Handlingsplan Dalarnas bästa skola 2014

Transkript

1 Handlingsplan Dalarnas bästa skola

2 Innehåll BAKGRUND... 3 INLEDNING... 3 SKL S ÖPPNA JÄMFÖRELSER... 4 FÖRSLAG TILL TIDPLAN... 5 NULÄGE, PÅGÅENDE OCH PLANERADE SATSNINGAR SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: HAR BRA LEDARE SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: LYFTER FRAM KOMPETENTA LÄRARE SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: HAR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: TAR REDA PÅ HUR DET GÅR SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: HAR FUNGERANDE RELATIONER SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: HAR TYDLIG ANSVARSFÖRDELNING SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: FÅNGAR UPP ELEVER MED SVÅRIGHETER SKL S FRAMGÅNGSFAKTOR: HAR ENATS OM SKOLANS MÅL BILAGA, FÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL KOSTNADSKALKYL

3 Bakgrund Elsa Efraimsson Westman, Lars Evert Dahlberg och Tommy Andersson har i en motion till Kommunfullmäktige (dnr: KA10-440) framfört att barn- och utbildningsnämnden ska ta fram en handlingsplan och kostnader för att bli Dalarnas bästa skola Motionen remitterades till barn- och utbildningsnämnden som vid sitt sammanträde (dnr: ) beslutade att bjuda in till ett blocköverskridande politiskt samråd i syfte att formulera en handlingsplan för att bli Dalarnas bästa skola Den 11 maj träffades en politisk sammansatt grupp bestående av Mats Nilsson (S), Nils Vinteus (C), Lars Evert Dahlberg kd, Per Östman (M), Elsa Efraimsson Westman (C), Göran Johansson (V) och Gunilla Risberg (Mp). Gruppen enades om att Säters kommun ska bli Dalarnas bästa skola Gruppen enades om att man ska mäta resultatet mot Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser. SKL s Öppna jämförelser grundskola jämför resultat och resursindikatorer på kommunnivå och utgår från två indikatorområden i sin redovisning: 1. Skolans resultat i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap: o Andel som uppnått målen i samtliga ämnen o Genomsnittligt meritvärde o Andel behöriga till gymnasieskolan o Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9, Matematik o Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9, Engelska o Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9, Svenska o Antal rätt av 30 på Dagens Nyheters Nutidsorientering o Genomsnittligt provbetyg på ämnesproven i åk 9, Matematik 2. Resurserna i indikatorgrupperna kostnader och personal: o Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år ( ) o Procentuell avvikelse från standardkostnad o Effektivitetstal o Lärare med pedagogisk högskoleexamen o Antal elever per lärare o Likvärdig betygsättning. Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än provbetyg för ämnesproven matematik, engelska och svenska (samtliga skolor) Gruppen gav barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att kunna nå målet att bli Dalarnas bästa skola Inledning Uppdraget att ta fram en handlingsplan gavs till barn- och utbildningsförvaltningen vid barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Handlingsplanen skall presenteras för barn- och utbildningsnämnden Att lyckas med ett förändringsarbete kräver att inblandade parter ges tillfälla att bli hörda och att de ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Centrala aktörer i detta sammanhang är barn, elever, föräldrar, personal och skolledare. Det har inte varit möjligt att involvera dessa grupper i processen på den korta tid mellan uppdrag och redovisning för nämnden. 3

