Om ni är intresserade av att läsa hela detta specialnummer är ni välkomna att beställa det (50kr).
|
|
- Per-Olof Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 4/00 Technomusiken, rejvdansen och polisen - Om konsten att döda en kultur Ledare: Narkotikapolitkens dödsdans, Alec Carlberg Så hade det då hänt igen!, Sonja Wallbom Om konsten att döda en kultur, Lars Grip Dansen som blev populärkultur Sinneshets, negroida parningslekar och kulturskymning Erik - en veteran om technokulturen: "Det är som att gå till kyrkan" Medierna och smittan: Knarket flödar - kriget inleds Fältassistenten som fick sparken: "Man får inte bråka med polisen" Rejvpolisen: "Vårt primära syfte är reprissivt" Kommissionens misslyckande En kultur jagas bort Intervju med fyra unga rejvare Kriminalisering av narkotikakonsumtionen utväderad, Ann-Marie Bregler, BRÅ Om ni är intresserade av att läsa hela detta specialnummer är ni välkomna att beställa det (50kr). Narkotikapolitikens dödsdans Den svenska narkotikapolitiken befinner sig i en brytningstid. Man kan nu skönja slutet på två decenniers jakt på missbrukare. Som i alla turbulenta tider så kommer omprövningen av narkotikapolitiken att föregås av våldsamma motattacker från de som har initierat och är ansvariga för dagens inhumana och reaktionära drogpolitik. Moderaterna kommer att satsa sitt krut på att få en lagändring som tillåter att urinprov tas på minderåriga utan föräldrarnas godkännande. Organisationer som Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS och liknande kommer att försöka stoppa sprutbytesprogrammen, kräva mer tvångsvård, angripa olika former av substitutionsbehandling m m. Krav kommer att föras fram på mer polisiära attacker på slitna missbrukare och technodansande ungdomar. Men det förändrar ingenting i sak. Vad vi nu bevittnar är den repressiva narkotikapolitiken dödsdans. Skillnaden mellan repressionens hurtfriska retorik och den bedrövliga verkligheten med alltfler tunga missbrukare, alltfler hemlösa missbrukare, allt färre missbrukare i vård, alltfler döda missbrukare och alltfler unga som prövar narkotika bär inom sig motsättningen som tvingar fram förändringen. Under loppet av ett halvår har ledar-, kulturskribenter och krönikörer i de stora rikstidningarna fått upp ögonen och börjat se verkligheten och därmed börjat ifrågasätta narkotikapolitiken. Den nya justitieministern Thomas Bodström har utifrån sina erfarenheter som advokat tidigare kritiserat kriminaliseringen av missbrukaren, men måste nu backa in i regeringens narkotikafålla. Och det är inget märkligt, det är en del av det regeringspolitiska spelets regler. För sina narkotikapolitiska insikter skälldes omedelbart Bodström för att vara "drogliberal". Detta kommenterade Aftonbladets ledarskribent Åsa Petersen "Bodström ser inte bara den enskilda narkomanen, utan också samhällets ansvar för hennes situation. Hans anslag andas solidaritet, fjärran från den filosofi av "sköt dig själv och skit i andra" som drogliberalerna förkunnar." Brottsförebyggande rådet, BRÅ har i en forskningsrapport nyligen redovisat effekterna av kriminalisering som infördes 1988 för att ytterligare skärpas 1993 när fängelse fördes in i straffskalan för den som är påverkad av narkotika.
