TRAFIK- FÖRSÖRJNINGSPLAN

Transkript

1 TRAFIK- FÖRSÖRJNINGSPLAN

2 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPLAN 2006/2007 NY FÖRDELNINGSMODELL... 3 KOMMUNENS AMBITIONER OCH TRAFIKPOLITISKA MÅLSÄTTNING... 3 KONTAKTER UNDER PLANERINGSARBETET... 4 SAMORDNING AV TRAFIKSLAG... 4 TRAFIKSÄKERHET OCH MILJÖ... 5 BEFOLKNING... 6 SERVICE... 7 LINJETRAFIK INOM OCH GENOM KOMMUNEN... 8 SKOLOR... 9 Skolorter... 9 Skolornas start- och sluttider per ort och skola... 9 Skolornas upptagningsområden *)... 9 Skolskjutsbestämmelser... 9 Egna skolskjutsar Skolskjutsar grundskolan Skolskjutsar tai särskolan Skolskjutsar fristående grundskolor Kostnader för köp av Länstrafikens skolkort (2004) Redovisning av kommunala skolskjutsar 2005/ FÄRDTJÄNST Omfattning Regelverk Avtalspart Prissättning RIKSFÄRDTJÄNST Omfattning Regelverk Avtalspart Prissättning RINGBILSTRAFIK HÅLLPLATSER OCH VÄNTKURAR ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRINGAR GÄLLANDE LINJE 15, VÄNNÄS-UMEÅ SKOLTIDSUTREDNINGEN/RESTIDSPROJEKTET TÅGTRAFIK BESTÄLLNING AV TRAFIK

3 NY FÖRDELNINGSMODELL Bolagsstämman för Länstrafiken i Västerbotten AB beslutade att anta nya styrdokument. De nya styrdokumenten, som gäller från den 1 januari 2005, innebär en ny kostnads- och fördelningsmodell som fått namnet Västerbottensmodellen. Kommunerna ansvarar och beställer den linjetrafik som går inom den egna kommunen och landstinget ansvarar och beställer den trafik som går mellan kommunerna och viss linjetrafik till viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor. De kommuner som får ökade kostnader kompenseras med en engångsersättning från de kommuner och landstinget som får minskade kostnader i samband med övergången. Engångsersättningens storlek beräknas till fem gånger skillnaden mellan den gamla och den nya modellen utifrån 2003 års trafik och resande. För Vännäs del innebar det att kommunen fått en engångsersättning på kr eftersom kommunens kostnader ökade med den nya modellen. KOMMUNENS AMBITIONER OCH TRAFIKPOLITISKA MÅLSÄTTNING Från Vännäs kommun pendlar personer till kranskommuner, övriga kommuner i länet och andra län. Av dessa resenärer pendlar till Umeå kommun för att förvärvsarbeta. I motsatt riktning från kranskommuner, övriga kommuner i länet och andra län pendlar 750 personer till Vännäs kommun för att förvärvsarbeta. Av dessa resenärer pendlar cirka 430 från Umeå kommun. Kommunens ambition är att erbjuda möjligheter till arbetsresor med kollektiva transportmedel. Tider och färdvägar anpassas i största möjliga utsträckning efter de största arbetsplatserna i Umeå. Landsbygdsbefolkningen skall ges möjlighet till serviceresor till Vännäs. Detta kan under skoltid ske genom ordinarie bussturer vid skoldagens början och slut. Under skolornas lov löses landsbygdens trafikbehov genom efterfrågestyrd kompletteringstrafik, s.k. ringbilstrafik. Gymnasieelever inom Umeåregionen skall ges möjlighet att resa till den gymnasieskola de väljer. Kommunens invånare skall ges möjlighet till att via kollektiva trafikmedel ta del av den service och de kultur- och nöjesevenemang som erbjuds i Umeå. Kommunen skall i övrigt i sin trafikplanering verka för att samordning sker av olika trafikbehov, t e linjetrafik och skolskjutsar eller person och godsbefordran, där så är möjligt. Turlistorna skall i möjligaste mån utformas så att avgångs- och ankomsttider anpassas till behoven. Samordning så att övergång mellan olika linjer underlättas. 3

