Att flytta med barnet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att flytta med barnet"

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Att flytta med barnet Boendeförälderns möjligheter att flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens samtycke Författare: Emma Harris Handledare: Professor Anna Singer

2 2

3 Innehållsförteckning Förkortningslista Inledning Introduktion Syfte Avgränsning Metod Disposition Barnets bästa Inledning Barnets bästa vid vårdnad, boende och umgänge Barnets rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna Barnets rätt att komma till tals Kontinuitetsprincipen Vårdnad Vårdnadens innebörd Vårdnadshavares ansvar Hur fastställs gemensam vårdnad? Bestämmanderätten vid gemensam vårdnad Kravet på konsensus Bestämmanderätten vid ena vårdnadshavarens förhinder Bestämmanderätten då föräldrarna bor isär Daglig omsorg och beslut av ingripande betydelse Ny reglering avseende bestämmanderätten Att flytta med barnet Inledning Barns bosättning Innebörden av 1998 års reform har kravet på konsensus inskränkts?

4 5.4 Vad innebär ett beslut enligt 6 kap. 14 a FB? Egenmäktighet med barnet Handlingsalternativen enligt svensk rätt Varför kan man inte väcka ny talan om boende? Inledning Allmänt om rättskraft Rättskraft i familjemål Får boendeföräldern väcka talan? Europakonventionen Inledning Allmänt om Europakonventionen Rätten till privat- och familjeliv Rätten till rörelsefrihet Strider gällande rätt mot Europakonventionen? Nordisk rätt Inledning Norsk rätt och möjligheterna att flytta med barnet Finsk rätt och möjligheterna att flytta med barnet En jämförelse med svensk rätt Avslutning Sammanfattning av gällande rätt Bör reglerna ändras? Avslutande kommentarer Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Sverige Offentligt tryck Norge Offentligt tryck Finland Litteratur Rättsfall Sverige

5 10.6 Rättsfall Europadomstolen Internetkällor

6 Förkortningslista Barnkonventionen Bet. BO Förenade Nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter Betänkande Barnombudsmannen BrB Brottsbalken (1962:700) BUP Ds. Dir. Europadomstolen Europakonventionen Barn- och ungdomspsykiatrin Departementspromemoria Direktiv Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. FB Föräldrabalken (1949:381) FN HD HovR TR LVU LSS NJA Prop. Förenta Nationerna Högsta domstolen Hovrätten Tingsrätten Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Nytt juridiskt arkiv Proposition RF Regeringsformen (1974:152) SCB SFS Statistiska centralbyrån Svensk författningssamling SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar UtlL Utlänningslag (2005:716) 6

7 1. Inledning 1.1 Introduktion Svensk rätt saknar i princip helt regler för hur den gemensamma vårdnaden skall utövas när vårdnadshavarna bor isär. Huvudregeln är att vårdnadshavarna skall fatta alla beslut rörande barnet tillsammans. Detta framgår av 6 kap. 13 föräldrabalken (FB). När det kommer till beslut som hör till den dagliga omsorgen om barnet har det i förarbetena ansetts ligga i sakens natur att den förälder som har barnet hos sig boendeföräldern i praktiken har bestämmanderätten. 1 Vad som hör till den dagliga omsorgen är emellertid inte klarlagt. 2 En framförallt uppmärksammad fråga är huruvida en boendeförälder kan besluta att flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens samtycke. 3 Detta är en fråga som lätt leder till svåra konflikter mellan vårdnadshavarna och kan sägas bero till stor del på att riktlinjerna för separerade föräldrars vårdnadsansvar inte är heltäckande. 4 Den 1 oktober 1998 ändrades FB:s regler om vårdnad, boende och umgänge. 5 Genom reformen utvidgades bland annat domstolens möjligheter att besluta om gemensam vårdnad. Domstolen kan idag besluta om gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja. En ytterligare förändring i samband med 1998 års reform var möjligheten för domstolen att besluta om vem av föräldrarna barnet skall bo tillsammans med. 6 Bestämmelsen kommer till uttryck i 6 kap. 14 a FB. Om en boendeförälder vill flytta med barnet aktualiseras en rad olika frågor: Vilka lösningar finns att tillgå för föräldrar som är oeniga i fråga om barns boende? Kan boendeföräldern bestämma att flytta på egen hand? Vad fick 1998 års lagreform för betydelse i frågan? I uppsatsen görs ett försök till att besvara de aktuella frågorna. 1 Prop. 1975/76:170, s Schiratzki, Föräldraansvar om särlevande föräldrars ansvar för sina barn, s Se bland annat Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s. 328 ff., Ryrstedt, Kravet på konsensus till barnets bästa?, s. 340 ff., Schiratzki, Vad betyder det att ha gemensam vårdnad, s ff. Se även SOU 2007:52, s. 63 och SOU 2007:52, s. 115 ff. 5 Prop. 1997/98:7. 6 Vängby & Walin, Föräldrabalken En kommentar Del I, s. 6:58. 7

