av avräkningspriser, produktionsfaktorpriser och produktivitet och i mindre utsträckning av produktionsutvecklingen. Rapport 2016:14

2 Omslagsfoto, överst från vänster: Shutterstock, Lena Clarin, Göran Molin, Urban Wigert

3 Konkurrenskraften i svenska gårdar En jämförelse av lönsamhet och produktivitet bland svenska Jordbruksföretag ( ) Rapporten är en del av Jordbruksverkets fortgående arbete med att öka kunskapen om jordbrukets konkurrenskraft och vilka faktorer som är avgörande för att driva ett konkurrenskraftigt företag på landsbygden Syftet med rapporten är att övergripande beskriva variationen i lönsamhet och produktivitet i det svenska jordbruket och identifiera signifikanta faktorer som påverkar variationen. Statistikenheten Författare Joel Karlsson

4

5 Sammanfattning Syftet med rapporten är att övergripande beskriva variationen i lönsamhet och produktivitet i det svenska jordbruket och identifiera signifikanta faktorer som påverkar variationen. Variationen i lönsamhet och produktivitet beskrivs för jordbruksföretag generellt och för fyra produktionsspecialiseringar (mjölk, nöt gris, och växtodling). Lönsamheten och produktivitet inom det svenska jordbruket. Utan stöd är lönsamheten generellt dålig inom svenskt jordbruk. Generellt under perioden så har i genomsnitt endast tre av fem företag ett produktionsvärde utan stöd som kan ersätta företagets kostnader och endast cirka 17 procent av företagen har ett produktionsvärde som även kan ersätta egen arbetstid och jordbruksmark med samma belopp som det skulle kosta att ha motsvarande anställd personal och arrenderad mark. Generellt är större gårdar med relativt hög kapitalisering och intensivt jordbruk mer lönsamma, produktiva och mindre beroende av stöd. Dessa företag är ofta mer belånade och mer beroende av anställd personal och arrenderad mark. Lönsamheten varierar stort mellan gårdar. Lönsamheten varierar mycket mellan gårdar och varje år finns det gårdar med bättre och sämre lönsamhet. Generellt är det samma gårdar som har bäst och sämst lönsamhet över tid. Lönsamheten varierar främst mellan och inom gårdar över tid men också mellan lokalisering och specialisering. Skillnaderna i lönsamhet mellan lokalisering i landet och specialisering utjämnas i stort av jordbruksstöd. Hur mycket företagen har kvar efter produktionskostnader för att bland annat ersätta egen arbetstid och jordbruksmark varierar mellan företagen och är bland annat relaterat till företagsstorlek. Det är speciellt oroande för konkurrenskraften på längre sikt om inte företagen kan få en rimlig ersättning för eget arbete och egen jordbruksmark. Lönsamhetsutvecklingen är främst relaterad till utvecklingen av priser och produktivitet. Hur lönsamheten har utvecklas under påverkas främst av utvecklingen av avräkningspriser, produktionsfaktorpriser och produktivitet och i mindre utsträckning av produktionsutvecklingen. Det är främst produktivitetsutvecklingen som skiljer mellan gårdar med en positiv och negativ förändring av lönsamhet. Gårdar med en positiv förändring av lönsamhet har generellt en positiv produktivitetsutveckling. Ökningen i produktivitet är främst relaterad till högre teknisk effektivitet och bättre fördelning av produktionsfaktorer; båda är nära relaterade till företagets ledarskap och strategi. Rapporten använder genomgående statistik från Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) som är den svenska versionen av den statistik som samlas in på europeisk nivå under namnet FADN (Farm Accountancy Data Network). Statistiken innehåller ett urval av ungefär 1000 svenska gårdar varje år och beskriver för företagen i urvalet detaljerat jordbruksproduktionen, inklusive intäkter och kostnader. Statistik för perioden analyseras i rapporten.

6

7 Innehåll 1 Inledning Syfte och disposition Avgränsningar Data och mått på lönsamhet och produktivitet Beskrivning av statistiken Lönsamhets- och produktivitetsmått Lönsamhets- och produktivitetsförändringar Beskrivning av lönsamheten i jordbruksföretagen efter storlek, region och specialisering Lönsamheten i jordbruksföretagen efter storlek Lönsamheten i jordbruksföretagen efter region Lönsamheten i jordbruksföretagen efter specialisering Beskrivning av hur lönsamheten i jordbruksföre tagen har varierat under perioden Det är samma företag som tenderar att vara lönsamma över tid.11 3 Analys av lönsamhet och produktivitet i jordbruksföretagen Lönsamhet och produktivitet i åtta kluster Hur varierar lönsamheten mellan gårdar, regioner och produktionsinriktningar? Hur har lönsamhet och produktivitet förändrats över tid? Slutsatser Förslag på fortsatta studier Källor...22

8

9 1 Inledning Rapporten är en del av Jordbruksverkets fortgående arbete med att öka kunskapen om jordbrukets konkurrenskraft och vilka faktorer som har avgörande betydelse för att bedriva ett konkurrenskraftigt företag på landsbygden. Kunskap om vad som gör att vissa företag konkurrenskraftiga än andra är också viktig för att förstå hur det svenska jordbruket kan hävda sig på allt mer globala marknader. En ökad kunskap är viktigt för alla aktörer i branschen, inte bara för de aktiva jordbruksföretagen utan också för rådgivare, tjänstemän och politiker i utformningen av en politik som främjar ett konkurrenskraftigt jordbruk. Konkurrenskraft är ett relativt begrepp för att beskriva företags, branschers eller landets förmåga att bemöta konkurrens och uppnå lönsamhet. På kort sikt är produktivitet och lönsamhet viktiga indikatorer på konkurrenskraft (Latruffe, 2010). Lönsamma och produktiva företag över tid möjliggör investeringar och innovationer som är nödvändiga för en långsiktig konkurrenskraft. Rapporten presenterar de viktigaste resultaten av en större empiriska studie. Målsättningen med denna kortrapport är att lyfta dessa resultat utan att beskriva de ekonometriska metoderna i detalj. Rapporten beskriver bara översiktligt de metoder som har används och mer detaljerade beskrivningar finns i de källor som redovisas i kapitel 3. Utredningen har starka kopplingar till den statliga Konkurrenskraftsutredningen som hade i uppdrag att utreda möjligheterna för en framtida livskraftig jordbruksoch trädgårdsproduktion (SOU 2015:15). AgriFood har som del av Konkurrenskraftsutredningen analyserat svenska jordbrukets konkurrenskraft relativt andra länder under perioden (Manevska-Tasevska och Rabinowicz, 2014). Andra rapporter som AgriFood har publicerat om jordbrukets konkurrenskraft inkluderar Manevska-Tasevska m.fl. (2014) och Edenbrandt (2012). Utredningen har också kopplingar till OECDs pågående arbete om produktivitet och uthållighet på gårdsnivå. Jordbruksverket deltar i arbetet som beräknas vara klart november Denna utredning är en del av det avslutade konkurrenskraftsprojektet som genomfördes av Jordbruksverket under I det ingår åtta andra delprojekt som beskriver och analyserar olika perspektiv på jordbrukens konkurrenskraft. Resultat från dessa utredningar har legat som grund för analyserna som presenteras i rapporten. Resultaten av studien presenteras också i en sammanfattande syntesrapport (Jordbruksverket 2016), där resultat från alla delrapporter sammanfogas för att ge en bred förståelse för företagens konkurrenskraft. 1.1 Syfte och disposition Syftet med rapporten är att övergripande beskriva variationen i lönsamhet och produktivitet i det svenska jordbruket och identifiera faktorer som förklarar variationen. Analysen i kapitel 3 består av tre delar. I den första delen, analyseras lönsamheten och produktiviteten i åtta identifierade kluster av svenska jordbruksföretag, baserat på data från år Klustren är identifierade utifrån variabler som beskriver företagets ledning, operativa verksamhet, produktion, storlek och lokalisering. 1

