UTVÄRDERING AV DEN IDROTTS- PSYKOLOGISKA PROFILEN IPS-PROFILEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV DEN IDROTTS- PSYKOLOGISKA PROFILEN IPS-PROFILEN"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV DEN IDROTTS- PSYKOLOGISKA PROFILEN IPS-PROFILEN FoU-rapport 006:6

2 FoU-rapporter 00. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 00 (Anders Rönmark). Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg). Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? 5. Kvinnor och män inom idrotten 00 statistik från Riksidrottsförbundet 00. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson). Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 00. Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från till 5 år (Mats Franzén, Tomas Peterson). IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 005. Doping- och antidopingforskning. Kvinnor och män inom idrotten 00. Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic) ISBN Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 00 ISBN Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 005 ISBN Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) ISBN Kvinnor och män inom idrotten 005 ISBN Utvärdering av den idrottspsykologiska profilen - IPS-profilen (Göran Kenttä, Peter Hassmén, Carolina Lundqvist) ISBN Vägen till elittränarskap (Sten Ericsson) ISBN Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se eller tel STOCKHOLM APRIL

3 BAKGRUND Framgångsrik mental rådgivning bygger på att korrekt och tillförlitlig information är tillgänglig så att processen kan styras med bästa möjliga precision. Olika standardiserade mätinstrument används ofta som komplement till mer traditionell informationsinhämtning, med den extra fördel att de möjliggör såväl nulägesmätningar som uppföljande mätningar. Det sistnämnda innebär även att en värdering kan ske av hur effektiv den mentala rådgivningen varit och om den haft avsedd effekt. Även om det på marknaden förekommer en rad olika standardiserade mätinstrument och skattningsskalor saknades vid projektets början ett mer omfattande instrument som speciellt utformats för att styra och utvärdera mental träning. Riksidrottsförbundets Elitidrottscentrum (RF-EIC) och dåvarande Idrottshögskolan i Stockholm (numera GIH) initierade därför 00 arbetet med att skapa ett lämpligt mätinstrument som erbjuder mentala rådgivare möjligheten att mäta såväl nuläge som förändringar i en rad psykologiska variabler. Resultatet av detta arbete IPS-profilen ägs till lika delar av RF-EIC och GIH. Följande rapport är resultatet av det uppdrag RF-EIC gav GIH att utvärdera IPS-profilen och dess användning. UPPDRAGET Syftet med projektet formulerades enligt följande:. Utvärdering av rådgivares och aktivas erfarenheter av arbetet med instrumentet. Specifikt utvärderas målgruppens upplevelse av instrumentet när det gäller antal påståenden, variabler, träningsråd och webbaserat upplägg. Vidare utvärderas även upplevelsen av instrumentets betydelse i rådgivningsprocessen, hur IPS-profilen används, styrkor och svagheter med instrumentet, samt etiska överväganden kopplat till användningen. När det gäller rådgivarna görs även en utvärdering kring upplevd nytta och framtida behov av ackrediterings- och vidareutbildningar.. Psykometrisk utvärdering utifrån sammanställd databas på genomförda testningar med fokus på reliabilitets- och validitetsfrågor. UTGÅNGSPUNKTER I överenskommelse med uppdragsgivaren bestämdes att utvärderingen främst skulle ske med hjälp av enkäter, för att därigenom inkludera flertalet användare och deras erfarenheter av IPS-profilen. Det bestämdes vidare att intervjuer skulle komplettera enkäterna. Instrumentets psykometriska egenskaper utvärderas genom gängse statistiska metoder. RAPPORTENS DISPOSITION Inledningsvis, i del, beskrivs den nuvarande IPS-profilen, eftersom det inte kan förutsättas att alla som läser denna rapport är bekanta med dess konstruktion. I del redovisas resultatet av rådgivarenkäterna, enkäterna till de aktiva idrottarna samt intervjuerna varefter del ägnas åt den statistiska utvärderingen. Avslutningsvis, i del, beskrivs slutsatser och rekommendationer vilka kan ligga till grund för en revidering av den nuvarande IPS-profilen. ANSVARIGA Projektet initierades och finansierades av RF-EIC, under ledning av Marianne Söderberg. Uppdraget att genomföra utvärderingen gavs till GIH i Stockholm med Göran Kenttä som ansvarig. Det följande är den rapport vi presenterar som resultat av den utvärdering som genomfördes under 005. Stockholm i januari 006 Peter Hassmén Carolina Lundqvist Göran Kenttä phn@psychology.su.se carolina.lundqvist@gih.se goran.kentta@gih.se

4 D E L : IPS-PROFILEN Texten i del är till vissa delar hämtad från den manual som utvecklades parallellt med testet och som utgör en del av det material som används vid utbildningen av mentala rådgivare. Vissa delar har dock lagts till för att understryka eller kommentera delar i manualen; men vi avstår medvetet från en mer omfattande diskussion i del utan väntar med den till del då allt material kommenteras och diskuteras. Strävan vid konstruktionen av IPS-profilen var att skapa ett instrument som ökar möjligheterna att kartlägga den aktive idrottarens mentala styrkor och svagheter. Det finns förstås en rad möjliga informationskällor och verktyg som kan användas för att lära känna en idrottare, några av dessa presenteras i Figur. De flesta av dessa erbjuder dock inte möjligheten att på ett tillförlitligt sätt mäta förändringar över tid. Även om samtal, intervjuer, observationer och frågeformulär till den aktive, dennes familj, vänner, tränare och lagkamrater kan ge en uppfattning om något förändrats så är det svårt, för att inte säga omöjligt, att uttala sig om storleken på förändringen. Bästa förutsättningarna för detta skapas genom att något sorts standardiserat test eller mätinstrument administreras vid upprepade tillfällen och därmed möjliggör jämförelser över tid. Figur. Några möjliga informationskällor och verktyg (från Lundqvist & Hassmén, 00). IPS-profilen utvecklades i avsikt att erbjuda ett lättadministrerat instrument som samtidigt uppvisar hög tillförlitlighet, både i förhållande till vad det mäter (hög validitet) och upprepbarheten i mätningarna (hög reliabilitet). Det är dock viktigt att notera, vilket också testkonstruktörerna (Peter Hassmén & Carolina Lundqvist) framhåller, att informationen från ett standardiserat mätinstrument aldrig kan antas vara heltäckande; grafiskt uttrycks detta i form av tårtbitar i Figur. Det är med andra ord knappast korrekt att anta att IPS-profilen erbjuder den fullständiga bilden av en idrottare ur psykologisk synvinkel, eller att den ersätter all annan form av informationsinhämtning. Den skapades med syfte att komplettera annan information och därmed erbjuda en utvidgning av den mentala rådgivarens verktygslåda. En grundtanke med IPS-profilen, och något som kan anses vara en styrka gentemot många andra informationskällor och verktyg, är alltså att den möjliggör jämförelser över tid, se Figur, när samma idrottare besvarar testet vid flera tillfällen (s.k. intraindividuella jämförelser). Instrumentet är dock inte utvecklat för att jämföra olika idrottare med varandra (interindividuella jämförelser).

