Ett rättvist liv. Svenska fackens globala engagemang

Transkript

1 Ett rättvist liv Svenska fackens globala engagemang

2 ILO:s kärnkonventioner ILO:s åtta kärnkonventioner utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. nr 29 nr 87 nr 98 nr 100 nr 105 nr 111 nr 138 nr 182 Förbud mot tvångs- och straffarbete Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt Lika lön för lika arbete, oavsett kön Avskaffande av tvångsarbete Diskriminering vid anställning och yrkesutövning Minimiålder för arbete Mot de värsta formerna av barnarbete Ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 23: Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen.

3 Foto: Maria Wallstam

4 Innehåll 5 För en jämställd värld 6 Organisering 9 Klädindustrin i Kambodja 10 Lärare i Colombia 12 Globaliseringens effekter 15 Säkerhetsbranschen i Indien 16 Mänskliga rättigheter 18 Journalister i Turkiet 20 Ökad jämställdhet 23 Världens vanligaste yrke 24 Arbetsmiljö, hiv och aids 27 Asbest ökar i Indien 29 Ingen arbetstagare tjänar på att någon annan har dåliga villkor 30 Våra projekt i världen ISBN: LO-TCO Biståndsnämnd, Grafisk design och produktion: Bob Reklambyrå. Tryck: Eskils Tryckeri. Foto, omslag: LO-TCO Biståndsnämnd. Skriften är framtagen med stöd av Sida. Sida svarar ej för innehållet.

5 För en jämställd värld Starka fackföreningar är ett av de allra viktigaste instrumenten för att förbättra människors livsvillkor och arbetsförhållanden. Enligt Världsbanken har arbetstagare som är medlemmar i facket både högre löner och kortare arbetstid än de som inte är organiserade. De har dessutom bättre utbildning. En fast anställning, en stabil inkomst och en säker arbetsmiljö är arbetsförhållanden som skapar bättre livsvillkor också utanför arbetsplatsen. Familjer kan leva tryggare, hälsosammare och barnen får chans till längre skolgång. LO-TCO Biståndsnämnd stödjer uppbyggnaden av fria och demokratiska fackliga organisationer i världen med målet att skapa en demokratisk och jämställd värld. En värld där fackliga och andra mänskliga rättigheter respekteras och där fördelningen av makt och resurser sker på ett rättvist sätt. Under perioden har vi finansierat 155 utvecklingsprojekt i mer än 90 länder. Projekten handlar i hög grad om att ge en grundläggande facklig utbildning där arbetstagare får lära sig om sina rättigheter i arbetslivet och får redskap för att kunna leda organisationer, ställa krav och förhandla med arbetsgivare. Projekten arbetar också med arbetsmiljöfrågor, hiv och aids, jämställdhet och globaliseringens effekter. All verksamhet inom LO-TCO Biståndsnämnd utgår ifrån ILO:s Decent Work Agenda. I den ses sysselsättning och anständiga arbetsvillkor som centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen. Agendan innehåller fyra arbetsområden: respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet, social dialog, sysselsättning och social trygghet och är i sin tur en del av FN:s millenniemål om att halvera fattigdomen till år

6 Ju fler vi blir, desto starkare står vi Grunden för allt fackligt arbete är organisering. Ju fler kunniga, aktiva och engagerade medlemmar en fackförening har, desto större är dess möjligheter att påverka genom förhandling och påverkansarbete. Ett enat fack med kunskap om lagar och regler har, till skillnad från en ensam löntagare, helt andra chanser att sätta press på arbetsgivare och beslutsfattare. En central uppgift för LO-TCO Biståndsnämnd är därför att på lokal nivå, stödja fackföreningar att bygga upp en stor, stark och självständig verksamhet. Utbildning är en viktig faktor i det arbetet. Samarbete är en annan. På många håll konkurrerar små fackföreningar med varandra. LO-TCO Biståndsnämnd stödjer deras arbete att närma sig varandra, att göra gemensam sak för allas bästa. Ju fler kunniga, aktiva och engagerade medlemmar en fackförening har desto större är dess möjligheter att påverka genom påtryckningar och regelrätta förhandlingar. Det gäller också alla de miljontals arbetstagare som idag arbetar inom den informella ekonomin. Att se till att alla de som arbetar under osäkra eller otydliga anställningsformer också inkluderas i samhället och arbetslivet är en svår, men grundläggande, uppgift för facket.