4 KONTAKTER UNDER PLANERINGS- ARBETET Kommunen träffar representanter från länstrafiken och landstinget för planering av kommande trafikår vad gäller; vilken trafik ska beställas, budget och prognoser, samplanering av stom- och inomkommunal trafik, tidtabeller, hållplatser, taor m.m. SAK (sakkunniga i kommunikationsfrågor som är beredningsorgan till ägarsamrådet) kallar kontaktpersonerna från samtliga kommuner i Västerbotten till träffar för information och diskussion gällande trafikfrågor i Västerbottens län. Trafikplanerarna från samtliga kommuner i Umeåregionen träffas regelbundet för att planera och diskutera kollektivtrafiken i regionen. Gruppen har under året arbetat fram en rapport avseende Restidsprojektet i Umeåregionen. Träffar sker också med entreprenörer i samband med vissa trafikförändringar, utredningar och trafiksäkerhetsfrågor. Vid dessa möten deltar tjänstemän och ibland även politiker beroende på vilka frågor som diskuteras. SAMORDNING AV TRAFIKSLAG Länstrafiken upphandlar linjetrafiken inom kommunen. Största delen av skolskjutsarna är samordnad med den tidtabellstyrda linjetrafiken. Ett mindre antal skolskjutsar med tai upphandlas av kommunen. Kommunen deltar i ett länsomfattande projekt "Samordning av samhällsbetalda resor" som genomförs av länstrafiken genom företaget Rådfråga. Utredningen har studerat vilken grad av samordning som går att uppnå mellan sjukresor, skolskjutsar, färdtjänstresor, särskoleresor och kollektivtrafik. Målet är att på ett effektivare sätt samordna och integrera de olika trafikslagen som respektive kommun och landstinget ansvarar för. De beräkningar som gjorts i utredningen bygger på att alla kommuner deltar fullt ut. En gemensam beställningscentral och gemensamt regelverk med samma taor och egenavgifter för färdtjänsten är målet. Vissa justeringar återstår därefter kommer rapporten att utgöra underlag till beslut i respektive kommun. I Vännäs kommun tas ärendet upp i kommunfullmäktige under våren. 4

5 TRAFIKSÄKERHET OCH MILJÖ Länstrafiken upphandlar linjetrafiken och skriver avtal med entreprenörerna. I upphandlingsunderlagen finns krav som gäller trafiksäkerhet och miljö. Kommunens egna upphandlingar av skolskjutsar ställer krav på miljö och trafiksäkerhet i taibilarna enligt fordonskungörelsen. Bilarna ska vara rökfria, rena och välstädande, använda material som inte är allergiframkallande. Fordonen ska vara utrustade med säkerhetsbälten, bilkuddar, selar, barnstolar m.m. för att kunna utföra uppdraget på ett trafiksäkert sätt. Miljökrav ställs också på drivmedel, däck av bästa möjliga miljöklass och kontinuerliga bromskontroller. Även krav på förarens medicinska status ställs. De medicinska kraven ska motsvara vad som anges för grupp II och III i Vägverkets författningssamling VVFS 1996:200. Östra Järnvägsgatan är ombyggd från järnvägsstationen och söderut till det nya villaområdet vid Dansbanegatan. Ett flertal förhöjda övergångställen, trottoarer och ny belysning har ökat säkerheten för gående och cyklister. Gatorna runt Vegaskolan har hastighetsbegränsats till 30 km/tim och två övergångställen med farthinder över Vegagatan och Köpmangatan för säker gångtrafik till och från skolan har iordningsställts. Vegagatan har i hela sin sträckning från Östra Järnvägsgatan till Umevägen hastighetsbegränsats till 30km/tim. På området vid Liljaskolan och Hammarskolan finns planer för förhöjda övergångsställen på Skolgatan och Lägervägen samt ytterligare farthinder efter Korpralsgatan, Fältjägargatan och Lägervägen. Avstängning av Liljas väg planeras för att försvåra buskörning i området. Efter Västra Järnvägsgatan planeras en bussficka med trottoar för på- och avstigning för Liljaskolans elever. Åtgärderna kommer att förbättra trafiksäkerheten för elever som rör sig mellan skolorna och idrottshallen. En gång- och cykelväg är planerad längs Umevägen från gångvägen vid förskolan Torpet. Den nya gång- och cykelvägen ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid gamla 4H-gården. Övergångsställe skapas till Umevägen 56 där Floristutbildningen håller till. Även den åtgärden kommer att ske för att ge säkrare väg för oskyddade trafikanter. 5