10 I den andra delen, används flernivåanalys för att identifiera och testa hur lönsamheten varierar mellan specialiseringar, regioner, och inom och mellan företag, baserat på data från perioden I den tredje och sista delen, analyseras hur lönsamhet och produktivitet har utvecklas inom och mellan specialiseringar och identifierar komponenter som förklarar utvecklingen, baserat på data från perioden I Kapitel 2, beskrivs och förklaras kortfattat statistiken och de mått på lönsamhet och produktivitet som används i rapporten. Kapitlet inkluderar också en övergripande beskrivning av lönsamheten i jordbruket och hur den har utvecklats över tid. Lönsamheten presenteras efter storlek, region och specialisering. Rapportens avslutande kapitel sammanfattar de slutsatser som kan dras från rapportens olika delar och identifierar områden som är viktiga att analysera vidare. 1.2 Avgränsningar Studien är avgränsad till att studera variationen i lönsamhet och produktivitet inom och mellan fyra utvalda produktionsinriktningar (nöt, gris, mjölk och växtodling) och mellan jordbruksföretag i Sverige generellt. Produktionsinriktningar är utvalda utifrån tillgängligheten till statistik. Lönsamhets- och produktivitetsberäkningarna är begränsade till företagens jordbruksproduktion och inkluderar därför inte produktion och intäkter från andra varor och tjänster som inte kan kopplats till jordbruksproduktion. Studien använder statistik från Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) och är begränsad till perioden År 2013 är det senaste året med publicerad JEU statistik. Rapporten beskriver bara översiktligt de metoder som har används och mer detaljerade beskrivningar finns i de källor som redovisas i kapitel 3. 2

11 2 Data och mått på lönsamhet och produktivitet 2.1 Beskrivning av statistiken Rapporten använder genomgående statistik från Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) som är den svenska versionen av den statistik som samlas in på europeisk nivå under namnet FADN (Farm Accountancy Network Data). Den jordbruksekonomiska undersökningen är en bokföringsundersökning som har till syfte att belysa den ekonomiska utvecklingen för olika grupper av jordbruksföretag. Statistiken innehåller ett roterande urval av cirka 1000 svenska gårdar varje år och beskriver för företagen i urvalet detaljerat jordbruksproduktion, inklusive intäkter och kostnader. Då statistiken både är detaljerad och standardiserad är den mycket lämplig för policyanalyser. Rapporten analyserar statistik för åren År 2013 för närvarande det senaste året med publicerad JEU statistik. Rampopulationen utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av enskilda fysiska personer, enskilda bolag, handelsbolag eller aktiebolag. Vidare ska företagen ha standardiserade intäkter som överstiger Euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) för olika produktionsgrenar. Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av jordbruksföretag. Urvalet stratifieras efter län, driftinriktning och ekonomisk storlek. JEU följer företagen i urvalet över tid men varje år ersätts cirka tio procent av företagen. Statistiken som används är därför en obalanserad panel där antalet år ett företag är observerat varierar. Som mest kan ett företag vara observerat nio år och som minst ett år. Totalt ingår 8740 observationer i den statistik som används i rapporten. Statistiken inkluderar företag specialiserade inom nöt-, mjölk- och grisproduktion samt växtodling (spannmåls-, protein- och oljeväxter). Antalet observationer varierar mellan specialiseringarna: 884 nöt, 3313 mjölk, 1091 gris och 1299 växtodling. Ett företag är klassificerat som specialiserat om minst 50 procent av det totala värdet av jordbruksprodukten är inom en av de nämnda specialiseringarna. I genomsnitt har företagen 122 hektar jordbruksmark, 120 djurenheter och 1,80 årspersoner, se tabell 1. Djurenheter, jordbruksmark och årspersoner varierar dock kraftigt, inte minst inom specialiseringarna. En djurenhet motsvarar en mjölkko eller till exempel tio får enligt definition av djurenheter som används av EUROSTAT och FADN. 3

12 Tabell 1. Antal observationer och medelvärden för djurenheter, jordbruksmark och årspersoner, standardavvikelse inom parantes ( ). Observationer Djurenheter a Jordbruksmark (ha) Årspersoner b Alla Gårdar (207) 122 (138) 1,8 (1,5) Mjölk (129) 115 (119) 2,2 (1,5) Gris (408) 98 (99) 2,0 (1,7) Växt (59) 160 (188) 1,2 (0,9) Nöt (127) 130 (118) 1,5 (0,8) Källa: JEU. Egna skattningar. a Djurenheter enlig EUROSTAT och FADN definition. b Annual Work Unit (AWU) är hur många årspersoner som arbetar i företaget. En årsperson motsvarar 1800 timmar. Jordbruksmark inkluderar både egen och arrenderad mark. Djurenheter inkluderar egna djur och djur som föds under kontrakt. 2.2 Lönsamhets- och produktivitetsmått I rapporten analyseras lönsamheten i företagen och specialiseringarna med hjälp av fyra lönsamhetsmått. Genom att använda fyra mått på lönsamhet är det möjligt att belysa hur stöd till jordbruket och värdering av produktionsfaktorer till alternativkostnad påverkar lönsamheten. Notera att måtten endast beaktar intäkter och kostnader relaterade till jordbruksproduktion. Den produktivitet som analyseras i rapporten är total faktorproduktivitet. Produktivitet är kvoten mellan produktionen och produktionsfaktorer som behövs för att producera varor och tjänster. Inom jordbruket är arbetskraft och jordbruksmark exempel på produktionsfaktorer. Produktivitet kan analyseras i sin helhet som total faktorproduktivitet eller analyseras partiellt, i relation till en produktionsfaktor. Rapporten använder genomgående företag och gård som synonymer för producenter av jordbruksprodukter. Med produktionsvärde menas värdet av all jordbruksproduktion som skett på gården under året. Produktionsvärdet inkluderar inte bara de tjänster och varor som sålts under året utan också till exempel de lagerförändringar som ägt rum under året. De fyra lönsamhetsmåtten kan benämnas CR, CRS, PCB och PCBS. 1 CR är kvoten mellan produktionsvärdet exklusive jordbruksstöd och kostnaden av handelsbara produktionsfaktorer. CRS beräknas på samma sätt som CR men inkluderar jordbruksstöd i produktionsvärdet. PCB är kvoten mellan produktionsvärdet exklusive jordbruksstöd och kostnaden av produktionsfaktorer (inklusive estimerade kostnader för produktionsfaktorerna eget arbete och användning av jordbruksmark). Alternativkostnaden för eget arbete skattades utifrån kostnaden för anställd personal i företaget och om det inte finns någon anställd personal i företaget används medellönen för anställd personal i länet. För egen jordbruksmark används medelkostnaden för att arrendera jordbruksmark per NUTS2 region, som publiceras av Jordbruksverket. PCBS beräknas på samma sätt som PCB men inkluderar stöd i produktionsvärdet. 1 CR och PCB är förkortningar för respektive Cost Revenue och Private Cost Benefit. 4