2 Sammanfattningsvis har effekterna av kriminaliseringen blivit att polisens resurser i huvudsak läggs på att jaga kända missbrukare och ungdomar medan långt mindre kraft läggs på att få fast langare av olika format. Generaldirektör Ann-Marie Begler redovisar i detta nummer av Oberoende resultaten av BRÅs forskning kring kriminaliseringen. I övrigt ägnas numret åt vuxna, ungdomar och rejvkulturen. Kriminaliseringen och jakten på technoungdomar hänger intimt samman. Det är kriminaliseringen av missbrukaren som ger polisen möjlighet att så ohämmat trakassera och driva en hel ungdomskultur under jorden. Tror någon att en ungdomskultur som blivit tvingad under jorden och därmed berövad alla vettiga vuxenkontakter är mindre drogbenägen än ungdomar som öppet får ha musikfester och ibland till och med får träffa och prata med vuxna utan uniform? A L E C C A R L B E R G F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E R F H L Så hade det då hänt igen! En ny ungdomskultur började etableras. De höll till i lokaler som inte vanligen förknippades med fest; gamla nedlagda industrifastigheter och lagerlokaler. De dansade hela natten, det fanns ingen organisation. Och det verkade vara en del av själva poängen - festerna skulle inte annonseras, det skulle ske lite i skymundan, vuxenvärlden skulle inte vara inblandad. Man skulle vara många, man skulle hänge sig åt sin musik. När media så småningom tog ag i den nya företeelsen - som kallades rejv - fokuserades mycket på drogerna och på att bland de som deltog fanns ungdomar som inte annars förekom i narkotikasammanhang. Det var många av medelklassens barn som gick på rejv. En debatt med mycket upprörda övertoner tog vid och som svar från samhället bildades den s k rejvkommissionen. Så följde rapporter om tillslag mot fester, fester som avbröts, ungdomar som togs om hand och narkotikabeslag. Rejven tog sig så småningom nya former. Störningarna och svårigheterna att få hyra lokaler att hålla till i omformade festerna. De kom mer och mer att försvinna in i annat klubbliv och på restauranger. Men då och då anordnas fortfarande fester och arrangörer och besökare anstränger sig för att det inte skall bli känt utanför den egna kretsen. Rejvkulturen kommer att leva ännu en tid, men kanske i andraformer. Själva menar ungdomarna att de utsätts för övergrepp. De tycker inte att drogerna är det väsentliga utan kulturen, dansen och gemenskapen, även om de flesta går med på att det finns gott om droger för dem som vill ha. Det var i kölvattnet på rejvdanserna och samhällets militanta sätt att slå ner dem som vi inom RFHL började fundera över fenomenet och om man kunde göra något annat än det som gjordes. Samtidigt började unga människor kontakta oss och det man sökte var kunskap och stöd. Några ville ha stöd för att skapa alternativa, drogfria rejvfester. Andra ringde för egen räkning därför att de ville veta saker om de nya drogerna. Den senare gruppen var noga med att inte röja sin identitet och det var viktigt för dem att veta att organisationen inte var en "myndighet". Vi kom fram till att vi också behövde veta mer och det var utifrån det som vi gav Lars Grip i uppdrag att försöka fånga in vad rejvkulturen var från olika utgångspunkter. Resultatet av hans efterforskningar är detta nummer av Oberoende. Samtidigt fortsatte vi våra diskussioner med dem som ringde och blev efterhand övertygade om tre saker: o De som ringde trodde inte på den offentliga informationen om droger, men de visste inte vem som skulle kunna ge en för dem trovärdig kunskap. o De var rädda för polis och myndigheter och det fanns ingen instans dit de vågade söka sig för att inte riskera att rapporteras till polisen.