6 BEFOLKNING Kommunen har en areal på 534 km 2 med ett invånarantal på personer vid senaste årsskiftet. Antal invånare i tätorterna är i Vännäs och i Vännäsby Befolkningstätheten är 16 personer/km 2. I Vännäs bor totalt 121 utländska medborgare. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen i kommunen Antal Invånare År w Förvärvsarbetande utpendlare respektive inpendlare Utpendling till följande kommun inom Umeåregionen Antal 2003 Antal 2004 Inpendling från följande kommun inom Umeåregionen Antal 2003 Antal 2004 Umeå Umeå Vindeln Vindeln Bjurholm Bjurholm Nordmaling Nordmaling Lycksele Lycksele 9 12 Källa SCB 6

7 SERVICE Se även kommunens webbplats Ort/service Brån/ Pengsjö Tvärå- Vännäs- Vännäs Strand bäck by Arbetsförmedling Apotek Bad, tempererat ute Bank Bensinstation Bibliotek Bilverkstad Biograf Blomsterhandel Bussbolag Camping - Turistinformation Kommunkontor Elljusspår Frisör Förskola Försäkringskassa Gummiverkstad Gymnasieskola Hotell Högstadieskola Järn-, bygg- o färghandel Klädaffär Kyrka Livsmedelsbutik Lågstadieskola Mellanstadieskola Museum Möbelaffär Pastorsepedition Polis Postservice Presentaffär Restaurang, bar, konditori Servicehus Sjukhem Slalombacke Sporthall Systembolag Tandläkare Tai Tryckeri Ur-, guld o optikaffär Veterinärstation Vårdcentral 7

8 LINJETRAFIK INOM OCH GENOM KOMMUNEN 8

9 SKOLOR Skolorter Skola Åk Antal elever Pengsjö skola Fsk-6 34 Tväråbäcks skola Fsk-6 42 Vegaskolan, Vännäs Fsk Hammarskolan, Vännäs Vännäsby skola Fsk Bråns skola Fsk-3 78 Liljaskolan, Vännäs Gy+komvu 1100 Hällfors fristående skola Fsk-6 33 Skolornas start- och sluttider per ort och skola Se bilaga 1. Skolornas upptagningsområden *) Pengsjö skola Fsk-6 Område kring Pengsjö Tväråbäcks skola Fsk-6 Område kring Tväråbäck Vegaskolan, Vännäs Fsk-6 Vännäs samt Pengfors-, Hällfors- **) Mjösjöområdet Hammarskolan, Vännäs 7-9 Vännäs samt Pengfors-, Hällfors- Mjösjöområdet Vännäsby skola Fsk-9 Vännäsby samt västra och östra sidan av Vindelälven Bråns skola Fsk-3 Område kring Brån samt västra och östra sidan av Vindelälven Liljaskolan, Vännäs Gy+komvu Hällfors fristående skola Fsk-6 *) Följer i stort statistikområdena **) Integrerad särskoleverksamhet Skolskjutsbestämmelser Skolskjutsar - sammanställning av principbeslut Följande definitioner och principer för skolskjutsverksamheter ska gälla i Vännäs kommun: 9

10 Tätort: Tätort (mer än 200 invånare och mindre än 50 meter mellan husen) är endast Vännäs och Vännäsby. Tättbebyggt område jämställs med tätort. "River Hill" räknas till tätorten Vännäsby. Skolskjuts: Elev i förskoleklass t o m årskurs 3 som har minst 2 km och elev på övriga stadier som har minst 3 km mellan hemmet, tomtgräns/ gårdsplan och skolan är berättigad till kostnadsfri skolskjuts. Vad här sägs om avståndet mellan hemmet och skolan skall inom tätort gälla avståndet mellan närmaste hållplats för skolskjutsfordon och skolan. Anslutningsskjuts, självskjuts: Elev i förskoleklass t o m årskurs 3 som har mer än 1 km gångväg, elev i årskurserna 4-6 som har mer än 2 km gångväg och elever i övriga årskurser som har mer än 3 km gångväg fram till skolskjutsväg är berättigad till självskjutsersättning. Självskjutsersättningen uppgår till kr per läsår fr.o.m. läsåret 1998/99. Anslutningsskjuts kan erbjudas utifrån a) medicinska skäl b) ålder och trafikförhållanden längs gångvägen. Väntetider: Väntetiden från skolans slut till skjutsavgång bör för elev i förskoleklass t o m årskurs 3 inte väsentligt överskrida 40 minuter. Schemaläggning och skjutsplanering bör ske i samråd med utvecklingsledare. Trafikfarlig väg: Undantag från reglerna om miniavstånd får göras för vägavsnitt som bedöms som trafikfarlig utifrån Kommunförbundets skrift Skolskjutshandboken. Bedömningen bör omprövas inför varje nytt läsår. Tandläkarskjutsar: Barn- och utbildningsnämnden svarar för elevernas resor till och från tandvårdsundersökningen på folktandvården. Resor för behandlingar bekostas av föräldrarna. Delad vårdnad av barn: Vid delad vårdnad och delat boende anordnas skolskjuts till och från grundskola i Vännäs kommun enligt skolskjutsnormerna om både fadern och modern är bosatta i Vännäs kommun. Skolskjuts fristående grundskola: Skolskjutskostnaderna för elev i fristående grundskola betalas ut enligt Länstrafikens referenstaa 9 månader under läsåret med ett utgiftstak som barn- och utbildningsnämnden fastställer inför varje nytt budgetår. 10