5 Kartläggning Intervention Utvärdering Figur. IPS-profilen kan användas både som kartläggnings- och utvärderingsinstrument. Vid framtagandet av IPS-profilen diskuterades en rad önskemål och krav. De främsta av dessa var att även idrottare utan idrottspsykologisk erfarenhet skulle kunna besvara testet på ca 0 minuter. Den primära målgruppen var elitidrottare 5 år och äldre. Två huvudsyften identifierades: () testet ska bidra till att utveckla individens självkännedom, och () vara ett stöd i rådgivarens arbete att effektivisera den mentala träningsprocessen. Tidskravet gjorde det nödvändigt att begränsa antalet variabler till dem som ansågs mest relevant i den mentala rådgivningsprocessen. Några av huvudfrågorna i denna utvärdering blir därmed: bör någon/ några variabler tas bort eller läggas till? Är tiden det tar att besvara testet för kort, lång eller lagom? I dagsläget mäter IPS-profilen 7 variabler, vilket görs med hjälp av 09 påståenden som skattas på en elvagradig skala från 0 (stämmer inte alls) till 0 (stämmer helt). Dessa 7 variabler indelas i fem övergripande dimensioner: () personlighet, () motivation, () reaktionsmönster, () förmågor/färdigheter att hantera reaktioner, samt (5) socialt stöd. Poängen på testets 7 variabler sammanställs till en idrottspsykologisk profil över idrottaren och presenteras grafiskt med fyra zoner: Röd zon (svaghet, bör åtgärdas och prioriteras), orange zon (svaghet, bör åtgärdas), gul zon (acceptabelt, men kan förbättras) samt grön zon (styrka). Förutom poängen på de enskilda variablerna, vilka klassificeras i ovan nämnda zoner, är själva mönstret centralt. Mer specifikt innebär det att relationen mellan två eller flera variabler ofta säger mer om personen och hans/hennes behov av mental träning än vad värden på enskilda variabler gör. Det förutsätts därmed att användaren (den mentala rådgivaren) har allmänpsykologiska kunskaper om relevanta teorier inom området samt även beprövad erfarenhet från fältet. Ett huvudskäl bakom kravet på att endast ackrediterade rådgivare ges möjlighet att använda testet var att säkerställa att användaren har tillräcklig kunskap för arbetet på fältet. Upplevelsen av utbildningens relevans och användbarhet är därför ytterligare en viktig frågeställning att belysa i utvärderingen. IPS-profilens fem dimensioner () Personligheten kan beskrivas som olika karaktärsdrag hos en person, vilka är relativt stabila över tid och ofta grundläggs tidigt i livet. Dessa karaktärsdrag går att påverka, men det kräver i regel en hel del arbete. () Idrottaren har även en drivkraft inom sig att vilja fortsätta träna och tävla, det vill säga motivation. Tillsammans med idrottarens karaktärsdrag påverkar motivationen till stor del hur idrottaren kommer att reagera i en specifik tävlingssituation. () Idrottarens reaktioner kan vara både positiva och negativa för prestationen och skiftar ofta under en tävling eller match. () Det är därigenom av stor vikt att idrottaren utvecklar sina färdigheter att hantera de olika reaktionerna i tävlingssituationen. (5) Förutom dessa inre faktorer har även den sociala omgivningen betydelse för prestationen. Tränare, föräldrar, syskon och vänner är alla exempel på källor som idrottaren kan få socialt stöd från i form av Se exempelvis: Hassmén, P., Hassmén, N., & Plate, J. (00). Idrottspsykologi. Natur och Kultur.

6 att någon till exempel lyssnar eller ger uppmuntran. Sambandet mellan de fem dimensionerna är grafiskt framställt i en konceptuell modell, se Figur. Fysisk arbetskapacitet Styrka Teknik Näring/vätska etc. Socialt stöd Familj etc TOPPRESTATION Socialt stöd Tränare etc Reaktioner i Situationen State Psykologiska Färdigheter Skills Målsättning Motivation Fysisk miljö Personlighetsdrag Traits Social miljö Se vidare : Hassm én, Hassm én, & Plate (00). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Figur. En konceptuell modell över inre respektive yttre faktorer som påverkar en idrottslig topprestation. Avsikten med IPS-profilen är att medverka till att kartlägga varje individs unika psykologiska prestationsmönster, något som sedan kan ligga till grund för att styra interventionen. Testet ger även möjlighet till utvärdering av interventionens effekter. Det är viktigt att påpeka att testet inte minst sett ur ett etiskt perspektiv är avsett för idrottaren och hans/hennes fortsatta utveckling. Såväl testkonstruktörerna som IPS-manualen påpekar att testet under inga omständigheter får användas för laguttagningar eller andra selektionsändamål. För att försvåra en användning som är oetisk har frågorna medvetet formulerats på ett enkelt sätt vilket gör att de lätt kan genomskådas om idrottaren känner att svaren kommer att användas i något annat syfte än för att hjälpa till med den fortsatta utvecklingen. För den mentale rådgivaren som använder testet i sin praktiska verksamhet blir det därför viktigt att säkerställa att idrottarna förstår detta och att de därför frivilligt väljer att besvara frågorna så ärligt och uppriktigt som det bara är möjligt. Nedan följer en detaljerad beskrivning av de fem dimensionerna samt de variabler som ingår i respektive dimension. För ytterligare beskrivning och en introduktion till personlighetspsykologin, se Hassmén m fl. (00).. Personlighetsdimensionen (med 8 variabler) Bassjälvkänsla: Idrottare med hög bassjälvkänsla känner sig oftast nöjda och trygga som de är och självkänslan är inte beroende av omgivningens acceptans eller gillande. Idrottare med låg bassjälvkänsla upplever sig istället ofta underlägsna andra, upplever att de inte duger, och det är vanligt att dessa idrottare i så fall bygger upp sin självkänsla med hjälp av sina idrottsprestationer. Om det sistnämnda är fallet kan idrottaren sägas ha en stark prestationsbaserad självkänsla, se nedan.

7 5 Prestationsbaserad självkänsla: Den del av idrottares självkänsla som bygger på hur bra de presterar. En idrottare som får höga poäng på den prestationsbaserade delen av självkänslan är därmed beroende av sina prestationer för att må bra. Det centrala är dock relationen (mönstret) mellan bas- och prestationsbaserad självkänsla; de enskilda variablerna säger inte så mycket men tillsammans ger de en bättre grund för slutsatser. Mönstret mellan bas- och prestationsbaserad självkänsla: En person med en låg bassjälvkänsla respektive hög prestationsbaserad självkänsla (Låg+Hög) känner sig mer värd som människa när han/hon presterar bra jämfört med en mindre bra prestation. En hög bassjälvkänsla men en låg prestationsbaserad självkänsla (H+L) tyder på att individen är nöjd som det är; denna individ kan uppleva problem med motivationen varför det är intressant att jämföra med motivationsvariablerna. Idrottare med hög bas- och hög prestationsbaserad självkänsla (H+H) är däremot oftast villiga att anta utmaningar; detta mönster är vanligt bland framgångsrika elitidrottare. En låg poäng på båda variablerna (L+L) indikerar däremot en idrottare med en generellt låg vilja att utmana och ta risker; oftast är motivationen dessutom låg. Det är alltså mönstret och relationen mellan basrespektive prestationsbaserad självkänsla samt relationen till andra variabler som är viktig. Bland elitidrottare är mönstren H+H resp L+H de absolut vanligaste (och H+H det som oftast nämns i litteraturen som fördelaktigast). För att hjälpa en L+H person att prestera bättre är det alltså viktigt att stärka den grundläggande bassjälvkänslan så att personen inte står och faller med sin prestation. Inre/yttre kontroll: Individens upplevelse av att det går, respektive inte går, att påverka och kontrollera den egna prestationen. Idrottare med hög inre kontroll upplever att en lyckad prestation oftast beror på den egna förmågan exempelvis bra förberedelser och bra träning. Det vill säga, faktorer som det går att påverka och kontrollera. Personer med hög yttre kontroll (extern kontrollokus) upplever istället i högre grad att en bra prestation beror på tillfälligheter, slump eller tur. Men, vad som är allvarligare, personer med yttre kontroll tenderar att förlägga orsakerna till både bra och mindre bra prestationer utanför sig själva (de upplevs ofta som bra på att hitta bortförklaringar). Forskningen inom området har visat att personer med hög inre kontrollokus ofta presterar bättre, och utvecklas positivare över tid, än de med yttre kontrollokus. För att hjälpa en person med yttre kontrollokus handlar det alltså om att öka ansvarstagandet, att få individen att inse hur relationen mellan orsak och verkan ser ut, och vad som personen kan (respektive inte kan) påverka. Centralt i detta arbete är också att öka självmedvetenheten, se nedan. Självmedvetenhet: Den medvetenhet idrottare har om sina innersta tankar och känslor. Idrottare med hög självmedvetenhet reflekterar- och är ofta observanta på vilka känslor och tankar som dyker upp i olika situationer. Idrottare med låg självmedvetenhet reflekterar däremot sällan över sina egna känslor och reaktioner, vilket kan försvåra eller t o m förhindra en önskvärd utveckling i den valda idrotten. Rådet lägg det bakom dig och gå vidare (efter en mindre bra prestation) kan vara det sämsta råd en person med dåligt utvecklad självmedvetenhet kan få. Det gäller istället att tillsammans med idrottaren fundera och resonera kring faktorer som är bra respektive mindre bra för prestationen så att idrottaren lär sig att själv analysera och lära av situationen. Förvånansvärt många på elitnivå har en mycket underutvecklad självmedvetenhet. Idrottsidentitet: Till vilken grad individen identifierar sig som idrottare eller inte. Idrottare som utvecklat en stark idrottsidentitet ser sig först och främst som idrottare och idrotten

