Djuromsorg viktigt för konsumenter. tips. Kul för innekatten Så bor Sveriges kycklingar Politiker debatterade vargjakt och tidelag

Transkript

1 En tidning från Djurskyddet Sverige Nr Årgång 120 tips Kul för innekatten Så bor Sveriges kycklingar Politiker debatterade vargjakt och tidelag Hundfamilj riskerar vräkas Djuromsorg viktigt för konsumenter 1

2 Utgåva Nummer Årgång 120 Ansvarig utgivare Sven Stenson Vik redaktör Birgitta Wiberg Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, icke-beställt material. Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Binh Tan, binh.tan@ardeo.se Omslagsfoto Birgitta Wiberg Grafisk form Lena Carlberger Hedlund Manusstopp för nummer 4 25 oktober Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan Johanneshov Tel: Fax: info@djurskyddet.se redaktionen@djurskyddet.se Plusgiro: Bankgiro: Förbundsstyrelsen Ordförande Sven Stenson Vice ordförande Gabrielle Rosendahl Ledamöter Johan Beck-Friis, Håkan Bredin, Sven-Erik Alhem, Ulrike Segerström, Eva Norberg, Terese Holmberg, Ingrid Redbo Suppleanter Stefan Pettersson, Katarina Lingehag-Ekholm, Anton Dahlén. Kansli Generalsekreterare Åsa Hagelstedt Ekonomiansvarig Bruno Maras Administration Åsa Hedberg Kanslistöd Bella Öberg Informatör Sara Frick Kolmyr Projektledare Rede Sarah Vikslund Djuren behöver din hjälp! Läs mer på sidan 31 vad du kan göra. Sluta hyckla ministern! Djurskyddet Sverige har tagit ställning för att det är okej att nyttja djur för människors syften om djuren behandlas på ett bra sätt. Men hur vet man det? Inom EU finns i dag inget krav på obligatorisk ursprungsmärkning för gris, lamm, kyckling och mejeriprodukter Den frivilliga märkning som finns är ofta vilseledande. Den landsbeteckning som finns säger inget om var djuret fötts upp och var det slaktats. Det är stor risk att djuret varit obedövat innan slakt. Sverige är ett av fåtal länder i EU som ställer krav på bedövning vid slakt. En ändring kan vara på gång. I juni röstade EU-parlamentet för nya krav på ursprungsmärkning i EU. Ledamöterna vill att kravet ska gälla alla sorters köttoch fågelprodukter samt mejerivaror. Ett mycket bra förslag! Men garanterar en sådan märkning att svenska djur levt enligt svensk djurskyddslagstiftning? Nej, knappast. Trots att djurskyddslagen endast anger en miniminivå på djurskyddet visar larmrapporter om vanvård och smygtagna filmer att många bönder struntar i lagstiftningen. Och det kan de göra i godan ro eftersom länsstyrelsen, Tyck till! Mejla dina ideér och åsikter till oss på redaktionen@djurskyddet.se djurskyddet sverige är med sina drygt medlemmar och 58 anslutna djurskyddsföreningar en av Sveriges största djurskyddsorganisationer. Vi har arbetat i över 100 år för att hjälpa djuren. vi arbetar för att alla djur ska ha det bra. Vi vill att alla djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och att djurens livskvalitet ska förbättras. Vi vill att alla människor visar respekt och tar ansvar för alla djur. Vi opinionsbildar och påverkar politiker för att förbättra djurskyddslagstiftningen. Vi finns representerade i olika arbetsgrupper och kommittéer samt är en remissinstans åt departement och myndigheter. som ska se till att lagen efterlevs, inte har tid att utföra kontrollerna. Många bönder klagar på att Sveriges stränga djurskyddslag gör att de inte kan konkurrera med andra länder. Centerpartiet, med jordbruksminister Eskil Erlandsson i spetsen, lovar i sitt valmanifest att djurskyddet ska styras mer med sunt bonnförnuft än av lagar och regler. Samtidigt skryter svenska bönder och nämnde minister om den svenska djurskyddslagen som de menar är världens bästa. Det kallar jag hyckleri! BIRGITTA WIBERG VIK REDAKTÖR birgitta.wiberg@djurskyddet.se Våra lokala föreningar arbetar bland annat med att ta hand om djur som har blivit hemlösa och vanvårdade. Internationellt arbetar vi genom Nordiska Djurskyddsrådet, Eurogroup for Animals och World society for Protection of Animals (WSPA) Vårt arbete finansieras av medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet har 90-konto, verksamheten kontrolleras därmed av Svensk Insamlingskontroll, SFI. Läs mer på 2 Får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 INNEHÅLL Djuromsorg viktigt för konsumenter Sidan 8 Stämma med både skratt och allvar Sidan 18 Hundfamilj riskerar att vräkas Sidan 27 Sidan 20 Innehåll nr Skriv till Djurskyddet 4 I korthet 6 Djuromsorg viktigt för konsumenter 8 Så bor Sveriges kycklingar 10 Djurplågeriet fortsätter i Australien 12 Rabaldret väckte handeln 13 Kul för innekatten 14 Djurskyddet träffade politiker i Almedalen 16 Stämma med både skratt och allvar 18 Marie ryckte ut med djurpolisen 20 Följ med till katthemmet i Köping 22 Vi tipsar! 24 Hundfamilj riskerar att vräkas 27 Fråga etologen och veterinären 28 Kolumnen med Göran Greider 29 Våra anslutna föreningar 30 Sista ordet 31 Så bor Sveriges kycklingar Sidan 10 Följ med till katthemmet i Köping Sidan 22 Djurskyddet träffade politiker i Almedalen Sidan 16 3