11 Kostnaden utbetalas för elev som skulle ha varit skolskjutsberättigad vid en av kommunen anvisad grundskola. Skolskjutsar, val av annan grundskola. I de fall eleverna väljer en annan av kommunens grundskolor än den av kommunen anvisade har eleven rätt till fri skolskjuts om kostnaderna blir lika stora som eller lägre än till anvisad skola. Ersättning utbetalas till aktuell entreprenör. I fall där befintligt linjenät ej kan användas kan ersättning enligt Länstrafikens referenstaa utgå till enskild vårdnadshavare. Egna skolskjutsar Grundskolan 2004 Bussar (s.k. mitt i dagen turer) Linje kl. 13:30 (mitt i dagen tur) Taiskjutsar Taiskjutsar särskolan 2004 Kostnad/år kr kr kr kr Avtalstid Busstrafik med Sjöströms Bussar och Vännäs Buss, 6 månaders uppsägning senast 31 december annars ett års förlängning (sedan1993) Skolskjutsar med tai Vännäs Tai Särskoleskjutsar med tai Vännäs Tai Upphandling av skolskjutsar med lättare fordon och för särskolan kommer att ske under våren Skolskjutsar grundskolan Principen är att de skolskjutsberättigade eleverna erhåller tai om antalet understiger ekonomisk bärighet för busstransport (brytgräns 8 elever). Tai anlitas de tider då linjetrafik ej går samt när antalet barn är för få för buss. Sträckningar finns då buss ej kan anlitas utifrån bl.a. aeltryck för Tobackabron. Vägars beskaffenhet, e Håknäs. Tai anlitas för matning s.k. anslutningsskjutsar i e Berg. Skolskjutsar tai särskolan Principen är att eleverna samlastas i den omfattning som är möjlig för varje bil utifrån var eleven bor, aktuell skola i Umeå, start och sluttider samt till viss del grad av handikapp. 11

12 För de elever som det är möjligt för prövas även transport med buss i linjetrafik. Särskoleelever med behov av taiskolskjutsar till kommunens egna skolor finns också. Skolskjutsar fristående grundskolor Barn- och utbildningsnämnden har tagit beslut om bidrag till skolskjuts för elever i fristående skolor enligt de regler som gäller för elever som väljer att gå i en annan skola än den av kommunen anvisade. För närvarande betalar Vännäs kommun skolskjutsbidrag för 19 elever à 515 kronor 9 månader totalt kronor till friskolor med elever som uppfyller regelverket. Utbetalningarna skall enligt beslut ovan omprövas inför varje budgetår. Kostnader för köp av Länstrafikens skolkort (2004) Grundskolan Gymnasiet Totalt kr kr kr Redovisning av kommunala skolskjutsar 2005/2006 Se bilaga 2. FÄRDTJÄNST Omfattning Totala antalet resor i kommunen år Varav med tai Varav med specialfordon 768 Antal resenärer 299 Antal färdtjänsttillstånd 612 Kostnader netto kr Regelverk Allmänt Möjlighet att få färdtjänst har person som är folkbokförd i Vännäs kommun och som på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel Funktionshindret skall ha en beräknad varaktighet av minst 6 månader. 12