8 1.2 Syfte Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda, analysera och diskutera boendeförälderns möjligheter att flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens samtycke. I uppsatsen görs en undersökning av gällande rätt samt huruvida den aktuella ordningen i realiteten är ändamålsenlig. I framställningen behandlas frågeställningen ur såväl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. I anslutning till frågan om barnets boende uppkommer även frågan om boendeförälderns möjligheter att väcka talan om samma sak på nytt. Därför behandlas också rättskraftens betydelse för familjemål i denna framställning. Frågan om boendeförälderns rätt att flytta med barnet är vidare nära kopplad till den grundlagsfästa friheten att förflytta sig inom riket, varför en genomgång av rörelsefriheten enligt Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) kommer att ske. För att besvara frågan huruvida gällande rätt är ändamålsenlig innehåller framställningen en komparativ bedömning i förhållande till norsk och finsk rätt. En jämförelse mellan ländernas regleringar är intressant eftersom samtliga tre länder har liknande vårdnadslagstiftningar men skiljer sig åt när det kommer till frågan om boendeförälderns bestämmanderätt. 1.3 Avgränsning Som framgått ovan fokuserar framställningen på frågan om barnets bosättning och boendeförälderns möjligheter att flytta med barnet. En närliggande fråga är den om bestämmanderätten när det gäller barnets skolgång. 7 Frågan kommer dock inte att beröras i uppsatsen. I uppsatsen görs en komparativ bedömning av två av våra grannländer Norge och Finland. Även ytterligare länder såsom USA och Danmark är av intresse när det kommer till frågan om boendeförälderns rätt att flytta med barnet. Dessa länder kommer däremot lämnas utanför i framställningen. 8 7 I doktrin förs ofta diskussioner om boendeförälderns rätt att ensam besluta om barnets skolgång i nära anslutning till boendefrågan eftersom dessa två områden betraktas på ett likartat sätt i förarbetena. Prop. 1975/76:170, s För en redogörelse och diskussion rörande de aktuella regleringarna i USA och Danmark se till exempel Ryrstedt, Konsensus Förutsättning eller belastning för gemensamt föräldraansvar?. 8

9 1.4 Metod Uppsatsen tar avstamp i en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att data är inhämtad från rättskällorna. Rättskällorna utgörs av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, doktrin samt övriga källor. 9 I samband med barnrättens framväxt har en utveckling skett mot en mer globaliserad värld. Barnrätten är därför inte längre enbart en nationell företeelse, utan har även blivit föremål för internationell reglering. Därför har en genomgång av relevanta internationella konventioner på området varit aktuellt för framställningen. I det nordiska avsnittet görs en komparativ bedömning av norsk och finsk rätt på området. I huvudsak har motsvarande källor använts vid detta avsnitt. Vad gäller det finska avsnittet har denna del dock varit i huvudsak begränsad till förarbeten beroende på vissa översättningssvårigheter. 1.5 Disposition Framställningen inleds med en presentation av principen om barnets bästa ur ett svenskt- och internationellt perspektiv. Därefter sker en beskrivning i avsnitt 3 och 4 av gällande rätt avseende vårdnadens innebörd samt bestämmanderätten vid gemensam vårdnad. Avsnitten omfattar bland annat frågor om hur vårdnaden om barn regleras, vårdnadshavarnas ansvar, beslutsfattandet när föräldrarna inte bor tillsammans osv. I avsnitt 5 återfinns det för framställningen huvudsakliga avsnittet om boendeförälderns möjligheter att flytta med barnet. Härefter följer två avsnitt som är starkt kopplade till den aktuella frågeställningen; nämligen ett processrättsligt avsnitt om rättskraft vid familjemål och ett europarättsligt avsnitt med fokus på rörelsefriheten. Framställningen innehåller även en komparativ bedömning i förhållande till norsk och finsk rätt i avsnitt 8, för att bättre påvisa för- och nackdelar med den svenska regleringen på området. Avslutningsvis förs i avsnitt 9 en de lege ferenda diskussion rörande frågan huruvida den svenska regleringen är ändamålsenlig. 9 Traditionellt sett anses rättskällorna ha en inbördes hierarki, vilken framgår av presenterad ordning. Hierarkin påverkas emellertid av faktorer såsom ålder, omfattning, relevans osv. 9

