Beslut om förhyrning av lokaler vid palliativt centrum

Transkript

1 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Beslut om förhyrning av lokaler vid palliativt centrum Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att landstinget ska ingå hyresavtal med Uppsala kommun avseende lokaler vid palliativt centrum, enligt bilagt hyresavtal att uppdra till produktionsstyrelsens ordförande att teckna hyreskontrakt med kommunen att föreslå hälso- och sjukvårdsstyrelsen att finansiera den tillkommande hyreskostnaden för 2014 Ärendet Landstinget i Uppsala län har sedan många år tillbaka bedrivit ett samarbete med Uppsala kommun kring patienter i livets slutskede. Kommunens och landstingets verksamheter var tidigare lokaliserade i samma fastighet på Kronparksgården på Ulleråkerområdet. Efter det att äldrenämnden inom Uppsala kommun beslutat att flytta sin del av verksamheten till nya lokaler i Genticum gjorde landstinget bedömningen att det var viktigt att fortsätta det sedan tidigare upparbetade samarbetet med kommunen kring patienter i livets slutskede. Mot bakgrund av detta gav produktionsstyrelsen sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset under våren 2012 i uppdrag att utreda förutsättningar av en flytt av landstingets hospiceverksamhet till Geneticum. Produktionsstyrelsen beslutade senare samma år att sjukhusdirektören skulle fortsätta planeringen för genomförande av en flytt i enlighet med sjukhusdirektörens plan. Sedan 16 maj i år är landstingets hospiceverksamhet lokaliserad till de nya lokalerna vid Geneticum. Ett hyresavtal har tagits fram av Uppsala kommun som ska undertecknas av behörig avtalstecknare inom landstinget. Behörig avtalstecknare är i detta fall produktionsstyrelsen ordförande. Finansiering Som framgår av bilaga kommer landstingets kostnad för hospice att öka med 890 tkr utöver den finansiering som redan finns (tidigare hyresbudget Hospice + beslut i HSS). Denna mellanskillnad finansieras för 2013 av LSU. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (3) För helårseffekten av tillkommande kostnader för hospice behövs ytterligare finansiering på drygt 1,5 mnkr (exklusive hyresuppräkning/indexuppräkning) fr.o.m Produktionsstyrelsen föreslår hälso- och sjukvårdsstyrelsen att finansiera den tillkommande hyreskostnaden för Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsstyrelsen Uppsala kommun Bilagor Sammanställning kostnader och finansiering Hyreskontrakt

3 3 (3) Sammanställning kostnader flytt HOSPICE * BASHYRA (för 2013: 15/2-31/12) Tilläggsavtal (from 1/6 2013) Engångskostnad LSU påslag 4% på Bashyran Summa Total Hospice "gamla" hyra kronparken Kostnadsdiff Beviljat enligt beslut HSS Engångskostnad enligt beslut HSS Kvar att finansiera * Uppgifterna för 2014 är i prisnivå 2013

4 Sammanställning kostnader flytt HOSPICE BASHYRA 15/2-31/ Tilläggsavtal from 1/ Engångskostnad LSU påslag 4% på Bashyran Summa Total Hospice "gamla" hyra kronparken Kostnads diff Beviljad enligt beslut HSS Engångskostnad enligt beslut HSS Kvar att finansiera

5 1 (3) Dnr LSU Ledning Thord Hägg Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Utredning för införande av FM-koncept Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att uppdra till Landstingsservice att genomföra ett pilotprojekt på en eller flera avdelningar på Akademiska sjukhuset i samråd med sjukhusledningen, redovisning i Q utöka pilotprojektet till att också omfatta etapp 1 i B14 i samband med återflytt i april 2014 Produktionsstyrelsen godkänner den information som ges vid sammanträdet kring FM-utredningens resultat och fortsatta arbete Bakgrund Landstinget har fått i uppdrag från Produktionsstyrelsen att utreda vad införande av ett FM-koncept skulle ge på Akademiska sjukhuset. Syftet med denna utredning är att ta fram ett FM-koncept som ska stödja vårdpersonalen så att tjänster som inte kräver djup sjukvårdsutbildning kan utföras av annan personal. Ett antal tjänster identifierades för att ingå i utredningen. Syfte och mål Syftet med denna utredning är att ta fram ett FM-koncept som ska underlätta för vårdpersonalen i deras dagliga arbete. Utredningen ska visa vilka tjänster som skulle kunna avlastas från vårdpersonalen och hur de kan tänkas skötas i framtiden. Dessa tjänster ska även rangordnas för att säkerställa vilken kompetens som behövs för att utföra dem. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

6 2 (3) Utredningen kommer även att ge ett förslag på hur man ska kunna implementera konceptet på sjukhuset. Utredningen ska: Optimera resursanvändningen Hitta ett koncept som stöttar vården Beakta möjligheten att implementera arbetssättet på andra förvaltningar än Akademiska Sjukhuset Få till en högre kvalité på tjänsterna Se till att rätt person gör rätt sak Utredning har hittills gjort ett antal intervjuer med 10-talet avdelningar inom sjukhuset. Kartläggning har vidare gjorts över hur processen har sett ut på de identifierade och beskrivna tjänster som utredningen ser som möjliga delar i det som kommer att ingå i FM-tjänsterna. De tjänster som har identifierats och beskrivits är: Post- och godshanteringen Provtransporter Förrådshanteringen Avfallshanteringen Textilhanteringen Lokalvården Kosthanteringen Resultatet av intervjuerna och beskrivningar av processen i dessa tjänster är att det tydligt framgår att ett omfattande arbete görs av vårdpersonal av dessa tjänster utan att det behövs djupare vårdkunskap i dessa arbetsmoment. Utredningen vill nu komplettera de beskrivande intervjuerna för att få en heltäckande bild av sjukhuset. Resultatet av genomförda intervjuer visar redan att detta är frågan om stora möjligheter att förenkla för sjukhuset genom att frigöra vårdpersonal samtidigt som kvalitén i utförda tjänster kan bli högre om de utförs av för dessa specialutbildade personalkategorier. Därför vill utredningen också gå vidare med att i praktiken se hur detta fungerar genom att införa arbetsmomenten på en pilotenhet inom sjukhuset. Vidare ska det pilotarbetet resultera i att vi kan införa FM-tjänster på sjukhuset med start från den första återflyttande etappen i renoveringen av B14. Slutsatser från pilotprojektet samt från den kompletta intervjuredovisningen på sjukhuset avses att presenteras i Q Projektet ser att det finns stora tidsbesparingar att göra för Akademiska sjukhuset om ett FM-koncept skulle införas som därmed frigör vårdpersonal för vårdarbete.