3 o De behövde hjälp. På en mer övergripande nivå väcktes andra frågor. Det är ju inte första gången ungdomskulturen väckt fasa och förbittring hos vuxenvär-den. Men ingen gång har man svarat med en sådan brutalitet och total avsaknad av förståelse för vad denna kultur innehåller. "Dansbaneeländet", den motorburna ungdomen, knuttarna, eller hippiekulturen förfärade sin samtid. Men det var inte, som nu, enbart en polisangelägenhet hur man skulle komma tillrätta med detta. Vi tolkar det som ett tecken i tiden. Allt mindre talar vi i vårt land om samband och allt mer om individer som skall ställas till svars och som får skylla sig själva. Det är visserligen sant att ytterst är individer ansvariga för sina egna handlingar. Men ingen lever som solitär, alla ingår i ett sammanhang. Ett samhälle som avsvär sig sitt ansvar för sammanhangen och uteslutande reagerar repressivt mot icke önskvärt socialt beteende är illa ute. Det är tecken på att samhället abdikerat och inte vill ta sina medborgare i anspråk för att lösa gemensamma problem, utan endast kräver lydnad. Det kommer att bli svårt att kräva solidaritet av unga människor som mött en uniformerad vuxenvärld som de känt sig hotade av och där inga andra vuxna funnits som erbjudit stöd eller delaktighet. Det är naturligtvis bruket av droger som legitimerat att samhället reagerat och agerat på detta vis. Ingen vill att unga människor skall ödelägga sina liv genom att fastna i missbruk, och för att förhindra det är man beredd att använda metoder som inte skulle godkännas i något annat sammanhang. Rättsosäkerhet och övergrepp blir i detta sammanhang underordnade huvudmålet: Att slå tillbaka drogerna. Vi har under en följd av år haft en restriktiv narkotikapolitik med det övergripande målet att nå ett narkotikafritt Sverige som politisk konsensus. Hårda tag och höjda straffsatser har varit metoderna som ingen har velat eller vågat ifrågasätta. En breddad debatt där avgörande frågor som urgröpningen av den generella välfärden eller ungdomsarbetslösheten har inte förts in i narkotikadebatten. Ändå är det med all sannolikhet just sådana faktorer som gör att Sverige har ett ökande narkotikaproblem. Trots massiva polisinsatser, trots högre straff, så ökar antalet ungdomar som prövar narkotika. Det borde leda till eftertanke. Om vi vill att ungdomar som prövar narkotika skall stanna vid det och inte försvinna in i socialt utanförskap och missbruk, måste vi också ge dem ingångar i utbildning, arbete och social gemenskap. Vi måste dessutom ge dem trovärdiga svar på sina frågor, vi måste erbjuda stöd när de efterfrågar det, vi måste ge dem en möjlighet att tala om sin oro utan att ringa polisen. Vare sig vi i vuxenvärlden vill det eller ej, så finns drogerna där och ungdomar kommer att pröva dem. De kommer också att ge sig ut i Europa och övriga världen och ställas inför förhållanden som de dåligt förmår att hantera därför att de saknar kunskap om vad de ger sig in på. De kommer att fara mer illa och ta större risker därför att vi inte delar med oss av vuxenerfarenheter utan bara serverar förbud och moralismer. Det som finns att läsa i detta nummer av Oberoende gör inte anspråk på att ge alla svar eller täcka hela området. Men vi har velat ge några av aktörerna på området möjlighet att komma till tals: Rejvungdomarna och poliserna. Vi andra får dra slutsatserna och arbeta mot enfaldiga lösningar av mångfacetterade problem. S O N J A W A L L B O M F Ö R B U N D S S E K R E T E R A R E, R F H L Kriminalisering av narkotikakonsumtionen utvärderad Synen på narkotikamissbruk har under de två senaste decennierna blivit allt strängare i Sverige. Detta framkommer inte minst i den svenska narkotikalagstiftningen, som vid ett flertal tillfällen har reformerats i syfte att tydligt
