RGN$ELL$ Komplettering av Ragn-SeHs Heljestorps AB ansökan om tillstånd till. utökad verksamhet, mål nr M R8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RGN$ELL$ Komplettering av Ragn-SeHs Heljestorps AB ansökan om tillstånd till. utökad verksamhet, mål nr M 3826-13 R8"

Transkript

1 \ I 462 2$ VÄNERSBORG Mark- och milj ödomstolen Box 17 Vinersborgs Tingsräfi RGN$ELL$ utökad verksamhet, mål nr M R8 Vänersborgs Tingsrätt, Mark- och Miljödomstolen, har förelagt Ragn-Sells Heljestorp AB att inkomma med kompletteringar i rubricerat irende. Nedan följer Ragn-Sells svar i kursiv stil Viinersborgs kommuns önskemål om kompletterring. över dels det som domstolen önskar fa komplettering över, dels Linsstyrelsens och Komplettering av Ragn-SeHs Heljestorps AB ansökan om tillstånd till Mark- och Miljödomstolen A. Ett tydligt, samt i relevant skala och format, kart- och ritningsunderlag som B. En redogörelse för andra möjliga alternativa lokaliseringar av ansökt verksamhet. justeringen av deponigränserna (blårasfrerat i bilaga 1) som nu ansöks om, ansluts Av bilaga 1 framgår etappindelningen. Etapp 3 C-D, etapp 4 samt etapp FÅ finns För den utökade deponeringen kan befintliga möjliga deponeringsaniliggningar beskrivas, jlimf?iras med ansökt lokalisering. Sökt alternativ ska motiveras yrkanden), teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Se bitaga 1.1 Sammanställd infopå ritning, 1.2 Ritning verksamhetsområde samt bilaga 1 Etappindelning av deponin. illustrerar de tekniska och milj ömässiga aspekter som beskrivs i ansökan (och avslutningsarbeten/sluttäckning. Etappernaför icke farligt avfallfår enligt gällande det tillståndförfortsatt deponering. Övriga etapper tillhör avslutad deponi. Där har placerad i korsningen vid väg 44 och E45 med relativt långt till samlad tillstånd anläggas mot avslutad deponi utan geologisk barriär. Den tillkommande plats, är inte kostnadseffektivt. Bolagets bedömning är att det inte finns någon plats slamytan är belägen på (om ca två decenier) kommer slamhanteringen attflyttas till inget deponerats efter sista december 28 utan där pågår depöneringscell, etapp 3C-D. När det blir aktuellt att ta den del av etapp 3 C-D som till de redan tillståndsgivna etapperna. Slamytan är placeradpåframtida anmälan/tillståndsansökan om detta att göras särskilt. annan plats. Blir det inom Heljestorps avfallsanläggning kommer Att utlokatisera den nya verksamheten, eller attflytta all verksamhet till annan 1 närområdet som är bättre lämpad är den befintliga platsen. Den ligger centralt TELEFON TELEFAX POST STYRELSENS SÄTE Sollentuna BANKGIRO PLUSGIRO ORG.NR BESÖKSADRESS Heljostorp 15, Vanersborg

2 blir ökade transporter. inte att miljöpåverkan/problemen försvinner utan att deflyttas inklusive att det totalt från Helfestorp. Övriga anläggningar ligger längre ifrån. Andra alternativ innebär över. Den närmaste deponeringsanläggningen som kan vara aktuell ligger ca 6 km 2 ökade mängder avfarligt och ickefarligt avfall som våra konkurrenter disponerar permanenta bostäder. Detfinns andra deponier i länet som sannolikt kan ta emot

3 C. Under punkt MKB redogör bolaget för huvudsakliga orsaker till dagens luktstömingar. Eftersom lulctfrågan kan antas komma att utgöra den mest kontroversiella frågan i detta mål kan beskrivningen av stömingsbegränsande åtgärder under avsnitt vara avgörande för målets utgång. Beskrivningen i nimnda avsnitt är inte tillräcklig utan ska kompletteras med en sammanställning av uppgifter om källstyrka, spridningsförutsättningar samt tekniskt möjliga, vidtagna och planerade åtgärder vad beträffar varje luktkälla vid hela verksamheten. Bolagets inställning är att de ändringar som nu söks på inte påverkar lukten negativt. Att frågan kan bli kontroversiell beror på att den befintliga verksamheten tidvis har tett till svåra luktstörningar. Genom bl aförändringar i behandling av avloppslam bedömer bolaget att luktstörningarnafrån denna anläggningsdel kommer att minska. Bolaget har även engagerat en konsult att hålla i en luktutredning. Syftet med utredningen är att identjfiera de viktigaste luktkällorna, göra spridningsberäkningar, bedöma riskenför olägenheterna för omgivningen och föreslå åtgärderför att minimera risken för htktstörningar, se vidare bilaga 2. Luktufredning Heljestorps avfaltsanläggning, Vänersborg. Denna luktutredning pågår och hittills harföljande material tagitsfram, se bilagorna 2.1 och 2.2 Identjfierade luktkällor, Heljestorp, Ragn-Sells, Underlagför val av provtagningspunkterför luktanalys resp. provpunkterför lukt. D. För resp. ansökt delverksamhet ska ansökan kompletteras med följande: Utökad deponeringsverksamhet förtydligande av bolagets yrkanden om att justera deponigrlinsen för icke farligt avfall respektive för farligt avfall (enligt tekniska beskrivningen, bilaga B) inid. för etapp 4 som ska dras söderut. Den nyaförslagna sträckningen för ickefarligt avfall är rent marginell och handlar om att utnyttja området ända ut mot verksamhetsgränsen se bilaga 1. Totalt ökad deponivolym på grund av ökningen beräknas till 46 m3. Gränsenförfarligt avfall deponin dras ut mot områdets lokalväg, inom verksamhetsområdet i öster syfte attfå investeringen av anläggandet av deponin för farligt avfall mer kostnadseffektiv. Total ökad deponivolym på grund av ökningen beräknas till 25 m3. Bolaget bedömning är att ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt saknar denföreslagna nya dragningen, se bilaga 1, betydelse. 2. Enligt gällande tillståndsvillkor 33 får bolaget deponera avfall från rötnings anläggningen (bl.a. rejektavfall) och latrinavfall. Er komplettering ska klargöra följande frågor: Ar deponering av sådant avfall aktuellt? Hur påverkas en sådan deponering av ansökt ändring? 1 vilken utsträckning innehåller det brännbara ämnen? Var inom anläggningen sker denna deponering? Vilka material används för täckningen av dessa avfall och vilka och arbetsmtiner säkerställs för ändamålet? 3

4 Rejektavfallfrån rötningsanläggningen deponeras inte utan det används efter upparbetningför sluttäckningsändamål. Latrin deponeras efter det att aktuell kommun sökt dispensför detta. Avfallet kommer iplastkärl och täcks över med texförorenade massor efter att det t;ppats i deponin. Mängden latrin uppgår till ca 1-15 ton per år. Bolaget upplever inte att mängden latrin utgör något problem. Bolaget ser denna deponering som en service åt kommunerna men om denna hantering upplevs som ett problem för omgivningen kan bolaget mycket väl tänka sig att sluta med denna hantering. 3. Vilka delar av deponin saknar lakvattendilcen resp. avskärande skyddsdilcen? Redovisa också på karta. Redovisa överväganden (enligt 2 kap 3 och 7 i fråga om eventuella kompletteringar avseende lakvatten- respektive skyddsdiken. Ingen del av deponin saknar lakvattendiken resp. avskärande slcyddsdiken (eller konstruktion med motsvarande funktion). Några kompletteringarför de aktiva deponierna är inte aktuellt. Vid varje ny etappdel som anläggs redovisas konstruktionen till Länsstyrelsen som fattar beslut i ärendet. 4. Redovisa grundvaffenfirekomst (nivåer och flöden) inom och genom deponiområdet resp. verksamhetsområdet samt i vilken utsträckning det förekommer lateralt inläckage. Illustrera på karta. Av bilaga 3 Karta grund- och ytvattenströmning mm framgår grundvattenförekomst och riktning. För de aktiva deponierna sker ingen inträngning av ovidkommande vatten av vare sig grundvatten eller ytvatten. Det uppkomna vattnet kommer endastfrån den nederbörd som faller inom lakvattensystemet samt ev utträngande vatten från deponerat material. Misstanke finns att inläckage kan ske av grundvatten i den västra delen av avslutad deponi och att utläckage även kan ske i österfrån den avslutade deponin. Denna anlades i början på 197 talet och kraven som gällde då tillät en lägre täthet i bottenkonstruktionen, se även svar på punkt 5 nedan. 5. Redogör för varför mängden lakvatten från deponin blivit större än tidigare beräknat Q och för vad som kan göras för att begränsa lakvaftenbildningen. Innan $BR-anläggningen uppfördesför behandling av lakvatten leddes det orenade lakvattnet till avloppsreningsverket i Vänersborg. När teoretiska vattenbalans beräkningar uzfördes stämde de väl med uppmätta mängder. Utifrån dessa uppgfier dimensionerade SBR-anläggningen. Emellertid visade det sig att den mätutrustning, för utgående lakvatten som använts under många år, visade för låga mängder när det var högaflöden. Det innebar att inläckande grundvatten i den nu avslutade deponin inte uppmärks ammades. För att minska inläckaget har omfattande åtgärder utförts med avskärande diken (eller motsvarande konstruktion) och dräneringar runt deponi. Trots dessa åtgärderfinns misstankar om att grundvatten kan tränga in i den sydvästra delen av den avslutade deponi. Ytterligare utredningar kommer att u(föras innan eventuella åtgärder. 4 A

5 Bolaget har inom ramen för befintligt tillstånd anlagtflera deponicetler. Dejusteringar var kompletteringar krävs och redogör för val av material och mått. Illustrera med ritningar över plan och profil. 5 av 65 ton per r, samt inom vilka geografiska områden detta ska ske. 9. Beskriv vilka avfallsslag som kommer att deponeras inom ramen för den sökta mängden decennier deponerats osorterat hushåltsavfalt. Däremot kommer det lukt från den avslutade deponin där det under nästan tre ansökans tekniska beskrivning. Redogör för vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för deponerats. Övrigt lättnedbrytbart avfall som deponeras (efter samråd med gummimattor etc som inte förbränningsanläggningarna tar emot. Övrigt material är i huvudsak metallförorenade massor som inte avger någon lukt. Bolaget anser därmed aktiva deponiernu. förpackade livsmedel. Denna mängd är dock så liten att bolaget inte anser att detta kan att det inte är rimligt att vidta några särskilda åtgärderför att minska luktfrån de att åtgärda orsakerna. De luktproblem som varitfrån anläggningen har inte vid något tillfälle identifierats till som är organiskt är inte lättnedbrytbart. Det kan vara PVC material, okrossbara rötningsantäggningen. för 214 har bolaget möjlighet att maximalt deponera 1 ton skapa luktproblem. (total mängd avfall som deponerade 213 var 8835 ton). Lättnedbrytbart avfall täcks snarast efter deponering. Övrigt avfall som deponerats tittsynsmyndigheten) ärförpackade livsmedel som inte kan hanteras i sorterings- och de aktiva deponierna. Som ovan nämnts är latrin ett av de lättnedbrytbara som 8. Ge en närmare beskrivning av uppkomna luktproblem vid deponin enligt sid. 5 (ö) och någon riskför grundvattenhöjning i deponin med utläckage som följd ska inte genom en konstruktion av bio dränering och tätt material, se bitagorna 4.1, 4.2 och 4.3 kunna inträffa. nivhöjningar som medför att grundvatten tränger in i befmtliga deponimassor? Därframgår även att takvatten i de aktiva deponierna dräneras ut till takvattensystemet grundvattenförhållanden under eller i den befmtliga deponin. finns risk för lokala Grundvattennivån kommer inte att påverkas av avfall som deponeras då de är skilda 7. Redogör för hur avfall som läggs ovanpå befintlig deponi i slänt kan påverka Komplettering ny deponidel och 4.3 Bottentätning material mm. innebära att några nya etapper behöverförändrat tillstånd. Bolaget avser utföra de etapper som ännu inte är påbörjade på liknande sätt som de som anmätts till av deponigränsen som nu önskasförändras är rent marginelta och kommer inte att tillsynsmyndigheten innan, se exempel i bilagorna 4.1 Deponeringsplan mm, 4.2 uppfyller gängse krav, där den naturliga barriären inte är tillräcklig. Beskriv mera exakt 6. Redogör för hur bolaget avser att säkerställa att den artificiella geologiska barriären

6 6 12-1, som i huvudsak kommerfrån Västra Götalands län. Så lär det sannolikt bli även 1 framtiden , 63 16, , , 2 1 2, , 2 3 Samtliga avfaitslag som får deponeras enligtförordningen om deponering av avfall, Öppen deponlyta inom deponin som ger upphov till lakvatten minska se vidare grafnedan. 2 ha nya deponiceller var 6:e år. Det innebär attfrån år 216 kommer den totala yta Enligt sluttäckningsplanen ska den avslutande deponin vara sluttäckt år 225. Totalt deponiceller inom verksamhetsområdet är ilha. 1 snitt räknar bolaget med att anlägga ca 2 ha per årför att sluttäckningen skall ståfärdig 225. Den yta som berör nya har den en yta om 22 ha. Hittills är ca 3 ha stuttäckt. Bolagetplan är att i snitt sluttäcka anspråk. Enligt bolaget kommer inte heller de ansökta ändringarna att leda till någon utfyllda deponiceller kommer att ske i minst samma takt som nya deponidelar tas i påverkan på driften av SBR anläggningen. För att styrka denna bedömning bör ansökan kompletteras med beräkning av vattenbalansen för lakvattenflöden nu och i framtiden eller annat underlag som rimligen kan bekräfta bolagets uppskattning. 1. Enligt bolaget kommer mängden förorenat vatten inte att öka eftersom sluttäckning av 2O JZJ. ii_p uppgrävdaförorenade massör, bygg- och rivningsavfalt etc med EWC koder , med tillhörandeföreskrfler ska detfinnas möjlighet att deponera. Med en titt i backspegeln kan bolaget konstatera att den övervägande delen som hittills deponeras är

7 verksamheten inte kommer att påverka metangassliphalten frin sorterings- och rötningsanläggningen? Redogör för hur ansökt utökning avgrinsas mot de delar som ger upphov till metangasslip. 11. Vad menar bolaget (i avsnitt 3.2 den tekniska beskrivningen) med att den utökade 7 material som det inte finns erfarenhet av tidigare tas det motsvarande prov på innan Utifrån dessa resultat och erfarenhet görs lämpliga blandningar för rötning. Nya ph, temperatur, kväve, ammoniumkväve, metan, organisk- och mekanisk belastning. Kontinuertigt kommer mätningar ske, som i dag i eget laboratorium, av bla TS, VS, genomföra kontroller för att tillse att ilimpliga blandningar erhålls. vilka substrat som ska anviindas i anläggningen. Redogör för hur bolaget avser att 13. Den framtida driften av biogasanläggningen är beskriven mycket kortfattat vad gäller doseringsökning ske om behovfinns. En luktutredning ärpåbörjad och kommer som miljömässiga skäl, ser bolaget i inte i dag. andra åtgärder. Några ekonomika skäl titt att inte öka doseringen, om detfinns kommer att ge besked om detfinns miljömässiga skäl att öka doseringen eller vidta 33 gram 3 per kbm hft Vid ökning av material in till anläggningen kommer tankar och lokaler uppgår titt 45 kbm per timma med en total ozontitisättning av Idag används joniseringför inkommande tuft av arbetsmiljöskäl. Avförd luftfrån för hushållsavfall ytterligare? verkningsgrad m.m. finns det miljömässiga behov, och hur ser de tekniska och via joniseringsrör behöver beskrivas närmare vad gäller fimktion, dimensionering, ekonomiska förutsättningarna ut för att begrlnsa lufiutsläppen från mottagningshallen 12. Befmtlig rening av frånluften och tilluften med ozongas och/eller tillsättning avjoner vidare titt rötningskammarna. Efter rötningen pumpas subsfratet vidare till en emot i dag. Det tas in i en tät tank och vidare för inblandning av andra subsfrat och kommer att tas in på det sätt som texfettavskiljarslunyfrån livsmedelsindusfrmn tas in till rötningen som söksfrån 27 ton till 45 ton/per år. De utökade mängderna förändras utan det är mängden avfall som inte behöver sorteras utan som kan tas direkt bolaget i dag tillstånd titt att ta emot 65 ton avfall/per år. Denna mängd avses inte använda substratet. Se även svaret under punkt 13 nedan. rötningsprocessen har redan börjat innan avfallet tagits in i anläggningen). Där har rötrestkammare där uppskattningsvis yttertigare 1 % gas utvinns. Från denna metangasslip, ca 1 %, har uppmätts i insamlingsfickan för bla hushållsavfalt. (Dvs kammare avses avhämtning av rötresten ske direkt till satetittager hos de som ska Bolaget har mätt upp 1,3 ¾ metangasslz av producerad gas. Den största mängden Utökad rötningsverksamhet inkt. ny uppgraderingsanläggning

8 8 upp en separat mottagnings-, rötnings- och rötrestsdel för denna typ av avfall. Denna ansökan anges att det krävs kompletterande rötningsanläggning för avfallet från anläggningar som tar emot produkterfrån avloppslam. till rötrestankför eventuell efterrötning. Avsikten är att det utrötade material ska en specifik bakteriekulturför aktuell utrötningstid. Efter utrötning pumpas materialet rötkammare för rötning under den tid som avses. Varje kammare kommer att innehålla dygn, tex råfettfrånfoderfabrik från buffertankarna matas respektive anpassad glycerol. 1 bufferttank två tas tex material emot som rötas över längre tid tex fem till tio lättnedbrytbart material med en rötningstid om kanske ett tillfem dygn - exempelvis den utökade anläggningen kommer att vara helt skilda åt bådefysiskt och Den utökade anläggning avsesförflytande lättnedbrytbart material som inte är godkänt enligt certjfieringssystemet SFCR12. Dvs ej livsmedelsanknutet. Den befintliga och kemindustrin. livsmedelsindustrin medan den andrafår vi inte behandlas då det kommerfrån bestående av tex smörsyra. Det enafår vi ta in i anläggningen då det kommerfrån emot. Vi kan ha möjlighet att ta emot exakt samma materialfrån två olika verksamheter Det är i stort sett samma typer av substrat som rötas i dag. Skillnaden ärframföralt att anläggning ska beskrivas nännare, tekniskt och milj ömässigt. Redogör för vilka åtgärder som avses att vidtas för att begränsa luktolägenheter till följd av emissioner och störningar som den sökta rötningsanläggningen kan medföra. Q inte ärförorenat med ämnen som kanförorena rötresten/biogödslet. beslut tas om att ta emot avfallet. Garantier måste ävenfås av leverantören om att det processmässigt. 1 tex bufferttank ett, se sldss nedan, avses tas emot mycket då biogödslet är certfierat såfår inte annat avfall än tivsmedelsanknutet avfall tas verksamheter som inte är knutna till livsmedeledsindustrin. Bolagets avsikt är att bygga levereras direkt till gårdar som inte kräver certflerat biogödset. Exempelvis ( 3

9 Rötkammare 2 Bufferttank 2 Bufferttankl 15. Redogör för i vilken omfattning rötrest/rötslam kommer att avvattnas med hjälp av 16. Enligt avsnitt i MKB innebär den sökta ändringen att endast uppgraderings avluftningenfrån lastbilen. anläggningen är tillkommande verksamhet som kan ge upphov till lukt. Ange på vilka grunder bolaget drar denna slutsats. Systemet är hett slutet därför befaras inte någon lukt vidprocessen. Lukt skulle kunna polymerer. Säkerhetsdatablad bör inges för den polymer eller de polymerer som lantbruket. Det kan därför bli aktuellt med att ansluta kolfilteranläggning till kommer att anvlndas för avvattningsndamål. Redogör även nlirmare för driften av den uppstå vid tömning av rötresttank till detfordon som ska transportera rötresten till planerade avvattningsanläggningen samt för framtida rejeidvattenhantering vid utökad rötningsverksamhet. motsvarande, installeras. Uppkommet rejektvatten kommer i huvudsak att recirladeras livsmedelsgodkändapolymerer att användas. alternativt ledas till $BR-anläggningen. Om avvattningsutrustning kommer att användas avses en dekantercenfrfug, eller Bolaget kan i dag inte avgöra om polymer behövs men om så blirfallet kommer

10 regelbundet och slitagedelar byts i tid vilket minskar riskenför haveri. som i dag används. Detta innebär att alla aktuella servicepunkter kontrolleras driftstörningar kommer även den nytillkommande verksamheten både rötning- och uppgraderingsanläggningen att ingå i det omfattande drift - och servicekortsystemet lo luktenfrån ett väl komposterat avtoppstam liten. inblandning av tex stenmjöl, sker ingen eller väldigt liten tuktreduktion. Däremot är Vid upparbetning, där inte kompostering används som behandtingsmetod utan handlar om kompostering. - övrigt stam, oavsett om det är rötat eller ej ska inrymmas i totalmängden 25 ton. - behandling av rötat avloppsslam får uppgå max 8 ton per år så länge det inte - maxbegränsning kompostering av rötat avloppsslam får uppgå till maximalt 5 ton ingår orötat slam. - totaltfår behandling av avloppsslam uppgå till 8 ton per år. 1 denna mängd per år. Av domskälen på sidan 33, M 1281 samt aktbitaga 13, bilaga 1, framgårföljande: den sökta ändringen avser. Q leda till mindre luktstörningar. kompostering av rötat siam från ARV inom ramen för sortering, behandling och mellanlagring av högst 25 ton avfall samt på vilket sätt detta avfalisbyte kan Någon minskning av något avfallstag avses inte göras utan det är utbyte av metod ökad komposteringpå bekostnad av minskad annan upparbetning av avloppslam, som 1$. Redogör för vilka avfailssiag som kan komma att minska till följd av utökad Utökad komposteringsverksamhet av uppgraderingsanläggningen. vald reningsteknik kommer även reningsanläggning att installeras före igångsättandet finnas. Därefter kommer lämplig reningsteknik att väljas. Om riskfinnsför lukt med När bolaget valt uppgraderingsteknik kan det avgöras om riskför lukt kommer att på grannfastigheter. sig all luktolägenhet uppkommer på grund av restgasavgång kan restgasen renas i t ex luktande ämnen kan rent teoretiskt följa med den avsidida koldioxiden. Om det visar kolfilter, ozonanläggning eller att den används som tilluft i rötnings-anläggningen uppgifter om vad ett tillstånd till uppdraderings-anläggning ska möjliggöra och vilka realistiska åtgärder som kommer att vidtas för att inte öka den nuvarande luktpåverkan panna. Detta är en alltför vag beskrivning. Ansökan bör kompletteras med närmare 17. Av avsnitt 4.3 om rötgasuppgradering i den tekniska beskrivningen framgår att från denna verkasamhet utom vid servicearbeten och dr(ftstörningar. För att undvika Den tillkommande mängden som ska rötas är i ett slutet system därför befars inte lukt

11 certfierats biogödsel. Ytterligare en teknisk lösningför orötat stam är att hantera detta den del av den planerade utbyggnaden av rötningsanläggningen som avses för ej Ett sätt att minska lukten från stamhanteringsytan är att det orötade siammet tas in titt åtgirder utöver inblandning av stenmjöl, vallar eller täckning av orötat siam. 11 Alternativt ska en plan för att avhjälpa överskridandet snarast sändas in till riktvärdet överskrids ska snarast behövliga åtgärder vidtasför att klara värdet. högst] ¾ av den ingående mängden metan i rågasen. Om det vid mätningen visar sig att Bolaget bör yrka på ett villkor beträffande högsta metanläckage från uppgraderingsariläggningen (i % av ingående metanmängd). anläggningen. Riktvärdetför metanläckagetfrån gasuppgraderingsanläggningen ska vara Verksamheten ska bedrivas så att minsta möjliga metanläckage uppstårfrån Följande villkor yrkas: 1. Förslag till villkor Länsstyrelsens i Västra Gbtaland län, aktbilaga 5 och vidare behandling i SBR-antäggningen. till den mindre av lakvattendammarna invid SBR-anläggningen, där bl a luftning sker, Från lakvattendammen leds vattnet via en brunn, där provtagning kan ske, och vidare uppsamlatförorenat vatten till ca 14 5 kbm/år. Vatten/stam leds till en medelvärde som bolaget räknat med i de senaste 1 årens i vattenbalanser, uppgår bort 35 % av nederbörden. Med en medelnedbörd om 927 mm per år, vilket det ytan är oftast belagd med material. Därmed görs uppskattningen att man kan räkna slamytan. Inget ovidkommande vatten, vare sig grund-eller ytvatten kommer in till Slamhanteringsytan är asfaiterad med lutning till en separat lakvattendamm för denna yta. Det vatten som uppstår är den nederbörd somfallerpå ytan. Större delen av Mängden siam som ska upparbetas är som ovan framgår ingenförändring av. sedimentationsficka med bräddavlopp till slamytans lakvattendamm. behandlingsytor vid sökt verksamhet. Redogörelsen bör även innehålla uppgifter om hur volymer av ovidkommande och ev. förorenat dagvatten som kan komma att uppstå från från fem till frrtio tusen ton per år ska ansökan kompletteras med redogöielse för vilka della vatten kan kontrolleras och omhändertas samt vilka åtgärder som avses vidtas för att förhindra slamflykt ned i uppsamlingsdammen där det kan uppstå kraftig lukt på en relativt stor yta. 2. Eftersom den sökta behandlingen av rötat siam från avloppsreningsverk avses utökas Att utföra all hantering avloppstam, 8 ton/år, i en halt bedömer bolaget inte som Denna hantering har bolaget anmält till Länsstyrelsen att vi avser görafortsättningsvis. inomhus i tex en hall, med utgående ventitationstuft i ettfilter som tar hand om lukt. ekonomiskt rimligt. fokus på mer utförlig redovisning av möjligheter till ytterligare luktbegränsande 19. En nnnare beskrivning av den sökta slamkomposteringsverksamheten bör göras med

12 12 a. verksamhetsområde som ingår i nuvarande tillstånd och anmälningsärende samt 2. Kartor, situationspianer mm ska kompletteras. Av dessa ska åtminstone följande framgå Allmänt efter utökning (i den mån några nya ytor tas i anspråk), Q tittsynsmyndigheten. b. nuvarande godkända samt tillkommande deponeringsytor, Svaret ovan är även i linje med de domskäl som anges i dom M vad som sker inom anläggningen utan det bör sättas villkor som täcker inställning är den samma som innan i detta avseende. reningsresultat iställetför attfastställa vissa tekniker. Bolaget principiella Domstolen delar bolagets principiella inställning att det bör inte detaljregleras lamellseparatorer, kemiskfällning och sedimentation. hittills används är SBR-anläggningen, ifiteranläggningar, geotuber, och att villkor och begränsningar klaras. De typer av reningsanläggningar som uppkomna vattnets innehåll. Det viktiga är att alltförorenat vatten tas om hand förändras ocksåförutsättningarnaför vilken behandling som ska utföras och det möjligt/rimligt att redovisa detta i detalj. Materiatströmmarnaförändras och då Se bilaga 1.2 Ritning verksamhetsområde för övrigt är det är inte anläggningen, d. en uppdaterad plan för avledning och behandling av olika vatten som uppstår vid c. de olika behandlingsytoma, Q Teknisk beskrivning

13 e. det ska framgå om några diken i anläggningens ytterområde behöver dras om med anledning av utökningen av verksamheten samt om detta kan medföra en prövning (tillståndlannriulan) av vattenverksamhet. Ett mindre dike rinner igenom området strax söder om den nu aktiva deponin. Diket måste flyttas något söderut så att det kommer utanförframtida deponi. Kontakt har tagits med konsulföretagför att utreda de praktiska och administrativafrågorna kring detta. Dock har den sökta ändringen ingen påverkan över att diket måste omtedas. De förändringar i ytbredningen av deponin som söksför är rent margineila. Diket måsteflyttas då det ligger rakt igenom framtida deponicell. Detta dike harför övrigt varit uppe i miljödomstolen och även varitföremålför överklagan Deponin 3. Av ansökan framgår att volymen ftr deponering av farligt avfall fördubblas, dvs från 125 m3 till 25 m3. På motsvarande sätt bör det förtydligas för deponin för icke farligt avfall. Dr anges endast en procentuell ökning. Vidare bör det redovisas om, och i så fall med vilka volymer, deponering i sl.nt kommer att ökas (med undantag från geologisk barrir). Volymen till deponin för icke farligt avfall kommer att kunna ökas med ca 46 m3. med de föreslagna justeringama av deponigrinsen. Kompostering av stam 4. förtydliga huruvida det enbart ir rötat eller aerobt stabiliserat slam som kommer att komposteras eller om även andra typer av siam kan vara aktuella. Denna ansökan innebär ingen förändring mot nu gällande tillstånd. Det vill säga att uppbearbetning kan komma att göras även av orötat siam. 5. Redogör för hur komposteringen praktiskt kommer att gå till med avseende på a. kompoststringamas höjd och bredd, b. typ av tillsatsmaterial/kolkälla i komposten, c. hur det sälcerställs att tillräcklig syresättning av komposten sker (utformningfblandning/vändningsftekvens), d. hygienisering av slammet (styrning, kontroll), e. kriterier för när komposten bedöms vara klar. Länsstyrelsen begär detaljerade uppgifter hur hanteringen ska ske. Bolaget kan inte förbinda sig i ansökan att ange exakt med mm precision hur verksamheten ska bedrivas. Det leder inte till BÅT. Nedan anges dock hur bolaget 1 dag tänker sig bedriva verksamheten: Kompostering är ingen statisk verksamhet. Årstid och väder spelar stor roll. Målet är att få så hög höjd när strängen läggs. Det är vilken typ av maskin som är begränsande. Används kompostvändare kan höjden begränsas väsentligt. Bolaget använder olika typer 13

14 av kolkälla tex bar1 sågspån, frädgårdsavfall beroende på tillgång och pris. När det gäller syresättning av komposten har vi en lång erfarenhet av kompostering vilket gör att vi anpassar detta efter typ av slam och insatsmaterial. Under komposteringsfasen görs löpande temperaturmätningar som journaförs. Komposten bedöms vara klar när avloppstukten avklingat, temperaturen gått ned och materialet bedömts av erfaren person att det är klart. 6. Hur stor ir ytan dir komposteringen kommer att ske? Redogör för att det ir tekniskt möjligt att kompostera de mingder som avses. Ytan är ca 2,4 ha. Under 213 har bolaget komposterat, upparbetat och blandat ca 34 ton avloppslam. Genom att kompostera en större andel krävs det mindre plats eftersom man reducerar volymen vid komposteringen och det åtgår mindre mängd insatsmaterial vidjordtillverkningen. På Ragn-$ells gamla anläggning i Göteborg hanterades 7 ton avloppstam per årpå en yta om 4 ha. D v s det är tekniskt möjligt att kompostera de mängder som avses. Q 7. Avrinning frän ytan (flöde och föroreningshalt) samt eventuell förbehandling av uppkommet vatten. Innehåll lakvattenfrån slamyta se tabell 1 nedan. Under 212, vilket var ett år med extrem nederbördmängd, beräknades volymen lakvatten från denna yta uppgå till ca 19 m3. Tabell], Innehåll i lakvattenfrån slamyta Medel per 4 år (stickprov) NH4-N (mg/l) 122,4 P (ntg/l) 3,1 Klorid (mg,!) 672 Konduktivitet (m$/m) 345 Kväve N (mg/l) 265 Nitrat-nitrogen (N3-N) (mg/l) 4,1 Nitrit-nitrogen (N2-N,) (mg4) 21,5 p11 7,4 Pb(mg/l),25 Cd(mg4),1 Cii (rng/!),5 Cr (mg/l),3 Hg(mg%),5 Ni(mg/!),4 Uppkommet vattenfrån slamytan leds till SBR-anläggningen via slamfälla och en 14

15 Se punkt 6 ovan detta. Hur mycket och vilka tillsatsmaterial kommer att tillföras? Redogör för ytbehovet för 8. Det anges att bolaget kommer att tillverka anläggningsjord av det komposterade slammet. 15 (biogödseln). Hur mycket metan som kan avgå på detta sätt beror bland annat på substratets utrötningsgrad samt vilka förutsättningar som finns fdr att rötningsprocessen fortsätter efter rötkammarna. Det är väsentligt att anläggningen utformas så att utsläpp av metan undviks eller begränsas så mycket som möjligt. Av den tekniska beskrivningen framgår att den första lagringen efter uttag från rötkamrarna kommer att ske i en mindre Komplettera ansökan med uppgifter som visar hur lång uppehållstiden är i den täta gastät tank med gasuppsamling(vanligtvis benämns denna för efterrötkammare). 12. När substratet lämnar rötkammarna finns risk att metan fortsätter att bildas i rötresten portar inomhus. Ett alternativt är att materialet kommer i täta containers vilka lossas inomhus. Tydliga rutiner skafinnasför att lossningen ska ske inom stängda fransporttankar. 1 dettafallfinns inget behov av att ta in bilen att lossa Materialet till det nytillkommande systemet kommer att komma i täta sker. b. hur det säkersifills att portarna är stängda då avlastning och hantering av avfall material, systemtekniskt likt befintlig byggnad men väsentligt mindre. sidan 14. Eventuellt kan behovfinnas av en mindre byggnadför mottagning av Behov av nybyggnation är de tankar som framgår av ansökan punkt a. eventuellt behov av utbyggnad, 11. Beskrivmoffagningsdelen mer noggrant avseende Biogasantäggningen med korrigerande åtgärder vad göra avhjälpande åtgärd ffi stopp på lukten omedelbart. Därefter påbörjas ett arbete åtgärder berorpå vad det ärför orsak till lukten. ska görasför att luktstörningen inte ska upprepas. Vilka Vid allvarliga luktstörningarförsöker bolaget att identwera orsaken till dessa och direkt punkt 22 nedan). 1. Förtydliga vilka åtgärder som bolaget åtar sig att genomf5ra vid luktstörningar (se även system. är ansluten till detta certfieringssystem. Däremot avser bolaget tillämpa de kriterier som Nej det är inte avsikten. Detfinns idag ingen anläggning, som hanterar avloppslam, som Betyder detta att tillverkningen kommer att ansluta sig till certifieringssystemet? anges i SPCR 148, eller om detta system försvinner eller blir inaktuellt, ett motsvarande 9. Av ansökan framgår att bolaget har för avsikt att följa de regler som anges i SPCR 148. sedimenteringsdamm.

16 16 gasproduktion av 5-1 ¾ av total tillverkad volym med en metanhalt om ca 65 ¾. Den renas. för att uppnå tillräcklig reduktion av metangasproduktionen alt. uppgifter om att volymen utökas. Det kan vidare vara aktuellt att redovisa vilken temperatur rötresten har då den Uppehåltstiden i rötrestanken, som är efter rötkammarna, är i dag ett till två dygn med efter den gastäta tanken leds ut i rötrestlagret på anläggningen. nytillkommande verksamheten kommer att ha även den en egen rötresttank där lantbruket. kvävefraktioner (N-tot och ammonium) från biogasanläggningen. Belastningen i dag liggerpå ca 11 ton ammonium och iframtiden ca 2 tonför drygt ca 34 ton för totalkväve. totalkväve. Förväntad mängd iframtiden beräknas till 2 ton ammoniumkväve och c. nuvarande och förvintad max belastning på $BR-anläggningen avseende frlmst Från den tillkommande verksamheten bedöms inget rejekt uppstå som måste b. volymer rejekt som kan komma att behöva renas efter utbyggnad, nuvarande typ av material behandlas ca 4 ¾ i dekantercentrfugen. Beroende på typ av material mm som rötas och behov avprocessvatten varierar mängden som behandlas i dekatercentrfugen. Uppskattningsvis, på årsbasis vid 1 ¾ avvattnas i skruvavvattnare innan det leds till en dekantercentrfug. a. hur stor andel av rötresten som avvattnas i dagsläget, utbyggnad. Komplettera den tekniska beskrivningen med avseende på 15. Tydliggör hur ett rejektvatten vid avvattning av rötresten hanteras i dagläget samt efter Iden nytillkommande anläggningsdelen ska materialet tas direktfrån röfresttanken ut till reducera metan-, lustgas- och ammoniakemissioner samt eventuell lukt. 14. Redogör för hur lagring avflytande rötresfraktion kommer att ske med avseende på all avses köras ut. Eventueltt lakvatten leds tillbaka till processen. anläggningen. metanemission, storlek på lager, lagringstid, omhlndertagande av lakvattnet etc) på trots allt blir aktuellt kommer en hall att byggas med ventilation som leds till luft reningsaggregat. Lagringsmängden avses vara begränsad då materialet kontinuerligt Ingen fast röfresifraktion avses produceras vid den nytillkommande verksamheten. Om det 13. Redogör för hur lagring av fast rötrestfrakfion kommer att ske (risk för luktstömingar, (D ev kan bli aktuellt vid den nytillkommande verksamheten, uppgår till ca 37 gr. efterrötningstiden anpassas till aktuellt material uppskattningsvis 1-5 dygn. Temperaturen i den term ofila processen uppgår till ca 5 gr och om mesofil process, som Uppskattningsvis finns det 1-5 volymprocent kvar när materialet lämnar rötresttanken. Q som bildas och tas tillvara vid efterrötningen. Redogör flir huruvida volymen lr tillräcklig gastanken, dvs efierrötningen, i dagsläget samt efter utbyggnad samt hur mycket metan

17 Planer Uppgraderingsantäggn ingen vidare titt biogödseltanken. Anläggningen är gemensamför kommunerna Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla, Permeatetfrån avvattning leds dels till processvattentanken för återcirkulation dels till Iöversiktsptanenfrån 26för Vänersborgs kommun under Områdesvisa dit. Koncentratet leds till egen lagring inomhus där det blandas medpermetatet och leds biogödsettanken. finns behov i SBR-anläggningen för att säkerställa processen leds en del På sid 14 i MKB redovisas planförhållandena mycket kortfattat. Utdrag ur relevanta delar av 17. Kommer det att lagras gas i sådan mängd att anläggningen kommer att omfattas av Färgelanda, Mellerud och Lilla Edet med tillsammans ca 2 invånare i rekommendationer framgårföljande: 16. Redogör tydligare för vilka åtgirder som kommer att vidtas för att fdrebygga Inom det område för verksamhet och störningszonför buller och tukt som anges på översilctsplaner (inid kartmaterial) ska biläggas MKB:n. Ny översiktsplan hllerpå att utarbetas. Enligt muntlig uppgflfrån handläggare inom rekommendationskartanprioriteras avfallsantäggningen. Byggnader och anläggningar som Ny bebyggelse eller andra åtgärder som kan bli störda av verksamheten bör inte tillåtas. En 1 översiktsplanenför Trollhättan antagen 24 anges Området reserverasför avfallsupplag. skulle störas av emissionerfrån avfallsanläggningen medges inte inom den zonen. upptagningsområdet. fl fl fl Läs mer: Kapitlet Avfall El Heljestorps avfattsanläggning Rekommendation Trollhättan Stad kommer någon liknande lydelse attföreslås för den nya planen. med naturgas, det vill säga med gränsmängderna 5 och 2 ton för den lägre respektive högre kravnivån. Detta överensstämmer också med definitionen av naturgas i Bolaget har ännu inte valt teknik men attföljande kan bli aktueltet: kolfitter, luktstömingar. Installation av reningsutrustning etc. Nu anges att om luktolägenheter uppkommer ska åtgirder vidtas. Nej. biogas, uppgraderad etter inte, finns inte uttiycktigen med i Seveso reglerna. M$B Naturgaslagen ($F$ 25.43). Icke uppgraderad biogas tillhör den så kallade kategori 8 ozonanläggning eller att luktande luft används som tilluft i rötningsanläggningen panna. anser dock att sevesoreglerna ska tolkas så att uppgraderad biogas behandlas analogt $evesolagstiftningen? i del 2 med gränsmängderna 1 och 5 ton för den lägre respektive högre kravnivån. Miljökonsekvensbeskrivningen Även efter planerad utbyggnad kommer den lägre kravnivån att underskridas.

18 6, ÖP 26 Rekommendationer Vänersborgs kommunjuni 26 8, Bilaga 8 Karta A - användning av mark och vatten Trollhättans kommun 7, Detaljplanför Häljestorp mm, Vänersborgs kommun 5, ÖP Mark- och vattenanvändning Vänersborgs kommun juni uppgifter (påverkar även milj ömålet ingen övergödning vilket inte kommenterats i anläggningen är mycket begränsad i förhållande till det totala behovet av lagringskapacitet, enligt föreskriflen. fosfor i SJVFS 24:62 med ändringar och följdförfaftningar) om miljöhänsyn i hanteras under pågående drift. a. en kortfattad redogörelse för hur nuvarande hantering av biogödseln sker externt c. vilken spridningsareal åtgår långsiktigt för att biogödseln ska kunna nyttiggöras på e. en redogörelse för hur en eventuell brist på lager och spridningsarealer kommer att (dvs, utanför anläggningen) avseende lagring, spridning samt journalföring, att spridning till åkermark under växtodlingssäsongen säkerställs? för detta torde det krävs 1 månaders lagring av biogödsein. Den lagringskapacitet som finns på ett milj ömässigt rätt sätt enligt Statens j ordbruksverks föreskrifter (8 avseende (dvs, för både biogödsel och siam från avloppsreningsverket) kan erhållas, d. gör en bedömning av inom vilken radie från anläggningen denna spridningsareal jordbruket vad avser växtnäring. Biogödsel räknas som organiska gödselmedel b. kommer det att säkerställas via kontrakt etc att biogödseln lagras på ett sådant sätt MIB :n).; 2. Hanteringen av rötresten är översiktligt beskriven och ska kompletteras med följande Hantering av rötrest Inga ytor utanför tillståndsgivet verksamhetsområde avses tas i anspråk. Inte heller Q kommer den utökade verksamheten, enligt bolagets bedömning, påverka miljön negativt. Naturvårdsaspekter kan påverkas av den utökade verksamheten (t.ex. genom ökad avvattning) ska en översiktlig inventering av naturvärdena göras. främst då med avseende på artskyddade växt- och djurarter. 19. Om ansökan innebär att nya ytor tas i anspråk för verksamheten eller om närliggande ytor Q Se även bilagor

19 Bolaget uppfattarflera av frågorna ovan som om de ligger utanför denna titlståndsprövning. Det kan t e x inte tigga på bolaget att redovisa hur lantbrukare uppfiilter gällande lagstiftning. Idag har vi avtal med Biototal som gärna tar mer än nuvarande mängd Problemetför dem är att det produceras för lite biogödset. Biototal ser titt att biogödsel kontinuerligt körsfrån Heljestorp titt satetittager ute hos lantbrukarna som de i sin tur har avtal med. Avsättning av komposterat stam samtfärdiga jordprodukter 21. Den angivna mängden om 4 ton siam från avioppsreningsverk är en mycket stor kvantitet. Jämför med hur mycket siam som produceras i lånet alternativt landet och redogör för ett eventuellt upptagningsområde. Redogör vilka mängder jord som kan komma att framställas vid full produktion samt vilken avsättning man förväntar sig ha för denna jord. Ja 4 ton är en stor mängd men 8 ton, vilket bolaget i dag har tillstånd att hantera idag, är dubbelt så mycket. Frågan synes vara irrelevant då ansökan inte gäller utökning av den totala mängden stam som ska hanteras utan bara den del som ska komposteras. Utgående mängd blir mindre vid kompostering än vid upparbetning då en volymminskning sker vid nedbrytning av organiskt material vilket sker vid kompostering. 1 dag hanteras den del som inte komposteras genom uppbearbetning medframför allt stenmjöl som insatsmaterial vilket innebär en volymökning. Lztktutredning 22. Under de senaste åren har Länsstyrelsen tagit emot ett antal klagomål på luldstömingar från anläggningen. Luktproblematiken framkommer även tydligt av samråden med närboende. för att ta ställning till en eventuell utökning av anläggningen är det angeläget att bolaget kan styrka att den flireslagna utökningen av verksamheten inte på något sätt medför risk för ökade luktstömingar. Ansökan ska därfir kompletteras med en luktutredning avseende kartläggning av luktutsläppen, spridningsberäkningar samt förslag till åtgärder för att minimera luktstömingar i omgivningen avseende befintlig samt tilficommande verksamhet. Att hantera den sfora mängd avfall som Ragii-$etts gör utan att det tihälligtvis kan lukta torde vara omtjligt. Ragn-$ellsjobbar dockproaktivt med att begränsa lukten. Det har dockförekommit att oacceptabet mycket lukt kommitfrån anläggningen. Bolaget bedömer att de förändringar som nu ansökts om inte kommer att ge mer tukt utan tvärt om vilket framgår av ansökan. Ett exempel på hur vi arbetar med luktproblematiken framgår av bilaga 2.2 provpunkterför lukt som är en vidarutveckling av bolagets upprättade lista av potentiella platserför luktuppkomst. En konsultledd luktutredningpågår i dag. Detta har dock inget med den utökade verksamheten att göra. 19

20 Övrigt Ekonomisk säkerhet 23. Den moderbolagsborgen som ställdes då Ragn-Sells Heljestorp AB övertog anläggningen har inte varit föremål för någon utvärdering sedan den ställdes. Till ansökan ska det därför bifogas en redogörelse för att moderbolagets ekonomiska ställning är betryggande för borgensåtagandet samt om den ekonomiska säkerhetens storlek är tilfräcldig iniduderat den planerade utökningen av anläggningen. Av bilaga 9 Ekonomisk ställning för RSAB... framgår att moderbolaget ekonomiska ställning är bepyggande. Industriemissionsdirektivet 24. Flera av de verksamheter som bedrivs vid anläggningen klassificeras som industriutsläppsverksamheter enligt industriutsläppsförordningen (SFS 213:25). Ansökan ska därför omfatta en redogörelse för a. vilka koder som anläggningen omfattas av enligt milj öprövningsförordningen (213:251) samt vilka av dessa som enligt industriutsläppsförordning (213:25) är industriutsläppsverksamheter, Koder enligt miljöprövningsförordningen, enligt bolagets tolkning: 9.7, 9.24, 9.3, 9.32, 9.35, 9.46, Följande är industriutskzppsverksamheter enligt bolagets tolkning: 9.24, 9.3, 9.32, 9.46, b. om detta påverkar den nuvarande ansökan med avseende på redogörelse för hur berörda offentligjorda BÄT-slutsatser och BAT/BREF-dokument uppfrl1s, Inga BAT/BREF-slutsatser har offentliggjorts som berör den utökade verksamheten. c. om en statusrapport ska bifogas ansökan (se övergingsbestämmelser till industriutsläppsförordningen). Enligt övergångsbestämmelserna i Industriutsläppsförordningen 213:25 punkt 3 behöver bolaget inte komma in med en statusrapport. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 Vänersborgs kommun aktbilaga 4 1. Redovisning av hur man på ett avsevärt bättre sätt än i dag kan optimera rötnings och komposteringsprocessen för att förebygga lukt. Enligt bolagets uppfattning är rötningsprocessen mycket väl opfimerad och nåa luktproblemfrån denna anläggningsdel, vid normal drjft, upplevs inte finnas. Även vid defå drjfistopp som varit vid rötningsanläggningen har luktproblemen 2

21 varit begränsade. Kompostering av oljehaltigt stam har däremot varit behäftade med svåra tuktproblem. För att komma till rätta med dessa problem har ett omfattande utredningsarbete innefattande även praktiska provkomposteringar påbörjats. Denna del är dock inteföremålför denna ansökan. Det som nu söks om gäller ökad kompostering av avloppslam. Idag omfattar tillståndet upparbetning av 8 avloppsiam ton varav 5 tonfår utgöras av kompostering av rötat avloppslam. Den mängd avloppslam som behöver hanteras utöver 5 ton i dag upparbetas genom inblandning avframför allt stenmjöl. Genom den sökta tillståndsförändringen kommer bolaget att sluta upp med den typ av upparbetning och i stället kompostera slammet. Genom kompostering, en aerob process, kommer det att bli mindre luktfrån hantering av avloppslam än vid dagens situation. Eventuellt kan det bli aktuelle med att andra tekniska lösningarför hantering av orötat siam. 2. Redovisning av ytor inom anläggningen där kompostering ska ske, hur och hur ofta stukoma ska vändas och hur väder och vind spelar roll för luldspridning. Se bilaga 1 för de ytor som ska användas. Kompostering är ingen statisk verksamhet. Årstid och väder spelar stor rollför komposteringsverksamheten och för luktspridningen. Detta tas hänsyn till vid hanteringen. 3. Orsaken till luktemissionema från deponin och lakvattendammama ska analyseras och åtgärder redovisas för hur problematiken ska undvikas. De aktiva deponierna bedöms inte ge upphov till lukt utanför området. Anledningen till att dessa inte luktar beror på den typ av avfall som deponeras inte är lättnedbrytbart utan i huvudsak består av förorenadjord. Däremot kommer det emissionerfrån den avslutade deponin. Orsaken till detta är attfrån 1972, då Vänersborgs kommun anlade deponin, ochfram till år 2 deponerades även lättnedbiytbart hushållsavfall i denna. För att minska luktproblemen, och för att ta till vara deponigas för uppvärmningsändamål, är anläggningen försett med ett deponigassystem. Emellertid kan inte alla emissioner fångas upp utan en stor del läcker ut och kan då ge luktproblem i området. Den avslutade deponin omfattas dock inte av denna titlståndsansökan. Huvudorsaken till att lukt uppkommitfrån lakvattendammarna är att stam innehållande organiskt material har sedimenterat i dammarna. Vid nedbrytning 21

22 av det organiska materialet har syrefriaförhållanden uppstått som gett upphov till dålig lukt. För att komma till rätta med denna problematik har dammarna under sommaren 213 grävts och sugit urpå siam. Vid dessa arbetsmoment har luktstötar uppstått. Dessutom har syresättningen av lakvattnetförbättrats vilket sannolikt även det innebär att riskenför lukt minskar. Det som ansökan omfattar bedöms dock inte påverka vare sig lakvattnets kvalitet, mängd etter lukt. 4. Sammanställa och analysera verksamhetens hela milj öpåverkan vad gäller luktemissioner samt fi5reslå åtgärder som minskar omgivningspåverkan. 1 den ansökta utökade verksamheten måste varje delmoment, ur luktsynpunkt, fungera mycket bättre in i dag. Q Se bilaga 2.2 vilket är ett arbetsdokument gällande luktaspekter inom avfallsanläggningen. Där ingår även den verksamhet som denna ansökan omfattar. 5. Beräkning av vilka volymer dagvatten som uppkommer och påverkan på lagring och rening i lakvaffendammarna. Beräkningen ska även ta hänsyn till ett förändrat klimat med fler perioder av extremväder. Ingen förändring av lakvattnetförväntas uppstå tillföljd av den nu inlämnade ansökan. 6. Det ska utredas vilka bullerkällor i verksamheten som bidrar till störningar för närboende och vilka åtgärder som kan vidtas för att dessa ska kunna förebyggas. Bolaget har bla under 213 låtitåf göra en bulterutredning. Utifrån denna har vissa bulterskyddsåtgärder utförts och därmed uppj5 lls gällande villkor. Bullerutredningen visade att inget av det som nu är aktuelltför tillståndsprövning gav upphov till bitlier som måste minska. 7. Den nya uppgraderingsanläggningen för fordonsgas är översiktligt beskriven i ansökan. finns det någon risk att denna verksamhet medför störningar för omgivningen vad gäller lukt eller buller? Vid haverier eller driftstörningar kan luktförekomma. Enligt de uppgifter bolaget fåttfrån andra anläggningsägare ztpplevs dock inte lukt som ett stort problem. De riktvärden som finnsför buller kommer att efterlevas. 22

23 Ragn-Sells Heljestorp AB Vänersborg den 31 mars 214 Tommy Ohlsson Avdelningschef Bilagor: 1.1. sammanställd info på ritning 1.2. Ritning verksamhetsområde 2.. Luktutredning Heljestorps avfallsanläggning, Vnersborg 2.1 Identifierade luktkällor, Heljestorp, Ragn-Sells, underlag för val av provtagningspunkter luktanalys Provpunkter ft5r lukt 3. Karta grund- och ytvattenströnming mm 4.1. Deponeringspian mm 4.2 Komplettering ny deponidel 4.3 Bottentätning material mm 5. ÖP 26 Mark- och vattenanvtindningskarta Vnersborg juni ÖP 26 Rekommendationer Vanersborgs kommun juni Detaljplan för Häljestorp mm, Vinersborgs kommun 2. Bilaga 8 Karta A - anvtindning av mark och vatten Trollhättans kommun 9. 9 Ekonomisk ställning för RSAB Etappindelning deponin fr 23

24

25 NDRINGEN AVSER j DATUM j UTF, j GRAN. FORÅNDRAD RAGNL$ELLS RAGN SELLS HEUESTORP AB FÖRÄNDRAD UTSTRÄCKNING DEPONI HEUESTORP

26 J 4

27 /

28

29 rev Utredningsförslag Miljökonsuft Rönnols CUsslEdclDipboxlRan5eslHeastorpUuktutrednIng irslag 1421 rev.docx 1 (4) Sweden tfn +46 () ericronnois-mio.com 1268 Stockhim Civ ing MiIjölnsuft Sickla kanalgata 67 Eric Rönnols Rönnols hygienisering, rötkammare, uppgradering, etc), kompressorstation, facklor, etc), Biogasanläggningen (transporter, mottagning, förbehandling, Deponin (mottagning, öppna tippsår, deponidelar med organiskt Deponigassystemet (läckage vid brunnar, reglerhus, avfall, pågående sluttäckning, öppna ledningar), Preliminärt bör nedanstående verksamhetsdelar omfattas av bedömningen: bedömning av vilka verksamheter som kan bidra till lukt utanför luktaspektförteckning som Ragn-Sells tagit fram under hösten 213. anläggningen. Som underlag för genomgången utnyttjas den 1. Genomgång av verksamheten, identifiering av möjliga luktkällor och en Utredningen genomförs i ett antal olika steg enligt nedan. föreslå åtgärder för att minimera risken för luktstörningar i omgivningen. avfallsanläggning kan läggas upp. Syftet med utredningen är att utifrån länsstyrelsens begäran identifiera de viktigaste luktkälloma på anläggningen, göra Nedan föreslås hur en utredning avseende lukt frän verksamheten vid Heljestorps Omfattning och uppläggning spridningsberäkningar, bedöma risken för luktolägenheter för omgivningen och kartlägger lukffitsläppen från olika anläggningsdelar, genomför en spridnings beräkning och föreslår åtgärder för att minimera luktstömingama i omgivningen. Med anledning av klagomål från närboende har länsstyrelsen begärt att Ragn-Sells närboende ( grannsamråd ) och egna dagliga kontroller. Med hjälp av från aktiviteter som innebär lukfrisker vid ogynnsamma förhållanden. som vid ogynnsamma förhållanden kan medföra risk för luktspridning utanför anläggningen. Ragn-Sells arbetar löpande med dessa frågor, bl a tillsammans med På Heljestorps avfallsanläggning bedrivs ett antal olika återviriningsverksamheter Bakgrund uppkoppling mot en metereologisk spridningsmodell kan Ragn-Sells styra/avstå Luktutredning, Heljestorps avfallsanläggning, Vänersborg fr1

30 förslag 2 (4) tömning, uppläggning av kompost, filter för behandlad luft), Kompostering av oljeförorenade massor (mottagning, bearbetning, Omlastning av avfall(?), Granulering av däck och övrig hantering/lagring av däck, Miljöstationen, 1421 rev.docx Beräkning kan göras för ett gmndfall (nuläget) och något/några scenarier med olika grad av vidtagna skyddsåtgärder. för spridningsberäkningarna föreslås prefrec.htm#aermod. info om programmet, se bifogad länk, ett samarbete Luftvårdsförbundet i västra Sverige (Luft i Väst) eller en beräkning med ett av IIS. EPA:s rekommenderat program, AERMOD. För mer underlagsdata/bedömningar enligt ovan, meteorologiska data och topografi. 3. En spridnfrtgsberäkning görs avseende lukt från anläggningen, baserad pä Q för spridningsberäkningen. Lufifiöden (m3 luft/h) hos luktkäliorna mäts, beräknas eller uppskattas. Resultaten (källstyrka, utsläppsperioder, lufifiöde och lukifiöde ) sammanfattas i en tabell över de luktkällor som kommer att utgöra underlag för att en panel av ca 8 personer ska notera vid vilken utspädningsgrad de kan samlas in kontrollerat (viss mängd under viss tid) från varje källa och utnyttjas källstyrka (OUt/m3) genom olfaktometrisk analys. Analysen innebär att luft olfaktometriska analysen görs efter en definierad standard. känna lukt. Den spädningsfaktor vid vilken hälften av försökspersonerna kan känna luft definierar luktstyrkan. Luktstyrkan 1 OUi/m3 är definifionsmässig den nivå på lukt när hälften av personerna kan förnimma lukt. Den 2. Provtagning på identifierade luktkällor av betydelse för bestämning av nödutsläpp, tillbud). Luktkällorna definieras som kontinuerliga, periodvisa eller tillfälliga (t ex Reningsanläggning för lakvatten (SBR), Andra källor? Lalcvattendammar, kompostering, lagring, uttransport), Hantering av siam från avioppsreningsverk (mottagning, blandning, Sorteringspiattan för industriavfallm m, Lagerytor (bränsle, annat avfall),

31 beskrivs i form av förändringar i spridningsbild (max-värden och t ex 99- percentiler). kostnadsberäknas översiktligt. Förväntad effekt av föreslagna åtgärder 5. Förslag till åtgärder för att minska riskerna för luktspridning specificeras och 1 Samråd med Ist och grannar X X 3 Steg 1. Genomgång av X X X 5 Upphandling, extern konsult X X V6-7 V8-9 ViD-il V12-13 V14-15 V16-17 V18-19 V2-22 V Steg 2. Provtagning och X X 7 Delredovisning, bedömning X X 8 Upphandling X X 1 Delredovisning, spridningsbild X 11 Diskussion möjliga åtgärder X X 13 Effektberäkning av föreslagna X 3 (4) c:\usersericdropboxragnsellsheljestorp luktutrednlng förslag 1421 rev.docx för luktmatning viktigaste luktkällor, motiveringar Iuktkällor på anläggningen 2 Luktpanel tillfrågas X 4 Delredovisning, beskrivning X X 9 Steg3. X X 12 Förslag åtgärder X 14 Sammanställning rapport, X X 15 Slutrapport till Ist X förankring av förslag åtgärder normalfall för spridningsberakning av resultaten, underlagstabell spridningsberäkning analys (på plats), extern konsult plus lokal panel Spridningsberäkning Aktivitet februari mars april maj juni Med föreslaget upplägg bedöms att utredningen bör kunna genomföras under (förankrade hos bolaget) under första halvan av juni 214. Aktivitetspian perioden februari till april/maj 214, med slutredovisning och förslag ifil åtgärder luktstörningar, baserad på resultaten från spridningsberäkningama. 4. Resultatredovisning, inklusive diskussion om möjligheter att förhindra

32 Förslag till organisation Tommy Ohlsson, ansvarig avdelningschef, Ragn-Sells Heljestorp AB. Ragnar Davidsson, mlljöansvarfg, Ragn-Sells Heljestorp, kontaktperson mot myndigheter och närboende, deltar i bedömningarna av luktkällor, tar fram nödvändigt underlagsmaterial, bl a uppgifter om verksamheten, avfailsmängder, transporter, situationspianer, utsläppspunkter, uppgifter om befintliga renings och venfilaffonssystem, kartmaterial över anläggningens omgivningar, detaljplaner som visar nuvarande och planerade bostads/verksamhetsområden m m. Eric Rönnols skulle fungera som ansvarig utredare. Eric arbetar som konsult inom avfallsomrädet, med bl a biologisk behandling och miljökonsekvensbedömningar av avfallsanläggningar och har erfarenheter från bl a luktufredningar åt Oslo kommun, Lund Energi och det regionala avfalisbolaget NSR i Helsingborg. Eric Rönnols Rönnols Miljökonsult AB Telefon: mobil: E-post: 4 (4) utredning forsing 1421 rev.docx

33 Deponering av 4 fr Nej 526 tanktömning etc 5263 Riandningsfickor på Ga deponin Punktkälla, frekvens(?) avfall, liten luktrisk. issning av trång trädgårdskompost Nedbrytning av organiskt material punkt 38/39 Nej Punktkälla, kross avslutningsarb Gammalt avfall Nej Tillfällig ytkälla Deponering av avfall IFA och FA l.ukt från tippsår Il huvudsak ocrganiskt avfall, låg luktrisk Nej Ytkälla, kontinuerlig av brännbart industriavtall 1 agringsplats 1 luktstörningar, beroende på azvfaltets kvalitet Ja Punktkälla, periodvis iogödsel Vid flyttning och tippning av 1lak 1 anläggningen Nej B hallar, tankar (biogas m m) utsläppspunkter) 1 måttlig luktstyrka Ja 2 punktkällor, kontinuerlig Behandlad luft från Tydlig riskkålta för fukt, omfattningen bör ILuktrisk vid brytning av komposten, efter förorenade jordar Inkommande förorenade massor Nej Punktkälla, tillfällig Schakt av deponin för onstruktionsarbete, info till allmänheten vid liten Identifierade Iuktkällor, Heljestorp, RagnSells, Underlag för val av latrin/dispenslsamrådsavfall Luktar från tippsår Gasproduktion i deponin ll uppsamlad mängd Ja, vid kompressorstation Ytutsläpp, kontinuerliogt uppsamlad dep gas och bedömt läckage i Luktemission beräknas från luktstyrka hos Granulatframställning utgående luft från fabriken 1 störande ventilationsluft, mätning även av Punktutsläpp, kontinuerligt Väl definierat utsläpp avb vent l_ft, men sannlik Diffus emission, genom sprickor i täckning etc. omfattning Nej Ytutsläpp, kontinuerliogt Material Yta 2 Hantering av oljekompost Ja Ytkälla, tillfällig risk avfall ingen utanför Nej behandlingsanläggningen Luktande flytande anläggningen Punktkälla, kontinuerlig oljekompostfiltren Efter filter tdömas genom provtagning Ja Punktkälla, kontinuerlig Blandningsdamm, flytande IFA Luktande flytande avfall il Ja Ytkälla, kontinuerlig Lagring och hantering av terialet komposteras tillsammans med siam, Mottagningsfickorna Oljehaltigt vatten ten hantering, låg belastning Nej Punktkällla, tillfällig Uppläggning av oljekcmpost Ingående material Transport av oljekompost Kompost Kampanjvis, viss risk för tillfälliga uktstörnigar Nej, se punki 12 Punktkälla, periodvis Lagring, hantering av fast Viss lukt lokalt, troligen inte utanför 2A Mottagnings- och behandlings- Utgående luft från takanläggning (2 Utsläpp med potential all spridas, sannolikt Lagring av trä, flis, Lagringspiats Ingen luktrisk Nej Krossning, kompaktering och uttag Kampanjvis uttag av lagrat md avfall, kan orsaka an sk för lukt beroende på typ av inkommande Ugående luft fran,.,.1ouagning ocfl nantering av Avledning av lakvatten Lakvaftendiken s Nej Ytkälla, kontinuerlig iliten/tillfällig källa, Ingen risk för spridning Hantering av material från e omfattning, lukt bedöms inte nå utanför Sektion MomenL LmtIntJ provtagningspunkter för luktanalys

34

35 Lukt från behandling av förorenat vattenreningsanläggningar på luft från lokalerna, sannolikt ingen/låg Punktkälla, utsläpp vid Lagring av lakvallen Damm 1 1 L sommartid p g a svvelvätebildning Ja, om möjligt Ytkälla, kontinuerlig Lagring av lakvatten Damm 2 1 Luktrisk sommartid p g a swelvätebildning Ja, om mölligt Ytkälla, kontinuerlig lakvattendammar Siam från b a rötningen 2 år(?) Nej Punktkälla, tillfällig SBR-anläggningen och övriga Luktkällan är hantering av siam från SBR.Vent Lagring/fyllning av biogödselsilo av i Koncentrerat utsläpp från silon, kan orsaka Utlag av siam från Luktrisk, men görs sällan, kanske vart annat Öppning och tömning av krafttg lukt, öppning/tömning sker sällan och kan Punktkälla, frekvens 1 gång/ vatten denna sektion -- -il. Ja lamhan tering kemilkalier Kemikalier som luktar anläggningen Nej Lagring och hantering av =..,...,,,., för luktspridn ing utanför Övergripa 42 ln och ut transporter av avfall Luktande avfall 1 liten Nej Punktkälla frsp utan täckning kan vara en luktkälla, troligen Lagring och hantering av FA Avfall som luktar Lmå mängder, lokal risk för lukt Nej 619 Grovklippning och däcklagring Cummilukt Löjlig lokal lukt, troligen inte utanför anl Nej Hantering rötat siam Slamyta i söder 2, utlastning Ja Ytkälla, kontinuerlig lukt särskilt vid mottagning + Ja Ytkälla, kontinuerlig lukt Hantering orötat siam Slamyta i söder,., ; _,,, Bedöms som en tydlig luktkälla, särskilt vid Nej Punktkälla, kontinerlig ackling vid driftstörningar. Oförbränd gas har gning/i ltag av lagrat avfall, bör. ev mycket lokal ukt Nej flytande biogödsel 1 Ja, (om möjligt) Punktkälla, korta perioder till Interntransport ivpaketeringsanläggningen Lkt från organiskt material Lagring av brännbart hushållsavfall organiskt avfall Fel på fackla, säkerhetsventiler etc Otörbränd gas 5. Nej Punktkälla, låg frekvens Tömning av silon luktande luft ut från slambil 1 luktstötar Ja, (om möjligt) Pun ktkälla, korta perioder Vid urpumning av silon släpps,.,., t utsläpp från fordon, kan orsaka Diffust läckage av lukt fr utanför Normal drift Diffust läckage av lukt fr byggnader « Normal drift rörledningar, tankar mm Nej Undertryck ska hållas i lokalen, bör inte ge risk Undertryck ska hållas i lokalen, bör inte ge risk 5263 rötkammare 2 normalt planeras Nej årf?) ln och uttransporter port 3 och 4 luft från lagrat matavfall t Nej Punktkälla, korta perioder ln och uttransporter Spill av matavfall utanför portar Nej Ytkälla, tillfällig ln och uttransporter utlastningsh all hushålisavall kontaminerat med Undertryck ska hållas i lokalen, bör inte ge risk.,.. liten spridn - «Nej a orsaka luktstörningar utanför anläggningen, uttaget sker utan att exponera onödigt stor Kraftig lukt. Logg hur ofta detta sker per år bör ln nrh 1 ttrnnnrtr port 1 och 2 luft från lagrat matavfall Nej Pnntdk5II knrt r,rindr 5263 brännbart avfan matavfall 1 för något större läckage av ukt Nej Punktkälla, korta perioder för något större läckage av lukt Undertryck ska hållas lokalen, bör inte ge risk

36

37 PROVPUNKTER FÖR LUKT

38

39 / Bb 1 r & 1 1 on O Övrigt SWECO VrAK 5 fl fl It o Bb X > Ytvatten 198 Grundvaftennivå 1 Jord, Grundvaftentransport -S- Ytvattendelare fl... Gräns för karterat område Berg z7n 4 Friktionsjord på lera ri Lera t z// l Ton, go Bb 1< jj Friktionsjord Privat bergbrunn Provpunkt 1 jo:d Bergbrunn 1 Ytvatten Förslag på nya kontrollpunkter Teckenförklarjng A Lakvatten $2 4 r7 J t 4 / /, / r -

40

41 Helj estorp avfallsanläggning Miljöteknik i mark och vatten Envipro Ragn-Sells Ävfallsbehandling AB Underlag för anmälan om utbyggnad av deponi Deponeringspian Av: Weronica Andersson & Bo Carlsson, Envipro Miljöteknik Hfab AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING för den planerade utbyggnaden av deponin inges för godkännande av tillsynsmyndigheten. Planen ska beskriva bl.a. teknisk konstruktion av konstgjord geologisk barriör, bottentätning och dränering, lakvattendiken, eventuella grundvattendräneringar och tätskärmar. 2 Utbyggnad av deponin 2 1 Bakgrund 1 Bilagor, ritningar Enligt gällande tillstnds slutliga villkor för Heljestorps avfallsanläggning ska en deponeringspian En beskrivning av dessa förhållanden följer nedan. Grundvattendräneringar och tätskärmar är inte aktuellt i denna utbyggnad av deponi. 1 Bakgrund ]IifabAll Direkt: 7881 Envipro Miljöteknik fel: Organisationsnr/f-skatt: Repslagaregatan 19 Fax: Säte: Stockholm Linköping L-mall: fomamn.eftemamrenvipro.se Moms reg nr SE Placering Befintlig deponislänt Ny deponiyta 2 Lalcvattenhantering befintlig deponi 2 Bottentätning 2 Lakvattenhantering 3 Terrassering 2 Dränering 3 Bottentätning och överliggande skyddssldkt 3 Geologisk barriär 3 Terrassering 2 Ytvatten 3 Tvärsektioner ny deponi Deponiplan med vattenhantering Ingar 1 IlifahCiruppcn AB (pubi)

42 2.2 Befintlig deponislänt Den planerade utbyggnaden av deponin omfattar del av III C och D och ligger söder om den befintliga deponin, delvis innanför det yttre lakvattendiket som går runt den nuvarande deponin. 2.1 Placering 2 Utbyggnad av deponin 2(3) Envipro Miljäteknik/ /anmälan deponeringspian Ytan kommer att packas innan den geologiska barriären läggs på. För terrassering av bottenytan används befintliga schaktmassor bestående huvudsakligen av lera. Terrassering 2.3 Ny deponiyta Den nya deponiytan kommer delvis att ansluta till befintlig deponislänt via en vertikal bergvägg. dränerande f llning kommer att utfbras vertikalt mellan bergväggen och geomembranet. På Bottentätningen kommer där att hängas upp i en konstruktion mot befintlig bergvägg. En deponisidan kommer en vertikal dränering som utförs i takt med att deponimassomas fyllnadshöjd bergväggen att förses med fyllningsmaterial så att en lutning på max 1:2 skapas varpå tätskikt och dräneringsskikt läggs på, se Typsektion bewägg alt 1 på ritning Tvärsektioner ny deponi. () Lakvatten från den befintliga deponin kommer att samlas upp i en dräneringsledning, se ritning Deponiplan med vaffenhantering, som följer befintlig deponisläntfot längs med hela nya deponiytan stiger, se Typsektion bervägg, alt 2 på ritning Tvärsektioner ny deponi. Alternativt kommer och ledas ut i tät lakvattenledning till det yttre lakvattendiket för rening i lakvattendamm. () Lakvattenhantering befintlig deponi Befintlig deponislänt kommer att förses med ett tätskikt bestående av ett geomembran, Bottentätning plastmembran av HDPE, 1,5 mm, och därpå ett dräneringsskikt på minst,5 meter, se Typsektion på ritning Tvärsektioner ny deponi. Lakvatten från befintlig deponislänt kommer därmed att avledas till dräneringsskiktet på den nya deponiytan och samlas upp tillsammans med övrigt lakvatten från deponlytan, se vidare avsnitt 2.3 Lakvattenhantering. viktig del i en så kallad komposittätning. Innehållet av föroreningar (tungmetaller) i returfiberslammet underskrider med marginal generella riktvärden för känslig markanvändning,5 rn. Returfiberslammet har en permeabilitet på lxi m/s och kommer därför att utgöra en Den befintliga deponislzinten planeras att terrasserasmed ett returfiberslam med en tjocklek på ca (KM) enligt Naturvårdsverkets rapport 4638 Generella riktvärden för förorenad mark. Terrassering Deponin kommer att byggas emot befintlig deponislänt enligt gällande tillstånd om undantag från geologisk barrilir. MUjöteknik mark och vatten Envipro

43 kan utgöras av flera materiallager där en ekvivalent hydraulisk konduktivitet kan beräknas som: 1 Naturvårdsverkets vägledning till deponeringsfcsrordningen (Handbok 24:2) anges att en barriär Bottenytan utf&s enligt deponeringsförordningen krav på geologisk barriär och bottenkonstruktion. Konstruktionen kommer att bestå av ett stenmjölsskikt om,5 m med ett antal lergeomembran där Geologisk barriär den totala hydrauliska konduktiviteten på den geologiska barriären ska vara lägre än 5x1 m/s. 3(3) Envipro Miljöteknik/ /anmälan deponeringspian avfallsdeponering fortgår. Vattnet från etapperna separeras. Så länge som inget avfall deponeras på kommer även här att en utjämnande förmåga. Den nya deponiytan delas in i tre etapper som kommer att tas i bruk i takt med att respektive etapp kommer regnvattnet att betraktas som ytvatten och avledas till befintligt befintlig lakvattendamm, under förutsättning att inget annat reningsbehov finns. Dräneringsskiktet ytvattendilce. När avfall börjar deponeras på etappen kommer vattnet att kopplas om och ledas till Ytvatten dräneringsskikt och ledas ut till en tät lakvattenledning utanför deponiytan för vidare transport till befintlig lakvattendamm, se ritning Deponiplan med vattenhantering. En cell för farligt avfall lakvatten från ytan kommer därför inte ske. som kan läggas på icke-farligt avfall deponi kommer att installeras. Lakvatten från denna cell regn, och fungera som ett komplement till utgående dräneringsledningars kapacitet. Bräddning av Lakvattenhantering Dräneringen över bottentätningen ska ha en sammanlagd tjocklek på,5 m vilket inkluderar skyddsskiktet f?ir bottentätningen på,1 m. Lakvatten från deponiytan kommer att samlas upp i dräneringsledningar i bottenkonstruktionens kommer att ledas ut separat och kunna provtas och vid behov även behandlas separat. Dräneringsskiktet i bottenkonstruktionen kommer även att utjämna lakvatten som bildas vid större Dränering dräneringsskiktets grövre material. bottentätningen för att i framtiden, när geomembranet brutits ned, undvika penetration av Ett skyddsskikt bestående av,1 m -4 mm material (tex.stenmjöl) ska användas över barriären. Bottentätning och överliggande skyddsskikt Antalet skikt av lergeomembran bestäms av de anbud som lämnas in och där bl.a. Bottentätningen kommer att vara ett plastmembran, HDPE, 1,5 mm och läggas på den geologiska D/k = D1/k1 + D2/k D,/k. där D är tjockleken av respektive lager och k skiktets hyrauliska konduktivitet. lergeomembrantyp styr den totala mäktighet, d.v.s. antal lergeomembran, som krävs. MIjöteknik i mark och vatten Envipro

44

45 434 GÖTEBORG VÄSTRA GÖTALAND Eva M Johansson Ekelundsgatan 1 Milj öskyddsenheten LÄNSSTYRELSEN Bilagor: BAGNkSELL$ 2. Material- och arbetsbeskrivning för stenmjöl och lergeomembran i flera lager 4 och 5. Bottentätningar 3. Projekt boffentätning Heljestorp Vänersborgs kommun 1. Deponeringsplan för utbyggnad av deponi, komplettering av information Ragn-Sells Heljestorp AB översänder härmed begärda kompletteringar angående ny deponidel. Ragn-Sells Heljestorp den 25 september 28 Jörgen Fredriksson Platsohef Ragnar Davidsson RAGN-SELLS Heljestorp f.d TRAAB BESÖKSADRESS Heljestotp Vnersborg TELEFON TECEFA)C E-POST admtraab.se ORG.NR STYRELSENS SÄTE Sollentuna Miljöingenjör

46 Ragn-Sells Ävfalisbehandling AB Deponeringspian fzr utbyggnad av deponi Komplettering av infonnation Heljestorps avfallsanläggning www hfab.se Ingår i Hifaboruppen AB (pubi) Linkaprng E mml fomamn eftemamrenvipro se Moms teg nr SE Repstagaregatafl 19 fax il SSte: Stockholm HIhbAB Direkt: 7881 EnvipréMiljoteknik Tel: O Oganisatlonsnilf.skatt 556t2- ritning Nonnalsektioner Två alternativa lösningar för geornembran mot bergväggen är sedan tidigare redovisade (ritning Normalsektioner 94-12). Ett alternativ för den vertikala geornembrankonstrnktlonen redovisas på 1 & 2 Lösning bergvligg och drilnerande 1ylln1ng Frågor från ltinsstyrelsen som följer nedan. Länsstyrelsen har begärt att deponerlngsplanen daterad ska kompletteras med uppgifter () Enligt gullande tillstånds slutliga villkor för Heljestorps avfallsanläggning ska en deponeringspian (D ska beskriva bla. teknisk konstruktion av konstgjord geologisk barriär, bottentiltning och dränering, lakvattendiken, eventuella grundvattendränerlngar och tätskärniar. för den planerade utbyggnaden av deponrn Inges för godkännande av tillsynsmyndigheten Planen Bakgrund Bilagor, Ritning - Nonnalsektioner Ritning - Nonnalsektioner Farligt avfall 3 4 Slcycldsskllct 3 3 Geologisk barriär 2 5 Dränering 3 INNEHÄLLSFÖRTECKNING Bakgnnid, 1 Frågor från länsstyrelsen 1 (EJ Material- och arbetsbeskrivnlng lergeomembran 1 flera lager 1 & 2 Lösning bergvägg och dränerande fyllning 1 Av: Weronica Andersson & Bo ( arisson, Envipro Mujötebdk Hfaö AB Miljöteknik 1 mark och vatten Envipro

47 Envipro Miljöteknik i mark och vallen denna konstruktion sätts ett bergsäkringsnät direkt mot bergvåggen med en skyddsgeotextil (CBR-värde minst 65 N) Innan geomembranet hllngs upp med ftrankring på bergkrönet. För att skapa en kostnadseffektiv lösning mot befintlig bergvägg avses både alternativ 1, och 2 eller 3, att användas. Typsektion bergvägg alt 1 kräver stora mängder material 1 fyllning och när bergväggens höjd blir övers meter är det mer ekonomiskt fördelaktigt att använda en av de vertikala konstruktionema, alt 2 eller alt 3. Således planeras typseklion bergvägg afti att användas där den vertikala bergväggen är lägre än 5 meter, och där den vertikala bergväggen är högre än 5 meter planeras typsektion alternativ 2 eller 3 att användas. Ur miljösynpunkt är det ingen skillnad mellan de tre alternativen utan ekonomiska och praktiska aspekter kan avgöra vilken som väljs. Längs med befmtlig släntfottbergvägg kommer en dräneringsledning Installeras (planeras på varje alternativ), vara syfte är att leda bort lakvatten som eventuellt uppkommer från befintlig deponislänt Under dränermgsledningen kommer för varje altemativlösning den geologtska barriören att finnas. Samtliga tre alternativa lösningar för bergväggen hanterar lakvatten från ny respektive gammal deporn med samma metodlösning Fördelen med den ststnämnda lösningen, alt 3 jämfört med alt 2, är att konstruktionen klaras till ett Installatlonsskede, Beräknade fyllnadsrnängder för typsektion alt 1 är ca 5 m3, medan för typseklion alt 2 ca 1 m3. Fyllningen kommer att bestå av ddlnerandejordmassor. för typsektion alt 3 används inga l]nadsmassor, En mindre lufispalt mellan bergsäkringsnätet och bergväggen gör att eventuellt lakvatten från befintliga deponin kommer att söka sig ner till dränledningen. Eftersom minst ett,5 rn dräneringssklkt alltid kommer att finnas mellan geomembranet och avfallet som deponeras uppstår inget hydrauliskt tryck mot tätningen. 3 Geologisk barriär Den geologiska baniären kommer att bestå av ett,5 m stenmjölsskikt med 4 stycken lager lergeomembran av typen Bentomat IOOLPS, och uppfriler kravet på att den totala hydrauliska konduktiviteten ska vara lika med eller lägre än 5xlW m/s. Den hydrauliska konduktiviteten har beräknats med hjälp av nedanstående formel som hämtats från Naturvårdsverkets vägledning till deponeringsfilrordningen (Handbok 24:2): D/k D1/k1 + D2/k Djk, där D är tjockieken av respektive lager och k skiktets hydrauliska konduktivitet. Med aktuell överlast på lergemembranen bedöms varje lager vara 5, mm tjockt (nominell tjocklek 6, mm), och har en hydraulisk konduktivitet på 2x1 m/s Insatt 1 ovanstående formel beräknas k för hela skiktet.,51k = (,5x4)12x1 där k = 5,Oxl.1 nils vilket är detsamma som kravet på Sxl nils. C ovanstående beräkning har stenrnjölssklktet i den geologiska barriären försummats eftersom dess hydrauliska konduktivitet är relativt hög och därmed inte nämnvärt bidrar till täthetskravet. En material- och arbetsbeskrivning över lergeomembran 1 flera lager bifogas. Envipro Mi cnikfli44si!anmälon deponerhgsplan 2(3)

48 Envipro Miiöteknik mark och vatten Skyddssklkt Skyddssklktet over geomembranet kommer att bestå av en geotextil med ett CBR-vilrde över 65N. 5 Diinerlng Som drunering 1 bottenkonstruktionen kommer krossmaterial 8-32 mm att anvfindas. 6 Farligt avfall 1 denna utbyggnad av ny deponiyta kommer inte en FA-cell att byggas. Drenot kommer en IFA cell med separat uppsamling av lakvatten att byggas, dar laktestat farligt avfall som uppfiler kraven flr IFA-deponi planeras att deponeras. () Envipro Miljotekiifld3t445tknmJan &poneringsplan 3(3)

49 , J Envipro Miljäteknik i mark och vatter Geologisk barrir Heljestorps avfallsaniliggning Material- och arbetsbeskrivning ffir stenmjöl och lergeomembran 1 flera lager Uppränadav: Weronica Andersson & Bo Carlsson INNEHÅLL - 1. ll ILEDt1INc INGÅENDE MATERIAL 1 3. I_J1 J)JI.P}1DE...n 2 tå- n 4 KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL 3 5. DOKUMEITATION 3 1. INLEDNING Enligt förordningen om deponering av avfall krävs en s.k. geologisk barrifir 1 en deponi. Ytan för icke-farligt avfall deponi vid Ragn-Sells avfa-lisaniäggn-ing på Heljestorp ska iimhåila en konstgjord geologisk bamär med mäktlghet om minst,5 m och med en hydrauhsk konduktivi tet ( genomsifipplighet ) som är lika med eller mindre fln 5x1 o rnls. Detta är ett myndighets krav som inte är förhandlingsbart, vilket innebär att konstruktion som inte uppf Iler kraven kan behöva rivas och byggas om. Denna beskrivning avser material och arbetsmetod för tillverkning av en barrilir av stenmjöl och lergeomembmn fbentonltmaflor) i flera lager. 2. INGÅENDE MATERIAL Barrifiren ska underifrån bestå av,5 ni stenmjöl på vilken 4 lager bentonhmattor ska läggas. Stenmjölet ska vara -8 mm och välgraderat Korngraderingskurva ska redovisas på levererat material. Bentonitmattoma ska vara Bentomat IOOLPS eller likvärdig kvalitet. Vid leverans ska varje rulle vara märkt med: Tillverkarens namn Produktens Identitet Nummer på nillen Materialets dimension Envipro Miljötek 3144l/Geotogiskbarrir med bentonitmattor 1(3)

50 E nvipro Miljöteknik 1 mark och vatten Tillverkningsdatum Mottagningskontroll utförs på varje materialrulle för att konstatera om skador uppstått vid transport, lastning och lossning Skadad mängd och rullnummer dokumenteras Skadat material kasseras; följande standardparametrar ska redovisas för levererat material: Kvalitet på ingående geotextiter, bärande och täckande Bentonitkvatitet Bentonltmängd och typ (pulver el ter granulat) Tjocklek Draghållfusthet på färdig produkt Typ av sainmanbindning fläkhållfastheten (Peel strength) Hydraulisk konduktivitet Provningsmetod ska anges för varje värde. Protokoll ska redovisas för varje levererad rulle. 3. UTFÖRANDE Stenmjöt Stenmjölet läggs ut och packas enligt tabell CE/3, materialtyp 2, 1 AnlilggningsAMA 98. Efter packning ska tjockleken kunna styrkas vara minst,5 rn. Bentonftmaflor Lagring av bentonitmattor ska ske under torra förhållanden antingen under tak eller väl täckta med presenning Bentonitmattor Mr vare sig under lagring eller i samband med installation utsättas för fritt vatten eller frysning. förflyttning av materialrullar utan lyftok ska göras med minst två lyftstroppar så att rullen inte viks. Bentonitmattorna ska installeras 14 lager. Varje bentonitmatta rullas ut med hjälp av ett lyftok som materialrullen placeras 1 och med lämplig maskin t.ex. en grävmaskin som bärare. Material rullen ska ha en styv genomgående upprullningscyllnder (rullen får inte vikas) alternativt att lyftoket är konstruerat med en sådan stång. Vid utläggning kontrolleras att bentonitmattan är jamntjock och inte uttunnad. Visar det sig att uttunningar finns (t.ex. till följd av att tullen har vikts) kontaktas beställarens kontrollant som avgör vilka åtgärder som ska vidtas. All reparation av bentonitmatta ska ske med samma material som 1 den Installerade mattan. Lappen som ska täcka skadan ska Överlappa minst 3cm från skadans kant Bentonitpulver pudras 1 riklig mängd mellan reparattonslappen och området kring den skadade delen Eventuel la skador som lagats dokumenteras och markeras på relattonsritnlng. Bentonitmatta Mr inte installeras vid regn eller där fritt vatten förekommer. Utläggning av 4 skikt bentonitmattor ska direkt följas av utläggning av geomembran. Bentonitmattoma kan ligga utan överlast veckor innan dräneringslagret måste läggas på. 2 (3) Envipro Miijatebik!314451!Geotogisk barri5r med bentonhmattor

51 3 (3) läggs dessutom strängar med lös bentonit, ca 5 kg per Iöpmeter, innan nästa lager av bento nltmattor läggs på. Skarvar 1 olika skikt ska läggas minst,5 m ftrskjutna 1 förhållande till varandra. Varje lager inklusive lös bentonit ska fotograferas innan nästa lager läggs på. Mjötcknik i mark cdi vatten Envipro Generellt gäller att entreprenören ska Inkomma med kvalitetspian som ska godkännas av beställaren innan entreprenaden kan påbörjas. 4. KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL 1 ovanstående beskrivning finns kvalitetssäkringen och kontrollen redovisad. bentonitmattor ska läggas kant 1 kant. Varje skarv ska fyllas med lös bentonit av samma typ Bentonitmauoma ska i f&sta lagret läggas med överlapp om minst 3 cm. Resterande lager 5. DOKUMENTATION som finns i mattan och minst till mattans tjocklek. På varje sida om skarven (uppe på mattan) Dagrapporter och alla protokoll från leveranskontroll, matedalcertifikat mm ska kontinuerligt All kontroll ska dokumenteras. Entreprenören ska inkomma med kvalltetspian. 1 denna plan ska mrslag till uppställning av dokumentation redovisas. Kvalitetspianen ska godkännas av beställaren Innan arbetena tr påbörjas. Observera att maskiner inte få gå på matta R$rrän jordmaterial fl detta fall dräneringslagret) Envipro MiijciteknikJ /Geologisk barriar med bentonitmattor överlagrar mattan. Detta innebär att lagren av mattor måste installeras med maskiner stående vid sidan och att maskiner furst kan gå ut på mattorna efter det att tätskikt av geomembran och dräneringslager påtagts (läggs också på från sidan). Särskild material- och arbetsbeskrivning mr geomembran finns upprtfttad. beställaren under entreprenadtiden. samlas 1 odginalform 1 en pärm, som sedan ska ingå 1 den slutliga dokumentationen och överlämnas till beställaren senast vid slutbesiktningen. Protokollen ska vara tillgängliga flir genomftirlngar och eventuella lagningar. Vådema ska vara utsatta med rultnummer. Relationsritning ska överlämnas till beställaren senast vid slutbesiktningen. Relationsrltning över vådernas läge iplan efter installationen ska redovisas med markering av

52 Ljungskile Sv. c1crr 1 -mali: svenskatecha iclniconi t.jtmgskilc Mohit: ) Innehar 14:uche i Anfasteröd VAl: SF, ( Svenska Geowdi AB 1 el: nr 556S5532 Svenska G eotech AB Chf ti Änder man äventyrar framtida täthet. fr en start av svällning så kan bentonitmembranet ligga utan överlast i 2-3 veckor utan att Vi som leverantörer och Cetco som producent av Bentonitmembran garanterar att även om vi start av svällningen innan överlasten är lagd kommer inte detta att påverka permabellteten om Utläggning av fyra skift bentonitmembran kommer att direkt Riljas med utläggning av geomembran därför kommer ingen svällning att ske innan överlasten läggs ut, skulle vi få en man inte far nagon deformation i bentomtmembranet, detta kommer att skerstal las genom att inga maskiner kommer att beträda ytan utan att man har en överbyggnad av ca. 1cm som transportväg för grävmaskiner och dumprar. skarvar där membranet ligger förskjutet. första skiftet där membranet läggs med överlapp i övrigt behöver ingen lösbentonit användas i Lösbentonit kommer att användas i alla skarvar där membranet läggs kant i kant och i det förtydligande ang. utläggning och tätning med Bentonitmembran Beställare Ragn Sells AB Projekt Bottentlitning Heljestoip Vänersborgs kommun Svenska Geotech AB

53 TYPSEKTION BER6VÄ6 Att 3 TypsBktbn tur anst, mot b2rväg xh fur dränering tur vaften frän befintu deponi. TYPSEKTION YTTERVALL/MELLANVALL

54 Ny deponi Bef deponi TYPSEKTION Ny deponi deponi - - ] TYPSEKTION BERVÄ6G Att 1 TYPSEKTION BERGVÄG6 Att 2

55 1(5) innehåll Upprättad av: Weronica Andersson & Bo Carlsson, Hfab AB Envipro Miljöteknik Material- och arbetsbeskrivning ftr geomembran Helj estorps avfallsanläggning Bottentätning MIjöieknik i mark och vatten Envipro 2. MATERIAL Materialtyp Märkning av material och moffagningskontroll Materialparamefrar och provningsmetoder Allmänt 3 3. ARBETSUTFÖRANDE 3 Entreprenören ska vid anbudet lämna en deklaration från tillverkaren över den produkt som han avser att använda. Deklarationen ska omfatta specifikation, innehållande de uppgifter som nedan beskrivs. 3.2 Skarvning av HDPE 3 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. DOKUMENTATION 5 Envipro Miljöteknikl /Geomembran utforma sin kvalitetsplan så att den innehåller minst de punkter som tas upp i detta dokument i Följande handling utgör en beskrivning av installationen av geomembran. Entreprenören (E) ska 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2. MATERIAL sin redovisning till beställaren (B). 1 anbud ska överlapp och spill ingå i å-priset. Det syntetiska geomembranets material ska vara av HDPE med tjocklek 1,5 mm. Där slänt är 2.1 Materialtyp brantare än ca 1 ska geomembran med friktionsyta användas. På övrig yta, inklusive mot den vertikala bergväggen, kan geomembran med slät yta användas Allmänt Provsvets Åtgärdervid fel Provningav skarv 4

56 O Polymertyp O Kolpulverhalt O Tjocklek O Densitet O Smältindex Materlalspecifikationen ska omfatta följande parametrar 2.2 Materialparametrar och provningsmetoder Envipro Miljöteknikl /Geomembran 2(5) O Produktens identitet O Rulldimension O Tjocklek O Rullnummer o Tillverkarens namn Vid leverans ska varje materialrulle vara märkt enligt följande: 2.3 Märkning av material och moftagningskontroll Tjocklek, mm 1,5 ASTM D751 Densitet, g/cm3,94 ASTM D792, metod A N/mm Töjning vid brott, % 5 ASTM D63$ Töjning vid flytgräns % 1 ASTM D638 Draghållfasthet vid brott, N/mm 4 ASTM D638, typ IV Draghållfasthet vid flytgräns 2 ASTM D638 Rivmotstånd, N 19 ASTM D14 Smältindex, gilo min,5 ASTM D1238 Punkteringsmotstånd, N 35 FTMS 1O1C, metod 265 Kolpulverhalt, % 2, ASTM D163 Parameter Värde Provningsmetod friktionsgeomembran). Tabell 2.1. $pecflkation av minimivärden för HDPE-geomembran 1,5 mm (för både slät och materialrulle ska vara försedd med intyg som verifierar de uppställda kriteriema i tabell 2.1. Dessa intyg ska även ingå i den slutliga dokumentationen. angivits för respektive parameter. Likvärdiga metoder kan åberopas. Varje levererad 1 tabell 2.1 har de olika parametramas värden specificerats. 1 tabellen har provningsmetod O Rulldimension O Rullvikt Töjning vid broffgräns Rivmotstånd O Draghållfasthet vid brottgräns O Punkteringsmotstånd MiIjöteknk mark och vatten Envipro

57 Miljöteknik i mark och vatten (5) 3.1 Alimlint 3. ARBETSUTFÖRANDE materialet kan användas.! Envipro Utrustning som används ska vara anpassad för geomembran av HDPE och denna typ av installationer. Geomembranets friktionsyta ska läggas uppåt. Installation av geomembran får ej utföras vid olämplig väderlek, t.ex. hög lufifuktighet i kombination med kyla, snöfall eller kraffigt Täckning om minst,5 m ska läggas ut med grävmaskinist och vara påförd innan utlagd geomembran får trafikeras eller annan utläggningsmetod far användas. Moffagningskontroll ska utfz5ras på varje materialrulle för att konstatera om skador har uppstått vid transporten. Skadad mängd och rullnummer dokumenteras. Skadat material kasseras och ingår ej i leveransen. Om skadan är av mindre art tas kontakt med beställaren som avgör om svetstråd användas med kvalitet som överensstämmer med membranet. Alla extrudersvetsar förses med koppartråd så att kontroll kan ske med s.k. gnisffest. berättigad till stilleståndsersättning vid sådant avbrott. nederbörd. Vid tveksamheter ska E underrätta B som har beslutanderätt om utförande. E är inte Lnvipro Miljöteknikl /Geomembran med mer än 15 mm Allmänt 3.2 Skarvning av HDPE Entreprenören ska visa att personal som ska uffl5ra installation av geomembran har dokumenterad kunskap och erfarenhet. sandpåsar där ej annat föreskrivs eller överenskommes med beställaren. Beställaren beslutar om extra provning av geomembranets täthet (t.ex. skarvar) om det finns Vaije geomembranvåd som installeras ska dokumenteras med rullnummer och läge i plan. Geomembranen ska under installationen skyddas mot skador och kontinuerligt förankras med anledning att misstänka felaktigheter. hur installationens utförande ska fortiöpa och hur vådema ska läggas ut. Innan installationen påbörjas ska entreprenören visa för beställaren på en planritning var skarvarna ska utföras. Innan installationen påbörjas (1 vecka) ska entreprenören överenskomma med beställaren om ske under väderförhållanden som påverkar kvaliteten på utfört arbete, till exempel hård vind och/eller nederbörd. Skarvning ska utföras genom smältsvetsning. Extrudersvets far bara utföras vid lagningar och vid genomfdringar. Vid extrudersvets ska Skarvning ska utföras med överlapp och dubbla svetsfogar. Utläggning och svetsning far inte Vid eventuella reparationer av skador på geomembranet ska lagningslapp täcka skadans kanter

58 beställaren. Genomföringar genomförs enligt ritning eller annan teknik som överenskommes med Provsvets ska utföras varje dag innan svetsning av NDPE-våder påbörjas. Provsvetsen ska Provsvets utföras med de/den maskin som ska användas. 3 prover 25 mm breda från varje provsvets ska dokumenteras och sparas för eventuell framtida kontroll. Svetsning far inte påbörjas förrän godkänt prov konstaterats. Vid förändrade väderfzrhållanden ska ny provsvets utföras. Envipro Miijöteknikl i/geomembran 4(5) Svetsar som inte uppvisar tillfredsställande resultat ska göras om tills dess all godkänt resultat har uppnåtts. Vid större skador eller felaktigheter ska åtgärder bestämmas i samråd med beställaren. utbyte. Om fel uppkommit på geomembranen under arbetet ska detta åtgärdas genom lagning eller Åtgärder vid fel Alla extrudersvetsar förses med koppartråd så att kontroll kan ske med s.k. gnisftest. På samtliga skarvar med dubbelfog ska icke-förstörande provning ske genom tiycksättning. avvaktas under ca 2 minuter, varefter mätning av trycker sker under 5 minuter. Sjunker trycket mer 1 % under denna tid är fogen underkänd. felaktighet lokaliseras och repareras. Andarna på skawen försluts och ett tryck på ca 2 kpa etableras. Initiell tryckutjämning Icke förstörande provning Eventuellt uppskuret membran på tätande yta repareras med lagningslapp enligt punkt och resultatet dokumenteras. Om testet inte visar godkänd svets ska ny provsvets utfliras innan provuftagningar på delar som inte ingår i den tätande ytan. Proven dragtestas på plats (manuellt) fortsatt produktionssvetsning för göras. Provema sparas för eventuell senare kontroll. Prov ska stansas (skäras) ur änden på en svetsfog minst f ra gånger dagligen. Lämpligen sker Förstörande provning Provning av skarv kvalitetssäkringsdokumentet. Temperatur, hastighet och dragprovning ska noteras i dagrapporten, vilken ska ingå i Provsvetsen ska utföras på material av samma kvalitet som geomembranet som ska installeras. Provbitar för provsvets ska vara 1,5 m långa och,3 m breda. Mdjöteknik mark och vatten ! Envipro

59 beställaren innan arbetena fr påbörjas. Dagrapporter och alla protokoll från leveranskontroll, materialcertifikat, provning av svets m m vara tillgängliga för beställaren under entreprenadtiden. ska kontinuerligt samlas i originalform i en pärm, som sedan ska ingå i den slutliga dokumentationen och överlämnas till beställaren senast vid slutbesiktningen. Protokollen ska Envipro milnummer. Relationsritning ska överlämnas till beställaren senast vid slutbesiktningen. Relationsritning över geomembranvådemas läge i plan efter installationen ska redovisas med markering av genomföringar och eventuella lagningar. Vådema ska vara utsatta med 1 Miljöteknik i mark och vatten Envipro Miljöteknik/ /Geomembran 4. DOKUMENTATION All kontroll ska dokumenteras. Entreprenören ska inkomma med kvalitetspian. 1 denna plan ska förslag till uppställning av dokumentation redovisas. Kvalitetsplanen ska godkännas av 5 (5)

60

61 fii7a 5 ÖP 26 MARK- och VAHENANVÄNDNING Vänersborgs kommun Juni H Godkänd från sekretessynpunkt mr spridning Lantmäteriverket kilometer 1 EJ Vaftentäkter Miljöfarlig verksamhet Skjutbana Befbergtäkter Tätortsutbyggnad Tf - T4Tätortsområde,1, Planerad väg Planerad jvg / Riksintrflygplats /s./ Nya vägar g4%/ Ny järnväg Björnianda flygplats Flyghöjd_115m [] Flyghöjd_15m Planomräden Samladbebyggelse,/\/Vägar sjönamn Ortnamn f\! Kommungräns Af /\/ Järnvägar Vattenhinje Vatten Jord o skog ODLÅKER SKOGBARR SKOGLÖV Sank mark Ortnamn

62

63 ÖP 26 REKOMMENDATIONER Vänersborgs kommun Juni 26 : KiKulturvärd Vattenområden VOl - VOlOVaften Ml -M5Uossar JI -J4jordbnik El - E5Mläggnlngar GiStort opåverkat område Bl - B7Bebyggetse VI- V4Vattentäkt 7 Avgränsnlng for J3AvgränsJordbrnkvänedwst NRI -NRllNatur-Rokreatlon Tätodsutbyggnad TI -,., Planerad väg Planerad Jvg totaiförsvar Ä/7Odb( A/8d8(A),Aj 9OdB(A) Rlkelntrflygplats /64/ Nya vägar Ny J5rnväg Bjömlanda flygplats.shp Flyghöjd_115m.shp 1 Flyghöjd_lSOm.ahp kilometer 1 Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lnntmäteriverket /\J Vägar Sjönamn Ortnamn t\, Kommungräns /%f Järnvägar,/\/Vattenllnje Vatten

64

65 .ipj ueidfiea w tu dto4safji1 unwwo s6!oqsiu Vid ffl/y N1V V L Ji -. LE a3ovtwn1fl L: ] frq3tfl NINrJO4JI ONIdX 1d ÅSN*NQLS -fl-- - 3S VN1INHQ i E9 OIO QNV)fl39 N3QfYVM \ &Ofr)Q 6q. 4A 1OOLlOQCdM ONI7NVH3GNVDVLNV II - - wt

66

67 - Värdefulla Allmänna vägar med Flygplats avstånd utökat byggnadsfrlft Koncentrerad fritids bebyggelse bebyggelse Befintlig tätortl._.%%.. -,, GRÄNSER..ao. I TeckenförkI ri ng å KARTA A - ANVÄNDNINGEN AV MARK OCH VATTEN Norr. i 1I. >r,,1v - -, fl. (naturgas) s.g Ny gasledning Ny bergkrossluppiag Avfansanläggning elierjämvägskoni Ny eller förändrad Nygolfbana förtätning Stads- och natumära Tätortsutveckling FÖRÄNDRAD ANVÄNDNING vattendrag för natur försörjning Ddcksvatten omröden vård och friluftsliv natur-, Värdefulla sjöar och kultur-, eller friiufts. Tätortsnära grönområde för naturvård och fnluftsilv BEVARANDE Övrig mark Skogsmark Jordbruksmark Gasledning (blogas) Transformatorstatlon Bergtäkt Skjutbana Störande anläggning nationella nätet Avfallsupplag ms1 s BT Kraftiedning 1 det regionala nätet Kraftledning 1 det Farled 1D ANVÄNDNING --7 av överslktspianen Gräns för fördjupning

68 fl

69 Ragn-Sells AB (RSAB) har sedan 27 en moderbolagsborgen, såsom för egen skuld, till Länsstyrelsen, för Ragn-Sells Heljestorp s (RSH) hillgörande av återstiillning- och efterbehandlings skyldigheter. Länsstyrelsen har inför förlängningen av tillståndet för RSH begärt en redogörelse för R$AB s ekonomiska ställning. Bakgrund: Ekonomisk ställning för Ragn-Sells AB i relation till moderbolagsborgen för Ragn-Sells Heljestorp AB till Länsstyrelsen i västra Götaland /Björn Johnson, Ekonomichef, Ragn-Sells AB lönsamheten under 213 på en hälsosam nivå och planerna är att öka lönsamheten ytterligare under 214 och 215. RSAB Ur ett mycket stabilt och välkonsoliderat bolag. Efter ett relativt svagt 212 är Sammanfattning: Avsättningar och skulder (MSEK) År 212 Är 213 Eget Kapital Obeskattade reserver $ Balansomsiutning 1,629 1,583 *(eget kapital + 78% av oheskattade reserver/balansomsiutning) 131 MSEK. 554 MSEK vilket ger en soliditet på 46%*. Skuldsättningen till extema kreditinstitut ligger på R$AB har en balansomsiutning på c:a 1,6 Miljarder kronor. Det egna kapitalet ligger 213 på RSAB s ekonomiska ställning per och per : Omsättning 2,855 2,8 Rörelseresultat Nettoresultat (MSEK) År212 Är213 svag under 212 men är kraftigt förbättrad under 213 då R$AB har haft en rörelsemarginal R$AB omsätter strax under 3 miljarder både under 212 och 213. Lönsamheten var något på 4,3%. RSAB s omsättning och resultat under 212 och 213: 213 är internt färdigställda, redo för revidering men ännu inte slutreviderade och officiella. Siffror för 212 är enligt årsredovisning 212, reviderade och officiellt tillgängliga. Siffror för också största rörelsedrivande bolag inom koncernen och majoriteten av koncernens Ragn-$ellsföretagen AB vilket är koncemmoder för hela Ragn-Sellskoncernen. RSAB är tillgångsmassa finns i RSAB. RSAB är huvudbolag och moderbolag i den svenska delen av Ragn-Sellskoncemen. RSAB står för ungefär 9% av verksamheten i Ragn-Sells Sverige. RSAB är största dotterbolag till Sollentuna /8]

70 *

71 _s

Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil.

Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil. Kompletteringar till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken SSAB Tunnplåt AB har beretts möjlighet att lämna in kompletteringar i mål M 2350-08 i enlighet med önskemål från Fiskeriverket, Naturvårdsverket,

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Miljöbalken Så berör den dig som företagare

Miljöbalken Så berör den dig som företagare november 2013 Miljöbalken Så berör den dig som företagare Miljöbalkens regler ska följas av alla och det är din skyldighet, i rollen som företagare, att känna till hur din verksamhet är berörd av bestämmelserna

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Små avloppsanläggningar Handbok till

Läs mer

Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige (Permit conditions and odour occurences on Swedish biogas plants)

Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige (Permit conditions and odour occurences on Swedish biogas plants) Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige (Permit conditions and odour occurences on Swedish biogas plants) Emelie Severinsen Catalyzing energygas development for sustainable

Läs mer

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Syftet med denna vägledning är att öka samsynen om hur villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk kan formuleras

Läs mer

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling november 2014 Miljöaffärer TEMA: Avfall framtidens resurser

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling november 2014 Miljöaffärer TEMA: Avfall framtidens resurser ett nyhetsbrev från mannheimer swartling november 2014 Miljöaffärer TEMA: Avfall framtidens resurser ansvarig utgivare partner bo hansson 040-698 58 38, bha@msa.se redaktion partner bo hansson senior associate

Läs mer

Hantering av schaktmassor

Hantering av schaktmassor Vägledningsmaterial Hantering av schaktmassor Tillsynsprojekt 2013 -sta Kristianstad 17 januari 2013 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING..3 ANVÄNDNING AV SCHAKTMASSOR...5 Tillsynsmyndighet..5 Allmänt om handläggningsrutiner..5

Läs mer

Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät

Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät Redovisning av uppdrag 10 i Regleringsbrevet för Energimyndigheten 2012 Böcker och rapporter utgivna av

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

Att använda avfall som anläggningsmaterial

Att använda avfall som anläggningsmaterial Att använda avfall som anläggningsmaterial Sammanfattning av projektet, handläggarstöd samt information till verksamhetsutövare Miljösamverkan Västerbotten januari - december 2013 Version riktad till verksamhetsutövare,

Läs mer

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Augusti 2010 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Slutrapport ER 2010:23 Statens energimyndighet Upplaga: 35 ex ER 2010:23 ISSN 1403-1892 Förord Regeringen uppdrog genom beslut 2009-07-02. N2009/53/3573/E

Läs mer

Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas

Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas 2009-06-24 Vår referens Liselott Roth, Nina Johansson & Johan Benjaminsson Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post liselott.roth@grontmij.se

Läs mer

Vägledning för hantering av markavvattning

Vägledning för hantering av markavvattning Vägledning för hantering av markavvattning 2006-12-01 1. INLEDNING...4 2. LAGSTIFTNINGENS HISTORIA...5 3. VAD OMFATTAS AV MARKAVVATTNINGSBESTÄMMELSERNA?...6 3.1 Miljöbalkens definition av vattenverksamhet

Läs mer

VARIA 534. Ansvar och regler vid stranderosion. Peggy Lerman Bengt Rydell

VARIA 534. Ansvar och regler vid stranderosion. Peggy Lerman Bengt Rydell VARIA 534 Ansvar och regler vid stranderosion Peggy Lerman Bengt Rydell SGI SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION Varia Beställning ISSN ISRN Projektnummer SGI Dnr SGI Statens geotekniska institut (SGI)

Läs mer

Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013

Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013 Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013 Innehållsförteckning FÖRORD VILKA SVAR HAR VI FÅTT? BIOLOGISK BEHANDLING Skräddarsydd insamling för varje kommun Plaster

Läs mer

SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp

SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp SPCR 178 Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering - Certification

Läs mer

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Innehåll 1 Inledning 3 1.1.Introduktion 3 1.2 Begrepp 3 1.3 Central reglering och aktörer 5 1.4 Fyrstegsprincipen vägledande

Läs mer

Lagar och regler för dig med enskilt avlopp

Lagar och regler för dig med enskilt avlopp Lagar och regler för dig med enskilt avlopp 1 Innehåll Sid Går du i avloppstankar?... 3 Om enskilt avlopp... 3 Ansvar och roller... 4 Tillstånd och anmälan... 5 Vad ska ingå i en tillståndsansökan?...

Läs mer

Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Frågor och svar. om använt kärnbränsle Frågor och svar om använt kärnbränsle 1 2 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen... 13 Hantering av det använda kärnbränslet idag... 19 Planer för slutförvaringen...

Läs mer

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Programmet antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19 Förord Buller kan förklaras som oönskat eller skadligt utomhusljud skapat av mänskliga aktiviteter

Läs mer

Vägledning för muddring och kvittblivning av muddringsmassor

Vägledning för muddring och kvittblivning av muddringsmassor Vägledning för muddring och kvittblivning av muddringsmassor 2006-11-29 Omslagsfotografiet visar muddringsarbeten 2002 på Blidö, Oxhalsö i Norrtälje kommun. Om detta mudderverk är en ättling till den ärevördiga

Läs mer

Anmälan om vattenverksamheter Handläggningsfrågor

Anmälan om vattenverksamheter Handläggningsfrågor Anmälan om vattenverksamheter Handläggningsfrågor Här placerar du in din bild November 2007 Huvudmän Länsstyrelserna och Naturvårdsverket Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Hur länge ska man behöva vänta?

Hur länge ska man behöva vänta? Hur länge ska man behöva vänta? En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera Inspektionen

Läs mer

Våtkompostering för kretsloppsanpassning av enskilda avlopp i Norrtälje kommun

Våtkompostering för kretsloppsanpassning av enskilda avlopp i Norrtälje kommun JTI-rapport Kretslopp & Avfall 38 Våtkompostering för kretsloppsanpassning av enskilda avlopp i Norrtälje kommun David Eveborn Linda Malmén Lennart Persson Ola Palm Mats Edström JTI-rapport Kretslopp

Läs mer

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Andrea Franzén Wallberg och Lotta Göthe Miljöbyrån Ecoplan AB På uppdrag av Power Väst, i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

ESV 2006:20. Statlig lokalförsörjning

ESV 2006:20. Statlig lokalförsörjning ESV 2006:20 Statlig lokalförsörjning Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1 Inledning...7 1.1 Uppdraget...7 1.2 Genomförande och avgränsningar...7 1.3 Rapportens disposition...8 2 Bakgrund och hittillsvarande

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Gemensamt avlopp så kan det gå till

Gemensamt avlopp så kan det gå till Gemensamt avlopp så kan det gå till Kort om denna folder Denna folder vänder sig till fastighetsägare som står i begrepp att åtgärda sitt avlopp och där det är aktuellt att göra det tillsammans med andra

Läs mer