13 CR och CRS visar om produktionsvärdet motsvarar de kostnader som uppstår av produktionen. De relaterar till lönsamheten på kortare sikt då det är ekonomiskt ohållbart att bedriva produktionen om inte produktionsvärdet minst motsvarar produktionskostnaderna. PCB och PCBS relaterar till lönsamheten på längre sikt. För att företaget ska vara lönsamt på sikt och vara konkurrenskraftigt räcker det inte att produktionsvärdet täcker produktionskostnaderna, företaget måste också få avkastning för den tid och kapital som investeras i verksamheten. CR, CRS och PCB kvoterna har tidigare används av bland annat Davidova m.fl. (2003) och Iraizoz m.fl., (2007). Notera att ingen av kvoterna inkluderar finansiella intäkter och kostnader. Om finansiella kostnader inkluderas är andelen lönsamma företag lägre. Som produktivitetsmått används ett Törnqvist index för att beräkna total faktorproduktiviteten och är ett aggregat av all produktion (inklusive stöd) och produktionsfaktorer, se Rasmussen (2011) för en beräkning av ett Törnqvist produktivitetsindex utifrån dansk statistik på gårdsnivå Lönsamhets- och produktivitetsförändringar Rapporten beräknar också hur lönsamheten och produktionen förändras mellan år på gårdsnivå. Där lönsamheten är beräknad som produktionsvärdet inklusive stöd minus kostnaden för produktionsfaktorer. Fyra produktionsfaktorer beaktas i rapporten (insatsvaror, kapital, arbete och jordbruksmark). Lönsamhetsför ändringarna mätts i relation till totala kostnader då lönsamheten kan vara både negativ och positiv. Det går att dela upp Lönsamhets- och produktivitetsförändringar i komponenter (Kumbhakar och Lien, 2009; Kumbhakar m.fl., 2000; Bauer, 1990). Komponenterna ger information om varför vi observerar förändringar i lönsamhet och produktivitet. Lönsamhetsförändringen beror på utvecklingen av följande komponenter: Produktion, högre produktion påverkar lönsamheten positivt om företaget går med vinst Avräkningspriser, högre avräkningspriser påverkar lönsamheten positivt Produktionsfaktorpriser, högre produktionsfaktorpriser påverkar lönsamheten negativt Produktivitet, högre produktivitet påverkar lönsamheten positivt Produktivitetsförändringen beror på utvecklingen av följande komponenter: Skalfördelar, påverkar produktiviteten positivt om det finns stordriftsfördelar Teknisk förändring (TC), en positiv teknisk utveckling påverkar produktiviteten positivt Teknisk effektivitet (TEC), högre teknisk effektivitet påverkar produktiviteten positivt Fördelning av produktionsfaktorer, bättre fördelning av produktionsfaktorer påverkar produktiviteten positivt 5

14 2.3 Beskrivning av lönsamheten i jordbruksföretagen efter storlek, region och specialisering Utan stöd så är i snitt endast 64 procent av jordbruksföretagen lönsamma under perioden , se figur 1. Om alternativkostnaden för eget arbete och egen jordbruksmark beaktas (PCB) så är andelen lönsamma företag betydligt lägre, 17 procent. Även om stöd inkluderas (PCBS) så är andelen lönsamma företag endast 43 procent. Enligt CRS måttet på lönsamhet så är de flesta gårdar lönsamma (ca 93 %) och skillnaderna mellan större och mindre gårdar är inte signifikant. 2, Lönsamheten i jordbruksföretagen efter storlek Kategorin större gårdar har en högre andel lönsamma företag än mindre företag och skillnaden är signifikant, enligt alla mått utom CRS. Här är större gårdar definierade som de största gårdarna, som i termer av produktion har en total produktion som motsvarar 50 procent av värdet av den totala jordbruksproduktionen i Sverige. I Sverige så producerar 20 procent av företagen ungefär 50 procent av produktionsvärdet. De större företagen har i snitt 271 hektar jordbruksmark, 359 djurenheter och 3,71 årspersoner, se tabell 2. Djurenheter, jordbruksmark och årspersoner varierar dock kraftigt inom de två storleks kategorierna. Större gårdar är i större utsträckning specialiserade inom nöt-, mjölk- och grisproduktion samt växtodling än mindre gårdar. Bland större gårdar är gårdar specialiserade inom mjölk- och grisproduktion är överrepresenterade och gårdar inom nötproduktion och växtodling underrepresenterade. Tabell 2. Antal observationer, andel gårdar inom en specialisering och medelvärden för djurenheter, jordbruksmark och årspersoner för de två storlekskategorierna, standardavvikelse inom parantes ( ). Större gårdar Mindre gårdar Andel mjölk (%) Andel gris (%) Andel växt (%) 8 16 Andel nöt (%) 6 11 Andel övriga (%) Djurenheter a 359 (380) 70 (86) Jordbruksmark (ha) 271 (232) 91 (77) Årspersoner b 3,71 (2,52) 1,41 (0.71) Observationer Källa: JEU. Egna skattningar. a Djurenheter enlig EUROSTAT och FADN definition. b Annual Work Unit (AWU) är hur många årspersoner som arbetar i företaget. En årsperson motsvarar 1800 timmar. Jordbruksmark inkluderar både egen och arrenderad mark. Djurenheter inkluderar egna djur och djur som föds under kontrakt. Andel gårdar inom en specialisering är avrundat och summerar därför inte till 100 inom varje storlekskategori. Större företag har i större utsträckning ett produktionsvärde som förutom produktionskostnader dessutom täcker en ersättning för eget arbete och egen jordbruksmark motsvarande alternativkostnaden. Av större gårdar har nästan 47 2 Om Räntekostnader inkluderas i CR och CRS kvoterna är andelen lönsamma företag, respektive 56 % och 90 %. 3 Rapporten använder en signifikansnivå på 5 procent. 6

15 procent ett produktionsvärde utan stöd som täcker både produktionskostnaden och alternativkostnaden (PCB). Motsvarande andel bland mindre gårdar är knappt 11 procent. Procent lönsamma gårdar ,5 93,1 95,7 83,2 77,1 61,3 64,0 46,8 43,0 34,6 17,0 10,7 CR CRS PCB PCBS Mindre gårdar Alla gårdar Större gårdar Figur 1. Procent lönsamma företag enligt fyra lönsamhetsmått och storlek ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar. Figur 2 visar medelvärdet för CR och PCB måtten och spridningen i medelvärde mellan den fjärdedel av företagen som har bäst lönsamhet och den fjärdedel av företagen som har sämst lönsamhet, för alla gårdar och storlekskategori. Värden över ett anger för CR måttet att produktionsvärdet exklusive jordbruksstöd är större än kostnaden av handelsbara produktionsfaktorer. För att värdet ska vara större än ett för PCB måttet måste produktionsvärdet exklusive jordbruksstöd dessutom minst motsvara kostnaden alternativkostnaden för eget arbete och egen jordbruksmark. Lönsamheten varierar mer för mindre gårdar än större gårdar, enligt både CR och PCB måtten. Enligt CR måttet är det små skillnader i genomsnittlig lönsamhet generellt och mellan de företag som går bäst inom varje storlekskategori. De större gårdar som går sämst enligt CR måttet har däremot en signifikant högre lönsamhet än de mindre gårdar som har lägst lönsamhet. Enligt PCB måttet så är lönsamhet i snitt högre för större gårdar generellt. Lönsamhet (CR & PCB) 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 Mindre Gårdar Alla gårdar Större gårdar CR PCB Medelvärde Figur 2. Lönsamhet enligt CR och PCB måtten och storlek, medelvärden för alla företag och spridningen i medelvärde mellan den fjärdedel av företagen som har bäst lönsamhet och den fjärdedel av företagen som har sämst lönsamhet ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar. 7