4 markera att narkotikabruk inte tolereras. Idag är all icke-medicinsk befattning med narkotika kriminaliserad i Sverige. En av de mer omdiskuterade ändringarna i narkotikastrafflagen var straffbeläggandet av själva bruket av narkotika år 1988 och den straffskärpning som skedde år Skälet till de här förändringarna var att riksdag och regering ville signalera ett kraftigt avståndstagande från samhällets sida mot all hantering av narkotika. Det förväntades av lagstiftaren att denna markering skulle fylla en preventiv funktion bland ungdomar och andra i riskzonen för narkotikamissbruk. Genom att fängelse infördes i straffskalan år 1993 fick polisen möjlighet att genomföra kroppsbesiktning i form av urin- eller blodprov vid skälig misstanke om bruk av narkotika. Syftet med straffskärpningen var att "ge möjligheter att ingripa tidigt och med kraft förhindra att unga människor fastnar i missbruk och till att förbättra behandlingen av de missbrukare som avtjänar straff" (Prop. 1992/93:142). Det ansågs bland annat att straffvärdet för eget bruk var för lågt i förhållande till andra ringa narkotikabrott, framför allt innehav för eget bruk. Avsikten med lagändringarna har alltså varit att få ungdomar att avstå från att använda narkotika och förbättra behandlingen för de missbrukare som avtjänar straff. Det övergripande motivet till lagstiftningen har helt naturligt varit att minska narkotikamissbruket i samhället. När nya lagar introduceras och när olika verksamheter utvecklas är det alltid angeläget att ställa frågan: Hur blev det? Ledde lagändringarna till det man tänkt sig? Och i just detta fall: på vilket sätt har det strängare lagstiftningen påverkat insatserna mot narkotika och hur har det påverkat själva narkotikamissbruket? Brottsförebyggande rådet har studerat polisens insatser i denna fråga och vad vi kommit fram till skall jag redovisa i denna artikel. Polisen prioriterar ringa narkotikabrott Som en naturlig följd av den ändrade lagstiftningen prioriterar polisen i dag i stor utsträckning ringa narkotikabrott. I statistiken framkommer en ökning med 70 procent mellan år 1991 och Antalsmässigt innebär det en ökning från till personer. Lagändringarna har alltså tydligt påverkat polisens arbete. Om man studerar polisens verksamhetsredovisningar framgår det att majoriteten av alla polismyndigheter år 1999 anger insatser mot narkotikamissbruk som ett mål för området narkotikabrottslighet. Däremot är det endast två av landets 21 polismyndigheter som uppger att de har som har som mål att utreda ett viss antal grova narkotikabrott. Denna prioritering blir också tydlig när man studerar den polisanmälda narkotikabrottsligheten. Som tidigare nämnts har antalet anmälningar avseende innehav och eget bruk av narkotika ökat markant efter straffskärpningen år Däremot har anmälningarna avseende överlåtelse av narkotika inte ökat - de har i stället minskat något. Det förändrade arbetssättet inom polisen har också inneburit att antalet personer lagförda för grova narkotikabrott minskat något efter straffskärpningen, samtidigt som antalet personer lagförda ökat kraftigt. Många är etablerade missbrukare En central fråga är om polisens insatser resulterat i att fl er personer som inte tidigare varit kända för narkotikabrott identifierats eller om de personer som har lagförts redan är kända för sådan brottslighet. Vi ser i statistiken att ökningen av antalet personer lagförda för ringa narkotikabrott är störst bland äldre personer som tidigare varit lagförda för narkotikabrott, men också nästan lika stor bland ungdomar som inte tidigare varit kända för narkotikabrott. Däremot om man tittar på hur många ingripanden totalt sett polisen gjort för dessa två grupper blir det tydligt att insatserna i allra största utsträckning gäller äldre etablerade missbrukare. Antalet äldre (och då menar vi 30 år och uppåt) personer som också tidigare är lagförda för något narkotikabrott har fördubblats mellan år 1991 och år En stor andel av denna grupp är troligen personer som är mer eller mindre etablerade missbrukare. En stor del av polisens insatser har således riktats mot denna grupp. Vad som hänt med dessa personer vet vi i dag inte. En stor del av dem har fått böter eller strafföreläggande. Men i vilken mån de, genom polisens insatser, fått kontakt med socialtjänsten och erbjudits behandling vet vi inget om. Om social-tjänsten prioriterar denna grupp och erbjudit dem adekvata insatser är viktigt att framöver ta reda på. Mer än fördubbling av antalet ungdomar Ett syfte med straffskärpningen var att polisen så tidigt som möjligt skulle kunna upptäcka ett