13 Handikappet är avgörande och inte eventuella hinder för resans ändamål, e svårigheter att bära tunga kassar, långt till busshållplats eller avsaknad av busslinje. Användning Färdtjänsten får användas inom Vännäs kommun för enskilda angelägenheter såsom e. resor till affärer, för att besöka släktingar och vänner, för att delta i föreningsarbete samt till fot- och hårvård. Arbetsresor Personer med funktionshinder som inte har eget fordon eller kan framföra eget fordon kan erhålla färdtjänst till och från arbetet/utbildning under förutsättning att ersättning ej utgår från annan myndighet. Månatlig avgift för arbetsresor motsvarar kostnaden för månadskort inom kollektivtrafiken. Färdtjänst i annan kommun Den som är beviljad färdtjänst och besöker annan kommun kan beviljas engångsbiljetter för visst antal resor. Resor som annan huvudman ansvarar för Resor till vårdcentral för att besöka läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller för provtagning är sjukresor. Även besök vid folktandvården eller hos privattandläkare är sjukresor och skall beställas via Reseservice vid Umeå Universitetssjukhus. Färdtjänst får inte anlitas av personer som har rätt till skolskjuts eller är inskrivna vid särskolor och bor på elevhem i annan kommun. Den som under lov eller av andra skäl vistas i kommunen kan under denna tid använda sig av färdtjänst. Försäkringskassan kan ersätta den enskilde för merutgifter för resor till och från arbetet. Merutgifterna skall ha uppkommit på grund av att personens hälsotillstånd inte tillåter att utnyttja det färdsätt som personen normalt använder. Bedömning av färdtjänstbehov Rätten till färdtjänst skall alltid prövas mot den enskildes möjligheter att på egen hand förflytta sig med allmänna kommunikationsmedel. Behovet av färdtjänst utreds och bedöms efter varje persons funktionshinder. Enbart bristande tillgång till allmänna kommunikationsmedel utgör inte grund för färdtjänst. 13

14 Ansökan om färdtjänst Blanketter för ansökan om färdtjänst och läkarintyg finns i vård- och omsorgsförvaltningens reception samt hos läkare och sjuksköterskor vid vårdcentralen. Beslut om färdtjänst Beslut om färdtjänst fattas av biståndsbedömare inom vård- och omsorgsförvaltningen. Av beslutet skall framgå: -eventuell rätt till ledsagare - eventuell rätt till specialfordon - datum när färdtjänstkortet upphör I svårbedömda fall kan läkarintyg krävas. Läkarutlåtandet ensamt berättigar inte till färdtjänst utan utgör en del av det totala beslutsunderlaget. Den som har tidsbegränsat färdtjänstkort skall själv i god tid före kortets utgång kontakta biståndsbedömaren som gör en omprövning om eventuellt fortsatt färdtjänstbehov. Ledsagare Ledsagare kan beviljas till den som behöver hjälp för att genomföra resan. Grunden är att personen har behov av kvalificerat personligt stöd. Ledsagaren betalar ingen avgift. Den som själv har färdtjänstkort kan ej vara ledsagare. Medresenär Den som innehar färdtjänstkort har möjlighet att ha med sig en medresenär. Vid samåkning betalar den som har färdtjänst egenavgift och medresenären betalar sin andel av taameterpriset, e resan kostar 100 kr och den färdtjänstberättige betalar 35 kr i egenavgift medresenären betalar 50 kr. Färdtjänstkort När färdtjänst har beviljats utfärdas ett färdtjänstkort som måste medföras på alla resor tillsammans med godkänd legitimation. Utan dessa handlingar får personen själv betala hela kostnaden för resan. Om kortet förloras skall detta omgående meddelas till biståndsbedömaren som anskaffar ett nytt kort. Färdtjänstkort är personligt. Färdtjänst för barn Vid bedömning av barns rätt till färdtjänst skall utgångspunkten vara vad ett barn utan funktionshinder normalt klarar när det gäller att resa med allmänna kommunikationer. 14