16 2.3.2 Lönsamheten i jordbruksföretagen efter region Andelen lönsamma företag varierar enligt CR och PCB måtten mellan regionerna. Högst andel lönsamma företag finns i södra Sverige och lägst i norra Sverige, se figur 3. Det är också i Sveriges slättbygder som de flesta jordbruksföretagen finns, medan företagen blir färre norröver. Lönsamhetsmåtten som inkluderar stöd varierar lite mellan regionerna och skillnaderna är inte signifikanta för CRS måttet. PCBS måttet är något lägre för norra Sverige och skillnaden är signifikant. Procent lönsamma gårdar ,4 94,3 93,9 68,2 63,4 50,4 46,7 45,5 37,8 24,1 16,2 6,5 Södra och mellersta slättbygder Södra och mellersta skogsbygder Norra Sverige CR CRS PCB PCBS Figur 3. Procent lönsamma företag enligt fyra lönsamhetsmått och region ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar. Lönsamheten varierar mest i regionen södra och mellersta slättbygder och minst i norra Sverige, se figur 4. Gårdar i slättbygder har i genomsnitt högst lönsamhet och de mest lönsamma företagen i regionen har signifikant högre lönsamhet i snitt, jämfört med gårdarna med högst lönsamhet i de andra två regionerna. Lönsamheten är snitt generellt lägst i norra Sverige. Variationen i lönsamhetsmåtten beror delvis på hur beroende specialiseringen historiskt har varit av stöd och vart i Sverige de flesta gårdarna inom en specialisering är lokaliserade. Lönsamhet (CR & PCB) 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 Södra och mellersta slättbygder Södra och mellersta skogsbygder Norra Sverige CR PCB Medelvärde Figur 4. Lönsamhet enligt CR och PCB måtten och region, medelvärden för alla företag och spridningen i medelvärde mellan den fjärdedel av företagen som har bäst lönsamhet och den fjärdedel av företagen som har sämst lönsamhet ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar. 8

17 2.3.3 Lönsamheten i jordbruksföretagen efter specialisering Andelen lönsamma företag varierar enligt CR måttet också mellan specialiseringar med högst andel lönsamma företag inom grisproduktion och lägst inom nötproduk tion, se figur 5. Notera att företagens storlek varierar mellan specialiseringar. Lönsam hetsmåttet CRS som inkluderar stöd varierar lite mellan specialiseringarna och skillnaderna är endast signifikanta för växtodling. Andelen lönsamma företag varierar också enligt PCB och PCBS måtten mellan specialiseringar. Enligt PCB måttet är andelen lönsamma företag högst inom grisproduktion och lägst inom nötproduktion. Enligt PCBS måttet är andelen lönsamma företag högst inom växtodling och lägst inom mjölkproduktion. Skillnaderna mellan specialiseringar är signifikant. Procent lönsamma gårdar ,1 97,5 15,0 47,9 92,6 87,3 44,3 56,9 65,1 90,7 28,2 60,0 48,0 93,3 Mjölk Gris Växt Nöt CR CRS PCB PCBS 12,2 52,1 Figur 5. Procent lönsamma företag enligt fyra lönsamhetsmått och specialisering ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar. Lönsamheten varierar mest inom specialiseringen växtodling, se figur 6. I de övriga specialiseringarna varierar lönsamheten mindre och ungefär lika mycket. För gårdarna med högst lönsamhet inom varje specialisering så kan högst (lägst) lönsamhet i snitt observeras för växtodling (nötproduktion) och grisproduktion (nötproduktion), för respektive CR och PCB måttet. För gårdarna med lägst lönsamhet inom varje specialisering har gårdar med grisproduktion i snitt högst lönsamhet, enligt båda lönsamhetsmåtten; lägst lönsamhet har gårdar specialiserade inom växtodling och nötproduktion för respektive CR och PCB måttet. Lönsamhet (CR & PCB) 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 Mjölk Gris Växt Nöt CR PCB Medelvärde Figur 6. Lönsamhet enligt CR och PCB måtten och specialisering, medelvärden för alla företag och spridningen i medelvärde mellan den fjärdedel av företagen som har bäst lönsamhet och den fjärdedel av företagen som har sämst lönsamhet ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar. 9

18 2.4 Beskrivning av hur lönsamheten i jordbruksföretagen har varierat under perioden Andel lönsamma företag har varierat över tid. Figur 7 visar hur andelen lönsamma företag inom de fyra specialiseringar har varierat mellan enligt CR måttet. CR måttet inkluderar inte stöd eller alternativkostnaderna för eget arbete och egen jordbruksmark och varierar därför mest av lönsamhetsmåtten över tid. De generella trenderna är dock samma för alla fyra lönsamhetsmåtten. Notera att företag som har avvecklat sin verksamhet ett givet år inte finns med i statistiken. Man kan urskilja två perioder med lägre lönsamhet inom specialiseringarna mjölk (2009) och gris (2011) under den observerade perioden. Mest påtaglig är den relativt låga andelen lönsamma växtodlingar och mjölkföretag år Den låga lönsamheten för mjölk och växtodling år 2009 berodde på att världsmarknadspriserna för mjölk och spannmål sjönk på grund av stora lager och åren dessförinnan hade priserna varit höga. Grisföretagen drabbades 2011 av en foderskandal (dioxinbemängt foder) som utlöste kraftiga prissänkningar på griskött. En trend som kan urskiljas är att gårdar med nötproduktion generellt har ökat sin lönsamhet efter Procent lönsamma gårdar (CR) År Mjölk Gris COP Nöt Figur 7. Andel lönsamma företag varje år enligt CR kvoten ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar Lönsamheten varierar mellan företagen, varje år finns det lönsamma och olönsamma företag. Figur 8 visar medelvärdet för CR måttet och spridningen i medelvärde mellan den fjärdedel av företagen som har bäst lönsamhet och den fjärdedel av företagen som har sämst lönsamhet, varje år. Figuren inkluderar alla företag i JEU men liknande spridning kan också observeras för alla fyra specialiseringar. 10

19 Lönsamhet (CR) 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1, År Bästa/Sämsta Alla Figur 8. Lönsamhet enligt CR måttet, medelvärden för alla företag och spridningen i medelvärde mellan den fjärdedel av företagen som har bäst lönsamhet och den fjärdedel av företagen som har sämst lönsamhet ( ) Källa: JEU. Egna beräkningar Det är samma företag som tenderar att vara lönsamma över tid Det är generellt samma företag som har bäst/sämst lönsamhet Figur 9 visar hur företagens relativa lönsamhet (rankning) utvecklades mellan och och inkluderar alla 439 företag som finns med i urvalet Som nämnt i avsnitt 2.1 så ersätts ungefär 10 procent av företagen i urvalet varje år. Det är troligen mer sannolikt att företag med låg lönsamhet försvinner från urvalet. Det är därför troligt att associationen i relativ lönsamhet är starkare än illustrerat i figuren. Företagens lönsamhet har rankats under två perioder Snittvärden för två år av CR måttet har används för att minska den slumpmässiga variationen i lönsamhet. Företagen klassificeras därefter i tre grupper efter kvartilvärden och : fjärdedelen av företagen med bäst lönsamhet (grön); fjärdedelen av företagen med sämst lönsamhet (röd); resterande företag (beige). Generellt ändrar företagen inte grupp mellan och Det är speciellt ovanligt att ett företag har gått från gruppen med bäst/sämst lönsamhet till gruppen med sämst/bäst lönsamhet. Till exempel, av de 110 företag som hade sämst lönsamhet så hade endast sex företag bytt till gruppen med bäst lönsamhet