5 begynnande narkotikamissbruk, särskilt bland ungdomar. Det visar sig också att ungdomar under 25 år som lagförts för ringa narkotikabrott och som inte tidigare varit kända för sådan brottslighet mer än fördubblats. Det är alltså fl er ungdomar, men också en lita annorlunda ungdomsgrupp är tidigare. De ungdomar som lagförs efter straffskärpningen är även något mindre kriminellt belastade när det gäller andra brott jämfört med de ungdomar som lagfördes för ringa narkotikabrott före lagändringen. Ungdomar som lagförs för ringa narkotikabrott kan något förenklat delas in i tre kategorier. För det första handlar det om ungdomar som inte tidigare varit kända av samhället trots att de har ett pågående etablerat narkotikamissbruk. Denna grupp måste ses som ytterst angelägen att få kontakt med från samhällets sida. För det andra handlar det om unga personer som regelbundet experimenterar med narkotika och som därmed kan betraktas vara i riskzonen för att utveckla ett fast missbruk. Upptäckten av dessa ungdomar kan naturligtvis ha stor betydelse för möjligheten att förhindra fortsatt missbruk. För det tredje handlar det om unga personer som endast prövar narkotika någon enstaka gång. Forskning och praktiska erfarenheter visar att det inte är helt ovanligt att unga personer någon gång prövar narkotika utan att för den skull utveckla ett mer permanent missbruk. Det är naturligtvis viktigt att samhället reagerar även mot denna typ av narkotikabruk. Frågan kan emellertid ställas vilken roll polisen ska ha i detta sammanhang. Allt fler ungdomar tvingas lämna urinprov Precis som lagstiftaren velat har polisens insatser mot den ringa narkotikabrottsligheten över tid förskjutits mot något yngre personer. Men att polisen i betydligt större omfattning ingriper mot ungdomar är inte helt utan komplikationer. Sedan polisen 1993 fick möjlighet att ta urin- eller blodprov vid skälig misstanke om narkotikabruk har antalet prover ökat kraftigt. Mellan år 1994 och 1998 fördubblades antalet prov från till Men det är delvis nya grupper man tar med för provtagning, allt fler av dem är ungdomar. Från och med första halvåret 1993 till och med år 1998 har omkring ungdomar mellan 15 och 19 år tagits med för urin- eller blodtest. Av dessa har narkotika kunnat påvisas bland ungdomar, medan ungdomar uppvisat negativa provresultat. Det innebär att narkotikabruk inte kunnat påvisas för över en tredjedel av ungdomarna. I övriga åldersgrupper visar i genomsnitt omkring tio procent av analyserna ett negativt resultat. Varför har man så pass mycket högre felmarginal bland ungdomar än bland vuxna? Här finns flera möjliga förklaringar. Den ena handlar om polisens arbetsmetoder. För att kunna identifiera personer som använt narkotika är det inte ovanligt att polisen gör större tillslag mot platser där många ungdomar vistas. Resultatet av detta kan bli att träffsäkerheten i ingripandena minskar. Det kan vara svårt för polisen att bedöma om unga personer är påverkade av narkotika jämfört med äldre personer som har ett längre missbruk bakom sig. En viktig fråga att ställa är om de lagliga grunder som polisen har för att ta med en person som misstänks för narkotikabruk används på ett likvärdigt sätt oberoende av personens ålder och situation. Den andra förklaringen handlar om de narkotiska preparaten. Det har visat sig att nya preparat förekommer som inte fångas upp i testerna. Det kan även gälla preparat som ännu inte klassificerats som narkotika. Stora felmarginaler Allt fl er personer har lagförts för eget bruk av narkotika under senare år. Det gäller både nya okända personer liksom väl etablerade missbrukare. Hur ska detta då bedömas? Hur skall resultaten värderas utifrån målen för den generella narkotikapolitiken? I enlighet med lagstiftarens intentioner har polisens arbetssätt förändrats och fokuserar i allt högre utsträckning på konsumtion av narkotika. Dessa förändringar medför emellertid vissa svårigheter. Till att börja med var inte lagstiftarens förväntningar att antalet lagföringar för eget bruk skulle öka. Man pekade i stället på att antalet lagföringar föreget bruk inte skulle öka nämnvärt trots att polisen fick möjlighet att ta urin och blodprov. Polisens prioriteringar har således blivit andra än de avsedda. Den största gruppen som lagförs genom polisens insatser är äldre kända personer. Vidare fram kommer i polisens verksamhetsredovisning att ringa narkotikabrott prioriteras medan insatser mot grova narkotikabrott får stå tillbaka. Polisens utökade resurser för narkotikabekämpning har således främst använts till insatser mot eget bruk. Det är tveksamt om avsikten med ändringarna i narkotikalagstiftningen var att polisens resurser skulle fördelas på det sätt som skett. Som tidigare redovisats har polisen nått ett stort antal unga personer som inte tidigare är kända för narkotikabrott.