10 2. Barnets bästa 2.1 Inledning Principen om barnets bästa är väl förankrad i svensk rätt. Principen har många beröringspunkter och beskrivs som något av en ledstjärna vid bland annat myndighetsbeslut ett verktyg för att förverkliga begrepp som barns mänskliga rättigheter. 10 Principen har förekommit i såväl svensk lagstiftning som HD:s praxis sedan början av 1900-talet. 11 Åren infördes vår första egentliga barnlagstiftning, vilket skedde genom lagen om barn utom äktenskap (1917) samt lagen om barn i äktenskap (1920). Lagarna utformades så att barnets bästa skulle vara den främsta utgångspunkten. 12 Begreppet har dock en vidare tillämpning än så och återfinns i dagsläget inom såväl internationell som nationell rätt. En bidragande faktor till att barns rättigheter idag är en universell fråga är framförallt FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 (Barnkonventionen). 13 Bedömningen av vad som är barnets bästa får stor betydelse i mål om vårdnadsansvar, i synnerhet när det kommer till avgöranden om med vem barnet skall bo. Nedan görs därmed en genomgång av barnets bästa så som det beskrivs i den svenska vårdnadsregleringen. 2.2 Barnets bästa vid vårdnad, boende och umgänge Enligt 6 kap. 2 a 1 st. FB skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Detta gäller både för domstol vid beslut och för socialnämnden vid godkännande av avtal om vårdnad. 14 Barnets bästa som grundläggande målsättning innebär att ett beslut på bästa sätt skall tillgodose ett barns olika behov och intressen. 15 Vad som närmare innefattas i det omnämnda begreppet är 10 Ryrstedt, Kravet på konsensus till barnets bästa?, s Schiratzki, Vårdnad och vårdnadstvister, s Sjösten I, s. 27. Se även Ewerlöf m.fl., Barnets bästa, s Barnets bästa kommer till uttryck i artikel 3 Barnkonventionen. 14 Notera även att detta gäller när socialnämnden godkänner avtal om vårdnad mellan föräldrar. Detta framkommer av 6 kap. 2a FB. 15 Numera är barnets bästa exempelvis det grundläggande kriteriet för överföring av vårdnad. Se 6 kap. 5 och 6 FB. Se även Singer, Barnets bästa, s