7 Foto: Ville Klemens

8 Organisering En ensam löntagare som försöker förhandla med en arbetsgivare, som vet att det står hundratals på kö för jobbet, kommer inte långt. Foto: LO-TCO Biståndsnämnd

9 Klädindustrin i Kambodja Kvinnorna tar för sig och visar vägen I Kambodja arbetar närmare en halv miljon människor i klädindustrin, men få tjänar en lön som går att leva på. Efter en av de största strejkerna i Kambodjas historia, där textilarbetare år 2011 krävde en lön på 93 US dollar i månaden, höjdes minimilönen till 66 US dollar i månaden. För att öka arbetarnas hälsa, proklamerade den kambodjanska regeringen. En höjning av lönen visst, men fortfarande saknas nästan trettio dollar i månaden för att arbetarna ska kunna leva ett anständigt liv på sin lön. Det är inte bara lönen som är låg. Arbetsmiljön är dålig och arbetsvillkoren hårda med långa arbetsdagar, obetald övertid, dåliga arbetslokaler, bristande säkerhet och otrygga anställningsförhållanden. I Kambodja är det officiellt inte förbjudet med fackföreningar. Problemet är istället att olika fackföreningar konkurrerar med varandra. Bara inom textilområdet slåss sju olika fackföreningar om medlemmarna och makten. Dessutom finns flera så kallade gula fack, fack som är kopplade till arbetsgivarna och som motarbetar andra fackliga initiativ med hot och våld. Ett projekt som stöds av svenska IF Metall och det globala facket IndustriALL har därför haft, som ett av flera mål, att stötta enandet av fackföreningsrörelsen. De allra flesta upp emot 90 procent av de anställda i klädföretagen är kvinnor, med låg utbildning. Många av dem är unga kvinnor från landsbygden som inte känner till vilka rättigheter de faktiskt har, i alla fall på pappret. Trots att den överväldigande majoriteten av dem som arbetar inom klädföretagen är kvinnor, har de fackliga ledarna nästan uteslutande varit män. Ett annat viktigt mål för projektet har därför varit att få in fler kvinnor i den fackliga ledningen. Projektet bygger på utbildning i studiecirkelform. Många av kvinnorna som deltagit i cirklarna har, stärkta av det självförtroende som den nya kunskapen gett, gått vidare till andra studier. Många har också fortsatt som studiecirkelledare. En av dem är Snon Sokunthea: Jag har arbetat länge på fabriken och vet hur svårt det är. Därför kände jag att jag ville göra något för alla dessa unga från landsbygden som annars så lätt blir utnyttjade, berättar hon. Flera kvinnliga studiecirkelledare har också blivit valda till fackliga företrädare. En av de viktigaste frågorna som facket har att driva är den om förbättring av de dåliga anställningsvillkoren. Anställningsavtal på ett halvår i taget eller ännu kortare skapar stor otrygghet hos de anställda. Allra mest påverkar de osäkra villkoren kvinnor i samband med barnafödande. NIFTUC som är den fackförening som Shon Sokunthea tillhör, är det enda textilarbetarfack som har en kvinnlig ledare. Hon har varit en viktig inspiration för mig, säger Shon Sokunthea. LO-TCO Biståndsnämnd stödjer fackens arbete att närma sig varandra, samarbeta, enas och göra gemensam sak för allas bästa. Fackföreningsrörelsen globalt arbetar också för att organisera alla de miljontals arbetstagare som idag arbetar inom den informella ekonomin. Alla som arbetar under osäkra eller otydliga anställningsformer ska också inkluderas i samhället och arbetslivet. Det är en svår men grundläggande uppgift för facket! % Levnadslön Minimilön Minimilön Den lagstadgade minimilönen motsvarar sällan levnadslönen. I många länder ligger den på ungefär 30% av levnadslönen. Beräkningar som Asia Floor Wage Alliance gjort visar att levnadslönen i Kambodja är 283 US dollar/månad, vilket är fyra gånger minimilönen. Enligt nätverket Rena Kläder ska en levnadslön räcka till mat, hyra, rent vatten, kläder, resa till jobbet, barnens skolavgifter, sjukvård samt lite extra för oförutsedda utgifter. 9