7 3 (3) Samråd Samråd har skett med sjukhuset. Finansiering Pilotprojektet ska ge tydligt svar på omfattning och kostnader. Piloten under 4 månader uppskattas till kronor i externa kostnader. Finansieras av Landstingsservice. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att uppdra till Landstingsservice att genomföra ett pilotprojekt på en eller flera avdelningar på Akademiska sjukhuset i samråd med sjukhusledningen, redovisning i Q utöka pilotprojektet till att också omfatta etapp 1 i B14 i samband med återflytt i april 2014 Produktionsstyrelsen godkänner den information som ges vid sammanträdet kring FM-utredningens resultat och fortsatta arbete Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga Statusrapport

8 Utredning inför införande av ett Facility Management-koncept John Tillman projektledare Uppsala,

9 Sammanfattning Landstingsservice har fått i uppdrag från produktionsstyrelsen att utreda vad införande av ett FM-koncept skulle ge på Akademiska sjukhuset. Syftet med denna utredning är att ta fram ett FM-koncept som ska stötta vårdpersonalen. Ett antal tjänster identifierades för att ingå i utredningen. De olika utförandemomenten i tjänsterna togs fram och tidssattes genom tidigare utredningar, kunskap i projekt- och referensgruppen och intervjuer av vårdpersonal. Utredningen visade att vårdpersonalen lägger ner mycket tid på tjänster/moment som inte är vårdrelaterade. På en genomsnittsavdelning tar det ca 125 timmar/vecka att utföra dessa moment. Det är även många olika personer som utför de olika tjänsterna. Utredningen visar att man kan hitta många synergier mellan dessa tjänster. Detta gör att det blir färre personer som utför tjänsterna, tidsåtgången minskas samtidigt som kvalitén höjs. Slutsats Ett övergripande FM-koncept som innefattar hela sjukhuset skulle ge många vinster. Arbetsmiljön blir bättre, tjänsterna utföras effektivare och med högre kvalité. Detta kan i sin tur leda till att hygienen blir bättre, infektionsrisken minskar och eventuellt skulle även vårdköerna kunna minskas eftersom vårdpersonalen kommer att ha mer tid till just vården. Allt detta bör också leda till en kostnadsbesparing för sjukhuset. En förutsättning är att detta koncept inte är valbart utan en standard för hela sjukhuset. 2

10 Innehållsförteckning Inledning... 4 Material och metod... 5 Resultat/nuläge... 7 Post- och godshantering... 7 Provtransporter... 7 Förrådshantering... 7 Avfallshantering... 8 Textilhantering... 8 Lokalvård... 8 Patientmat/kosthantering... 8 Diskussion/slutsats...10 Bilagor

11 Inledning Enkelt uttryckt kan man säga att FM (Facility management) innebär att tillhandahålla helhetslösningar inom stöd och service. Leveransen blir resurssnål och kostnadseffektiv samt bidrar till att arbetsplatsen för en verksamhet, i detta fall vården, fungerar så optimalt som möjligt. Vårdpersonalen på Akademiska Sjukhuset ägnar idag mycket tid åt servicetjänster som ej är vårdrelaterade. Landstingsservice (LSU) ser att det finns stora kostnads- och tidsbesparingar att göra för Akademiska sjukhuset om ett FM-koncept införs. Om rätt person gör rätt sak kommer både kvalitén och effektiviteten att bli ännu bättre. Även arbetsmiljön, patientnöjdheten och ekonomin är delar som kommer att gynnas av ett FM-koncept. Syftet med denna utredning är att ta fram ett FM-koncept som ska underlätta för vårdpersonalen i deras dagliga arbete. Utredningen visar vilka tjänster som kan avlastas från vårdpersonalen och hur de kan tänkas skötas i framtiden. Utredningen visar att ett FM-koncept kommer att: Optimera resursanvändningen Stötta vårdpersonalen i deras dagliga arbete Få till en högre kvalité på tjänsterna Se till att rätt person gör rätt sak 4

12 Material och metod En styrgrupp, en projektgrupp och en referensgrupp togs fram (se bilaga 1. Medlemmar). Styrgruppen har träffats under utredningens gång och gett direktiv för hur arbetet ska gå vidare. Arbetsgruppen har haft formella möten 2ggr/månad och utfört enskilt arbete mellan mötena. Gruppen tog fram ett antal tjänster som skulle ingå i utredningen. Referensgruppen har samlats 3ggr under utredningens gång och använts som bollplank och kunskapsbank och bidragit med sin erfarenhet från arbetet på sjukhuset. För varje tjänst togs det fram ett flödesschema där varje arbetsmoment i tjänsten redovisades (se bilaga 2. Flödesschema). Dessa flödesscheman baserades på tidigare utredningar på sjukhuset (Materialflöden mm Nulägesbeskrivning januari 2009; Benchmarking 2012 och 2011; Tidsstudie patientnära städ 2013). I schemat redogjordes även för vem som utförde de olika momenten (underleverantör, Landstingsservice eller vårdpersonal). Dessa scheman säkerställdes därefter med referensgruppen som även tog med sig dem till verksamheten för genomgång. Flödesschemana uppdaterades sedan efter insamlade synpunkter. De olika momenten rangordnades för att säkerställa vilken kompetens som krävs för utförandet (se bilaga 3. Rangordning). Även Vårdhygien har tittat igenom rangordningen och gett sitt godkännande. Rangordningen var följande: Vårdutbildning krävs Särskild utbildning krävs Landstingsintern utbildning krävs Enkel instruktion krävs Varje moment som vårdpersonalen utförde bröts ut och tiden uppskattades genom intervjuer med vårdpersonalen. Dessa intervjuer gjordes på plats hos respektive avdelning. De avdelningar som besöktes var följande: 78 B 78 C 70 E1 70 B2 70 B1 70 A2 70 A1 AIMA CIVA Psyk, slutenvård Psyk, vuxenpsykiatri Neurofys Neuromottagning Smärtrehab 5