4 Detta dokument inleds med en beskrivning av ett nuläge, den utgångspunkt som satsningen nu tar avstamp från. Under augusti månad analyseras resultaten från läsåret 2010/2011. Analysen baseras på enheternas kvalitetsredovisningar och de övergripande resultat som genererats genom nämndens kvalitetsarbete. Analysen ligger till grund för barn- och utbildningsnämndens beslut om verksamhetsplan Utifrån enheternas kvalitetsredovisningar, den kommunövergripande analysen och nämndens verksamhetsplan startar sedan arbetet mot att bli Dalarnas bästa skola ett arbete som ska genomföras tillsammans med dem det berör, våra barn, föräldrar, personal och politiska representanter. En satsning på att förändra ett skolsystem brukar av erfarenhet ta förhållandevis lång tid. Beslutet att kommunen ska vara Dalarnas bästa skola 2014 innebär att fokus primärt behöver läggas på utveckling av verksamheten vid Klockarskolan eftersom jämförelsen primärt sker gentemot elevernas måluppfyllelse i skolår 9. Detta innebär inte att utvecklingen stannar av inom övriga verksamheter, vilket beskrivs nedan. För att kunna behålla en ledande position i länet, efter 2014, krävs att åtgärder fokuseras på hela verksamheten, från förskolan till gymnasieskolan. Utgångsläget är att Säter år 2011 placerade sig på en tredje plats i länet och på en 33 plats av landets 290 kommuner. Utvecklingen de tre senaste åren har visat en positiv tendens: Ranking länet Ranking nationellt SKL s öppna jämförelser Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i sin rapport Öppna jämförelser Grundskola 2011 : Det är alltid möjligt att förbättra elevernas resultat, såväl på en skola som i en kommun eller i ett helt utbildningssystem. Det viktiga är att fokusera på rätt saker. I flera av de kommuner som ligger bland landets 20 bästa kommuner har man under de senaste åren bedrivit ett aktivt utvecklingsarbete i syfte att förbättra undervisningen i skolan. Tydligare fokus på elevernas kunskapsutveckling, mer samarbete mellan lärarna, höga förväntningar på såväl eleverna som på skolans personal, samt en systematisk uppföljning är några av förklaringarna som kommunerna själva lyfter fram till att resultaten förbättrats i deras skolor. På flera håll tar man avstamp i vad forskningen säger kännetecknar en god undervisning när ett utvecklingsarbete initieras. SKL:s projekt Framgångsrika skolkommuner lyfter fram goda exempel från kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Man har varit nyfikna på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Rapporten Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner beskriver åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Framgångsrika skolkommuner ser olika ut när de gäller befolkningsstorlek, elevernas socioekonomiska bakgrund och de satsar också olika mycket pengar på skolan. SKL har identifierat att framgångsrika skolkommuner: 1. Har bra ledare 2. Lyfter fram kompetenta lärare 3. Har höga förväntningar 4. Tar reda på hur det går 5. Har fungerande relationer 4

5 6. Har tydlig ansvarsfördelning 7. Fångar upp elever med svårigheter 8. Har enats om skolans mål En lärdom SKL redovisar i rapporten är att fokus för ett reformarbete behöver ligga på att utveckla undervisningen i klassrummet. De som styr och leder måste se till att dörrarna till enskilda lärares klassrum öppnas upp och att skolledning och lärare ställer sig frågan hur den lärare undervisar som alltid lyckas få eleverna att knäcka läskoden i årskurs 1, eller vad den lärare gör som får alla elever att förstå också de svårare momenten i matematik. Förslag till tidplan Barn- och utbildningsnämnden beslutar denna handlingsplan Handlingsplanen förankras hos skolledarna /09 Skolledarna analyserar läsårets resultat /26 Skolledarnas analys redovisas för barn- och utbildningsnämnden MBL-information Skolledarna fortsätter planeringen Barn- och utbildningsnämnden, fortsatt planering/diskussion MBL- förhandling Barn- och utbildningsnämnden, beslut budget och verksamhetsplan Under juni, augusti och september genomför personal och skolledare analyser av verksamhetens resultat. Nuläge, pågående och planerade satsningar 1 SKL s framgångsfaktor: Har bra ledare En av SKL s framgångsfaktorer är att man har bra ledare som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samarbete i rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen. Väsentligt är att urskilja vad som är huvudprocess och stödprocesser i en verksamhet. Bedömningen är att ledningen idag ägnar alldeles för stor tid åt ekonomi-, personal- och lokalfrågor. Utan stöd eller ett forum för att diskutera sina frågor hamnar lärarna ensamma i klassrummet med sin pedagogiska uppgift. Alla inom skolans organisation ska ha en chef att gå till som både har pedagogisk insikt och makt att förändra. Läraren ska kunna gå till rektor för att diskutera sin huvuduppgift kunskapsförmedling. Rektor i sin tur ska ha en pedagogiskt kunnig förvaltningschef att vända sig till. Bedömningen är att det krävs förstärkt ledningsresurs för att genomföra det utvecklingsarbete som Säters skolor står inför. Inför budget 2012 äskas därför medel till förstärkt ledningsstöd, se Bilaga, Förvaltningens förslag till kostnadskalkyl, på sidan 16 nedan. För att skapa bättre förutsättningar för rektorerna att utveckla sitt ledarskap kommer tre rektorer till hösten 2011 inleda studier inom Rektorslyftet. Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet har fokus på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Utbildningen ska utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap. Teoretiska kunskaper ska knyta an till 5