4 TEMA HUND DEBATT E-post: Adress: Djurskyddet Sverige, Redaktionen, Rökerigatan 19, Johanneshov Skriv till Djurskyddet! Vad tycker du är viktigt? Skicka in dina åsikter hit! Foto: elsa frizell Jakt är ingen mänsklig rättighet Att jaga är ingen mänsklig rättighet. Så skrev två företrädare för skogsbolaget Sveaskog i en debattartikel i Västerbottens folkblad. Så sant som det är sagt! Upphovet till artikeln grundar sig på jägarnas upprördhet på de prisjusteringar av jaktarrenden som Sveaskog föreslagit. Jakt är ingen mänsklig rättighet. Det är en hobby som kostar och ett intresse som man prioriterar mot andra uppgifter, skriver företrädarna. Det är oerhört beklagligt och djupt beklämmande att det ska behöva gå så långt att jakten på de vilda djuren nu mera anses vara sport och hobby. Tänka sig att skjuta ihjäl värnlösa och fredliga djur bara för nöjes skull. Många jägare drömmer om att få skjuta en björn, hur känslolös får man bli? Allt detta sårar oss djurvänner djupt. När ska makthavarna ta hänsyn till det vi känner? Ilskan och vreden inom oss stiger när vi ser hur man behandlar våra fyrfota vänner. De politiker som står på vår sida måste nu höja rösten ordentligt och ta till ett språk som riksdagens jaktklubb begriper. Jaktföretagen som tar hit tusentals utländska jägare måste förbjudas. Det är val i höst och vi är hundratusentals djurvänner som röstar på de politiker som har samma åsikt som vi. Men ni måste stå upp och visa vilka ni är! ÅKE ESPEGREN Förbjud spödrivning inom trav- och galoppsporten! Spödrivning inom galopp- och travsporten berör mig väldigt illa. Värst är faktiskt att se när galopphästarna får upprepade slag med uppvinklat spö och ryttaren dessutom släpper tygeltaget och får ännu längre räckvidd med piskan. Ofta pågår denna misshandel nästan hela upploppet. Jag är själv intresserad av hästar och har under ett flertal år haft egna hästar som vi tävlat i banhoppning och några ponnylopp. Vi hade som en regel att hästarna av egen vilja ska hoppa hinder eller springa fort. De ska tycka att det är roligt. Tycker de Foto: istockphoto inte det, ska det vara förbjudet att slå dem! Det bästa vore helt klart att förbjuda spö över huvud taget. Hur kan man som djurvän slå sin häst när den har sprungit, oftast ett långt lopp, och är trött? Jag kallar det för djurplågeri och misshandel. Det hör inte hemma i sportsammanhang. ANNMARI VON BOTHMER Arbetssökande kan vara herdar Jag har ett förslag gällande utedjur som inte har tillsyn. På sommaren sker då och då misshandel och övergrepp med mera mot djur och jag kan tänka mig att det finns till exempel arbetssökande djurvänner som kan tänka sig att agera herdar mot samma ersättning som vid Nystartjobb. Även där det förekommer rovdjur kan herdarna arbeta. Det betyder dock att djurägarna får betala en viss summa, men jag skulle tro att de tycker att det är värt det. Att sen fundera på hur det ska gå till, kanske någon kunnig kan klura ut. Jag har tänkt att de kan bo i tält, husvagn eller liknande och vara minst två. PIA Foto: birgitta wiberg Kopplet fastnade i hissdörren Läste i förra numret om en hund som fastnat med kopplet i en tågdörr. Något liknande hände mig och min hund när vi skulle åka hiss. Jag höll hunden i koppel och hon brukar alltid gå in i hissen samtidigt som mig. Den här gången var jag lite ouppmärksam och hon satte sig utanför hissen. Jag upptäckte det när hissdörren höll på att stängas. Kopplet mellan oss fastande i dörren och hissen åkte ned till nästa våning. Under tiden försökte jag få kopplet att glida åt det håll hunden satt. Sedan åkte vi genast upp igen. Jag var alldeles skakis, trodde jag skulle få se min hund mosad eller liknande. Det var de värsta sekunderna i mitt liv! Lättnaden var enorm när jag såg henne sitta oskadd och lugn utanför hissdörren. Nu bär jag henne alltid in i hissen eller är uppmärksam på att hon verkligen går in i hissen samtidigt som jag. LINA 4

5 TEMA HUND DEBATT TASSEBORG KATT & HUND Östersund Butiken med brett sortiment & brett kunnande för Din katt & hund. Vi har marknadens främsta märken på foder & tillbehör. Välkommen in! Tegelbruksvägen 8, Östersund Besök oss gärna på facebook eller på vår hemsida: -självstängande hunddörr SIDOHÄNGD HUNDLUCKA LYALUCKAN är en självstängande hunddörr. Ramar och dörrblad är försedda med plåtskoning för att hindra gnag. Ramarna är försedda med gummilist och sluter helt tätt. Finns i två storlekar! Höger eller vänsterhängd! Br Andersson Stenfors SÄVAR Gå in på vår hemsida för mer information eller ring Medicinska utredningar Operationsavdelning Röntgen Ultraljud Cardiologi Ögonspeglingar Kattmottagning ID-märkning Kostrådgivning AI-kompetens Välkommen att ringa på tel

6 I KORTHET REDAKTÖR birgitta wiberg Foto: Istockphoto Välgörenhetsgala för katter Den 25 september arrangerar Djurskyddet Karlstad en välgörenhetsgala till förmån för föreningen och djuren den hjälper, framför allt katter. Idén föddes av ordförande Eva Lindén. På programmet står middag med underhållning av det uppskattade lokala bandet Starboys och trubaduren Henka Nyåker. Därefter spelar coverbandet Room Service upp till dans. Hela showen sponsras av lokala och internationella företag. Galan hålls i Folkets hus i Skoghall och har plats för 300 gäster. l Med en jagande jordbruksminister med stor förståelse för de jaktliga frågorna har samarbetet varit gott. Miljöministern var väl inledningsvis inte så aktiv men har sedan verkligen fått fart. Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner till tidningen Svensk Jakt. Slakt utan bedövning kan inte försvaras Företrädare för kristna organisationer skrev på DN debatt i somras att det svenska samhället måste bli mer tolerant mot utövare av andra religioner, företrädelsevis judar och muslimer. De ifrågasatte det svenska förbudet mot religiös slakt som man menade härstammar från 1930-talets nazism. Djurskyddet Sverige, Veterinärförbundet och Scan svarade att det inte finns något förbud mot religiös slakt i Sverige. Däremot ett förbud mot slakt utan bedövning, till skillnad från de flesta övriga EU-länder. Det som skiljer religiös slakt från annan är vilka ritualer man har kring slakten, vem som får utföra slakten och så vidare. I Sverige accepterar många muslimer halalslakt med bedövning. Judar accepterar däremot inte bedövning vid kosherslakt. Slakt utan bedövning är ett mycket plågsamt sätt att dö på. Om djuret är vid medvetande när halsen skärs av utsätter man det för både stor smärta och ångest. Djuret förblöder under en process som kan ta flera minuter. En sådan behandling kan inte försvaras av religiösa eller andra skäl. Det svenska förbudet har sin grund i det ökade medvetande om djurs förmåga att känna smärta som utvecklades under slutet av 1800-talet, och kommer alltså inte från 1930-talets nazism. Jordbruksverket skriver att djurens stora lidande vid obedövad slakt inte kan motiveras med religiösa sedvänjor och att ursprunget till lagstiftningen är djurskyddsskäl Att år 2010 försöka lägga en naziststämpel på dem som värnar om djurens rätt att slippa lidande är en låg argumentationsteknik, skriver verket. l Foto: birgitta wiberg Caroline Raxell på Finansdepartementet tog emot namnunderskrifter av Johan Beck-Friis i Djurskyddet Sveriges styrelse och Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige. Ytterligare 140 djurskyddshandläggare behövs Djurskyddet Sveriges enkätundersökning bland samtliga länsstyrelser visar att det behöver anställas ytterligare 140 djurskyddshandläggare för att säkerställa ett gott djurskydd. I juni överlämnades namnunderskrifter till finansministern med krav på mer pengar till djurskyddskontrollerna. Caroline Raxell, politiskt sakkunnig, tog emot namnunderskrifterna från Johan Beck-Friis från Djurskyddet Sveriges styrelse och Åsa Hagelstedt, generalsekreterare. Hon lovade att ta med sig frågan till departementet. Även om ansvaret för djurskyddet ligger på Jordbruksverket är det Finansdepartementet som ska ge pengarna till Jordbruksverket. Vi hoppas att även Anders Borg är intresserad av ett gott djurskydd, säger Johan Beck- Friis. l Förtydligande Hur mår djuren i djuraffären? Så hette en artikel i förra numret av tidningen Djurskyddet. De 500 anmälningar om akuta ärenden som inkom till länsstyrelsens veterinärenhet i Västra Götalands län gällde inte hela länet utan enbart Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille, Ale, Kungälv och Öckerö. 6

7 Foto: Istockphoto En marsch för vargen Den 25 september arrangeras En marsch för vargen i Stockholm. Initiativtagare är The Wolf Army och arrangörer är Djurens Vänner. Sven-Erik Alhem, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, är en av talarna. Bland övriga medverkande finns riksdagsledamoten och miljöpartisten Helena Leander, kristdemokraten Carina Lassestig, folkpartisten Veronica Ekström samt stå-upp-komikern Zeid Andersson. Marschen avgår från Humlegården klockan 14 och vidare till Kungsträdgården för tal och underhållning. Marschaller kommer att tändas till minne av alla vargar som fått sätta livet till fram till manifestationen. Ska vi ha en livskraftig vargstam så måste vi stå upp för den. Ta med släkt, vänner och grannar, och gärna en picknickkorg, och visa att ni är för vargen, säger Ingela Hallgren, The Wolf Army Sweden. l Förbjud pälsdjursuppfödningen! Den granskning av svenska minkfarmar som Djurrättsalliansen genomfört visar att det inte står rätt till vare sig med lagstiftning för att skydda dessa djur eller med förmågan att kontrollera att den lag som finns efterföljs. Vi kräver att denna pälsdjursuppfödning förbjuds, säger Ingrid Redbo, förbundsledamot i Djurskyddet Sverige, och fortsätter: Politikerna har pratat tillräckligt länge om att branschen själv skulle förbättra minkarnas situation avsevärt. Branschen har uppenbarligen inte tagit sitt ansvar. Granskningen visar att djuren far mycket illa och saknar möjligheter att utföra sina naturliga beteenden. Då krävs omedelbara politiska beslut! Granskningen visar att inte ens den lagstiftning som finns efterlevs och att risken att bli kontrollerad är minimal eftersom det inte finns tillräckligt många djurskyddshandläggare. Det är självklart oacceptabelt att farmarna inte följer lagarna, men det är också oacceptabelt att staten inte förmår kontrollera detta. Därför kräver vi att regeringen tillsätter mer resurser för kontroller och dammar av förslaget om förbud mot pälsdjursuppfödning i dess nuvarande form, säger Ingrid Redbo. l Foto: birgitta wiberg Hästar ska kunna röra sig fritt varje dag Sedan den 1 augusti gäller nya regler för hästhållning. Boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses. Hästar är sociala djur som lever i flockar i vilt tillstånd. Isolering av tamhästar kan ge upphov till stereotypier, apati och andra tecken på ökad stress, säger Sara Gabrielsson, Jordbruksverket. De nya reglerna innebär att hästar dagligen ska få röra sig fritt och slippa stå uppstallade i spilta mer än 16 timmar om dygnet. Hästar är djur som naturligt ägnar en stor del av dygnet åt att röra sig. Vetenskapliga studier har visat att behovet att röra sig fritt är kopplat både till beteende och till fysiska behov. Rörelserna är också viktiga för blodcirkulationen. Det förekommer att hästar som hålls i spilta, utan tillgång till utevistelse eller tillräcklig rörelse på annat sätt, till slut får kroniskt svullna ben, säger Sara Gabrielsson.l Foto: sara frick Sarah Vikslund och Helena Risinger driver projektet REDE. Nystart för REDE Sarah Vikslund, med lärarexamen inom NO, är ny projektledare för REDE respekt, empati, djur, etik. Hon driver projektet tillsammans med Helena Risinger och bjuder nu in skolor till att delta. Arbetet är upplagt på så vis att vi koncentrerar oss på en kommun i taget. Vårt mål är att minst fem skolor i varje kommun ska arbeta aktivt med REDE efter avslutad kommunsatsning, säger Sarah Vikslund. Hittills har de bland annat satt ihop studiedagar för Borlänge, Malmö och Norrbotten (där kommer pedagoger samlas till en gemensam dag i Luleå). l 7

8 TEMA Konsumtion Djuromsorg viktigt Som konsument finns möjlighet att välja bort kött eller andra animaliska livsmedel. Men den som vill äta kött, ägg eller mejeriprodukter har i dagsläget inte lätt att få reda på hur djuren mått innan de slaktats. Text birgitta wiberg Foto: birgitta wiberg En konsumentstudie som Djurskyddet Sverige genomfört visar att djuromsorgen är viktig när man väljer mat. Men det är svårt att hitta sådan information på förpackningen. En konsumentstudie som Djurskyddet Sverige låtit genomföra visar att djuromsorgen är viktig när man väljer mat. Drygt åtta av tio tycker det är viktigt hur djuren fötts upp, transporterats och slaktats, men en majoritet tycker det är svårt att hitta sådan information på förpackningen. Inom EU finns i dag bara krav på obligatorisk ursprungsmärkning av nötkött och ägg. För gris, lamm, kyckling samt mejeriprodukter finns inget krav på ursprungsmärkning och den frivilliga märkning som finns är många gånger vilseledande. Den landsbetecknings som finns säger inget om var djuret fötts upp eller växt upp. Köttet kan komma från djur som transporterats över hela Europa, slaktats i ett annat land och packats i ett tredje. En ändring kan vara på gång. I juni röstade EU-parlamentet för nya krav på ursprungsmärkning i EU. Ledamöterna vill att kravet på märkning ska gälla alla sorters kött- och fågelprodukter samt mejerivaror. Ursprungsland bör också märkas ut för kött och fisk när dessa är ingredienser i bearbetad mat anser parlamentet. EU-parlamentet vill också att det ska framgå på produkten om djuren slaktats utan bedövning. Troligtvis går ärendet tillbaka till parlamentet för en andra behandling. När de två institutionerna väl har enats och antagit en lagtext kommer livsmedelsindustrin att ha tre år på sig att införa reglerna. Mindre aktörer får fem år på sig. Ursprungslandet har stor betydelse när det gäller djurens välfärd. Den svenska djurskyddslagstiftningen är troligtvis den mest omfattande i hela världen, även om det finns problem med hur regler tillämpas och kontrolleras. Av EU-länderna är Sverige ett av få länder som har krav på bedövning vid slakt. Ändå kan kött från djur som slaktats utan bedövning finnas i våra butiker och skolmatsalar. Den ökande efterfrågan i EU på kött som är religiöst 8

9 TEMA Konsumtion för konsumenter slaktat har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött i butikerna i EU, sannolikt även i Sverige. I dag är det vanligt med billigt danskt grisskött i våra butiker. I Danmark finns fortfarande burgrisar, det vill säga suggor som lever en stor del av sina liv ståendes i bur. Det går också att hitta griskött från Tyskland, Polen och Holland i svenska butiker kött från grisar som oftast fötts upp enligt EU:s minimidirektiv. När det gäller kycklingar tillåter det svenska regelverket max 25 kycklingar eller 36 kilo per kvadratmeter. I övriga EU kan kycklingstallarna variera från kilo per kvadratmeter. I våras röstade EU-parlamentet ja till Marit Paulsens resolution om den fortsatta utvecklingen av djurskyddet inom EU. Den innebär bland annat ett förslag att harmonisera EU:s djurskyddslagstiftning, något som skulle göra det omöjligt för enskilda medlemsländer att ha strängare regelverk. Djurskyddet Sverige anser att detta skulle innebära en helt oacceptabel sänkning av det svenska djurskyddet. Gunnela Ståhle, tidigare vice ordförande, ger några exempel på försämringar för djuren: Beteskravet för mjölkkorna skulle försvinna, det finns inte i övriga EU. Suggorna skulle även här få leva en stor del av sina liv i burar. c Kalv på grönbete: Det är långtifrån alla kalvar som får komma ut på grönbete. Verkligheten i Bregottfabriken Ingen har väl undgått se de söta kal varna på de gröna ängarna i Bregottfabriken. I verkligheten gäller inte beteskravet, som är på minst två månader om året, djur under sex månader och inte heller tjurar. Inte heller alla mjölkkor får komma ut på bete eftersom det finns många mjölkbönder med dispens från beteskravet. Av de lyckliga kor som får komma ut och känna friskt gräs under klövarna står fortfarande en majoritet uppbundna inomhus i sina bås under resten av året, även om det vid nybyggnation är förbjudet att bygga stall för uppbundna djur. Foto: elsa frizell Uppbunden ko: Den större delen av sitt liv står över hälften av Sveriges mjölkkor uppbundna inomhus. I Bregottreklamen skuttar lyckliga kor och kalvar runt på gröna ängar. Men hur ser det ut i verklighetens Bregottfabrik? Text birgitta wiberg Bregottreklamen är inte sann, den är bara propaganda och en myt, säger Torbjörn Esping som tillsammans med Ylva Esping skrivit boken Monsterbiff till middag. Sedan en tid höjs röster bland lantbrukare som vill avskaffa rätten till utevistelse, allt för att öka lönsamheten. Kor som inte får tillgång till utevistelse riskerar att drabbas av en rad åkommor. Immunförsvaret försvagas, vilket kan leda till infektioner som måste behandlas med antibiotika. Bristen på motion leder till att muskler och leder försvagas. c Råd för medveten konsumtion l Titta efter märkning som visar var djuret är fött, uppväxt och slaktat eller i vilken typ av system hönan som värpt ägget finns i. l Kött från svenska djur innebär oftast att du vet mer om hur djuren haft det. l Djurskydd kostar billiga ägg och mejeriprodukter och billigt kött kommer sannolikt från djur som fötts upp under sämre förhållanden. l Var observant på märkningen för främst gris, lamm och mejeriprodukter som kan vara vilseledande. l För dig som ställer krav på djurskydd, välj kvalitetssäkrade uppfödningskoncept som KRAV, EU-ekologiskt eller Svenskt Sigill. Tänk på att det skiljer sig mellan svenska KRAV och EU-ekologiskt, speciellt när det gäller griskött. l Ställ krav och fråga din handlare. l Beställ broschyren Så mår djuren som ger oss vår mat. Kontakta Djurskyddets kansli på telefon eller beställ genom E-post: info@djurskyddet.se Kycklingar & Hönor 9

10 TEMA Konsumtion Kycklingens korta liv Stenta gård föder upp kycklingar om året. De får leva i 40 dagar innan de gasas ihjäl. Ska vi äta djur så lever mina kycklingar så bra som det går, säger Henrik Carlsson. Text & foto birgitta wiberg Kycklingarna på Stenta gård lever fritt på golvet. Stenta gård utanför Katrineholm har fem kycklingstall. Totalt lever kycklingar åt gången på gården. De små kycklingarna, av rasen ross, har aldrig fått träffa sin mamma. De kom från ett kläckeri i Östergötland när de var ett dygn gamla. Kycklingarna i det ena stallet kom för fem dagar sedan. De springer runt på golvet, där 14 djur ska dela på varje kvadratmeter, sover eller äter pellets från foderautomater eller från papper på golvet. Sex timmar per dygn släcks all belysning, då är det natt för kycklingarna. Mitt på golvet ligger en död kyckling Henrik Carlsson med en av sina kycklingar. som plockas upp av Henrik Carlsson. En bit ifrån sitter en kyckling som ser ut att kippa efter luft. Henrik Carlsson lyfter upp den lilla kycklingen och bryter nacken av den. Sedan kycklingarna kom för fem dagar sedan har 60 dött eller avlivats på grund av sjukdom i det här stallet. Det kan låta mycket, men det kom djur, säger Henrik Carlsson. I nästa stall är kycklingarna ännu mindre bara två dygn. Här syns inga döda djur. Det är först efter fem dagar som det börjar visa sig vilka som är sjuka, säger Henrik Carlsson. När han och frun Susanne Carlsson tog över anläggningen 1991 var dödligheten före slakt 5-6 procent. Den ligger nu på 3,3 procent. Anledningen är att aveln inte längre bara fokuserar på tillväxt utan också på att djuren ska lida mindre. Ska vi äta djur så lever mina kycklingar så bra det går. De lider definitivt inte. De har alltid perfekt klimat, får Kyckling l 75 miljoner kycklingar slaktas varje år i Sverige. l De är avlade att växa mycket fort, vilket bland annat leder till benproblem. l Kycklingarna får leva i cirka 35 dagar. Vid slakten hängs de upp i fötterna vid fullt medvetande. Huvudena bedövas i ett elektriskt vattenbad innan halsen skärs upp och de förblöder. De kan också gasas ihjäl med koldioxid. l Sverige tillåter max 25 kycklingar eller 36 kilo per kvadratmeter. Inom EU kan beläggningen variera från kilo per kvadratmeter. l I dag finns inget krav på obligatorisk ursprungsmärkning för kyckling. Branschorganisationen Svensk Fågels blågula logotyp garanterar att kycklingen är kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige. l Ekologisk kyckling äter ekologiskt foder och får gå ute. 10

11 TEMA Konsumtion alltid mat och behöver aldrig vara törstiga, säger Henrik Carlsson. Ingen av de djur som hittills klarat sig kommer att bli vuxen. De små kycklingarna, som nu verkar så nyfikna och har så mycket spring i benen, kommer att gasas ihjäl med koldioxid när de bara är 40 dagar gamla. Den mest humana metoden, anser Henrik Carlsson. Majoriteten av Sveriges kycklingar hängs i stället upp i fötterna vid fullt medvetande vid slakten. Deras huvuden förs genom ett elektriskt vattenbad för bedövning innan halsen skärs upp och de förblöder. Henrik Carlsson känner inget speciellt när djuren går till slakt. De ska behandlas som djur, inte som ting. Men jag har inte känslor för dem som för katten hemma. Johan Beck-Friis, veterinär och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, tycker det är positivt att kycklingarna är frigående på golv. Problemet är att de växer snabbare Mitt på golvet tyr sig två kycklingar till varandra. än vad benen orkar med, det är där pengarna ligger. Men de senaste åren har uppfödarna börjat ta tag i tillväxtproblematiken, säger han. För ett tiotal år sedan hade närmare 50 procent av kycklingarna någon typ av benproblem. I dag har kycklingarna stadigare benstomme och benproblemen har minskat till procent. Men det gäller att vara uppmärksam. Näringen vill öka beläggningen på grund av konkurrensskäl, trots att vetenskapliga studier visar att beläggningsgraden påverkar djurvälfärden, säger Johan Beck-Friis. Djurskyddet Sveriges målsättning är att alla djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Så länge kycklingarna går inomhus kan inte deras naturliga behov tillgodoses, säger generalsekreterare Åsa Hagelstedt. c Äggproducenter vill slippa regler Svenska ägg- och fjäderfäproducenter vill slippa ha sittpinnar till sina höns. Många vill också ha fler höns i burarna än det nu tillåtna. Text birgitta wiberg Sverige är hittills det enda EUland som förbjudit de gamla hönsburarna. De nya, så kallade inredda burarna, är större och har sittpinne rede och sandbad. Ett djurskyddsdirektiv som innebär ett motsvarande förbud som i Sverige träder i kraft i resten av EU Flera stora svenska ägg- och fjäderfäproducenter krävde förra året dispens från kraven på sittpinnar för unghöns och värphöns. De menade att kraven riskerade att försämra svenska uppfödares konkurrensförmåga, innebar stora merkostnader samt att fördelarna med sittpinnar inte var ordentligt utredda. I våras fastslog regeringen att det inte fanns tillräckliga skäl att ge dispens från kraven i djurskyddsförordningen. En annan skillnad mellan Sverige och övriga EU gäller hur många värphöns man får ha i en inredd bur. I Sverige kan upp till 16 hönor hållas i samma bur och varje höna ska ha tillgång till en yta som motsvarar ett A4-papper. De flesta andra EU-länder tillåter större grupper. Den svenska begränsningen tillkom framför allt på grund av att Sverige, liksom Norge och Finland, inte tillåter näbbtrimning. Tidningen Fjäderfä, som ges ut på uppdrag av Svenska Ägg i samarbete med Svensk Fågel, lobbar nu intensivt för att producenterna ska få sätta 20 hönor i samma bur, den så kallade storburen. Tre länsstyrelser i Sverige har redan sagt ja, men när Jordbruksverket nyligen utredde frågan fann det att regeln om 16 höns per bur inte kan ändras med nuvarande djurskyddsföreskrifter. De djurägare som redan fått ett ja från sina respektive länsstyrelser kan ändå räkna med att det gäller. c Höns l I januari 2004 införde Sverige obligatorisk ursprungsmärkning för ägg. Dessutom ska produktionssätt anges: 0 = ekologiskt, 1 = frigående utomhus, 2 = frigående inomhus, 3 = bur. l I Sverige produceras cirka ton ägg per år. 50 procent av äggen kommer från frigående höns, 40 procent från höns i inredda burar och 10 procent från ekologisk produktion. l Producenter av ekologiska ägg kontrolleras av KRAV. Hönsen äter ekologiskt foder och ska vistas utomhus från maj till oktober. l Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggindustrin är tuppar. De dödas direkt genom att de slängs i en köttkvarn där de mals ner levande. Ull & Dun 11