8 6 som den allra viktigaste delen i livet. Personer med lägre idrottsrelaterad identitet identifierar sig även med områden utanför idrotten. När det går bra och idrottaren är frisk så är det ingen nackdel med en renodlad idrottsidentitet. Men när idrottaren blir skadad eller är ängslig för sin prestation (och/eller har en utpräglad prestationsbaserad självkänsla) så har det visat sig att dessa idrottare kan må bättre och hantera svåra situationer bättre genom att bredda sin identitet så att de även har andra saker i livet förutom idrotten. Social ängslan/oro: Ängslan/oro vilken upplevs av idrottare i situationer när de vet att någon observerar dem och deras prestation. Situationer då social ängslan/oro kan uppstå innefattar t ex prestationer inför publik eller att prata inför en grupp människor. Det finns exempel på personer som redan i slutet på en tävling (t ex golfare) börjar oroa sig för segertalet så att deras prestation dramatiskt försämras (vilket gör att de sällan behöver hålla något segertal). Tankemässig (kognitiv) ängslan/oro: En grundläggande benägenhet att uppleva ängslan/oro i tankarna. Individer med en hög grad av tankemässig oro i sin personlighet upplever generellt många situationer som hotande trots att situationerna objektivt sett kanske inte är det. Dessa personer kan också älta ett visst resultat eller ett beslut under en tävling/ match vilket gör att de i nästa tävlingssituation oroar sig för att göra om samma sak (och i sin tur bidrar till att öka risken). Kroppslig (somatisk) ängslan/oro: Kroppslig ängslan eller oro som en idrottare vanligtvis upplever inför olika situationer. En idrottare som innehar en personlighetsdisposition med hög somatisk ängslan/oro upplever ofta, i likhet med kognitiv oro, objektivt sett ofarliga situationer som obehagliga. Denna form av ängslan/oro visar sig kanske i form av täta toalettbesök, handsvett, fjärilar i magen, etc. När dessa symptom uppträder är det inte ovanligt att den kognitiva oron också ökar.. Motivationsdimensionen (med variabler) Yttre motivation: En hög poäng indikerar att drivkraften till träning och tävling grundar sig i yttre motivationskällor, exempelvis priser, pengar och beröm från andra. Forskning har visat att personer som enbart (eller främst) drivs av yttre motivationsfaktorer ofta jämför sig med andra; de anser också att det viktigaste är att besegra konkurrenterna snarare än att genomföra en bra prestation. Genom att det är svårare att kontrollera konkurrenterna än sin egen prestation är det ofta en nackdel för prestationen att drivas av yttre (och okontrollerbara) faktorer. Speciellt värt att uppmärksamma är förstås en individ som är motiverad av yttre faktorer, samtidigt som personen uppvisar en extern kontrollokus. Inre motivation: En hög poäng på denna variabel visar att idrottaren motiveras av inre faktorer, som exempelvis att utveckla sina egna färdigheter till fullo. Genom att drivkraften kommer inifrån blir individen mindre beroende av om yttre belöningar finns tillgängliga. Detta gör också att idrottaren har en större möjlighet till kontroll då jämförelsen i större grad blir med den egna prestationen och inte med någon annans. Hängivenhet: Den grad av engagemang idrottaren känner för sin idrott. Idrottare som har hög hängivenhet känner stor glädje och älskar den idrott de ägnar sig åt. De strävar ständigt efter att förbättra sig själva och bli så bra som möjligt. En stark hängivenhet hjälper även idrottaren att fortsätta i tider när det tillfälligt går sämre för dem. Samtidigt kan det vara

9 7 värt att uppmärksamma individer med mycket stor hängivenhet som samtidigt har en ensidigt utvecklad idrottsidentitet (risken är att de står och faller med sin idrott, något som kan vara problematiskt i samband med oplanerade tränings-/tävlingsavbrott).. Reaktionsdimensionen (med variabler) Samtliga reaktionsvariabler ska värderas och jämföras med motsvarande variabler i personlighetsdimensionen. Skillnaden mellan dessa är att idrottaren i personlighetsdimensionen skattar hur han/hon generellt (för det mesta) känner sig i prestationssituationer medan idrottaren när det gäller reaktionsdimensionen har skattat hur de kände sig vid en speciell tävling (här och nu). Det är alltså endast tidsaspekten som skiljer dessa variabler åt. Genom att jämföra generellt med en viss situation är det möjligt att bättre förstå idrottaren i tävlingssituationen. Visar det sig att individen generellt upplever sig som lugn och med stort självförtroende, men i den specifika tävlingen ändå uppvisar stor ängslan/oro och lågt självförtroende motiverar detta en närmare diskussion. Tankemässig (kognitiv) ängslan/oro: En situationsspecifik, skiftande grad av tankemässig ängslan/oro som idrottaren upplevde i en viss angiven tävling. Kroppslig (somatisk) ängslan/oro: Fysiologiska reaktioner som idrottaren upplevde i kroppen vid en viss specificerad tävling. Självförtroende: Det självförtroende idrottaren kände vid en viss angiven tävling. För ytterligare förklaring av dessa tre reaktionsmönster, se beskrivningar under personlighetsdimensionen.. Färdighetsdimensionen (med variabler) Arbeta mot mål: Idrottarens förmåga att kunna sätta realistiska, utmanande lång- och kortsiktiga mål utifrån den individuella kapaciteten, samt att därefter även ha förmågan att arbeta hårt för att nå till de mål som blivit satta. Självförtroende: Att kunna behålla en stark tro på sin förmåga oavsett om tävlings-/matchsituationer, motståndare, etc. verkar vara svåra eller om händelser under tävlingen/ matchen inte riktigt går som det var tänkt. Mental förberedelse: Att kunna förbereda sig på ett sådant sätt inför tävlingar att individen känner sig mentalt redo att prestera. Detta kan t ex ske genom att utveckla individuella rutiner som genomförs inför prestationerna. Hantera inre krav: Förmågan att ställa realistiska krav på sig själv utifrån sin egen kapacitet. Detta innebär att varken ha alltför höga eller alltför låga förväntningar och krav på sig själv och sin egen prestation. Hantera yttre krav: Förmågan att handskas med de krav som omgivningen ställer. Yttre krav kan komma från en mängd olika källor, t ex familj, tränare, media och sponsorer. Hantera motgångar/misstag: Förmåga att acceptera och koppla bort tidigare misstag, mindre bra prestationer eller någon annan upplevd motgång som hänt tidigare i prestationen. Vid