6 rektorernas ledarroll i praktiken. Fortbildningen fördjupar relevanta delar av nuvarande befattningsutbildning. Åtta skolledare deltar under 2011 i kursen Skoljuridik (5 hp). Kursen genomförs i samverkan med Högskolan Dalarna och Örebro universitet. En av rektorerna går det statliga rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är en treårig befattningsutbildning, som vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Programmet utvecklar chefer i uppdraget att leda skola och förskola. I samverkan med Högskolan Dalarna deltar kommunen i att utarbeta en ledarutbildning riktad till förskolans chefer. Utbildningen planeras att kunna starta under SKL s framgångsfaktor: Lyfter fram kompetenta lärare Skollagen 1 kap. 5 reglerar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mot bakgrund av detta är det angeläget att utveckla en forskningsanknytning till verksamheten. Detta kan ske på flera sätt, ett är de utbildningar skolledare, lärare och förskolepersonal deltar i inom ramen för rektorslyftet, rektorsprogrammet, lärarlyftet och förskolelyftet (redovisas nedan). Kontakter har tagits med Högskolan Dalarna och professor Monika Vinterek i syfte att inleda ett samarbete mellan Säter och Högskola Dalarna. Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen har haft en första träff och kommer att träffa högskolan på nytt i augusti/september för att planera en samverkan. För att skapa förutsättningar för en samverkan med högskolan äskar förvaltningen för 2012 medel till forskning motsvarande en promille av barn- och utbildningsnämndens budget. En ytterligare förutsättning är att personal kan delta i kompetensutvecklingsinsatser. Därför äskas också ett återställande av personaltäthet inom förskola och pedagogisk omsorg (6,0 till 5,5 barn per personal), ett återställande av personaltäthet inom grundskola med två tiondelar lärartjänst per 100 elever från läsåret 2012/13, samt vikariemedel inom förskola/pedagogisk omsorg samt för grundskola/fritidshem (se Bilaga, Förvaltningens förslag till kostnadskalkyl, på sidan 16 nedan). Läraravtalet I avtalsförhandlingarna 2010 kom Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd överens om en ny bilaga Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Bilagan syftar till att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat, bland annat genom annan arbetstidsförläggning med lokalt kollektivavtal. I kollektivavtalet HÖK 10 konstaterar parterna att lärande och kunskap är av fundamental betydelse för att Sverige ska hålla hög kvalité ur ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv1. Detta kräver flexibla och effektiva arbetsorganisationer som understödjer och bidrar till en hög effektivitet och måluppfyllelse. Parterna konstaterar att det är angeläget att skolledare tillsammans med skolans medarbetare utvecklar metoder, arbetsordning och organisation som leder till ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. För att stimulera till utvecklingsarbetet enades parterna om bilagan Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Det främsta syftet och det viktigaste gemensamma uppdraget är att eleverna ska nå sina mål. De centrala parterna har inte tagit ställning till hur själva utvecklingsarbetet ska bedrivas. De lokala parterna har att avgöra formerna för detta. 6

7 Lärares arbete med elever är avgörande för hur eleverna ska lyckas med att nå sina mål. Parterna ser det som naturligt att ändrad arbetsorganisation som leder till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse ska ge högre lön. Verksamhetsutveckling och kopplingen till lön vilar därmed på samma principer som återfinns i löneavtalet som anger att lönen ska avspegla uppnådda mål och resultat. I Bilaga M till Allmänna bestämmelser (AB) finns sedan tidigare möjlighet att träffa lokalt kollektivavtal om avsteg från reglerna i Bilaga M enligt punkt 2, eller att arbetsgivare och arbetstagare träffar avtal om annat enligt punkt 3 samma bilaga. Det har dock i praktiken varit svårt att träffa överenskommelser mellan lokala parter. Därför har de centrala parterna i denna avtalsrörelse kommit överens om att stödja och uppmuntra lokala parter i deras initiativ som ska förbättra resultaten, öka måluppfyllelsen och förbättra produktiviteten i verksamheten genom till exempel förändrad arbetsorganisation. Överenskommelsen innebär att de centrala parterna ska understödja lokala parter i arbetet att teckna lokala kollektivavtal med avsteg från Bilaga M. Det kan vara aktuellt att träffa lokala kollektivavtal om avsteg från Bilaga M på till exempel skolor där det är lämpligt med en annan fördelning mellan förtroendearbetstid och reglerad arbetstid utifrån den arbetsorganisation man valt på skolan. Ett nytt arbetstidsavtal där skolledare kan reglera mer av arbetstiden kan användas för att ge lärare och skolledning mer gemensam tid för att driva skolutvecklingen framåt. Mer omfattande förändringar, till exempel införande av en fullt reglerad arbetstid med semester, är också motiverad när en sådan arbetstidsförläggning bedöms gynna elevernas resultat. Det kan gälla alla skolformer. I samband med att förändringen träder i kraft utges löneökning med kronor för berörda lärare. Beloppet ska proportioneras efter lärarens sysselsättningsgrad. Beloppet är en löneökning tänkt att ingå i den fasta kontanta lönen. Vid den därpå följande ordinarie löneöversynen ökas det garanterade utfallet med minst 500 kronor per berörd lärare att fördelas individuellt och differentierat. För att möjliggöra tecknande av ett lokalt kollektivavtal äskar förvaltningen medel för detta i budget 2012, se Bilaga, Förvaltningens förslag till kostnadskalkyl, på sidan 16 nedan. Matematikundervisningen Kommunen har beviljats ett statsbidrag omfattande kr för att utveckla matematikundervisningen. Kommunens matematikutvecklare har i studiecirkel och samtal med pedagoger funnit osäkerhet kring planering utifrån målen, anpassning av undervisningen och alternativa material och metoder. Det finns därför behov av att förändra och utveckla matematikundervisningen. Centralt blir att öka medvetenheten om kursplanernas syfte och centralt innehåll, att anpassa innehåll, metoder och material, allt i syfte att utveckla och öka elevernas kunskapsutveckling i matematik. Mål på lång sikt: Att alla pedagoger som undervisar i matematik ska ha ett förändrat förhållningssätt till matematik och välförtrogna med ämnets innehåll. Mål på kort sikt: Undervisande pedagoger i matematik ökar sin kompetens i hur man planerar, bedömer och genomför i matematik. Genomförande En styrgrupp bildas bestående rektor för yngre elever, matematikutvecklare, och specialpedagog. Styrgruppen tillsammans med rektorer och specialpedagoger bildar forum och rutiner på skoloch kommunnivå. Lärare utses på varje skola och deras arbetsuppgifter samt villkor fastställs. 7