10 Lärare i Colombia Riskfylld kamp för utbildning Colombia är världens farligaste land att vara fackligt aktiv i, särskilt för lärare. Bara under åren mördades minst 39 lärare i Colombia. Utpressning, våld och dödshot tillhör de colombianska lärarnas skrämmande vardag. Berättelser om hur städernas gatugäng kräver beskyddaravgifter, hur lärare pressas på pengar eller tvingas att sätta högre betyg på vissa elever är långt ifrån ovanliga. På landsbygden utgör lärarens ställning mellan regeringen och gerillan ett hot i sig och det gör deras relativt starka status också. Hoten, våldet och dödandet har lett till en negativ spiral. De colombianska lärarförbunden har svårt att rekrytera nya medlemmar och de som redan är medlemmar har legat lågt och inte vågat engagera sig i arbetet. Samtidigt som det faktiskt är väldigt riskfyllt att engagera sig fackligt är en stark fackförening med aktiva medlemmar det mest effektiva och kanske det enda sättet att påverka och förbättra de colombianska lärarnas situation. Därför stödjer LO-TCO Biståndsnämnd det svenska Lärarförbundets samarbetsprojekt med Colombias största lärarfack Fecode, i arbetet med att utbilda medlemmar och att rekrytera nya. Utbildningen ger centrala kunskaper i hur man driver en effektiv fackförening och stärker omgivningens tilltro till verksamheten. I ett land genomsyrat av korruption är kunskap om goda administrativa rutiner viktiga. Att försvåra fusk och mutor genom tydliga och transparenta system skapar förtroende både hos medlemmarna och bland människor som står utanför. Ledare inom Fecode lär sig också konkret förhandlingsteknik och 2012 lyckades organisationen förhandla fram en överenskommelse med det colombianska utbildningsministeriet. Överenskommelsen har inneburit en tydlig förbättring av lärarnas villkor, inte minst när det gäller deras säkerhet. Eftersom majoriteten av lärarna i Colombia är kvinnor har fackförbundet särskilt satsat på att förbättra just kvinnors arbets- och levnadsvillkor. På så vis innebär den fackliga utvecklingen också ett steg framåt för alla colombianska kvinnor. 10

11 Organisering Då majoriteten av lärarna i Colombia är kvinnor har fackförbundet särskilt satsat på att förbättra just kvinnors arbetsoch levnadsvillkor. På så vis innebär den fackliga utvecklingen också ett steg framåt för alla colombianska kvinnor. Foto: Fecode

12 Foto: LO-TCO Biståndsnämnd

13 Globaliseringens effekter Vår tids nya rörlighet över nationsgränser och mellan världsdelar har skapat arbetstillfällen och ökat möjligheten för många människor att ta sig ur fattigdom. Men utvecklingen har inte enbart varit av godo. Globaliseringen har också fört med sig nya problem och svårigheter. Många företag skapar sig konkurrensfördelar genom låga löner och dåliga arbetsvillkor. Samtidigt har den förbättrade kommunikationen mellan länder medfört att den internationella fackföreningsrörelsen har kunnat stärkas i sitt arbete. Idag förhandlas många avtal på global nivå. LO-TCO Biståndsnämnd stödjer den internationella fackföreningsrörelsens arbete för att bli en erkänd diskussions- och förhandlingspart på arbetsmarknaden och i politiken.