13 Smärtmottagning ELS-A 35 D ögon 65 B1 65 B2 NIVA 85 D Spinalskadeavdelningen 85 D1 Neurologi Tider kom även in från ortopeden men där gjordes inget besök då Anna Eriksson (medlem i referensgruppen) redan hade aktuella siffror. 6

14 Resultat/nuläge Tjänsterna som styr-, arbets- och referensgrupperna gemensamt beslutade skulle ingå i utredningen var: Post- och godshantering Provtransporter Förrådshantering Avfallshantering Textilhantering Lokalvård Kosthantering Post- och godshantering Idag levereras posten varje dag osorterad direkt till avdelningen. Postpaket och liknande levereras på eftermiddagen. Antingen läses en streckkod av eller så får man en signatur innan försändelsen lämnas ut. Provtransporter Det finns i huvudsak fyra olika varianter av provtransporter: 1.) Vårdpersonalen bär ner provet till provskåp i kulvert och ställer detta på avsedd plats. Transport/Logistik hämtar provlådor enligt körschema och transporterar till lab. 2.) Akuta prover hämtas av vaktmästare och körs direkt till lab (beställning sker till Transports ordercentral.) 3.) Vårdpersonal går själva med prov till lab. 4.) Prover skickas i rörpost. Förrådshantering I stora drag kan man säga att denna handhas på tre olika sätt på sjukhuset. 1.) Vårdpersonalen sköter själva all hantering. Man beställer, packar upp, ankomstregistrerar och sorterar in på avsedd plats. Personalen lägger även tid på att bevaka lager och lagersaldo. 2.) Man har denna tjänst upphandlad från Transport (LSU) som sköter hanteringen åt avdelningen. Vårdpersonalen ansvarar dock för lagerbevakning. De markerar när en artikel ska beställas. Även hanteringen i Agresso (varumottagning, attester mm) sköts av personalen. 3.) En underleverantör (i detta fall Mediq) sköter hanteringen åt vårdpersonalen. Några avdelningar har 100 % stöd, andra har hjälp med beställning och uppackning och några har bara hjälp med uppackning. 7

15 Avfallshantering Vårdpersonalen källsorterar avfall i säckar och boxar för att sedan transportera dem till återvinningsstation i kulvert. Visst avfall slängs direkt i sopnedkast som finns på avdelningarna. Textilhantering Även denna hantering sköts lite olika på de olika avdelningarna. Av ca avdelningar bistår ISS med sin hjälp till st. Volymmässigt står dock dessa avdelningar för den stora och tunga delen. Vissa avdelningar har bara delhjälp (t.ex. uppackning och/eller beställning ) av ISS. Andra hjälper ISS med hela textilhanteringen. Dock vilar huvudansvaret för textil på avdelning. Vårdpersonalen lägger smutsiga textilier i en tvättsäck, sedan transporteras dessa till nedkasten. På vissa delar av sjukhuset är det en annan hantering av personalkläderna. Där ligger plaggen på avsedda platser i omklädningsrummen. Även säckarna för smutstvätten står här. Dessa säckar transporteras sedan bort av Transport (LSU). Lokalvård Lokalvården sköts i dag av underleverantör. Den patientnära städen sköts av vårdpersonalen. Patientmat/kosthantering Vårdpersonalen sköter stora delar av hanteringen som frukost, mellanmål och en del disk från lunch och middag. Man inventerar, tar reda på behov, beställer, hämtar upp matvagn, kontrollerar temperatur och serverar lunch och middag. Personalen ser även till att disken från lunch och middag ställs tillbaka i vagn som sedan körs ner till kulvertplan. Disk från frukost och mellanmål diskas på avdelning. Vissa avdelningar har anställda köksor som hjälper till med kosten. Oftast har varken köksorna eller vårdpersonalen någon kostutbildning. 8

16 Fig 1. Diagrammet visar antalet moment som sorterades in under respektive rangordning. Som diagrammet visar är det inte något av momenten som kräver vårdutbildning och endast ett moment som kräver särskild utbildning. Fig 2. Tidsåtgång i timmar/vecka/avdelning på intervjuade avdelningar. Tittar man på antalet timmar så rör det sig om totalt mer än 3st heltidstjänster för dessa moment. Detta är på avdelningar med vårdplatser. Mottagningarna som ej har vårdplatser har varken kosthantering eller patientnära städ. De andra tjänsterna tar inte heller lika lång tid för dem. Här rör det sig endast om ca 5 timmar / vecka. Det köps även in hjälp med vissa tjänster från externa och interna leverantörer. Sett till hela sjukhuset rör det sig om ca SEK/månad. Dessa tjänster köps in från Mediq (ca 185 ), LSU(ca 40 ) och ISS (ca 179 ). Tjänsterna det handlar om är framför allt materialförsörjning och textilhantering. I intervjuerna med vårdpersonalen kom det fram att ett moment som var väldigt tidskrävande och stressframkallande var att jobba i Agresso. Systemets huvudsakliga uppgift är att hantera landstingets räkenskaper men vårdpersonalen använder det bl.a. till materialhanteringen. Man beställer, godsmottager och hanterar avvikelser i programmet. 9