11 däremot en fråga av svårare art en fråga som inte besvaras i lagtexten. 16 Grundsynen är att det skall finnas ett tydligt barnperspektiv vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Vad som menas med ett barnperspektiv är respekt för barnets fulla människovärde och integritet. 17 I detta ingår att analysera vilka följder olika beslut kan få för barnet i det enskilda fallet. 18 I förarbetena till 2006 års nya vårdnadsregler benämns det att se med barnets ögon. 19 Barnets bästa skall dock enligt tidigare förarbeten inte enbart tydas utifrån barnets uppfattning utan bör tolkas utifrån ett objektivt- och ett subjektivt perspektiv. I SOU 1997:116 uttrycks detta på följande sätt: i huvudsak finns två sätt att avgöra vad som är barnets bästa. Det ena är att beslutsfattare på olika nivåer gör bedömningar som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det handlar alltså om att skaffa sig kunskap om barn eller inhämta sådan kunskap från experter. Det andra sättet är att det berörda barnet tillåts ge uttryck för sin uppfattning om vad som är dess bästa (dynamic self-determinism). Det förutsätter dock att barnet vistas i en trygg miljö där det inte påverkas alltför mycket av någon enskild vuxen. 20 Det objektiva perspektivet innebär således att dessa beslutsfattare på olika nivåer gör bedömningar av barnets bästa som grundas på relevant forskning och beprövad erfarenhet. Det subjektiva perspektivet inkluderar barnets synpunkter i beslutsfattandet. Barnet skall således under förutsättning att barnet vistas i en trygg miljö där det inte i alltför stor mån påverkas av någon enskild vuxen få ge uttryck för vad som skall anses vara barnets bästa. 21 Sammanfattningsvis kan sägas att principen om barnets bästa inte har en entydig innebörd för varje enskilt barn det skulle knappast vara möjligt samtidigt som det 16 Begreppet barnets bästa förekommer i dagsläget bland annat i FB, SoL, LVU och UtlL. Erinringar om barnets bästa infördes genom prop. 1997/98:7, prop. 2000/01:80, prop. 2002/03:53 samt prop. 1996/97:25. Begreppet framträder dock inte konsekvent utan olika tolkningar förordas. De skilda tolkningarna försvaras med faktumet att innebörden av barnets bästa är beroende av vilken rättsfråga som är aktuell. 17 Jfr Singer, Barnets bästa, s. 34 f. 18 Ett barns behov är inte det andra likt och kan variera med hänsyn till många olika faktorer såsom ålder, hälsa och utveckling. Sjösten I, s Prop. 2005/2006:99, s. 38 f. Se även Sjösten I, s. 38 f. 20 SOU 1997:116 s Schiratzki, Barnrättens grunder, s

12 skulle strida mot Barnkonventionen utan fungerar istället som vägledande princip i alla frågor som rör barns rättigheter. 22 Att beakta ett barns bästa innebär följaktligen att en helhetsbedömning av barnets situation skall ske och att den bästa lösningen för barnet skall eftersträvas i varje enskilt fall Barnets rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall domstolen respektive socialnämnden särskilt fästa avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. 24 Regeln infördes år 1990 och fick stort genomslag i praktiken. 25 Genom bestämmelsen underströks att båda föräldrar har betydelse för barnets välbefinnande och framtida utveckling. Att en nära och god kontakt till båda sina föräldrar är bäst för barnet är i princip ostridigt. 26 Däremot skall denna princip inte tolkas så att barnet måste leva med en viss förälder eller ha ett umgänge med en förälder under alla omständigheter. Ett barn har en absolut rätt att inte bli utsatt för våld, övergrepp eller andra kränkande behandlingar. 27 Det får därför anses som naturligt att denna rätt får gå före principen om en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Även barnets egen vilja har i sammanhanget stor betydelse framförallt i frågan om vem av föräldrarna barnet skall bo med. 2.4 Barnets rätt att komma till tals Barn som har förmågan att bilda sina egna åsikter skall ha rätt att fritt uttrycka dessa i frågor som rör barnet. Denna rättighet kommer till uttryck i artikel 12 FN:s konvention om barnets rättigheter. Bedömningen av vad som är bäst för barnet är inriktad på att söka utröna barnets behov samt vad som är bäst för barnet i det enskilda fallet. Det är därför av stor vikt att barnets egen uppfattning och egna önskemål framgår och blir beaktade i processen. 28 Bestämmelsen om att hänsyn skall tas till barnets egen vilja kommer till uttryck i 6 kap. 2 a 3 st. FB och är tillämplig både vid domstols avgörande 22 SOU 1997/98:116, s Prop. 1997/98:7, s Se 6 kap. 2 a 2 st. FB. 25 Singer, Barnets bästa, s Se dock Singer, Barns rätt till två föräldrar en överspelad grundregel?, s. 411 ff. 27 Sjösten I, s Sjösten I, s