10 8 dessa tillfällen är det även viktigt att kunna motivera sig att fortsätta kämpa istället för att ge upp. Hantera inre störmoment (interna distraktorer): Förmåga att hantera inre faktorer som kan störa koncentrationen. Till inre störmoment räknas störande tankar, känslor, trötthet, etc. Störmoment som kommer inifrån idrottaren själv kan, precis som yttre störmoment, påverka prestationen negativt genom att idrottarens uppmärksamhet riktas mot fel saker. Hantera yttre störmoment (externa distraktorer): Att kunna koppla bort störande ljud, visuella störningsmoment och annat i omgivningen som kan distrahera (t ex publik), för att på så sätt istället kunna fokusera på det som har betydelse för prestationen. Fokusering: Skicklighet i att endast fokusera på det som är relevant för prestationen i tävlingen/matchen, samt att även kunna upprätthålla koncentrationen på de relevanta delarna under den tid matchen/tävlingen pågår. Refokusering: Att snabbt återkomma till ursprunglig plan och med full fokusering. I forskningslitteraturen framhålls ofta just förmågan till refokusering (alt. omfokusering) som nyckeln till bra prestationer. Frågan är knappast om en idrottare kommer att bli störd och förlora koncentrationen under en tävling/match, utan snarare hur idrottaren kommer att hantera detta när det väl sker. Anspänningsreglering: Förmågan att kunna förändra sin fysiologiska och psykologiska aktivering till en optimal punkt där prestationen blir som bäst. Att vara antingen för dåligt laddad inför en tävling, d v s ha för låg spänningsnivå, eller vara alltför tänd, det vill säga ha för hög spänningsnivå, kan påverka både koncentrationen och prestationen negativt. 5. Socialt stöd (med variabler) Stöd från omgivningen: Idrottarens upplevelse av stöd från den närmaste omgivningen, lagkamrater, familj och vänner. Stöd från tränare: Det känslomässiga stöd som idrottaren upplever att han/hon får från sin tränare. Kommentarer och överväganden IPS-profilen har sålunda 7 variabler, indelade i 5 dimensioner. Varje variabel består av fyra påståenden ( x 7 = 08 + avslutande fråga, totalt 09 påståenden) vilka idrottaren tar ställning till och skattar på en skala från 0 till 0. Det finns två huvudskäl till att flera påståenden används för att mäta respektive variabel. Ett är att minska varje enskilt påståendes inverkan på totalvärdet. Fyra påståenden per variabel innebär att varje påstående utgör 5% av totalvärdet på variabeln. I den psykometriska litteraturen förekommer dock ofta rekommendationer att inkludera fler påståenden/frågor/adjektiv per variabel. I ett av de mest använda psykologiska testen, POMS-testet (McNair m fl., 99), förekommer upp till 5 adjektiv för mätning av en faktor (depressionsfaktorn). Med 7 variabler i IPS-profilen skulle samma upplägg innebära att 05 påståenden krävs. Fördelen skulle vara att varje påstående endast bidrar med knappt 7% av totalvärdet, nackdelen att testet skulle ta upp till fyra gånger så lång tid att besvara jämfört med i dag (dvs. 0 min x = ca 80 min). Det andra huvudskälet att inkludera mer än ett påstående/variabel är att detta ger möjlighet att beräkna reliabiliteten i testet. För om den som besvarar testet svarar uppriktigt och ärligt, och om

11 9 samtliga fyra påståenden mäter exakt samma sak i respektive variabel, då ska också medelvärdet av de fyra påståendena vara detsamma som värdet på varje enskilt påstående, och sambandet (korrelationen) mellan dessa fyra påståenden mycket hög. Detta testas statistiskt genom Cronbach s alpha, se del. Innan det är möjligt att diskutera om upplägget med fyra påståenden per variabel varit framgångsrikt måste användarnas svar, bland annat vad gäller längden på testet beaktas. Detsamma gäller de statistiska resultaten. Vi återkommer därför till detta i del.

12 0 D E L : ENKÄTER OCH INTERVJUER Enkät till ackrediterade rådgivare I det följande redovisas resultaten från de ackrediterade rådgivarna och deras svar på den utsända enkäten. För att ge möjlighet att se vilka frågor som ställdes presenteras svaren utifrån de ställda frågorna. Totalt besvarades enkäten av 6 ackrediterade rådgivare ( kvinnor och 5 män). Utöver detta svarade ytterligare 9 rådgivare ( kvinnor och 6 män) på en förkortad enkät som bestod av en fråga om varför de valt att använda IPS-profilen i liten eller ingen omfattning. Svarsfrekvensen var totalt 65%. I samband med varje fråga anges hur många av dessa 6 som besvarat den specifika frågan. I de fall när rådgivarna tagit chansen att kommentera sina svar återges även dessa.. Övergripande intryck om IPS-profilen som instrument (n=): dåligt dåligt Varken bra eller dåligt (,5%) bra 5 (6,5%). IPS-profilens längd (antal påståenden) (n=): Alldeles Lite för för kort kort -- (,%) Lagom lång (50,0%) Lite för lång (5,8%) bra 6 (5,0%) Vet ej -- Alldeles Vet för lång ej Kräver hög nivå av aktiva som gör IPS. Något tunt med få frågor som underlag vid utvärdering. Idrottare kan ha svårt att koncentrera sig så länge.. Genomsnittlig tid det tagit för idrottarna att fylla i IPS-profilen (n=): M= 7 minuter (min=0; max=5). Åsikter kring IPS-profilens påståenden när det gäller (n=): dåligt dåligt Varken bra eller dåligt bra relevans för idrottare (7,8%) innehåll (5,%) språk (7,%) (65,%) tydlighet -- 5 (,%) (,7%) (56,5%) svårighetsgrad (,7%) (65,%) svarsskala -- 0 (8,7%) (,%) (,5%) Idrottare har tyckt att IPS var ok. Bra test. Lätt att förstå och lätt att tillämpa. Förbättras antagligen ju fler tester som görs. Dubbla negationer i en fråga gör det svårt. bra (7,8%) 0 (,5%) (,0%) (,0%) (8,7%) 9 (9,%) (,%) (,%) (,%) (,%) (,%) (,%)

13 Svarsskala, språk/syftning och frågor i förhållande till person/idrott kan vara svårt att tolka för idrottare (n=). 5. Övriga kommentarer och konstruktiv kritik om IPS-profilens påståenden: ( Negativa ) påståenden kan vara svåra att förstå (n=). IPS ger bra och samlad bild av utövare, enkla och begripliga påståenden. Engelsk översättning skulle vara bra. Idrottsidentitet och prestationsbaserad självkänsla konstigt scorad? 6. Åsikter kring IPS-profilens variabler när det gäller (n=): dåligt dåligt Varken bra eller dåligt relevans för idrottare (,%) namn/benämningar (,0%) antal (7 st) -- (8,7%) (7,%) zonindelning (röd -- till grön zon) (7,%) (7,%) träffsäkerhet kopplat till idrottares egenskaper (,8%) praktisk tillämpbarhet -- 5 (8,7%) (,7%) vetenskaplig förankring (8,7%) bra (7,8%) (56,5%) (7,8%) (7,%) 8 (,8%) (5,%) 9 (9,%) bra (7,8%) 7 (0,%) 6 (6,%) (7,8%) 6 (6,%) (7,%) 9 (9,%) Användbart för utgångspunkt vid personliga samtal. Variablerna är generellt bra. Praktiskt användbar om den används på rimlig nivå, viktigt att ej bara se svagheterna. Kan vara svårt att tolka fyrkantiga svar på mjuka människor. Svårt med zonindelning, bättre att utgå ifrån individens förbättringar. Vissa svar ger rött trots att de är bra för idrottaren. 7. Bör någon/några variabler tas bort från IPS-profilen (n=): Nej = 0 (95%) Ja = (5%) De som blottar adepter för mycket. Hantera motgångar/misstag, interna/externa distraktorer, fokusering och refokusering ligger väldigt nära varandra och kan slås ihop. För mycket lika och därmed upprepande. Eventuellt ja, men faktoranalys bör avgöra. 8. Bör någon/några variabler läggas till i IPS-profilen (n=0): Nej=7 (85%) Ja = (5%) Att ha koll på jag/du; allt för många aktiva låter sig bli kränkta. Förmåga till avslappning (enligt def i NE), för att ej bränna krut i onödan. Mental tuffhet, hur mycket adepter brinner för uppdraget och klarar tuffa situationer (,%) -- (,0%)