20 Figur 9. Krosstabell av relativ lönsamhet (2005/ /2013) Källa: JEU. Egna skattningar. 12

21 3 Analys av lönsamhet och produktivitet i jordbruksföretagen Lönsamhet och produktivitet i svenska jordbruksföretag analyseras från tre perspektiv. I avsnitt 3.1 analyseras lönsamheten och produktiviteten i och mellan åtta identifierade kluster av svenska jordbruksföretag, år Istället för att analysera lönsamhet och produktivitet separat utifrån olika perspektiv såsom storlek och region används klusteranalys för att hitta grupper av gårdar som utifrån data som liknar varandra. Antalet kluster bestäms från data och test. Klustren av gårdar identifieras från 26 variabler som beskriver företagets ledning, operativa verksamhet, produktion, storlek och lokalisering. 4 Liknande analys har tidigare gjorts för jordbruksföretag i Tjeckien (Davidova m.fl., 2003) och Spanien (Iraizoz m.fl., 2007). I avsnitt 3.2 används flernivåanalys för att identifiera och testa hur lönsamheten varierar mellan specialiseringar, regioner, och inom och mellan företag. För varje lönsamhetsmått skattas simultant hur lönsamheten varierar mellan specialiseringar, regioner och företag. Vilket möjliggör att identifiera hur står del av variationen i lönsamhet som observeras mellan gårdar över tid kan kopplas till skillnader mellan specialiseringar, regioner, företag eller slumpmässig variation över tid. Skattningarna beaktar att ett företag är lokaliserat i en region och har en specialisering. Liknande analys har inte gjorts tidigare för svenska jordbruksföretag. Variation i teknisk effektivitet mellan företag, specialiseringar och regioner i Sverige har tidigare identifieras av bland annat Manevska-Tasevska m.fl. (2013). Se till exempel Hox och Roberts (2011) och de Leeuw och Meijer (2008) för mer information om flernivåanalys. Flernivåanalys har tidigare bland annat används för att analysera om gårdsstödet kapitaliseras i gårdspriser (Karlsson och Nilsson, 2014). I avsnitt 3.3 analyseras hur lönsamhet och produktivitet har utvecklas inom och mellan specialiseringar och identifierar komponenter som förklarar utvecklingen. 5 I avsnittet används de metoder som har utvecklas av bland annat Kumbhakar och Lien (2009) Kumbhakar m.fl. (2000) och Bauer (1990) för att dela upp lönsamhets- och produktivitetsförändringar i komponenter på gårdsnivå. Genom att dela upp förändringarna ökar information om varför vi observerar förändringar i lönsamhet och produktivitet. Komponenterna är presenterade i avsnitt Sipiläinen m.fl. (2014) har tidigare studerat komponenterna av lönsamhets- och produktivitetsförändringar för gårdar i de norska och finska mjölksektorerna. 3.1 Lönsamhet och produktivitet i åtta kluster De identifierade åtta homogena kluster av svenska gårdar kan karakteriseras av geografiska förutsättningar, specialisering, storlek och företagsform. Tre av klustren är främst karakteriserade av geografiska förutsättningar, detta 4 För att undvika korrelation mellan variablerna används principalkomponentanalys. Klusteranalysen genomförs med åtta principalkomponenter, motsvarande ca 80 procent av totala variansen. 5 Analysen inkluderar endast gårdar inom en specialisering som kan observeras minst två på varandra följande år. 13

22 är kluster LFA, Skog och Mjölk 2. Klustren inkluderar nästan endast gårdar som finns i LFA-områden 6 eller skogs- och mellanbygder. Resterande fem kluster inkluderar främst gårdar som finns i slättbygder men också ett mindre antal gårdar som finns i andra regioner. Detta är kluster Mindre, Mjölk, Gris, AB och Växt, se tabell 1. Fyra av klustren inkluderar främst gårdar specialiserade inom en produktionsinriktning. Växt och Gris klustren är främst specialiserade inom respektive växtodling och grisproduktion. Både Mjölk och Mjölk2 klustren är specialiserade inom mjölkproduktion. Resterande fyra kluster kan inkludera specialiserade gårdar men är generellt inte definierad av någon produktionsinriktning. Ett av klustren (Mindre) kan identifieras utifrån storlek och inkluderar främst mindre gårdar. Klustret Växt inkluderar främst större växtodlingsgårdar. Slutligen AB klustret inkluderar nästan endast gårdar som bedriver verksamheten som aktiebolag. Det finns aktiebolag inom alla kluster men klustret karakteriseras av att det är det enda med nästan endast aktiebolag. Förutom att klustren kan karakteriseras av geografiska förutsättningar, specialisering, storlek och företagsform så finns det skillnader mellan klustren vad gäller kapitalisering, intensivitet, skuldsättning och användning av externa produktionsfaktorer (arrenderad mark och anställd arbetskraft), se tabell 3. Notera att jämförelsen nedan främst jämför medelvärden mellan klustren. Tabell 3. Jämförelse av karakteristika i de åtta identifierade klustren Kluster Lokalisering Kapitalisering Intensivitet Belåningsgrad Produktionsfaktorer Årspersoner a Mindre slättbygder låg låg låg egna 1,3 Mjölk slättbygder mellan mellan mellan medel 2,2 Gris slättbygder hög hög hög anställda 2,7 AB slättbygder hög hög hög AB 3,7 Växt slättbygder hög hög hög anställda 3,2 LFA LFA låg låg mellan arrenderar 2,0 Skog Mjölk2 Skogs-och mellanbygder Skogs-och mellanbygder låg mellan låg egna 1,5 mellan mellan mellan arrenderar 2,0 Källa: JEU. Egna skattningar. a Annual Work Unit (AWU) är hur många årspersoner som arbetar i företaget. En årsperson motsvarar 1800 timmar. Det finns generellt ett samband mellan kapitalisering, intensivitet, skuldsättning och storlek. Kluster med en högre kapitalisering bedriver ett mer intensivt jordbruk och är större men har också mer lån i relation till tillgångar (belåningsgrad). Kluster med större gårdar arrenderar mark och har anställda i större utsträckning. Generellt så bedriver kluster med mindre gårdar ett mindre intensivt jordbruk, har lägre kapitalisering och lägre belåningsgrad, jämfört med kluster med större gårdar. Kluster i regioner som är mindre gynnsamma för jordbruk kännetecknas av att företag bedriver generellt ett mindre intensivt jordbruk och har lägre kapitalisering. 6 Less Favoured Areas (LFA) eller mindre gynnade områden 14