14 Foto: Stefan Andreasson Sedan 2007 har över indiska väktare fått anställningsbevis.

15 Säkerhetsbranschen i Indien Facket förhandlar fram nya avtal I Indien sysselsätter säkerhetsbranschen en miljon människor. De flesta är män och deras levnadsvillkor och arbetsvillkor är eländiga. Säkerhetsvakterna är extremt lågavlönade, samtidigt som deras försörjningsbörda är stor. Många skickar den större delen av sin redan knappa och otillräckliga lön till sina familjer på landsbygden. Jag har träffat ungdomar som bott stycken i samma rum, med en öppen spis på golvet och en enda toalett på 200 personer. En del har inte kunnat åka hem på flera år eftersom de jobbar sju dagar i veckan, 365 dagar om året, berättar Stefan Andreasson, koordinator för svenska fackförbundet Transports projekt i Indien. Projektet går framför allt ut på att förbättra arbetsvillkoren inom väktarbranschen och att få de allra största säkerhetsföretagen i Indien att fastställa en lägsta lönenivå och en reglerad arbetstid för sina anställda. Tillsammans med det globala facket UNI stödjer Transport den indiska fackföreningen India Security Workers Organising Initiative. För att värva nya medlemmar utbildar facket sina medlemmar och informerar väktare om deras rättigheter. Ett stort framsteg gjordes när facket under 2012 lyckades förhandla fram ett avtal med de två största säkerhetsföretagen i Indien, G4S och svenska Securitas. Avtalet som ska fasas in stegvis ger arbetstagarna rätt till minimilön, pension, övertidsersättning samt sjuk- och semesterlön. Sedan 2007 har över indiska väktare fått anställningsbevis, lönespecifikationer och rätt till pension, säger Stefan Andreasson. Han berättar entusiastiskt hur kulturen har förändrats sedan han först besökte Indien. Nu säger arbetstagare att de inte vill jobba på företag som inte har papper. Det framgångsrika projektet har uppmärksammats av UNI som bästa internationella organiseringskampanj. Många företag antar en uppförandekod för att reglera arbetsvillkoren hos underleverantörer och dotterbolag i världen. Fackföreningsrörelsen förordar istället globala ramavtal. Medan en uppförandekod är en ensidigt antagen policy, är ramavtalet en juridisk bindande överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Ett slags globalt kollektivavtal som ger facket möjlighet att ställa arbetsgivare som kränker arbetstagarnas rättigheter till svars. Hittills har 95 globala ramavtal slutits mellan globala fack och multinationella företag. 15

16 Foto: Denny Lorentzen

17 Mänskliga rättigheter Två tredjedelar av jordens befolkning, det vill säga närmare 4,7 miljarder människor, saknar mänskliga rättigheter på sin arbetsplats. Barn tvingas till tungt och farligt arbete. Hushållsarbetare hålls som slavar. Gruvarbetare riskerar livet varje dag. Mänskliga rättigheter är själva förutsättningen för demokrati och för att orättvisor och fattigdom ska kunna upphöra. Men enligt ILO saknar två tredjedelar av jordens befolkning fortfarande mänskliga rättigheter på sin arbetsplats. Barn tvingas till tungt och farligt arbete, hushållsarbetare hålls som slavar, gruvarbetare riskerar livet, textilarbetare saknar säkerhetsutrustning och så vidare i all oändlighet. De fackliga rättigheterna anses vara mänskliga rättigheter just för att de är en förutsättning för människor att ta sig ur fattigdom. De behövs för att arbetstagare ska kunna ställa krav på rättvisa löner och anständiga arbetsvillkor och för att kunna opponera sig mot orimliga förhållanden. Rätten att sluta sig samman i fria och oberoende fackföreningar, teckna kollektivavtal och strejka vid konflikter är det viktigaste för all facklig verksamhet.

18 18 Foto: EFJ/TGS Journalister i Turkiet Ett starkt fack ökar pressfriheten Medias roll att sprida information och nyheter går knappast att överskatta. Journalisternas rapportering fungerar som vittnesmål och ögonöppnare för vad som händer i världen. Därför är journalistens yrke också ett av de mest utsatta och farliga i världen. Dagligen hotas, misshandlas, fängslas och till och med mördas journalister för att de vågat förmedla, för makthavare, obekväma uppgifter. Starka fack ger journalister större möjligheter att arbeta säkert och därmed stärka pressfriheten. Svenska Journalistförbundet och det globala journalistfacket IFJ driver projekt i flera länder 18

19 där situationen för journalister är extra svår, såsom Irak och Palestina. Ett viktigt projekt är det i Turkiet där det nationella facket förutom att informera om lagar och regler har arbetat med att dokumentera och kartlägga övergrepp mot journalister. I Turkiet sparkas journalister när de skriver regimkritiska artiklar eller ännu värre åtalas och fängslas på falska grunder. Pressfriheten, liksom yttrandefriheten är kraftigt beskuren. Turkiet har flest fängslade journalister i världen. Landets regering förklarar det med att de är terrorister. Projektets dokumentation och spridning av information om journalisternas situation har försämrat Turkiets rykte i världen. Med fakta i hand och med hjälp av påtryckningar från andra länder är det lättare att pressa Turkiets makthavare att fatta beslut som ökar journalisternas säkerhet och därmed yttrandefriheten. Genom att facket har stärkt sin position ser journalister som tidigare inte vågat ansluta sig, istället det fackliga medlemskapet som en garanti för sin personliga säkerhet. Under förra året tillkom 172 nya medlemmar vilket är mycket i ett land där journalister arbetar under ett ständigt fängelsehot. Det turkiska facket har också blivit bättre på att hjälpa fängslade journalister. Dels genom att besöka dem i fängelset och ge deras familjer stöd. Dels genom att ge rättshjälp och sprida information om det som sker. Även om utvecklingen på vissa plan har varit positiv är situationen fortfarande svår för landets journalister som arresteras och anklagas för allt ifrån förtal till terrorverksamhet. En av dem är journalisten Bariş Pehlivan som fängslades för att ha skrivit saker som den turkiska regeringen ville hålla tyst om. Vi drar fram känsliga frågor i ljuset, och då fängslar regeringen oss budbärare, berättar han. Efter 20 månader i fängelset släpptes han, men känner sig fortfarande avlyssnad och förföljd. Jag kan när som helst bli fängslad igen, säger han. Farligaste länderna att arbeta som journalist i Antal mördade journalister Syrien Egypten Pakistan Brasilien Somalien Ryssland Turkiet Bangladesh Det blir allt farligare att vara journalist i världen. Sedan 1992 har journaliser dödats. På senare år har andelen journalister som dött i strid ökat, men ser man till hela tidsperioden blev hela 67 procent av de dödade journalisterna kallblodigt mördade. Bara var femte dödad journalist dog under eldstrid. 2/3 Enligt ILO saknar fortfarande mer än två tredjedelar av alla arbetstagare i världen skydd för de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 19

20 Ökad jämställdhet Jämställdhet mellan män och kvinnor är en fråga om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter. Visst har kvinnors möjligheter att försörja sig och leva ett självständigt liv ökat, men ännu har inget land i världen lyckats. När fackförbund lyckas medvetandegöra sina medlemmar, när de lyckats förändra och förbättra kvinnors förhållanden på arbetsplatsen och inte minst öka den kvinnliga representationen i sina egna organisationer, börjar jämställdhetsspiralen snurra uppåt. I många av de projekt som finansieras av LO-TCO Biståndsnämnd, strävar de lokala facken efter att öka jämställdheten både på arbetsplatsen och i de egna fackliga leden. Kvinnliga arbetstagare som får en högre position på arbetsplatsen eller blir utsedda att leda sina fackliga medlemmar får ökat självförtroende och fungerar i sin tur som förebilder både för kollegor och i samhället.

21 Foto: Mats Wingborg

22 22 Jämställdhet är en fråga om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter. Foto: Mats Wingborg