6 Samtidigt har, vilket är viktigt att diskutera, en så pass storandel som en tredjedel av dem som medtagits till provtagning varit negativa. Jämfört med övriga åldersgrupper, där omkring 10 procent är negativa, måste det betraktas som en hög andel. Den integritetskränkning som provtagningarna kan medföra och som uppmärksammades i förarbetena till straffskärpningen, bör självfallet beaktas också när det gäller ungdomar. Den övergripande frågan är dock om lagändringarna bidragit till att narkotikamissbruket i samhället har minskat. Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga om narkotikamissbruket utveckling finns det inga entydiga tecken på att kriminaliseringen och straffskärpningen skulle ha haft någon avskräckande effekt på ungdomars drogvanor och därmed minskat nyrekryteringen. Andelen ungdomar som uppger att de prövat narkotika har ökat under hela 1990-talet.Utvecklingen i Sverige liknar den som finns i många andra länder. Det går dock inte att utesluta att bruket blandungdomar hade ökat ännu mer om inte denna lagstiftning kommit tillstånd. A V A N N - M A R I E B E G L E R G E N E R A L D I R E K T Ö R V I D B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E R Å D E T ( B R Å )
Kriminaliseringen av narkotikabruk
Kriminaliseringen av narkotikabruk En utvärdering av rättsväsendets insatser BRÅ-rapport 2000:21 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2005 B 3825-04 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART VP Offentlig försvarare och ombud: advokaten JN SAKEN Narkotikabrott,
Läs merNarkotikautvecklingen och Polisens insatser mot narkotika
Narkotikautvecklingen och Polisens insatser mot narkotika Rapport nr. 575 2009-12-06 Polisutbildningen Umeå Daniel Johansson Johan Granberg Abstract I rapporten undersöks hur narkotikautvecklingen sett
Läs merBLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket
BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning
Läs merSvensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå
Läs merKommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013
Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och
Läs merPlan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan
2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud
Läs merFörbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen
Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merI mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.
Urinträsket SBF 2012-05-14 Hur har vi hamnat i urinträsket? I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.
Läs merJämtlands Gymnasieförbund
Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...
Läs merStyrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009
Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott
Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren
Läs merALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR
2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen
Läs merSammanfattande kommentarer
Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något
Läs merStockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merBarn under 15 år som misstänks för brott
Socialutskottets yttrande 2009/10:SoU2y Barn under 15 år som misstänks för brott Till justitieutskottet Justitieutskottet beslutade den 8 april 2010 att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över
Läs merAntagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Läs merJämtlands Gymnasieförbund
Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2014-05-23 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merKortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan
Kortanalys Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Brå centrum
Läs merDrogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015
Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Inledning Det kan vara svårt att upptäcka att någon har eller håller på att utveckla ett missbruk. Signalerna kan blandas ihop
Läs merKommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013
Kommittédirektiv En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten Dir. 2013:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå
Läs merNio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK
Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och
Läs merPersoner lagförda för brott år 2002
Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna
Läs mermucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu
mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015. Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar
Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015 Drogpolicy och handlingsplan för INLEDNING Denna drogpolicy och handlingsplan gäller samtliga grundskolor och fritidsgårdar i Östersunds kommun. Fristående
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 B 4368-16 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FA SAKEN Narkotikabrott, ringa brott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merUTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Jämförande statistik Som det tidigare är återgivet är tjänsten socialsekreterare unga lagöverträdare
Läs merPersoner lagförda för brott år 2000
Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merRemiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)
Bromma SDF Socialtjänst och fritid Sida 1 (5) 2019-04-10 Handläggare Hanna Svanström Telefon: 08-508 06 295 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen (dnr 2019/35) Förvaltningens förslag
Läs merInterpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt
KF 117 24 april 2017 Diarienummer KSN-2017-1274 Kommunfullmäktige Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt Allt fler personrån genomförs i Uppsala och det rapporteras dagligen
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Läs merBetänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Läs merHillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak
Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Mål Skolorna i Gnosjö kommun har enligt det alkohol- och drogpolitiska programmet som strävandemål att inga barn eller ungdomar under
Läs merJag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team
3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband
Läs merEn översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte
Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda
Läs merAllt missbruk kan behandlas.