17 Diskussion/slutsats Alla flödesscheman som togs fram visar tydligt att många moment av servicetjänsterna utförs av vårdpersonal. Detta är alltså personal som har en vårdutbildning. Rangordningen som gjordes visar att dessa moment ej kräver en sådan utbildning. Totalt rör det sig om ca 125 timmar per vecka och avdelning som går åt för att utföra dessa moment. Den patientnära städen är den tjänst som tar mest tid. Denna tjänst kräver viss utbildning som vårdpersonalen ofta inte besitter. Genom att ha personal med rätt utbildning kan man göra denna mer effektiv och med högre kvalité. Även kosthanteringen tar mycket tid och utförs oftast av personer som inte har någon kostutbildning. I ett FM-koncept ser man till att personerna som hanterar kosten har utbildning i både kost och egenkontroll. Detta har stor betydelse för att patienterna ska få säker mat. Stora synergier finns att hitta mellan servicetjänsterna om man skulle implementera ett FMkoncept. I praktiken innebär detta att man på ett vårdplan t.ex. skulle kunna ha en FM-person som hjälper till med både lunch och middag. Däremellan finns tid över till att utföra andra uppgifter såsom materialförsörjning och textilhantering. Sedan skulle man kunna ha en FMperson som hjälper till med den patientnära städen, avfall, post och gods samt provtransporter. Ett FM-koncept leder även till en ytbesparing för textil- och materiallager på avdelningarna, detta ger både praktiska och ekonomiska fördelar. Ett projekt som det arbetas med på sjukhuset är materialflödesprojektet. Eva-Lena Nilsson (medlem i referensgruppen) har varit med och drivit detta projekt. Både arbetsgruppen och Eva-Lena ser stora möjligheter att kunna koppla ihop detta med ett FM-koncept. Centralsjukhuset i Karlstad som i ett av sina hus hade en omsättning på 150 miljoner SEK gjorde ett materialbesparingsprojekt och lyckades spara 15 miljoner SEK under ett år. I och med artikeloptimeringen finns det även stora fördelar med att lyfta bort jobbet i Agresso från vårdpersonalen och istället centralisera hanteringen. På detta sätt skulle man kunna ha några få personer som är experter i systemet vilket effektiviserar arbetet både tids- och kvalitetsmässigt. Detta är bara några av synergierna ett FM-koncept skulle ge. Synergierna skulle i sin tur leda till stor tidsbesparing för utförandet av dessa tjänster. Sammanfattningsvis kan ett FM-koncept leda till: Nöjdare personal Högre patientnöjdhet Högre kvalité på tjänsterna Bättre arbetsmiljö Rätt person gör rätt sak Mindre infektioner Kortare vårdköer 10

18 För att säkerställa alla synergier, tidsbesparingar och fördelar ett FM-koncept skulle leda till bör en pilot på en eller flera avdelningar genomföras. 11

19 Bilagor Bilaga 1. Medlemmar Bilaga 2. Flödesschema Bilaga 3. Rangordning 12

20 Bilaga 1. Medlemmar Styrgrupp: Thord Hägg (Ordförande styrgrupp, Förvaltningsdirektör) Sonja Ekström Boström (Biträdande chef, Affärsområdet Akademiska) Andreas Endrédi (Produktionsdirektör) Britt Söderberg (Chef försörjningsenheten Enköping) Robert Arktell (Försörjningschef, Primärvården) Yvonne Andersson (Drift/försörjningsansvarig, Folktandvården) Jan-Erik Sundquist (Bitr. sjukhusdirektör, Controllerenheten) Björn Ragnarsson (Bitr. sjukhusdirektör, Sjukhusadministration) Projektgrupp: John Tillman (Projektledare) Christina Edling (Kost och tvätt) Lennart Bergman (Servicecontroller) Pernilla Krafft (Verksamhetsutvecklare transport) Karin Söder (Städ och vaktmästeri) Erik Sköldstam (Miljöcontroller) Tommy Wahlström (Service- o. logistikhandläggare Akademiska Sjukhuset) Referensgrupp: Annika Eriksson (Kirurgdivisionen) Anne-Marie Tagerud (MTh-divisionen) Roger Fredén (Neuro-divisionen) Elisabeth Lund Ihre (Kvinna och barn) Agneta Eriksson Tollin (Psykiatridivisionen) ersatte Britt Marie Hansson Marie Thorén / Eva-Lena Nilsson (DAT divisionen)

21 1

22 2

23 3

24 4

25 5

26 6

27 7

28 8

29 9

30 Moment Avfallshantering Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att transportera källsorterat-, brännbart (inkl sopnedkast) och smittförande/kliniskt avfall till återvinningsstation eller annan anvisad plats från avdelnings- eller våningsbundna sköljrum, miljörum eller motsvarande? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att källsortera avfall som uppkommer vid avemballering av gods Materialförsörjning Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att inventera och beställa förbrukningsvaror? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att kontrollera mottaget material, packa upp och sortera in i förråd? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att köra ner tomma vagnar till kulvert? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på hantering och uppföljning av ev felleverens och returer? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på hantering av avdelningsspecifika förbrukningsmateriel som köps via styrda flöden? (Ej Mediq) Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på arbete i Agresso (t.ex. inleverans, uppdatera beställningsmallar och hålla koll på ersättningsartiklar)? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att hålla ordning i förråd och städa förråd? Hur mycket tid ( minuter ), per vecka, lägger du på att gå igenom lagerstatus på Era förrådsartiklar Patientkost Hur många minuter per patient och dag lägger du på servering Hur många minuter per patient och dag lägger du på diskning och städning i avdelningsköket Hur mycket tid (minuter) lägger du på att tillaga patientkost per dag och patient Hur mycket tid lägger du på beställningar per patient och dag Provtransporter Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att gå med prover från avd till provskåp (som Transport hämtar lådorna i)? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger avd på att själv gå med prover till lab? Posthantering Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på postöppning med datumstämpling av inkommande post (< 2kg)? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på registrering och kvittens av inkommande post- och fullmakter? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på kuvertering, adressering, frankering och massutskick? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på insamling och distribution från och till slutleverensplats? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på transport från slutleverensplats till avdelning och/eller slutkund om sådan sker? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på hantering av "sista minuten-lådor"? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på sortering inkl. försortering? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på uppdatering av intern-/externadresser och namn på postfack? (om avdelningen har personlig leverans) Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på eftersökning vid ankommande post utan tydlig mottagare? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på expressleverenser, prover och värdeförsändelser från Post Nord? Textilhantering Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att lägga smutsiga textillier i tvättsäck? Hur mycket tid per vecka (minuter) lägger du på att lägga tvättsäcken i tvättnedkastet? Vårdkunskap? Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Lul Intern Utbildning Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Lul Intern Utbildning Lul Intern Utbildning Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Lul Intern Utbildning Särskild Utbildning Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs Lul Intern Utbildning Enkel instruktion krävs Enkel instruktion krävs

31 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Senareläggning av redovisning av projekteringsarbete för kök för patientmat Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att senarelägga redovisningen av projekteringsarbetet av kök för patientmat vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping till styrelsesammanträdet i oktober. Produktionsstyrelsen beslutar att en återrapportering av genomförbarhet, matkvalitet och eventuella hanteringskostnader för en à la carte-modell vid Akademiska sjukhuset presenteras för styrelsen under hösten Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 48, att uppdra till Landstingsservice att projektera kök för patientmat vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Projekteringsarbetet skulle enligt beslutet redovisas för styrelsen vid septembermötet tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning för båda köken. Landstingsservice gör dock bedömningen att projekteringsarbetet inte kommit så långt att detta möjligt att redovisa till sammanträdet i september. Istället föreslås produktionsstyrelsen besluta om att projekteringsarbetet och miljökonsekvensbeskrivningarna återrapporteras till styrelsen i oktober. Vid majmötet fattade produktionsstyrelsen också beslut om att uppdra till Landstingsservice att i samråd med Akademiska sjukhuset närmare utreda genomförbarhet, matkvalitet och eventuella hanteringskostnader för en à la cartemodell. Modellen presenterades närmare i den fördjupade förstudie som Landstingsservice tog fram för styrelsens räkning. Redovisningen av detta uppdrag var också tidsatt till september men föreslås istället rapporteras till styrelsen senare under hösten, dock senast vid utgången av Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

32 Bilaga. PS , Dnr LSU Ledning Thord Hägg Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsens AU Förslag till beslut Tilläggsinvestering på Kungsgärdets vårdcentrum Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att uppdra till Landstingsservice att genomföra utbytet av luftbehandlingsaggregat på Kungsgärdets vårdcentrum, hus C. godkänna att den totala investeringen blir tkr genom tillägget på tkr till tidigare, av Landstingsservice beslutat Bakgrund Landstingsservice har uppdrag att genomföra energibesparingar inom Landstinget med målsättning att sänka förbrukningen med 20 % vid utgången av 2014 jämfört basåret Denna investering är en kombination av fastighetsinvestering (FI) och energibesparing. Förslaget Föreslagen åtgärd är att byta luftbehandlingsaggregaten i Hus C på Kungsgärdet. De befintliga saknar värmeåtervinning och är i stort behov av utbyte. De föreslagna luftbehandlingsaggregaten har värmeåtervinning och ny styrutrustning. Nya luftbehandlingsaggregat med batteri värmeåtervinning innebär en värmebesparing på %. Energibesparingen är 370MWh/år. Ombyggnationen begränsas till vindsplan och ger bara mindre störningar för verksamheten i huset. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

33 2 (2) Finansiering Investeringen tas ur 2013 års budget för fastighetsinvesteringar samt energisparbudgeten för totala energisparprojektet. Finansiering genom FI och nya hyresmodellen. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att uppdra till Landstingsservice att genomföra utbytet av luftbehandlingsaggregat på Kungsgärdets vårdcentrum hus C. godkänna att den totala investeringen blir tkr genom tillägget på tkr till tidigare beslutat, av Landstingsservice beslutat belopp. Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice

34 Bilaga. PS , Dnr Ledning Thord Hägg Tfn Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Framtidens Akademiska Här skapas framtidens sjukvård J-huset Nedanstående förslag till beslut omfattar fortsättning på det beslut som Produktionsstyrelsen tog , 54, gällande programarbete för den planerade nya byggnad på Akademiska sjukhuset som benämns J-huset. Förslaget till beslut avser genomförande av byggnation av J-huset, en ny vård- och behandlingsbyggnad som dels ska tjäna som evakueringsbyggnad under ombyggnad/renovering av byggnad B9 och B12, dels är tänkt att permanent inrymma de verksamheter som idag har störst behov av nya lokaler, bl a onkologens behandlingsoch vårdavdelningar. Förslaget till beslut omfattar också rivning av befintlig byggnad G samt ny kulvert för försörjning av det nya J-huset. Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att produktionsstyrelsen står bakom den i ärendet presenterade bedömningen att den tillkommande hyreskostnaden behöver tillföras Akademiska sjukhuset genom budgetförstärkning Följande beslut A C föreslås produktionsstyrelsen besluta under förutsättning att nedanstående två villkor uppfylls: 1. Att landstingsstyrelsen bedömer att fastighetsförnyelsen ligger i linje med landstingets strategiska inriktning 2. Att landstingsfullmäktige godkänner investeringen för genomförande av J-huset A att Landstingsservice får i uppdrag att projektera och bygga ny byggnad - J-huset - enligt föreslagen programhandling B C att Landstingsservice får i uppdrag att bygga ny kulvert för försörjning av ny byggnad J-huset enligt föreslagen rapport att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra rivning av befintlig byggnad G

35 2 (8) Summa investering i förslaget bedöms till Mkr Genomförandeperiod sept 2013 sept Beloppen fördelar sig enligt nedan. Projekt (delkostnad) J-huset (30 T kr/m2, redovisad mars 2013) Föreslagna tillkommande förändringar: Extra vårdplan Tillkommande strålningsbunker Redundans för kyla Tillkommande medicinska gaser Programjusteringar Bedömd kostnad MKR 53 MKR 24 MKR 29 MKR 28 MKR 40 MKR J-huset redovisad maj 2013 Rivning av befintligt G-hus Ny kulvert Sido- och följdprojekt Summa MKR 4 MKR 67 MKR 47 MKR MKR Framtidens Akademiska, tidigare fattade beslut Produktionsstyrelsen beslöt att produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra programarbete i syfte att utarbeta programhandling för B9. att genomföra programarbete i syfte att utarbeta programhandling för B12 att genomföra ett programarbete med syfte att arbeta fram en fördjupad förstudie, en programhandling och beslutsunderlag för projektering av nya J- och/eller G-huset. I uppdraget ingår programhandling för kulvertanslutning till den nya byggnaden. Produktionsstyrelsen beslöt att Landstingsservice får i uppdrag att uppföra en teknikbyggnad för försörjning av Byggnad B14 att genomföra en förstudie och program för byggnad B11 att genomföra en behovsanalys för byggnad B9-B12 Landstingsstyrelsen beslöt att igångsätta projekteringsarbete och ta fram typplan för vårdavdelningarna i B14 och B11 och genomföra projektering av tillhörande tekniska installationerna Framtidens Akademiska, delbeslut Produktionsstyrelsen beslöt att programhandling för J-huset ska tas fram i omfattning enligt det i förstudien redovisade huvudförslaget programhandling för J-huset ska utgå från en placering av J-huset i läge G

36 3 (8) Organisation Styrgrupp för projektet är Landstingsrådsberedningen. En styrgruppsberedning bildades med representanter från både Akademiska sjukhuset och Landstingsservice för att hantera övergripande frågor och beslut om inriktningar. Ett flertal sådana protokollförda möten har hållits där rapporteringar och underhandsbesked har inhämtats. Förankringar har skett under hand med berörda parter. Projektbyrån Stockholm AB har haft i uppdrag av Landstingsservice att samordna och leda arbetet. Uppdraget har utförts under perioden mars aug Förslag till beslut följer tidigare redovisade beslutsprocess. Detta förslag till beslut avser delbeslut 3. Delbeslut 4 har reviderats till att gälla såväl projektering som genomförande av byggnad B9 och B12. Bakgrund Akademiska sjukhuset är i ständig utveckling och förändring. Sjukdomspanoramat förändras och nya utrednings- och behandlingsmetoder tillkommer. Befolkningen inom C-län ökar och demografin förändras och därmed förändras också vårdbehovet. Vårdmetoder utvecklas vilket ställer nya krav på vårdens lokaler. Krav på lokalernas funktion och tillförlitlighet ökar i takt med myndighetskrav och vårdens behov av driftssäkerhet. Behovet av underhåll och fastighetsinvesteringar i befintliga byggnader är stort. En statusrapport daterad för byggnaderna B9, B12, B14 och B11 togs fram med syfte att klarlägga byggnadens och de tekniska systemens status. Rapporten visar på ett stort generellt tekniskt upprustningsbehov.

37 4 (8) Arbetsmiljöverkets förelägganden med vite avseende bland annat utrymmen för patienttoaletter i N- och P -byggnaderna innebär krav som inte kan tillmötesgås i nuvarande lokaler. Akademiska sjukhuset har en tydlig och förhållandevis rationell fastighetsstruktur. En central huvudkommunikation genom huvudblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. Det är till fördel om denna struktur och kommunikation kan utvecklas vidare i samband med att fastighetsbeståndet förnyas. Verksamheternas lokalisering bör främst styras av funktionskrav och mindre av organisationstillhörighet. Projektmål Följande mål för projektet är framtagna och utgör underlag och inriktning för fortsatt arbete. Patientens behov står i centrum Patientens säkerhet och integritet ska värnas Patienten ska erbjudas läkande miljöer Vårdprocesserna ska vara effektiva för att optimera resursutnyttjande Sjukhuset och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik Verksamhetens vision ( ett ledande universitetssjukhus ) och sjukhusets kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen Långsiktig och hållbar planering med minst 40-års perspektiv Byggnaderna ska vara generella och flexibla för att möta framtidens krav på förändring Byggnaderna ska vara energisnåla och hållbara Projektmålen har brutits ner för att bli mätbara och konkreta målsättningar i projektet. De nedbrutna målen bifogas detta förslag till beslut. Förslag nytt J-hus, sammanfattning Dimensionering byggnad Det nya J-huset föreslås utformas för avancerad behandling i de nedre planen (4, 5 och 6), samma plan som den avancerade behandlingen (centraloperation och centralröntgen) i byggnad B9 och B12 ligger på. De övre våningarna (7 10) planeras för moderna vårdavdelningar och stödfunktioner m m. En entré planeras mot Dag Hammarskjölds väg. Huvudentrén till Akademiska sjukhuset planeras dock ligga kvar i ingång 70. Byggnaden utformas som en skalbyggnad med hög grad av generalitet och inbyggd flexibilitet för att kunna anpassas till den snabba utvecklingen som vårdverksamheten genomgår. Byggnaden dimensioneras för en möjlig påbyggnad om ytterligare ett vårdplan (plan 11).

38 5 (8) Onkologins verksamhet kommer att samlas i byggnaden, tillsammans med dagkirurgi, delar av Bild och funktion och dialys samt lokaler för FoU. De tunga magnetkamerorna placeras i huvudsak i den nya byggnaden på grund av begränsningar i stommen inom byggnad B9 och B12. Byggnaden delas upp i två lameller som binds samman med effektiva kommunikationsstråk. Arkitekturen signalerar öppenhet, professionalism och en omsorg om människan. Bygganden harmonierar med karaktärsbyggnader på sjukhuset samtidigt som placeringen och utformningen lyfter fram sjukhusets centrala roll i stadsbilden mot Dag Hammarskjölds väg. Gestaltningen av byggnaden har anpassats till det gestaltningsprogram som tagits fram för Akademiska sjukhuset. Planerat verksamhetsinnehåll Arbetet med att ta fram underlag för den i programhandlingen föreslagna verksamhetsanpassningen har bedrivits i workstreams (arbetsgrupper), som bemannats från berörda delar av verksamheten. Kontinuerliga avstämningar har gjorts med sjukhusledningen avseende föreslaget verksamhetsinnehåll och föreslagen dimensionering. Avstämningar har också gjorts med bland andra Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), vårdhygien, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI) samt fackliga företrädare. Det färdiga J-huset kommer att fungera som evakueringsbyggnad, framförallt för operationsverksamheten, när den nödvändiga ombyggnaden av centraloperation i byggnad B9 och B12 genomförs. Den dagkirurgiska enhet som planeras permanent i J- huset fungerar utan större anpassning som evakueringslokaler för centraloperation. Vidare kommer onkologin (inkl. strålningsbunkrar), som är i akut behov av nya lokaler, att flytta in permanent i J-byggnaden så snart denna färdigställs (inflyttning beräknas påbörjas Q4 2016). Övergripande logistik Det nya J-huset ansluter väl till sjukhusets befintliga, väl fungerade struktur. Under programarbetet har verksamhetens samband och flöden prioriterats och så bra samband som möjligt ur ett patient- och personalperspektiv värnats. Det nya J-huset kan kopplas till sjukhusets centrala delar i samtliga tunga behandlingsplan (4, 5, 6) och det finns också goda möjligheter för framtida kopplingar till Kvinno- och barnsjukhuset (F11- F15). De nya logistiska strukturer som skapas ger goda förutsättningar för en separering av flöden av gods, patienter och personal. Under programarbetet för J-huset har även ytorna i byggnad B9 och B12 ingått i det övergripande verksamhetsarbetet. En övergripande disposition av verksamheterna på sjukhuset har gjorts för att säkerställa att verksamhetens samband och flöden fungerar optimalt samt att befintligt byggnadsbestånd kommer till bästa användning. Inplacering av verksamhet i byggnad B9 och B12 redovisas därför översiktligt i programhandling för nytt J-hus. Generellt kommer de verksamheter som idag är placerade i byggnad B9 och B12 att ligga kvar där också efter ombyggnad.

39 6 (8) Förstudien för ombyggnaden och utvecklingen av Akademiska sjukhusets huvudentré, ingång 70 presenteras i samband med programhandling för byggnad B9 och B12 i Q Förslag ny kulvert, sammanfattning För försörjning av det nya J-huset behövs en komplettering av dagens kulvert inom Akademiska sjukhusområdet. Denna nya kulvert sträcker sig mellan det planerade nya J-huset och befintliga byggnader B9 och B12 och ska försörja dessa byggnader. Det är i framtiden också möjligt att ansluta F-blocket (Kvinno- och barn) till den nya kulverten. I den nya sträckningen separeras försörjning av gods och media i två separata kulvertar. Kulverten dimensioneras för att klara såväl dagens system med försörjning av truckar som en eventuell framtida försörjning med AGV. Kulverten dimensioneras också för att klara eventuell framtida sop- och tvättsug samt ny rörpost. Förslag rivning av befintlig byggnad G, sammanfattning På den tomt där det nya J-huset planeras ligger i dag befintlig byggnad G, som inrymmer bland annat barn- och ungdomspsykiatrin. Nya lokaler för denna verksamhet går att ordna temporärt på Ulleråkersområdet, medan en permanent placering hittas inom sjukhusområdet. Den temporära evakueringen kommer att ske efter sedvanlig konsekvensbeskrivning och avstämning mot barnkonventionen. För att kunna påbörja produktion av J-huset måste byggnad G rivas. Genomförande, sammanfattning Det nya J-huset kan genomföras utan större påverkan på pågående verksamhet. Eftersom det är en helt ny tillkommande byggnad krävs ingen evakuering av befintlig verksamhet. Sjukhusområdets logistik kommer dock att påverkas kraftigt då avstängning av till exempel inre ambulansvägen kommer att krävas. Kvinno- och barnsjukhuset (byggnad F11-F15) kommer också att påverkas när det gäller såväl teknisk försörjning som de luftbroar som förbinder byggnaderna med det centrala sjukhuset. Etableringsområdet för produktionen av J-huset kommer att ta resterande del av marken söder om det nya J-huset i anspråk. Genomförandeplaneringen är av största vikt och kommer att samla samtliga pågående projekt inom sjukhusområdet som kan beröras av och i sin tur påverka Framtidens Akademiska. Ett speciellt forum för att hantera denna planering har bildats. Genomförandet av Framtidens Akademiska ska inte påverka sjukhusets produktion och får inte heller påverka kvaliteten på den vård som bedrivs eller patientsäkerheten. För att säkerställa att korrekt information om detta stora projekt når så många berörda som möjligt kommer en enhet för kommunikation att bildas speciellt för Framtidens Akademiska.

40 7 (8) Finansiering Enligt utredningen Finansiering av Framtidens Akademiska som presenterades på LS i juni 2013, framgår att Landstingets kostnader för fastigheter ökar men att också driftkostnads- och effektiviseringsmöjligheter ger en besparing. Kostnaderna för projektet J-huset innebär: J-huset Kostnadsökning Kostnadsminskningar Netto kostnadsökning Finansieringen för detta måste ske genom budgettillskott till Akademiska sjukhuset. Fortsatt arbete med genomgång av effektiviseringsmöjligheter pågår i särskilt arbete för att redovisas i november 2013 enligt beslut i landstingsstyrelsen 110 LS Investeringen är medtagen i landstingsplan och budget LPB. Samråd Ingående samråd sker med Akademiska sjukhuset. Verksamhetsföreträdare har deltagit i hela arbetsprocessen. Huvudskyddsombud är löpande informerade i projektets utveckling. Sammanfattning av förslag till beslut Produktionsstyrelse föreslås besluta att produktionsstyrelsen står bakom den i ärendet presenterade bedömningen att den tillkommande hyreskostnaden behöver tillföras Akademiska sjukhuset genom budgetförstärkning Följande beslut A C föreslås produktionsstyrelsen besluta under förutsättning att nedanstående två villkor uppfylls: 1. Att landstingsstyrelsen bedömer att fastighetsförnyelsen ligger i linje med landstingets strategiska inriktning 2. Att landstingsfullmäktige godkänner investeringen för genomförande av J-huset A att Landstingsservice får i uppdrag att projektera och bygga ny byggnad - J-huset - enligt föreslagen programhandling B att Landstingsservice får i uppdrag att bygga ny kulvert för försörjning av ny byggnad J-huset enligt föreslagen rapport

41 8 (8) C att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra rivning av befintlig byggnad G Genomförandet beräknas starta i september 2013 och vara klart september Förslagsställare: Lennart Persson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: Programhandling J-huset (sammanfattning av programhandling för J-huset har skickats ut per e-post)

42 Bilaga. PS , Dnr PS Ledning Thord Hägg Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Genomförande parkeringshus Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra uppförandet av ett nytt parkeringshus Landstingsservice får nyttja 220 MKR för genomförandet av parkeringshuset iordningsställa tillfälliga parkeringsplatser för personalen på Ulleråkersområdet samt genom kollektivtrafikförvaltningen säkerställa förbindelse genom både ordinarie kollektivtrafik samt genom extraturer i samband med skiftesbyte på Akademiska sjukhuset Bakgrund och syfte Produktionsstyrelsen uppdrog ( 167, PS ) åt Landstingsservice att göra en förstudie för nytt parkeringshus. Produktionsstyrelsen uppdrog vidare åt Landstingsservice att genomföra programarbete för uppförande av parkeringshuset ( 51, PS ) Programarbetet har utförts och formgivningen är bifogad, se bilaga 1. Bygglov är inlämnat i juni Parkeringshuset kommer att rymma 584 platser, vilket är 301 platser fler än vi har idag på den norra parkeringen. Samtal pågår med Uppsala kommun som har visat intresse att utnyttja parkeringshuset för besökande till Studenternas under tider då det finns plats. Tidplan bifogas, av den framgår att parkeringshuset beräknas vara färdigt i slutet av Bilaga 2. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

43 2 (3) Redovisning av kollektivtrafiksituationen Kollektivtrafikförvaltningen har redovisat hur nuvarande turtäthet och linjesträckning är till Akademiska sjukhuset. Diskussioner sker kontinuerligt mellan Landstingsservice och Kollektivtrafikförvaltningen om hur det är möjligt att förbättra tillgängligheten vid speciella omständigheter. Försvårande trafikmiljö gäller dock under arbetet med Framtidens Akademiska. Detta gör att möjligheten att utnyttja inre sjukhusvägen är begränsad under byggskedet. Tillfälliga p-platser under byggtid Iordningsställande ska ske av tillfälliga parkeringsplatser för personal på Ulleråkersområdet. Kollektivtrafikförvaltningen ska säkerställa förbindelse genom både ordinarie kollektivtrafik samt genom extraturer i samband med skiftesbyte på Akademiska sjukhuset. Kostnadsbedömning Kostnadsbedömningen är 220 MKR. Beloppet är medtaget i landstingsplan och budget Finansiering Garaget ska finansieras genom parkeringsavgifter. Samråd Samråd om parkeringssituation och behov av parkeringsplatser har skett med Akademiska sjukhuset samt Uppsala kommun. Vid samrådet har framförts hur central tillgängligheten av parkeringsplatser är för patienter, besökande samt personal. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra uppförandet av ett nytt parkeringshus Landstingsservice får nyttja 220 MKR för genomförandet av parkeringshuset iordningsställa tillfälliga parkeringsplatser för personalen på Ulleråkersområdet samt genom kollektivtrafikförvaltningen säkerställa förbindelse genom både ordinarie kollektivtrafik samt genom extraturer i samband med skiftesbyte på Akademiska sjukhuset

44 3 (3) Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga 1. Kopia av bygglovshandling 2. Kollektivtrafikförvaltningens skrivelse 3. Tidplan

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69 PM Datum (3) Stefan Adolfsson Trafikchef Trafikförsörjning av p-plats i Ulleråker Bakgrund En parkeringsplats vid Akademiska sjukhuset ska stängas under tre år ( ). För att främst hantera behovet av personalparkering ska en temporär parkeringsplats anläggas i Ulleråker enligt nedanstående karta. Kollektivtrafikförvaltningen har fått frågan om busstrafik mellan Akademiska sjukhuset och den temporära parkeringsplatsen kan ordnas. Kollektivtrafikförvaltningen UL Postadress Box 1400, Uppsala Besöksadress Drottninggatan 7 Tel Fax E-post info@ul.se Hemsida ul.se Org nr Landstinget i Uppsala län

70 2 (3) Förutsättningar Antal parkeringplatser är ca 1000 stycken. Minst 20 minuters trafik önskas från 6:00 22:00 på vardagar, tätare i samband med skiftesbyten. Förslag För att undvika att behöva ha en dedikerad busstrafik för ändamålet föreslås att den ordinarie stadsbusstrafiken används som grund. Denna kompletteras sedan med trafik på aktuell sträcka för att möta upp önskemål om trafikomfattning när grunden inte anses vara tillräcklig. Färdbevis föreslås vara lämpligt bevis för att personen har rätt att parkera på parkeringsplatsen, t.ex. del av p-biljett eller separat kort (om parkeringsplats betalas för längre tid). Trafik Grund Den trafik som planeras för 2014 för området Ulleråker - Akademiska är följande: Vinter och Linje 110 och 115 ger tillsammans 15-minuters trafik och linje minuters trafik i Ulleråker området. För samtliga dessa linjer gäller detta fram till 19. Linje minuters trafik i rusningstid på Dag Hammarskjölds väg, övrig tid 30-minuter intervall fram till 19. Linje 20 och 21 finns också men går på den västra sidan av sjukhusområdet. Vår/höst och Linje 110 och 115 ger tillsammans 15-minuters trafik i rusningen för- och eftermiddag, övrig tid 30-minuters intervall och linje minuters trafik. För samtliga dessa linjer gäller detta fram till 19. Linje minuters trafik i rusningstid på Dag Hammarskjölds väg, övrig tid 30-minuter intervall fram till 19. Linje 20 och 21 finns också men går på den västra sidan av sjukhusområdet. Sommar Endast linje 12 på den östra sidan av sjukhusområdet i 30 minuters trafik fram till 19. Linje 20 och 21 finns också men går på den västra sidan av sjukhusområdet. Tillägg En separat linje införs som enbart går mellan Akademiska sjukhuset och parkeringsplatsen mellan med 20-minuterstrafik. På vinter och vår/höstperioderna utökas detta till 10-minuterstrafik under en timme i samband med skiftbyte. På sommaren utökas trafiken genom att starta redan 06:00 för att gå 30-minuterstrafik saxat med linje 12. Vidare kan det vara aktuellt att förstärka den ordinarie trafiken vid tidpunkter av hög belastning. Behovet av detta är idag svårt att förutsäga.