14 9. Övriga kommentarer och konstruktiv kritik angående variablerna i IPS-profilen: Tror variablerna fungerar bra i ett sammanhang. Adepter kan känna sig utblottade av staplar och svar. Tråkigt om svaren visar helt rött. Har ingen möjlighet att påverka valet av variabler, är noga utvalda av testutvecklarna. Självförtroende som förmåga synes lite svårt. TRÄNINGSRÅD 0. Övergripande intryck om IPS-profilens träningsråd (n=0): dåligt (5%) dåligt (0%) Varken bra eller dåligt 7 (5%) bra 7 (5%) bra -- (5%). Åsikter om IPS-profilens träningsråd när det gäller (n=-): dåligt dåligt relevans för idrottare (,5%) (,5%) röd tråd mellan variabler -- och träningsråd (9,%) antal råd per variabel (,8%) (,%) instruktioner -- (,8%) praktisk tillämpbarhet -- (8,%) vetenskaplig förankring (,5%) (9,%) Varken bra eller dåligt 6 (7,%) 6 (7,%) 0 (7,6%) 8 (8,%) (,6%) 8 (6,%) bra 9 (0,9%) 7 (,8%) (9,5%) 6 (8,6%) (50,0%) (,6%) bra (9,%) (8,%) (,8%) (,%) (,5%) (,5%) (,6%) (,6%) (9,0%) (,%) (,6%) 7 (,8%) Använder ej råden (n=). Viktigt att hitta rätt metod för den enskilda aktiva. Alltid svårt att uppnå god reliabilitet och validitet. Råden har i de flesta fall utgångspunkt i TMK/kommunikologi och plockade ur sitt ursprungliga sammanhang. Bör vara mer praktiskt idrottsinriktade. Öka antalet träningsråd och se över de nuvarande.. Bör något/några av IPS-profilens träningsråd tas bort (n=8): Nej = (78%) Ja = (%): nämligen: Alla/de flesta träningsråd (n=), fel att normativt spotta ut icke beprövade träningsråd. Bassjälvkänsla, svårt att förändra.. Bör något/några träningsråd läggas till i IPS-profilen (n=8): Nej= (67%) Ja = 6 (%) Fler råd per variabel (n=). Råden behöver utvecklas. Starkare idrottspsykologisk koppling mellan test och råd (n=), flummiga finns vetenskaplig förankring (n=)? Råden behöver granskas kritiskt och för och nackdelar diskuteras med den aktive.

15 INTERNETBASERAT UPPLÄGG AV IPS-PROFILEN. Övergripande intryck IPS-profilen som ett Internetbaserat instrument (n=): dåligt dåligt -- (,5%) Varken bra eller dåligt (9,%) bra (9,%) bra 7 (77,%) Åsikter om det Internetbaserade upplägget när det gäller (n=): dåligt dåligt användarvänlighet vid -- genomförande av profil (8,7%) användarvänlighet vid feedback -- av resultat (7,%) upplåsning av resultat genom -- rådgivare (8,7%) inloggningssystem idrottare -- (8,7%) grafisk presentation av resultat -- (,0%) övrig layout -- (,%) pedagogiskt upplägg -- (8,7%) datasäkerhet -- (,%) Varken bra eller dåligt (8,7%) (8,7%) (,0%) (,0%) (8,7%) (,0%) (7,%) (,%) bra 6 (6,%) 7 (0,%) 8 (,8%) 0 (,5%) 7 (0,%) (5,%) 0 (,5%) 8 (,8%) bra (56,5%) 9 (9,%) 9 (9,%) 6 (6,%) (7,8%) 7 (0,%) 7 (0,%) 8 (,8%) Ett bra verktyg/för kartläggning av idrottaren (n=). Rött lyser dåligt. Vissa problem med inverterade värden på vissa frågor. För många och krångliga tecken. Gillar ej Internetbaserade tester, finns bättre och billigare alternativ. Svårigheter att komma in i databasen. Kan bli väl tekniskt för adept och rådgivare. Lightversion borde utvecklas så att idrottare direkt efter genomförd test kan arbeta självständigt. -- (,%) (,%) (8,7%) (,7%) 6. Bör någonting förändras kopplat till det Internetbaserade upplägget (n=0): Nej = (70%) Ja = 6 (0%) Nämligen: Bör bli lite rundare och roligare, kan kännas lite väl allvarligt. Ett bra verktyg. Lättare för mig att komma in i databas. Kräver uppkoppling, bättre med PC-licens. Idrottare tappar tid i direkt feedback. Möjligtvis förändra färgskalorna.

16 ACKREDITERINGSUTBILDNINGAR KRING IPS-PROFILEN 7. Deltagande vid ackrediteringsutbildningar (steg ): Oktober 00= st (58,%) April 00= 9 st (7,5%) Båda tillf. = st (,%) 8. Övergripande intryck om ackrediteringsutbildningen (n=): dåligt dåligt -- (8,%) Varken bra eller dåligt 7 (9,%) bra (50,0%) bra (,5%) Åsikter om delmomentens och litteraturens relevans för att kunna börja använda IPSprofilen (n=9-): Delmoment bakgrund och vetenskapliga överväganden vid utveckling av IPS-profilen (syfte, målgrupp,validitet/reliabilitet,etc) teoretisk genomgång av IPS-profilens 7 variabler datorprogrammet samt praktisk träning på IPSprofilen i datasal genomgång av IPS-profilens irrelevant irrelevant Varken rel eller irrel (0,0%) (9,5%) (,8%) (,8%) träningsråd (9,5%) den mentala rådgivarrollen -- (5,%) moral och etik i samband med IPS-profilen -- (5,0%) (,%) -- 8 (8,%) (,%) (0,0%) relevant 8 (0,0%) (9,0%) 8 (8,%) 8 (8,%) 9 (7,%) 6 (0,0%) relevant 9 (5,0%) (66,7%) 7 (,%) (9,5%) (,%) 8 (0,0%) (5,0%) (,8%) (,8%) (,8%) (5,%) (5,0%) Litteratur Testmanual IPS-profilen (Hassmén & Lundqvist) Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) Leda med förtroende (Alexandersson & Pettersson) -- (,8%) -- (,%) (,8%) (9,0%) (,8%) (9,5%) (9,0%) 6 (8,6%) 8 (8,%) 6 (8,6%) (5,%) 9 (,9%) (,%) nöjd med kursen. Skickliga kursledare som gjorde ett bra jobb. IPS var ej klar att använda, kändes lite märkligt. Utbildningen gick ej hand i hand med profilen. Bredare litteratur. strul i datasalen första tillfället, bättre andra gången. Tveksamt om det finns behov av rollspel i detta sammanhang. (9,5%) (,8%) (,8%)