12 TEMA Konsumtion Dunskandalen väckte handeln I februari förra året chockades Sverige av tv-bilder som visade gäss som skrek och flaxade i panik medan de plockades på sitt dun. Det blev rabalder när djurplågeriet avslöjades. Men fåglarna som vi såg i reportaget har nog tyvärr inte fått det bättre, säger Johan Beck Friis, veterinär och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige. Text birgitta wiberg Den 1 februari 2009 visade TV4:s Kalla Fakta hur stora delar av det dun som säljs i Sverige plockas från levande gäss. De chockerande bilderna visade hur fåglarna skrek och flaxade i panik medan plockarna höll fast fåglarna och ryckte bort deras fjädrar. Fåglarna släpptes sedan nakna med sår i huden. Fjädrarna får växa ut igen och fåglarna plockas ytterligare flera gånger innan de slaktas. Samma kväll startade Djurskyddet Sverige sin kampanj mot djurplågeriet genom en namninsamling på hemsidan. Den överlämnades till jordbruksminister Eskil Erlandsson i maj med drygt underskrifter. Djurskyddet skickade också brev till de företag som uppmärksammats i Kalla Fakta och frågade om de ändrat sina inköpskrav på dun. Några svarade att de antingen tagit bort dunprodukter helt i sina butiker eller att de ställer höga krav på sina leverantörer för att garantera att dunet endast plockas från döda fåglar. Vad har hänt sedan dess? Frågan har diskuterats på det politiska planet inom EU. Därefter har vi inte kommit så långt. Det har aldrig varit tilllåtet att plocka dun från levande fåglar. Men det finns i dagsläget inga sanktioner för dem som bryter mot konventionen, säger Johan Beck Friis. Det är inom ramen för Europarådets konvention om skydd av animalieproduktionens djur som det finns rekommendationer som anger att fjädrar, inklusive dun, inte ska plockas från levande fåglar. Däremot är det tillåtet att skörda dun vid ruggning. Några kontroller på att bestämmelserna följs utförs inte. Dunplockarna åker från gård till gård och stannar på varje gård ett par dagar. Det är fullständigt omöjligt att de fåglar som vi såg i Kalla Faktas reportage från Ungern skulle vara i ruggning samtidigt, säger Johan Beck Friis. Han tycker ändå att det hänt en del positiva saker efter avslöjandet: Många kedjor och företag har gott till botten med vad dunet de säljer kommer ifrån och har gjort en stor översyn av sina rutiner. Det har gjorts stora ansträngningar, man vill inte riskera en ny köpbojkott. Även branschorganisationen Textilimportörerna har tagit frågan på stort allvar. c Unik satsning på djurskydd För sin unika satsning på djurvälfärd har Fjällräven tilldelats Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande Ett omnämnande som fått flera kinesiska företag att satsa på god djuromsorg. Text birgitta wiberg FOTO: SARA FRICK Linda Linné och Tobias Rantzén, Fjällräven, tog emot Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande vid årets riksstämma. Ett av de företag som pekades ut i Kalla Fakta var Fjällräven. Till skillnad från många av de övriga utpekade företagen beslutade Fjällräven att införa en trovärdig egenkontroll av sin dunproduktion i Kina. Representanter från Fjällräven och externa rådgivare gjorde flera resor till Kina för att kartlägga hela dunkedjan på plats. Det resulterade i skärpta kontrollrutiner i form av plomberade säckar med dun från fågelslakterierna till dunfinisherare och separat hantering av Fjällrävens dun i alla steg fram till slutprodukt. De nya rutinerna garanterar att enbart dun från slaktade fåglar används i kläder och andra varor från Fjällräven. 12

13 TEMA Konsumtion Djurplågeriet fortsätter i Australien Australian Wool Innovation har brutit det tidigare löftet om att fasa ut så kallad mulesing i år. Trots det har uppskattningsvis 30 procent av gårdarna på frivillig väg ställt om till alternativ uppfödning. Text birgitta wiberg FOTO: P MARK Uppfödarna skär bort hud på lammens skinkor utan bedövning. För två år sedan visade TV4:s Kalla Fakta hur vardagen ser ut för australiensiska merinofår. Upprörda tv-tittare fick se hur fåren spänns fast varefter överflödig hud från båda sidor av skinkan skärs bort utan bedövning, så kallad mulesing. Djurrättsorganisationerna PETA, People for Ethical Treatment of Animals, och Animal Australia gjorde världen uppmärksam på djurplågeriet genom smygfilmning. I Sverige skapade Katarina Lingehag Ekholm i Trelleborg nätverket Djurvänliga konsumenter och började bearbeta media och svenska återförsäljare. Det är hennes förtjänst att tv-programmen på Kalla Fakta blev verklighet. Programmen väckte starka reaktioner över hela världen. En överenskommelse träffades mellan PETA och AWI, Australian Wool Innovation om att mulesing stegvis skulle fasas ut och inte förekomma efter Flera av de största klädkedjorna, däribland Hennes & Mauritz, bojkottade merinoull från Australien och efterfrågan på ull från får som inte utsatts för mulesing ökar stadigt. Bland de senaste i raden är en av Kinas största ullproducenter som uppmanar australiska ullproducenter att ta fram mulesingfri ull. Trots det sviker AWI sitt löfte och den plågsamma hanteringen av fåren kan fortsätta. Motståndarna hävdar att det inte finns några alternativa metoder och fortsätter därför med mulesing. Men det finns alternativ. Det handlar till exempel om att klippa fåren oftare, vilket tar mera tid och ger mer arbete. Allt är en fråga om pengar, säger Katarina Lingehag Ekholm. Men det finns ljuspunkter. Branschen har skapat Best of choice, ett program med information och rekommendationer om djurskydd. Katarina Lingehag Ekholm uppskattar att 30 procent av gårdarna frivilligt ställt om till alternativ uppfödning. Det var också positivt att handeln tog diskussionen. De flesta företagen står fast vid sina beslut att bojkotta merinoull från Australien. Kampanjen har gett resultat. Det visar att det lönar sig att protestera! c Tidigare lyftes gässen i halsen ombord på slakttransportens flak där det var mycket trångt. Under processen förbättrades djurskyddet för de gäss vars dun går till Fjällrävens produktion. Bland annat infördes djurvänligare djurtransporter och en förbättrad bedövning på slakterierna är på gång. I maj tilldelades Fjällräven Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande och veckan efter gjorde Tobias Rantzén, Fjällräven, en ny resa till företagets dunproducenter i Kina. Han hade med sig inramade kopior av Djurskyddets diplom som han delade ut till de kinesiska cheferna som blev mycket stolta. Nu går gässen själva, via en ramp, upp på flaket som har utrustats med avskiljare. Fjällrävens kvalitetskedja hade redan innan uppmärksammats av andra kinesiska företag som ville ta efter den djurvänliga produktionen. Den produktionslinje på fabriken som är garanterat fri från levandeplockat dun har fördubblats i omfattning och de okontrollerade leverantörerna får allt svårare att sälja sitt dun. Ägaren av dunfabriken blev så glad över Djurskyddet Sveriges utmärkelse att han sade upp avtalet med två slakterier som har problem med en effektiv bedövning innan slakt. Han har tecknat avtal med ett helt nytt slakteri som satsat på modern bedövningsutrustning och en djurhantering som följer de riktlinjer som svenska experter instruerat dem om. c Så kan du påverka l I dag finns inget välfungerande märkningssystem för ull och dun. Fråga i butiken om produktens ursprung. l Hör av dig direkt till huvudkontoret för butikerna/företagen som säljer merinoull eller dun. Ställ frågor direkt till inköpscheferna. l Köp inte ull- och dunprodukter om ursprunget inte kan redovisas. l Undvik helst att köpa produkter med merinoull och dun. l Fler tips finns i guiden Så mår djuren som ger oss ull och dun. Beställ från Djurskyddets kansli på telefon eller beställ på E-post: info@djurskyddet.se 13

14 Kul tips för inne En innekatt kan ha behov av extra stimulans. Etolog Ingrid Redbo ger här tips på hur man kan göra innekattens liv lite mer spännande. Text Ingrid Redbo, Foto: birgitta wiberg Ordna olika klösplatser Ordna många olika klösplatser, minst en per rum och med olika material som sisalsnören lindade runt pelare, wellpapp, textil uppsatt på väggskiva. Matta fastsatt på skiva på golv etcetera. Variera mellan vertikala klösställen, där katten kan sträcka ut kroppen helt då den står på bakbenen, och horisontella. 4 Om du vill lägga ner mer jobb på att aktivera din katt; skaffa en bit trädstam och montera på stor stadig golvplatta. Borra drygt tass-stora hål i på olika ställen runtom, högt och lågt. Borra olika djupt och börja med att lägga in godis i de grunda hålen, när katten har fattat kan du lägga in godis i de djupa armslånga hålen så att katten får jobba för att nå godiset. l Foto: Istockphoto Spendera tid med katten Variera matplatsen Ge mat och vatten på olika ställen, sätt ut små portioner torrfoder på flera platser som varieras (men långt bort från toalådor!). l Det viktigaste man kan göra för sin katt är att spendera tid med den, att verkligen avsätta tid där man fokuserar på katten och dess behov. Katter som är socialiserade till människor ger oss ofta signaler som vi inte tar oss tid att reagera och svara på, vilket ibland kan leda till beteenden som vi som ägare uppfattar som problem. Vi har inte bara ansvar för att tillgodose våra katters rent fysiska behov utan även för att de ska må bra mentalt under de förhållanden vi kan ge dem. Unga katter har också ofta stor nytta av en kattkompis i samma ålder. l Foto: birgitta wiberg Gör i ordning mysiga liggplatser Gör flera olika mysiga utsiktsplatser där katten kan titta på saker som händer ute. Ställ i ordning liggplatser på olika höjder, gärna så att katten får klättra upp till dem på förankrade stegar eller vägghängda hyllor. l 14

15 katten Foto: birgitta wiberg Grisar vill undersöka och påverka sin omgivning. De behöver därför halm för sin sysselsättning. Gå ut med katten i sele Äldre katter (>10 år) kan ofta anpassa sig till ett liv inne även då de tidigare levt med möjlighet att gå ut. Men framförallt unga katter och katter med stort jaktintresse riskerar att bli understimulerade av ständig innevistelse. Det är inte ovanligt att problembeteenden utvecklas, eller att katten helt enkelt ger upp och blir passiv. Även om man av olika skäl måste hålla katten som innekatt kan man vänja katten vid att gå ut i sele och lina. Kom bara ihåg att det är katten som går ut med dig och inte tvärtom. En katt bestämmer själv var ni ska gå, vad ni ska göra och när ni ska gå hem. Även om katten föredrar att sitta en halvtimme under en buske får den mycket stimulans bara av alla sinnesintryck som dofter, ljud, och allt som rör sig runt omkring. l Lek med katten Alla katter är anpassade till att jaga många små byten varje dag vilket betyder att de har en ständig, mer eller mindre stark motivation för jakt, och därmed jaktlekar. Försök få till många korta jaktlekar per dag. 4 Ordna flera små leksakslådor som innehåller olika uppsättningar föremål, använd en uppsättning per dag. Ta bort leksakerna efter lekstunderna så bibehålls intresset. Bra effekt har små föremål som är lätta att fösa omkring och som har intressant struktur, till exempel små lätta leksaksmöss, hopknycklade pappersbollar, korkar, tallkottar, grässtrån med axen kvar och pingisbollar. 4 Fiskespö med mus gillar de flesta katter. Köp färdigt eller gör själv med pinne (med svikt i), gummiband och liten garnmus eller liknande i änden. Pingisbollar i badkaret gör att de inte försvinner in under möbler så fort. Kul också att kasta pingisboll uppför en trappa. 4 Bind fast ett långt gummiband med ett litet spännande föremål, (till exempel piprensare virade runt liten pappersrulle) i änden i ditt skärp, och låt det släpa efter dig när du behöver syssla med annat. 4 Laserpekare (röd) kan användas, men restriktivt, eftersom de aldrig resulterar i fångst. Vissa katter kan bli väldigt fixerade av detta, vilket naturligtvis inte är bra. Kan användas för att få igång passiviserade äldre katter, övergå sedan till andra lekar. l FOTOTÄVLING! TEMA: Djur och människa tillsammans Skicka in din bästa bild på ditt djur tillsammans med en människa. Kossor, grisar, fåglar, hundar, katter ALLA djur är välkomna att delta! Vi utser tre vinnarbilder som kommer att tryckas upp som vykort och användas av Djurskyddet Sverige. Förutom äran belönas vinnarna med två biobiljetter per person. Skicka in din högupplösta bild senast 1 november till redaktionen@djurskyddet.se Vinnarna kontaktas personligen och kommer även att presenteras i nästa nummer av tidningen och på Djurskyddet Sverige förbehåller sig rätten att fritt använda inskickade bilder för föreningens syfte. 15

16 Partierna överens: Tidelag ska förbjudas Claes Västerteg (C), Anita Brodén (FP), Bengt-Anders Johansson (M), Helene Pettersson (S), Helena Leander (MP), Jens Holm (V) och Mikael Anefur (KD) debatterade djurskyddsfrågor i Almedalen. Två frågor var riksdagspartierna ense om när Djurskyddet Sverige arrangerade debatt under politikerveckan i Almedalen: tidelag ska förbjudas och Sverige ska arbeta för att få behålla sin strängare djurskyddslagstiftning. Text & foto birgitta wiberg Det var fullsatt när Bengt- Anders Johansson, Moderaterna, Claes Västerteg, Centerpartiet, Mikael Anefur, Kristdemokraterna, Anita Brodén, Folkpartiet, Helene Pettersson, Socialdemokraterna, Helena Leander, Miljöpartiet och Jens Holm, Vänterpartiet, debatterade frågor som tidelag och vargjakt. I publiken fanns bland andra Torsten Mörner, Svenska Jägareförbundets ordförande. Det är pinsamt att vara svensk när inte tidelag är förbjudet, säger moderator och Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt inledningsvis. Men det ska det bli ändring på, lovar riksdagspartierna. Samtliga vill förbjuda sex med djur. Bengt-Anders Johansson (M) menar att det blir en svår gränssättning mellan vad som ska vara tillåtet eller inte. Han får inget medhåll: Om alla är överens är det väl bara att införa ett förbud, säger Mikael Anefur (KD). Bra att alla äntligen är överens. Det fanns ganska många argument emot ett förbud från alliansen tidigare, säger Helene Pettersson (S). Frågan om utökade resurser till djur- skyddskontroller splittrade partierna. Djurskyddet Sveriges undersökning visar på ett behov av ytterligare 140 djurskyddsinspektörer. De rödgröna partierna lovar mer resurser och vill dessutom införa en ny djuretisk ombudsman DjurO. Alliansen är tveksam till ytterligare resurser till djurskyddskontroller. Claes Västerteg (C) anser inte att det behövs medan Anita Brodén (FP) lovar att se över detta om det skulle behövas. Djurskyddet Sverige befarar att en harmonisering av EU:s djurskyddslagstiftning kommer att innebära en försämring av det svenska djurskyddet. Partierna är överens om att Sverige ska arbeta för att få ha strängare regler. Något som kan bli lättare sagt än gjort, enligt Gunnela Ståhle, tidigare vice ordförande i Djurskyddet Sverige. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är för en obligatorisk märkning av katter. Katternas låga status är ett problem. 16

17 Jag tror att en obligatorisk märkning in nya friska gener, säger Anita Brodén skulle vara bra, säger Helena Leander (FP). (MP). Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill Alliansen anser att det ligger på ägarens inte ha licensjakt på varg. eller enskilda kommuners ansvar. Bengt- Jag har svårt att se hur vinterns jakt Anders Johansson (M) hänvisar till Eva skulle kunna vara lyckad med så många Erikssons utredning av djurskyddslagen. skadskjutningar. Jag är tveksam till att Helene Pettersson (S) kräver å sin sida jakten leder till ökad acceptans, säger Belöna med godis, med beröm eller gör något roligt en egen utredning om katter: tillsammans! Jag är rädd för att frågan försvinner i den stora djurskyddsutredningen. Frågan om licensjakt på varg orsakade en lång debatt. Alla partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ha licensjakten kvar. Så länge behovet finns ska det självklart vara licensjakt. Vinterns jakt var både välorganiserad och väl genomförd, säger Helene Pettersson, (S), som berättar att Socialdemokraterna vill riva upp taket på 210 vargar och i stället införa en miniminivå på 200 vargar. Åsa Hagelstedt undrade hur licensjakten kunde klubbas igenom, trots att tunga experter inom bland annat naturvård och rättsväsende, yrkat nej. Det handlar om balans och acceptans, säger Bengt-Anders Johansson (M). Den andra delen i paketet är att få Helena Leander (MP). Det är en liten högljudd opinion som gått till mötes. Nästan 30 vargar sköts rakt av, både hela familjer och friska djur, säger Jens Holm (V). Camilla Björkbom, ordförande i Djurens Rätt, fanns i publiken och berättade om den namninsamling för ett förbud av minkfarmar som samlat in drygt namn. Claes Västerteg (C) bekräftar jordbruksministerns uttalande om att alliansen inte har för avsikt att införa något förbud. Enligt Anita Brodén (FP) är ett gott djurskydd det viktigaste. Forskarrapporter visar att minkarna inte kan utföra sina naturliga beteenden, vilket de har rätt till enligt djurskyddslagen, säger Helena Leander (MP). Sist men inte minst var partierna, utom Kristdemokraterna, ense om att inte följa Danmark som infört ett förbud mot vissa hundraser. Det är ägarens fel om hunden blir farlig. Jag är övertygad om att jag skulle kunna drilla min tax till att bli en kamphund, säger Bengt-Anders Johansson (M). Äntligen en fråga där jag och Bengt- Anders är överens, konstaterar Jens Holm (V). Djurskyddet Sverige arrangerade också, tillsammans med U&W (you&we), ett mer än fullsatt frukostseminarium om konsumtion och djuromsorg. Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sveriges Prata med generalsekreterare, hunden, var en av paneldeltagarna. hitta på aktiviteter och titta mycket Åsa Hagelstedt fanns också i panelen på din hund under när promenaden. Livsmedelsverket anordnade ett seminarium om djurskydd på slakterier. De flesta i panelen verkade anse att djurskyddet på svenska slakterier är godtagbart, något som fick Åsa Hagelstedt att undra: Om Sverige har ett sådant bra djurskydd som många påstår, varför öppnar vi i sådana fall inte upp gårdarna och slakterierna för att visa upp detta? c Förberedelse till jaktbrott kriminaliseras Försök eller förberedelse till jaktbrott ska kriminaliseras. Oavsett vilket block som vinner riksdagsvalet. Text & foto birgitta wiberg Det framkom under Naturskyddsföreningens seminarium i Almedalen där representanter från samtliga riksdagspartier deltog. I övrigt var sämjan inte lika stor. Miljöminister Andreas Carlgren (C) fick det hett om öronen när licensjakt på varg debatterades. Han försvarade ihärdigt den historiska jakten som han menar är nödvändig för acceptansen för inplantering av ny varg. Det blir licensjakt på varg även nästa vinter om alliansen vinner valet, men då kommer Carlgren att skärpa reglerna så att Miljöminister Andreas Carlgren (C) pressades om vargjakt i Almedalen. jägarna blir ännu bättre och ännu pricksäkrare. Att Miljöpartiet och Vänsterpartiet hela tiden varit emot licensjakten är välkänt. Nu berättade Lena Sommestad (S), tidigare Att miljöminister, börja träningen att Socialdemokraterna var oense i frågan innan med valpen och den unga hunden är bättre och partiet ställde betydligt sig bakom lättare beslutet. men det Själv vill är jag aldrig absolut för sent. inte ha licensjakt på varg. Det är starka lobbygrupper, framför allt jägarna, som fått sin vilja igenom. Miljödepartementet borde i stället stå upp för biologisk mångfald, säger hon. Senare under Almedalsveckan träffade Djurskyddet Sverige Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och passade på att fråga vad hon tycker om licensjakt på varg. Det vill jag inte kommentera, blev svaret. c 17