8 Styrgruppen med hjälp av matematikutvecklare, rektorer och specialpedagoger samordnar lärarnas arbete. Styrgruppen ser till att forum och rutiner skapas för när, var och planering, genomförande och bedömning skall ske i matematik. Tidplan HT 2011: Punkterna 1-5 genomförs. En första utvärdering för att säkerställa att punkterna 1-5 har implementeras görs i slutet av ht VT2012: Ett fördjupat arbete med punkterna 1-5. Läsa skriva Kommunen har beviljats ett statsbidrag omfattande kr för att stärka basfärdigheterna läsa och skriva. Målet med satsningen är att öka elevernas läsförståelse så att de kan: summera en text sortera bort oviktig information använda lämpliga läsförståelsestrategier förstå vad kunskapen ska användas till kritiskt granska texter värdera sortera följa instruktioner samt att öka lärarnas medvetenhet om en balanserad undervisning som bygger både på både funktionalisering och formalisering. Genomförande Projektledaren gör en presentation av projektet på de olika skolornas personalkonferens under maj månad Syftet är att beskriva och skapa intresse för projektet. Presentationen innehåller struktur på genomförandet av projektet och en beskrivning av studiematerialet. Projektledaren träffar rektorerna på de olika skolorna och gör gruppindelning om max 12 deltagare samt bokar datum för studiecirkelträffarna. Tid för träffarna är 2.5 timmar inklusive paus. Barbro Westlund lärare, lärarutbildare, forskare och författare, som har skrivit boken Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren bokas vid två tillfällen för att föreläsa om Att undervisa i läsförståelse. Tillfälle 1 i augusti september då hon bl.a. föreläser om framgångsfaktorer, vad är läsförståelse, läsning som en kognitiv process, att tala läsförståelse, medvetenhet hos läraren, att organisera sin läsförståelseundervisning och. Tillfälle två blir i april/maj 2012 och är tänkt som en uppföljning/förstärkning av det arbete som genomförts under året samt en stimulans till för fortsatt undervisning i läsförståelse. Handledning/studiecirkel vid 6 olika tillfällen där Barbro Westlunds studiehandledning och boken Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första åren används. Under de olika handlednings- studiecirkeltillfällena ska modellerna gås igenom och uppgiften för pedagogerna blir att arbeta efter modellerna så att dessa kan diskuteras på träffarna. Teknikundervisningen, Klockarskolan I syfte att utveckla och stimulera elevernas nyfikenhet för teknik och göra teknikundervisningen bättre på Klockarskolan har man ansökt och fått beviljat medel från Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond omfattande kr. Medlen kommer att användas till: Att utbilda behöriga lärare i teknik och knyta ihop undervisningen utifrån NTA teman som eleverna arbetar med i de yngre åldrarna. Att utveckla elevernas intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt. 8