23 Lönsamhet och produktivitet varierar mellan klustren och skillnaderna är statistiskt signifikanta. Sämst lönsamhet kan observeras för kluster med mindre gårdar (Mindre) och för kluster med gårdar lokaliserade i regionen som är mindre gynnsamma för jordbruk (LFA och Skog), se tabell 4. Mer lönsamma är kluster med större gårdar och kluster som är specialiserade inom en produktionsinriktning. Högst andel lönsamma gårdar kan observeras för klustret Gris, det är också det kluster med högst produktivitet. Gårdar i klustret Gris presterar överlag bättre än andra gårdar inom samma specialisering, jämför med figur 5. Tabell 4. Procent lönsamma och relativt produktiva gårdar per kluster (2013) PCB PCBS CR CRS TFP Mindre Mjölk Gris AB Växt LFA Skog Mjölk Källa: JEU. Egna skattningar. Avrundat till närmaste jämn procent. Generellt så är kluster med en hög andel relativt produktiva gårdar mer lönsamma, enligt PCB, PCBS och CR måtten. Enligt CRS måttet så är skillnaderna i lönsam het små mellan klustren och det är tydligt att stöd jämnar ut de skillnader som finns mellan klustren enligt CR måttet, som inte inkluderar stöd. De skillnader som finns mellan klustren enligt PCB måttet jämnas inte ut av stöd. Andelen lönsamma gårdar enligt CR speglar förutom skillnader i produktionsvärde och kostnader också att olika inriktningar historiskt fått olika mycket stöd, till exempel så har grisnäringen historiskt fått relativt lite stöd. För att en gård ska kunna fortsätta med grisproduktion över tid så har en hög lönsamhet enligt CR måttet varit en nödvändighet, vilket återspeglas i en hög andel gårdar lönsamma enligt CR måttet. Likartat så har gårdar i LFA-områden länge varit beroende av stöd och lönsamhet enligt CR måttet har därför varit av mindre betydelse för gårdens överlevnad. Till exempel så får mjölkgårdar som ligger i LFA-områden kompensationsstöd inom landsbygdsprogrammet. Lönsamhetsmåtten som inkluderar alternativkostnaden för eget arbete och jordbruksmark (PCB och PCBS) varierar efter beroendet av anställd arbetskraft och arrenderad mark och är alltid lägre än motsvarande CR eller CRS mått, se 2.2. Med undantag av LFA klustret som har en hög andel arrenderad mark och har ett högt stödberoende så är andelen lönsamma gårdar lägre i kluster med en hög andel eget arbete och jordbruksmark. Överlag så har endast 42 procent av företagen ett produktionsvärde inklusive stöd som täcker produktionskostnader och alternativkostnader. Kluster med större gårdar, hög kapitalisering och med intensivt jordbruk har generellt en högre andel lönsamma gårdar enligt PCBS måttet. De flesta gårdar kan inte ersätta egen arbetstid och jordbruksmark med samma belopp som det skull kosta att ha motsvarande anställd personal och arrenderad 15

24 mark. Till och med för AB klustret som nästan endast inkluderar aktiebolag (som arrenderar all jordbruksmark) så är andelen lönsamma företag enligt PCBS måttet endast 70 procent. 3.2 Hur varierar lönsamheten mellan gårdar, regioner och produktionsinriktningar? Den största delen av variationen i lönsamhet är mellan gårdar och inom gårdar över tid. Det finns generellt en statistisk signifikant variation i lönsamhet mellan län, specialisering, gårdar och inom gårdar. För lönsamhetsmåtten PCB och CR finns respektive 56 % och 31 % av variationen i lönsamheten mellan gårdar se tabell 5. För lönsamhetsmåtten som inkluderar stöd PCBS och CRS så är variationen i lönsamhet mellan gårdar, respektive 64 % och 39 %. Lönsamhetsmåtten indikerar att stöden generellt minskar variationen i lönsamhet mellan specialiseringar och regioner men också att variation inom gårdar ökar, som andel av den totala variationen i lönsamhet. Tabell 5. Procent av total varians (VPC) per komponent och lönsamhetsmått ( ) VPC PCB PCBS CR CRS Specialisering 7* 1* 8* 3* Län 6* 1 7* 1 Interaktion (specialisering & län) - - 5* - Gård 56* 64* 31* 39* Residual 31* 34* 48* 57* Källa: JEU. Egna skattningar. * Indikerar att variationen är signifikant större än noll För PCB och PCBS måtten på lönsamhet inkluderar alternativkostnaden för produktionsfaktorerna egen jordbruksmark och eget arbete, se 2.2. Då dessa produktionsfaktorer tenderar att vara relativt stabila över tid så varierar lönsamheten mindre inom gårdar, enligt PCB och PCBS jämfört med CR och CRS måtten på lönsamhet. Istället varierar lönsamheten mer mellan gårdar då användning av produktionsfaktorerna varierar mellan olika gårdar. Enligt lönsamhetsmåttet CR så finns det en variation i lönsamhet mellan olika kombinationer av specialisering och lokalisering. Denna variation är inte signifikant för de andra lönsamhetsmåtten. Variationen i lönsamheten mellan specialiseringar och lokalisering är också lägre för lönsamhetsmåtten som inkluderar stöd. För PCBS och CRS måtten så varierar lönsamheten nästan endast mellan och inom gårdar över tid. 3.3 Hur har lönsamhet och produktivitet förändrats över tid? Utvecklingen i lönsamhet inom gris-, nöt- och mjölkproduktion samt växtodling varierar kraftigt år från år. Figur 7 visar hur lönsamheten har förändrats mellan Positiva/negativa värden innebär att lönsamhet har ökat/minskat gentemot föregående år, i relation till totala kostnader. Lönsamhetsförändringarna återspeglar den relativt låga andelen lönsamma företag som kan observeras för specialiserade företag i figur 4; mjölk och växtodling (2009), gris (2011). För växtodling var den största negativa förändringen i lönsamhet redan

25 Tillsammans med en fortsatt negativ utveckling a lönsamheten sjönk andelen lönsamma företag enligt CR måttet kraftig Lönsamhetsförändring (%) År Nöt Mjölk Växt Gris Figur 10. Genomsnittlig årlig lönsamhetsförändring per specialisering ( ) Källa: JEU. Egna skattningar. Positiva/negativa värden innebär att lönsamhet har ökat/minskat gentemot föregående år, i relation till totala kostnader I snitt har lönsamhetsförändringarna varit positiva för gårdar specialiserade inom nöt- och grisproduktion, se tabell 6. Främst på grund av en positiv produktivitetsutveckling som kompenserar en negativ utveckling av avräkningspriser i relation till produktionsfaktorpriser. För grisgårdar har en annan viktig komponent av lönsamhetsförändringen varit en positiv produktionsutveckling. För gårdar specialiserade inom mjölkproduktion och växtodling har lönsamhetsförändringarna i snitt varit negativa. Främst på grund av negativ utveckling av avräkningspriser i relation till produktionsfaktorpriser. Inom varje specialisering så finns det alla år både gårdar med positiv lönsamhetsförändring och gårdar med negativ lönsamhetsförändring. För att visa eventuella skillnader mellan dessa två grupper så delas gårdarna in i två grupper efter det årliga medianvärdet. Resultatet är för varje specialisering en grupp av gårdar som i snitt har en negativ lönsamhetsförändring och en grupp som i snitt har en positiv lönsamhetsförändring. 17

26 Tabell 6. Genomsnittlig lönsamhetsförändring och dess huvudkomponenter per specialisering generellt och för två grupper med relativt positiv och negativ lönsamhetsförändring, % ( ) Nöt COP Mjölk Gris Alla <Mediant >Mediant Lönsamhet(+2) Avräkningspriser(+2) Produktionsfaktorpriser(-3) Produktivitet(+2) Lönsamhet(-2) Produktion(+1) Avräkningspriser(+1) Produktionsfaktorpriser(-2) Produktivitet(-2) Lönsamhet(-1) Avräkningspriser(+2) Produktionsfaktorpriser(-4) Lönsamhet(+1) Produktion(+3) Avräkningspriser(+1) Produktionsfaktorpriser(-4) Produktivitet(+1) Lönsamhet(-5) Produktion(-1) Avräkningspriser(+1) Produktionsfaktorpriser(-5) produktivitet(+1) Lönsamhet(-13) Produktion(+3) Produktionsfaktorpriser(-7) Produktivitet(-9) Lönsamhet(-10) Produktion(+1) Avräkningspriser(+2) Produktionsfaktorpriser(-7) Produktivitet(-5) Lönsamhet(-8) Produktion(-1) Produktionsfaktorpriser(-6) Produktivitet(-1) Lönsamhet(+8) Avräkningspriser(+5) Produktionsfaktorpriser(-1) Produktivitet(+4) Lönsamhet(+9) Avräkningspriser(+1) Produktionsfaktorpriser(+2) Produktivitet(+6) Lönsamhet(+7) Avräkningspriser(+3) Produktivitet(+5) Lönsamhet(+10) Produktion(+6) Avräkningspriser(+2) Produktionsfaktorpriser(-2) Produktivitet(+3) Källa: JEU. Egna skattningar. Avrundade till närmaste jämn procent. Lönsamhetsförändringarna mätts i relation till totala kostnader. Produktivitetsförändring är beräknade utifrån skattningar av produktionsfunktioner med teknisk ineffektivitet, en för varje specialisering. Produktionsfunktionerna består av en sammanlagd produktion inklusive stöd och fyra produktionsfaktorer: insatsvaror, kapital, arbete och jordbruksmark. Det är främst produktivitetsutvecklingen och utveckling av avräkningspriser i relation till produktionsfaktorpriser som särskiljer gårdar med relativ positiv lönsamhetsförändring och gårdar med relativ negativ lönsamhetsförändring. Gårdar med en relativ positiv (negativ) lönsamhetsförändring har i snitt en positiv (negativ) produktivitetsutveckling och en bättre (sämre) utveckling av avräkningspriser i relation till produktionsfaktorpriser. Produktivitetsutvecklingen är främst relaterad till fördelningen av produktionsfaktorer och teknisk effektivt, se tabell 7. Inom varje specialisering så har gårdar med en relativ positiv (negativ) lönsamhetsförändring i snitt en bättre (sämre) fördelning av produktionsfaktorer och en positiv (negativ) utveckling av teknisk effektivt. Produktivitetsutvecklingen i gårdar specialiserade inom nöt och gris påverkas dessutom av en snabb positiv teknisk utveckling. Alla specialiseringar utom mjölk har signifikant och positiv teknisk utveckling men med en mindre påverkan på produktivitetsutvecklingen. Att teknisk utveckling inte varit signifikant för mjölk är troligen relaterat till att den nya teknik som har blivit vanlig under perioden inte främst har fokuserat på att förbättra produktiviteten. Istället har ny teknik som mjölkrobotar främst används för att förbättra arbetsmiljön. Inom alla specialiseringar finns också signifikanta stordriftsfördelar med mindre påverkan på produktivitetsutvecklingen. 18

27 Tabell 7. Genomsnittlig produktivitetsförändring och dess huvudkomponenter per specialisering generellt och för två grupper med relativt positiv och negativ lönsamhetsförändring, % ( ) Nöt COP Alla <Mediant >Mediant Produktivitet(+2) Fördelning av produktionsfaktorer(-1) TC(+2) Produktivitet(-2) Fördelning av produktionsfaktorer(-2) Produktivitet(+1) Fördelning av produktionsfaktorer(-2) TC(+2) TEC(+1) Produktivitet(-9) Fördelning av produktionsfaktorer(-4) TEC(-7) Mjölk Produktivitet(0) Produktivitet(-5) Fördelning av produktionsfaktorer(-2) TEC(-3) Gris Produktivitet(+1) TC(+1) Produktivitet(-1) Fördelning av produktionsfaktorer(-3) TC(+1) Produktivitet(+4) Fördelning av produktionsfaktorer(+1) TC(+2) Produktivitet(+6) Fördelning av produktionsfaktorer(-1) TEC(+7) Produktivitet(+5) Fördelning av produktionsfaktorer(+2) TEC(+3) Produktivitet(+3) Fördelning av produktionsfaktorer(+2) TC(+1) Källa: JEU. Egna skattningar. Avrundade till närmaste jämn procent. TC och TEC är förkortningar för respektive tekniska förändring och förändring av teknisk effektivitet. Komponenterna av produktivitetsförändring är beräknade med hjälp av skattningar av produktionsfunktioner med teknisk ineffektivitet, en för varje specialisering. Produktionsfunktionerna består av en sammanlagd produktion inklusive stöd och fyra produktionsfaktorer: insatsvaror, kapital, arbete och jordbruksmark. 19

28 4 Slutsatser Lönsamheten varierar mycket mellan gårdar och varje år finns det gårdar med bra och dålig lönsamhet. Generellt är det samma gårdar som har bäst och sämst lönsamhet över tid. Utan stöd är lönsamheten generellt dålig inom svenskt jordbruk och det är väldigt få jordbruksföretag som har ett produktionsvärde som även täcker alternativkostnaden av eget arbete och egen jordbruksmark, motsvararande kostnaden av anställd personal och arrenderad mark. Lönsamheten varierar mycket, främst mellan och inom gårdar över tid men också mellan lokalisering och specialisering. Skillnaden i företagens lönsamhet som beror på lokalisering i Sverige och specialisering utjämnas i stort av stöd. Hur mycket företagen kan ersätta egen arbetstid och jordbruksmark varierar dock mellan de identifierade klustren och är inte minst relaterat till företagets storlek. Det är speciellt oroande på längre sikt om inte företagen kan få en rimlig ersättning för egna produktionsfaktorer. Då det kan påverka både investeringsviljan i företagen och intresset att driva och starta företag. I rapporten identifieras åtta homogena kluster av svenska gårdar år Klustren karakteriseras av geografiska förutsättningar, specialisering, storlek och företagsform. Statistiskt signifikanta skillnader i lönsamhet och produktivitet kan ses för de olika klustren. Generellt är kluster med större gårdar, hög kapitalisering och med intensivt jordbruk mer lönsamma, produktiva och mindre beroende av stöd. Företag i dessa kluster är dock ofta mer belånade och mer beroende av anställd personal och arrenderad mark. Bland annat belåningsgrad, kapitalisering, intensivitet och stödberoende påverkar utvecklingsmöjligheterna för företagen. Hur lönsamheten har utvecklas över tid påverkas främst av utvecklingen av avräkningspriser, produktionsfaktorpriser och produktivitet och i mindre utsträckning av produktionsutvecklingen. Gårdar med en positiv förändring av lönsamhet har generellt ökat sin produktivitet. Ökningen i produktivitet är främst relaterad till högre teknisk effektivitet och en bättre fördelning av produktionsfaktorer; båda nära relaterade till företagets ledarskap och strategi. Motsvarande har gårdar med en negativ förändring i lönsamhet en negativ utveckling av produktiviteten relaterad till en försämring i teknisk effektivitet och en sämre fördelning av produktionsfaktorer. Alla specialiseringar utom mjölk har signifikant och positiv teknisk utveckling men med en mindre påverkan på produktivitetsutvecklingen. Den tekniska utvecklingen har speciellt varit hög för gris- och nötproduktionen. En positiv teknisk utveckling är önskvärd och nödvändig för långsiktig svenska konkurrenskraft. 4.1 Förslag på fortsatta studier Rapporten väcker en del frågor som bör analyseras vidare, inte minst från ett konkurrenskraftsperspektiv. Studien indikerar att större jordbruksföretag generellt är mer lönsamma och produktiva och det är välkänt att det svenska jordbruket genomgår en strukturförändring. Det kan därför vara av intresse att analysera vidare hur strukturförändring påverkar konkurrenskraften. 20

Jordbrukets produktivitet och struktur

Jordbrukets produktivitet och struktur Jordbrukets produktivitet och struktur Produktivitetstillväxt och strukturutveckling inom produktionen av griskött, nötkött och mjölk samt inom växtodlingen (2002 2014) Det råder en övergripande trend

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:1

Policy Brief Nummer 2018:1 Policy Brief Nummer 2018:1 Rationellt slöseri? att förstå ineffektivitet i svenska mjölkföretag Kan ineffektivitet i animalieproduktionen tolkas som resursslöseri eller kan den även bero på att jordbrukarna

Läs mer

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu. PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se

Läs mer

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

JORDBRUKETS KONKURRENSKRAFT

JORDBRUKETS KONKURRENSKRAFT JORDBRUKETS KONKURRENSKRAFT - En sammanfattning av delprojekten LINA BJERKE SONE EKMAN JONAS FJERTORP GUSTAV HELMERS BENGT JOHNSSSON 1 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Vad är konkurrenskraft?... 3 1.2 Metodologiska

Läs mer

Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015

Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015 Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015 Hur beräknar Jordbruksverket lönsamheten i sektorn? Våra källor Jordbrukets sektorskalkyl (EAA-kalkylen) Jordbruksekonomiska

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft Mikaela Backman, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Thomas Holgersson, Linnéuniversitetet Johan Klaesson, Internationella Handelshögskolan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn

Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige

Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige Ove Karlsson Projektledare Kompetenscentrum Företagsledning Sveriges Lantbruksuniversitet Vi kan inte konkurrera med storleksfördelar Vi kan inte konkurrera

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet Greppa Näringens effekter på kväveläckage

Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet Greppa Näringens effekter på kväveläckage Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Greppa Näringens effekter på kväveläckage Sören Höjgård och Martin Nordin Greppa Näringen Rådgivningsprogram för att minska jordbrukets näringsförluster

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:3

Policy Brief Nummer 2017:3 Policy Brief Nummer 217:3 God inkomstutveckling inom jordbruket Vi studerar inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll under perioden 1997-212. Vi skiljer mellan individuella- och hushållsinkomster,

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:2

Policy Brief Nummer 2018:2 Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101 JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre JO 30 SM 1401 Sysselsättning i jordbruket 2013 Farm Labour Force in 2013 I korta drag Mindre arbetstid och färre sysselsatta Totalt sysselsatte jordbruket ca 172 700 personer år 2013, vilket är ca 6 000

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Priser på jordbruksprodukter november 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-12-03 Priser på jordbruksprodukter november 2018 Det svenska genomsnittliga avräkningspriset på ungtjur klass R3 var 9 procent högre än EU:s genomsnittliga

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Skogs- och träindustrin i Halland

Skogs- och träindustrin i Halland Skogs- och träindustrin i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska Skogs- och träindustrin. Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling

Läs mer

Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken

Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken JO 65 SM 1701 Heltidsjordbruket i Sverige 2016 Full-time farming in Sweden 2016 I korta drag Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket 2016 Antalet heltidsjordbruk uppgick år 2016 till 15 479 stycken, en

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:6

Policy Brief Nummer 2018:6 Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används

Läs mer

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2002. Preliminär statistik

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2002. Preliminär statistik Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2002. Preliminär statistik JO0901 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE A.2 Statistikområde Lantbrukets ekonomi A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Stabil utveckling av antalet djur

Stabil utveckling av antalet djur 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Hur påverkar produktivitetsutveckling ekologiska odlares lönsamhet över tid?

Hur påverkar produktivitetsutveckling ekologiska odlares lönsamhet över tid? Hur påverkar produktivitetsutveckling ekologiska odlares lönsamhet över tid? Projekt ledare: Prof. Yves Surry, Inst f Ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Övriga projekt deltagare: Dr. Daniel Wikström

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:8

Policy Brief Nummer 2019:8 Policy Brief Nummer 2019:8 Ger startstödet yngre jordbrukare? Andelen unga jordbrukare minskar i Sverige. För att motverka utvecklingen erbjuder landsbygdsprogrammet ett startstöd till unga jordbrukare.

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Lantbruksbarometern Hösten 2014

Lantbruksbarometern Hösten 2014 Lantbruksbarometern Hösten 214 Nästan åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket.

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, tabellsamling (dessa skall returneras). Miniräknare. Ansvarig lärare: Jari Appelgren,

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:5

Policy Brief Nummer 2018:5 Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt!

Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt! Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt! Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Anders Wästfelt och Camilla Eriksson Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Urvalskriterier för stöd för att bilda innovationsgrupper

Urvalskriterier för stöd för att bilda innovationsgrupper Urvalskriterier med bedömningsgrunder för stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP (Attraktiv landsbygd - Nationell handlingsplan för

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Allt om näringslivet på landsbygden

Allt om näringslivet på landsbygden Allt om näringslivet på landsbygden För att vi ska förstå landsbygdens förutsättningar och möjligheter behövs det en samlad bild, byggd på fakta, över hur det faktiskt ser ut. Allt om landet är en webbpublikation

Läs mer

Hälsoinnovation i Halland

Hälsoinnovation i Halland Hälsoinnovation i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode) En Rapport från Region

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2019:5 Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också

Läs mer

LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen.

LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen. LANTBRUKS BAROMETERN Januari, Sifo. lantbrukare om konjunkturen. Positiva förändringar på lönsamheten Årets lantbruksbarometer visar en positiv förändring av lönsamheten jämfört med våren. Fler lantbrukare,

Läs mer

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Föreläsning 4 732G19 Utredningskunskap I Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Dagens föreläsning Systematiskt urval Väntevärdesriktiga skattningar Jämförelse med OSU Stratifierat

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-08-30 Priser på jordbruksprodukter augusti 2018 Under januari-juni 2018 var slakten av nöt, räknat i ton, 5 procent högre än under januari-juni 2017. De genomsnittliga

Läs mer

Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag

Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag JO 40 SM 0401 Jordbruksekonomiska undersökningen 2002 Definitiva uppgifter The 2002 Farm Economic Survey I korta drag Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag Växtodlingsföretag Det genomsnittliga

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Prisutvecklingen på vete på Chicago-börsen. Lagersituationen globalt för vete. Vad blir av betydelse för Sverige?

Prisutvecklingen på vete på Chicago-börsen. Lagersituationen globalt för vete. Vad blir av betydelse för Sverige? Vilket tidsperspektiv bör vi ha? Framtidens företagsstruktur och ekonomiska förutsättningar för lantbruksnäringen 2009? 2015? Alnarp 27 mars 2007 Disposition Den globala situationen Den globala situationen

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

2001-11-09 EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

2001-11-09 EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture 2001-11-09 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture 2 EAA - ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. 1. Inledning Fram till och med 1999 har den s.k. sektorskalkylen utgjort

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

10 Stöd till stängsel mot rovdjur STÖD TILL STÄNGSEL MOT ROVDJUR KAPITEL 10 10 Stöd till stängsel mot rovdjur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 3 april 2018 Uppföljningen

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Produktivitet grunden för konkurrenskraft

Produktivitet grunden för konkurrenskraft Produktivitet grunden för konkurrenskraft En genomgång av grundläggande begrepp På kort sikt är det pris- och kostnadsförhållanden samt produktiviteten som är avgörande för konkurrenskraften i svenskt

Läs mer

Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 25 juli 2018 Uppföljningen

Läs mer