2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merAlkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola
Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola 1 Inledning Vi i Tyresö kommun bryr oss om våra elever, deras hälsa och framtid. Vad elever gör i skolan och på fritiden hänger
Läs merSammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2
Bilaga 2 Uppdraget Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89:So18
Motion till riksdagen 1988/89:So18 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp) med anledning av skr. 1988/89:94 om försöksverksamheten inom hälso- och sjukvården med utdelning av sprutor och kanyler
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.
Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.
Läs merUpplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
Läs merPolismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-09-02 Dnr 31-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten vid Polisregion Nord 1. SAMMANFATTNING Nämndens granskning
Läs merRutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17
Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merGöteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar
Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2011-05-16 i mål B 2453-11
Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 oktober 2011 B 2944-11 KLAGANDE AS Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merAv Daniel Terres och Anna-Klara Behlin
Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merTill dig som är dömd till sluten ungdomsvård
Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av
Läs merVarför långtidsuppföljning?
Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merSida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum
Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om
Läs merUNGDOMAR, DROGER OCH POLISENS INSATSER. BRÅ-rapport 1999:1
UNGDOMAR, DROGER OCH POLISENS INSATSER BRÅ-rapport 1999:1 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post fritzes.order@liber.se
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga
Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...
Läs merSyfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument
handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning
Läs merAlkohol- och drogpolicy
Alkohol- och drogpolicy för Tyresös kommunala grundskolor Dokumenttyp Policy Beslutande organ Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningsdel Barn- och utbildningsförvaltningen Antagen 171122 Ansvar Verksamhetschef
Läs merYttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Läs merALKOHOL- & DROGPOLICY
ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merFem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet
Läs merDROGPOLICY, studerande sid 1 ORDNINGSREGLER sid 2 DROGPOLICY, anställda sid 3-5 2009-03-06
DROGPOLICY, studerande sid 1 ORDNINGSREGLER sid 2 DROGPOLICY, anställda sid 3-5 2009-03-06 DROGPOLICY VID VINDELNS FOLKHÖGSKOLA Som studerande vid Vindelns folkhögskola ska du respektera vår internatoch
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merVisioner för nattvandrare
Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan
Läs merNARKOTIKA ETT SOCIALT PROBLEM
Lunds Universitet Socialhögskolan Socialt arbete med drogmissbrukare HT 2002 NARKOTIKA ETT SOCIALT PROBLEM - En undersökning av debatten kring kriminaliseringen av narkotikabruk Författare: Malin Björklund
Läs merErsängskolans förebyggande arbete mot droger
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger
Läs merResultat av enkäten om datorvanor och spelande
Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan
Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke
Läs merFörbud mot köp av sexuell tjänst
Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av
Läs merVår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut
Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors
Läs merHur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merTidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Läs merRiktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.
Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merBarns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften
Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen
Läs mer(5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM. Allt missbruk kan behandlas.
2016-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola
ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merKortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014
Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merHandlingsplan för att minska klotter och skadegörelse
LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON
Läs merYttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott
Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring
Läs mer