17 5 0. Åsikter om delmomentens och litteraturens svårighetsgrad för att kunna börja använda IPS-profilen (n=0-): Delmoment bakgrund och vetenskapliga överväganden vid utveckling av IPS-profilen (syfte, målgrupp, validitet/reliabilitet, etc.) Alldeles för låg nivå Lite för låg nivå -- (5,0%) Lagom nivå 8 (90,0%) Lite för hög nivå Alldeles för hög nivå (5,0%) teoretisk genomgång av IPS-profilens 7 variabler -- (,8%) 7 (8,0%) (9,5%) -- (,8%) datorprog samt träning på IPS-profilen i sal (9,5%) (9,0%) (6,9%) (,8%) -- (,8%) genomgång av IPSprofilens träningsråd (0,0%) 7 (5,0%) 0 (50,0%) (5,0%) den mentala rådgivarrollen (,8%) 6 (8,6%) (6,9%) (,8%) moral och etik i samband med IPS-profilen -- 6 (8,6%) (66,7%) (,8%) Litteratur Testmanual IPS-profilen (Hassmén & Lundqvist) Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) Leda med förtroende (Alexandersson & Pettersson) -- (9,5%) -- (,%) (9,0%) (9,0%) 7 (8,0%) 5 (7,%) (57,%) -- (,8%) (,8%) (,8%) (,8%) (,8%) (,8%) Perfekt nivå. Alla deltagarna har hög kompetens?! Vissa moment (datorsal) för kort tid. Vissa rådgivare har ej respekt för tystnadsplikt.. Åsikter om ackrediteringsutbildningens omfattning för att rådgivare ska kunna börja använda IPS-profilen (n=): Helt otillräcklig (,%) Lite för otillräcklig 6 (6,%) Lagom omfattande (7,8%) Lite för omfattande 5 (,7%) Alldeles för Vet omfattande ej Behövs mer praktiskt erfarenhetsbyte. De som saknade högskole-/universitetsutb hade svårt att följa diskussion kring test och djupare teoretisk genomgång. Mer tid för instruktioner. Igångsättningsmomentet är stort. Om material delats ut i förväg hade behållning blivit större. Allt tekniskt fungerade ej. Tredagarsutbildning relevant men fokus bör ligga på IPS.

18 6. Åsikter om personer som stod for utbildningen vid ackrediteringstillfället hade nödvändig kompetens (n=): Alldeles för låg kompetens (,5%) Lite för låg kompetens (,5%) Varken eller (,6%) hög kompetens 9 (0,9%) hög kompetens 8 (6,%) Vissa hög kompetens medan andra (förhoppningsvis) hade fullgod kompetens/varierande/stor skillnad mellan föreläsare (n=). RF-EIC personal kunde för lite/förutom Hassmén (men han var bara med vid teoretisk bakgrund). Går ej att lägga ansvaret för en sådan utbildning på personer som helt saknar vetenskaplig metodkompetens (n=). Specialister inom sina respektive områden =trovärdigt.. Bör något delmoment/inslag läggas till (alternativt utökas) vid ackrediteringsutbildningen (utifrån rådgivares behov för att kunna börja använda IPS-profilen): Nej = (55%) Ja = 9 (5%) Nämligen: Mer praktik/feedback/praktiska exempel (föreunder-efter)/för att adepter inte ska känna att det är för tekniskt bör rådgivare vara kunnig och trygg med IPS (n=). Möjlighet till handledning, diskutera med erfaren expertis. Inloggningsordningen, många rådgivare har inte förstått hur och återkommer med frågor. Utökat om hur mkt man kan uttala sig från ett test samt om tester/användning/analys/feedback/ metoder/felkällor/validitet och reliabilitet; sätts i händerna på folk som inte är vana att förhålla sig kritiska. För stora slutsatser kan dras, påverkar idrottaren genom självuppfyllande profetia (n=).. Bör något delmoment/inslag borde tas bort (alternativt minskas i omfattning) vid ackrediteringsutbildningen (utifrån rådgivares behov för att kunna börja använda IPSprofilen) (n=0): Nej = (70%) Ja = 6 (0%) Nämligen: Presentation av deltagarna (minskar tiden). Tekniska förhållningssättet till IPS, bör kännas lite rundare o lättsammare, är för allvarligt. Genomgång av träningsråd, inga nyheter. - praktiska erfarenheter som var orelaterade till IPS. Skilj på licensutbildning IPS och allmän fortbildning. Övriga kommentarer: Måste säkerställa att alla deltagare har tillräcklig kompetens. Saknade redovisning av praktiska erfarenheter. Låt oss prova hela konceptet under kunnig vägledning, känna att vi lyckas och behärskar det. Mer diskussion i smågrupper. Vet ej --

19 7 VIDAREUTBILDNING IPS-PROFILEN (STEG ) 5. Deltagande på vidareutbildningen för IPS-profilen (oktober 00): Ja = 5 (65%) Nej = 8 (5%) Orsak: Använder ej IPS-profilen (n=). Hade ej möjlighet/tid (n=). Ska gå vidareutb senare (n=5). 6. Övergripande intryck om vidareutbildningen (n=5): dåligt dåligt -- (6,7%) Varken bra eller dåligt (,%) bra 8 (5,%) bra (6,7%) Åsikter om vidareutbildningstillfället när det gäller relevansen av delmomentens och litteraturens innehåll utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPSprofilen (n=-): irrelevant irrelevant Delmoment användning, rådgivning, databas -- (8,%) fördjupning av variabler (i teori och praktik) -- (7,7%) Varken eller erfarenheter av IPS-profilen (,%) erfarenhetsutbyte träningsråd (7,7%) kognitiv teori -- 5 (7,7%) (8,5%) etik -- (7,7%) (5,%) Litteratur Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) (7,7%) relevant -- 5 (,7%) -- 7 (5,8%) 5 (8,5%) 7 (580%) (,%) (0,8%) 7 (5,8%) relevant 6 (50,0%) 5 (8,5%) 5 (8,5%) 5 (8,5%) (0,8%) 6 (6,%) 5 (8,5%) Etikmomentet eftersatt. Bättre än första träffen, barnsjukdomarna borta. Stor skillnad på föreläsare och innehåll. Man har missat i mötet/syftet med rådgivning & IPS-profilen. Vet ej

20 8 8. Åsikter om vidareutbildningstillfället när det gäller svårighetsgraden av delmomentens och litteraturens innehåll utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPSprofilen (n=-): Delmoment användning, rådgivning, databas Alldeles för låg nivå Lite för låg nivå Lagom nivå (8,6%) Lite för hög nivå (7,7%) Alldeles för hög nivå (7,7%) fördjupning av variabler (teori och praktik) -- (7,7%) 0 (76,9%) -- (7,7%) (7,7%) erfarenheter av IPSprofilen erfarenhetsutbyte träningsråd Vi behöver jobba mer praktiskt för bättre underlag till diskussion. 9. Åsikter om vidareutbildningens omfattning utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPS-profilen: Helt otillräcklig (7,%) Lite för otillräcklig (,%) Lagom omfattande 9 (6,%) Lite för omfattande (7,%) Alldeles för omfattande (7,%) Vet ej -- Mer utbildning med uppgifter, litteraturläxor och en träff årligen. Förväntat mig mer erfarenhetsutbyte. Rådgivare har olika saker att diskutera, teman att välja mellan. Vill fördjupa mig mer i kognitiv teori. Olika delar och föreläsare blandas på irrelevant sätt. dötid pga. låg nivå och dåliga instruktioner. 0. Åsikter kring om de personer som stod for vidareutbildningen hade nödvändig kompetens (n=): Alldeles för låg kompetens Lite för låg kompetens -- (7,%) -- (,%) (8,%) (8,%) kognitiv teori (7,7%) (7,7%) etik (6,7%) Litteratur Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) Varken eller (8,6%) 8 (6,5%) 9 (75.0%) 8 (6,5%) 9 (75,0%) (8,6%) hög kompetens (8,6%) (5,) (8,%) -- (7,7%) (5,%) (8.%) (7,7%) hög kompetens 5 (5,7%) -- (7,7%) De kunde sitt område, men kanske inte kunde baka in det i en helhet, blev för specialiserat. Förmåga att omsätta kompetens är viktigast. Vissa självklarheter förstorades. --