13 i vårdnadsfrågor och vid socialnämndens prövning av avtal mellan föräldrar. Enligt bestämmelsen skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Detta innebär i allmänhet att det skall läggas större vikt vid äldre barns inställning än yngre barn. 29 Vad som är barnets verkliga vilja kan ibland vara svårt att avgöra och måste ses i ljuset av omständigheterna i det enskilda fallet. 30 Många gånger kan barnet ha påverkats till en viss inställning eller ha en uppfattning som förändras från dag till dag. 31 Därför är det viktigt att barnets uttryck bedöms med sakkunskap och med hänsyn till omständigheterna i övrigt Kontinuitetsprincipen För att bedöma vad som är bäst för barnet när det kommer till frågor som rör barnets bosättning tillkommer ytterligare en princip kontinuitetsprincipen. Principen innebär att man bör undvika att flytta ett barn från barnets invanda miljö. Principen bygger på tanken att en flyttning av ett barn till en främmande miljö kan vara till skada för barnets utveckling. 33 Syftet är att tillgodose barnets behov av stabilitet och kontinuitet och att inte medge förändringar som innebär fullständig omvälvning i barnets liv. 34 I praxis har kontinuitetsprincipen inte sällan kommit att vägas mot barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. 35 Ofta rör det sig om en avvägning mellan fördelarna för barnet att bo hos en förälder som främjar ett umgänge med den andra föräldern och de svårigheter som en förflyttning till en ny miljö kan föra med sig Det går inte att säga generellt när barn har uppnått en sådan mognad som innebär att barnets önskemål bör respekteras. Domstolen har dock en skyldighet att ta hänsyn till barnets vilja och se till att barnet har möjlighet att bli hörd. Sjösten I, s. 46 f. 30 Prop. 1994/95:224, s Singer, Barnets bästa, s Sjösten I, s. 46 f. 33 Singer, Barnets bästa, s Schiratzki, Vårdnad och vårdnadstvister, s Se till exempel NJA 1998 s Noteras kan att ett för stort hänsynstagande till kontinuitetsprincipen kan resultera i att en förälder genom att försvåra umgänget med andra vårdnadshavaren får bättre möjligheter att erhålla ensam vårdnad. Detta skulle enligt Singer begränsa barnets möjlighet till en god och nära kontakt med sina föräldrar på ett negativt sätt. Singer, Barnets bästa, s

14 3. Vårdnad 3.1 Vårdnadens innebörd I svensk rätt förekommer två vårdnadsformer gemensam och ensam vårdnad. Gemensam vårdnad är huvudregel i svensk rätt och utan tvivel den vanligaste vårdnadsformen. 37 FB:s regler om vårdnad, umgänge och boende finns i 6 kap. och bygger på uppfattningen att barn har behov av nära och goda relationer till båda sina föräldrar. 38 År 1920 infördes den första egentliga barnlagstiftningen som innehöll noggranna regler om barns börd, fastställelse av faderskap, vårdnad m.m. 39 Vårdnadsansvaret för föräldrar krävde vid den aktuella tidpunkten emellertid inte någon introduktion eller närmare förklaring utan ansågs ligga i sakens natur. 40 Före den aktuella lagregleringen var bestämmelserna om förhållandet mellan föräldrar och barn förhållandevis få. 41 Den 1 januari 1950 trädde FB i kraft och har sedan dess genomgått betydande förändringar vad gäller vårdnad om barn. Utvecklingen har präglats bland annat av strävandet att tillgodose barnets intressen i relation till föräldrarna. Vårdnadsansvaret så som det ser ut idag består av flera beståndsdelar. Grunden i vårdnadsansvaret är att barnet har rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda. En uppräkning av barnets grundläggande rättigheter sker i 6 kap. 1 FB: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 37 SCB, artikel nr 2013:1. 38 Med hänsyn till barnet är det viktigt att båda föräldrarna är delaktiga i barnets förhållanden. Denna grundprincip kommer även till uttryck i artikel 18 Barnkonventionen. Se även Prop. 1997/98:7, s. 35 och Sjösten I, s NJA II 1917 s. 461 f. och NJA II 1921 s. 233 f. 40 LB IV, s. 440, LB III, s. 82 och 84 och SOU 1946:49, s. 95. Jfr Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s LB III, s. 82 f. och IV, s. 424 f. Se även Sjösten, I, s