23 Hushållsarbete Världens vanligaste yrke 10% Världens vanligaste yrke är att utföra hushållsarbete i någon annans hem. I hushållen arbetar de fattigaste och mest utsatta, oftast kvinnor och migranter, under svåra förhållanden. Hushållsarbete har aldrig riktigt räknats som ett riktigt arbete. Det har snarare betraktats som en del av den informella ekonomin utan lagar eller regler och med låg facklig organisering. Men den 16 juni 2011 fick världens alla hundra miljoner hushållsanställda rätt till reglerade arbetsförhållanden och lön på landets miniminivå. Allt enligt ILO:s konvention 189. Tillsammans med fackligt aktiva hushållsarbetare från Sydafrika, Karibien och Filippinerna lyckades IUF, det globala facket för lant- och livsmedelsarbetare, häromåret efter hårda förhandlingar få 61 regeringar att godkänna den nya konventionen. Det är ett historiskt beslut som lyfter fram en hel yrkesgrupp ur skuggorna. Nu jämställs arbetet med andra yrken och anställningar. För att konventionen ska träda i kraft krävs att åtminstone två länder ratificerar, alltså skriver under konventionen. Det har varken Sverige eller övriga EU-länder gjort ännu, trots att många av världens migrerande hushållsarbetarna arbetar just i Europa. Det blev istället Uruguay och Filippinerna som gjorde att konventionen trädde i kraft. Nu gäller det att alla de miljoner människor, som arbetar i hushåll runt om i världen, och som ofta lämnat sitt eget land och sin egen familj för att försörja dem och sig, får kunskap om sina nya rättigheter. Att sprida kunskap om konventionens existens och innehåll är en fortsatt viktig uppgift för fackföreningar i hela världen. IUF har också framgångsrikt organiserat hushållsarbetare inom sin projektverksamhet som får stöd av LO-TCO Biståndsnämnd. Projektet genomför aktiviteter som utbildningar och politisk påverkan. 16 fack för hushållsarbetare har anslutit sig till IUF:s regionala nätverk, och över hushållsarbetare har organiserat sig i projektländerna. I bara 14 av världens länder är den fackliga organisationsgraden över 50% av den totala arbetskraften. Dessa länder återfinns i huvudsak i Västeuropa och i Skandinavien. I utvecklingsländerna är organisationsgraden oftast kring 10%. ILOs konvention 189 innebär ett antagande av lagar som erkänner grundläggande rättigheter som rätten för hushållsarbetare att organisera sig fackligt, rätten till en minimilön, rätt till en ledig dag i veckan, rätt att slippa våld och kränkningar, rätt att få lönen utbetald åtminstone en gång per månad och rätt att behålla sina resehandlingar. 23

24 Foto: LO-TCO Biståndsnämnd

25 Arbetsmiljö, hiv och aids Arbetsmiljön är ett område som berör och ofta engagerar alla arbetstagare och ett område där facket kan visa påtaglig nytta för sina medlemmar. Facket arbetar för att arbetsplatser ska vara säkra, hälsosamma och inte belasta miljön mer än nödvändigt. På varje arbetsplats ska finnas skyddsutrustning och säkerhetsrutiner. En trygg arbetsplats ska också vara fri från diskriminering. De som jobbar där ska inte behöva vara rädda för att påtala missförhållanden. Arbetsgivare ska ta ansvar för de arbetstagare som blivit sjuka eller har skadats på arbetsplatsen. Fackets arbete omfattar också att bekämpa spridningen av hiv och aids, att försvara rättigheterna för redan smittade och deras familjer och att minska stigmatiseringen av smittade på arbetsplatsen.

26 26 Många fattiga använder kasserade bitar av asbest som takläggning på sina egna skjul. Foto: Margite Fransson

27 Asbest ökar i Indien Insatser för att öka medvetenheten I Sverige förbjöds asbest Totalt är det starkt hälsofarliga byggmaterialet förbjudet i ett femtiotal länder, men i Indien har användandet i stället ökat. Där används asbest som byggmaterial och som isolering i alla möjliga sorters byggnader. Bostadshus, järnvägsstationer, skolor och fabriker kan ha både tak och väggar klädda med asbest. Dessutom använder många fattiga indiska arbetare kasserade bitar som takläggning på sina egna skjul. Varje år används över ton asbest i Indien, berättar Margite Fransson, journalist på Byggnadsarbetaren. När hon för några år sedan besökte Indien för att undersöka de indiska byggnadsarbetarnas arbetsmiljö träffade hon Naran Mehra. Han brukade arbeta med att isolera rör med asbest. Han berättade hur dammet yrde när han och hans kollega blandade ut asbestmjölet i vatten, hur de trampade runt med nakna fötter för att få en jämn smet och hur de sedan med händerna formade bollar som de sedan smetade ut på rören. Ibland skojade de och kastade bollarna på varandra istället. Ingen hade berättat för dem att de hanterade livsfarligt material, att asbest består av små mineralfibrer som är så tunna och vassa att de tränger igenom huden och följer med luften ner i lungorna när man andas. Naran Mehra fick för ett par år sedan diagnosen asbetos. Han har svårt att andas eftersom fibrerna har skurit små hål i hans lungor. Det är ett öde han redan delar med tusentals andra byggjobbare, elektriker, golvläggare och städare. Och fler kommer det att bli. Många kommer också att drabbas av malignt mesoteliom en sorts cancer som kan uppstå i lungsäcken, bukhinnan eller hjärtsäcken. Den annars ovanliga cancerformen orsakas så gott som alltid av asbest och hälften av dem som drabbas dör inom ett år från att de fått symptom. Indien har runt trettio miljoner byggnadsarbetare. Majoriteten av dem kan varken läsa eller skriva och vet ingenting om vilka risker de utsätter sig för i sitt arbete med asbest. Tiden mellan exponering och uppkomsten av symptom kan vara lång. Det gör det enklare för skrupelfria producenter och byggarbetsgivare att bortse från de verkliga sambanden och fortsätta sin hänsynslösa verksamhet. De utnyttjar okunskapen och exporterar asbest som aldrig förr. Det är få som är fackligt anslutna. Flera mindre organisationer konkurrerar dessutom med varandra om de tio procent av byggnadsarbetarna som är det. Det globala facket för bygg- och träarbetare, BWI, har därför i ett särskilt projekt i delstaten Tamil Nadu, arbetat för att få den splittrade fackföreningsrörelsen att enas. Enade är möjligheten att driva fram en överenskommelse med byggarbetsgivarna om en hälsosammare och säkrare arbetsmiljö betydligt större. Även om de indiska byggarbetarfacken är små och splittrade är det ändå de som står bakom en sakta ökande medvetenhet både hos arbetstagare och hos arbetsgivare. Sedan de började informera om asbestens risker i delstaten Tamil Nadu, har arbetet med att byta ut asbesten påbörjats i staden Chennai. I ett bostadsområde har hustaken bytts ut mot alternativa material, bland annat flätade blad från kokospalmen. Ett första steg på vägen mot förbättringar i den indiska arbetsmiljön. BWI driver samtidigt en global kampanj för att sätta press på världens regeringar, att förbjuda all användning av asbest i alla länder människor dör varje dag i arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar runt om i världen. Det är 4-5 personer i minuten. Många arbeten har kusligt dåliga arbetsförhållanden där personer riskerar livet varje dag. Återigen är det de fattigaste som saknar utbildning de mest utsatta. 27

28 Foto: LO-TCO Biståndsnämnd

29 Ingen arbetstagare tjänar på att någon annan har dåliga villkor Förändring bygger på engagemang, och engagemang bygger på kunskap. Därför finansierar LO-TCO Biståndsnämnd även kommunikationsaktiviteter i Sverige, inom fackförbund, Fairtrade och Schyst resande. Genom att synliggöra arbetsförhållanden i världen och vad facken gör för att förändra. Ingen arbetstagare tjänar på att någon annan har dåliga villkor, var hen än befinner sig i världen. Alla ska ha bra arbetsvillkor och respekten för mänskliga rättigheter i arbetslivet ska gälla alla. Att samarbeta med fackliga organisationer i världen är därför en del i vårt fackliga solidaritetsarbete. Ökad kunskap om hur andra har det på jobbet, under vilka villkor och förhållanden våra kollegor runt om i världen arbetar, ökar vår förståelse och vår solidaritet. Men inte bara det. Kunskap ökar också våra möjligheter att från vår hemmaarena konkret påverka och förbättra andras arbetssituation, att väcka frågor, ta upp samtal och sätta press på företag och regeringar. I den globaliserade värld vi lever spelar det också roll vad vi här i Sverige har för vanor, vilka val vi gör och hur vi ser på vårt ansvar. När svenska industriarbetare står upp för rätten till kollektivavtal inom sitt multinationella företag, svenska journalister värnar yttrandefriheten, svenska lärare kämpar för allas rätt till utbildning och vårdanställda slåss för allas rätt till sjukvård då handlar det inte bara om vårt eget land, vår arbetsmiljö, vår natur och våra mänskliga rättigheter utan om alla människors. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. LO äger bolaget Fairtrade tillsammans med Svenska Kyrkan. Dessutom är 15 fackförbund medlemmar i föreningen för Fairtrade. Schyst resande är ett nätverk som belyser de sociala och ekonomiska baksidorna av resandet. Förutom Unionen, HRF och Fair Tade Center är IOGT-NTO och Svenska kyrkan medlemmar i nätverket. Nätverket arrangerar utbildningar och ger ut olika rapporter. 29