21 9. Bör något delmoment/inslag läggas till (alternativt utökas) vid vidareutbildningen (utifrån rådgivares behov av att fördjupa sin kunskap kring användning av IPSprofilen): Nej =7 (5%) Ja =6 (6%) Nämligen: Erfarenheter av IPS-profilen/rådgivare som använt IPS-profilen många gånger/erfarenhetsutbyte/ praktiska tips (n=). Förståelse för tester generellt o dess användningsområde för de utan högre utbildning. Personlig handledning, vissa svåra situationer kräver detta. Praktisk tillämpningar, läxor.. Bör något delmoment/inslag tas bort (alternativt minskas i omfattning) vid vidareutbildningen (utgå ifrån rådgivares behov av att fördjupa sin kunskap kring användning av IPS-profilen): Nej=7 (70%) Ja = (0%) Nämligen: Etik. Grupparbeten med presentation, personligen ej förtjust i rollspel. Irrelevanta delar som inte är kopplade till instrumentet. Vissa teoretiska fördjupningar, vi ska se och förstå helheten. Övriga kommentarer: Fråga deltagarna innan vilka behov av utveckling de har. Mer humanistisk, för teknisk (naturvetenskaplig) idag. Innehållet relevant men viktigast att träffas (har utvecklat mitt nätverk). Mer Hassmén & Lundqvist, mindre RF-EIC personal. IPS-PROFILEN I RÅDGIVNINGSPROCESSEN. Antal rådgivare som efter ackreditering jobbat med IPS-profilen tillsammans med någon idrottare: Ja= 8 (7%) Nej= 7 (8%) På grund av = Ej varit rådgivare åt någon idrottare. = Inget intresse för IPS-profilen från idrottare. = IPS tillför inget till rådgivningsprocessen. =Annat: Ej tilldelats rådg.uppdrag från RF- EIC/rådgivit idrottare på tillräckligt hög nivå för att få använda IPS (n=). Tveksam till testanv i rådgivning. Ej passat tidsmässigt för aktiv.

22 0. Skäl till att idrottare endast genomfört IPS-profilen en gång (n=): 8 st= IPS-profilen användes endast som kartläggningsinstrument. 0 st= IPS-profilen ansågs ej inriktad mot idrottare/-ns specifika målgrupp/behov. 0 st= Idrottare/-n ville själva endast genomföra IPS-profilen en gång. 0 st= Idrottare/-n ansåg inte resultaten rättvisande. 5 st= Annat/andra skäl: Idrottaren hade svårt att ta resultatet, blev för dramatiskt. IPSprofilen förstörde mer än den gjorde nytta. Har inte ansetts nödvändigt. Har inte hunnit, ny som rådgivare (n=). Ej kommit så långt i processen. Kan bli aktuellt med fler genomföranden. Tidsintervall på år verkar lagom, medvetenhet och kunskap på området ökas efter hand med rådgivning. 5. Skäl till att idrottare genomfört profilen upprepade gånger (n=5, personer har angett flera svar): st= IPS-profilen användes vid både vid kartläggning och utvärdering i rådgivningsprocessen. st= För att kontinuerligt följa idrottares/-ens utveckling i rådgivningsprocessen. st= Idrottare/-n ville själva genomföra IPS-profilen mer än en gång. 0 st= Idrottare/-n ansåg att IPS-profilen gav nya insikter vid upprepad användning. 0 st= Annat/andra skäl. 6. Intresset i allmänhet hos idrottare att genomföra IPS-profilen (n=7): litet intresse (5,9%) litet intresse (5,9%) Medelmåttligt intresse (,5%) stort intresse 9 (5,9%) stort intresse (,8%) Vet ej -- Många landslag och R-6 elever är mycket intresserade, tyvärr har de inte ekonomisk möjlighet att finansiera det. Idrottare var nog lite rädd för resultatet. 7. Person som i allmänhet tagit initiativet till att IPS-profilen ska användas i rådgivningsprocessen (n=5): 5= Jag som rådgivare. 0= Idrottaren själv. 0= Ledare/tränare till idrottaren. 0= Annan person. 8. Syften/mål med att använda IPS-profilen på idrottare (n=7, personer har angett flera svar): 0= Inget specifikt syfte/mål. = Öka idrottarens självmedvetenhet om olika psykologiska faktorer. = Få kvantitativa mätresultat (siffror) över idrottarens psykologiska egenskaper. = Utgångspunkt för allmän diskussion med idrottaren om idrottspsykologiska faktorer. = Annat: utvärderingssyfte, se skillnader.

23 9. Betydelse IPS-profilen i allmänhet haft för rådgivningsprocessen med idrottare (n=7): liten betydelse (,8%) liten betydelse (,8%) Medelmåttlig betydelse 9 (5,9%) stor betydelse (,5%) stor betydelse Använt den för lite. Känns för teknisk, för allvarlig. Bra stöd, når kartläggning snabbt. Ökar kunskapen om mental träning. Kartläggning ggn/år med egen återkoppling. Utgångspunkt för samtal. Viktigt att se alla former av tester som en del av rådgivningsprocessen. En viktig del av kakan. 0a. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag till kartläggning av idrottare innan rådgivningen startar: (a) IPS-profilen M=0,% (n=). (b) Samtal/intervju M=65,0% (n=). (c) Observationer M= 5,7% (n=7). (d) Andra frågeformulär M= 5,0% (n=) Egna konstruktioner (n=). (e) Annat M= 0,0% (n=). 0b. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag till arbete med idrottaren under själva rådgivningsprocessen: (a) IPS-profilen M= 8,9% (n=). (b) Samtal/intervju M= 6,6% (n=). (c) Observationer M=,0% (n=). (d) Andra frågeformulär M=,9% (n=7) Egna (n=), NLP-test (n=). (e) Annat M= 0,0% (n=) Blogg (n=). 0c. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag för utvärdering av rådgivningens effekt efter arbete med idrottare: (a) IPS-profilen M=,5% (n=). (b) Samtal/intervju M= 6,6% (n=). (c) Observationer M=,9% (n= 8). (d) Andra frågeformulär M=,0% (n=5) Utvärderingsformulär. (e) Annat M=0,0% (n=).. Åsikter om IPS-profilens effektivitet som verktyg i rådgivningsprocessen (n=7): ineffektivt ineffektivt (9,%) Varken effektivt eller ineffektivt effektivt 8 (7,%) effektivt (5,9%) (7,6%) Använt för lite (n=) För tidigt att säga, som kartläggning & medvetenhet mkt bra. Har ej gjort någon uppföljning. Intressant data vid specifikt tillfälle. Generalisera? Resultatet känns permanent.

24 . Instruktioner som rådgivare i allmänhet gett idrottare innan IPS-profilen fyllts i (n=5, personer har angett flera svar): 0 st= Inte gett några instruktioner alls. 5 st= Endast uppmanat idrottare att läsa instruktionerna som finns kopplade till IPS-profilen på Internet. st= Egna instruktioner. st= Annat. Egna instruktioner/annat: Inte tänka för mycket, svara snabbt och spontant/ärligt (n=). Bakgrund, syfte, hur det används/mervärde o metodik (n=5). Gruppinformation. Det som behövs.. Administration av IPS-profilen till idrottare (vid besvarande av IPS-profilen) (n=): st= Idrottaren har besvarat IPS-profilen tillsammans med mig som rådgivare. 7 st= Idrottare har besvarat IPS-profilen enskilt men med mig som rådgivare närvarande. 0 st= Idrottare har besvarat IPS-profilen på fysisk distans från mig som rådgivare. 0 st= Annat sätt. Enskilt med rådgivare närvarande pga - bra att kunna ta itu med det direkt ibland, dock snabbare om de gör det själva. - vill ge omedelbar feedback. Fysisk distans pga - Geografiska spridningen. - Praktiskt mer fördelaktigt. - Ingen påverkan från rådgivare.. Förmedling av IPS-profilens resultat till idrottaren (efter besvarandet) (n=): st= Idrottaren och jag som rådgivare har träffats och gått igenom resultaten på tillsammans. st= Idrottare har fått tillgång att titta på sina resultat på egen hand. 0 st= Idrottaren har fått resultaten på fysisk distans från mig som rådgivare. st= Annat sätt, nämligen: har dessutom fått med sig resultat i skrift hem för att studera på egen hand. Ser det som självklart att vi går igenom resultaten tillsammans. Känns bra att gå igenom svaren med den aktive, tittar igenom svaren innan om det skulle finnas något ologiskt, frågetecken kring testet togs upp. Gemensam genomgång är förutsättning för att säkerställa att svaren överrensstämmer med vad idrottaren menat. 5. Nyttjande av IPS-profilens träningsråd med idrottare som genomfört profilen (n=): 6 st= Har inte använt träningsråden alls. 0 st=har använt träningsråden endast som exempel på hur idrottare kan jobba mentalt. 8 st= Har ibland utgått från träningsråd och ibland inte när jag rekommenderat övningar. 0 st= Har helt utgått ifrån IPS-profilens träningsråd när jag rekommenderat övningar. 0 st= Annat. Träningsråden behöver kompletteras Ej använt pga att samarbete tog slut efter att adepter gjort IPS-profilen.

