Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2

3 Kommunstyrelsen mandatperioden Ledamöter Grupp (s), (c), (mp), (fp), (ksff) (m), (v) (kd) Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Olle Olsson (kd) Said Lundin (s) Joakim Jansson (m) Maria Sundell (s) Nils Herward (m) Jenny Jansson (s) Kerstin Wallsby (v) Rolf Berg (s) Mona Petri (c) Lars Hansson (c) Helena Hansson (c) Torbjörn Segelod (fp) Mikael Karlsson (ksff) Ersättare och dess inträdesordning För ledamot i gruppen (s), (c), (mp), (fp), (ksff) träder ersättare in i följande ordning: 1. Olle Strömberg (s) 2. Pia Hässlebräcke (s) 3. Håkan Bergqvist (s) 4. Inger Orsbeck (s) 5. Liza Kettil (s) 6. Birgitta Karlsson (c) 7. Peter Andersson (c) 8. Bengt Ryrmalm (c) 9. Jan Petersson (c) 10. Hans-Joakim Isenheim (mp) För ledamot i gruppen (m), (v) träder ersättare in i följande ordning: 1. Sebastian Andersson (m) 2. Alf Sifversson (m) 3. Christer Börjesson (m) 4. Ove Göransson (v) För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning: 1. Rolf Jacobsson (kd) Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i den grupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättare från den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa största gruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

4

5 KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/Underrättelse Tid: Måndagen den 11 juni 2012 kl Plats: Utses att justera: Kommunhuset Forum, Gullmarssalen Föregående justeringsperson: Rolf Berg (s) Justering: Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (s) Markus Hurtig Ärenden Nr Ärenden under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid Sid 1 Förslag till reviderade hyror i kommunens vård- och omsorgsboenden Dnr KS Ärenden under kommunstyrelsens offentliga sammanträdestid 21 2 Avtal om jordbruksarrende Möe 1:2, 20 år Dnr KS Bidrag till Munkedals Båtklubb Dnr KS Begäran om planbesked för Kungshöjdens förskola (Foss 12:8) Dnr KS Omföring av anslag Hällevadsholms skola Dnr KS 33 6 Begäran från Rambo AB om godkännande av byggande av vindkraft på Tyft Dnr KS Samverkan inom miljö- och löneområdena i norra Bohuslän Dnr KS , Komplettering av utredning om allaktivitetshus i Munkedal, socioekonomisk beräkning KS Delårsbokslut för kommunstyrelsen, april 2012 Dnr KS Delårsbokslut för Munkedals kommun, april 2012 Dnr KS MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 KOMMUNSTYRELSEN 11 Skrivelse från Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening avseende budget 2013 (hyressättning och borgensavgift) Dnr KS Förslag till reviderad borgenspolicy Munkedals kommun Budget 2013, med plan för kommunstyrelsen KS Budget 2013, med plan för Munkedals kommun - skattesatsen Dnr KS Budget 2013, med plan för Munkedals kommun Dnr KS Ansökan om medel ur social investeringsfond för förebyggande av ohälsa bland barn och ungdomar Dnr KS Patientsäkerhetsberättelse för år 2011 Dnr KS Införande av ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2011:9 i Munkedal Dnr KS Uppföljning av förtroendevald med uppdragstid motsvarande minst 40 procent av heltid Dnr KS Rapportering av ej verkställda biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Dnr KS Val till kommunala förtroendeuppdrag, fyllnadsval efter Nils Herward (m) Dnr KS Meddelanden 1. Besök från Småkom kl Statistik, barnomsorg och äldreomsorg 3. Ekonomisk månadsavstämning 4. IT-strategi för skolan sammanställning av partigruppernas synpunkter

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Sida 2 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Förslag till reviderade hyror i kommunens vård- och omsorgsboenden Under våren 2012 gav kommunstyrelsen muntligt förvaltningen i uppdrag att redogöra för hyressättningen i de kommunala äldreboendena. En delredovisning gavs vid kommunstyrelsens sammanträde p.6. Förvaltningen fick efter redovisningen uppdraget att ta fram ett förslag med förändringar i hyressättningen utifrån den genomgång som gjordes. Detta uppdrag redovisas nu. Efter att gått igenom modellen och hyressättningen gör förvaltningens bedömningen att modellen för hyressättning är väl genomarbetad och väl fungerande. Dock framkommer behov av smärre justeringar. Vidare bedöms, efter bl.a. jämförelser med kringliggande kommuner, att det finns ett visst utrymme för att totalt sett öka kommunens hyresintäkter. Förvaltningen överlämnar ett förslag till nya hyror som innebär både höjningar och sänkningar av hyror som totalt sett förväntas ge en ökad hyresintäkt per år om drygt 280 tkr. Sammantaget bedöms de föreslagna förändringarna ge en rättvisare hyressättning som väl speglar de aktuella förhållandena. Beredning Kommunsekreterarens och utredarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att Kommunstyrelsen beslutar att hyrorna i kommunens vård- och omsorgsboenden ska justeras i enlighet med bilagd förteckning och enligt de principer som redovisas i denna tjänsteskrivelse. * Kommunstyrelsen beslutar att de nya hyrorna ska träda i kraft så snart gällande regler möjliggör detta. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Förslag till revidering av hyrorr i kommunenss vårdoch omsorgsboenden Uppdraget Under våren 2012 gav kommunstyrelsen muntligt förvaltningen i uppdrag att redogöra för hyressättningen i de kommunala äldreboende ena. En delredovisning gavs vid kommunstyrelsens sammanträde p.6. De frågeställningar som då behandlades var: 1. Hur sätts en hyra i ett kommunalt äldreboende? 2. Hyressättning vid kooperativ hyresrätt? 3. Tar kommunen ut rätt hyra? 4. Vilka blir effekter förr den enskilde vid hyresjustering? Förvaltningen fick efter redovisningen uppdraget att ta fram ett förslag med förändringar i hyressättningen utifrån den genomgång som gjordes. Detta uppdrag redovisas nedan. Hyressättning i kommunalaa äldreboenden 1 Allmänt om hyressättning Enligt hyreslagen ska hyran fastställas med hänsyn till lägenhetens bruksvärde enligt hyreslagens bruksvärdesregel 2 som utgångspunkt. Bruksvärdesprincipen innebär att hyrorna bestäms efter jämförelse med hyrornaa för till bruksvärdet likvärdiga lägenheter. (Tidigare fanns en koppling i till allmännyttanss bruksvärdesnivåer i hyreslagen, menn sedan 1 januari 2011 har denna koppling tagits bort. Istället är det den hyresnivå som förhandlats fram f i en förhandlingsöverenskommelse som allmänt styr hyresnivån. Det saknar betydelse om det är en privat eller kommunal värd som slutit förhandlingsöverenskommelsen.) Faktorer av betydelse är lägenhetenss storlek, modernitets sgrad, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard etc. Vidare är s.k. förmåner knutnaa till lägenheten av betydelse, t..ex. hiss, tvättstuga, god fastighetsservice och även faktorer som husets läge, boendemiljö och närhet till allmänna kommunikationsmedel. Samtliga på bruksvärdet inverkande faktorer ska bedömas objektivt avseende på den enskilde hyresgästens behov. och utan Hyressättning i kommunala äldreboenden Sedan år 1994 är det fastslaget att hyreslagen (not jordabalken) är tillämplig på upplåtelser av särskilda boendeformer och bruksvärdesprincipen är därmed utgångspunkt även vid hyressättningg av lägenheter i äldreboenden. Inte sällan 1 Avsnittet återger till storr del uppgifter ur Andermyr, Siv Ann: Bostadshyra (2003) 2 Jordabalk (1970:994) 12 kap, 55 ) MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

9 sida 2 9 uppkommer problem med att hitta jämförelselägenheter. Finns boendeformer som tidigare hyressatts av hyresnämnden eller efter förhandlingar med hyresgästförening, kan dess användas som jämförelsematerial. Finns inget lämpligt jämförelsematerial utgår man i normalfallet från en normalhyra på orten. Därefter beaktas de allmänna nackdelar eller förmåner som den lägenhet som ska hyressättas (prövningslägenheten) har i förhållande till en vanlig lägenhet. Nackdelar kan vara att det inte inom lägenheten finns kök eller badrum. Detta sänker då hyresnivån. Nästa steg är att värdera de förmåner som boendet har. Här värdesätts sådant som handikapptoalett, kokvrå, specialsäng, larm, fri el, kabel-tv etc, samt gemensamhetsutrymmen. Härtill kommer ett par väsentliga faktorer som utgör grundet till ett särskilt boende. Dessa faktorer är närhetsfaktorn och trygghetsfaktorn. Särskilda boendeformer inrättas för att de boende i sin omedelbara närhet ska ha i princip allt de behöver 3 när det gäller sjukvård, omvårdnad, hygien t.ex. fotvård, och hårvård, terapi, möjlighet till social gemenskap etc. Sammantaget innebär detta ett förenklat liv och trygghet för de boende och motiverar ett högre bruksvärde, - en högre hyresnivå, än för vanliga lägenheter. Att betänka är att de boende betalar avgifter för omvårdnaden, men boendet i sig får ett ökat värde med de ovan redovisade faktorerna. Särskilt om gemensamhetsutrymmen Tillgång till gemensamhetsutrymmen höjer, enligt ovan, värdet på en lägenhet i särskilt boende. Det är inte ett accepterat förfarande att fördela antalet kvadratmeter gemensamhetsytor på antalet lägenheter i huset och ta ut samma kvadratmeterpris som för lägenheterna. Istället används vanligen två metoder, den ena innebär att man fördelar antalet gemensamma kvadratmeterutrymmen på antalet lägenheter, men sätter ett lägre kvadratmeterpris än för den del som lägenhetsinnehavaren disponerar ensam. En annan metod är att ta fram ett schablonvärde av tillgång till gemensamhetsytor. Ett argument som talar för den senare modellen är att den enskilde hyresgästen inte kan anses ha personligt behov av stora gemensamma ytor och därför ej heller bör vara ekonomiskt ansvarig för sådana överytor. 4 Effekter för hyresgästerna vid hyresjusteringar Som framgår av redogörelsen hittills är det hyreslagens bruksvärdesprincip som ska tillämpas vid hyressättning. Hyresgästernas personliga ekonomi och möjlighet att erhålla olika typer av bidrag får inte inverka vid hyressättningen. I sammanhanget kan det dock ändå vara av intresse med en kort redogörelse för hur olika hyresnivåer påverkar den enskilde hyresgästen. Bostadstillägg för pensionärer Följande uppgifter är hämtade från pensionsmyndighetens webbplats 5 : Bostadstillägg är ett tillägg till pensionen som kan erhållas för att betala ditt boende. Bostadstillägget är skattefritt och cirka pensionärer har det idag. 3 Beräkningsunderlaget för Munkedals kommun utgår från att minst två av de faktorerna för närhet ska vara uppfyllda. I praktiken har de boende vanligen tillgång till fler än två av faktorerna. 4 Svenska kommunförbundet och Kommunalförbundet Halland, Äldreboende ett försök till helhetssyn s. 101 (2002) MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

10 sida 3 10 Inkomster och tillgångar påverkar bostadstillägget. Vid låga inkomster kan man få bostadstillägg även om man har tillgångar. Om man är gift, sambo eller registrerad partner är det de gemensamma inkomsterna och tillgångarna som påverkar bostadstillägget. Bostadskostnaden ligger till grund för hur mycket som kan erhållas i bostadstillägg. Bostadstillägget är inkomstprövat och påverkas därför också av inkomster och eventuella tillgångar. Den som är ensamstående kan som mest få kronor per månad i bostadstillägg. Det är 93 procent av en bostadskostnad på kronor plus ett tillägg på 170 kronor. Vid en bostadskostnad som är högre än kronor kan man ändå inte få mer än kronor i bostadstillägg, men vid låga inkomster kan finnas rätt till ytterligare ersättning i form av särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Inkomsterna påverkar bostadstillägget och om de totala inkomsterna före skatt är lägre än ett så kallat fribelopp så kan man ha rätt till bostadstillägg med 93 procent av bostadskostnaden, enligt ovan. Om inkomsterna är högre än ett fribelopp så påverkar det bostadstillägget. Pensionsmyndigheten räknar först ut hur mycket bostadstillägg sökandens bostadskostnader maximalt kan ge rätt till. Från den summan drar myndigheten av en viss del av inkomsten. Alla skattepliktiga inkomster, till exempel allmän pension, tjänstepension och privat pension räknas med när bostadstillägget beräknas. Även vissa skattefria inkomster räknas med. Tillgångar över kronor räknas också med i form av ett förmögenhetstillägg. Särskilt bostadstillägg Om en sökande har pension och ansöker om bostadstillägg prövar pensionsmyndigheten alltid om den sökande har rätt till särskilt bostadstillägg. Inkomstprövningen är annorlunda jämfört med den för vanligt bostadstillägg. Det är bara om inkomsterna är så pass låga att de inte räcker till för både bostadskostnader och övriga levnadsomkostnader som särskilt bostadstillägg kan betalas ut. Det särskida bostadstillägget innebär vanligen ett par hundra kronor om det beviljas. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att man maximalt kan få strax under 5000 kronor per månad i bostadstillägg och särskilt bostadstillägg. Simulering av effekter för den enskilde hyresgästen vid en hyreshöjning Förvaltningen har för att kunna ge en fingervisning om vilka effekter en hyresförändring får för den enskilde hyresgästen i ett äldreboende valt ut några individer, avanonymiserat materialet och simulerat effekterna. Resultaten visar bl.a. följande: Om hyran inte överstiger 5000 kronor och förutsatt att hyresgästen söker och beviljas bostadstilläggen, påverkas inte den boendes ekonomi nämnvärt. Är hyresgästen berättigad till bostadsbidrag så kommer detta att höjas i relation till hyreshöjningen, upp till 93% av hyran MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

11 sida 4 11 Om hyran överstiger 5000 kronor höjs inte bidraget i motsvarande grad för den överskjutande delen. Detta kan illustereras med ett exempel: Om nuvarande hyra är 4800 kronor, och man har ett bidrag på 4464 kronor är utrymmet för att ta ut avgifter för vården (avgiftsutrymmet) 500 kronor. Avgiften blir alltså 500 kronor som blir en intäkt för kommunen. Om hyran höjs till 5300 kronor blir bostadsbidraget ca 4650 kronor. Eftersom hyran höjs med 650 kronor så minskar avgiftsutrymmet i motsvarande grad och avgiftsutrymmet blir i detta fall minus 150 kronor (negativt avgiftsutrymme). Kommunen kan inte ta ut någon vårdavgift och personen får i detta fall ett minus i plånboken med 150 kronor. Det tycks vara så att somliga väljer att inte söka bostadstillägg, trots att de skulle vara berättigade till det. Kommunen kan förstås inte tvinga någon att söka bostadsbidrag. Vad man kan göra, och som också regelmässigt görs, är att uppmana de boende att söka. Kommunen skickar också ut blanketter och är även behjälplig med att fylla i ansökan om så önskas. Möjlighet finns att även ansöka om äldreförsörjningsstöd. Lämpligtvis bör fortsättningsvis även denna information lämnas i samband med biståndsbeslut. En del personer är inte berättigade till bostadsbidrag. Detta kan bero på att har tillgångar, höga inkomster eller stor avkastning av kapital. Hyressättning i de äldreboenden i kommunen som ägs av kooperativ hyresrättsförening Det har då och då uppkommit frågor kring hyressättningen i de två av kommunens äldreboenden som ägs av Riksbyggen kooperativa hyresrättsförening Dinglegården och Sörbygården. Det finns därför anledning att klarlägga vad som gäller. Kommunen blockförhyr av föreningen ett antal lägenheter som används i särskilt boende och hyr ut dessa i andra hand till biståndsbedömda vårdtagare. Samma hyresmodell som för övriga boenden ska tillämpas och så sker också på dessa lägenheter. (I föreningens fastigheter finns också lägenheter som föreningen hyr ut med förstahandskontrakt till hyresgäster som inte är biståndsbedömda för särskilt boende. Hyreslagen är i dessa fall inte tillämplig) Frågan har också uppkommit om man kan lägga om konstruktionen så att föreningen hyr ut direkt till de boende, med förstahandskontrakt. Detta är troligen möjligt. Hyran skulle i sådant fall inte sättas utifrån hyreslagen utan efter lagen om kooperativ hyresätt 6 och föreningens stadgar 7. De senare säger att hyran ska ge täckning för föreningens kostnader och avsättning till fonder och sättas utifrån lägenheternas relativa nyttjanderättsvärde. Vilka faktiska effekter detta skulle ha på hyrorna har inte studerats i detta arbete. Samtidigt skulle en omläggning av kontrakten innebära att kommunen går miste om andra fördelar som konstruktionen kooperativ hyresrätt förväntas ge. 6 Lag(2002:93 om kooperativ hyresrätt 7 Se stadgar för Riksbyggen kooperativa hyresrättsförening Sörbygården och Dinglegården, MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

12 sida 5 12 Kollektiva eller individuella hyresförhandlingar? I litteraturen och vid kontakter med andra kommuner tycks det vara relativt vanligt att kommuner förhandlar hyrorna i sina äldreboenden kollektivt, med hyresgästföreningen. I korta drag upprättas då en förhandlingsordning mellan kommunen och hyresgästföreningen som lägger fast vilka bostäder som ingår, hur förhandlingar ska ske och hur eventuella tvister ska hanteras. I hyreskontrakten införs en klausul där hyresgäst och hyresvärd förbinder sig att följa förhandlingsresultatet. På detta sätt undviker parterna att tvister mellan hyresgäst och hyresvärd förs till hyresnämnden. Munkedals kommun har hittills tillämpad individuella förhandlingar. Vid kontakt med hyresgästföreningen, Vänersborg 8, har givits beskedet att hyresgästföreningen principiellt inte tecknar nya förhandlingsordningar med den aktuella typen av boenden. Bedömning är därför att det även fortsättningsvis är individuella förhandlingar som är att föredra vid hyressättning i Munkedals kommuns äldreboenden. Hyressättning av äldreboenden i Munkedals kommun Kommunfullmäktige beslutade att hyror i särskilda boenden fortsättningsvis ska justeras årligen enligt allmännyttans förändring av hyran i Munkedal. I samband med att detta beslut togs gjordes ett omfattande arbete att inventera och hyressätta samtliga lägenheter. Munkedals kommun bruksvärderar lägenheterna i stora drag efter ovan beskrivna modell. För gemensamhetsytor tillämpas modellen med proportionerlig värdering av gemensamhetsytorna, men med ett lägre kvadratmeterpris än för de enskilda lägenheterna. Efter att gått igenom modellen och hyressättningen gör förvaltningens bedömningen är att modellen för hyressättning är väl genomarbetad och väl fungerande. Dock framkommer behov av smärre justeringar. Vidare bedöms, efter bl.a. jämförelser med kringliggande kommuner 9, att det finns ett visst utrymme för att totalt sett öka kommunens hyresintäkter. Förslag till förändringar Förändring av hyresmodellen omvärdering av gemensamhetsutrymmen Den värdering gemensamhetsytor som kommunen tillämpar föreslås ändras till ett schablonbelopp som anger värdet av tillgång till gemensamhetsytor istället för en proportionerlig värdering. Bedömningen är att en sådan förändring skapar en mer rättvis hyressättning då det på något håll finns relativt stora gemensamhetsutrymmen vilket ger genomslag på hyran. Vidare innebär detta sätt vissa administrativa lättnader. 8 Petar Margitin, hyresrättsföreningen, maj Förvaltningen har tagit del av uppgifter från bl.a. Uddevalla kommun MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

13 sida 6 13 Förändringar av hyran för lägenheter/grupper av lägenheter Några lägenheter på Sörbygårdens som tidigare räknades som gruppboende (6 lägenheter) kommer att få en hyreshöjning. Dessa lägenheter betraktades som en stängd avdelning och de boende hade inte tillgång till husets övriga ytor på samma sätt som övriga lägenheter. Höjningen per lägenhet blir i snitt 800 kronor med viss variation. Dessa lägenheter blir då jämnställda med övriga lägenheter med motsvarande yta på Sörbygården. Resterande lägenheter på Sörbygården kommer att få en hyressänkning på ca 100 kr/månaden. Efter denna ändring på Sörbygården kommer alla lägenheter att vara hyressatta på samma sätt. Sörbygården hade tidigare hade en högre hyra än andra boenden i förhållande till yta. Detta berodde på att gemensamhetsytorna på boendet var betydligt större än på övriga boenden. Ekebackens lägenheter är betydligt större än lägenheterna på de övriga boendena och har två rum och kokvrå. Detta påverkar hyran. Höjningen varierar mellan 200 och upp till 482 kr/mån. Variationerna beror på att lägenheterna tidigare tillmättes en gemensamhetsyta för den avdelning de tillhörde. Nuvarande uträkning baseras på schablonvärde. Vässjegårdens hyror höjs med varierande belopp, även där beroende på att nya beräkning av gemensahetsytor. Här varierar höjningen upp till max 432 kronor. Dinglegårdens hyror får lägsta höjningen. Detta beror på att de stora gemensamhetsytorna redan tidigare genererat högre hyror. Höjningen kommer inte att få samma genomslag här utan stannar under 100 kronor. Allégårdens hyror sänks. Allégårdens hyror sänks med kr/mån. Vid ombyggnationen för några år sedan planerades att flyttbara pentryn kunde införskaffas till lägenheterna. Detta har inte skett. Lägenheterna var dock nyrenoverade och kunde ändå beräknas med den aktuella hyran. Nu kan lägenheterna inte längre betraktas som nyrenoverade. Avsaknaden av pentry/kokvrå gör att hyran sänks även av den anledningen. Gemensamhetsytorna är beräknade på samma sätt som på de övriga boendena men då lägenheterna inte kan betraktas som fullvärdiga räknas gemensamhetsyta på ett lite annorlunda sätt. Detta gör att lägenheterna nu får en något lägre hyra. Totalt sett har några bruksvärdeshöjande faktorer, i jämförelse med andra kommuner, värderats relativt lågt. Dessa faktorer kan uppvärderas och därigenom totalt sett generera en höjning av hyrorna. Sammanfattning Den hyressättningsmodell som tillämpas för äldreboendena i Munkedals kommun bedöms fungera väl. Det finns dock några delar i modellen och dess tillämpning som bör justeras. Sammantaget bedöms de föreslagna förändringarna ge en rättvisare hyressättning som speglar de aktuella förhållandena. Det bedöms finnas MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

14 sida 7 14 utrymme för en hyreshöjning totalt sett, men förslaget innebär både höjningar och sänkningar av hyror. Effekten blir en ökad hyresintäkt per år om drygt 280 tkr, men nettoeffekten på den kommunala ekonomin blir något lägre än så. Hyreshöjningarna bedöms ha en relativt liten effekt på hyresgästernas personliga ekonomi så länge man är beviljad bostadstillägg. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Förslaget innebär en ökad hyresintäkt för kommunen om drygt 280 tkr per år. Då en höjd hyra får inverkningar på avgiftsutrymmen blir nettoeffekten dock något mindre. Dessa effekter är svåra att beräkna och varierar, varför någon närmare summa inte kan anges. 2. Miljö Ej aktuellt 3. Folkhälsa Ej aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Ej aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hyrorna i kommunens vård- och omsorgsboenden ska justeras i enlighet med bilagd förteckning och enligt de principer som redovisas i denna tjänsteskrivelse. Kommunstyrelsen beslutar att de nya hyrorna ska träda i kraft så snart gällande regler möjliggör detta. Markus Hurtig Kommunsekreterare Administrativa avd Ann-Kristin Rydholm Utredare Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Avgiftshandläggaren Akten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

15 15 Ekebacken 1 Beräkning av grundhyra Hyran baseras på allmännyttans hyra. k v m Lägnr puppmätt yta Ny hyra baserad på beräkning Ny månadshyra Nuvarande hyra 2012, ,32 0,00 0, ,22 kb ,20 0,00 0, ,59 kb , , ,00 444, , , ,00 316, , , ,00 417, , , ,00 458, , , ,00 273, , , ,00 446, , , ,00 458, , , ,00 456, , , ,00 304, , , ,00 467, , , ,00 469, , , ,00 482, , , ,00 486, , , ,00 445, , , ,00 445, , , ,00 429, , , ,00 453, , , ,00 496, , , ,00 475, , , ,00 474, , , ,00 454, , , ,00 478, , , ,00 451, , , ,00 455, , , ,00 456, , , ,00 141, , , ,00 444, , , ,00 466, , , ,00 468, , , ,00 476, , , ,00 473, , , ,00 470, , , ,00 457, , ,00 Gemensamhetsutrymmen Matrum/allrum Gemensamhetsytor Avdrag ,15 för kortbo HM J , ,00 Matrum/allrum Q Salong AD F B

16 16 Dinglegården 1 Beräkning av grundhyra Hyran baseras på allmännyttans hyra. Bra underhållet boende. OBS! Yta över 45 kvm beräknas som 45 kvm Lägnr k v m puppmätt yta Ny hyra baserad på beräkning Ny månadshyra Nuvarande hyra 2012, 1 Kortbo kb 2 Kortbo kb 3 Kortbo kb 4 39, , ,00 2, , , ,00 8, , , ,00-8, , , ,00 98, , , ,00 17, , , ,00 10, , , ,00 11, , , ,00 32, , , ,00 50, , , ,00 50, , , ,00 33, , , ,00 58, , , ,00 32, , , ,00 25,

17 17 Vässjegården 1 Beräkning av grundhyra Hyran baseras på allmännyttans hyra. k v m Lägnr plägenhetsyta Ny hyra baserad på beräkning Ny månads-hyra Nuvarande hyra 2012, , , ,00 191, , , ,00 124, , , ,00 136, , , ,00 75, , , ,00 129, , , ,00 133, , , ,00 136, , , ,00 255, , , ,00 301, , , ,00 313, , , ,00 310, , , ,00 317, , , ,00 296, , , ,00 375, , , ,00 317, , , ,00 306, , , ,00 322, , , ,00 309, , , ,00 428, , , ,00 419, , , ,00 426, , , ,00 413, , , ,00 435, , , ,00 417,

18 18 Sörbygården 1 Beräkning av grundhyra Hyran baseras på allmännyttans hyra. k v m Lägnr puppmätt yta Ny hyra baserad på beräkning A n vny månads- ähyra Nuvarande hyra 2012, Skillnad 11 24, , ,00-199, , , ,00-169, , , ,00-168, , , ,00-151, , , ,00-172, , , ,00-148, , , ,00-49, , , ,00-179, , , ,00-163, , , ,00-100, , , ,00-126, , , ,00-123, , , ,00-118, , , ,00-118, , , ,00-123, , , ,00-170, , , ,00-148, , , ,00-138, , , ,00-73, , , ,00-108, , , ,00-176, , , ,00-163, , , ,00 791, , , ,00 800, , , ,00 793, , , ,00 895, , , ,00 825, , , ,00 840,

19 Allégården 19 1 Beräkning av grundhyra Hyran baseras på allmännyttans hyra. k v Lägnr m Uppmätt yta Ny hyra baserad A på beräkning n vny månads-hyra Nuvarande hyra 2012, , , ,00-132, , , ,00-132, , , ,00-128, , , ,00-130, , , ,00-131, , , ,00-132, , , ,00-133, , , ,00-129, , , ,00-134, , , ,00-134, , , ,00-131, , , ,00-130, , , ,00-191, , , ,00-191, , , ,00-190, , , ,00-188, , , ,00-190, , , ,00-183, , , ,00-146, , , ,00 B -182, , , ,00 e -186,96 r , , ,00-182,45 ä , , ,00 k -188, , , ,00 n -188, ,59 kb 0, ,96 kb 0, ,52 kb 0, ,28 kb 0, ,92 kb 0, ,01 kb 0, ,11 kb 0, ,24 kb 0, ,53 kb 0, ,77 kb 0, ,86 kb 0, ,23 kb 0, , , ,00-148, , , ,00-148, , , ,00-151, , , ,00-151, , , ,00-145, , , ,00-146, , , ,00-149, , , ,00-147, , , ,00-142, , , ,00-146, , , ,00-148, , , ,00-150,25

20 20 Ny hyra baserad på beräkning Gjordes om 2009 och har sedan höjts med %-belopp Ny månadshyra Skillnad Nuvarande hyra per Skillnad per NY årshyra 2012, månad år Sörbygården Vässjegården Dinglegården Ekebacken Allégården SUMMA Månad År Skillnad per år