18 Stämma med både Djurskyddet Sverige kräver att Sverige får behålla och utveckla sitt djurskyddsregelverk. Det uttalandet antogs vid förbundsstämman i Södertälje den maj. I fortsättningen kommer förbundsstämma att hållas enbart vartannat år. Text birgitta wiberg foto sara frick Den nya styrelsen med ordförande Sven Stenson i spetsen. Anna-Lena Brundin drog i gång förbundsstämman och lockade till många glada skratt, när hon på sitt oefterhärmliga sätt pratade djur, relationer, kärlek och allt annat som är meningen med livet. Djurskyddet Sveriges ordförande Sven Stenson och nya ersättaren Katarina Lingehag-Ekholm minglade i trädgården under en paus. Ordförande Sven Stenson presenterade verksamhetsberättelsen för Det har varit ett bra verksamhetsår, där Djurskyddet Sverige synts flitigt i debatter och varit efterfrågade, konstaterade han. Under 2009 hann Djurskyddet Sverige bland annat med att samla in namnunderskrifter mot att dun plockas levande från fåglar samt skriva till Fjällräven, IKEA, jordbruksministern med flera i frågan. Det var en väldigt lyckad kampanj som satte ljuset på frågan, sade Sven Stenson. Djurskyddet Sverige lyckades inte stoppa licensjakten på varg, som genomfördes i januari 2010, men anmälde jakten till EU-kommissionen. Licensjakten skulle minska den illegala jakten. Sven Stenson konstaterar att det blev tvärt om: Den illegala jakten blev minst lika stor som den legala. Man bokför de vargar man vill bokföra. Under 2009 omplacerade Djurskyddet Sverige över katter och drev idmärknings- och kastreringskampanj för katter. Nästan namnunderskrifter samlades in för att stoppa plågsamma djurtransporter. Djurskyddet Sverige tog också fram konsumentguiden Så mår djuren som ger oss vår mat och svarade på sju remisser från Jordbruksverket och EU-kommissionen. Förbundsstämman 2010, som leddes av mötesordförande Christer Wik, beslutade att stämma i fortsättningen ska 18

19 skratt och allvar Rolf Axel Nordström, som driver lantbruket Ängavallen, var en stolt mottagare av årets djurskyddspris. tering orsakade en lång debatt som resulterade i ett beslut om att behålla medlemshanteringen på lokal nivå men att föreningarna själva arbetar med det nya medlemsregistret för att avlasta kansliet. Flera motioner klubbades igenom. Bland mycket annat beslutade stämman att Djurskyddet Sverige ska arbeta för ett förbud mot privat fyrverkerihantering, ett totalförbud för fällfångst som jaktmetod och ett förbud för uppfödning och utsläpp av fåglar för jakt. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nationellt register över försvunna katter. Förbundsstämman beslutade också att Djurskyddet Sverige ska arbeta för att förhindra att djurvälfärdsindikatorer ersätter detaljerad svensk djurskyddslagstiftning. I samband med beslutet antogs ett uttalande om att Djurskyddet Sverige kräver att Sverige får behålla och utveckla sitt djurskyddsregelverk. Bakgrunden är att EU-parlamentet har antagit en handlingsplan för djurvälfärd för , Anna-Lena Brundin drog i gång förbundsstämman och lockade till många glada skratt. hållas vartannat år. Förutom att det blir en kostnadssänkning innebär det framför allt att den administrativa bördan inom organisationen minskar och ger förbundsstyrelsen större möjlighet att arbeta ihop sig under mandatperioden. De år man inte har stämma genomförs en mellanårskonferens med fokus på utbildning och erfarenhetsarbete. Styrelsen ska föredra sitt arbete och föreningarna ges möjlighet att ha synpunkter på verksamheten även om det inte tas formella beslut. Förslaget om gemensam medlemshansom skulle innebära förstärkningar av djurskyddet inom EU. Förslaget innebär dock en gemensam djurskyddslagstiftning, vilket skulle göra det omöjligt för enskilda medlemsländer att ha strängare lagstiftning. Det skulle sannolikt innebära att det svenska kravet på bete för kor, får och getter försvinner, att suggor kommer att hållas i burar och att kycklingar få ännu mindre plats. Sven Stenson omvaldes som styrelseordförande. Tre nya ersättare invaldes i styrelsen; Katarina Lingehag-Ekholm från Trelleborg som låg bakom Kalla Faktas tv-inslag om mulesing, Anton Dahlén, aktiv i Djurskyddet Kronoberg samt Stefan Petersson, styrelseledamot i Djurskyddet Västerås. Ledamöterna Annika Schenk- Sundström och Gunnela Ståhle avtackades. Den nya förbundsstyrelsen består i övrigt av Gabrielle Rosendahl, Terese Holmberg, Ingrid Redbo, Johan Beck- Friis, Ulrike Segerström, Sven-Erik Alhem, Håkan Bredin och Eva Norberg. Djurskyddet Sveriges Djur skyddspris gick i år till Rolf Axel Nordström som driver lantbruket Ängavallen. Motiveringen lyder bland annat att han är en föregångare som sedan 1970-talet utvecklat ett djurhållningskoncept på sin gård Ängavallen. Det är i linje med god djuromsorg, med stor hänsyn till djurens krav på naturligt beteende, som också innebär ett bidrag till att bevara gamla svenska husdjursraser. Han var också den som tidigt tog ställning för att inte blanda in antibiotika generellt i djurfoder. Det handlar om respekt för djuret, från det att det föds tills det avslutar sina dagar, sade en glad och stolt Rolf Axel Nordström när han tog emot priset på kronor. Fjällräven fick ett hedersomnämnande för att de efter förra årets dunskandal införde en trovärdig egenkontroll av hela dunprocessen från fågelfarm till färdig produkt (se tema-sidorna). c 19

20 Marie ryckte ut med djurpolisen Marie Gunnarsson visade bilder från sitt besök hos Arizona Humane Society vid Djurskyddet Sveriges riksstämma. Hon minns särskilt en pitbull som på grund av inavel föddes med ett för långt framben. Den omhändertogs på grund av vanvård men kunde inte räddas då den var aggressiv och därför inte kunde omplaceras. Marie Gunnarsson har hälsat på djurskyddsorganisationen Arizona Humane Society. Det var några av de mest fantastiska dagarna i mitt liv, säger hon. Text birgitta wiberg foto sara frick Marie Gunnarsson fascinerades av Animal Planets tv-program om Arizona Humane Society, AHS, och mailade och frågade om hon och en kamrat fick komma på studiebesök. Det fick de så gärna: De var imponerade och uppriktigt glada över att vi hade hittat dem och ville se deras organisation. Deras vänlighet och gästfrihet var fantastisk. AHS bildades 1957 av en grupp hängivna djurvänner. Organisationen, som enbart lever på donationer, skyddar, räddar, vårdar och omplacerar djur i nöd. Ett samarbete har etablerats med polis, brandförsvar, media och veterinärer. Organisationen har nu 200 anställda, volontärer och 500 jourhem. Den driver djursjukhus och djurhem och utför djurräddningar, omplaceringar och vanvårdsutredningar samt sterilisering, kastrering och vaccinationer till låga priser. Årligen tar AHS hand om djur och hittar hem till alla friska hundar, katter och smådjur. Större djur slussas ut till andra organisationer. 39 procent av de omhändertagna djuren avlivas på grund av att de är i mycket dåligt skick. Marie Gunnarsson besökte alla verksamheterna. Den absoluta höjdpunkten var när hon fick åka på utryckning med djurpolisen, som består av djursjukvårdare med specialutbildning. I mina ögon är de riktiga hjältar, säger Marie Gunnarsson, som hoppas kunna åka tillbaka och jobba som volontär under några veckor. Fram till dess har hon fullt upp som ordförande för Djurskyddet i Köping som driver ett katthem. Det visar numera katter som behöver nya hem i tv-kanalen M24. Ett tips hon tog med sig hem från Arizona. c PROFILPRODUKTER! Nu finns det profilprodukter med vår logga att beställa. T-shirtar: 50 kr Dammodell eller Unisexmodell i storlekarna S, M, L Påsar: 30 kr Nonwoven-material Muggar: 60 kr/st, 2 för 100 kr Vita på utsidan, limegröna på insidan Läppcerat: 20 kr Vaniljsmak Pennor: 10 kr Hör av dig till kansliet med din beställning. Tel: E-post: info@djurskyddet.se Portokostnad tillkommer vid beställning. 20