15 Mindre barn som kan resa med allmänna kommunikationer tillsammans med vuen har inte rätt till färdtjänst om inte särskilda skäl föreligger. Samordning av resor Samordning skall ske när det är praktiskt möjligt. Samordningen kan innebära att restiden förlängs. Stopp under resan Inom ramen för en enkelresa för en person får ett uppehåll om högst 10 minuter göras längs resvägen förutsatt att personen är ensam i fordonet. Sådant uppehåll kan inte överenskommas i förväg, eftersom möjlighet till samordning skall finnas kvar fram till resetidpunkten. Service av chauffören Föraren skall hjälpa till med att - öppna dörrar - hjälpa till vid i och urlastning av bagage - hjälpa passagerare och bagage till/från port eller entrédörr - eftersöka resenär om denne inte infinner sig på avtalad plats för hämtning Resornas antal Antalet resor är begränsat till 8 enkelresor i veckan. Tillgänglighet Färdtjänstresor kan göras dygnet runt. Avgift Egenavgiftens storlek är 30 % av taameterkostnaden minst 35 kr och ma 60 kr. Den nya taan gäller från Omprövning/återkallelse av färdtjänstkort Den som erhållit färdtjänstkort är skyldig att meddela förändrade förhållande som kan påverka rätten till färdtjänst. Färdtjänsttillstånd skall då omprövas och återkallelse kan ske när ändrade förhållanden inträffar och kraven inte längre uppfylls. Vid misskötsel av gällande regler kan färdtjänsttillståndet dras in eller ett begränsat antal resor beviljas. Orsaken som kan föranleda detta är att färdtjänstberättigad låter obehöriga nyttja färdtjänstkortet eller om antalet genomförda resor överstiger det tillåtna. 15

16 Överklagande av beslut Ett beslut om färdtjänst kan överklagas hos Länsrätten. Överklagande skall ske skriftligt och ha inkommit inom tre veckor efter det att sökanden fått del av beslutet. När avslag ges medföljer information hur överklagan görs. Avtalspart Avtal är skrivet med Vännäs Tai och gäller tom Prissättning Egenavgift 30 % av taameterbeloppet, minsta kostnad 35 kr, högsta kostnad 60 kr. Ledsagare reser med utan kostnad efter särskild prövning. RIKSFÄRDTJÄNST Omfattning Totala antalet enkelresor år Totala antalet resenärer år Kostnad netto kr Samordning kr Regelverk Riktlinjer för färdtjänst Allmänna förutsättningar för resor med riksfärdtjänst Tillstånd att resa med riksfärdtjänst kan ges under förutsättning att - resenären är folkbokförd i kommunen - resan till följd av den sökandens funktionshinder, inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare - ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet - resan inte ersätts av annan organisation eller förening. Riksfärdtjänst gäller inte för - arbetsresor - tjänsteresor 16

17 - resor för medicinsk behandling, rehabilitering eller undersökning, vilka bekostas av försäkringskassa, sjukvårdshuvudman eller försäkringsbolag - resor som företas av elever till eller ifrån utbildningsanstalter vilka själva svarar för elevernas resekostnader - resor där resekostnaden ersätts av arbetsförmedling eller arbetsmarknadsverk. Resan skall göras inom Sverige och får i sin helhet inte ske inom kommunens färdtjänstområde. Val av färdmedel Resor med riksfärdtjänst ska göras med allmänna kommunikationer, tai eller specialfordon. Kommunen beslutar om färdsätt med beaktande av resenären funktionshinder och övriga omständigheter. Billigaste färdsättas skall användas (med ledsagare se ovan) vilket innebär följande: - i första hand används allmänna kommunikationer, d.v.s. tåg, buss eller flyg där så är möjligt med hänsyn till resenärens funktionshinder. - i andra hand används allmänna kommunikationer i kombination med tai eller specialfordon - i tredje hand används enbart tai eller specialfordon Annan prioritering kan göras om resan därigenom blir billigare. Vid resor med allmänna kommunikationer skall rabatter och billigaste prisalternativ användas i så stor utsträckning som möjligt. Beviljande av tillstånd skall ske med hänsyn till den sökandes funktionshinder. Den omständighet att det saknas allmänna kommunikationer är i sig inget skäl för att bevilja riksfärdtjänst. Samåkning Samordning av resor med tai och specialfordon sker regelmässigt där det är möjligt. Detta innebär att resenären får samåka på hela eller delar av sträckan. Vid samåkning kan ressträckan bli längre än vid direktresa. I speciella fall kan kommunen besluta om ensamåkning. Ledsagare Ledsagare beviljas under förutsättning att detta anses nödvändigt för resans genomförande. Även resan för ledsagare beställs av kommunen. Riskfärdtjänst för barn Vid bedömning av barns rätt till riksfärdtjänst skall utgångspunkten vara vad ett barn utan funktionshinder normalt klarar när det gäller att göra längre resor med allmänna kommunikationer. Mindre barn som kan åka med allmänna kommunikationer tillsammans med vuen har inte rätt till riksfärdtjänst om inte särskilda skäl föreligger. 17