15 Tillgodoseendet av barnets behov är vårdnadens främsta syfte. 42 Därefter kommer det rättsliga ansvaret. Det rättsliga vårdnadsansvaret innebär en rätt och en skyldighet för vårdnadshavaren att sörja för barnets personliga omvårdnad och personliga angelägenheter samt att ge barnet uppfostran. Detta framgår av 6 kap. 2 2 st. FB. Det rättsliga vårdnadsansvaret innefattar i princip även den faktiska vårdnaden, det vill säga den dagliga omsorgen om barnet. Den faktiska vårdnaden är inte uttryckligen reglerad i lag men är likväl av primär betydelse då det är genom den faktiska vårdnaden som barnets behov tillgodoses. 43 FB skiljer mellan vårdnad och förmynderskap. Förmynderskap innebär en rätt och en skyldighet att ekonomiskt förvalta barnets tillgångar och att företräda barnet i ekonomiska angelägenheter. Oftast innehas dock förmynderskap och vårdnad om ett barn av samma personer, vanligen barnets föräldrar. Under förutsättning att barnet står under sina föräldrars vårdnad är alltså föräldrarna tillsammans förmyndare för barnet Vårdnadshavares ansvar Vårdnadens främsta syfte är, som framgått, att tillgodose barnets behov. Barn har begränsad rådighet över sina personliga angelägenheter och av den anledningen är det vårdnadshavarens skyldighet och rättighet att bestämma i frågor som rör barnets person. 45 Utöver förevarande plikt har vårdnadshavaren även ett ansvar för att barnet får den tillsyn som krävs med hänsyn till barnets ålder, utveckling, hälsa samt övriga omständigheter. 46 För att förhindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren även svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. 47 Om vårdnadshavaren uppsåtligen eller av oaktsamhet brister i sin tillsynsplikt om barnet och barnet förorsakar skada är vårdnadshavaren skadeståndsskyldig enligt bestämmelsen i 6 kap. 2 2 st. FB samt 2 kap Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s Det kan förekomma att den som har den rättsliga vårdnaden om ett barn överlåter den faktiska vårdnaden till annan person, exempelvis då barnet är placerat i familjehem genom socialnämndens försorg. Familjeföräldrarna svarar i den aktuella situationen för barnets faktiska vårdnad. Se 9 och 22 SoL. Se även Saldeen, Barn och föräldrarätt, s Prop. 1993/94:57. Se även Schiratzki, Barnrättens grunder, s Se 6 kap. 11 FB. 46 Schiratzki, Barnrättens grunder, s Se 6 kap. 2 2 st. 15

16 skadeståndslagen. 48 Vidare åligger det vårdnadshavaren att i takt med barnets stigande ålder och mognad ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och uppfattningar. 49 Den förälder som inte är vårdnadshavare har, förutom underhållsskyldigheten, inga verkställbara skyldigheter gentemot sitt barn. Däremot har den förälder som är vårdnadshavare en skyldighet att lämna upplysningar till den andra ickevårdnadshavaren om barnets hälsa, utveckling osv Hur fastställs gemensam vårdnad? Ett barn står vid födelsen under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem beroende på om föräldrarna är gifta med varandra eller ej. Är föräldrarna gifta med varandra vid barnets födelse har föräldrarna automatiskt gemensam vårdnad om barnet, vilket framgår av 6 kap. 3 1 st. FB. Är föräldrarna ogifta är det modern som blir ensam vårdnadshavare för det nyfödda barnet. Att två föräldrar sammanbor innebär således inte att de automatiskt får gemensam vårdnad. 51 För ogifta föräldrar finns det olika sätt att få gemensam vårdnad. Enligt regeln i 6 kap. 4 2 st. 1 p. FB kan ogifta föräldrar anmäla till socialnämnden att de vill ha gemensam vårdnad. En sådan anmälan kan enligt 6 kap. 4 2 st. 2 p. FB även göras till Skatteverket. En förutsättning för att föräldrarna skall kunna få gemensam vårdnad om sitt barn genom anmälan av ovan nämnt slag är att något förordnande om vårdnaden inte tidigare har meddelats. En ytterligare, och kanske något självklar, förutsättning är att faderskapet måste fastställas innan en sådan anmälan kan godtas. 52 Vidare kan det noteras att ogifta föräldrar som senare gifter sig med varandra automatiskt får gemensam vårdnad, oavsett vilket vårdnadsförhållande som tidigare rådde. 53 En äktenskapsskillnad mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet rubbar inte vårdnadssituationen utan den gemensamma vårdnaden fortsätter automatiskt att gälla SFS 1972:207. Prop. 1993/94: Se 6 kap. 2 och 11 FB. 50 Schiratzki, Barnrättens grunder, s Schiratzki, Barnrättens grunder, s Sjösten I, s Se 6 kap. 3 FB. 54 Detta gäller dock inte i det fall den gemensamma vårdnaden upplöses genom beslut av rätten. 6 kap. 3 2 st. FB. 16