9 Att anpassa skolans teknikundervisning efter LGR 11:s riktlinjer med införande av ett centralt innehåll och att försöka skapa en likvärdig undervisning för alla elever. Att bygga upp en tekniksal där all skolans teknikundervisning kan ske. Salen kommer att bestå av två intilliggande klassrum, där eleverna i det ena jobbar med digitala hjälpmedel och kommer att vara utrustad med vanliga bänkar för teoretiskt arbete. Det andra klassrummet kommer att utrustas med arbetsbänkar och verktyg för de praktiska moment som är tänkt att ingå i teknikämnet. Skapande skola Statens Kulturråd ger bidrag för Skapande skola. Bidraget för Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar Kulturskolan i Säter har av Kulturrådet beviljat bidrag för 2011/2012 omfattande kr. Planerade insatser läsår 2011/2012 Skolår 1-6 Kulturspråka mera och skolår 7-9 Kulturtema Film Under 2011 startar, på kommunstyrelsens initiativ, arbetet med att förankra FN:s barnkonvention i kommunens alla verksamheter. Utbildning och implementering med all personal, barn och elever samt alla förtroendevalda kommer att pågå under ett år. I grundskolans år 4-6 inleddes detta arbete redan hösten 2010 i och med Skapande Skola projektet Kulturspråka där även Säters kommun prioriterade områden ur Förskole- och skolplan, Trygg miljö, Lust och kreativitet i lärandet, Inflytande och Delaktighet samt Jämlikhet och Jämställdhet, ingick som en naturlig del. Eftersom man här finner de grundläggande allmänmänskliga värdena och rättigheterna som våra elever ska få kunskap om och få möjlighet att ta till sig och förstå, väljer vi detta tema för alla Skapande skola projekt inför nästa år Vi kommer också att utöka projektet till att omfatta år 1-9. Genom olika kulturprojekt under temadagar och skapande verksamhet med en aktiv roll i skolans fortlöpande arbete ser vi större möjligheter för alla barn att få de verktyg de behöver för att tolka innehållet och skapa mening. I kommunen pågår också ett utvecklingsarbete med genusperspektiv i grundskolan med målsättning att utjämna skillnaderna i meritvärde mellan flickor och pojkar samt att skapa en jämlik skola för alla elever. Syftet är att kritiskt granska föreställningar, normer och idéer kring genus och jämställdhet. Detta är således ett av de prioriterade områden vi avser att arbeta med och där fokus kommer att ligga på ifrågasättande och kritisk granskning av hur flickor/pojkar framställs i film/bild/media. Hur skulle det kunna se ut? Barnkonventionen tar ju också upp rätten att få vara sig själv. Barn/ungdomar ska få jobba med att skapa sin bild av hur det borde se ut för att alla ska kunna känna att de duger som de är och trivas med sig själva. Utmana eleverna att våga välja annorlunda mot gängse könsrollsmönster. Pedagogerna jobbar också medvetet med sin roll och hur man kan vända på manligt/kvinnligt till att bli medvetet mänskligt och för att arbetet ska bli trovärdigt lägger vi stor vikt vid att ha både kvinnliga och manliga kulturpedagoger. 9

10 I detta arbete gäller det ju verkligen för alla att se på sig själva, hur och vad vi bedömer och hur vi behandlar varandra, men även att vi vuxna är viktiga som inspiratörer till att våga nya vägar och sätt att vara. Visa att det är ok, vi måste ha en bredare syn på hur/vad/vem vi kan och vill vara och faktiskt är. Att mötas i skapande och samtal kring dessa frågor är vårt syfte med kommande projekt för våra elever. Kulturspråka mera vänder sig till år 1-6, där dans, teater och film blir de specifika uttryck eleverna kommer att möta genom föreställningar och samarbete med Dalateatern, Scenkonst Dalarna samt Film i Dalarna det kommer att se lite olika ut på kommunens olika skolor. Utformningen av projektet för alla är inledande tema- och aktivitetsdagar där eleverna är indelade i åldersintegrerade grupper för att sedan under läsåret klassvis fortsätta arbetet tillsammans med lärare, kulturpedagoger samt estetiska ämneslärare Kulturtema Film är årets kulturfördjupning i samarbete med Film i Dalarna för eleverna i år 7-9. Vi går alltså vidare med vårt löpande projekt att varje läsår ha olika men återkommande kulturprofil i skolan för att ge eleverna möjlighet till upplevelser och att få mötas i skapande verksamhet. Genom workshops och att skapa egna produktioner med film/bildpedagoger ska eleverna få undersöka, diskutera och analysera hur flickor och pojkar, hur kvinnligt och manligt framställs i bild, film och media i dag och hur det skulle kunna se ut, men även hur det sett ut i ett historiskt perspektiv. Eleverna på högstadiet kommer även att möta ett ungt danskompani i en föreställning och i workshop inom temat. Målgrupp- hur många förväntas nås av insatserna Alla elever på Klockarskolan kommer att nås av insatserna under läsåret 2011/2012 inom ramen för ordinarie undervisning och temadagar/veckor under läsåret. Kommunens övriga fyra skolor, Kungsgårdsskolan, Enbacka skola, Stora Skedvi skola samt Kristineskolan är engagerade och kommer att delta i Skapande skola projektet Kulturspråka mera genom temadagar, elevens val samt inom ordinarie undervisning. Lärarlyftet/Förskolelyftet Barn- och utbildningsnämnden har i budget 2010 och 2011 avsatt medel för förskolelyftet ( kr) och för Lärarlyftet ( kr). Förskolelyftet syftar till att stärka såväl personalens kompetens som förskolans pedagogiska uppdrag och utgår från de förtydliganden och kompletteringar som gjorts i förskolans läroplan. Regeringens stora satsning Lärarlyftet påbörjades Lärarlyftet är en så kallad paraplybenämning och satsningen omfattar Lärarfortbildningen, VAL och Forskarskolorna. Den 1 januari 2012 påbörjas en ny satsning från regeringens sida som kallas för Lärarlyftet II. Denna satsning kommer dock inte att vara en paraplybenämning på flera olika satsningar utan kommer enbart att omfatta lärarfortbildning för lärare. Under våren 2011 deltar 10 lärare i Lärarlyftet och tre inom Förskolelyftet. Ytterligare två lärare och två förskolepersonal är anmälda till hösten NGL (Nästa Generations Lärande) En viktig förutsättning för att Säter ska vara Dalarnas bästa skola år 2014 är att tillvarata de pedagogiska möjligheter som ny teknik och nya medier ger. Nya medier påverkar kunskapsbehov och det formella lärandet samt utvecklar nya livsstilsmönster, strukturer, förhållningssätt och andra former för informellt lärande. Därför skall IT integreras i skolan, inte som ett verktyg eller en 10

11 metod utan som en naturlig del och som en nödvändighet för att forma en skola som leder till att alla elever skall nå utsatta mål. PIM För att öka lärares kompetens i att använda IKT både i undervisningen och för sina administrativa arbetsuppgifter satsar kommunen på PIM. PIM är en förkortning för Praktisk It och Mediekompetens och startades av Myndigheten för Skolutveckling, numera Skolverket, efter direktiv från Regeringen. PIM är ett webbaserat studiematerial bestående av tio handledningar som kan användas enskilt eller i arbetslag för att utveckla kompetens inom IT. Deltagarna kan sedan examineras i fem olika steg. Mål Målet med PIM i Säters kommun är att 100 % av deltagarna uppnår nivå ett och två, 75 % av deltagarna uppnår nivå tre. Nivå fyra och fem kan erbjudas efter beslut i ledningsgruppen där hänsyn tas till bland annat behov av kompetens samt intresse hos pedagoger. Alla skolledare når skolledarnivå. Delmål Vt-2011: Examinatorer når nivå 3. Pilotgrupper med ca 5 pedagoger startar på alla skolor. Ht Vt-2012: Alla pedagoger når nivå 1. Alla skolledare når PIM för skolledare, nivå 3. Ht Vt-2013: 100 % av pedagogerna når nivå 2 och 75 % av pedagogerna når nivå 3. Tidplan 2011 Utbildningen för examinatorer började i januari Examinatorerna blev klara till nivå 3 i början av april 2011 och fick då börja examinera kollegor och skolledare. Inför utbildningen av pedagoger har examinator hållit informationsträffar på skolorna och förskolorna under februari och mars Utbildningen för pedagoger startade under vt. 2011, efter påsklovet, med en pilotgrupp med ca 5 pedagoger/examinator. Utbildningen för resterande pedagoger samt skolledare startar under ht Ett första diplomseminarium kommer att hållas av examinatorerna i november 2011, för de pedagoger som nått nivå 3. Investeringar I Säters kommun är datortätheten ca 2,5 lärare/dator. Lärarnas administrativa arbete är omfattande och det kommer ett ökat krav på en anpassning till dagens kunskapssamhälle, att anpassa undervisningen och lärmiljön med stöd av ny teknik. Mot denna bakgrund framstår behovet av att varje lärare har tillgång till en egen bärbar dator. Dessutom behövs en uppgradering av de trådlösa nätverken på alla skolor. För att möta kraven på moderniserad undervisning behövs också satsningar på multimediaklassrum (fast monterad projektor i klassrummets tak tillsammans med högtalare). Utöver dessa satsningar behöver den befintliga utrustningen underhållas och bytas ut. Skolans kostnader för nuvarande och framtida administrativa stöd i form av licenskostnader, support och drift framgår av särskild skrivelse Underlag IT-investeringar skolan En satsning på ett utökat antal bärbara datorer och multimediaklassrum förutsätter även utökat ITsupport. Kommunen behöver också ta ställning till elevernas tillgång till informationsteknik. Idag är allt fler skolor och kommuner på väg att anta utmaningen från en förändrad värld med digitalisering 11

12 och globalisering. Idag är 169 kommuner 1 på gång med inledda eller planerade satsningar på egen dator för varje elev i någon av sina skolor. Sommarskola Sommarskolan vänder sig i första hand till elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Tidigare var statsbidraget riktat till elever i åldrarna år. Från sommaren 2011 riktar sig statsbidraget även till yngre åldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder 2011 sommarskola för elever i årsklasserna SKL s framgångsfaktor: Har höga förväntningar Att ha höga förväntningar innebär att ha höga krav på att alla elever ska lyckas, ha höga förväntningar på alla i organisationen elever, lärare, tjänstemän och politiker, arbeta aktivt med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar samt ha höga ambitioner med skolan som helhet, att förskolan och skolan är viktig! Genom att barn- och utbildningsnämnden formulerar en målsättning att bli bästa skolan i länet ger man uttryck för en positivt hög förväntan på att personal och barn/elever ska och kan lyckas nå målet. 4 SKL s framgångsfaktor: Tar reda på hur det går En av SKL s framgångsfaktorer är att man tar reda på hur det går, att det finns system för att följa upp och återkoppla till verksamheten. Nedan beskrivs barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete. Nämndens kvalitetsprocess innebär att verksamheten i augusti månad sammanfattar föregående läsårs resultat, analyserar dessa och tar ställning till vilka åtgärder och mål för utveckling som ska formuleras för det kommande läsåret. Detta ställningstagande blir vägledande för de förändringsinsatser som ska vidtas med målet att bli Dalarnas bästa skola Åtgärderna för utveckling och målen som då formuleras omfattar samliga verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Barn- och utbildningsnämnden har ett kvalitetsarbete där man använder följande metoder som underlag för att ta ställning till verksamhetens kvalitet: Brukarenkäter riktade till föräldrar och elever Förvaltningsledningens verksamhetsbesök Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsbesök Nationella prov Betyg Läsdiagnoser Uppföljning av simkunnighet Uppföljning av nationella mål i skolår 3, 5 och 9 Personalenkät gällande arbetsmiljö Personalens självvärdering av måluppfyllelse Externa granskningar (Skolinspektionen, Komrev, Kvalitetsnätverk Bergslagen - SKL) Kvalitetsarbetets moment sammanfattas i nedanstående årscykel: 1 Källa: Tidningen Datorn i utbildningen 12

13 Figur 1. Årsblomma kvalitetsarbete Resultaten från ovanstående årscykel integreras i kommunens ekonomiska process genom att resultaten kopplas samman med budgetprocessen enligt följande moment: Efter skolledarnas analys av läsårets resultat redovisar analysen för barn- och utbildningsnämnden som därefter gör en politisk analys av resultaten och definiera vilka områden man vill utveckla. Resultatet av analysen ligger till grund för nya verksamhetsmål och verksamhetsplan för nästkommande år. Processen med att integrera kvalitetsarbetet med budgetarbetet åskådliggörs i nedanstående årscykel: Figur 2. Årsblomma budgetprocess 13

14 5 SKL s framgångsfaktor: Har fungerande relationer SKL betonar betydelsen av att arbeta aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation. Inflytande För att stödja föräldrars möjlighet till inflytande har barn- och utbildningsnämnden beslutat att det ska inrättas Brukarråd vid varje verksamhetsområde. Brukarråden ger föräldrarna möjlighet till dialog med skolledning och till insyn i verksamheten. Forum för inflytande för elever är bl.a. elevråd och klassråd. Inflytande utövas också inom ramen för IUP 2 -processen där elever och föräldrar ges inflytande över utbildningen genom utvecklingssamtalet. Likabehandling Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning. Förskolan och skolans värdegrund anges i såväl diskrimineringslagen, skollagen som läroplanerna. Förskolan och skolan ska förmedla grundläggande demokratiska värden och visa vad allas lika värde innebär i praktiken. Dessutom ska förskolorna och skolorna arbeta aktivt för att förebygga och motverka mobbning och annan kränkande behandling. Skolan eller förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Avgörande för att lyckas i detta arbete är att involvera personal, elever/barn och föräldrar i arbetet med planen för att den verkligen ska kunna skapa en positiv utveckling för likabehandling och mot trakasserier och kränkande behandling på förskolan/skolan. Utvecklad information till föräldrarna För att öka elevernas måluppfyllelse och bättre kunna stödja elevernas utveckling dokumenteras elevernas utveckling och måluppfyllelse skriftligt i en databas. Dokumentationen som utgör varje termins skriftliga omdömen skickas hem till föräldrarna och används som underlag inför utvecklingssamtalet. Genom att få del av dokumentationen skapas förutsättningar för att föräldrarna ska få insyn i sitt/sina barns skolgång och därmed också bättre förutsättningar för inflytande och möjlighet att påverka. Under 2011 har skolorna vidareutvecklat kommunikationen med föräldrarna genom att göra det möjligt att komma åt information och kommunicera med skolan via Internet. Syftet med att införa en familjewebb är att: Underlätta och förbättra skolans kontakt och informationsutbytet med föräldrarna Öka föräldrarnas delaktighet och insyn i sitt/sina barns lärande och skolgång Skapa bättre förutsättningar för föräldrar att få inflytande över sitt/sina barns skolgång Ge personalen ett administrativt verktyg för att underlätta kontakten med föräldrarna Öka elevernas engagemang för och medvetenhet om det egna lärandet (steg 2) Underlätta och förbättra informationsutbytet mellan elev och skola (steg 2) Ge eleverna ett samlat ställe för sin skoldokumentation (steg 2) Ge eleverna ett redskap för sitt arbete med sin målformulering och måluppfyllelse (steg 2) 2 IUP-processen innehåller den pedagogiska planeringen, den individuella utvecklingsplanen, utvecklingssamtalet och de skriftliga omdömena kring elevens utveckling och lärande. 14

15 Ge personalen ett administrativt verktyg för att underlätta kontakten med eleverna. (steg 2) Mål med Familjewebb Inom ett år sker den skriftliga dokumentationen och informationen mellan hem och skola huvudsakligen via det digitala systemet Inom ett år upplever personalen att systemet inneburit ett förbättrat stöd i bedömnings- och uppföljningsprocessen Inom två år upplever föräldrarna att deras delaktighet och insyn i barnets lärande och skolgång ökat Inom två år upplever föräldrarna att deras inflytande över barnets skolgång ökat Inom två år upplever personalen att systemet inneburit att det administrativa arbetet har underlättats Eleverna upplever att engagemanget och medvetenheten om det egna lärandet ökat (steg 2, tidsbestäms efter det att eleverna släpps in i systemet) Eleverna upplever att informationsutbytet med skolan förbättrats (steg 2, tidsbestäms efter det att eleverna släpps in i systemet) 6 SKL s framgångsfaktor: Har tydlig ansvarsfördelning SKL lyfter fram betydelsen av att kommunen har en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter. Barn- och utbildningsnämnden beslutar om en revidering av nämndens delegationsordning med uppdateringar gällande ny skollag och nya förordningar. 7 SKL s framgångsfaktor: Fångar upp elever med svårigheter SKL lyfter fram betydelsen av att det finns tillgång till elevhälsans kompetenser och att det finns ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet. Från läsåret har de särskilda undervisningsgrupperna avvecklats och eleverna inkluderats i den ordinarie skolan. Verksamheten har tillgång till en Elevhälsa som består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta de problem som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. 8 SKL s framgångsfaktor: Har enats om skolans mål SKL lyfter fram betydelsen av att de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier. Genom initiativet till att Säter ska bli Dalarnas bästa skola 2014 har man enats politiskt kring denna satsning. Genom barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete, där barn- och utbildningsnämnden regelbundet träffar skolledning och de fackliga organisationerna, skapas forum för dialog och samarbete mellan tjänstemän och politiker. Detta skapar förutsättningar för att utveckla en gemensam samsyn på uppdraget vilket är en viktig faktor som stöder utveckling. En ytterligare ingrediens för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är att politiken lyssnar på verksamhetens behov. Barn- och utbildningsnämnden förlägger ett flertal av sina sammanträden ute i verksamheten varje år. Syftet är att kunna träffa personal och barn/elever för att ta del av deras uppfattning av verksamheten samt att lyssna till de behov som framförs. Nämnde utser också kontaktpolitiker till alla verksamhetsområden. Dessa besöker verksamheten regelbundet och återrapporterar upplevelserna från besöket till nämndens nästkommande sammanträde. 15

16 Bilaga, Förvaltningens förslag till kostnadskalkyl Tusentals kronor Forskning 1 promille (fsk/grsk) Forskning 1 promille (gy/vux)) Personaltäthet förskola 6,0 till 5, Personaltäthet pedagogisk omsorg 6,0 till 5,5 513 Personaltäthet grundskola + 2/10 från ht Vikarier förskola, familjedaghem Vikarier grundskola, fritidshem Pedagogiskt ledarskap/dokumentationskrav 500 Läraravtalet verksamhetsutveckling 200 Klockarskolan Musiktillval 3:e året(inkl minskade elevavgifter Kulturskolan) 100 Personalförstärkning, bl.a. inom Elevens val 450 Utbildning Ledarskap i klassrummet 75 16