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 Sida 3 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Avtal om jordbruksarrende Möe 1:2, 20 år Arrendestället är beläget utmed östra sidan av Möevägen mellan Korpåsvägen och Möebacken (skidbacken). Arrendatorn arrenderar även ett stycke mark av Arctic Paper. Arrendatorn har för närvarande ett ett-årigt avtal. Uppsägning kan ske med kort varsel men om ingen uppsägning sker löper avtalet på med ytterligare ett år o s v. Arrendatorn har sökt och fått ett tidbegränsat bygglov för ett flyttbart stall på arrendestället. Arrendatorn har städat betesmarken från gammal taggtråd mm. Enligt bifogad skrivelse ansöker arrendatorn om att hennes befintliga arrende av betes/naturmark på del av Möe 1:2 förlängs till 20 år. Motiveringen till är att arrendatorn investerat i stallbyggnad, samt behöver investera i rasthagar och anslutning av vatten för att arrendestället ska fungera rationellt. Beredning Enhetschefs Gata Mark tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till arrendeavtal. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Avtal Jordbruksarrendee Möe 1:2, 20 år å Bakgrund: Arrendestället är beläget utmed östra sidan av Möevägen mellan Korpåsvägen och Möebacken (skidbacken). Arrendatorn arrenderar även ettt stycke mark av Arctic Paper. Arrendatorn har för närvarande ett ett-årigt avtal. Uppsägning kan ske med kort varsel men om ingen uppsägning sker löper avtalet på med ytterligare ett år o s v. Arrendatorn har sökt och fått ett tidbegränsat bygglov för ett flyttbart stall på arrendestället. Arrendatorn har städat betesmarken från gammal g taggtråd mm. Enligt bifogad skrivelse ansöker arrendatorn om att hennes befintligaa arrende av betes/naturmark på del av Möe 1:2 förlängs tilll 20 år. Motiveringen till att detta arrende skall förlängas är att arrendatorn investerat i stallbyggnad, samt behöver investera i rasthagar och anslutning av vatten för att arrendestället ska fungera rationellett framöver. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi En årlig arrendeavgift säkras. 2. Miljö Betesmarken i området växer inte igen. 3. Folkhälsa Kommunen underlättar för en varaktig satsning på hästsport i Munkedal. 4. Facklig samverkan enligt FAS - Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslagg till arrendeavtal. Henrik Gustafsson Enhetschef Gata Mark Sektorn för Samhällsbyggnad Beslutet expedieras till: Sökande MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 Sida 4 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Bidrag till Munkedals Båtklubb Munkedals Båtklubb har byggt en ny toalett på sin anläggning på Ellingeröd och driver sedan tidigare en toalett vid småbåtshamnen på Brevik, Saltkällan. Båda toaletterna är öppna för allmänheten och sköts och bekostas helt av båtklubben. Munkedals Båtklubb har ansökt om ett bidrag på kr, motsvarande avgiften för anslutning till kommunalt va för anläggningen vid Ellingeröd. Munkedals kommun beviljade år 1999 Munkedals Bangolfklubb ett bidrag för en offentlig toalett i Örekilsparken. Bidragets storlek motsvarade anläggningsavgiften för kommunalt va. Klubben svarar för skötsel, drift och underhåll av toaletten. Ett bidrag till Munkedals Båtklubb kan finansieras ur de medel (driftsbudgeten) som avsats för att ersätta va-verksamheten för kapitalkostnader för infrastruktur samt osålda tomter. Under 2011 ersattes va-verksamheten med 502 tkr av avsatta 1000 tkr. För 2012 är ökningen marginell vilket innebär att det finns utrymme för ett bidrag till Munkedals Båtklubb på 136 tkr. Ett avtal ska tecknas mellan Munkedals kommun och Munkedals Båtklubb som reglerar Båtklubbens ansvar för skötsel, drift och underhåll samt allmänhetens tillgång till toaletterna på Ellingeröd 0ch Brevik. Beredning Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att bevilja Munkedals Båtklubb ett bidrag på 136 tkr för byggandet av en offentlig toalett på Ellingeröd. Bidraget finansieras ur anslag för va-kostnader. * Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadschefen att teckna avtal med Munkedals Båtklubb avseende ansvar och tillgänglighet till Båtklubbens toaletter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 sida 1 Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Bidrag till Munkedals Båtklubbb Munkedals Båtklubb har byggt en nyy toalett på sin anläggning på Ellingeröd och driver sedan tidigare en toalett vid småbåtshamnen på Brevik, Saltkällan. Båda toaletterna är öppna för allmänhetenn och sköts och bekostas helt av båtklubben. Munkedals Båtklubb har ansökt om ett bidrag på kr, motsvarande avgiften för anslutning till kommunalt va för anläggningen vid Ellingeröd. Munkedals kommun beviljade 1999 Munkedals Bangolfklubb ett bidrag för en offentlig toalettt i Örekilsparken. Bidragets storlek motsvarade anläggningsavgiften för kommunalt va. Klubben svarar för skötsel, drift och underhåll av toaletten. Ett bidrag till Munkedals Båtklubb kan finansieras ur de medel (driftsbudgeten) som avsats för att ersätta Va-verksamheten för kapitalkostnader för infrastruktur samt osålda tomter. Under 2011 ersattes va-verksamheten medd 502 tkr av avsatta 1000 tkr. För 2012 är ökningen marginell vilket innebär att det finns utrymme för ettt bidrag till Munkedals Båtklubb på 136 tkr. Ett avtal ska tecknas mellan Munkedals kommun och Munkedals Båtklubb som reglerar Båtklubbens ansvar för skötsel, drift och underhåll samt allmänhetens tillgång till toaletterna på Ellingeröd 0ch Brevik. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kommunal kostnad för bidraget 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Fler som kommer ut på promenad? 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljarr Munkedalss Båtklubb ett bidrag på 136 tkr för byggandet av en offentlig toalett på Ellingeröd. Bidraget finansieras ur u anslag för va- med kostnader. Kommunstyrelsen uppdrar åt Samhällsbyggnadschefen att teckna avtal Munkedals Båtklubb avseende ansvar och tillgänglighet till Båtklubbens toaletter. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Munkedals Båtklubb MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31 Sida 5 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Begäran om planbesked för Kungshöjdens förskola (Foss 12:8) I den under våren 2012 beslutade inriktningen för framtida skol- och förskoleverksamhet finns ambitionen att slå ihop en-avdelningsförskolorna Barnkullen och Älgen med andra förskolor för att kunna driva förskolorna mer effektivt och nå samordningsfördelar. En av de förskolor som är möjliga att bygga ut är Kungshöjdens förskola (Foss 12:8) på Brudås. Detta förutsätter att detaljplanen omarbetas och att mark från omkringliggande fastigheter tillförs förskolan. Fastighetsägare av kringliggande mark är kommunen och Munkbo AB. För att öka beredskapen att kunna bygga ut bör detaljplanearbetet påbörjas. Beslutet att bygga ut kan därefter fattas av kommunfullmäktige när behov uppstår. Planarbetet finansieras via investeringsanslag för planarbete eftersom det gäller en kommunal fastighet. Beredning Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att ge planbesked för Kungshöjdens förskola (Foss 12:8) Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Dnr: sida 1 32 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Begäran om planbesked I den under våren 2012 beslutade inriktningen rörande framtida skol- och förskoleverksamheten finns ambitionen att slå ihop en-avdelningsförskolorna Barnkullen och Älgen med andra förskolor för att kunna driva förskolorna mer effektivt och nå samordningsfördelar. En av de förskolor som är möjliga att bygga ut är Kungshöjdens förskola (Foss 12:8) på Brudås. Detta förutsätter att detaljplanen omarbetas och att mark från omkringliggande fastigheter tillförs förskolan. Fastighetsäg gare för kringliggande mark är kommunen och Munkbo. För att öka beredskapen att kunna bygga ut bör detaljplanearbetet påbörjas. Beslutet att bygga ut kan därefter fattas av kommunfullmäktige när behov uppstår. Planarbetet finansieras via investeringsanslag för planarbete eftersomm det gäller en kommunal fastighet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kostnader för planarbete. 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ge planbesked för Kungshöjde ns förskolaa (Foss 12:8) Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Fysisk planerare MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 33 Sida 6 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Omföring av anslag Hällevadsholms skola Skolutredningens inriktning att 6:e årskursen i grundskolan ska flyttas från Kungsmarksskolan till de mindre skolorna samt en ökad efterfrågan av förskoleplatser innebär ett om- och tillbyggnadsbehov på Hällevadsholms skola. Projektering har påbörjats och inriktningen är att anbudsförfrågan sker under hösten 2012 med möjlig inflyttning i augusti Sedan tidigare har en ombyggnad av köket samt installation av ett nytt värmesystem planerats för skolan. Detta ingår nu i det totala projektet. Ombyggnaden är kostnadsbedömd till 18,3 milj kr. 14 milj kr äskas i investeringsbudget för 2013 (kök 3,0, energi 3,0 och skolan 8,0). För att finansiera projektet Hällevadsholms skola föreslås följande omdisponeringar i 2012 års investeringsbudget: - Från projekt 1265 Va Tungenäset flyttas 3100 tkr (av 8810 tkr) till projekt 1311 Hällevadsholms skola. Detta innebär att utbyggnaden av etapp 2 och 3 skjuts något år framåt. - Från projekt 1309 Toa kommunhuset flyttas 400 tkr (av 500 tkr) till projekt Toaombyggnaden är avslutad och kostnaden stannade på ca 150 tkr varav 50 tkr finansierades under Från projekt 1288 hissar flyttas 800 tkr (av 1800 tkr) till projekt Ombyggnaden av hissar enligt nya lagkrav kommer att kosta ca 1000 tkr. Beredning Kommunchefens och samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att överföra följande investeringsanslag: tkr från projekt 1265 till projekt tkr från projekt 1309 till projekt tkr från projekt 1288 till projekt 1311 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 sida 1 Dnr:KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Omföring av anslag Hällevadsholmss skola.. Skolutredningens inriktning att 6:e årskursen i grundskolan ska flyttas från Kungsmarksskolan till de mindre skolorna samt en ökad efterfrågan e av förskoleplatser innebär ettt om- och tillbyggnadsbehov på Hällevadsholms skola. Projektering har påbörjats och inriktningen är att anbudsförfrågan sker under hösten 2012 med möjlig nflyttning i augusti Sedan tidigare har en ombyggnad av köket samt installation av ett nytt värmesystem planerats för skolan. Detta ingår nu i det totala projektet. Ombyggnaden är kostnadsbedömd till 18,3 milj kr. 14 milj kr äskas i investeringsbudget för 2013 (kök 3,0, energi 3,,0 och skolan 8,0). För att finansiera projektet Hällevadsholms skola föreslås följande omdisponeringar i 2012 års investeringsbudget: - Från projekt 1265 Va Tungenäset flyttas 3100 tkr (avv 8810 tkr) ) till projektt 1311 Hällevadsholms skola. Detta innebär att utbyggnaden av etapp 2 och 3 skjuts något år framåt. - Från projekt 1309 Toa kommunhuset flyttas 400 tkr (av 500 tkr) till projekt Toaombyggnaden är avslutad och kostnadenn stannade på ca 150 tkr varav 50 tkr finansierades under Från projekt 1288 hissar flyttass 800 tkr (av 1800 tkr) till projekt Ombyggnaden av hissar enligt nya lagkrav kommer att kosta ca 1000 tkr. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kapitalkostn för Hällevadsholms skola ökar 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Ja, i projektet. Personal och fack är representerade i projektgruppenn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överföra följande investeringsanslag: tkr från projektt 1265 till projekt tkr från projekt 1309 till projekt tkr från projekt 1288 till projekt 1311 Lars-Göran Berg Kommunchef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 Sida 7 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Begäran från Rambo AB om godkännande av byggande av vindkraft på Tyft Rambo AB har genom verkställande direktören inkommit med skrivelse med förslag att Munkedals kommun godkänner att bolaget bygger vindkraftverk på Tyft i Tanums kommun. Ägarkommunerna har i de nyligen fattade besluten om bl a ägardirektiv för Rambo AB godkänt att bolaget i sin verksamhet producerar och försäljer energi från förnyelsebara energikällor. Kommunfullmäktige i respektive ägarkommun skall ges möjlighet att ta ställning till ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Tillsammans med Tanums kommun och Tanums Bostäder AB har Rambo AB sökt och fått tillstånd för fyra vindkraftverk på och i anslutning till den av Ramboarrenderade fastigheten Tyft i Tanum. Rambo arrenderar fastigheten ursprungligen för att bedriva renhållnings-och sorteringsverksam het. Fastigheten ägs av Tanums kommun. Inriktningen i vindkraftsärendet är att Rambo, TBAB och Tanums kommun tillsammans bygger ett vindkraftverk och att de tre andra byggrätterna säljs. Ägandet fördelas efter respektive parts elförbrukning för att maximera effekten av energiskattebefrielsen. Detta innebär att Rambos andel i investeringen, löpande kostnader och intäkter blir 5% (Tanums kommun 63%, TBAB 32%). Den totala investeringen för ett verk, inkl infrastruktur, är ca 31,7 milj kr. Payofftiden är ca 11,3 år och teknisk livslängd ca 20 år. Rambos andel i investeringen blir ca 1,6 milj kr. Intäkten från de tre byggrätter (tillstånd) som säljs bedöms uppgå till totalt 10 milj kr varav Rambos andel är 3,3 milj kr. Styrelsen för Rambo AB har beslutat rekommendera ägarkommunerna att godkänna Rambos satsning på vindkraft på Tyft. Med ägarandel i ett vindkraftverk blir all elförbrukning i Rambos verksamhet kopplad till en miljövänlig produktion. Beredning Verkställande direktören för Rambo AB:s tjänsteskrivelse. Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att godkänn att Rambo AB tillsammans med Tanums Bostäder AB och Tanums kommun bygger ett vindkraftverk på Tyft. * Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att Rambo AB:s andel i investering, löpande kostnader och intäkter uppgår till 5% * Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att intäkterna från försäljning av byggrätter för vindkraftverk fördelas med en tredjedel till respektive part * Beslutet gäller under förutsättning att övriga kommuner och parter fattar likalydande beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 36

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 37 Sida 8 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS , Samverkan inom miljö- och löneområdena i norra Bohuslän De fem kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 (Lysekilskonferensen) en principöverenskommelse om ökad samverkan inom ett antal verksamhetsområden. Framför allt Lysekils, Sotenäs och Munkedals kommuner har därefter intensifierat arbetet inom tre områden; IT-drift, Miljö-samverkan samt personalfunktionen. IT-samverkan är satt i drift genom en gemensam nämnd i Lysekils kommuns organisation (Sotenäs kommun är ännu inte med men på väg in). För miljösamverkan är tanken att denna får sin placering i Sotenäs medan lönefunktionen får sin bas i Munkedal. För miljöområdet gäller att den utredning som genomförts poängterar nyttan av utvecklat och fördjupat samarbete eftersom det ger minskad sårbarhet, högre kompetens, bättre resursutnyttjande och effektivitetsvinster. Det nu aktuella förslaget innebär organisatoriskt samgående mellan miljöenheterna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Möjlighet finns att senare utvidga samarbetet med ytterligare kommuner. Den del av miljö- och byggnämndens verksamhet, som kan komma att ingå i samverkansarbetet och ett samgående mellan Munkedal, Lysekil och Sotenäs kommuners miljöenheter är bl.a: Hälsoskyddstillsyn av boende, offentliga lokaler, hygienverksamheter och bad, miljötillsyn av bl.a. miljöfarliga verksamheter, jordbruk, avfallshantering, enskilda avlopp, livsmedelskontroll av restauranter, tillverkning och försäljning av livsmedel samt dricksvatten, försäljning av receptfria läkemedel och tobakstillsyn, naturvårdsarbete med bl.a. strandskyddsdipens, miljöövervakning, kalkning, täkter samt övrig tillsynsrelaterad verksamhet med remisser, framtagande av miljömål, information och rådgivning, m.m. Det politiska arbetet föreslås ske i en gemensam nämnd under kommunfullmäktige i Sotenäs. Kommunerna tillsätter samma antal ledamöter och ersättare (förslagsvis två) och ordförandeskapet vandrar mellan kommunerna. Inom personalområdet gäller samverkan beträffande lönefunktionen. Ansvaret för den gemensamma verksamheten ska ligga i Munkedal och organiseras inom Munkedals kommun. I utredningen ska belysas hur verksamheten skall utformas och finansieras. Munkedal ansvarar för processen. Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. På sikt bör samverkan kunna leda till rationaliseringsvinster. Beredning Kommunchefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att, under förutsättning att Sotenäs och Lysekils kommuner fattar motsvarande beslut, ställa sig positiv till ett samgående mellan miljöenheterna från och med Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 38 Sida 9 KOMMUNSTYRELSEN * Kommunfullmäktige beslutar att, under förutsättning att Sotenäs och Lysekils kommuner fattar motsvarande beslut, ställa sig positiv till ett samgående mellan löneenheterna från och med * Kommunfullmäktige beslutar att samgåendet inom miljöområdet ska organiseras inom ramen för en gemensam nämnd med Sotenäs kommun som värdkommun. Sotenäs ansvarar för processen. * Kommunfullmäktige beslutar att samgåendet inom lönefunktionen ska organiseras inom Munkedals kommun. Munkedal ansvarar för processen. * Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att för båda samverkansområdena återkomma med förslag till reglemente, samverkansöverenskommelser inklusive avtal och principer för kostnader samt en gemensam budget. * Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. * Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att redovisa hur kvarvarande bygglovsverksamhet organiseras, såväl verksamhetsmässigt som politiskt. Förslaget presenteras i augusti Justerandes sign Utdragsbestyrkande

39 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Samverkan inom miljö- Bohuslän och löneområdena i norra Bakgrund De fem kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 (Lysekilskonferensen) en principöverenskommelse om ökadd samverkan inom ettt antal verksamhetsområden. Framför allt Lysekils, Sotenäs och Munkedals M kommunerr har därefter intensifierat arbetet inom tree områden; IT-drift, Miljö-samveM erkan samtt personalfunktionen. IT-samverkan är satt i drift genom en gemensam nämnd i Lysekils kommuns organisation (Sotenäs kommun är ännu inte med men på väg in). För miljösamverkan är tankenn att denna får sin placering i Sotenäs medan lönefunktionen får sin bas i Munkedal. För miljöområdet gäller att den utredning som genomförts poängterar nyttan av utvecklat och fördjupat samarbete eftersom det ger minskad sårbarhet, högre kompetens, bättre resursutnyttjandee och effektivitetsvinster. Det nu aktuella förslaget innebär organisatoriskt samgående mellan miljöenheterna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Möjlighet finns att senaree utvidga samarbetet med ytterligare kommuner. Den del av miljö- och byggnämndenss verksamhet, som kan komma att ingå i samverkansarbetet och ett samgående mellan Munkedal, Lysekil ochh Sotenäs kommuners miljöenheter är bl.a: Hälsoskyddstillsyn av boende, offentliga lokaler, hygienverksamheter och bad. Miljötillsyn av bl.a. miljöfarliga verksamheter, jordbruk, avfallshantering, enskilda avlopp. Livsmedelskontroll av restauranter, tillverkning och försäljning av livsmedel samt dricksvatten. Försäljning av receptfria läkemedel och tobakstillsyn. Naturvårdsarbete med bl. a. strandskyddsdipens, miljöövervakning, kalkning, täkter. Övrig tillsynsrelaterad verksamhet med remisser, framtagande av miljömål, information och rådgivning, m.m. Det politiska arbetet föreslås ske i enn gemensam nämnd under u Kommunfullmäktige i Sotenäs. Kommunerna tillsätter samma antal ledamöter och ersättare (förslagsvis två) och ordförandeskapett vandrar mellan kommunerna. Inom personalområdet gäller samverkan beträffande lönefunktionen. Ansvaret för den gemensamma verksamheten skaa ligga i Munkedal ochh organiseras inom Munkedals kommun. I utredningen skall belysas hur verksamheten skall utformas och finansieras. Munkedal ansvarar för processen MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

40 sida 2 40 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. På sikt bör det kunna leda till rationaliseringsvinster. 2. Miljö Förändringen bedöms få marginella miljöeffekter. Möjligen kommer resandet att öka i någon mån. 3. Folkhälsa Inga effekter. 4. Facklig samverkan enligt FAS Kommer i det fortsatta arbetet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att, under förutsättning att Sotenäs och Lysekils kommuner fattar motsvarande beslut, ställa sig positiv till ett samgående mellan miljöenheterna från och med Kommunfullmäktige beslutar att, under förutsättning att Sotenäs och Lysekils kommuner fattar motsvarande beslut, ställa sig positiv till ett samgående mellan löneenheterna från och med Kommunfullmäktige beslutar att samgåendet inom miljöområdet ska organiseras inom ramen för en gemensam nämnd med Sotenäs kommun som värdkommun. Sotenäs ansvarar för processen. Kommunfullmäktige beslutar att samgåendet inom lönefunktionen ska organiseras inom Munkedals kommun. Munkedal ansvarar för processen. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att för båda samverkansområdena återkomma med förslag till reglemente, samverkansöverenskommelser inklusive avtal och principer för kostnader samt en gemensam budget. Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att redovisa hur kvarvarande bygglovsverksamhet organiseras, såväl verksamhetsmässigt som politiskt. Förslaget presenteras i augusti Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

41 41

42 42

43 43

44 44

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 45 Sida 10 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Komplettering av utredning om allaktivitetshus i Munkedal, socioekonomisk beräkning Folkhälsosamordnaren fick under 2011 uppdraget att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Munkedal. Förslaget presenterades för kommunstyrelsen den 2 november Kommunstyrelsen ställde sig positiv till förslaget och föreslog att det skulle tas upp för prövning i 2013 års budget. Man beslutade också att förslaget skulle kompletteras med en socioekonomisk beräkning. Denna beräkning föreläggs nu kommunstyrelsen. Beredning Folkhälsosamordnarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kompletteringen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

46 sida 1 Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Socioekonomisk beräkning allaktivi itetshuss i Munkedals kommun Bakgrund Folkhälsosamordnaren fick under 2011 uppdraget att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Munkedal. Förslaget presenterades för Kommunstyrelsen den 2 november Kommunstyrelsen ställde sig positiv till förslaget och föreslog att det skulle tas upp för prövning i 2013 års budget. Man beslutade också att förslaget skulle kompletteras med en socioekonomisk beräkning ( 161/11). Utgångspunkt för socioekonomisk beräkning Allaktivitetshuset har en föreslagen budget på 2,9 miljoner/år. Den socioekonomiska beräkning som här redovisas avser att visa v vilka minskade kostnader kommunen kan vänta sig då allaktivitetshuset kan k ses somm en förebyggande insats i syfte att minska utanförskapet i samhället. Utanförskap kostar samhället mycket pengar varje år i form av insatser, vård ochh produktionsförluster. Förebyggande insatser ger vinster för både kommun och samhälle, men i denna beräkning ligger fokus på kommunens kostnader och vinster. Enligt förslaget ska ett allaktivitetshus i Munkedal rikta sigg till alla i kommunen,, men ungdomar ska ha en särskilt avsedd plats i huset. Att göra en socioekonomisk beräkning på alla invånare i kommunen är inte möjligt av flera skäl. De kollektiva, såväl som de personliga, vinsterna av ett allaktivitetshus är alltför spridda i en så stor och diffus grupp. Det främsta skälet är dock att socioekonomiska beräkningar handlar om uteblivna kostnader då man förhindrar utanförskap. Att förhindra utanförskap handlar om tidiga, preventiva insatser och avv den anledningen blir barn och unga den naturliga målgruppen. Allaktivitetshuset är en e förebyggande insats snarare än rehabiliterande, vilket stärker detta resonemang. För att få ett trovärdigt resultat har det varit nödvändigt att a välja ut en åldersgrupp att göra den socioekonomiska beräkningen på. Enligt tidigare förslagg ska den ungdomsverksamhet som idag finns i Kunskapens Hus (den så kallade Stugan) lyftas in i allaktivitetshuset. Målgruppen för den ungdomsverksamheten är år och av den anledningen har den åldersgruppen valts ut som underlagg för denna socioekonomiska beräkning. Det är dock viktigt att poängtera att utöver de vinster som redovisass i denna uträkning tillkommer också vinster för övriga åldersgruppe i kommunen. Beräkningsmodell Samtliga beräkningar och socioekonomiska resonemang i detta dokument är grundat i Ingvar Nilssons och Anderss Wadeskogs rapporter och beräkningskalkyler MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

47 sida 2 47 Socioekonomisk beräkning fanns det 968 ungdomar i Munkedals kommun i åldersgruppenn år. Enligt statistiken riskerar 12,8 % av dem, det vill säga 124 personerr att hamnaa i utanförskap enligt följande standardiserade fördelningsmodell: Dessa 124 personer kommer att kosta kommunen 14,7 miljoner årligen om de hamnar i ett utanförskap. De totala kostnaderna för samhället är 43,,6 miljonerr per år för denna grupp människor. Denna kostnad kan ställas emot allaktivitetshusets föreslagna budget på 2,9 miljoner per år. Lågt räknat kan vi förvänta oss att 5 % av ungdomarna i åldern år besöker allaktivitetshuset under ett år. Det motsvarar ungefär 50 ungdomar,, vilket skulle innebära en projektkostnad på kr/besökande ungdom. Av dessa 50 ungdomar riskerar 12,8 %, det vill säga drygt 6 personer,, att hamnaa i någon form av utanförskap. Orsakerna till utanförskap är många och vi kan inte förvänta oss att ett allaktivitetshus är enda lösningen förr samtliga dessa personer. Men om man utgår från att allaktivitetshusetss aktiviteterr förebygger att två av dessa personer hamnar i utanförskap kommer allaktivitetshuset för kommunens del d att ha nått break even efter 16 år. Kommunens kostnader minskar dock redan år 1 och de samhälleliga vinsterna är omedelbara MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

48 sida 3 48 Att allaktivitetshuset skulle förhindraa uppkomsten av utanförskap förr enbart två personer är mycket lågt räknat och erfarenheter från andra allaktivitetshus visar att besöksantalet bland ungdomar är mycket högre än 50 personer/år. Om vi istället räknar med att besöksgraden är 10 %, det vill v säga ungefär 100 ungdomar per år, blir projektkostnaden kr/besökande ungdom. Av dessa 100 ungdomar riskerar 13 personer att hamna i utanförskap. Om allaktivitetshuset förebygger att fyra av dem hamnar i utanförskap kommerr allaktivitetshuset förr kommunens del att ha nått break even efter 7 år. Kommunens kostnader minskar även här redan år 1 och de samhälleliga vinsterna är omedelbara. Som tidigare påpekat är de sannolikaa vinsterna av ett allaktivitetshus högre eftersom det finns fler tilltänkta grupper av besökare än ungdomar. u Dessa grupper är svårare att beräkna, men de vinsterna är inte desto mindre viktiga. Tillgång till social samvaro, utbyte mellan olika grupper i samhället och möjlighet till aktiviteter ger både kortsiktiga vinster i form avv trivsel och levnadsglädje, såväl som långsiktiga vinster i form av minskade behov och minskat stöd från samhället. 1. Ekonomi Ekonomiska konsekvenserr redovisass i dokumentet MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

49 sida Miljö - 3. Folkhälsa Ett allaktivitetshus skulle kunna ha en mycket positiv inverkan på folkhälsan i kommunen. Huset kan bland annat tillhandahålla möjlighet till social samvaro, delaktighet, utbyte mellan olika grupper i samhället och fysisk aktivitet genom dansgrupper m.m. Genom att erbjuda en mångfald av aktiviteter och möjligheter till möten bidrar ett allaktivitetshus till att öka den allmänna trivseln och levnadsglädjen i kommunen, vilket i sin tur har effekt på folkhälsan. Ett allaktivitetshus innebär dessutom en yta för ungdomar att samlas och aktiveras och denna grupp är mycket viktig att stimulera i ett folkhälsosyfte. 4. Facklig samverkan enligt FAS - Catharina Sundström Folkhälsosamordnare Tillväxtenheten Källor: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Nilsson, I och Wadeskog, A. (2008). Beräkningskalkyler och modeller av Nilsson, I och Wadeskog, A, tillhandahållna av Sotenäs kommun (2012) MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

50 50

51 51

52 52

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 53 Sida 11 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Delårsbokslut för kommunstyrelsen, april 2012 Kommunstyrelsens delårsbokslut för första tertialet besår av en ekonomisk sammanställning med årsprognos för Kommunstyrelsens verksamheter, samt investeringsredovisning och styrkortsuppföljning. Kommunstyrelsens resultat inklusive kollektiven uppgår efter fyra månader till ett överskott på tkr. Årsprognosen visar ett underskott på tkr, varav VAkollektivet visar ett överskott på +100 tkr, övriga verksamheter inom sektorn för Samhällsbyggnad visar nollresultat i sina årsprognoser. Sektorn för Välfärd visar ett underskott på 4026 tkr. Underskottet beror till stor del på vikariekostnader och placeringskostnader. Tillväxtenheten visar i sin årsprognos ett överskott på 870 tkr och Sektorn för Verksamhetsstöd ett överskott på 95 tkr. Investeringsbudget för kommunstyrelsen inklusive resultatöverföring är tkr för Årsförbrukningen pekar på tkr. Sektor/enhet Periodiserat resultat Prognos Tillväxtenheten Sektorn för verksamhetsstöd inkl. Bilvårdsenheten Sektorn för Samhällsbyggnad inkl. kollektiven Sektorn för Välfärd Kommunstyrelsen totalt Årsprognos exkl VA & renhållning Årsprognos VA +100 Årsprognos Renhållning 0 Beredning Kommunchefens, verksamhetsutvecklarens och ekonomens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat delårsbokslut för kommunstyrelsens verksamheter avseende perioden januari april Justerandes sign Utdragsbestyrkande

54 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsens delårsbokslut april 2012 Kommunstyrelsens delårsbokslut för första tertialet besår av en ekonomisk sammanställning med årsprognos för Kommunstyrelsens verksamheter, samt investeringsredovisning och styrkortsuppföljning. Kommunstyrelsens resultat inklusive kollektiven uppgår efter fyra månader till ett överskott på tkr. Årsprognosen visar ett underskott på tkr, varav VAkollektivet visar ett överskott på +100 tkr, övriga verksamheter inom sektorn för Samhällsbyggnad visar nollresultat i sina årsprognoser. Sektorn för Välfärd visar ett underskott på 4026 tkr. Underskottet beror till stor del på vikariekostnader och placeringskostnader. Tillväxtenheten visar i sin årsprognos ett överskott på 870 tkr och Sektorn för Verksamhetsstöd ett överskott på 95 tkr. Investeringsbudget för kommunstyrelsen inklusive resultatöverföring är tkr för Årsförbrukningen pekar på tkr. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kommunstyrelsens verksamheter visar en prognos på tkr detta motsvarar 0,5 % av bruttoomslutningen. För att begränsa underskottet föreslås noggranna uppföljningar och största restriktivitet i ekonomiskt hänseende. 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Information på samverkansmöte Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat delårsbokslut för Kommunstyrelsens verksamheter avseende perioden januari april Lars-Göran Berg Kommunchef Ulrika Gellerstedt Verksamhetsutvecklare Tillväxtenheten Micaela Fondin Ekonom Ekonomienheten Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

55 55 Kommunstyrelsens delårsbokslut April 2012 KS

56 56 Innehållsförteckning 1. UPPFÖLJNING EKONOMI KOMMUNSTYRELSEN TOTALT RESULTAT OCH PROGNOS, KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETER RESULTAT OCH PROGNOS PER SEKTOR/ENHET TILLVÄXTENHETEN SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD SEKTORN FÖR VÄLFÄRD INVESTERINGAR UPPFÖLJNING AV MÅL OCH MÅTT TILLVÄXTENHETEN SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE BARN OCH UTBILDNING SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE STÖD SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE VÅRD OCH OMSORG INTERN KONTROLL VIKTIGA HÄNDELSER ÅTGÄRDER FÖR ATT HANTERA UNDERSKOTTET I ÅRSPROGNOSEN Bilagor Bilaga 1: Investeringsredovisning delårsbokslut april 2012 Bilaga 2: Lägesrapport intern kontroll för sektorn för Verksamhetsstöd 2

57 57 Kund/Brukare Ekonomi Arbetssätt Hållbart samhälle Medarbetare 1. Uppföljning Ekonomi Kommunstyrelsen totalt Resultaträkning, Kommunstyrelsen totalt (tkr) Per. utfall Budget Per. resultat Årsbudget Per. resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Res efter kommunbidrag Kapitalkostnad Årets resultat

58 Resultat och prognos, Kommunstyrelsens verksamheter Periodiserat Sektor/enhet resultat Prognos Tillväxtenheten Sektorn för verksamhetsstöd inkl. Bilvårdsenheten Sektorn för Samhällsbyggnad inkl. kollektiven Sektorn för Välfärd Kommunstyrelsen totalt Årsprognos exkl VA & renhållning Årsprognos VA +100 Årsprognos Renhållning 0 Kommunstyrelsen redovisar för perioden januari-april ett resultat på tkr. Årsprognosen beräknas till tkr. Prognosen bygger på gjorda periodiseringar, samt enhetschefernas prognoser. Underskottet är en följd av högre kostnader än budgeterat inom sektorn för Välfärd för bland annat vikariekostnader och placeringskostnader. 4

59 59 2. Resultat och prognos per sektor/enhet 2.1 Tillväxtenheten Belopp i tkr Per. resultat Årsprognos Avdelning Kommunchef, fysisk planering mm Näringsliv Arbetsmarknad Fritid, turism, kollektivtrafik Kultur Totalt Tillväxtenheten visar ett resultat på tkr. Årsprognosen visar ett överskott på 870 tkr vilket till stor del beror på lägre personalkostnader, samt lägre kostnader för köpta utredningar. Kommentar till årsprognos per enhet Kommunchef, fysisk planering mm Förväntas visa ett överskott på tkr och beror bland annat på lägre kostnader för arvoden och köpta utredningar, samt effektivisering på personalsidan. Dock visar kostnaderna för detaljplaner ett underskott på -400 tkr i årsprognosen. Näringsliv Förväntas visa ett underskott på -90 tkr och beror bland annat på grund utbetalning av semesterdagar vid pensionsavgång. Arbetsmarknad och integration Enheten förväntas göra ett underskott på -100 tkr. SOL- och LSS beslut ökar markant. Detta innebär högre kringkostnader. Till det kommer att intäkterna i Nött och Nytt är lägre än beräknat. Dessutom är det färre deltagare i arbetsförmedlingens åtgärd (FAS 3) än beräknat Fritid, turism, kollektivtrafik För perioden januari april 2012 är kostnader och intäkter i fas med budget. För helåret beräknas att budgeten kommer att hållas, dvs. ett 0-resultat. Kultur Förväntas visa ett nollresultat för år

60 Sektorn för verksamhetsstöd Belopp i tkr Per. resultat Årsprognos Enhet Personalenheten Löneenheten Ekonomienheten Administrativa enheten Bilvårdsenheten 7 0 Totalt Sektorn för verksamhetsstöd visar ett resultat på 665 tkr för perioden januari-april. Årsprognosen uppgår till 95 tkr och är en följd av lägre kostnader Kommentar till årsprognos per enhet Personalenheten Förväntas visa ett nollresultat för år Löneenheten Förväntas visa ett nollresultat för år Ekonomienheten Förväntas visa ett underskott på -100 tkr till följd av personalkostnader för vikarier. Administrativa enheten Enheten förväntas visa ett överskott på 195 tkr och beror på nya avtal som ger lägre kostnader. Bilvårdsenheten Förväntas visa ett nollresultat för år

61 Sektorn för Samhällsbyggnad Belopp i tkr Per. resultat Årsprognos Enhet Tekniska enheten Fastighet Park och skog VA Renhållning Totalt Sektorn för Samhällsbyggnad visar ett resultat på tkr för perioden januari-april. Årsprognosen uppgår till 100 tkr och är en följd av lägre kostnader inom VAverksamheten. Kommentar till årsprognos per enhet Tekniska enheten Förväntas visa ett nollresultat för år Fastighet Förväntas visa ett nollresultat för år Park och skog Förväntas visa ett nollresultat för år VA Förväntas visa ett överskott på 100 tkr till följd av högre intäkter och lägre driftskostnader. Renhållning Förväntas visa ett nollresultat för år

62 Sektorn för Välfärd Belopp i tkr Per. resultat Årsprognos Område Barn och utbildning Stöd Vård och omsorg Totalt Sektorn för Välfärd visar ett resultat på 551 tkr. Årsprognosen uppgår till tkr och är en följd av vikariekostnader och placeringskostnader. Högre kostnader för hemtjänsten bidrar också till underskottet. Kommentar till årsprognos per område Område Barn och utbildning Område barn och utbildning förväntas visa ett underskott på -645 tkr för år Underskottet är bland annat en följd av högre personalkostnader på grund av vikarier. Kostnader för timvikarier är svåra att prognostisera. Uppskjuten start av ny skolorganisation innebär svårigheter att hämta hem underskott avseende Sörbygden, då fortsatt planering för en mycket liten högstadieorganisation, som ställer krav på timplaneanpassning och behörighet, är dyr och skör. År av anpassningskrav inom grundskolan innebär att lärartäthet per hundra barn är låg i Munkedal. Inför höstterminens anpassningsbehov kommer Kungsmarksskolan att ligga så lågt som 7.5 lärare per 100 elever vilket är en mycket låg siffra för en högstadieskola. Kostnader för timvikarier har ökat och är en del av prognostiserat underskott i alla verksamheter förskola/skola. Ohälsotalen inom barn och utbildning ökar. I en organisation där anpassningar till budget har krävts under ett antal år minskar möjligheter att i verksamheterna hantera frånvaro utan att sätta in vikarier. I verksamheterna finns ett stort antal elever i behov av särskilt stöd, stöd som skolan är skyldig att ge. Dessa elevers behov ser inte ut att minska men öka. Rektorerna har få verktyg att möta med som insatser då även Elevhälsan/stödteamet har begränsade resurser. Inom förskolan ökar efterfrågan på platser. Inför höstens placeringar ser vi att alla avdelningar är fulla till skillnad från tidigare år då man haft viss luft som har fungerat som en viss tidsbuffert för att fylla på avdelningarna i januari då efterfrågan alltid är stor. Kö finns alltid inför placeringar i januari. Inför januari 2013 finns ej ett sådant tidsutrymme på befintliga avdelningar varför möjligheter till ytterligare avdelningar behöver planeras redan under hösten. Utökning av barnomsorgsplatser inför 2013 kommer troligen att innebära större kostnader än budgeterade

63 63 Område Stöd Område stöd prognostiserar ett underskott på -2,3 mkr. Detta är en försämring jämfört med föregående prognos. Försämringen beror i huvudsak på att två nya placeringar tillkommit inom Psykiatri. I övrigt beror underskottet till största del på högre kostnader än förväntat för institutionsplaceringar inom IFO. IFO räknar med ett underskott på -1,026 mkr. Trots den negativa prognosen är detta en förbättring jämfört med i mars med ca 0,2 mkr. Försörjningsstödet uppvisar fortsatt en lägre nivå än budget. På helår beräknas överskottet uppgå till +1,1 mkr jämfört med budget. Som framgår av tabellen har utvecklingen av försörjningsstödet minskat och ligger nu i nivå med 2008 års utfall. Antal hushåll som erhållit bidrag ligger under januari-april 2012 i snitt på 106 st. För samma period 2011 var snittet 125 hushåll. IFO har under två års tid arbetat strategiskt med gruppen unga vuxna år som uppburit försörjningsstöd i kommunen. Arbetet har skett i tät samverkan med AME, AF och socialtjänst och fokus har varit att snabbt få ut ungdomarna i sysselsättning, utbildning eller annan aktivitet för att bryta sysslolösheten/utanförskapet. Detta arbete skedde under de första åren i projektform men är idag en permanent verksamhet inom IFO. IFO har under dessa år arbetat fram en modell som har inneburit att kommunen i motsats till många andra kommuner idag kan visa på minskade kostnader avseende försörjningsstöd och minskade arbetslöshetssiffror avseende målgruppen i kommunen. Samtliga socialsekreterare som i dag handlägger försörjningsstöd är nyanställda 2011 och har sedan 2011 arbetat med att utveckla metodiken och den juridiska kunskapen kring handläggning av försörjningsstöd i Munkedals kommun. Detta tillsammans med satsningen på ungdomar bedöms vara de två viktigaste faktorerna till den positiva utvecklingen av de minskade kostnaderna för försörjningsstödet i Munkedal som avviker från de flesta andra kommuner i riket Jämförelse Försörjningsstöd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec utfall 2008 utfall 2009 utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 budget

64 64 Institutionsplaceringar för barn och unga ligger däremot med ett fortsatt rejält underskott (-1,8 mkr). Kostnader för placeringar av barn och unga är högre än budgeterat, men ligger inte högt i jämförelse med andra kommuner i norra Bohuslän eller riket. De senaste åren har kostnaderna för placeringar av barn och unga ökat kraftigt i hela landet. LSS/Psykiatri Socialpsykiatrin boendestöd har ökat dramatiskt under Vårdbehoven har ökat vilket medfört att boendestödet har fått det svårt att verkställa beslut inom tre månader. Område stöd har fördelat resurser inom verksamheterna för att lösa verkställigheten Boendestöd RESULTAT - verkställda timmar - med avdrag för frånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Personer Timmar Snitt per person Arbetsdagar per Timmar per arbetsdag mån-fre När det gäller LSS personlig assistans så har det tillkommit ett nytt ärende där kommunen har ansvaret för att verkställa beslutet. Försäkringskassan och socialtjänsten i Munkedal har dock inte samma bedömning när det gäller vårdbehovet vilket innebär att det blir en merkostnad för kommunen. Ärendet är överklagat till förvaltningsdomstol men i avvaktan på detta så måste kommunen verkställa beslutet. Det som har hänt är att det Försäkringskassan har blivit striktare i sina bedömningar utifrån lagändringar. Frågan är lyft till högsta nivå i kommunen för vidare handläggning. 10

65 65 Område Vård och omsorg Inom vård och omsorgs område beräknar i årsprognosen med ett underskott på tkr. Underskottet beror till största del på svårigheter att anpassa hemtjänstens verksamhet efter behoven som ständigt förändras. Hemtjänstens ekonomiska förutsättningar är kopplade till biståndsbeslutad tid som hemtjänsten har i uppdrag att verkställa. Under december månad 2011 var de beviljade hemtjänsttimmarna För att utföra uppdraget behövs ca 40 årsarbetare (inkl.35 % kring tid - resor, planering APT etc). Under april 2012 är den beviljade tiden timmar vilket innebär ett personalbehov på ca 52 åa. Personalbehovet skiljer sig med ca 12 åa mellan bara några få månader. Det gäller att snabbt bemanna upp, men också lika snabbt minska bemanningen om den beviljade tiden sjunker igen. Det krävs en organisation som kan hantera dessa upp- och nedgångar på ett effektivt sätt utan att kvalitet och kontinuitet i hemtjänsten ska påverkas i negativ riktning. En genomlysning och utvärdering av både resursfördelningssystem som hemtjänstens organisation har påbörjats och som förhoppningsvis ska kunna förbättra det ekonomiska resultatet. Se bild nedan för jämförelse av timmar. Under 2012 finns också externa utförare jan Hemvård timmar febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Hemvård kommunal timmar 2012 Hemvård kommunal timmar 2011 HSL-timmar 2012 HSL-timmar 2011 Extern utförare 2012 Semesteruttag och dubbla löner i samband med att hemtjänstens enhetschef går i pension medför ökade kostnader under året. Utbildningsinsatser och förstärkt administration i samband med införandet av Heroma har medfört extrakostnader för samtliga enheter inom vård och omsorg. Höga vikariekostnader och mertid på grund av hög sjukfrånvaro under årets första månader. Svårigheter att rekrytera sjuksköterskor inför sommaren kommer medföra ökade kostnader. Ett särskilt sommaravtal kommer att tecknas med vårdförbundet på grund av stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor inför sommaren, vilket kommer medföra ökade kostnader. 11

66 66 3. Investeringar Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år uppgår till totalt tkr för år Årsförbrukningen förväntas uppgå till tkr. Detaljerad lista över investeringarna finns i bilaga 1 (Investeringsredovisning delårsbokslut april 2012). Utfall janapril Budget 2012 Resultatöverföring Årsbudget 2012 Avvikelse mot årsbudget Förväntad årsförbrukning Tillväxtenheten Sektorn för Verksamhetsstöd Sektorn för Samhällsbyggnad Sektorn för Välfärd Summa Uppföljning av mål och mått I styrkortet motsvaras siffrorna 1-3 enligt nedan: 1 - målet är inte uppnått - målet kommer inte att uppnås 2 - målet är delvis uppnått 3 - målet är uppnått Status: hur långt nämnden har kommit med respektive mål utifrån förvaltningens styrkort. Statuskommentar: varför målet är rött eller gult. Helhetsstatus: en sammanlagd bedömning av respektive fokusområde. 12

67 4.1 Tillväxtenheten Styrkort för Tillväxtenheten Tillväxtenheten Budgetår 2012 En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 1. Tillväxt - Alla verksamheter ska 1. Tillväxt - Skapa (a) allaktivitetshus 1. Tillväxt - Effektivare 1. Tillväxt - Skapa förutsättningar för en god 1. Tillväxt - Fler nöjda, stolta och genomföras inom ramen för tilldelad och (b) mötesplatser för alla åldrar. administrativa processer i hela och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kompetenta medarbetare Mål budget. organisationen kommunen Strategi 1a. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 1b. Genom projektmedverkan skapa mervärden för kommunen. 1a. Lägga fram ett konkret förslag på allaktivitetshus som innefattar samverkan med föreningslivet. 1b.Örekilsparkens möjligheter undersöks. 1. Öka andelen genomförda möten på distans (fler än två deltagare). 2. Tillväxt - Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, miljömässigt 1a. Planlagda, individuella 1,2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö medarbetarsamtal och lönesamtal. perspektivet 1,2,3. Bostadsförsörjningsplan med temaboende. 1b. Alla ska ha tid för reflektion 1,2. Utveckla föreningslivet 1c. Alla ska kompetensutvecklas. 1,2. Alla verksamheter arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. 1, 2. Arbetssökande ska ha ett intyg som beskriver arbetsinnehåll under tiden på AME och ett personligt CV. Mått 1a. Varje år förbruka maximalt 100 % av budgeten. 1b. Extern medfinansiering ska minst vara lika stor som den kommunala insatsen. 1. Minst 10 möten Minst 20 1a. Slutgiltigt politiskt beslut under möten Minst 30 möten 2012, Full drift Utvärdering b. Utredning om Örekilsparkens framtida utformning klar a. Alla medarbetare (100 % varje år). 1b. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät). Bättre resultat varje år. 1. Välfärdsbokslut vartannat år (2011, 2013 osv). 1. Följa folkhälsoindex årligen 1,2. Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart , % av de arbetssökande ska ha intyg och CV 2. Andelen boende på landsbygden i förhållande till totalbefolkningen ska inte minska. Index Andelen invånare i arbetsför ålder år (försörjningskvoten) ska inte minska mer än VG-regionen. 2. För 2012 bibehålla de senaste tre årens 1c. Minst 3 tillfällen till alla under nivå på deltagarantalet i aktiviteterna för Minst 5 tillfällen Minst 7 ungdomar i åldern 7-20 år hos ungdoms- och tillfällen idrottsföreningar. Fram till och med 2014 ska deltagarantalet ha ökat med 10% nya företag 2. Minst 10 kultur- och föreningsarrangemang Minst 14 st Minst 15 st

68 4.1.2 Uppföljning av styrkort för Tillväxtenheten Aktiviteter Status Statuskommentar 68 Ekonomi Alla tjänsteskrivelser fyller kravet på ekonomisk konsekvensanalys. 3 Väl etablerad rutin Genom projektmedverkan skapa mervärden för kommunen 3 Ett antal projekt pågående eller på planeringsstadiet leder till ökad kvalitet Helhetsstatus ekonomi 3 Kund/Brukare Konkret förslag på allaktivitetshus som innefattar samverkan med föreningslivet 2 Långt framskridna planer både för verksamhetens innehåll och lokaler Örekilsparkens möjligheter undersöks 2 Arbetet påbörjat. Medel finns avsatta i investeringsbudgeten för 2012 Helhetsstatus kund/brukare 2 Arbetssätt Öka andelen möten på distans 2 Vid ett antal tillfällen har detta skett under våren Helhetsstatus arbetssätt 2 Medarbetare Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare 3 Samtliga är stolta över sitt arbete och tycker att Munkedals kommun är en bra arbetsgivare Helhetsstatus medarbetare 3 14

69 69 Hållbart samhälle Skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa för alla i hela kommunen 2 Vi arbetar kontinuerligt med målet att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i kommunen genom insatser som t ex ett allaktivitetshus och sociala investeringsfonder. Ge hela kommunen livskraft socialt, ekonomiskt, miljömässigt 2 Under årets första fem månader har det registrerats 17 nya företag med säte i Munkedals kommun. Arbetet med bostadsförsörjningsplan har skjutits på grund av byte av tjänst. Helhetsstatus hållbart samhälle 2 15

70 Uppföljning av mått Ekonomi 1a Varje år förbruka maximalt 100 % av budgeten: Enheten förväntas uppvisa ett överskott vid årets slut och uppfyller då måttet. 1b Extern medfinansiering ska minst vara lika stor som den kommunala insatsen: I genomförda projekt är målet om 50 % medfinansiering uppfyllt. Kund/Brukare 1a Allaktivitetshus - Slutgiltigt politiskt beslut under Full drift 2013 och utvärdering 2012: Planering pågår för att allaktivitetshuset ska kunna var i full drift b Utredning om Örekilsparkens framitda utformning klar 2012: För Örekilsparken gäller att arbetet påbörjats Arbetssätt 1 Minst 10 möten på distans 2012: Antalet möten på distans har ökat och prognosen är att måttet 10 möten under 2012 ska uppnås. Medarbetare 1a Planlagda, individuella medarbetarsamtal och lönesamtal med alla medarbetare (100 % varje år): Medarbetarsamtal och lönesamtal är genomförda med all personal inom enheten. 1b Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning, bättre resultat varje år: Från senaste medarbetarenkäten så upplever 70 % att de har tid för reflektion och återhämtning. 1c Alla ska kompetensutvecklas - Minst 3 tillfällen till alla under 2012: Bedömningen är att målet ska nås på årsbasis. Sjukfrånvaro januari-mars 2012 Arbetstid enligt avtal i timmar Sjuk antal timmar av avtalad arbetstid % sjuk jan-mars 2012 preliminärt* % sjuk jan-mars 2011 Tillväxtenheten ,4% 2,5% *Dessa uppgifter är preliminära då kommunen bytt personalsystem från och med april Denna statistik är hämtad från det gamla systemet och all frånvaro för perioden jan-mars är inte rapporterad i det gamla systemet. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma tid föregående år, men ligger dock lägre än snittet för kommunen. 16

71 71 Hållbart samhälle 1. Välfärdsbokslut vartannat år: Genomfört under Varierande resultat bl.a. hög grad av behörighet till gymnasiet men låg andel som går vidare till högskolestudier 1. Följa folkhälsoindex årligen: Redovisas i årsbokslutet. 1,2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart 2012: Arbetet påbörjas under våren. Beräknas kunna genomföras under hösten ,2 80 % av de arbetssökande ska ha CV och intyg: Cirka 50 % har CV men samtliga får intyg efter avslutad praktikperiod 2. Andelen boende på landsbygden i förhållande till totalbefolkningen ska inte minska. Index : Redovisas i delårsbokslutet för augusti 2 Andelen invånare i arbetsför ålder år (försörjningskvoten) ska inte minska mer än VG-region: Redovisas i delårsbokslutet för augusti 2. Mäta deltagarantal i ungdoms- och idrottföreningar och för 2012 bibehålla de senaste tre årens nivå på deltagarantalet i aktiviteter: Ungdoms- och idrottsföreningar redovisar två gånger per år de aktiviteter som genomförts, för barn och ungdomar i åldern 7-20 år, under året. Den 15 augusti redovisas aktiviteter under första halvåret och den 15 februari redovisas det andra halvåret. Totalt uppgår budgeten för aktivitetsbidraget till kronor, och bidraget till respektive förening är baserat på det deltagarantal i aktiviteterna som föreningen redovisar nya företag: Perioden har det registrerats ca 15 nya företag med säte i Munkedals kommun. 2. minst 10 kultur- och föreningsarrangemang 2012: Pågår och är redan uppnått. 17

72 Sektorn för verksamhetsstöd Styrkort för Sektorn för verksamhetsstöd Sektor för verksamhetsstöd Budgetår 2012 En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 1. Resultat enligt god 1. Effektivare ekonomisk hushållning, som Nöjda och kompetenta administrativa processer i 1. Fler nöjda, stolta och över tid ger ökat interna kunder hela organisationen kompetenta medarbetare 3. Minska energianvändningen Mål handlingsutrymme 2. Delaktiga Strategi 1 a Alla enheter ska vara kostnadseffektivare 1. Kartlägga processer och hitta effektivare lösningar Rätt hjälp till självhjälp Utbildning i nya/förändrade processer 1 a Förändrat arbetssätt för att nå målet effektivare processer 1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, arbetssätt och dokumentation 3. Ökad färdighet 1. Alla ska ha tid för reflektion 3. Energirådgivning Mått 1. Minska kostnaderna för samtliga enheter inom sektorn 1. Analysera minst fyra processer inom sektorn Att mäta de valda processerna 1. Kartläggning av tidsåtgången i processerna 1. Antal utbildningstillfällen i de valda processerna 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 1. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 3. ett utbildningstillfälle i energirådgivning 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föreg.år 2. Alla enheter skall tillämpa strukturdagordning 1. Avsatt tid för arbetet med effektivare processer 1+2. Ökad grad av delaktighet(medarbetarenkät) 18

73 Uppföljning av styrkort för Sektorn för verksamhetsstöd Aktiviteter Ekonomi Status Statuskommentar Insatser för att öka kostnadseffektiviteten 2 Arbetet påbörjat Helhetsstatus ekonomi 2 Kund/Brukare Öka kundnöjdheten och kompetens genom utbildning 2 Förberedelser pågår delvis Helhetsstatus kund/brukare 2 Arbetssätt Förändrat arbetssätt med målet ökad effektivitet 2 Förberedelser pågår delvis Helhetsstatus arbetssätt 2 Medarbetare Fler nöjda, stolta och komptetenta genom ökad delaktighet och färdighet 2 Delvis genomfört och pågår Helhetsstatus medarbetare 2 Hållbart samhälle Minska energianvändningen genom ökad kunskap inom området 1 Inte uppnått- inte förberett Helhetsstatus hållbart samhälle 1 19

74 Uppföljning av mått Ekonomi Minska kostnaderna för samtliga enheter inom sektorn: En utav enheterna visar överskott i sin årsprognos, medan en enhet visar underskott i årsprognosen och två enheter visar noll-prognos. Därmed är inte detta uppfyllt. Analysera minst fyra processer inom sektorn: Minst fyra processer är valda inom sektorn. Kund/Brukare Att mäta de valda processerna: Beskrivning av de valda processerna är inte genomfört. Arbetssätt 1 Kartläggning av tidsåtgången i processerna: 1 Antal utbildningstillfällen i de valda processerna: Antalet utbildningstillfällen i de valda processerna är inte mätt. Medarbetare 1 Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid: Redovisas i kommande bokslut. 1 Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning: Redovisas i kommande bokslut. 1 Mätning av sysselsättningsgrad: Redovisas i kommande bokslut. 1 Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år: Sjukfrånvaro januari-mars 2012 Arbetstid enligt avtal i timmar Sjuk antal timmar av avtalad arbetstid % sjuk jan-mars 2012 preliminärt* % sjuk jan-mars 2011 Sektorn för Verksamhetsstöd ,7% 3,0% *Dessa uppgifter är preliminära då kommunen bytt personalsystem från och med april Denna statistik är hämtad från det gamla systemet och all frånvaro för perioden jan-mars är inte rapporterad i det gamla systemet. Sjukfrånvaron har ökat och det är den korta sjukfrånvaron som är den största delen. Orsaksaken till de korta sjukfrånvaron är förkylning, influensa och magsjuka. De anställda har erbjudits att delta i de gemensamma friskvårdsaktiviteter som arrangeras centralt. I övrigt har de anställda tillgång till företagshälsovård och personalstöd dygnet runt. 2 Alla enheter skall tillämpa strukturdagordning: Detta görs idag 1 Avsatt tid för arbetet med effektivare processer: Arbete pågår i samband med satsningen förbättrad organisation 1+2 Ökad grad av delaktighet: Redovisas i kommande bokslut. Hållbart samhälle 3 Ett utbildningstillfälle i energirådgivning: Måttet ett utbildningstillfälle är inte uppnått. 20

75 Sektorn för Samhällsbyggnad Styrkort för Sektorn för Samhällsbyggnad Sektor för Samhällsbyggnad Budgetår 2012 En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 1. Resultat enligt god ekonomisk 1. Samhällsb. - Högre effektivitet 1. Effektivare administrativa processer i 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta 1. Minska hushållning, som över tid ger ökat och servicegrad gentemot våra hela organisationen medarbetare energianvändningen Mål handlingsutrymme kunder/medborgare 1a.Se särskild miljöhandlingsplan, fastställda mål Strategi Mått 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 1. Kritisk granskning av investeringar 1. Ekonomisk uppföljning varannan månad 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr. 1. Budget i balans vid uppföljning 1. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, arbetssätt och dokumentation 1 a. Bättre samverkan inom kommunen 1.b Information till verksamheterna 1 b. Utredn va-samv Uddevalla 1. SB - Fler nöjda kunder 1 b. Färdigställa Va -utredningsrapport 1. a Webbinformation till kommuninvånare verksamhetsområde gator och vägar ( bättre än index i riket 2011: 71 %) 1. b Förbättrat resultat i enkät till hyresgäster (enhetschefer) jämfört med föreg.år 1 a. Upprätta kompetensutv planer 1b.Kontinuitet på gemensamma aktiviteter 1a. 100 % upprättade kompetensutv planer 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 1. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föreg.år 1a. Se särskild miljöhandlingsplan plan och åtgärder b. Energirådgivning 1c.. Energieffektivisering, annan uppvärmning 1a. Se särskild miljöhandlingsplan plan 1bc. Energiplanen 1bc. Energianvändning i egna fastigheter ska minska jämfört med föreg år 21

76 Uppföljning av styrkort för Sektorn för samhällsbyggnad Aktiviteter Status Statuskommentar Ekonomi Reklam för tomter o industrimark 1 Förbereds Effektivare fastighetsskötsel 2 Samarbetet med vsh-vaktmästare utvecklas ytterligare Underlag till förslag om VA-samverkan 3 Utredningen är klar. Samgående föreslås från och med 1 januari 2013 Helhetsstatus ekonomi Kund/Brukare Info till vsh (tex vem gör vad) 2 Om pågående arbeten, gränsdragn listor, revideras inför 2012 Enkät till hyresgäster 2 På gång Revidera och organisera hemsidan 1 På gång Helhetsstatus kund/brukare Arbetssätt Bättre samverkan inom kommunen 2 Fastighet/Verksamhetsvakt, skola/ städ Utredn va-samv Uddevalla 3 Pågår, även Färgelanda GIS-info tillgänglig på hemsidan/ insidan 1 På gång 22

77 Helhetsstatus arbetssätt 77 Medarbetare Upprätta kompetensutv planer 1 På gång Kontinuitet på gemensamma aktiviteter 3 Genomförs Helhetsstatus medarbetare Hållbart samhälle Se bif handlingsplan 2 Flera åtgärder på gång Helhetsstatus hållbart samhälle 23

78 Uppföljning av mått Ekonomi 1 Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr: Prognosen för årets investeringar uppgår till drygt 44,4 mnkr av totalt 60,4 mnkr som inkluderar resultatöverföring från föregående år på 27,4 mnkr. 1 Budget i balans vid uppföljning: Detta är uppfyllt är uppfyllt då VA-verksamheten visar ett överskott på +100 tkr i sin årsprognos och övriga enheter inom Sektorn för Samhällsbyggnad visar noll-resultat i sina årsprognoser. Kund/Brukare 1 SB Fler nöjda kunder: Just nu genomförs enkät inom Fastighetsområdet, resultatet redovisas i årsbokslutet 1 a Webbinformation till kommuninvånare verksamhetsområde gator och vägar (bättre än index i riket 2011:71 %): Redovisas i årsbokslutet 1b Förbättrat resultat i enkät till hyresgäster (enhetschefer) jämfört med föregående år: Just nu genomförs enkät inom Fastighetsområdet, resultatet redovisas i årsbokslutet. Arbetssätt 1b Färdigställa VA-utredningsrapport: Detta är klart Medarbetare 1 a 100% upprättade kompetensutvecklingsplaner: Detta är på gång 1 Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid: Redovisas i årsbokslutet 1 Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning: Redovisas i årsbokslutet 1 totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år: Sjukfrånvaro januari-mars 2012 Arbetstid enligt avtal i timmar Sjuk antal timmar av avtalad arbetstid % sjuk jan-mars 2012 preliminärt* % sjuk jan-mars 2011 Sektorn för Samhällsbyggnad ,7% 3,0% *Dessa uppgifter är preliminära då kommunen bytt personalsystem från och med april Denna statistik är hämtad från det gamla systemet och all frånvaro för perioden jan-mars är inte rapporterad i det gamla systemet. Den ökade sjukfrånvaron gäller korttidsfrånvaro och är inte arbetsrelaterad. Hållbart samhälle 1 a Särskild miljöhandlingsplan: Redovisas i årsbokslutet 1 b Energiplanen: Redovisas i årsbokslutet 1bc Energianvändning i egna fastigheter ska minska jämfört med föregående år: Redovisas i årsbokslutet 24

79 4.4 Sektorn för välfärd, Område barn och utbildning Styrkort för Område barn och utbildning Område Barn och Utbildning Budgetår 2012 En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Barn/elever/vuxna Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 2. B o U - Alla elever ska nå 1. Effektivare administrativa 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta 1. Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Mål målen i år 9 processer i hela organisationen medarbetare för alla i hela kommunen Strategi Mått 1. Använda tilldelade resurser på bästa sätt. Göra rätt saker från början med fokus på barn, elever och vuxna 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser 1. Månatlig ekonomisk uppföljning 1. Varje enhet ska hålla sig inom tilldelad ram 2 a Alla elever fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år 2 b Biblioteket. Verka som pedagogisk resurs i skolans verksamhet 2 c Hög kvalitet inom förskolan 2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge förutsättningar utifrån individuella behov - Tidigt identifiera varje barns behov 2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling 1. Utveckla metoder för ständiga förbättringar, effektiva organisationer i projektet förbättrad organisation 2. Mäta tidåtgången under en normalvecka under våren och hösten 2. Minska energianvändningen 1. Främja en god psykosocial arbetsmiljö. 1. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet 1. Reflektion ska ingå som ett naturligt inslag i arbetet - Tidiga insatser efter behovet 3. Energirådgivning - Arbeta proaktivt /förebyggande 2. B o U - Betyg i årkurs 9, skall genomsnittligt meritvärde inte vara lägre än snittet i riket. 1. Genomföra utbildning i - Resultatet skall förbättras i de förbättrad organisation för nationella proven i år 3, 6, 9. enhetschefer - V8 mjukenkät i år 9 skall Munkedal ligga på genomsnitt jämfört med andra kommuner i v8. 2 a Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel ( 90%) 2 b Utlåningsstatistik. Öka andelen utlåningar till elever 2 c Förskoleenkät. Bibehålla det goda resultatet inom förskolan. 2. Kartläggning av tidsåtgång åt pedagogisk utveckling 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 1. Resultatet i (medarbetarenkät) frågor ang. Arbetsmiljö, hälsa och arbetstillfredsställelse ska förbättras 1. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föreg.år 1. Alla verksamheter arbetar för att främja och förebygga ohälsa. 1. Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa årskurs 6 och 9. Enkäten består av 42 frågor, varav flera är utformade för att skapa indikatorer. Förbättrat resultat jämfört med enkät Ett utbildningstillfälle per år i energirådgivning 25

80 4.4.2 Uppföljning av styrkort för Område barn och utbildning Aktiviteter Status Statuskommentar 80 Ekonomi I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser 2 Vi följer mallen för tjänsteskrivelser där denna aspekt ska beskrivas. Kontroll sker även vid överlämning till nämndsekreterare Månatlig ekonomisk uppföljning 3 Månadsuppföljningar görs liksom delårsbokslut. Vid tveksamheter följs dessa upp särskilt Helhetsstatus ekonomi 2 Kund/Brukare All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge förutsättningar utifrån individuella behov 2 Sker men de senaste årens budgetanpassningar har medfört att personal inom förebyggande verksamhet och tidiga insatser har reducerats Tidigt identifiera varje barns behov 2 Begränsningar i möjligheterna att utreda barns behov och att möta med rätt insatser Tidiga insatser efter behovet 2 Se ovan Arbeta proaktivt /förebyggande 1 Till stor del saknas resurser. Ansökan har gjort om statsbidrag till elevhälsan för att genomföra Klara-projektet. Förutsätter dock kommunal medfinansiering. Helhetsstatus kund/brukare 2 26

81 81 Arbetssätt Utveckla metoder för ständiga förbättringar 2 Utbildning för chefer har påbörjats tillsammans med Sotenäs kommun Effektiva organisationer i projektet förbättrad organisation 2 Tidsmätning ej påbörjad Helhetsstatus arbetssätt 2 Medarbetare Främja en god psykosocial arbetsmiljö 2 Trots olika insatser för att förbättra arbetsmiljön märks tydliga tecken på ökad känsla av otillräcklighet bland pedagoger och övrig personal. Kostnader för timvikarier ökar. Reflektion ska ingå som naturlig del av arbetet 2 Sker kontinuerligt Helhetsstatus medarbetare 2 Hållbart samhälle I alla beslut tydliggöra barn- och miljöperspektivet 2 Miljöperspektivet beaktas i alla tjänsteskrivelser enligt mall. För barnperspektivet saknas fastlagda arbetsstrukturer men i det dagliga arbetet tas alltid hänsyn till barnens bästa. Alla verksamheter arbetar för att förebygga ohälsa 2 Tillgång till subventionerade friskvårdsaktiviteter Helhetsstatus hållbart samhälle 2 2 Handledning till vissa grupper 1 Varierat utbud inom företagshälsovården 27

82 Uppföljning av mått Ekonomi 1 Varje enhet ska hålla sig inom tilldelad ram: Måttet att varje enhet ska hålla sig inom tilldelad ram har inte uppfyllts då flera enheter visar underskott i sin helårsprognos efter april månad. Kund/Brukare 2 Betyg i årskurs 9, skall genomsnittligte meritvärde inte vara lägre än snittet i riket: Presenteras i årsbokslutet. 2 Resultatet skall förbättras i de nationella proven i år 3,6,9: Redovisas i årsbokslutet. 2 V8 mjukenkät i år 9 skall Munkedal ligga på genomsnitt jämfört med andra kommuner i V8: Redovisas i årsbokslutet. 2a Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (90%): Redovisas i årsbokslutet 2b Utlåningsstatistik öka andelen utlåningar till elever: Redovisas i årsbokslutet 2c Förskoleenkät bibehålla det goda resultatet inom förskolan: Redovisas i årsbokslutet Arbetssätt 1 Genomföra utbildning i förbättrad organisation för enhetschefer: Chefsutbildning tillsammans med Sotenäs kommun pågår avseende förbättrad organisation. Denna utbildning kommer att avslutas under vårterminen. Ledningsutbildning tillsammans med andra kommuner i V8 pågår vad gäller utvecklings-organisation kontra arbetsorganisation. 2 kartläggning av tidsåtgång åt pedagogisk utveckling: Detta har ännu inte påbörjats. 28

83 83 Medarbetare 1 högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid: Analys av resultatet från medarbetarenkäten redovisas i kommande bokslut. 1 Resultatet i (medarbetarenkät) frågor ang. arbetsmiljö, hälsa och arbetstillfredställelse ska förbättras: Analys av resultatet från medarbetarenkäten redovisas i kommande bokslut. 1 Medarbetare upplever att de har tid för reflektion och återhämtning: Analys av resultatet från medarbetarenkäten redovisas i kommande bokslut. 1 Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år: Sjukfrånvaro januari-mars 2012 Arbetstid enligt avtal i timmar Sjuk antal timmar av avtalad arbetstid % sjuk jan-mars 2012 preliminärt* % sjuk jan-mars 2011 Område Barn & utbildning ,9% 5,4% *Dessa uppgifter är preliminära då kommunen bytt personalsystem från och med april Denna statistik är hämtad från det gamla systemet och all frånvaro för perioden jan-mars är inte rapporterad i det gamla systemet. Sjukfrånvaron för perioden januari-mars uppgår till 6,9 % (preliminärt) för område Barn och utbildning, vilket är en ökning med 1,5 procentenhet jämfört med samma tid föregående år då den uppgick till 5,4 %. Från fackliga organisationer och från arbetsledning redovisas ökade krav, från bl a nya styrdokument i kombination med anpassningskrav till budget under ett antal år med neddragning av personal i verksamheterna, som orsaker till upplevd ökad arbetsbelastning med sjukskrivningar som följd. Hållbart samhälle 1 Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa årskurs 6 och 9 förbättrat resultat jämfört med enkät 2009: Enkät kommer att genomföras i samband med projektet klara under hösten 2012 enligt plan. 3 Ett utbildningstillfälle per år i energirådgivning: Energirådgivning: planeras att genomföras under hösten. 29

84 Sektorn för välfärd, Område stöd Styrkort för Område stöd Område Stöd Budgetår 2012 Mål En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 3. Stöd - Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar 1. Effektivare administrativa 1. Följa budget inom målgruppen 0-18 år processer i hela organisationen Strategi 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 1.Månadsavstämningar, delårsbokslut 4. Stöd - Öka antalet praktikplatser/sysselsättningsåtgärder/studieplatser till de som uppbär försörjningsstöd. 3. Stöd - Värdegrundsarbete för personal inom förskola och dagbarnvårdare i Munkedals kommun. 3. Stöd - Erbjuda COPE utbildning till alla föräldrar i Munkedals kommun med barn och ungdomar från 0-18 år. 3. Stöd - Elevhälsoarbete via Resusrsteamet 4. Stöd - Samverkan kring unga vuxna år. Myndigheter i samverkan, AF, IFO och AME. 3. Arbeta mer koncentrerad på den yngre målgruppen 0-6 år. 4.Fortsätta med att arbeta med arbetslösa ungdomar i målgruppen år, att permanenta på G 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare 1. Handledning till alla enheter inom område stöd. 3. Minska energianvändning inom område stöd. 3. Energirådgivning till alla arbetsgrupper inom område stöd. 3. Stående punkt APT Mått 1. Bokslut och delårsbokslut 1. Alla har ekonomisk konsekvensbeskrivning 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga (skolan) - Öka skolnärvaron (skolan siffror) - Trivselenkät i skolan, antal deltagande personal i värdegrundsarbete. - Öka antal deltagande föräldrar i COPE under år -12och i jämförelse med år Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 4. Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa - Öka andel i praktikplats 3.Processkartläggning av det förebyggande arbetet inom munkedals kommun gällande målgruppen 0-18 år. 4. Processkartläggning av arbetet med arbetslösa ungdomar år. 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 1. Medarbetarsamtal 100% under år Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föreg.år 3. Minska engergianvändning inom de egna verksamheterna. Först och främst gruppboende LSS och då i jämförelse med år

85 Uppföljning av styrkort för Område stöd Aktiviteter Status Statuskommentar Ekonomi Följa budget 1 Höga kostnader barn och unga IFO samt ökande kostnader LSS personlig ass. Helhetsstatus ekonomi 1 Kund/Brukare Värdegrundsarbete inom förskola och dagbarnvårdare 3 Utbildningsuppdraget klart Cope 1 Inga resurser att erbjuda utbildning under våren Elevhälsoarbete 2 pågår Samverkan IFO/AF/AME 2 Pågår, minskade arbetslöshetssiffror i kommunen. Helhetsstatus kund/brukare 2 Arbetssätt Fokus den yngre målgruppen 0-6 år 2 Utbildningsinsatser till personal inom fsk och dagbarnvårdare. Permanenta på G 3 Är idag en ordinarie verksamhet Helhetsstatus arbetssätt 2 31

86 Medarbetare 86 Handledning till alla personalgrupper inom stöd 1 Ej uppnått Helhetsstatus medarbetare 1 Hållbart samhälle Stående punkt APT i alla arbetsgrupper 3 Energirådgivning till alla arbetsgrupper 1 Ej uppnått Helhetsstatus hållbart samhälle 2 32

87 Uppföljning av mått Ekonomi 1 Bokslut och delårsbokslut: Månadsuppföljningar och delårsbokslut görs kontinuerligt 1 Alla har ekonomisk konsekvensbeskrivning: Alla tjänsteskrivelser har ekonomisk konsekvensbeskrivning. Kund/Brukare 3 Öka andel gymnasiebehöriga (skolan):avvaktar skolans siffror från läsåret. 3 Öka skolnärvaron (skolan siffror):avvakta skolans siffror avseende skolnärvaro. 3 Trivselenkät i skolan, antal deltagande personal i värdegrundsarbete: Trivselenkät från skolan inväntas. 3 Öka antal deltagande föräldrar i COPE under år -12 och i jämförelse med år -11: Inga resurser att erbjuda utbildning under våren 3 Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år: Antal anmälningar till socialtjänst redovisas i årsbokslut. 4 Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa: Redovisas i kommande bokslut 4 Öka andel i praktikplats: Redovisas i kommande bokslut Arbetssätt 3 Processkartläggning av det förebyggande arbetet inom Munkedals kommun gällande målgruppen 0-18 år: Processkartläggning ej påbörjad gällande det förebyggande arbetet. 4 Processkartläggning av arbetet med arbetslösa ungdomar år: När det gäller arbetslösa ungdomar så arbetar handläggarna utifrån de förbättringsområden som Anders Fischer påpekade i sin utredning gällande försörjningsstödet i kommunen. 33

88 88 Medarbetare 1 Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät): Inväntar svar från medarbetarenkät. 1 Medarbetarsamtal 100% under år 2012: Medarbetarsamtal ej påbörjats för år Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät). Inväntar svar från medarbetarenkät. 1 Mätning av sysselsättningsgrad: Inväntar svar från medarbetarenkät. 1 Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år: Sjukfrånvaro januari-mars 2012 Arbetstid enligt avtal i timmar Sjuk antal timmar av avtalad arbetstid % sjuk jan-mars 2012 preliminärt* % sjuk jan-mars 2011 Område Stöd ,9% 6,1% *Dessa uppgifter är preliminära då kommunen bytt personalsystem från och med april Denna statistik är hämtad från det gamla systemet och all frånvaro för perioden jan-mars är inte rapporterad i det gamla systemet. Hållbart samhälle Minska energianvändning inom de egna verksamheterna. Först och främst gruppboende LSS och då i jämförelse med år 11. Några siffror finns inte framtagna inom området ännu. 34

89 4.6 Sektorn för välfärd, Område vård och omsorg Styrkort för Område vård och omsorg Område Vård och Omsorg Budgetår 2012 En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 1.Goda förutsättningar för Skapa förutsättningar för en god Fler nöjda, stolta och V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg enhetschefer att utöva ett bra och jämlik hälsa på lika villkor för kompetenta medarbetare Mål ledarskap alla i hela kommunen Strategi 1. Använda resurserna på bästa möjliga sätt inom tilldelad budgetram Gemensamma månadsuppföljningar på områdes- och enhetsnivå 1. Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg 2. Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande över hur och när omsorgsinsatserna utförs VoO - Införa värdighetsgaranti 1a. Arbeta fram förslag till Alla förändringar/åtgärder ska noga värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. analyseras utifrån kvalitet och ekonomi Samverkan med brukare och innan ställningstagande pensionärsorganisationer. Vid behov omfördela resurser inom området 1b. Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan, brochyrer mm 2.Olika yrkesproffesioner inom VO utveckla en tydlig personal arbetar i team för ökad kompetens och och kvalitet kompetensförsörjningsplan 2. God kontroll av verksamhetens innehåll och kvalitet 1a. Se över ledningsorganisationen Vård och omsorg för en jämnars ansvarsfördelning 1.alla enhetschefer ska ingå i något nätverk utanför kommunen, och få möjlighet till individuell kompetensutveckling 2. Utveckla metod och arbetssätt för att planera insatserna i brukarens hem istället för på sjukhus Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad sysselsättningsgrad All personal ska ha en individuell utvecklingsplan Äldre har rätt till en trygg boendemiljö oavsett var man bor Medverka i planering av trygg boendemiljö både i det enskilda hemmet och i bostadsförsörjningsplaneringen i stort Mått Prioritera investeringar och utbildningsinsatser gemensamt inom området Månadsuppföjningar Delårsbokslut Årsbokslut 2a. Använda genomförandeplanen som ett centralt verktyg i vardagsarbetet 2b.Utreda möjlighet till rambeslut och förenklad biståndshandläggning. 1. NKI - hur nöjd är brukaren med den information som ges SB: över 77% EB: över 76 % 1. NKI- inflytande över 72%, NKI- information över 66% 1. Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i särskilt boende skall sänkas jämfört med a. Antal kvalitetssäkrade genomförandeplaner - fler än hösten Utveckla metoder och rutiner för kvalitetsgranskning och internkontroll 1.Medarbetarenkät. Antal medarbetare/enhetschef 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 2. antal och tidsåtgång för planering i hemmet respektive på Antal personal som är nöjda sjukhus - minskad planeringstiden med sin sysselsättningsgrad. på sjukhus 80% 3. Genomförda internkontroller Minst 5 genomförda internkontroller under året Antal individuella utvecklingsplaner 100% av tillsvidareanställd personal 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föreg.år 35

90 Uppföljning av styrkort för Område vård och omsorg Uppföljning av aktivitetslista 2012 Delårsbokslut april (01-04) Aktiviteter Ekonomi Status Statuskommentar Genmensamma uppföljningar inom området 2 Gemensamma uppföljningar Förändringar/åtgärder ska noga analyseras utifrån kvalitet och ekonomi innan ställningstagande 2 Det görs vid de förändringar som vi själva inom området kan styra över. Många åtgärder/förändringar kan vi inte själva styra över på områdes-/enhetsnivå. Vid behov omfördela resurser inom området 3 Vid behov omfördelas resurser inom området. Helhetsstatus ekonomi 2 Ledningen inom VO arbetar aktivt med att hitta åtgärder för att hålla budget Kund/Brukare Arbeta fram lokala värdighetsgarantier. Samverka med pensionärsorganisationer. Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan och broschyrer Använda genomförandeplanen som ett centralt verktyg i det dagliga arbetet 2 Arbete pågår. Seniornätverk har startat och har haft 3 möten hittills. 2 Arbetet pågår med att se över och uppdatera hemsidans information 3 Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner men kan utvecklas ytterligare. Utreda möjligheten att införa förenklad 3 Ett förslag är klart och lyfts till KS för beslut i 36

91 biståndshandläggning Prioritera investeringar och utbildningsinsatser gemensamt inom området maj. 3 Utbildningsbudget ligger centralt för området och uppföljning sker av vilka utbildningsinsatser som sker inom området. 91 Helhetsstatus kund/brukare 2 Utifrån förutsättningarna arbetas det ständigt med att förbättra brukarinflytandet Arbetssätt Se över ledningsorganisationen Vård och omsorg för en jämnare ansvarsfördelning Alla enhetschefer ska ingå i något nätverk utanför kommunen, och få möjlighet till individuell kompetensutveckling Frigöra tid för ledarskap genom mer samordnad och strukturerad administration Utveckla metod och arbetssätt för att planera insatserna i brukarens hem istället för på sjukhus Utveckla metoder och rutiner för kvalitetsgranskning och internkontroll 2 Översyn av områdets ledningsorganisation pågår 2 Flera enhetschefer ingår i nätverk utanför kommunen. Alladeltar i förbättrad organisation och Värdegrundsutbildning Gbg universitet. Individuella utvecklingsplaner är ännu inte upprättade. 1 Bemanningsenheten är under uppbyggnad. Fördelning av områdets resurser för administration är beslutad men inte genomförd. En processkartläggning behöver göras av enhetschefernas och ledningsgruppens arbete 2 KS har beslutat om att införa Trygg hemgång from september. Arbetet med införandet pågår. 2 Helhetsstatus arbetssätt 37

92 92 Medarbetare Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad sysselsättningsgrad 2 Några enheter arbetar med att omfördela timanställningar till ökad grundbemanning. En kommunövergripande utredning pågår om att kunna erbjuda heltid till alla som önskar. Utveckla en personal- och kompetensförsörjningsplan 1 Arbetet har inte påbörjats. All personal ska ha en individuell utvecklingsplan 1 Enhetscheferna har inte haft förutsättningar att genomföra individuella utvecklingsplaner med alla medarbetare. Helhetsstatus medarbetare Inga bra förutsättningar på grund av låg bemanning/personaltäthet. Hållbart samhälle Medverka i planering av trygg boendemiljö både i det enskilda hemmet och i bostadsförsörjningsplaneringen i stort 2 Välfärdsgenomlysningens boendeutredning pågår. Helhetsstatus hållbart samhälle 38

93 Uppföljning av mått Ekonomi Månadsuppföljningar: görs kontinuerligt på enhetsnivå och områdesnivå Delårsbokslut och årsbokslut: görs på enhetsnivå och områdesnivå Kund/Brukare 1 NKI - hur nöjd är brukaren med den information som ges SB: över 77 % EB: över 76 %: Redovisas i delårsbokslutet augusti 1 NKI- inflytande över 72 %, NKI- information över 66 %: Redovisas i delårsbokslutet augusti 1 Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i särskilt boende skall sänkas jämfört med 2011: Redovisas i delårsbokslutet augusti 2a Antal kvalitetssäkrade genomförandeplaner - fler än hösten 2011: Redovisas i delårsbokslutet augusti Arbetssätt 1 Medarbetarenkät: Inväntar svar från medarbetarenkät. Antal medarbetare/enhetschef: genomsnitt 43 tillsvidareanställda/enhetschef (varierar mellan 35 65) ej timanställda 2 Antal och tidsåtgång för planering i hemmet respektive på sjukhus: - minskad planeringstid på sjukhus redovisas efter Trygg hemgång startat 1 september Genomförda internkontroller, minst 5 genomförda internkontroller under året: Redovisas i årsbokslutet 39

94 94 Medarbetare 1 Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät): ej sammanställd 1 Antal personal som är nöjda med sin sysselsättningsgrad: 80% Några enheter arbetar med att omfördela timanställningar till ökad grundbemanning. En kommunövergripande utredning pågår om att kunna erbjuda heltid till alla som önskar. 1 Antal individuella utvecklingsplaner 100% av tillsvidareanställd personal: Enhetscheferna har inte haft förutsättningar att genomföra individuella utvecklingsplaner med alla medarbetare. 1 Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år: Sjukfrånvaro januari-mars 2012 Arbetstid enligt avtal i timmar Sjuk antal timmar av avtalad arbetstid % sjuk jan-mars 2012 preliminärt* % sjuk jan-mars 2011 Område Vård & omsorg ,7% 5,9% *Dessa uppgifter är preliminära då kommunen bytt personalsystem från och med april Denna statistik är hämtad från det gamla systemet och all frånvaro för perioden jan-mars är inte rapporterad i det gamla systemet. Den totala sjukfrånvaron för hela vård och omsorg under perioden jan-mars 2012 har varit 5,7% och är en liten sänkning från föregående år då det var 5,9 % samma period, det är dock flera verksamheter som har en sjukfrånvaro på över 7 %. 40

95 95 5. Intern kontroll I detta avsnitt redovisas en kort lägesrapport avseende intern kontrollarbetet per sektor/område. Nästa avrapportering kommer att ske vid delårsbokslutet i augusti. Slutrapport sker i slutet av året. Tillväxtenheten Inom tillväxtenheten finns två granskningsområden. Granskningen av föreningsbidrag (aktivitetsbidrag) kommer att ske när föreningarna redovisar sina aktiviteter för första halvåret Detta sker dock inte förrän den i augusti. Sektorn för verksamhetsstöd Inom sektorn finns sju granskningsområden. Samtliga områden är påbörjade, varav en är helt klar. Det som har färdigställts är granskning av moms på Entercard. Under april månad har samtliga (79 st) entercardsfakturor kontrollerats. Av dessa är 42 stycken korrekta och 37 stycken inkorrekta, vilket innebär en felmarginal på 47 %. De vanligaste felen är att fakturan inte är fördelad på flera konton, att kvitto inte har bifogats vilket gör att momsen inte kan styrkas och att fel konto är valt. Sektorn för Samhällsbyggnad Miljö och bygg: Avstämning 30 april av beslutskvalitet är gjord. Ingen andel av överklagandebeslut ändras i högre instans. Resterande kontrollområde utförs för perioden mars-juni och ska vara genomförd senast 30 juni, detta rapporteras vid nästa delårsbokslut. Fastighet, VA, gata: Arbetet är påbörjat och kontroll sker enligt kontrollmetod. Redovisas vid nästa delårsbokslut. Sektorn för välfärd, Område barn och utbildning Arbete pågår och rapporteras vid nästa delårsbokslut. Sektorn för välfärd, Område stöd: Arbetet har påbörjats. Arbetet med att upprätta rutin för arbetsmiljö-, kvalitets-, och säkerhetsberättelse har påbörjats den beräknas vara klar i höst. Rutin för privata medel beräknas vara klar i höst. Sektorn för välfärd, Område vård och omsorg Arbetet har inte kommit så långt. Flera internkontroller, bland annat hantering av privata medel, genomförandeplaner och avgiftshantering kommer ske under hösten. Arbetet med att upprätta rutin för arbetsmiljö-, kvalitets-, och säkerhetsberättelse har påbörjats den beräknas vara klar i höst. 41

96 96 6. Viktiga händelser Tillväxtenheten Före detta kommunchefen har bytt uppdrag och därmed lämnat sitt ansvar för Tillväxtenheten. I avvaktan på viss förändring i organisationen fullgörs detta uppdrag av den nya kommunchefen. Under våren har näringslivschefen gått i pension och tjänsten har samordnats med tjänsten Utvecklingsstrateg, till en ny tjänst med benämningen Näringslivsutvecklare. Sektorn för verksamhetsstöd I april månad bytte kommunen till ett nytt PA-system. April-lönen var den första lönen som utbetalades i det nya systemet. Införandet har genomförts tillsammans med Lyskil och Sotenäs. Tillsammans med dessa kommuner har man en gemensam system- och driftförvaltning. Sektorn har fått ett nytt uppdrag avseende att ta fram ett gemensamt lönekontor för dessa tre kommuner som ska träda i kraft 1 januari Sektorn för Samhällsbyggnad Förslag på VA-samverkan med Färgelanda och Uddevalla har presenterats. Beslut ska tas i Kommunfullmäktige i juni för Munkedals del. Utbyggnad av industriområde Säleby har handlats upp, utbyggnad påbörjas i maj. Sektorn för välfärd, Område barn och utbildning Kommunfullmäktige har tagit beslut angående skolorganisationen vilket innebär att höstadiet flyttar från Hedekas till Kungsmarksskolan och att åk 6 fortsätter på sina hemskolor, vilka åter blir F-6-skolor. Organisationsförändringen träder i kraft hösten Förberedelser har startat för om och tillbyggnad av Hällevadsholms skola. Denna om och tillbyggnad möjliggör för Hällevadsholmsskolan att låta åk 6-elever vara kvar på skolan samt ger bättre lokaler för förskolans verksamheter och skapar fler platser där. Sektorn för välfärd, Område stöd Försörjningsstödet fortsätter att minska utifrån budget. Boendestödet inom socialpsykiatri har ökat dramatiskt under april månad. Ökande kostnader inom LSS pga att Försäkringskassan har striktare bedömningar i sina beslut. Kostnaderna vältras över till kommunen. Fortsatt hög inströmning av barnavårdanmälningar till kommunen. Handläggarna har stort behov av arbetsledning då det i många fall är komplicerade ärenden. Sektorn för välfärd, Vård och omsorg Ett omfattande arbete med att implementera den nationella värdegrunden har påbörjats. Lokala värdighetsgarantier arbetas fram som ska gälla from Avtalet med Matfabriken AB är uppsagt och from 1 september erbjuder inte kommunen matdistribution. Hemtjänsten planerar nu för att kunna utföra matlagning i brukarens hem. KS fattade beslut om att införa Trygg hemgång som startar 1 september. Hemtjänsten har ökat med ca 1800 tim/månad sedan i december. 42

97 97 7. Åtgärder för att hantera underskottet i årsprognosen Kommunstyrelsens verksamheter visar en prognos på tkr detta motsvarar 0,5 % av bruttoomslutningen. För att begränsa underskottet föreslås noggranna uppföljningar och största restriktivitet i ekonomiskt hänseende. 43

98 98 Bilaga 1: Investeringsredovisning delårsbokslut april 2012 REDO- BUDGET RESULTAT- VISNING ÖVERFÖRING Jan-april ÅRS- BUDGET AVVIKELSE MOT ÅRSBUDGET FÖR- BRUKNING 2012 ANSVAR 110 KOMMUNDIREKTÖR PROJ 1178 DETALJPLANER Fibernät KOMMENTAR 1303 Till KS förfogande tkr kan behöva användas under året avseende kostnader för detaljplaner 1304 Konst i offentlig miljö ANSVAR 130 PERSONAL AVD PROJ 1054 BYTE PA-SYSTEM Införande av nytt PA-system under 2012 ANSVAR 161 IT-AVDELNING PROJ 1003 UTBYTE PC / SKRIVARE IT i Lysekil gör investering NÄTVERKSKOMP O DATASERV IT i Lysekil gör investering OMBYGGNAD DATANÄT Ev. kostnad hösten 2012, dock osäkert Metakatalog kostnad för systemanpassningar 1285 INTEGRATIONSPROGRAM IT i Lysekil gör investering Dubbla datalinj redundans IT i Lysekil gör investering Förändrad dokumenthanteri Lägre kostnad då projektet påbörjas sent 2012, ev. överföring till Datalagringssystem SAN IT i Lysekil gör investering. ANSVAR 181 TEKNISKA ENHETEN PROJ 1074 BELÄGGN O BROARB BYTE AV ARMAT.GATUBELYSN STRAT FASTIGHETSFÖRv UTB BOSTADSOMR PROJEKT HÅBY UTBYGGN BOSTADSOMR MÖE KOMMUNAL FLYGKARTA INDUSTRIOMRÅDE SÄLEBY GEOTEKNIK FOLKETS PARK KÖP MARK SKINNF.RÖD/GLÄB P-PLATSER M. CENTRUM Möevägen GC o Vägförb ANSVAR 182 FASTIGHETSENHETEN PROJ 1169 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER OMB KOMMUNALA FASTIGHETER AKUTA U-HÅLLSÅTG KÖKSUTREDNING ENERGISPARÅTGÄRDER ISHALL HANDIKAPPÅTGÄRDER GATA MM ENGERGIÅTGÄRDER ÅTGÄRDER HISSAR BRANDSÄKERHET Ombyggn. toa kommunhus Tak sporthallen ANSVAR 183 GATU/VA-ENHETEN PROJ 1071 VA-SANERING Sanering planeras starta hösten Ev omfördelning under 2012 med 700 tkr till Munkedals ARV 1171 MASKINUTBYTE VA Div. utbyte av maskinutrustning inom va 1227 ÅTGÄRDER VATTENTÄKTER Färdigställande av vattenskyddsområden 1228 OMB M-DALS ARV VA-LEDNING M-DALS HAMN PROJ VA-GÅRVIK VA - TUNGENÄSET VA BERGSVIK VATTENRESERVOAR Renovering tak, luckor, styr- och regler på reservoarer ANSVAR 185 PARK OCH SKOG PROJ 1048 BYTE FORDON / REDSKAP P&M Redskaps och maskinutbyten för park 1233 HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT Upphandling av badbryggor hösten 2012 ANSVAR 2 Barn och utbildning ANSVAR 3+6 Vård och omsorg samt Stöd Möbler och övriga inventarier till verksamheter inom Barn o utbildning. Även föreberdelse inför förändringar i org. ht Investering avser trygghetslarm till Särskilt boende och Ordinärt boende, samt inventarier. Totaler

99 99 Bilaga 2: Lägesrapport intern kontroll för Sektorn för verksamhetsstöd Kommungemensam-ramavtalstrohet inom kontorsmaterial samt möbler Har inköp av kontorsmaterial /möbler gjorts av upphandlad leverantör (rätt leverantör)? Insamling av material och avtal har gjorts men och granskningen pågår. Analysen om % andelen av det som inhandlats är från rätt leverantör redovisas i nästa delårsbokslut. Förbättringsåtgärder är att upprätta rutin för ganskning av avtalstrohet (pågår). Granskning av moms på fakturor Internkontroll Entercard/moms Alla Entercard som gått för betalning mellan 1 april april 2012 skall kontrolleras med att det är: Korrekt konto Kvitto bifogat Korrekt moms (finns samt konterad) Vid representation, rätt uppgifter bifogade. Under perioden har 79 stycken Entercardfakturor kontrollerats. Av dessa är 42 stycken korrekta och 37 stycken inkorrekta. När det gäller Entercardfakturor så har vi en felmarginal på 47 %.De vanligaste felen är att fakturan inte är fördelad på flera konton, att kvitto inte har bifogats vilket gör att momsen inte kan styrkas och att inget konto alls är valt. Granskning av representation, kurs- konferens, extern och internt Under perioden jan-mars 2012 har samtliga fakturor granskats. 68 % uppfyllde kraven att syfte med representationen framgick. Förbättringsåtgärder är att uppdatera rekommendationerna (pågår), information till samtliga chefer (22 maj) samt upprättande av kontrollista (pågår). Upphandlingsrutin för ny-om och tillbyggnationer samt upprättande av rutin avseende avrop från ramavtal Har inte ännu upprättat rutin, dock kommer de att färdigställas till juli månad. Bisyssla Planering pågår. Anmälan av delegationsbeslut Administrativa enheten har upprättat en enkät till välfärdssektorns chefer under våren. Analysen av resultatet är att det finns ett mer omfattande utredningsbehov av enkätsresultaten och att det krävs mer utbildning.

100 100

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 101 Sida 12 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Delårsbokslut för Munkedals kommun, april 2012 Helårsprognosen för 2012 redovisar ett resultat på 2,7 mnkr. Resultatet är 1,0 mnkr bättre än det budgeterade vilket innebär att kommunen ser ut att klara balanskravet. Årsprognosens avvikelse mot budget beror på ökade skatteintäkter med 1,0 mnkr samt gemensamma kostnader och intäkter på 0,7 mnkr som är bättre än budget. Detta överskott minskas dock av att nämnderna redovisar ett underskott på 2,8 mnkr exklusive kollektivet (inklusive kollektivet 2,7 mnkr), vilket till stor del beror på ökade kostnader för hela Sektorn för Välfärd där bland annat vikarieanskaffning och högre kostnader för institutionsplaceringar kan anges som skäl. Nedanstående tabell redovisar årsprognosen och de avvikelser från budget som nämnderna rapporterar för helåret Resultaträkning Prognos Budget Avvikelse Bokslut (Belopp i mnkr) Nämnd/Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -2,0-2,2 0,2 0,0 Kommunstyrelsen varav - Tillväxtenheten -37,0-37,9 0,9 1,9 - Sektorn för välfärd -375,2-371,2-4,0-3,1 - Sektorn för samhällbyggnad -61,2-61,2 0,0 0,8 - Sektorn för verksamhetsstöd -17,8-17,9 0,1 1,3 Miljö- och byggnämnden -2,3-2,3 0,0 0,1 Summa nämndsverksamhet -495,5-492,7-2,8 1,0 Va-kollektivet -0,5-0,6 0,1 1,1 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Nämnd + kollektiven -496,0-493,3-2,7 2,1 Gemensamma kostnader och intäkter 10,3 9,6 0,7 1,2 Summa gemensamma kostnader och intäkter 10,3 9,6 0,7 1,2 Summa verksamhetens nettokostnad -485,7-483,7-2,0 3,3 Skatteintäkter 373,1 377,6-4,5 2,7 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 120,9 115,4 5,5 0,0 Finansiella intäkter 0,6 0,2 0,4 1,1 Finansiella kostnader -6,2-7,8 1,6 0,1 Summa Skatter och finansnetto 488,4 485,4 3,0 3,9 Extraordinära kostnader Årets resultat 2,7 1,7 1,0 7,2 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 102 Sida 13 KOMMUNSTYRELSEN Beredning Ekonomichefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat delårsbokslut januariapril Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Munkedals kommuns delårsbokslut januari - april 2012 Kommunens årsprognos Helårsprognosen för 2012 redovisar ett resultatt på 2,7 mnkr. Resultatet är 1,0 mnkr bättre än det budgeterade vilket innebär att kommunen ser ut att klara balanskravet. Årsprognosens avvikelse mot budgett beror på ökade skatteintäkter med 1,0 mnkr samt gemensamma kostnader och intäkter på 0,7 mnkr som är bättre än budget. Detta överskottt minskas dock av att nämnderna redovisarr ett underskott på 2, 8 mnkr exklusive kollektivett (inklusive kollektivett 2,7 mnkr), vilket till stor del beror på ökade kostnader för hela Sektorn för Välfärd där bland annat vikarieanskaffning och högre kostnader för institutionsplaceringar kan anges som skäl. Nedanstående tabell redovisar årsprognosen och de avvikelser från budget som nämnderna rapporterar för helåret Resultaträkning Prognos Budget Avvikelsee Bokslut (Belopp i mnkr) Nämnd/Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämndd Kommunstyrelsen varav - Tillväxtenheten - Sektorn för välfärd - Sektorn för samhällbyggnad - Sektorn för verksamhetsstöd Miljö- och byggnämnden Summa nämndsverksamhet ,0-37,0-375,2-61,2-17,8-2,3-495, ,2-37,9-371,2-61,2-17,9-2,3-492, ,2 0,9-4,0 0,00 0,1 0,00-2, ,,0 1,,9-3,1 0,,8 1,,3 0,,1 1, 0 Va-kollektivet Renhållning Summa Nämnd + kollektiven -0,5 0,0-496,0-0,6 0,0-493,3 0,1 1,,1 0,00 0,,0-2,7 2, 1 Gemensamma kostnader och intäkter Summa gemensamma kostnaderr och intäkter 10,3 10,3 9,6 9,6 0,7 1,,2 0,7 1, 2 Summa verksamhetenss nettokostnad -485,7-483,7-2,0 3, 3 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Skatter och finansnetto 373,1 120,9 0,6-6,2 488,4 377,6 115,4 0,2-7,8 485,4-4,5 2,,7 5,55 0,,0 0,4 1,,1 1,6 0,,1 3,0 3, 9 Extraordinära kostnader Årets resultatt 2,7 1,7 1,0 7, MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

104 sida Investeringar Under januari till april har kommunen investerat för 6,1 mnkr och haft en försäljning på 1,7 mnkr gällande IT-inventarier som såldes i samband med att ITnämnden skapades i Lysekil. Årsprognosen är beräknad till 44,6 mnkr. Måluppfyllelse KFs styrkortet redovisar att de flesta mål är delvis uppfyllda för januari till april. Koncernen Detta delårsbokslut omfattar inte koncernsammanställning. Den redovisningen finns med vid delårsbokslutet i augusti. Rapporter från koncernbolagen finns att tillgå på ekonomiavdelningen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Balanskravet uppfylls om årsprognosen håller. Av de investeringar som görs under 2012 får kapitalkostnaderna ej överstiga de kapitalkostnader som är budgeterade för Med 44,6 mnkr som prognostiseras att användas under 2012 så kan de mycket väl överstiga de budgeterade kapitalkostnaderna. Detta beror till stor del på när investeringarna görs och på hur långa avskrivningstider det är på dem, samt om de görs för kommunen eller kollektivet. 2. Miljö Ingen miljöpåverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Ingen samverkan Berör ärendet förhållandet arbetsgivare arbetstagare? Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat delårsbokslut januari-april Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienheten Beslutet expedieras till: KF MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

105 105 Munkedals kommun Delårsbokslut April 2012

106 106 Delåret i sammandrag januari april 2012 (Ekonomi) Munkedals kommuns prognostiserade resultat för helåret 2012 är 2,7 mnkr av detta är 1,7 mnkr kommunens budgeterade resultat. Nämnderna i Munkedals kommun beräknar gå med ett underskott på - 2,7 mnkr. Skatteprognosen för Munkedals kommun är förbättrad och ökar gentemot budgeterat med 0,9 mnkr. Under delåret har investeringar för 6,1 mnkr genomförts. På helåret beräknas 44,6 mnkr att användas. Försäljning av IT inventarier har skett med 1,7 mnkr då kommunens IT har sammanslagits med IT i Lysekils kommun. Kommunens prognostiserade soliditet på helår är 35,1 %. En liten förbättring jämfört med föregående års soliditet på 34,9 %. Delåret i sammandrag januari april 2012 (Verksamhet) I april månad bytte kommunen till ett nytt PAsystem. April-lönen var den första lönen som utbetalades i det nya systemet. Före detta kommunchefen har bytt uppdrag och därmed lämnat sitt ansvar för Tillväxtenheten. I avvaktan på viss förändring i organisationen fullgörs detta uppdrag av den nya kommunchefen. Under våren har näringslivschefen gått i pension och tjänsten har samordnats med tjänsten Utvecklingsstrateg, till en ny tjänst med benämningen Näringslivsutvecklare. Förslag på VA-samverkan med Färgelanda och Uddevalla har presenterats. Beslut ska tas i Kommunfullmäktige i juni för Munkedals del. Utbyggnad av industriområde Säleby har handlats upp, utbyggnad påbörjas i maj. Kommunfullmäktige har tagit beslut angående skolorganisationen vilket innebär att höstadiet flyttar från Hedekas till Kungsmarksskolan och att åk 6 fortsätter på sina hemskolor, vilka åter blir F-6-skolor. Organisationsförändringen träder i kraft hösten Förberedelser har startat för om och tillbyggnad av Hällevadsholms skola. Denna om och tillbyggnad möjliggör för Hällevadsholmsskolan att låta åk 6-elever vara kvar på skolan samt ger bättre lokaler för förskolans verksamheter och skapar fler platser där. Försörjningsstödet fortsätter att minska utifrån budget. Boendestödet inom socialpsykiatri har ökat dramatiskt under april månad. Ökande kostnader inom LSS pga att Försäkringskassan har striktare bedömningar i sina beslut. Kostnaderna vältras då över till kommunen. Fortsatt hög inströmning av barnavårdanmälningar till kommunen. Handläggarna har stort behov av arbetsledning då det i många fall är komplicerade ärenden. Ett omfattande arbete med att implementera den nationella värdegrunden har påbörjats. Lokala värdighetsgarantier arbetas fram som ska gälla from Avtalet med Matfabriken AB är uppsagt och from 1 september erbjuder inte kommunen matdistribution. Hemtjänsten planerar nu för att kunna utföra matlagning i brukarens hem. KS fattade beslut om att införa Trygg hemgång som startar 1 september. Hemtjänsten har ökat med ca 1800 tim/månad sedan i december. Munkedals kommun har frångått en traditionell nämndsorganisation vilket förändrar revisorernas roll, informationsflödet är förändrat och med hänsyn till detta kan vår revisionsstrategi och vårt arbetssätt komma att behöva ses över. Den samverkan mellan förtroendevalda revisorer som kallas Samrev-organisationen fortsätter om än i något annan form.

107 107 Internkontroll Munkedals kommun Under 2011 togs varje nämnds internkontrollsplan. Denna skall genomföras under De flesta internkontrollområden inom nämnderna är påbörjade men ej färdiga för redovisning ännu. Den del som redan är genomförd och färdig, redovisas här nedan. Övriga kommer redovisas i delårsbokslutet januari-augusti samt i årsbokslutet. Internkontroll Entercard/moms Alla Entercard som gått för betalning mellan 1 april april 2012 skall kontrolleras med att det är: Korrekt konto Kvitto bifogat Korrekt moms (finns samt konterad) Vid representation, rätt uppgifter bifogade. Under perioden har 79 stycken Entercardfakturor kontrollerats. Av dessa är 42 stycken korrekta och 37 stycken inkorrekta. När det gäller Entercardfakturor så har vi en felmarginal på 47 %. De vanligaste felen är att fakturan inte är fördelad på flera konton, att kvitto inte har bifogats vilket gör att momsen inte kan styrkas och att inget konto alls är valt. Prognostiserat resultat Resultaträkning Prognos Budget Avvikelse Bokslut (Belopp i mnkr) Nämnd/Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -2,0-2,2 0,2 0,0 Kommunstyrelsen varav - Tillväxtenheten -37,0-37,9 0,9 1,9 - Sektorn för välfärd -375,2-371,2-4,0-3,1 - Sektorn för samhällbyggnad -61,2-61,2 0,0 0,8 - Sektorn för verksamhetsstöd -17,8-17,9 0,1 1,3 Miljö- och byggnämnden -2,3-2,3 0,0 0,1 Summa nämndsverksamhet -495,5-492,7-2,8 1,0 Va-kollektivet -0,5-0,6 0,1 1,1 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Nämnd + kollektiven -496,0-493,3-2,7 2,1 Gemensamma kostnader och intäkter 10,3 9,6 0,7 1,2 Summa gemensamma kostnader och intäkter 10,3 9,6 0,7 1,2 Summa verksamhetens nettokostnad -485,7-483,7-2,0 3,3 Skatteintäkter 373,1 377,6-4,5 2,7 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 120,9 115,4 5,5 0,0 Finansiella intäkter 0,6 0,2 0,4 1,1 Finansiella kostnader -6,2-7,8 1,6 0,1 Summa Skatter och finansnetto 488,4 485,4 3,0 3,9 Extraordinära kostnader Årets resultat 2,7 1,7 1,0 7,2 Delårsrapport april

108 108 Kommentar/Analys: Helårsprognosen för 2012 redovisar ett resultat på 2,7 mnkr. Resultatet är 1,0 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 1,7 mnkr. Balanskravsutredning Balanskrav (mnkr) Prognostiserat 2,7 resultat RR Avgår reavinster 0,0 Pensionsreserv 0,0 Social investeringsfond Jan-april ,0 Balanskravsresultat 2,7 Om det prognostiserade resultat står sig så kommer kommunen att klara av det lagstadgade balanskravet. Årsprognosens avvikelse mot budget gällande nämnderna exklusive kollektiven är 2,8 mnkr i underskott. Av detta underskott står Sektorn för välfärd för hela 4,0 mnkr, vilket till stor del beror på ökade vikariekostnader och placeringskostnader. Resterande områden ger ett prognostiserat överskott eller att de kommer hålla budget vilket minskar nämndernas underskott något. Skatteprognoserna för helåret är fortfarande osäkra och prognosinstituten skiljer sig åt i de framtida förväntningarna. Kommunen följer SKLs prognoser och för 2012 så ser det just nu ut som att skatteintäkterna och generella statsbidrag kommer bli 1,0 mnkr högre än budgeterat. Semesterlöneskulden är densamma som vid årsskiftet Anledningen till att någon ny beräkning ej genomförts är att beräkningar under löpande år inte kan genomföras. Någon större förändring fram till bokslutet förväntas dock ej ske. Finansiella intäkter och kostnader ger ett överskott på 2,0 mnkr beroende på räntesäkring av lånen med hjälp av swapar. Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges styrkort har ett antal mål som redovisas nedan (se s.10-13). För att kunna mäta om dessa mål har uppnåtts har fullmäktige dessutom satt upp ett antal mått. Redovisningen nedan visar att flera av de finansiella målen samt verksamhetsmålen ser ut att uppnås under VA-kollektivet och renhållningen redovisar ett överskott på 0,1 mnkr för VAkollektiven. Deras överskott beror på högre intäkter och lägre kostnader. Gemensamma kostnader och intäkter samt skatteintäkter och finansiella intäkter och kostnader redovisar ett prognostiserat överskott på 3,7 mnkr. Detta överskott uppväger nämndernas underskott och genererar budgetavvikelsen på 1,0 mnkr för hela kommunen på helår. I de gemensamma kostnaderna och intäkterna som redovisar ett överskott på 0,7 mnkr beror det främst på minskade sociala avgifter, då alla kommuner för år 2012 inte behöver betala någon avgift till AFA-försäkring. Denna försäkring gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Delårsrapport april

109 109 Sammanställning resultat samt årsprognos per nämnd Resultat och årsprognos på nämndsnivå (mnkr) Nämnd Utfall Årsprognos april Kommunstyrelsen 3,3-3,0 Varav -Tillväxtenheten 1,0 0,9 -Sektorn för 0,6-4,0 välfärd -Sektorn för 1,1 0,0 samhällsbyggnad -Sektorn för 0,6 0,1 verksamhetsstöd Kollektiven 0,7 0,1 Varav VA 0,7 0,1 Renhållning 0,0 0,0 Miljö- och 0,1 0,0 byggnadsnämnden Kommunfullmäktige 0,0 0,0 Valnämnd 0,0 0,0 Överförmyndare 0,1 0,0 Revision 0,1 0,2 Summa 4,3-2,7 Kort kommentar per nämnd: För detaljerad nämndsredovisning se respektive nämnds delårsbokslut. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen i sin helhet uppvisar ett resultat på 3,3 mnkr. Årsprognosen är dock betydligt dystrare och pekar på ett negativt resultat på 3,0 mnkr. Skulle kollektiven medräknas i kommunstyrelsens redovisning så skulle utfallet vara 0,7 mnkr bättre och årsprognosen 0,1 mnkr bättre. Kommunstyreslen består av 4 olika områden/sektorer. Dessa är tillväxt, sektorn för välfärd, sektorn för samhällsbyggnad och sektorn för verksamhetsstöd. Nedan kommer redovisning från dessa områden/sektorer. Tillväxtenheten Tillväxtenheten visar ett resultat på 1,0 mnkr och prognostiserar ett överskott med 0,9 mnkr för helåret. Deras överskott beror bland annat på lägre kostnader för arvoden, köpta utredningar samt effektiviseringar på personalsidan Sektorn för välfärd Sektorn för välfärd visar ett resultat på 0,6 mnkr och prognostiserar ett underskott på -4,0 mnkr. Underskottet är fördelat på hela sektorn för välfärd och åtgärder kommer ske under året för att nå budgetbalans. Sektorn för Välfärd består av 3 olika områden, barn och utbildning, vård och omsorg samt stöd. Område barn och utbildning Område barn och utbildning prognostiserar ett underskott på helår på -0,6 mnkr. Underskottet beror på högre personalkostnader vid tillsättning av vikarier. Område vård och omsorg Område vård och omsorg prognostiserar ett underskott på helår på -1,1 mnkr. Underskottet beror bland annat på svårigheter att anpassa hemtjänstens verksamhet efter de behov som finns. Det är även dubbla löner vid pensionsavgång samt höga vikariekostnader Område stöd Område stöd prognostiserar ett underskott på helår på -2,3 mnkr. Underskottet beror bland annat på 2 nya placeringar inom psykiatri och högre kostnader vid institutionsplaceringar än förväntat. Sektorn för samhällsbyggnad Sektorn för samhällsbyggnad visar ett resultat på 1,1 mnkr och prognostiserar att hålla och följa budget under året. Sektorn för samhällsbyggnad består av tekniska enheten, fastighet samt park och skog. Sektorn för verksamhetsstöd Sektorn för verksamhetsstöd visar ett resultat på 0,6 mnkr och prognostiserar ett överskott på helår på 0,1 mnkr. Sektorn för verksamhetsstöd består av personal, ekonomi, administration samt bilvårdsenheten. Delårsrapport april

110 110 Kollektiven Kollektiven visar ett resultat på 0,7 mnkr och prognostiserar ett överskott på helår på 0,1 mnkr. Kollektiven består av VA och renhållning. VA VA visar ett resultat på 0,7 mnkr och prognostiserar ett överskott på helår på 0,1 mnkr. Överskottet beror på högre intäkter och lägre kostnader. Renhållning Renhållning visar ett resultat på 0,0 mnkr och prognostiserar att hålla och följa budget under året. Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämnden visar ett resultat på 0,1 mnkr och prognostiserar att hålla och följa budget under året. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige visar ett resultat på 0,0 mnkr och prognostiserar att hålla och följa budget under året. Valnämnd Valnämnden visar ett resultat på 0,0 mnkr och prognostiserar att hålla och följa budget under året. Överförmyndare Överförmyndare visar ett resultat på 0,1 mnkr och prognostiserar att hålla och följa budget under året. Revision Revisionen visar ett resultat på 0,1 mnkr och prognostiserar att ett överskott på helår på 0,2 mnkr. Överskottet beror på den planering av uppdrag som har gjorts under Miljö- och byggnämnden består av administration, nämnd samt miljö och bygg. Delårsrapport april

111 111 Investeringsredovisning Investeringsredovisning (mnkr) Nämnder (mnkr) Januari-April Försäljning Årsbudget (inkl. res.överf.) Årsförbrukning Kommunstyrelsen varav, 3,3-1,7 43,7 35,5 -Tillväxtenheten 0,6 0,0 5,0 5,1 -Sektorn för välfärd -Sektorn för samhällsbyggnad -Sektorn för verksamhetsstöd 0,2 0,0 4,9 4,9 2,2 0,0 26,5 22,8 0,3-1,7 4,4 2,2 -Övergripande KS 0,0 0,0 2,9 0,5 Kollektivet VA 2,8 0,0 16,7 9,1 Miljö- och byggnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 6,1-1,7 60,4 44,6 Kommentar/Analys: Under perioden januari till april har det investerats för 6,1 mnkr i kommunen. De största investeringarna under denna period är investeringar för VA på Tungenäset och Gårvik som kollektivet VA har gjort. Dessa investeringar generarar en kostnad på 2,4 mnkr. I början av året gick kommunens IT nämnd in i ett sammarbete med Lysekils kommun och lades i Lysekils kommun. Därvid gjordes en försäljning på 1,7 mnkr av IT relaterade inventarier så som servrar och metakatalog. Denna försäljning genererar ingen reavinst. Årsbudgeten 2012 för investeringar är 33,0 mnkr. Medräknas resultatöverföringar från föregående år uppgår den till 60,4 mnkr. Munkedals kommun tog i KF 26/ ett beslut angående de äskanden som gjordes för resultatöverföringarna och det var att de totala kapitaltjänstkostnader för investeringar inte får överstiga de budgeterade kapitaltjänstkostnaderna för Vilket gör att den totala årsbudgeten inklusive resultatöverföringar inte kan nyttjas. Årsförbrukningen beräknas bli 44,6 mnkr och ger en avvikelse till budget på 15,8 mnkr. För en mer detaljerad investeringsredovisning hänvisas till respektive nämnds delårsrapport. Delårsrapport april

112 112 DELÅRSRAPPORT JANUARI - APRIL 2012 RESULTATRÄKNING Kommun (Belopp i mnkr) Jan-April 2012 Jan-April 2011 Årsbokslut 2011 Verksamhetens intäkter 30,5 32,4 101,1 Verksamhetens kostnader -179,6-178,6-552,4 Avskrivningar -6,0-7,6-21,7 Verksamhetens nettokostnad -155,1-153,8-473,0 Skatteintäkter och generella statsbidrag 164,5 163,3 485,0 Finansiella intäkter -0,2 0,4 1,3 Finansiella kostnader -1,0-1,5-6,1 Resultat före extra ordinära poster 8,2 8,4 7,2 Extraordinära poster Periodens resultat 8,2 8,4 7,2 Resultatet för perioden januari april är 8,2 mnkr, vilket ser bra ut för året. Dock visar prognosen på ett resultat på 2,7 mnkr för helår. Skillnaden mellan redovisat resultat och prognosen är sådant som man är medveten om ute i verksamheterna som kommer komma i kostnader men som inte har fått genomslagskraft i redovisningen ännu. Exempel på sådant kan vara institutionsplaceringar som inte har genererat kostnader ännu. Semestervikarier som beräknas kosta mer än budgeterat men där kostnaden inte uppkommit ännu. Jämfört med föregående års delår så är det 0,2 mnkr sämre. Jämfört med årsbokslutet är det 1,0 mnkr bättre.

113 113 BALANSRÄKNING JANUARI - APRIL 2012 (Belopp i mnkr) Kommun Jan-April 2012 Jan-April 2011 Årsbokslut 2011 Tillgångar Anläggningstillgångar: Immateriella anläggningstillgångar 1,5 0,7 1,7 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl. 290,5 289,7 290,1 Ersättningslånepost 0,0 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 47,6 50,9 49,8 Finansiella anläggningstillgångar 35,7 36,9 36,5 Summa anläggningstillgångar 375,3 378,2 378,1 Omsättningstillgångar: Exploatering 26,8 25,8 26,6 Fordringar 46,8 42,7 45,6 Kassa och bank 46,7 15,2 40,5 Summa omsättningstillgångar 120,3 83,7 112,7 Summa tillgångar 495,6 461,9 490,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 179,4 172,4 171,2 varav periodens resultat 8,2 8,4 7,2 Summa eget kapital 179,4 172,4 171,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17,0 19,4 17,1 Summa avsättningar 17,0 19,4 17,1 Skulder: Långfristiga skulder 174,7 184,7 164,7 Kortfristiga skulder 124,5 85,4 137,8 Summa skulder 299,2 270,1 302,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 495,6 461,9 490,8 Tillgångssidan samt skuldsidan är ungefär lika stora som föregående års bokslut. Det har sålts anläggningstillgångar under det första delåret vilket kan ses på den minskade totalsumman för dessa jämfört med föregående år. Det är främst försäljningen av IT inventarier samt att aktierna i Västtrafik såldes i början av året. Kommunen har en bättre likviditet än vid bokslutet vilket kan utläsas från att vi både har en förbättrad kassa samt minskade kortfristiga skulder. Likviditeten just nu är 75,1 %, vid bokalutet var den 62,5 %. Kommunens soliditet har ökat något från 34,9 % 2011 till 35,1 % Ökningen av långfristiga skulder och minskningen av kortfristiga skulder beror till stor del av ett lån som har omförhandlats och då inte längre räknas som kortfristig skuld utan nu som långfristig skuld.

114 114 Måluppfyllelse delårsbokslutet januari april 2012 KFs styrkort ser ut som nedan Budget 2012/budgetskrivelse/klara/styrkort samtliga sektorer 2012 Kommunfullmäktige Förslag S+C Budgetår 2012 Antaget KF Dnr KS En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 1. Resultat enligt god ekonomisk 1. Effektivare administrativa 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på hushållning, som över tid ger ökat 1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg processer i hela organisationen medarbetare lika villkor för alla i hela kommunen Mål handlingsutrymme 2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, miljömässigt Strategi Mått 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling 4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd 5. Tillväxt - Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare 1. VoO - Införa värdighetsgaranti 3. Minska energianvändningen 1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, 1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet arbetssätt och dokumentation 1. Kritisk granskning av investeringar 2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge 1. Möjlighet till förändrad förutsättningar utifrån individuella behov sysselsättningsgrad 1-2. Bostadsförsörjningsplan 1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet 3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola 1-2. Se över och förtydliga 1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja och ansvarsfördelningen inom förebygga ohälsa. kommunen 2. Avsättning sker då utrymme ges i resultatet 4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning 5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverka med föreningslivet 3. Energieffektivisering, annan uppvärmning 6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,4 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr. 1. Positiv soliditetsutveckling, dvs förbättras jämfört med V o O - Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner - NKI undersökning, bättre resultat än föreg.år av upplevelse av välbefinnande. - Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föreg.år 2. B o U - Betyg i årkurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde - Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3, 6, 9 - Bättre reslutat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang. demokrati, mobbing osv 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga - Öka skolnärvaron - Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät 1-2. Tidmätning 1. Processkartläggning 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) - Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 2. Minskad pensionsskuld 4. Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa - Öka andel i praktikplats 1. Välfärdsbokslut vartannat år 1. Följa folkhälsoindex årligen 1-2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar nya företag ett resultat av utredning, allaktivitethus. 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas 2. Följa demografi av ålderspyramid. jämfört med föreg.år 6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen 3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska 10

115 115 Måluppfyllelse av KFs styrkort För att utläsa KFs styrkorts måluppfyllels Läs nedan instruktioner Status: hur långt nämnden har kommit med respektive mål utifrån förvaltningens styrkort. I styrkortet motsvarar färgerna av siffrorna 1-3 enligt nedan 1 Rött - målet är inte uppnått - målet kommer inte att uppnås 2 Gult - målet är delvis uppnått 3 Grönt - målet är uppnått Mål per fokusområde Ekonomi 1 Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger ökat handlingsutrymme 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden Status Status Statuskommentar Statuskommentar: varför målet är rött eller gult. Helhetsstatus: en sammanlagd bedömning av respektive fokusområde. 2 Soliditeten samt resultatmålet ser ut att uppfyllas dock kommer vi om prognosen håller investera för mer än vad vi har avsatt i kapitaltjänstkostnader. 2 Under 2011 avsattes 2,0 mnkr för 2012 finns ännu inga indikationer på avsättningar vilket gör att målet kan bli svårt att uppfylla. Helhetsstatus 2 2. BoU Alla elever ska uppnå målen i åk 9 1 Ett trendbrott sågs redan 2011 då färre elever nådde målen i åk 9. Från och med införande av ny läroplan med nya kursplaner innebär ska elev ha godkänt i 8 ämnen för att få gymnasiebehörighet mot tidigare 3. År av budgetanpassningar innebär att resurser till pedagogiskt stöd har dragits ner. 3. Stöd Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 1 Pågår utbildning av all personal inom förskolan/förskoleklass avseende gemensamt förhållningssätt till våra barn inom förskola/förskoleklass. 4. Stöd Öka arbetsmarknads/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd 5. Tillväxt Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar Kund/Brukare 6. Samhällsb Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare Helhetsstatus 2 2 Tät samverkan mellan AME, AF och IFO. Syfte att snabbare få ut de personerna i sysselsättning som uppbär försörjningsstöd i kommunen. AF:s statistik visar en påverkan i positivt hänseende. 2 Långt framskriden planering med tänkt start Kommunen satsar på tomter i de stora tätorterna och industrimark inom pendelavstånd. Det finns en plan för utbyggnad av gc-vägar 11

116 116 Mål per fokusområde Arbetssätt 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen 2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling Status Status Statuskommentar 2 Flera processer för effektivare organisation pågår: bland annat Chefsutbildning tillsammans med Sotenäs kommun pågår avseende förbättrad organisation. Denna utbildning kommer att avslutas under vårterminen. Ledningsutbildning tillsammans med andra kommuner i V8 pågår vad gäller utvecklingsorganisation kontra arbetsorganisation. När det gäller arbetslösa ungdomar så arbetar handläggarna utifrån de förbättringsområden som Anders Fischer påpekade i sin utredning gällande försörjningsstödet i kommunen. Antalet möten på distans har ökat. Ytterligare process är VA-utredning som är presenterad och utredningen kommer upp för beslut i KS den 9 maj. Nytt är även arbetssätt och bemanning på lokalstyrgruppen. 2 Genomgång av antalet tillsvidareanställda/enhetschef är gjord inom område vård och omsorg, genomsnitt på 43 tillsvidareanställda/enhetschef (varierar mellan 35 65) ej timanställda. Vilket innebär att i vissa fall är det fortfarande allt för många anställda per chef. Ytterligare åtgärd är projekt Trygg hemgång, dvs minskad planeringstid på sjukhus, projektet startar 1 september Redovisas i årsbokslutet. Helhetsstatus 2 Medarbetare 1. Fler nöjda, stolta och komptenta medarbetare 2 Enligt medarbetarenkäten: Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin arbetstid; ca 50 % upplever att de inte kan påverka detta, och lika många att de kan påverka Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning; Mer än hälften upplever att de inte har tid för reflektion och återhämtning. Helhetsstatus 2 Hållbart samhälle 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen. 2. Ge hela kommunen livskraft socialt, ekonomiskt, miljömässigt 2 Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med målet att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i kommunen genom insatser som t ex ett allaktivitetshus och sociala investeringsfonder. 2 Arbetet inom området landsbygdsutveckling pågår även för år 2012 med goda resultat 3. Minska energianvändningen 2 Minskningen från 2011 (6%) fortsätter. Helhetsstatus 2 12

117 117 Uppföljning av ekonomiska mått Finansiella mål (Belopp i mnkr) Prognos Nettokostnader 485,7 Skatteintäkter och statsbidrag 494,0 Nettoinvesteringar 4,4 Budgeterat resultat 1,7 Utfall helårsprognos 2,7 Resultatmål (andel av skatter och statsb.) 0,4% Önskvärt resultat i Mkr 2,0 Enligt prognos 0,5% Nettoinvesteringarna skall uppgå till högst (mnkr) 33,0 Enligt prognos 44,5 Soliditeten skall förbättras jämfört med föregående år 34,9% Enligt prognos 35,1% Under mandatperioden avsätta 20 mnkr till pensionsskulden 20,0 Avsatt ,0 Planerad avsättning ,0 Planerad avsättning 2013 Planerad avsättning

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 118 Sida 14 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Skrivelse från Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening avseende budget 2013 (hyressättning och borgensavgift) Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Dinglegården Sörbygården (nedan kallat KHRF) har inkommit med en skrivelse avseende budget Kommunens budgetberedning har tidigare efterfrågat konsekvenser av förslag till förändringar av ramar/bidrag för verksamheterna för Detta omfattar även den verksamheten som inte bedrivs i kommunens regi. IT och Räddningstjänsten är exempel på verksamheter som föreslås få minskad ram/bidrag för KHRF får ingen ram från kommunen men verksamheterna som hyr deras lokaler tar av sina ramar för att finansiera hyrorna. För KHRF:s del föreslås hyressänkningar motsvarande 250 tkr vilket är proportionerligt mot andra verksamheters sparbeting. KHRF har i sin skrivelse begärt ett möte för att dels diskutera borgensavgiften för 2013 och dels äskar man att få bibehålla hyrorna på minst nuvarande nivå. Borgensavgiften kommer att fastställas under hösten men är i planeringsläget på 0,65% på borgensförbindelsen gentemot KHRF. Beredning Ekonomichefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att uppmana Riksbyggen kooperativa hyresrättsförening Sörbygården och Dinglegården att sänka hyrorna med 250 tkr för budgetåret Justerandes sign Utdragsbestyrkande

119 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Skrivelse från Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening avseende budget 2013 Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Dinglegården Sörbygården (nedan kallat KHRF) har inkommitt med en skrivelse avseende budget Kommunens budgetberedning har tidigare efterfrågat konsekvenser avv förslag till förändringar av ramar/bidrag för verksamheternaa för Detta omfattar även den verksamhet ten som inte bedrivs i kommunens regi. IT och Räddningstjänsten är exempel på verksamheter som föreslås få minskad ram/ /bidrag för KHRF får ingenn ram från kommunen men verksamheternaa som hyr deras lokaler tar av sina ramar för att finansiera hyrorna. För KHRFs del föreslås hyressänkningar motsvarande 250 tkr vilket är proportionerligt mot andra verksamheters spar. KHRF har i sin skrivelse begärt ett möte för att dels diskutera borgensavgiften för f 2013 och dels äskar man att få bibehålla hyrorna på minst nuvarande nivå. Borgensavgiftenn kommer att fastställas under hösten menn är i planeringsläget på 0,65% på borgensförbindelsen gentemot KHRF. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Sänkta hyror kommer att ge förvaltningen ett oförändrat sparkrav enligt budget Skulle inte hyressänkningen genomföras får förvaltningen spara dessa 250 tkr för Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslårr att Kommunfullmäktige uppmanar Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Dinglegården Sörbygårdenn att sänka hyrorna med 250 tkr för budgetåret Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

120 120

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 121 Sida 15 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Förslag till reviderad borgenspolicy Munkedals kommun När kommunen åtar sig ett borgensansvar ska kommunen ta ut marknadsmässiga borgensavgifter. Den tidigare antagna policyn fastställde några procentsatser vilket gör att anpassningen till marknadsmässiga borgensavgifter försvåras över tid. Den reviderade borgenspolicyn saknar fastställda procentsatser och föreslår att Kommunfullmäktige beslutar om dessa årsvis. Förlaget bygger på att ekonomikontoret fastställer det marknadsmässiga läget och tar fram ett förslag till kommande års borgensavgifter. Dessa avgifter beslutas av Kommunfullmäktige senast i juni året före året då borgensavgiften skall tas ut. Den reviderad borgenspolicy kommer att ersätta borgenspolicyn som antogs , Dnr: Beredning Ekonomichefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att borgenspolicy antagen ska revideras enligt upprättat förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

122 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Förslag till reviderad borgenspolicy Munked als kommun För de bolag som omfattas av lagen ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Detta innebär bland annat att kommunen ska ta ut marknadsmässiga borgensavgifter. Den tidigare antagna policyn p fastställde några procentsatser vilket gör att anpassningen till marknadsmässiga borgensavgifterr försvåras över tid. Den revideradee borgenspolicyn saknar fastställda procentsatser och föreslår attt Kommunfullmäktige beslutar om dessa årsvis. Förlaget bygger på att ekonomikontoret fastställer det marknadsmässiga läget och tar framm ett förslag till kommande års borgensavgifter. Dessa avgifter beslutas av Kommunfullmäktige senast i juni året före årett då borgensavgiften skall tas ut. Den reviderad borgenspolicy kommer att ersätta borgenspolicyn somm antogs , Dnr: Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kommunen ska efter beslut i varje enskilt ärende ta ut en årlig borgensavgift som utgör en procentsats på utnyttjad borgen som ett sätt att reducera kreditrisk och täcka administrativa kostnader. 2. Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att antaa upprättatt förslag till reviderad borgenspolicy och ska ersätta tidigare borgenspolicy som antogs , Dnr: Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

123 123 Borgenspolicy för Munkedals kommun 1. Allmänt 1.1 Ändamål Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar att stödja verksamhet som inte bedrivs av kommunen själv och som ligger inomm ramen förr kommunens kompetensområde. Ett sådant borgensåtagande är inte någon obligatorisk eller tvingande verksamhet för kommunen. Kommunen blir ibland efterfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin, där framförallt beskattningsrätten ses som en garant för kreditvärdighet. Ett kommunalt borgensåtagande får inte äventyra eller fördyraa kostnadenn för den egna kommunala upplåningen. Kommunal borgen ska emellertid tillämpas restriktivt. 1.2 Syfte Denna policy för Munkedals kommunss borgensåtaganden har till syfte e att: vara styrande för kommunens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden. Avsikten är därvid att åstadkommaa en konsekvent hantering och styrning av borgensfrågor i kommunen ge kommuninnevånare, kreditgivare och andra intressenter upplysning om efter vilka grunder kommunen ikläder sig borgensförpliktelser Borgenspolicyn beslutas av kommunfullmäktige. 1.3 Vanliga typer av borgensåtaganden I allmänhet utformas ett borgensåtagande på något av följande sätt: Enkel borgen Vid enkel borgen blir borgensmannen (kommunen) betalningsskyldig först sedan det vid utmätningsförsök hos låntagaren/gäldenären har konstaterats att denne inte kan betala. En variant av enkel borgen är så kallad fyllnadsborgen. Ett sådant borgensåtagande används främst f vid lån där säkerhet ävenn lämnas i form av panträtt i den belånade egendomen. Betalningsansvar under en fyllnadsborgen inträder normalt när pantsäkerheten har realiserats, men inte räckt för att betalaa långivarens fordran. Proprieborgen Vid proprieborgen ingår borgensmannen borgen med förbindelse som gäller såsom för egen skuld. Detta innebär att långivaren vid utebliven betalning har möjlighet att kräva vem långivaren vill av låntagaren eller borgensmannen (dvs. det föreligger ett solidariskt ansvar). Vanligtvis är det borgensmannen somm först blirr sökt och anmodad att infria sitt åtagande. Generell borgen En generell borgen är en variant av proprieborgen och innebär att intee endast befintliga, utan även kommande, skulder till långivaren omfattas av borgensåtagandet. En generell borgenn kan vara begränsad till beloppet men omfatta alla skuldförbindelser för lån, som låntagaren tagit upp och även innefatta av borgensmannen inte kända skuldförbindelser. Sammantaget innebär detta förr borgensmannen, att denne står risk såsom för egen skuldd för samtliga av låntagarens skulder, ex i bank eller kreditinstitut. Ramborgen är en generell borgen med tak. 2

124 124 Kommunens regressrätt (rätten att kräva tillbakaa beloppet av gäldenären) I de fall kommunen har infriat ett borgensåtagande ska kommunens möjlighet att utnyttja sin regressrätt alltid utnyttjas. 2. Omfattning av borgensåtagande 2.1 Verksamhet och ändamål allmänna begränsningar Kommunal borgen kan komma i fråga för allmännyttigt ändamål inomm kommunens kompetensområde. Kommunal borgen ska endast lämnas om ett sådant åtagande är en absolut nödvändighet för genomförandet av projekt eller verksamhet som kommunen värderar som angelägen. Det är därför viktigt att klargöra ändamål och underlag för den verksamhet låntagaren/gäldenären bedriver innan borgen beviljas. Kommunal borgen får endast lämnas till förmån för: Helägt och delägt kommunalt bolag; Kommuninvest i Sverige AB; Föreningar och organisationer Borgensåtaganden för föreningar och organisationer ska företrädelsevis avse förening/organisation med anknytningg till skola, socialtjänst eller kultur och fritid och som bedriver icke vinstdrivande verksamhet. Borgen kan lämnas till föreningar vars verksamhet syftar till att utvecklaa landsbygden, såsom organiserade byalag. Borgen till föreningar och organisationer får endast beviljass om föreningen/organisationen tidigare t harr skött sina åtagandenn och betalningar mott kommunen. 2.2 Utformning av borgen, belopps- och tidsgränser Ett skriftligt borgensavtal som innefattar de villkor som anges i denna ska alltid upprättas. borgenspolicy Vilka typer av borgen tecknas? Helägt och delägt kommunalt bolag För övriga (hel- och delägda kommunala bolag) ska kommunen ingå proprieborgen eller, om möjligt, enkel borgen. Kommunen ska inte ingå generell borgen om det inte finns särskilda skäl. I de särskilda fall som generell borgen ges ska den vara begränsad till ett belopp. Ramborgen är en generell borgen medd tak. Föreningar och organisationer För föreningar och organisationer tecknas enkel borgen Belopp och tidsgränser Allmänt Borgen ska vara exakt avgränsad till belopp och tid samt alltid skrivass ned i taktt med att fordran amorteras. Nya borgensåtaganden ska tidsbegränsas till 10 år. Redan ingångna åtaganden skall, vid förnyelse, om möjligt tidsbegränsas på motsvarande sätt. Kommunens regressrätt ska skrivas inn i villkoren för borgensåtagandet. Borgen för lån i utländsk valuta får inte tecknas. 3

125 125 Särskilda regler för föreningar och organisationer För föreningar och organisationer är kravet att vid borgen ska s egen insats motsvara 10 % av investeringen. För de fall egen insats är lägre än vad v som angivits, ellerr helts saknas, ska skälen till detta motiveras särskilt i ansökan. Vid borgen för organisationer och föreningar får kommunens åtagandee maximaltt gälla för ett belopp om kronor. För föreningar/organisationer ska amortering påbörjas inom ett år. Lån kan omsättas hos olika institut, men ursprungliga amorteringsplaner, återstående löptider och belopp får inte överskridas utan en ny prövningg av borgensåtagandet. 3. Riskanalyss En kommun har skyldighet att enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunala medel ska hanteras med försiktighet. Av detta följer att stor restriktivitet ska prägla kommunens iklädande av borgensansvar. Ett borgensåtagande innebär alltid ettt risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås avv en noggrann analys/ /bedömningg av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen. Vid sådan riskanalys ska bland annat följande övervägas: Affärsmässiga risker, innefattande låntagarens marknadsposition. Finansiella risker, innefattande kreditvärdering av låntagaren, bedömning av låntagarens/gäldenärens möjligheter att fullfölja sina åtaganden, bedömning av lån, låneobjekt och lånevillkor samt bedömning b av möjlighet att finansiera objektet på annat sätt och kostnaden för alternativ finansiering. Riskanalys ska därefter göras vid behov under den tid som borgensåtagandet består och ska baseras på ett ekonomiskt underlag med beaktande avv bland annat arten och omfattningen av förpliktelser, förändringar i ekonomiska förutsättningar, lagstiftning, enskilda händelser, m.m. En riskanalys ska göras vid förnyande av äldre borgensåtaganden. 4. Borgensavgift Kommunen ska efter beslutt i varje enskilt ärendee ta ut en årlig å borgensavgift som ett sätt att reducera kreditrisk och täcka administrativa kostnader. För borgensåtaganden avseende kommunens hel- eller delägda bolag utgår en årlig borgensavgift i form av en procentsatss på utnyttjad borgen (borgensbeloppet vid utgången av avgiftsåret). Särskilda regler för föreningar och organisationer. För borgensåtaganden som lämnas tilll föreningar och organisationer utgår en årlig borgensavgift som fastställss av kommunfullmäktige i samband med beslut om borgen. Denna avgift ska vara minst 0,1 procent av kvarstående skuldbelopp vid utgången av avgiftsåret. Avgiftens storlek ska sättas i proportion till risken med borgensåtagandet. 4

126 126 Kommunfullmäktige skall senast i junii året före avgiftsåret besluta omm storleken på borgensavgiften för varje enskilt ärende. För att säkerställaa att borgensavgifterna under året satts till en korrekt procentsats skall en avstämning genomföras för varje ärende. Denna avstämning skall genomföras senast vid v utgången av avgiftsåret. Avgiften skall erläggas senast 31 mars året efter avgiftsåret. 5. Säkerheter Vid tecknande av kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet. Säkerhet kan då bland annat krävas som: Pantbrev i fast egendom (prövas efter förmånsläge). Företagsinteckning. Säkerhetsöverlåtelsee av byggnad på ofri grund. Solidarisk borgen från styrelsemedlemmar (personlig, eller annan typ av underborgen). Intäkter för kommande bidrag.. För det fall säkerhet lämnas i form av pantbrev i fast egendom får ytterligare belåning i pantsatt fastighet som utgångspunkt inte ske utan kommunens medgivande. Låntagare/gäldenär ska som ett villkor för att borgen beviljas förbindaa sig att hålla de objekt och de investeringar som borgen lämnas för betryggande försäkrade under den tid som borgen ska gälla. Kommunen ska fortlöpande hållas underrättad om att försäkringen gäller. Låntagaren/gäldenären ska utann anfordrann tillställa kommunen låntagarens/gäldenärens fortlöpande redovisning och årsredovisning. 6. Beslutsgång Beslut om borgensåtagande fattas av kommunfullmäktige. Borgensärenden administreras av ekonomienheten. I beslut om kommunens borgensåtagande ska följande regleras: Beslutets giltighet (1 år från beslutsdatum) Därefterr är erbjudandet förfallet varvid ny prövning måste göras och nytt beslut fattas. Borgensåtagandets löptid (10 år). Uppgift om låntagare/gäldenär r för vilken förpliktelsen ställs. Uppgift om för vilkett objekt eller vilken nvestering borgensåtagb gandet utställs. Typ av borgen; t.ex. enkel eller proprieborgen. Typ av lån och lånets omfattning samt uppgift om eventuell amorteringsplan. Beloppsbegränsning för borgensåtagandet. Uppgift om vilken eventuell säkerhet kommunen erhåller. Villkor om att borgensobjektet är försäkrat under borgensåtagandet. Kommunens rätt till insyn i borgenstagarens verksamhet. Borgensavgiftens storlek. 7. Redovisning av borgensåtagandenn Den kommunala redovisningen ska bland annat informera om o de förpliktelser som kommunen har iklätt sig. 5

127 127 Kommunallagen och god redovisningssed kräver att kommunen i sin årsredovisning upplyser om borgensförbindelser och övriga förbindelser med belopp, samt redovisa en bedömning av risken attt ytterligaree förpliktelser måste infrias i framtiden. Borgensåtaganden som vid bokslutstillfället är verifierade att a infrias ska skuldföras i balansräkningen. I övrigt redovisas samtliga borgensförbindelser "inomm linjen" och i enlighet med god redovisningssed. 6

128 128

129 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 129 Sida 16 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Budget 2013, med plan för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat förslag till budget 2013 med plan Kommunstyrelsens preliminära ram för 2013 uppgår till tkr, detta exklusive löneökningar för 2013 och kapitalkostnader. Dessa är avsatta centralt och kommer senare att fördelas ut som ökat kommunbidrag. I budgetskrivelsen föreslås kommunfullmäktiges förslag till styrkort att vara tillika kommunstyrelsens styrkort. Dock föreslås vissa justeringar av styrkortet jämfört med föregående år. I skrivelsen ingår verksamhetsförändringar och förslag på anpassningar för att klara 2013 års ram. Även förslag till investeringsbudget för åren ingår i skrivelsen. För år 2013 uppgår investeringsramen till tkr. Beredning Kommunchefens och ekonomens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättad budgethandling med de verksamhetsförändringar och verksamhetsanpassningar som föreslås i skrivelsen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

130 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsens budget 2013, med plan Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat förslag till budget 2013 med plan Kommunstyrelsens preliminära ram för 2013 uppgår till tkr, detta exklusive löneökningar för 2013 och kapitalkostnader. Dessa är avsatta centralt och kommer senare att fördelas ut som ökat kommunbidrag. I budgetskrivelsen föreslås Kommunfullmäktiges förslag till styrkort att vara tillika Kommunstyrelsens styrkort. Dock föreslås vissa justeringar av styrkortet jämfört med föregående år. I skrivelsen ingår verksamhetsförändringar och förslag på anpassningar för att klara 2013 års ram. Även förslag till investeringsbudget för åren ingår i skrivelsen. För år 2013 uppgår investeringsramen till tkr. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Konsekvenserna av anpassningarna för att klara 2013 års ram beskrivs i budgetskrivelsen. 2. Miljö De anpassningar som föreslås för att klara 2013 års ram kommer att medföra försämrad arbetsmiljö för personal och elever, samt en försämrad servicenivå för brukare. 3. Folkhälsa De anpassningar som föreslås för att klara 2013 års ram kommer att medföra ökad arbetsbelastning för personal som kan leda till ökad ohälsa både bland personal och elever/brukare. 4. Facklig samverkan enligt FAS Information har skett till samverkan under våren. Kommunstyrelsens budgetskrivelse har informerats om samt Förhandling sker Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättad budgethandling med de verksamhetsförändringar och verksamhetsanpassningar som föreslås i skrivelsen. Lars-Göran Berg Kommunchef Micaela Fondin Ekonom Ekonomienheten Beslutet expedieras till: Ekonomichefen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

131 131 Kommunstyrelsens budget 2013 med plan DNR KS

132 132 Innehållsförteckning 1. Verksamhet Kommunstyrelsens verksamheter Framtiden för Kommunstyrelsens verksamheter 5 2. Visioner och Mål Nulägesanalys Vision Styrkort, Kommunfullmäktiges förslag till styrkort är tillika Kommunstyrelsens styrkort 8 3. Sammanställning av ramförutsättningar Verksamhetsförändringar Verksamhetsanpassningar Resultaträkning för Kommunstyrelsen Investeringsbudget Tillväxtenheten Verksamhet Verksamhetsanpassning Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Framtid Sektorn för Verksamhetsstöd Verksamhet Verksamhetsanpassning Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Framtid Sektorn för Samhällsbyggnad Verksamhet Verksamhetsanpassning Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Framtid Sektorn för Välfärd Verksamhet Verksamhetsanpassning Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Framtid 47 Bilagor 1. Vision Förslag till justeringar i styrkort Grundskolerektorernas konsekvensbeskrivningar 4. Fackliga representanters skrivelse 2

133 133 Inledning Kommunens ledningsgrupp har arbetat fram ett tjänstemannaalternativ som presenterades för Kommunstyrelsens presidium. Därefter gjordes justeringar som resulterade i det slutgiltiga budgetförslaget som här presenteras. De politiska justeringarna av tjänstemannaförslaget gav ett resultat för 2013 som uppgår till 100 tkr, ingen avsättning görs till pensioner. Satsning görs under 2013 på ett allaktivitetshus med tkr, arbetskläder till Vård och omsorg med 500 tkr och på datorer till skolan med 500 tkr. De ekonomiska förutsättningarna för 2013 års budgetarbete kan delas upp i olika steg. Steg 1 enligt nedan visar hur en oförändrad verksamhet kan finansieras med de uppräknade skatteintäkterna samt avsättning för löneökning och kapitalkostnader. Steg 2 nedan visar de politiska inriktningar som finns under år Steg 1 Uppräkning av kostnader exkl. verksamhetsförändringar Verksamheternas kostnader föregående år Ekonomiska Uppräkningar Skatteintäkter, SKL 16/ Övriga gemensamma poster Avsättning löneökning och kapitalkostnader Kvar till resultat efter uppräkningar Summa steg 1 kvar till ramökningar 0 Steg 2 Politiska inriktningar - Ökning av skatteintäkterna utöver SKL beräkning S+C RESULTAT 100 tkr ( ) Summa ökade intäkter Politiska verksamhetsmål inför Allaktivitetshus Datorer till skolan Arbetskläder till omsorg 500 Summa verksamhetsmål (utökning av ram) Ny skatteprognos 26/4 kom Sveriges Kommuner och Landsting ut med en ny skatteprognos. Jämfört med föregående prognos (16/2) har den förbättrats med 360 tkr. Överskottet läggs till resultatet som då blir totalt 460 tkr. 3

134 Verksamhet 1.1 Kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsens ansvar omfattar från och med 2011 i princip all verksamhet. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för all kommunal personal, oavsett var de befinner sig i organisationen. Båthamnen, Munkedals kommun Allmänt Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. skall ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. skall enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som skall behandlas av kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det. ansvarar för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten, bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt. ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin. Barn- och utbildningsfrågor Kommunstyrelsens fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorg, undervisning och biblioteksverksamhet. Styrelsen handhar även den verksamhet som gäller psykiskt utvecklingsstörda m fl avseende skol- och utbildningsfrågor. Styrelsen ska fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet, innefattande förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, komvux och uppföljningsansvar samt svenskundervisning för invandrare. Vård- och omsorgsfrågor Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Styrelsen har även hand om den verksamhet som regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt de uppgifter som regleras i lagen om riksfärdtjänst. Styrelsen ansvarar också för sjukvårdande insatser inom särskilda boenden för äldre samt ansvarar för tillstånds- och tillsynsverksamheten i alkoholärenden i enlighet med alkohollagen. Teknisk service Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens byggnads- och anläggningsverksamhet samt för allt byggande. Ansvaret omfattar även kommunens tekniska verksamhet, inkl. vatten och avlopp, renhållning, gator och vägar samt fastigheter. 4

135 135 Tillväxtfrågor Kommunstyrelsen svarar för sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor, näringslivs-, turist-, fritids-, kultur-, folkhälso- och Agenda 21-frågor samt kommunens centrala informationsverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för landsbygdsfrågor samt all fysisk planering. Figur 1.2 Politisk organisation Munkedals kommun Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, tre verksamhetssektorer samt en tillväxtenhet. Förvaltningsorganisationen i denna del ( den grova strukturen ) fastställs av kommunfullmäktige medan respektive arbetsorganisation beslutas av kommunstyrelsen eller delegat. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Figur 1.3 Tjänstemannaorganisation Munkedals kommun MAS Bibl. Koncernsamråd Kommunchef/välfärdschef Tillväxt Kost Bistånd Lars-Göran Berg Stab Tillsyn Samhällsbyggnadssektor Sektor verksamhetsstöd Välfärdssektor Område stöd Område för vård och omsorg Område för barn och utbildning 1.2 Framtiden för Kommunstyrelsens verksamheter Sektorn för Verksamhetsstöd Sektorn för verksamhetsstöd har inrättats från och med 2011 och har ägnat mycket tid åt att bygga samman de tre tidigare avdelningarna Ekonomi, Personal och Administration. Sektorns arbete omfattar i huvudsak att ge stöd och service till övriga delar av kommunförvaltningen, således ett perspektiv inåt i organisationen. Framtiden kommer att kännetecknas av en förhållandevis snabb utveckling. Nya och effektivare arbetsformer kommer att införas och samverkan med andra kommuner kommer att öka i omfattning. Som exempel på samverkan kan nämnas ett nytt och gemensamt personal- och lönesystem samordnat med Sotenäs och Lysekils kommuner. En gemensam IT-funktion tillsammans med Lysekils kommun är igång sedan årsskiftet. 5

136 136 Sektorn för Samhällsbyggnad Sektorn har stora och tunga uppgifter att genomföra i framtiden. Ett växande behov av underhåll i det kommunala fastighetsbeståndet kommer att kräva resurser. Sak samma gäller underhåll och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet (i takt med att nya verksamhets- och bostadsområden byggs ut). Samverkan med andra kommuner kommer att vara en förutsättning för att kunna erbjuda invånarna kompetent rådgivning och service, detta gäller framförallt inom VA-verksamheten där samverkan kan vara aktuellt från och med årsskiftet Även samverkan inom miljöområdet kommer att utredas under hösten. Sektorn för Välfärd Förvandlingen från två förvaltningar till en gemensam välfärdssektor har avklarats men naturligtvis återstår mycket utvecklingsarbete för att man ska kunna uppnå de mål som var tanken med omorganisationen. Redan nu kan dock sägas att möjligheterna till samverkan har ökat. Vissa rationaliseringseffekter har också blivit tydliga bl.a. genom att två staber inom f.d. BUN resp. ON nu sammanförts och minskats till en sammanlagd styrka på fem och en halv tjänster. Detta är dock inte enbart av godo eftersom arbetsbördan blivit stor, i vissa fall orimligt stor, vilket har medfört försämrade möjligheter att hålla samma servicenivå som tidigare. Inom Välfärdssektorn införs också ett antal nya och ökade lagkrav som syftar till att ge en ökad kvalitet för barn, elever, äldre och andra brukare. Dessa ökade krav ställer kommunen inför stora ekonomiska utmaningar, vilket kommer att bli tydligt i det kommande budgetarbetet. Inom välfärdssektorn fortsätter också genomlysningen nu med andra områden än förskola/skola eftersom avgörande beslut inom dessa verksamhetsområden fattades av kommunfullmäktige i februari. De områden som står närmast på tur är äldreomsorgen och kostorganisationen. Därefter bör frågor inom LSS och andra delar inom stödområdet belysas och diskuteras. Tillväxtenheten I det korta perspektivet kommer tillväxtenheten fram till 2013 att fortsätta att delta i eller driva tillväxtprojekt inom ramen för samarbetet i norra Bohuslän. Samarbetet med kommuner i Dalsland samt Uddevalla kommun kommer att utökas. Samarbetet kommer i första hand att inriktas på landsbygdsutveckling, kultur samt service till företag. En prioriterad uppgift är också att ge föreningslivet bättre förutsättningar att hålla sina verksamheter igång. Tyngdpunkter ligger här på aktiviteter för barn och ungdomar. Ett allaktivitetshus planeras som komplement till föreningarnas verksamheter. Ungdomsarbetslösheten i kommunen är hög och kräver också åtgärder. Nya och utvidgade insatser är därför nödvändiga. Den Framtidsplan som nyligen fastställts kan komma att behöva omarbetas och nya detaljplaner tillkomma. Tungenäset kommer att ha hög prioritet. Folkhälsoarbetet kommer på både kort och lång sikt att fortsätta att kartlägga invånarnas hälsostatus. Information och åtgärder syftande till att förbättra folkhälsan kommer att få ökad betydelse. Anpassning av förvaltningsorganisationen Vid årsskiftet bytte förre kommunchefen uppdrag och tjänsten som välfärdschef samordnades med kommunchefstjänsten. Detta får till följd att förvaltningsorganisationen måste ses över. Detta arbete beräknas vara avslutat före sommaren

137 Visioner och Mål 2.1 Nulägesanalys Styrkor och svagheter i den egna organisationen är direkt möjliga att påverka. Möjligheter och hot i den externa miljön skall identifieras även om de inte är möjliga att påverka direkt. Istället måste organisationen hitta sätt att undvika hot och tillvarata möjligheter som finns i omgivningen. 2.2 Vision 2025 Munkedal - mer av livet! (vision 2025 bifogas som bilaga) 7

138 Styrkort, Kommunfullmäktiges förslag till styrkort är tillika Kommunstyrelsens styrkort (Styrkortet föregående år föreslås gälla även för år 2013, med ändringar av mått som presenteras i bilaga 2): Kommunfullmäktige Budgetår 2012 Antaget KF Dnr KS En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle Mål Strategi Mått 1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger ökat handlingsutrymme 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen 2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, miljömässigt 3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid 3. Minska energianvändningen åt pedagogisk utveckling 4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd 5. Tillväxt - Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare 1. VoO - Införa värdighetsgaranti 1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, 1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet arbetssätt och dokumentation 1. Kritisk granskning av investeringar 2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge 1. Möjlighet till förändrad förutsättningar utifrån individuella behov sysselsättningsgrad 1-2. Bostadsförsörjningsplan 1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet 1-2. Se över och förtydliga 3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola 1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja och ansvarsfördelningen inom förebygga ohälsa. kommunen 2. Avsättning sker då utrymme ges i resultatet 4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning 5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverka med föreningslivet 3. Energieffektivisering, annan uppvärmning 6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,1 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr. 1. Positiv soliditetsutveckling, dvs förbättras jämfört med V o O - Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner - NKI undersökning, bättre resultat än föreg.år av upplevelse av välbefinnande. - Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föreg.år 2. B o U - Betyg i årkurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde - Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3, 6, 9 - Bättre reslutat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang. demokrati, mobbing osv 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga - Öka skolnärvaron - Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät 1-2. Tidmätning 1. Processkartläggning 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) - Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 2. Minskad pensionsskuld 4. Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa - Öka andel i praktikplats 1. Välfärdsbokslut vartannat år 1. Följa folkhälsoindex årligen 1-2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar nya företag ett resultat av utredning, allaktivitethus. 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas 2. Följa demografi av ålderspyramid. jämfört med föreg.år 6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen 3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska 8

139 Sammanställning av ramförutsättningar 2013 Preliminära ramar 2013 Ramar 2013 inkl. anpassningar och politiska satsningar Belopp i tkr Kommunstyrelsen, ram Miljö och byggnämnden Smånämnder 2422 Summa Ramar Ramarna per nämnd är inklusive de anpassningar som föreslås till år Här ingår även kommunbidrag för Företagshälsovård. Specifikation av övergripande poster Belopp i tkr Intäkter och övergripande poster Centrala poster 2013, löneökningar och kapitalkostnader Gemensamma poster Räntor Skatter och statsbidrag enligt SKL:s prognos Politiskt mål, +100 tkr i budgeterat resultat 460 Ökning av skatteintäkterna utöver SKL:s prognos Summa intäkter och övergripande poster Netto 0 Centrala poster Till löneökningar sätts tkr av och till kapitalkostnader sätts tkr (2 000 tkr för 2013), samt justering för Västtrafik med -350 tkr. Gemensamma poster Intäkter för internränta och sociala avgifter, samt pensionskostnader och löneskatt. Räntor Räntekostnaderna uppgår till tkr. Skatter och statsbidrag Skatteprognosen som Sveriges kommuner och landsting kom ut med den 26 april var förbättrad med 360 tkr jämfört med prognosen i februari. Budgeterat resultat och ökning av skatteintäkterna Det budgeterade resultatet sätts till +100 tkr enligt politiska viljeinriktningar. Den nya skatteprognosen som kom 26/4 visade en förbättring på 360 tkr som läggs till resultatet som därmed uppgår till 460 tkr. Dessutom ökas skatteintäkterna med tkr utöver SKL:s prognos. 9

140 Verksamhetsförändringar 2013 Nedan specificeras de verksamhetsförändringar som tillkommer till år 2013 och som beror på demografi, ökad efterfrågan, politiska satsningar och andra kvalitetsförändringar samt prisförändringar. Verksamhetsförändringar inom Tillväxtenheten Belopp tkr Detaljplaner 400 Minskad intäkt VA 357 AME-tjänst 250 Allaktivitetshus Summa Detaljplaner Ökade kostnader för detaljplaner vad gäller områdena Bergsvik och Gårvik. Minskad intäkt VA Vid eventuellt bildande av gemensamt VA-bolag med Färgelanda kommun och Uddevalla kommun kommer intäkten för administrationen att upphöra. AME-tjänst Utökning av tjänst inom LSS daglig verksamhet på grund av fler deltagare. Allaktivitetshus Under 2012 pågår förberedelser för att under 2013 kunna starta ett allaktivitetshus. För tillfället pågår sonderingar kring lokal placering av denna verksamhet. Verksamhetsförändringar inom sektorn för Samhällsbyggnad Belopp tkr Driftskostnader för lokaler 600 Summa 600 Driftskostnader för lokaler Ökade driftskostnader för befintliga lokaler. 10

141 141 Verksamhetsförändringar inom sektorn för Välfärd Belopp tkr Färre gymnasieelever Prisuppräkning gymnasieplatser 800 Minskade intäkter: statsbidrag och minskat elevantal Ökat barnantal i förskolan 490 Förändring skolorganisation ht Prisuppräkning platser inom område Stöd 270 IFO-Tjänst, barn och unga 600 Placeringar barn och unga Minskning av försörjningsstöd Ökad bemanning inom Vård och omsorg Minskade kostnader livsmedel inom Välfärd -200 Ökade kostnader för Vård och omsorg 450 Enhetschef vård och omsorg 350 Datorer till skolan 500 Arbetskläder till Vård och omsorg 500 Summa Färre gymnasieelever De närmaste åren kommer elevminskningen att få sitt genomslag även på gymnasienivå. För budgetåret 2013 beräknas i snitt 20 elever färre jämfört med föregående år. Prisuppräkning gymnasieplatser Prisuppräkning av köpta platser inom gymnasiet. Minskade intäkter: statsbidrag och minskat elevantal Redan under år 2012 har det varit minskade intäkter i form av statsbidrag inom Yrkesvux, detta förväntas kvarstå under Dessutom har elevantalet inom Processtekniska gymnasiet minskat de senaste åren, om denna utveckling fortsätter ger detta i så fall minskade intäkter för kommunen. Dock har det under våren 2012 tillkommit nya elever. Ökat barnantal i förskolan Kommunen ser en utökning av efterfrågan på platser inom förskolan. Förändring skolorganisationen ht 2013 Höstterminen 2013 kommer verksamheten för årskurs 6 att bedrivas på de skolor där eleverna haft sin skolgång i årskurs 5, dessutom kommer årskurs 7-9 i Hedekas att förflyttas till Kungsmarksskolan. Dessa förändringar ger minskade kostnader. Prisuppräkning platser inom Område Stöd Prisuppräkning av köpta platser inom område Stöd. IFO-tjänst, barn och unga Ökat behov av personal inom IFO-verksamheten, arbetsledare till enheten. Placeringar av barn och unga Ökade kostnader för placeringar av barn och unga inom IFO-verksamheten då vår bedömning är att anmälningar kring barn och unga kommer ligga på fortsatt hög nivå inom kommunen. Och utifrån den bedömningen så ser vi att behovet av placeringar kommer vara fortsatt högt. Minskning av försörjningsstöd Trenden under den senaste perioden har varit minskade kostnader vad gäller försörjningsstöd. Ledningsgruppen bedömer att arbetsmarknadsläget kommer förändras till det positiva under år 13 och detta är baserat på Regeringens och andra institutioners prognoser. Etableringen av IKEA i Uddevalla kommer också förhoppningsvis påverka arbetsmarknadsläget i kommunen. 11

142 142 Ökad bemanning inom Vård och omsorg För att tydliggöra och skärpa kraven i socialtjänstlagen har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen tagit fram föreskrifter med bindande regler om bemanning som planeras gälla från och med 1 januari Om Munkedals kommun ska ta dessa regler på allvar krävs en ökad bemanning på vård och omsorgsboende och i hemsjukvården. Minskade kostnader livsmedel inom Välfärd På grund av ett nytt avtal för livsmedel förväntas kostnaderna för livsmedel att minska. Ökade kostnader för Vård och omsorg Ökade kostnader för hemtjänst, samt för förbrukningsmaterial inom äldreomsorgen, såsom inkontinensartiklar mm. Enhetschef hemsjukvård Enhetscheferna inom äldreomsorgen ansvarar för stora organisationer med i snitt medarbetare och en verksamhet som ska fungera 24 timmar/dygn. För att kunna upprätthålla en god kvalitet i vården och en rimlig arbetsmiljö för såväl omvårdnadspersonal som för cheferna bör vård och omsorgs ledning förstärkas. Datorer till skolan Förändringar i kursplaner och omvärldsförändringar i övrigt ställer allt ökande krav på datortillgång för elever och personal. Detta förväntas på sikt minska kostnaderna för läromedel. Arbetskläder till Vård och omsorg Kostnad för arbetskläder med cirkulationstvätt kostar ca 3000 kr/person och år. Med ca 450 anställda är det en kostnad om 1,4 mkr/år. 500 tkr år 2012 täcker kostnaden för en tredjedel av verksamhetens personal. Tillkommande verksamhetsförändringar inom områdena (utöver ovanstående) Belopp tkr IT-tjänst inom skolan 104 Socialjour 66 Tillkommande kostnader LSS 50 Summa 220 IT-tjänst inom skolan IT-tjänst inom skolan med 20 % motsvarar 104 tkr. Tjänsten kommer att arbeta med kompensatoriska läromedel till barn i behov av särskilt stöd, samt med en utveckling av skoldatateksverksamheten. Socialjour Extra kostnader för socialjour, som är ett samarbete med andra kommuner. Tillkommande kostnader LSS Tillkommande uppräkning av LSS-kostnader. 12

143 Verksamhetsanpassningar För att finansiera de förändringar som tillkommer till år 2013 krävs det att verksamheterna gör anpassningar enligt nedan: Anpassningar per sektor/område Anpassningar Tillväxtenheten -602 Sektorn för Samhällsbyggnad -841 Sektorn för Verksamhetsstöd -258 Sektorn för Välfärd (inkl -220) Område Stöd (inkl -116) Område Barn & utbildning (inkl -104) Område Vård & omsorg Summa (inkl -220) I budgetprocessen har den politiska budgetberedningen gett i uppdrag till koncernbolagen/verksamheterna att minska kommunens kostnader för deras verksamhet med -570 tkr utifrån budget Dessa preliminära minskningar skall konsekvensbeskrivas av respektive område oavsett egna äskanden. Syftet med denna process är att ge politikerna ett bättre beslutsunderlag inför budget Detta kommer att medföra minskade ramar för Kommunstyrelsens verksamheter med 570 tkr. Område KHRF Dingle/Sörbygården Räddningsförbundet Mitt Bohuslän IT-nämnd Summa Minskad ram/kostnader -250 tkr -200 tkr -120 tkr -570 tkr Anpassningarna per sektor specificeras i stycke 8-11 under rubriken Verksamhetsanpassningar och Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar. 13

144 Resultaträkning för Kommunstyrelsen (tkr) Resultaträkning Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Verksamhetens resultat Kommunbidrag Årets resultat Resultaträkning 2013 exkl. löneökningar och kapitalkostnader. Dessa är avsatta centralt och kommer senare att fördelas ut som ökat kommunbidrag. 7. Investeringsbudget Nedan presenteras investeringsbudget 2013, samt plan Kommunstyrelsens förslag om en investeringsram för 2013 uppgår till max tkr. De investeringar som man vet kommer att genomföras under 2013 är specificerade som beslutade, övriga är specificerade som planerade. De planerade investeringarna får förvaltningen begära investeringsmedel (inom ramen) löpande under året hos Kommunstyrelsen, dock med begränsningen att inte överstiga den avsatta budgeten för kapitalkostnader. Det innebär att av de tkr återstår tkr att fördela under året för planerade investeringar. Inga medel för investeringar begärs av Miljö- och byggnämnden. Mnkr Budget 2013 Budget 2013 Budget 2013 Beslutade Planerade Total Kommunstyrelsen Tillväxtenheten 2,12 3,00 5,12 Sektorn för Verksamhetsstöd 0,00 0,00 0,00 Sektorn för Samhällsbyggnad 19,40 29,15 48,55 Sektorn för Välfärd 4,52 1,00 5,52 Miljö och Bygg 0,00 0,00 0,00 Totalt för kommunen 26,04 33,15 59,19 14

145 145 Beslut Ansvar Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget Till KS förfogande Tillväxtenheten beslut KONST I OFFENTLIGA MILJÖER 1% beslut BREDBAND/ Fiber beslut DETALJPLANER plan Allaktivitetshus Sektorn för verksamhetsstöd UTBYTE PC / SKRIVARE plan SERVRAR OCH NÄTVERKSPRODUKTER plan OMBYGGNAD DATANÄT plan METAKATALOG plan INTEGRATIONSPROGRAM plan plan Förändrad dokumenthantering plan Nytt datalagringssystem (SAN) plan PERSONAL- OCH LÖNESYSTEM plan Nytt ekonomisystem Sektor för välfärd beslut Område VoU samt Stöd beslut Nytt verksamhetssystem VO plan Nytt datasystem till BoU beslut Område Barn och utbildning inv Samhällsbyggnadssektorn GATA MARK Beslut BELÄGGN O BROARB Beslut BELÄGGNING VÄSTERGÅRD Beslut Beläggning SMEDBERG Beslut ÅTGÄRDER GATUBELYSN Beslut KARTA plan GEOTEKNISK FOLKETS PARK plan BÅTHAMN SALTKÄLLAN osäker plan STRAT FASTIGHETSFÖRVÄRV Beslut UTB BOSTADS/IND_OMR Beslut HANDIKAPPÅTGÄRDER GATA MM plan GC-Väg TUNGENÄSET plan INDUSTRIOMR SÄLEBY Beslut INDUSTRIOMR SÄLEBY försäljning plan BOSTÄDER KORPÅS osäker plan BOSTÄDER KORPÅS försäljning Beslut MÖEVÄGEN GC O VÄGFÖRB Beslut KÖP MARK SKINNF.RÖD/GLÄB Beslut P-PLATSER M. CENTRUM plan KÖP FASTIGHET GLÄBORG plan KÖP FASTIGHET GLÄBORG plan GC-VÄG GLÄBORG plan GC UTMED STALEVÄGEN plan GC SALTKÄLLAN plan SKATEBOARDANLÄGGNING plan Handikappanpassad lekplats plan UTBYGGN BOSTADSO MÖEG /C Sörbygdsvägen

146 146 FASTIGHETER SÄKERHETSHÖJANDE beslut ÅTGÄRDER beslut OMB KOMMUNALA FASTIGHETER beslut FIBERANSLUTNINGAR I VERKSAMHETEN beslut FAST UNDERHÅLL beslut KOM KÖK plan GÅRVIK TOALETT beslut ENGERGIÅTGÄRDER beslut ÅTGÄRDER HISSAR beslut ÅTGÄRDER ISHALL beslut HANDIKAPPANPASSNING beslut BRANDSÄKERHET beslut NYTT ARKIV beslut Ombyggnad toaletter kommunhuset plan Effekter utredning omsorg plan OMB HÄLLEVADSHOLMS SKOLA plan DINGLE FÖRSKOLA plan ÖNNEBACKA FÖRSKOLA beslut ENERGI HÄLLEVADSHOLMS SKOLA beslut TAK SPORTHALLEN beslut ENERGI BRUKSSKOLAN objekt: beslut ELKRAFT EKEBACKEN objekt: beslut SPRINKLER SKOLA/ÄLDREBOENDE VA-KOLLEKTIVET VA-SANERING inkl sanering plan v.västergård beslut ÅTG VATTENTÄKT, filkter för torp o kärnsjön plan VATTENRESERVOAR beslut VA-SALTKÄLLAN beslut VA-SALTKÄLLAN plan VA-TUNGENÄSET etapp 2 Gårvik plan VA-BERGSVIK plan VA-BERGSVIK INTÄKT plan VA- GÅRVIK plan VA- GÅRVIK INTÄKT plan FÖRST VA HOGA plan FÖRST VA HENSBACKA beslut MASKINUTBYTE VA beslut OMB ARV plan VA-GLÄBORG osäker plan VA-GLÄBORG osäker intäkt plan VA-HENSBACKA osäker plan VA-HENSBACKA osäker intäkter plan SAMVERKAN UDDEVALLA osäker plan VA-UTB KORPÅS plan VA-UTB KORPÅS intäkt PARK&SKOG beslut REDSKAP, inkl byte taktor beslut DIV BAD,LEK Summa kommunstyrelsen Förslag Politiskt ram

147 Beskrivning av investeringar Tillväxtenheten Bredband: En gemensam satsning av Munkedals kommun och Västra Götalandsregionen avseende stamnät och anslutningspunkter med start under Beräknat behov av investeringsmedel under 2012 är ca tkr, till år 2013 avsätts 1000 tkr. Detaljplaner: Investeringsmedel för detaljplaner på 700 tkr: En ny detaljplan för handel- och småindustriändamål t.ex. kan kosta upp mot en halv miljon med geoteknisk utredning, arkeologisk utredning, naturinventering, buller beräkningar mm. samt upprättande av planhandlingarna. Konst i offentliga miljöer: 366 tkr avsätts till konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer; Påbörjad utformning av Örekilsparken, vägen från Munkedals torg mot parken. Utformning av Hedekas torg. Sektorn för Samhällsbyggnad Gata mark Beläggn o broarb: Löpande toppbeläggning och brounderhåll Åtg.gatubelysning: Åtgärder på kommunens belysningsanläggningar för energisparande och högre säkerhet. Karta: Successivt framtagande av nya kartor för detaljplaner, projekteringar och utb av bostads/ind omr. Strat fastighetsförv: Köp av fastigheter viktiga för kommunens utveckling. Utb bostads/ind omr: Utbyggnad och komplettering av områden Handikappåtgärder gata: Åtgärder för att förbättra framkomlighet Utb Säleby ind omr: Utbyggnad enligt ny plan för handel, industri etc. Planen antogs av KS i under Möevägen GC o vägförb: Ny gc-bana längs Möevägen för att skapa ett sammanhängande system samt ombyggnadsåtgärder på Möevägen Köp fastighet Gläborg: Inköp av strategiska fastigheter enligt avtal för att kunna skapa ett industriområde Fastighet Säkerhetshöj åtg: Åtg med lås, larm och brandskydd för att förbättra säkerheten och sänka försäkringskostnaden. Omb kom fast: Verksamheterna anmäler större och mindre behov av ombyggnader som en följd av verksamhetsförändringar. Fastighets underhåll: Satsning på framförallt yttre underhåll på kommunala fastigheter. Kommunala kök: Många kök har anmärkningar på hygien och utrymme och är i behov av ombyggnad. Energisparåtgärder: Åtgärder enligt Energiplanen för att sänka kostnader och minska beroendet av olja och el. Åtgärder ishall: renoverings- och upprustningsåtgärder bör vidtas Handikappsanpassning: Förbättring av tillgänglighet i kommunala fastigheter Brandsäkerhet: Åtgärder för förbättrad brandsäkerhet i kommunala fastigheter Energi bruksskolan: Energibesparings- och konverteringsåtgärder bör genomföras. Park & Skog Redskap: Regelmässigt utbyte av maskiner i verksamheten Div bad, lek: Åtg på badplatser och lekplatser VA-kollektivet Va-sanering: Löpande sanering för bättre kvalite och mindre ovidkommande vatten Åtgärder vattentäkt: Åtgärder för att öka kapaciteten och förbättra kvaliten VA- vattenreservoar: En ny reservoar behöver byggas för ökad driftssäkerhet VA-Gårvik: Ny ledningar i Gårviks samhälle i anslutning till planarbete VA- Maskinutbyte: Byte av havererade maskiner och anläggningsdelar Omb ARV: Omb behöver vidtas i verken som en följd av utbyggnader, dock oklart vilka. 17

148 148 Sektorn för Välfärd Vård och omsorg samt Stöd Verksamhetssystem tkr Nytt verksamhetssystem till Vård och omsorg samt Stöd: Inköp av gemensamt verksamhetssystem. Trygghetslarm särskilda boende:1 275 tkr Larmsystemen på samtliga äldreboenden är omoderna och inga reservdelar tillverkas längre. Gruppbostäderna inom LSS har olika speciallösningar som inte är tillförlitliga. Det är angeläget att under byta ut larmen på samtliga äldreboenden och gruppboende LSS. Upphandling pågår. Trygghetslarm ordinärt boende: 200 tkr Upphandling är klar och trygghetstelefonerna kommer bytas ut succesivt för att anpassas till olika telefonilösningar. Arbetstekniska hjälpmedel: 150 tkr Räddningslakan saknas i samtliga boenden vilket är nödvändigt om en person som är sängliggande måste evakueras vid en eventuell brand. Inköp av taklyftar. Inventarier: 400 tkr Under flera år av restriktivitet gällande inköp under flera år, är behovet stort av att byta ut en del inventarier både inom vård och omsorg, samt stöd. Barn och utbildning: tkr Investeringar i möbler och övriga inventarier. Huvuddelen av dessa avser investeringar för att möta den förändrade strukturen inom skola och förskola till höstterminen

149 Tillväxtenheten 8.1 Verksamhet Tillväxtenheten har som sin övergripande uppgift att vara kommunens gemensamma resurs i tillväxt- och utvecklingsfrågor. Inom ramen för detta övergripande ansvar hanterar avdelningen EU-projekt, marknadsförings- och värdskapsfrågor, kommunens bostadspolitik och försköningsfrågor. Andra väsentliga ansvarsområden är folkhälsofrågorna samt övergripande utvecklingsprojekt. Tillväxtenheten handhar all fysisk planering (översiktlig- och detaljplanering). På avdelningen finns också kommunens näringslivsfunktion och enheten för arbetsmarknadsfrågor. Även frågor som rör landsbygdsutveckling hanteras här. Avdelningen har ansvaret för trafikförsörjningsfrågor och håller i kontakterna med länstrafikbolaget, samt turistfrågor. Från och med 2006 har avdelningen även ansvar för kultur- och fritidsfrågor. Driving range 8.2 Verksamhetsanpassning Anpassningen för 2013 uppgår till 602 tkr. 19

150 Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Enhet: Tillväxtenheten Anpassning i tkr: 602 tkr Enheten har i uppdrag att anpassa budgeten till 2013 års budgetramar. Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? 1/ I samband med pensionering samordnas två tjänster till en, dvs. tjänsterna som näringslivschef och utvecklingsstrateg omvandlas till en ny tjänst med benämningen näringslivsutvecklare 2/ Budgeten för konsulter och köpta utredningar minskas 3/ Utökade intäkter i form av EU-projekt och liknande förväntas motsvara minst 150 tkr under Om detta inte skulle bli fallet kommer kravet på anpassning av andra utgiftsposter att öka i motsvarande grad. Detta innebär dock inga ytterligare minskningar på personalområdet. Var ska ändringarna genomföras? Tillväxtenheten, kommunstyrelens förvaltning Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Den nya tjänsten som näringslivsutvecklare är direkt påverkad genom att denna tjänst kommer att få ett bredare innehåll än tidigare än de tidigare tjänsterna som utvecklingsstrateg resp. näringslivschef. Indirekt kan flera arbetstagare påverkas eftersom användandet av externa experter kommer att minska. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Minskad service Är riskerna allvarliga eller inte? Ej allvarliga Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? I första hand berörs den nya tjänsten som näringslivsutvecklare genom att två tjänster nu samordnas till denna nyinrättade befattning. Det är inte orimligt att anta att arbetsmängden kommer att upplevas som stor. Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Återkommande samtal från ledningens sida om prioriteringar och vad som är rimligt att åstadkomma. 20

151 Framtid I det korta perspektivet kommer tillväxtenheten fram till 2013 att fortsätta att delta i eller driva tillväxtprojekt inom ramen för samarbetet i norra Bohuslän. Samarbetet med kommuner i Dalsland samt Uddevalla kommun kommer att utökas. Samarbetet kommer i första hand att inriktas på landsbygdsutveckling, kultur samt service till invånare och företag. En prioriterad uppgift är också att ge föreningslivet bättre förutsättningar att hålla sina verksamheter igång. Tyngdpunkter ligger här på aktiviteter för barn och ungdomar. Ett allaktivitetshus planeras som komplement till föreningarnas verksamheter. Ungdomsarbetslösheten i kommunen är hög och kräver också åtgärder. Nya och utvidgade insatser är därför nödvändiga. Den Framtidsplan som nyligen fastställts kan komma att behöva omarbetas och nya detaljplaner tillkomma. Tungenäset kommer att ha hög prioritet. Folkhälsoarbetet kommer på både kort och lång sikt att fortsätta att kartlägga invånarnas hälsostatus. Information och åtgärder syftande till att förbättra folkhälsan kommer att få ökad betydelse. Utbyggnaden av fiber på landsbygden har snart kommit halvvägs. Under 2013 kommer fem föreningar av tio att vara klara. Den upphandling av stamfiber i alla fiberområden som Munkedals kommun tillsammans med Västra Götalandsregionen har beslutat att tillsammans finansiera kommer att påbörjas under Nya projekt planeras inom områdena kultur och utvecklad service på landsbygd. Genom utmärkelsen Årets kommun 2011 har arbetet med tillväxtfrågorna i Munkedals kommun fått en bekräftelse om att dessa frågor är på rätt väg. Tillväxtenheten kommer fortsatt att aktivt jobba för att öka kvarboendet, inflyttningen och nyetableringar av företag i Munkedals kommun. 21

152 Sektorn för Verksamhetsstöd Personal Munkedals kommun 9.1 Verksamhet Personalenheten Enheten ansvarar för personalstrategiska frågor såsom lönepolitik, arbetsmiljö, samverkan, jämställdhet och framtida personalförsörjningsfrågor. Lag och avtalsfrågor, förhandlingar samt råd och stöd till chefer inom personalområdet. Enheten arbetar med förebyggande insatser för att minska ohälsotalen och arbetar konsultativt i rehabiliteringsärenden. Löneneheten Löneadministration, pensionshandläggning och försäkringsfrågor samt driftkörningar i lönesystemet. Ekonomienheten Enheten handhar ekonomisk service till nämnder, styrelser och förvaltningar. Detta innefattar bl. a hantering av leverantörs- och kundfakturor, kravhantering, bokföringsorder samt rådgivning i ekonomifrågor till förvaltningarna. En stor del av verksamheten är den s.k. centrala ekonomihanteringen som innebär ansvar för bl. a budget, bokslut, ekonomisk uppföljning, finansfrågor, ekonomistyrningsfrågor och ekonomiska utredningar. Inom ekonomienheten finns också ett övergripande ansvar för kommunens upphandlingsoch inköpsfrågor samt utvecklingsfrågor av ekonomiadministrativ art. Administrativa enheten Enheten ansvarar för den administrativa verksamheten kring kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd. Detta innebär bl. a sekreterarservice, post- och diariehantering, arkivvård, råd och stöd till andra förvaltningar, utrednings- och beredningsarbete, kommunrättsliga och civilrättsliga frågor m.m. Ansvaret för kommunens telefonväxel ligger här. 9.2 Verksamhetsanpassning Anpassningen för sektorn uppgår till 258 tkr för 2013 och innebär en indragning av en halvtidstjänst på administrativa enheten samt en mycket stark neddragning av insatser för kompetensutveckling och allmän restriktivitet kring inköp. 22

153 Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Konsekvens- och riskbedömning Enhet: Personalenhet, Löneenhet och Ekonomienhet. Anpassning i tkr: 108 tkr Enheten har i uppdrag att anpassa budgeten till 2013 års budgetramar. Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Minskning av anslaget för kompetensutveckling, samt allmän återhållsamhet vid inköp. Var ska ändringarna genomföras? Personalenhet, Löneenhet och Ekonomienhet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Samtliga anställda inom Personalenhet, Löneenhet och Ekonomienhet. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Sämre kvalitet på det interna stöd som ges till verksamheterna. Svårare att ajourhålla förändringar i lag och avtalskunskap. Är riskerna allvarliga eller inte? En risk i det långa perspektivet är att vi hanterar frågor på ett felaktigt sätt och att råd och stöd kan vara inaktuella och felaktiga. Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Kommunen bedöms som en mindre attraktiv arbetsplats i och med att fortbildning inte kan erbjudas utan ligger enbart på en miniminivå. Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga. Risk för oönskad personalrörlighet och att komptent personal inte kan vidmakthålla sin kunskap. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Avsätta tid för egenstudier i litteratur och utöka nyhetsbevakning via nätet. Utöka kunskapsöverföringen genom nätverksbyggande mellan kommunerna. Konsekvens- och riskbedömning Enhet: Administrativa enheten (sektorn för Verksamhetsstöd) Anpassning i tkr: 150 tkr Enheten har i uppdrag att anpassa budgeten till 2013 års budgetramar. Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Minska bemanningen vid diarieregiistreringen med 0,5 heltidstjänst genom att inte förlänga det vikariat som där finns. Den personal som har detta vikariat går då tillbaka till sin grundtjänst som är en heltidstjänst som receptionist/telefonist. Vilket i sin tur medför att det blir en övertalighet på 0,5 tjänster med uppsägning som följd. I dag delas tjänsten som receptionist/telefonist mellan två halvtidstjänster samt en tjänst på 5 % som rastavlösare. Registreringen sköts av två tjänster fördelat på tre personal förutom vikariat som förslagsvis inte förlängs 23

154 154 Var ska ändringarna genomföras? Vid diarieregistreringen och indirekt vid reception/växel. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Diarieregistrering, reception/telefonist samt rastavlösning i växeln Riskbedömning för brukare I receptionen/växeln Vilka risker innebär ändringarna? Ökad sårbarhet i och med att receptionen/växeln alltid ska vara bemannad under kontorstid, normalt För tillfället delas tjänsten av två personal vilket har underlättat bemanningen vid frånvaro och vid hög arbetsbelastning. Mertid och omfördelning av arbetsuppgifter inom enheten löser för närvarande ofta de problemen. Frånvara pga semester, APT:er, samarbetsträffar, utbildningar samt sjukdom kan uppgå till 8 10 veckor per år. Är riskerna allvarliga eller inte? Receptionen/växeln är vårt ansikte utåt, det första brukarna träffar på vid kontakt med kommunen. Vid den förväntade frånvaron måste vikarier användas som naturligtvis inte kan göra arbetet med samma kvalitet, detta kommer att uppfattas som sämre service och ge badwill. I receptionen/växeln förkommer också bakgrundsarbete såsom hantering av kommunens hyrbilar, bokföring av bilkostnader och förbrukningsmateriel, kopieringspapper och kuvert samt hantering av kommunens officiella e-brevlåda. Dessutom får anställda hjälp med att boka bilar och konferensrum. I registreringen Vilka risker innebär ändringarna? Ökad sårbarhet genom att det finns färre personal att fördela arbetet på vid frånvaro och vid hög arbetsbelastning. Registrering sker idag i två system, Diabas för Kommunstyrelsen och Reda för Miljö- och byggnämnden. Det vikariat som nu upphör har i första hand används för registrering i Reda och i andra hand för registrering i Diabas. För registrering i Reda finns kunskap endast på ytterligare en personal, för registrering i Diabas på flera. Är riskerna allvarliga eller inte? Vid frånvaro och vid hög arbetsbelastning framför allt vid registrering i Reda finns där ingen ytterligare resurs att tillgå om inte receptionisten/telefonisten kan frigöras genom att vikarie sätts in där. Att använda annan vikarie vid registrering i Reda eller Diabas är så gott som uteslutet. Registering kräver goda kunskaper i själva regitreringsarbetet och dessutom i den lagstiftning som styr kommunal verksamhet. Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Ökad arbetsbelastning naturligtvis, en halvtidstjänst tas ju bort. Planerad frånvaro kräver mer planering och oplanerad frånvara kräver ändå mer. Vid frånvaro i receptionen/växeln och vikarie sätts in måste bakgrundsarbete antingen läggas åt sidan eller utföras av någon annan på enheten. Bemanning av framför allt reception/växeln blir ett dagligt, alltid närvarande problem för chefen Är riskerna allvarliga eller inte? Riskerna är inte alvarliga 24

155 155 Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Växel/receptionen o Fler personal vid sektorn för verksamhetsstöd måste kunna lösa av under rast samt ställa upp både vid planerad och oplanerad frånvaro. Lämpligen 10st som får var sin rastavlösning under veckan, det är ju två raster om dagen. Dessa 10 får också tillsammas lösa oplanerad frånvaro genom att dela på arbetsbördan tills dess att vikarie är på plats o Växelsamarbete med kommunerna Sotenäs och Lysekil bör fördjupas så att vi ännu mer kan vikariera för varandra, inte bara som telefonister (från den egna hemkommunen) utan också som receptionister på plats. o Hantering av kommunens bilpark kan kanske automatiseras genom en liknande display som den vi har för konferensrummet. En sådan display med bokad bilar tillsammans med ett nyckelskåp ger möjlighet till självservice. En sådan lösning har naturligtvis en kostnad Registereringen o Fler registratorer måste läras sig att registrera i Reda så att sårbarheten minskar när ordinarie Reda-registrator är frånvarande o Utvecklingsprojekt, utredningar och arbetet med styrdokument måste prioriteras ner i och med att det dagliga registeringsarbetet måste utföras i första hand med hjälp av färre personal o Nb. Samarbetet med Sotenäs och Lysekil för miljöverksamheten kommer att medföra idag okända effekter för registreringen i Reda 9.4 Framtid Personalenheten Ett utvecklingsarbete har pågått utifrån ett centralt avtal (FAS 05). FAS står för förnyelse där arbetsmiljö och hälsa har fått en tydligare och starkare roll i samverkansarbetet. Syftet är att aktivt stödja en utveckling där en fungerande verksamhet går hand i hand med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Ett lokalt avtal kommer att tecknas utifrån det centrala avtalet FAS 05. Delaktighet och samverkan kommer att vara viktiga ingredienser i vad en god arbetsgivare kan erbjuda i framtiden. I avtalet betonas bland annat företagshälsovårdens roll och den beskrivs som en potential i arbetet för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Alla anställda har erbjudits personalstöd inom alla problemområden som kan inverka negativt på arbetsinsatsen. Personalstödet finns tillgängligt dygnet runt. Ett fortsatt arbete för att nå inriktningsmålet en rökfri arbetsplats och rökfri arbetstid kommer att prioriteras i framtiden. Det är en viktig faktor för den enskildes hälsa och arbetsmiljö och påverkar sjukskrivningskostnaderna. Generellt sett behöver ansträngningarna intensifieras för att sjukfrånvaron inte skall fortsatt öka. I framtiden blir det en viktig konkurrensfaktor att kunna erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser med möjlighet att ta aktivt ansvar för sin egen hälsa med stöd från arbetsgivaren. 25

156 156 Inom 15 år kommer 49 % av kommunens anställda att uppnå pensionsåldern. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka. För att både kunna behålla och rekrytera i framtiden kommer det att bli allt mer viktigt att förstärka attraktiviteten som arbetsgivare genom att satsa på jämställdhet, mångfald, hälsa, ledarskap/medarbetarskap, arbetsmiljö och lönepolitik. Insatserna bör öka för att marknadsföra kommunen som god arbetsgivare i framtiden. Det är även viktigt att öka informationsinsatserna kring ungdomars gymnasieval och framtida yrkesval. Löneenheten En gemensam systemförvaltningsorganisation kommer att byggas tillsammans med Lysekils och Sotenäs kommun. Det finns ett utredningsuppdrag till sektorchefen att ta fram förslag på ett gemensamt lönekontor, där Munkedal är värdkommun. Det fortsatta samarbetet mellan kommunerna kommer att verka för att få fram de samverkansfördelar som kan finnas genom att jämföra och utveckla arbetssätt, gemensamma rutiner och fortbildningsinsatser. Ekonomienheten Enheten kommer under 2012 fokusera på att blir duktiga på att utföra de mest grundläggande arbetsuppgifterna på ett klanderfritt sätt. Målsättningen inför 2013 är att höja gruppens gemensamma kompetens ytterligare för att möta de utmaningar som uppstår i samband med de stora systembyten som kommer att behöva genomföras inom snar framtid. Administrativa enheten De administrativa effekterna av den nya politiska organisationen och den nya förvaltningsorganisationen är oklar. Antalet nämnder minskades men samtidigt kan nya utskott skapas som kräver utökat administrativt stöd. Samarbete över kommungränserna i form av nya kommunalförbund eller gemensamma nämnder kan bli verklighet och som också ställa krav på utökat administrativ hjälp. Vårt dokument- och ärendesystem Diabas kommer med nya moduler som underlättar för handläggare att sköta sin ärendeadministration på egen hand vilket kan bli en avlastning för registraturen. Krav på ökad insyn i den politiska beslutsprocessen kan tillgodoses med hjälp av ny teknik, till exempel videosända fullmäktigemöten. Detta tillsammans med digital hantering av kallelser och möten, innebära nya krav på kunskaper och bemanning. Vårt ärendesystem utvecklas också för att förenkla insynen i de kommunala beslutsprocesserna. 26

157 Sektorn för Samhällsbyggnad 10.1 Verksamhet Sektorn har fyra enheter, varav tre är underställda KS. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall erbjudas lokaler med god service och kvalité. Enheten VA/park ansvarar för avfallshantering, offentlig renhållning, drift och underhåll av VA-nät med tillhörande vattenverk, reningsverk, pumpstationer och vattenreservoarer samt skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunens verksamhetsfastigheter samt skötsel av kommunens badplatser. Kommunens vägar, gångoch cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom mark och exploateringsenheten. Vy över Dingle. Foto: Kjell Holmner Verksamhetsanpassning Anpassningen uppgår till 841 tkr och löses genom allmän återhållsamhet, mindre fastighetsoch gatuunderhåll, minskat anslag till lantmäteriförrättningar och köp av konsultinsatser. Inga allvarliga konsekvenser befaras. 27

158 Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar Enhet: Sektorn för Samhällsbyggnad Anpassning i tkr: 841 tkr Enheten har i uppdrag att anpassa budgeten till 2013 års budgetramar. Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Minskning av nedanstående budgetposter: - Konsulter 50 tkr (av 100 tkr). - Gatuunderhåll 50 tkr (av 340 tkr). - Lantmäteriförrättningar 50 tkr (av 100 tkr). - Debitera investeringsprojekt 50 tkr. Förvaltningen driver vissa investeringsprojekt istället för att anlita extern projektledare/konsult. Nedlagd arbetstid debiteras. - Möbler i Forum 250 tkr (av 300 tkr). Inga nya möbler i sammanträdesrum eller arbetsrum. Medel endast för vissa akuta inköp. - Städ i Forum 120 tkr. 0,5 tjänst(kvar blir 1 tjänst) återbesätts inte (aug 2013) när medarbetaren går i pension. Städintervallet glesas ut och det är risk att lokalerna blir dammigare och smutsigare. - Fastighetsunderhåll 271 tkr (av 3229 tkr). Underhållsnivån minskar från 60 kr per m 2 till 54 kr per m 2. Var ska ändringarna genomföras? Inom sektorn för Samhällsbyggnad Alla byggnader påverkas. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Enskilda personers arbetsmiljö påverkas genom att utbyte av möbler uteblir. Arbetstagare i forum påverkas av minskning av städ. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? - Konsulter: Flexibiliteten avseende utredningar etc minskar. - Gatuunderhåll: Underhållet är redan lågt och gator, broar, räcken mm är slitna och i behov av insatser. Det eftersatta underhållet ökar. - Lantmäteriförrättningar: Möjligheten att driva förrättningar för att tex bilda nya vägföreningar minskar. - Debitera investeringsprojekt: Ingen påverkan - Möbler i Forum: Ingen påverkan - Städ i Forum: Ingen direkt påverkan - Fastighetsunderhåll: Underhållsbehovet som redan är stort ökar och det gör sannolikt även missnöjet med lokalernas utseende och funktion från brukarnas/nyttjarnas sida. Är riskerna allvarliga eller inte? Att inte underhålla fastigheterna kan leda till kapitalförstöring. 28

159 159 Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? - Konsulter:Ingen påverkan - Gatuunderhåll: Ingen påverkan - Lantmäteriförrättningar: Ingen påverkan - Debitera investeringsprojekt: Ingen påverkan - Möbler i Forum: Arbetsmiljön för vissa medarbetare kommer inte att förbättras eftersom anpassade möbler inte köps in och ingen energisnål belysning inköps. - Städ i Forum: Kan ge försämrad arbetsmiljö. - Fastighetsunderhåll: Kan ge försämrad arbetsmiljö Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen allvarlig påverkan på kort sikt. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Kvarvarande resurser måste prioriteras till där nyttan är som störst. Städning av toaletter utförs i oförändrad omfattning. Underhållsnivåer måste ses över inom några år Framtid Utbyggnad av bostads- och industriområde kommer att vara av större vikt för kommunen under kommande år, och kommer därmed att vara en prioriterad uppgift. Tid kommer att läggas för att få GIS- och kartsystem mer tillgängligt och för att öka användningen av dessa system i verksamheterna. Samverkansdiskussioner med andra kommuner kommer att fortsätta och leder förhoppningsvis till bättre service och effektivare verksamhet. Under 2013 bildas (enligt förslag) ett va-bolag i samverkan med Uddevalla och Färgelanda. Inom miljöområdet bildas gemensam nämnd och förvaltningsorganisation med Lysekil och ev Sotenäs. Va-utbyggnaden fortsätter för att svara upp mot pågående planarbete på Tungenäset och längs E6:an. I Rambos regi fortsätter renhållningsverksamheten att utvecklas. 29

160 Sektorn för Välfärd 11.1 Verksamhet Från och med 2011 är det kommunstyrelsen som ansvarar för verksamheten inom välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar verksamheter inom barn- och utbildning, vård och omsorg samt stöd. Nedan presenteras organisationen och dess verksamheter närmare. Välfärdssektorns verksamheter omfattar en stor mängd lagar och förordningar. Det handlar främst om Skollag, Bibliotekslag, Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Lagen om assistansersättning (Lass) samt det kommunala ansvaret inom sjukvård och rehabilitering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Välfärdssektorn övergripande organisation som den ser ut våren 2012 Merparten av verksamheten ligger organisatoriskt i de tre områdena Barn & Utbildning, Stöd samt Vård & Omsorg. Dessa beskrivs nedan. På en övergripande nivå finns kostenhet och biblioteksenhet samt stab, medicinskt ansvarig sköterska och biståndshandläggare. Under våren 2012 pågår arbete med att anpassa organisationen. Detta arbete förväntas vara klart sommaren 2012 och kommer att gälla från och med hösten Kostenheten leds av kommunens kostchef och ansvarar för måltidsproduktion inom äldreomsorg, skola och barnomsorg. Detta innebär att i enlighet med nationella riktlinjer och Kommunens kostpolicy, försörja äldreboenden, skolor och förskolor med måltider. Biblioteksenheten leds av bibliotekschefen och ansvarar för huvudbiblioteket i kommunhuset Forum i Munkedal. Enheten arbetar utåtriktat både mot allmänhet, kommunala inrättningar, föreningar, studieförbund och regionala institutioner. De tre kommundelsbibliotek som finns i kommunen ligger organisatoriskt under respektive rektorsområde. Staben består av utredare, barnomsorgssekreterare, avgiftshandläggare, skolskjutssamordnare, färdtjänsthandläggare, systemansvarig samt handläggare. Medicinskt ansvarig sköterska (MAS) arbetar med att säkerställa att kommunens vård och omsorg bedrivs på ett säkert sätt. Biståndshandläggarna ligger organisatoriskt på det övergripande planet för att tydligt markera skillnaden mellan denna funktion och den vård- och omsorgsgivande verksamheten. 30

161 161 Område Barn och utbildning Området samlar de verksamheter som arbetar med utbildning, allt från förskola till vuxenutbildning. Området leds av en områdeschef på 100 %. Centrumskolan i Dingle Verksamheterna är indelade i 8 resultatenheter med en förskolechef/rektor som ansvarig för respektive enhet. Lilla Foss förskola 31

162 162 Område Stöd Område stöd har en områdeschef på deltid. Chefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, socialpsykiatri och integrationsenhet. Chefen är också enhetschef för resursteamet barn och unga samt arbetsledare/personalansvarig för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra. Området har sex huvudsakliga enheter; Individ- och familjeomsorg (IFO), Lagen om särskilt stöd (LSS), socialpsykiatri (boendestöd) samt resursteamet barn och unga, integrationsenhet,(flyktingmottagning/put boende samt biståndsenhet. Område Vård och omsorg Område Vård & Omsorg samlar de verksamheter som riktar sig till äldre. Området leds av en områdeschef 100 %. Entrén till Ekebacken Foto: Markus Strinning Verksamheterna är indelade i sju resultatenheter som leds av enhetschefer. 32