18 Egenavgift Resenären skall betala en särskild egenavgift vars storlek beslutas av regeringen och baseras på vägavståndet mellan start- och målpunkt Egenavgiften varierar mellan 105 kr till 755 kr enkel väg. Eempel på egenavgift för tairesa med riksfärdtjänst är 105 kr enkel väg upp till 10 mil. Ansökan om riksfärdtjänst Ansökan skall ske senast 14 dagar före resan skall påbörjas. I undantagsfall kan ansökan göras senare. I samband med storhelger krävs att beställningen sker ännu tidigare, minst en månad i förväg, eftersom tillgången på transportmedel är begränsad. Ansökan görs hos biståndsbedömare vid vård- och omsorgsförvaltningen. Överklagande av beslut Ett beslut om riksfärdtjänst kan överklagas hos Länsrätten. Överklagandet ska ske skriftligt och ha inkommit inom tre veckor efter det att sökanden fått ta del av beslutet. När avslag ges medföljer information hur överklagan görs. Avtalspart Avtal är skrivet med Riksfärdtjänsten Sverige och gäller tills vidare med 6 månaders uppsägningstid. Prissättning Avgifter inom riksfärdtjänsten är lika i hela landet SFS 1996:1094. Egenavgiften är 105 kr enkel väg upp till 10 mil och 755 kr som mest enkel väg för 150 mil eller längre. Resor med specialfordon kostar inte mer för kunden än tai. Resenärer under 26 år och studerande som innehar Centrala studiestödsnämndens rabattkort eller Sveriges Förenade Studentkårers studentkort skall betala 70 procent av egenavgiften. RINGBILSTRAFIK Målsättningen är att skapa serviceresor från byarna till centralorten samt anslutning till linje 13 och 31 fredag och sön- och helgdag för resa till och från besöksmål i inlandet. Omfattning cirka 60 resor till en kostnad av kr per år. R580 Vindelälvsområdet - Vännäs, jfr linje

19 tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs kl Retur kl R581 Tväråbäck - Gullsjöområdet - Vännäs, jfr linje tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs Retur kl R582 Harrseleområdet - Pengfors - Vännäs, jfr linje 149 tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs kl Retur kl R583 Pengsjöområdet - Vännäs, jfr linje tisdag, fredag icke skoltid Ank. vännäs Retur kl R584 Hjoggsjöområdet - Vännäs, jfr linje 152 tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs kl Retur kl R585 Vännäs - Hemberget E12 - linje 13/31 fredag Avg. Vännäs kl Ank. Hemberget E12 kl (anslutning till linje 31) Sön- och helgdag Avg. Hemberget E12 kl Ank. Vännäs kl (anslutning linje 13) HÅLLPLATSER OCH VÄNTKURAR Antal och placering enligt länstrafikens GIS-karta. Kommunen får väntkurar från länstrafiken. Kommunen ansvarar för kostnader vid utplacering av väntkurarna. Skötsel och tillsyn av väntkurar sköts av ägaren Vännäs kommun eller av respektive by där kur finns. Citykurarna efter E12 ansvarar Länstrafiken för. Klarare riktlinjer och regler runt hållplatser och väntkurar behöver utformas. Kommunen ansöker om två träkurar och två citykurar för år 2006/2007. Citykurarna önskas levererade till Vännäs kommuns centralförråd. 19