Grundläggande mentala färdigheter

Grundläggande mentala färdigheter Grundläggande mentala färdigheter Peter Hassmén Institutionen för psykologi & Umeå centrum för idrottsvetenskap vid Umeå universitet Mentala färdigheter? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2012 1 Mentalt några

Läs mer

Mentalt vad menar vi?

Mentalt vad menar vi? Fysiskt, tekniskt, mentalt Peter Hassmén Institutionen för psykologi Umeå centrum för idrottsvetenskap Mentalt vad menar vi? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2011 1 Mentalt några faktorer Färdigheter Förmågor

Läs mer

Den mentala biten nu och i framtiden

Den mentala biten nu och i framtiden Den mentala biten nu och i framtiden Peter Hassmén & Ingela Alvmyren IPS-36 TOPPRESTATION Socialt stöd: 1. Familj/vänner. 2. Tränare/träningskamrater Reak7oner: 1. Tankemässig ängslan/oro 2. Kroppslig

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS

Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Peter Hassmén Ins9tu9onen för psykologi Umeå centrum för idro%svetenskap Informa9onskällor och verktyg 1 Psykofysik: Gustav Fechner (1802-1887) Skalnivåer I: Nominalskala

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under hösten 2011. Deltagarnas

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE

HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE Denna handledning är till för dig som ska planera, genomföra och utvärdera ett föräldramöte. Handledningen är ett stöd för kunskapsinhämtning och hör delvis

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell Svensk Innebandys Utvecklingsmodell Bakgrund behovet av en spelarutvecklingsmodell Föreningsfostran och tävlingsfostran Idrotten vill men gör något annat? - Vad skall vi göra Röd tråd - Hjälpa till med

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Din skattade profil inför 2012

Din skattade profil inför 2012 Jag som orienterare Din skattade profil inför 2012 Motivationsmål Målsättning inför 2012 Tekniska mål Mentala mål Din skattade profil efter 2012 Motivationsmål Uppnådda mål 2012 Tekniska mål Mentala mål

Läs mer

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Topp-Prestation. En konceptuell modell. En konceptuell modell. En konceptuell modell. Mental Träning - förslag, tips & idéer. Varför mental träning?

Topp-Prestation. En konceptuell modell. En konceptuell modell. En konceptuell modell. Mental Träning - förslag, tips & idéer. Varför mental träning? Topp-Prestation Mental rådgivning Medvetandegöra - Acceptera Förändra försäsong före under direkt efter - förslag, tips & idéer temabrev presskonferens mentala time-outs never look back utbildning den

Läs mer

Checklista för ledare.

Checklista för ledare. Checklista för ledare. SÅ STÖTTAR DU UNGDOMAR PÅ TÄVLINGAR Samarbete! Tränare, ledare och föräldrar tillsammans. 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET Så stöttar du ungdomar vid tävlingar. Den här checklistan innehåller

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Föreningsträdet Individen i centrum Handledning Aktiva 11 år Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp

Läs mer

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Kommunikation Mål: Medvetandegöra hur vår kommunikation påverkar oss själva och andra Ramar Bygger på tvärvetenskaplig

Läs mer

En väg, ett nät och två små gubbar. - Min idrottsfilosofi som vägleder mig både på idrottsbanan och i livet!

En väg, ett nät och två små gubbar. - Min idrottsfilosofi som vägleder mig både på idrottsbanan och i livet! En väg, ett nät och två små gubbar - Min idrottsfilosofi som vägleder mig både på idrottsbanan och i livet! Presentation Carolina Carro Evelyn Klüft Född: 2 februari 1983 i Borås Familj: Min man Patrik,

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Checklista för ledare.

Checklista för ledare. Checklista för ledare. SÅ STÖTTAR DU BARN PÅ TÄVLINGAR Samarbete! Tränare, ledare och föräldrar tillsammans. 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET Så stöttar du barn på tävlingar. Tips! Ha med dig checklistan i bakfickan

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

Idrottens sociala betydelse

Idrottens sociala betydelse Idrottens sociala betydelse En statistisk undersökning hösten 2004 FoU-rapport 2005:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland

24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte

HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte SÅ HÄR GÖR DU Denna handledning är till för dig som ska planera, genomföra och utvärdera ett föräldramöte. Handledningen är ett stöd för kunskapsinhämtning

Läs mer

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 %

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 % MNXA09 vt16 respondenter: 17 : Svarsfrekvens: 70,59 % Kursen och dess delmoment Kursen överträffade mina förväntningar Kursen överträffade mina förväntningar Stämmer inte alls (5,0%) 4 (,%) Stämmer helt

Läs mer

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Anvisningar till kursen. IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) VT-11

Anvisningar till kursen. IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) VT-11 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Johan Plate Anvisningar till kursen IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) VT-11 Kursens lärandemål Efter att ha genomgått idrottspsykologikursen förväntas deltagaren

Läs mer

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar

Läs mer

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar. Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

WORLD ARCHERY Coach s manual

WORLD ARCHERY Coach s manual WORLD ARCHERY Coach s manual Intermediate level Modul 1 ETIK Modul 1: ETIK Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coachens roll... 3 3. Värdighet... 4 4. Integritet i relationer... 4 5. Professionell kompetens...

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Världens Bästa Coach!

Världens Bästa Coach! Världens Bästa Coach! Coach? Entusiasm leder till ökad vilja Lättare att se upp till en positiv förebild Mer utvecklande för alla parter Kan leda till flera vinster Inte Coach? Tror att det handlar om

Läs mer

Varför mental träning? Mål och motivation Självförtroende Reglera spänningsnivån Koncentration Visualisering. Överträning Flow

Varför mental träning? Mål och motivation Självförtroende Reglera spänningsnivån Koncentration Visualisering. Överträning Flow Jimmy Pettersson Varför mental träning? Mål och motivation Självförtroende Reglera spänningsnivån Koncentration Visualisering. Överträning Flow Har du gått av en mattan efter en match som du förlorat och

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL 7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se 1. Att inte vara ordentligt förberedd Medarbetarsamtal har du haft 100 gånger, tänker du. Dina

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Ledarskapsutbildning 5 dagar

Ledarskapsutbildning 5 dagar Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Golfföräldrar. Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar!

Golfföräldrar. Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar! Golfföräldrar Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar! Lisa Häggkvist Svenska Golfförbundet Att vara idrottsförälder Det

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Peter Nilsson SISU Idrottsutbildarna Box 1030, Neptungatan Visby tfn: , e-post:

Peter Nilsson SISU Idrottsutbildarna Box 1030, Neptungatan Visby tfn: , e-post: Peter Nilsson SISU Idrottsutbildarna Box 1030, Neptungatan 4 621 21 Visby tfn: 207057, 0768-540760 e-post: peter.nilsson@gotsport.se www.gotsport.se Föreningen När man gör en säsongsanalys, så bör man

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer