Nämnden för Individ & Familjeomsorg

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Nämnden för Individ & Familjeomsorg Jullunch , Storgatan 1, kl Sammanträde , kl 15, sammanträdesrummet Näsbofjorden, våning 1, Teknikgatan 12, Kungsbacka OBS! ni som ska lämna ert politiska uppdrag HELT ska återlämna er I-pad och ert passerkort till stadshuset på nämnden, eller till oss senast fredagen den 12 december på Teknikgatan 12. Övriga som eventuellt byter nämnd har kvar sina I-pad. 1 (2) Datum Ärende Sid Beslutsförslag 1 Upprop, val av justerare och bestämmande av tid för justering. Kalle Sundvall, tisdag 16 december 2014, klockan Godkännande av föredragningslista. 3 Redovisning av delegeringsbeslut fattade av Sociala utskottet för Individ & Familjeomsorg den 17, 19 november och 3 december 2014, samt delegationsrapport med beslut fattade och muntlig redovisning av två slumpvis utvalda beslut vid försörjningsstödsenheten från juni Redovisning av inkomna domar försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg godkänner redovisning av delegeringsbeslut förtecknade i protokoll i Sociala utskottet för Individ & Familjeomsorg den 17, 19 november och 3 december 2014, samt delegationsrapport med beslut fattade och muntlig redovisning av två slumpvis utvalda beslut vid försörjningsstödsenheten från juni Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. 5 Riktlinjer för försörjningsstöd 2015 Nämnden för Individ & Familjeomsorg godkänner framtagna redigerade och sammanställda riktlinjer för försörjningsstöd, att börja gälla från till uniform KUB301 v 1.0, Individ & Familjeomsorg Anna-Stina Larsson Direkt Mobil anna-stina.larsson@kungsbacka.se Christel Ottosson Direkt Mobil christel.ottosson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box Kungsbacka Besöksadress Teknikgatan 12 Telefon Fax individ.familjeomsorg@kungsbacka.se

2 KUNGSBACKA KOMMUN 6 Beslut från tillsyn enligt alkohol och tobakslagen 7 Ekonomisk prognos per sista november 8 Information från arkivtillsyn nämnden för Individ & Familjeomsorg 9 Information om kommunfullmäktiges beslut om policy och handlingsplan för barnkonventionen 10 Information om kommunfullmäktiges beslut om lokalpolicy 11 Förordnande till tjänstemän att begära polishandräckning enligt LVU 12 Protokollsutdrag från nämnden för service gällande överföring av ekonomisk rådgivning Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. Förordnande ges till nedan nämnda tjänstemän på Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg att begära polishandräckning enligt 43 2 p lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inom nämndens eget ansvarsområde: enhetschef Ann Törnqvist, enhetschef Anette Bernhardt, socialsekreterare Katarina Lööv, socialsekreterare Sara Andersson Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. 2 (2) 13 Återkoppling om Hammeröby Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen. 14 Förvaltningen informerar: Nämnden för Individ & -Organisation lägesrapport Familjeomsorg noterar informationen. -Nytt avtal Migrationsverket -Ny rapport enligt lex sarah -EU-migranter -Utbildningsdagar för nämnden 14 och 28 januari, samt central introduktionsutbildning för nya förtroendevalda

3 KUNGSBACKA KOMMUN 15 Övrigt 3 (2) Larry Söder ordförande Anna-Stina Larsson sekreterare

4 Riktlinjer försörjningsstöd INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning 4-7 Syfte och tillämpning Socialtjänstens mål och värdegrund Delegationsordningen 8-9 Advokatkostnader 10 - Rättsskyddsförsäkring - Rättshjälp Barnperspektivet Beräkningsgrunder 14 Bilkostnader realiserbar tillgång - i behov av bil - godkänt bilinnehav Bostadsnorm oskäligt hög boendekostnad - trångboddhetsnorm - skäligt rådrum - sänkt ersättning - byte till dyrare bostad - dubbelt boende - skilsmässa/separation - tillfälligt boende - hemmaboende ungdomar - gymnasiestuderande - häktade och straffade personers boende - hushållsel - hemförsäkring - hyresintyg - förtur och avgifter Bostadsrätt-/ Villaägare beräkningsgrunder - oskäligt hög boendekostnad - skäligt rådrum Dödsfall 23 - begravningskostnader 1

5 Riktlinjer försörjningsstöd - anhörigkostnader Egenavgift vid färdtjänst 23 Fritidspeng 24 Företagare eller personer med fria yrken 24 Flyttkostnader godtagbara kostnader - återvandring - magasinering Förebyggande och rehabiliterande insatser till barn och ungdomar 27 Förmedling av egna medel 27 Glasögon/kontaktlinser Hemutrustning grundutrustning - nödvändig utrustning - vid skilsmässa - kompletterande - spädbarnsutrustning - tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin - dammsugare - telefon - TV - dator - bredband - cykel Jobbstimulans 32 Läkarvård- och medicin 32 Mat/specialkost 33 - uteätartillägg - pensionärer Norm för försörjningsstöd

6 Riktlinjer försörjningsstöd Resor egen bil - till och från sjukvård - till och från myndigheter eller annan verksamhet - färdtjänst - rekreationsresor - till närstående Sjukdom/ålderdom fickpengar - alternativmedicin - psykoterapi Skulder hyresskulder - el- och VA skulder - barnomsorgsskulder - bostadsbidrag Sparande 38 Student 39 Tandvård akut tandvård - mer omfattande tandvård - kostnadsförslag - tandvård i samband med vissa sjukdomar/sjukdomsbehandlingar Umgänge med barn Uppehållstillstånd, medborgarskap pass/id och kostnad vid ansökan om skilsmässa 41 Återkrav av ekonomiskt bistånd 42 - återkrav - eftergift enl 9 kap. 4 SoL - oriktiga grunder enl 9 kap. 1 SoL 3

7 Riktlinjer försörjningsstöd Syfte och tillämpning Syftet med riktlinjerna för försörjningsstöd är likabehandling när det gäller bidragsnivån. Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå men enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om särskilda skäl föreligger motiverar detta avsteg till riktlinjerna. Utgångspunkten vid individuell behovsprövning är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation med hela kommunen som jämförelseunderlag. Även de krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Rättsliga utslag i domstol ska beaktas fortlöpande. Den enskilde är i första hand skyldig att själv försöka tillgodose sitt behov och det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom till exempel lönearbete eller ersättningar och inte genom ekonomiskt bistånd. Arbete eller annan egenförsörjning gör den enskilde delaktig i samhället och det stärker självkänslan. Därför ska den som står till arbetsmarknadens förfogande eller kan söka bidrag från annat håll (exempelvis sjukersättning, pension med mera) erbjudas strukturerat stöd i att söka arbete/söka annat bidrag för att på så sätt uppnå en egen försörjning. Det är detta som menas med att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare på orten i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges i socialtjänstlagen och dess förarbeten. Det gäller såväl kostnader inom försörjningsstödets ram som övrigt ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. Bidrag utöver norm ska utges restriktivt. Lagstiftning De lagar som främst reglerar verksamheten är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL), offentlighets- och sekretesslagen (SekrL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas regler i en rad andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken (FB), lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om allmän försäkring (AFL) m.fl. Verksamheten regleras även genom kommunens övriga riktlinjer och styrdokument. Vägledning till beslut kan inhämtas från socialstyrelsens allmänna råd och socialstyrelsens handbok för ekonomiskt bistånd. Vägledning erhålls även från prejudicerande domar. 4

8 Riktlinjer försörjningsstöd Socialtjänstens mål 1 kap. 1 SoL Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor och - aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 1 kap. 2 SoL - barn När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 4 kap. 1 SoL - rätten till bistånd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I 1 anges fyra viktiga fundament i biståndsbegreppet: 1. Försörjningsstödet, består av två delar. Dels riksnormen, som årligen fastställs av regeringen och som är lokalt för alla kommuner i landet. Dels utgiftsposter som varierar individuellt såsom; boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 2. Begreppet livsföring i övrigt avser alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Här ingår ekonomiskt bistånd utöver riksnormen, men också bistånd i form av vård, behandling, hemtjänst, särskilt boende för äldre och funktionshindrade m.m. 3. Skälig levnadsnivå är ett centralt begrepp som beskriver den nivå på levnadsstandard som lagen 5

9 Riktlinjer försörjningsstöd garanterar. Man kan säga att skälig levnadsnivå är en minimistandard. Kommunen har dock rätt att lägga sig på en högre nivå i enskilda ärenden. 4. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. ( Bergstrand 2001, Den nya socialtjänstlagen, s. 28) 4 kap. 2 SoL 4 kap. 3 SoL - riksnorm Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl till det. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader avseende livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, medicin och läkarvård samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 4 kap. 4 SoL 4 kap. 5 SoL Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. ALLMÄNT OM UPPDRAGET Arbetet med ekonomiskt bistånd är ett tvådelat uppdrag: - stödja människor i att finna vägar till självförsörjning - stödja människor till att leva ett självständigt liv Rätten till ekonomiskt bistånd prövas under tiden. Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov stöttas för att klara detta. Arbetslinjen innebär att individens förmågor sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Verksamhetens främsta uppgift är att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. 6

10 Riktlinjer försörjningsstöd KUNGSBACKA KOMMUNS INDIVID & FAMILJEOMSORGS VÄRDEGRUND Samtliga verksamheter BITT - Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet - Brukarna ska känna att de får ett gott bemötande - Brukarna ska uppleva att personalen lyssnar tillräckligt på dem - Brukarna ska uppleva att de blir väl informerade om vad som händer i deras ärende - Brukarna ska uppleva att det är lönt att få kontakt med rätt person - Brukarna ska om möjligt alltid få träffa samma handläggare/behandlare/terapeut - Brukarna ska uppleva att avtalad tid för möte alltid prioriteras Vuxenenheten/försörjningsstöd - Brukarna ska uppleva att de får ett bra stöd för att kunna leva ett självständigt liv och klara sin försörjning och livsföring med egna resurser - Väntetiden för nybesök ska vara högst två veckor och kommuninvånarna ska ha korta väntetider för att få hjälp - Vuxenenheten/försörjningsstöd ska ha en aktiv roll i utvecklingen av ramarna för samverkan med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Enheten för Arbetsliv. - Vuxenenheten/försörjningsstöd ska minska andelen försörjningsstödstagare, andelen ska inte överstiga 2,9% - Antal hushåll med försörjningsstöd längre än tio månader ska minska med 5% 7

11 Riktlinjer försörjningsstöd DELEGATIONSORDNINGEN Ärende Lagrum Delegat Vidare delegering Beslut i fråga om ekonomiskt bistånd efter individuell prövning enligt socialstyrelsens allmänna råd och antagna riktlinjer -- med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärd -- med vägran av eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd -- med belopp utöver gällande normer och riktlinjer, max 50% av pbb 4 kap 1 och 3 SoL Förv chef Ekonomihandläggare Soc sekr 4 kap 4 SoL Förv chef Soc sekr 4 kap 5 SoL Förv chef Soc sekr 4 kap 1 och 4 kap 2 SoL -- belopp över 50% av pbb 4 kap 1 och 4 kap 2 SoL Beslut i fråga om bistånd till hyresskulder 1-3 månader Beslut i fråga om bistånd till hyresskulder 4 månader och överstigande Beslut i fråga om bistånd till elvatten- och värmeskulder 1-3 månader Beslut i fråga om bistånd till elvatten- och värmeskulder 4 månader och överstigande Beslut i fråga om bistånd till barn- och äldreomsorgsskulder 1-3 månader Beslut i fråga om bistånd till barn- och äldreomsorgsskulder 4 månader och överstigande Beslut i fråga om nödvändig tandvård max 20% av pbb Förv chef Nämndens sociala utskott Enhetschef 4 kap 1 SoL Förv chef Soc sekr 4 kap 1 SoL Nämndens sociala utskott 4 kap 1 SoL Förv chef Soc sekr 4 kap 1 SoL Nämndens sociala utskott 4 kap 1 SoL Förv chef Soc sekr 4 kap 1 SoL Nämndens sociala utskott 4 kap 1 SoL Förv chef Ekonomihandläggare Soc sekr -- max 50% av pbb 4 kap 1 SoL Förv chef Soc sekr -- belopp över 50% av pbb 4 kap 1 SoL Nämndens sociala utskott Beslut i fråga om hyreskostnad utöver skälig hyreskostnad 4 kap 1 SoL Förv chef Enhetschef 8

12 Riktlinjer försörjningsstöd Beslut i fråga om skäligt rådrum avseende hyreskostnad eller kapitalvaror Beslut i fråga om ekonomiskt bistånd till egna företagare som driver olönsam verksamhet Beslut i fråga om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL Beslut i fråga om att återkräva ekonomiskt bistånd som beviljats utöver 4 kap 1 SoL Beslut i fråga om att helt eller delvis efterge ersättningsskyldighet som avses i 9 kap 1 och 2 och i 8 kap 1 st 1 och 2 SoL Beslut i fråga om att helt eller delvis efterge ersättningsskyldighet av bistånd beviljat enligt 4 kap 1 SoL och som avses i 9 kap 2 Beslut i fråga om att återkräva ekonomiskt bistånd som beviljats enligt 4 kap 1 eller 4 kap 2 SoL som utgått obehörigen eller med för högt belopp Beslut i fråga om att polisanmäla brott mot den egna verksamheten Beslut i fråga om att föra talan hos förvaltningsrätt om återkrav för ekonomiskt bistånd enligt 9 kap 1 o 2 och 8 kap 1 SoL Framställning till Försäkringskassan om utbetalning av ersättningen för utgivet försörjningsstöd Framställning till försäkringskassa om att bostadsbidrag bör utbetalas till nämnden för att användas till hushållets bästa Beslut i fråga om begravningshjälp och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet samt villkor om återbetalning 4 kap 1 SoL Förv chef Enhetschef 4 kap 1 SoL Förv chef Enhetschef 9 kap 2 SoL Förv chef Soc sekr 9 kap 2 SoL Nämndens sociala utskott 9 kap 4 SoL Nämndens sociala utskott 9 kap 4 SoL Förvaltningschef Enhetschef 9 kap 1 SoL Nämndens sociala utskott 12 kap 10 SoL Nämndens sociala utskott 9 kap 3 SoL Nämndens social utskott 9 kap 2 SoL Förv chef Soc sekr 9 kap 11 Socialförsäkrings balken Nämndens sociala utskott 4 kap 1 SoL Förv chef Ekonomihandläggare Soc sekr 9

13 Riktlinjer försörjningsstöd ADVOKATKOSTNADER Rättshjälp Enhetschef I första hand ska den sökande utnyttja det rättskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller till exempel för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. För den som inte har rättsskyddsförsäkring kan staten under vissa förutsättningar gå in och betala en del av kostnaderna, rättshjälpslagen 1996: Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL till advokatkostnader kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden, såsom vårdnad, boende och umgänge. Ekonomiskt bistånd till rådgivning om sammanlagt högst två timmar, för familjerättsliga ärenden, betraktas som godkänd utgift. Den som har lämnat rådgivning får sätta ned avgiften till hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Rättshjälpsavgiften utgör en viss procentuell andel vid ersättningen till rättshjälpsbiträdet. Den beräknas procentuellt på sökandens inkomster och stiger progressivt med inkomsterna. Nämndens sociala utskott Alla advokatkostnader som överstiger 20% av basbeloppet 10

14 Riktlinjer försörjningsstöd BARNPERSPEKTIV i ekonomiska biståndsutredningar Barn som växer upp i familjer som mottagit ekonomiskt bistånd löper tre gånger högre risk än andra att bli beroende av ekonomiskt bistånd i vuxen ålder. Barn i familjer med låg status löper dessutom genomgående större risker än andra barn. Familjens ekonomi och yrkesstatus är tunga faktorer som påverkar allt från till exempel dödlighet och längdtillväxt till psykosociala problem och skolsvårigheter. Barnperspektivet kan betyda två saker. Att se något ur barnets synvinkel med barnets ögon eller att de vuxna har barnet i sin synvinkel och dess behov i fokus. Socialtjänsten behöver innefatta båda betydelserna även om principen att ha barnet i fokus måste vara överordnad. Två av FN:s barnkonventioners huvudprinciper finns införda i socialtjänstlagen i följande paragrafer: När åtgärder rör barn, skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. (1 kap. 2 SoL) När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt som det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. (3 kap. 5 SoL) I socialtjänstens uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskild fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Enligt prop. 1996/1997:124 skall barnperspektivet särskilt lyftas fram och beaktas när barnfamiljer vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat bistånd till familjen. I propositionen sägs vidare att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. I en beslutssituation måste olika förslag vägas mot varandra. Vidare står det att Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilka beslut som fattas, men skall alltid beaktas, utredas och redovisas. Barnperspektivet innebär att barnens situation ska uppmärksammas också när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. I utredningar om ekonomiskt bistånd är det föräldrarnas situation, ekonomiskt och i övrigt, som utreds. Man kan säga att dessa utredningar traditionellt har ett tydligt vuxenperspektiv. En utredning bör dock kunna uppmärksamma även eventuella barn i familjen. Handläggaren ska alltså ha både ett vuxenperspektiv och ett barnperspektiv. Barnperspektivet får dock aldrig innebära att barnet uppmärksammas eller utreds mot föräldrarnas vilja utan att det finns tecken på att barnets situation kräver en särskild utredning. Denna bör i så fall hanteras som en egen utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas från fall till fall. Situationen behöver inte automatiskt innebära att eventuellt tillkommande ansökningar måste beviljas. Det viktigaste är att göra barnet synligt i utredningen. Dokumentation Checklista för grundutredning. Grundutredningen ska uppdateras en gång per år. - Vilka barn finns i familjen? Finns det fler barn än de hemmavarande (exempelvis umgängesbarn eller vuxna barn?) - Var/hur bor barnet/barnen? - Barnomsorg går barnet på förskola/skola/fritids? 11

15 Riktlinjer försörjningsstöd - Hur är barnet/barnens hälsa? - Finns det kontakt med någon annan enhet inom socialtjänsten eller annat stöd för barnet/barnen? - Vad gör barnet/barnen på sin fritid? - Hur ser kontakten ut med umgängesföräldern (om de inte bor ihop)? Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys innebär att man utreder och dokumenterar vilka konsekvenser ett beslut får för barn. En barnkonsekvensanalys ska göras när ett beslut får påtagliga konsekvenser för ett barn. Socialstyrelsen och Länsstyrelserna använder barns boende, hälsa, fritid och umgänge med en förälder som exempel. Det kan även göras en barnkonsekvensanalys när en familj har varit beroende av försörjningsstöd under en längre tid. Arbete mot självförsörjning, handlingsplan En aspekt av ett barnperspektiv i vidare bemärkelse är att arbeta för att föräldrarna blir självförsörjande. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att nämnderna också i ärenden med föräldrar som inte är aktuella för arbete, har regelbunden kontakt med personliga träffar. Risken är annars att barnen i dessa familjer uppmärksammas i mindre grad. Boende, hyresskuld och avhysning Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna val och prioriteringar måste respekteras. Om familjen saknar något av följande kan det finnas skäl att fråga hur föräldrarna tänker om detta. - barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass - familjen bör ha sänglinne och handdukar - barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka - familjen bör ha en trivsam plats att äta på, oavsett om familjen väljer att använda bord, matta eller liknande - familjen bör ha fullgoda husgeråd som grytor, stekpannor, tallrikar, bestick, slevar, glas och muggar/koppar. Om det framkommer skäl till att en familj bör beviljas ekonomiskt bistånd till något av ovanstående så kan detta efter genomförd barnkonsekvensanalys, beviljas mot uppvisande av kvitto, för att säkerställa att biståndet går till barnets behov. Hyresskulder och vräkningar är något som berör barnen och där socialtjänsten måste ställa sig frågan hur detta påverkar barnens livssituation. Hur påverkar det familjen och barnen, att ibland vid upprepade tillfällen, leva i en otrygg situation, att inte veta om man får bo kvar eller om en avhysning kommer att ske? Det är viktigt att socialtjänsten hanterar dessa problem i ett tidigt skede och inte väntar in en vräkningssituation för att agera. Vid utredningar i avhysningsärenden är det särskilt viktigt att det i beslutsunderlaget finns barnkonsekvensanalyser, det vill säga vad olika ställningstagande får för konsekvenser för barnen i familjen. 12

16 Riktlinjer försörjningsstöd Umgängesbarn Hänsyn ska tas till ensamstående föräldrar med umgängesbarn så att det finns tillräckligt med utrymme för att ta emot sina barn. Hänsyn ska även tas till de kostnader som uppstår i samband med umgänget till exempel resekostnader, mat, hygien och fritidsaktiviteter. Hembesök Ett hembesök kan ge en bra bild av familjens situation och även vara ett bra tillfälle att prata om hur ekonomin påverkar barnen. Med tanke på att fokus ska ligga på familjer med ett långvarigt försörjningsstöd kan en bra hållpunkt vara att om en barnfamilj varit aktuell i 10 månader eller längre kan det vara läge att erbjuda ett hembesök. Familjen bör informeras om att nämnden har som rutin att erbjuda hembesök som ett komplement till besök på kontoret för att vi på detta sätt få en helhetsbild av familjens situation. Hembesök bör även erbjudas vid upprepade el- och hyresskulder. Hälsa/fritidsaktiviteter Om barnet har allvarliga kroniska sjukdomstillstånd ska föräldrarna informeras om exempelvis försäkringskassan och olika insatser såsom vårdbidrag, handikappersättning etc. I samband med samtal kring barnets hälsa, ska även frågan om barnens tandhälsa tas upp. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om fritidspeng för barn. Bestämmelserna införs i ett nytt kapitel i SoL, 4 a kap. Ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter. Fritidspengen innebär att hushåll med barn i årskurs 4-9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid, se nedan, ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. Fritidspengen ska inte behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Bestämmelserna ligger därför i ett eget kapitel i SoL. Fritidspengen får ersätta högst kronor per barn och tolvmånadersperiod (2 kap. 1 b socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. En tolvmånadersperiod behöver inte vara ett kalenderår. Fritidpengen gäller för barn i hushåll som vid ansökningstillfället är aktuellt för försörjningsstöd. Hushållet ska dessutom ha haft sådant stöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Hushållet kan visserligen ha varit självförsörjande under vissa kortare perioder men ska ändå en stor del av tiden ha varit beroende av försörjningsstöd under en ramtid på tolv månader. De sex månaderna behöver alltså inte vara sammanhängande. Om det är en förutsättning för att barnet/barnen ska kunna delta i fritidsaktiviteter och inte bedöms omfattas av rätten till fritidspeng, bör socialnämnden beräkna kostnaderna enligt riksnorm till en högre nivå eller om en förälder har extra utgifter för till exempel lek och fritid samt telefon för att kunna ha umgänge. Individuella bedömningar ska alltid göras om barnet har särskilda behov som motiverar bistånd utöver den summa för fritidsaktiveter som ingår i norm. Ekonomiskt bistånd kan beviljas, till barn och ungdomar upp till 18 års ålder, till särskilt förebyggande och rehabiliterande insatser med 10 % av basbeloppet per person och år. Se förebyggande och rehabiliterande insatser till barn och ungdomar. 13

17 Riktlinjer försörjningsstöd BERÄKNINGSGRUNDER Inriktning Faktiska inkomster Inkomster som inte ska räknas Socialnämnden bör i regel beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser. Vid nybesök bör hushållets gemensamma inkomster tre månader tillbaka redovisas för att bedömning kring den enskildes ansvar för sin ekonomiska planering ska kunna göras. Nämnden ska kunna ställa större krav på ekonomisk planering av en person som har vetat om att den egna inkomsten kommer att upphöra och tidigare har mottagit ekonomiskt bistånd. I princip alla faktiska inkomster som hushållet förfogar över ska räknas som inkomster. Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden i regel inte räkna med, såsom: - ersättning för merkostnader till följd av funktionsnedsättning - ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. familjehemsersättningens omkostnadsdel - försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust - skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust - stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa eller - extra tillägg till studiemedel Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över och som ej medräknas som inkomst - barns inkomster som står under överförmyndarens kontroll och överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag - överskjutande skatt som tagits i anspråk av kronofogden - pension som skulle ha betalats ut om förtida uttag inte hade gjorts (fiktiv inkomst) Barns och skolungdomars inkomster av arbete Hemmavarande barn och skolungdomars inkomster av eget arbete får endast beaktas till den del de överstiger ett basbelopp per kalenderår. Lön upp till detta belopp påverkar inte biståndsberäkningen för familjen. 14

18 Riktlinjer försörjningsstöd BILKOSTNADER Bilar som tillgång I behov av bil Enhetschef Godkänt bilinnehav samt även godkända kostnaderna Enhetschef Ekonomihandläggare Bilar, vars marknadsvärde överstiger 20 % av basbeloppet, betraktas som realiserbar tillgång. Kostnader för bil är generellt ingen godtagbar utgift och anses inte ingå inom begreppet skälig levnadsnivå. En skälig tid för avyttring är en månad och försäljningspriset ska medräknas som en inkomst. Skulle sökande ha fler än en bil registrerad och totalen fortfarande inte överstiger 20 % av basbeloppet, ställs ändå krav på att endast en bil står registrerad och resterande avyttras. Begreppet i behov av bil i sin vardag respektive godkänt bilinnehav och kostnader därtill ska prövas särskilt. Bistånd till inköp av bil beviljas inte. Om bilens värde överstiger 20 % av basbeloppet kan beslut fattas att sökande ändå kan behålla denna utan att bilen ses som en tillgång, förutsatt att bilen: - är behövlig för den hjälpsökandes inkomst. Intyg från arbetsgivaren ska uppvisas alternativt att det saknas allmänna kommunikationer eller att turtätheten är starkt begränsad. - används som handikappfordon. Om den enskilde lider av sjukdom och har en funktionsnedsättning, ska det först och främst utredas om den enskilde inte kan erhålla färdtjänst. Det ska även undersökas om handikappersättning och bilstöd inte kan täcka behovet (bidrag från försäkringskassan för extra omkostnader i och med ett handikapp respektive anskaffningsbidrag till en bil. Läkare ska verifiera medicinska skäl) - används för resor till och från barnomsorg. Godkänt bilinnehav ska prövas mycket restriktivt. Vid godkännande av bilinnehav ska den sökande vara i absolut behov av sin bil som färdmedel och prövat bistånd i form av bilstöd via Försäkringskassan. Färdtjänst eller annan kollektivtrafik är inte ett alternativ och/eller att sökande lider av psykisk och/eller fysiskt handikapp vilket föranleder behovet av egen bil. Underlag som styrker behovet ska komplettera ansökan. Alla andra alternativ än kostnaderna för egen bil som färdmedel ska ha utretts och uttömts. Om bilinnehav accepteras utgår försörjningsstöd till drivmedel med en summa motsvarande månadskort för kollektivtrafik alternativt i undantagsfall, kostnader för aktuellt bensinpris per mil. Den enskilde ska då undersöka möjligheten att få skattejämkning för arbetsresor hos skatteverket. Den faktiska kostnaden för skatt är en godtagbar utgift, liksom halveller trafikförsäkring som beviljas med den faktiska 15

19 Riktlinjer försörjningsstöd månadskostnaden. Enhetschef Kostnader för drift överstigande 10% av basbeloppet. Kostnader som överstiger 10% av basbeloppet per år för reparation och slitage ska prövas restriktivt, då bilens värde och skick därmed kan betraktas som för dålig för att vara värd att ha kvar och underhålla. Nämndens sociala utskott Socialsekreterare Kostnader överstigande 20% av basbeloppet per år för reparation och slitage. Enklare reparationer och slitage upp till 10% av basbeloppet per år kan täckas med försörjningsstöd. En rimlig kostnad för vinter- och sommardäck ska betraktas som en godtagbar kostnad när behovet uppstår. Underlag som bekräftar behovet och minst två olika offerter på pris, bör medfölja ansökan. BISTÅND I BOSTADSFRÅGAN Rätten till bistånd innebär att bostadslösa människor har rätt till bistånd med att få tak över huvudet, vilket kan innebära en säng för natten i flerbäddsrum. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har socialtjänsten skyldighet att förvissa sig om det finns möjlighet till annat boende när en hyrestvist går till avhysning. Kommunen är enbart skyldig att bereda boende för följande kategorier: Personer med funktionshinder Äldre som inte klarar sitt boende Personer som beviljats uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade Det åligger den enskilde att först själv försöka ordna inkvartering på egen hand, bland annat genom att; - anmäla sig som sökande hos kommunens bostadsförmedlingen och andra förmedlingar - annonsera efter hyresrum eller lägenhet i andra hand - kontakta turistbyrån angående hyresrum - söka via de privata bostadsförmedlingarna i kranskommunerna samt söka efter boende via annons - söka i sitt nätverk efter inkvartering Hänsyn ska alltid tas om det finns hemmaboende omyndiga barn i hushållet. Se vidare i Riktlinjer IFO boende 16

20 Riktlinjer försörjningsstöd BOSTADSNORM Inriktning Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Norm för genomsnittshyra (se stor-göteborg) ska vara vägledande men får inte ses som ett tak. Möjlighet till individuell bedömning ska finnas. Den högsta godtagbara hyresnivån enligt norm får dock inte överskridas annat än om synnerliga skäl bedöms föreligga. I bostadskostnaden ingår uppvärmning. Hushållsel ingår inte. Avgift för icke obligatorisk parkeringsplats eller garage, är inte en godkänd utgift. Kostnader för kabel-tv och andra tillval ska inte godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställts under period då den sökande har bistånd ska inte godtas. Oskälig hög boendekostnad Enhetschef Oskälig hög boendekostnad kan tillämpas och godtas i följande situation: - kortvarigt biståndsbehov (max tre sammanhängande månader) - barnfamiljer, där det finns skäl att anta att barnen skulle få svårigheter att anpassa sig till ett nytt område eller ny skola - omöjligt att få någon annan bostad - andra särskilda skäl Trångboddhet Socialsekreterare Skäligt rådrum Socialsekreterare 1-3 månader Tillsammans med boendekostnaden ska även prövas om storleken på bostaden är skälig. Vägledande boendestandard, köket oräknat, är ett rum per vuxen eller barn. Vid fler än ett barn ska en individuell bedömning ske, varvid det ska beaktas att barn med stigande ålder kan ha behov av möjlighet till avskildhet. Hänsyn ska dock tas till t. ex. hälsotillstånd, förekomst av rörelsehinder, familjens sammansättning. Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas att sänka bostadskostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas: - bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal - sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för t ex. skolgång, barnomsorg, socialt nätverk. - sökandens ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flytt. - sökandens möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte p g a exempelvis arbetslöshet och betalningsanmärkningar. - bostadens bytesvärde 17