20 ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRINGAR GÄLLANDE LINJE 15, VÄNNÄS-UMEÅ Västerbottens läns landsting ansvarar och beställer trafik på linje 15. Linjen är mycket viktig för Vännäs kommun för arbets- och skolpendling. Tur 1543 ordinarie buss med förstärkning byter passagerare vid förskolan Torpet. Tur 1558 Nattbussen, önskemål att den startar från Corona vid Universum, vilket ger tryggare hemresa för ungdomar. Märk ut i turlistan turer som går via Marahällan i Vännäs Tur 1504 från Umeå behöver inte vara en epresstur. Önskemål om kortare och rakare färdvägar genom Umeå centrum. Justering av färdvägar och tidtabell på grund av att hållplatsen vid Liljaskolan flyttas från Liljas väg till Västra Järnvägsgatan. SKOLTIDSUTREDNINGEN/RESTIDSPROJEK- TET Länstrafiken har tillsammans med Umeå, Lycksele och Vännäs kommuner utrett möjligheten till förändrade tider för skolstart under dagen, det s.k. "Skoltidsprojektet". Målet med utredningen har varit att samnyttja fordon och därigenom minska kostnaderna för ägarna. På Länstrafikens Ägarsamråd den 26 november 2004 enades man om ett samlat omtag vilket innebär att utreda frågan i ett bredare perspektiv än skolan samt att utgå från ett länsperspektiv. Utredningen byter därför namn till "Restidsprojektet". SAK-gruppen deltar i utredningen och utökas med alla kommunala kontaktpersoner. Den länsvisa utredningen har bedrivits i fyra grupper se nedan - där gruppernas geografiska omfattning motsvarar länets trafikeringsregioner och där gymnasieskolorna i flera fall utgör navet i dessa regioner. Umeåregionen Umeå, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors, Bjurholm, Vännäs Skellefteågruppen Skellefteå, Norsjö, Robertsfors Lyckselegruppen Lycksele, Storuman, Malå, Norsjö, Vindeln, Bjurholm, Sorsele Vilhelminagruppen Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Storuman, Sorsele I varje grupp har representant från landstinget medverkat. Rapport har lämnats från respektive arbetsgrupp. Endast Åsele, Vilhelmina och Dorotea genomför förändringar enligt Restidsprojektet. 20

21 TÅGTRAFIK Nattågstrafiken på norrland är upphandlad och drivs av Conne till och med I samband med upphandlingen togs optioner på dagtågstrafik Umeå Luleå Kiruna in, vilka inte lösts ut. Efter bekymmer med ekonomin 2004 har Rikstrafiken skurit ned nattågstrafiken från tre till två nattåg och dragit ned 8 mkr i avtal med de nordligaste länstrafikbolagen. Rikstrafiken har inte för avsikt att återinföra nattåget på grund av färre resande. Conne har lämnat förslag att flytta tågkilometer från nattågstrafiken, förstärkningståg till Göteborg under storhelger till dagtågtrafik Luleå Umeå med en dubbeltur. Turen kommer att köras med en modern motorvagn, modell Regina. Dagtåget binder samman Norr- och Västerbotten och ger inlandet förbindelser till Luleå och Umeå. Förbindelse skapas till sjukhus, skolor och universitet. Tåget ger bra anslutningar från Boden till Kiruna och Gällivare. Eftersom konceptet är en omfördelning inom gällande avtal är inte regional finansiering aktuell. Från och med den 8 januari 2006 körs dagtåget mellan Luleå och Umeå. Tidtabell: Måndag till fredag; avgång från Luleå ankomst Vännäs C och Umeå C Umeå Luleå avgång från Umeå, från Vännäs ankomst Luleå Sön- och helgdag; avgång från Luleå ankomst Vännäs C och Umeå C Umeå Luleå avgång från Umeå, från Vännäs ankomst Luleå BESTÄLLNING AV TRAFIK Samma linjer och turer som innevarande år, se bilaga 3. Samt att linjerna 61 Vindeln Vännäs och linje 71 Nordmaling Vännäs överförs från Västerbottens läns landsting till Vännäs kommun från och med hösten Landstinget kompenseras för att Vännäs kommun sade nej till Restidsprojektet. Förslag till ändring av huvudmannaskapet för trafiken har skett genom förhandlingar mellan parterna. Huvuddelen av resenärerna är gymnasieelever som går på Liljaskolan. Prognosen för kommunens kostnader för trafikåret är kr plus cirka 550 tkr för övertagandet av linje 61 och 71. Beslut om Restidsprojektet togs i Ägarsamrådet den 30 juni 2005: Restidsprojektet i Umeåregionen och Lyckselegruppen genomförs inte på det sätt som SAK-gruppen föreslagit. Vännäs och Lycksele kommuner kommer inte att genomföra föreslagna förändringar, utan kommer istället att finansiera trafik som motsvarar den effektivisering/de förändringar som 21

22 ett genomförande av restidsprojektet skulle ha inneburit. Omfattningen av finansieringen avgörs efter förhandlingar mellan respektive kommun och landstinget. 22