30 Fackliga utvecklingsprojekt 2013 Just nu pågår 138 utvecklingsprojekt i 88 länder. Vissa projekt genomförs i flera länder. Läs mer om varje enskilt projekt på Land antal projekt Argentina 9 Bolivia 3 Brasilien 12 Chile 9 Colombia 5 Ecuador 2 Mexico 5 Paraguay 7 Peru 7 Uruguay 7 Venezuela 5 Algeriet 2 Angola 1 Benin 1 Botswana 3 Burkina Faso 2 Burundi 1 Djibouti 1 Egypten 1 Elfenbenskusten 2 Etiopien 2 Gambia 1 Ghana 1 Guinea 1 Kamerun 2 Kenya 6 Kongo, Brazzaville 1 Kongo, Dem Rep 2 Lesotho 2 Liberia 2 Malawi 9 Mali 1 Marocko 1 Moçambique 1 Namibia 2 Niger 1 Nigeria 3 Senegal 2 Sierra Leone 2 Swaziland 2 Sydafrika 7 Tanzania 4 Tchad 1 Togo 2 Uganda 5 Zambia 1 Zimbabwe 2 Albanien 1 Armenien 1 Azerbadjan 1 Bosnien Hercegovinia 1 Georgien 2 Kazakstan 3 Kroatien 1 Montenegro 1 Moldavien 1 Serbien 1 Turkiet 4 Ukraina 4 Uzbekistan 1 Vitryssland 1 Bangladesh 2 Indien 10 Indonesien 6 Irak 1 Kambodja 4 Kina 1 Malaysia 5 Mongoliet 1 Nepal 8 Pakistan 3 Sri Lanka 3 Thailand 4 Vietnam 4

31 Vi samarbetar med Svenska fackliga organisationer: LO lo.se TCO tco.se LO-förbund: Fastighetsanställdas förbund fastighets.se GS gsfacket.se Handelsanställdas Förbund handels.se Hotell- och Restaurangfacket hrf.net IF Metall ifmetall.se Livs livs.se SEKO seko.se Byggnads byggnads.se Elektrikerförbundet sef.se Kommunal kommunal.se Musikerförbundet musikerforbundet.se Målareförbundet malareforbundet.se Pappers pappers.se Transport transport.se TCO-förbund: Fackförbundet ST st.org Farmaciförbundet farmaciforbundet.se Finansförbundet finansforbundet.se Försvarsförbundet forsvarsforbundet.se FTF ftf.se Lärarförbundet lararforbundet.se Polisförbundet polisforbundet.se SLF slf.se Journalistförbundet sjf.se Symf symf.se Teaterförbundet teaterforbundet.se Tull-Kust tullkust.se Unionen unionen.se Vision vision.se Vårdförbundet vardforbundet.se Globala fack: BWI - Building and Wood Workers International bwint.org EI - Education International ei-ie.org FIA - International Federation of Actors fia-actors.com FIM - International Federation of Musicians fim-musicians.org ICN - International Council of Nurses icn.ch IFJ - International Federation of Journalists ifj.org IndustriALL - Global Union industriall-union.org ITF - International Transport Workers Federation itfglobal.org ITUC - International Trade Union Confederation ituc-csi.org IUF - International Union of Food, Agricultural, Hotel, Restaurant, Catering, Tobacco and Allied Workers Associations iuf.org PSI - Public Services International world-psi.org UNI- Union Network International uniglobalunion.org

32 Enade fack stärker världen Svenska fackföreningar arbetar för ett förbättra människors livsvillkor och arbetsförhållanden, inte bara här hemma utan på många håll i världen. Genom att stödja uppbyggandet av fackföreningar utanför våra egna gränser, stödjer vi i Sverige deras kamp. Vi vill att bra arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet ska gälla alla! LO-TCO Biståndsnämnd Upplandsgatan Stockholm