17 I det fall en av barnets föräldrar har ensam vårdnad och föräldrarna gemensamt vill utöva vårdnaden skall domstolen på talan av föräldrarna under förutsättning att det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa besluta i enlighet med deras begäran. Följaktligen kan domstolen vägra gemensam vårdnad om det kan antas att någon av föräldrarna har så allvarliga brister i omsorgen av barnet att hon eller han inte kan anförtros del i vårdnaden. Detta framgår av 6 kap. 4 1 st. FB. En gemensam anmälan genom domstolen kräver dock att föräldrarna är överens i vårdnadsfrågan. I det fall föräldrarna är oense om vårdnaden får den förälder som vill få till stånd en ändring av rådande vårdnadsförhållande väcka talan vid domstol. 55 Det är då upp till domstolen att pröva vårdnadsfrågan. Domstolens ställningstaganden skall baseras på vad som är bäst för barnet i det enskilda fallet. 56 I rättspraxis har domstolen emellertid tillerkänts relativt stor handlingsfrihet när det kommer till frågor om vårdnad. 57 I och med 1998 års reform kan domstolen numera besluta om gemensam vårdnad mot den andra vårdnadshavarens vilja. 58 Om däremot båda föräldrar skulle motsätta sig fortsatt gemensam vårdnad är domstolen skyldig att upplösa den gemensamma vårdnaden. 59 Det föreligger ingen presumtion för gemensam vårdnad i svensk rätt, utan bedömningen grundas helt på de individuella förhållanden som råder. Syftet med reglerna om gemensam vårdnad är framförallt att främja goda förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna. Ett gemensamt utövande av vårdnaden uppfyller oftast detta syfte. 60 Men ett gemensamt vårdnadsansvar är inte alltid bäst för barnet. 61 Så är fallet då det föreligger en svår och djup konflikt mellan föräldrarna som gör att det är 55 Se 6 kap. 5 FB. Observera att bestämmelsen endast reglerar förhållandet då någon av föräldrarna eller båda skall ha vårdnaden om barnet. Gäller det överflyttning av vårdnaden till särskilt förordnande vårdnadshavare återfinns bestämmelser härom i 6 kap. 7-9 FB. 56 Schiratzki, Barnrättens grunder, s. 36 och s, Se bland annat NJA 2007 s. 382, NJA 1999 s. 451 och NJA 2000 s Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna och någon av dem vill upplösa den gemensamma vårdnaden står det domstolen fritt att upplösa den och anförtro den åt en av föräldrarna eller helt enkelt ogilla yrkandet och låta den gemensamma vårdnaden bestå. Prop. 1997/98:7 48 ff. samt Bet. 1997/98:LU Prop. 1997/98:7, s Prop. 1997/98:7, s I Singer, Barns rätt till två föräldrar en överspelad grundregel?, s. 411 ff. utforskas frågan hur viktig det är att barn har rätt till två vårdnadshavare. Se även Ryrstedt, Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn, s. 423 ff. 17

18 omöjligt för dem att samarbeta i frågor som gäller barnet. 62 Det finns även situationer där en förälder är olämplig som vårdnadshavare. Sådan situation kan föreligga då föräldern gjort sig skyldig till våld mot barnet eller mot någon nära anhörig till barnet. 63 Sammanfattningsvis kan sägas att gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete i frågor som rör barnet. Att domstolen kan utdöma gemensam vårdnad mot en förälders vilja kan ställa till det i de fall vårdnadshavarna inte är överens i frågor som rör barnet. I följande avsnitt behandlas bestämmanderätten mellan föräldrar som har gemensam vårdnad. 62 Se NJA 2007 s. 382 där HD konstaterade att parternas samarbetsproblem var av sådan art och omfattning att gemensam vårdnad inte kunde anses vara till barnets bästa. 63 Se NJA 2006 s. 26 där gemensam vårdnad inte ansågs vara förenligt med barnets bästa då modern hade dömts för försök till dråp på fadern. 18

19 4. Bestämmanderätten vid gemensam vårdnad 4.1 Kravet på konsensus Bestämmelser om vårdnadens utövande finns i 6 kap FB. Hur utövandet av den gemensamma vårdnaden skall gå till är dock knapphändigt reglerat. Lagstiftarens vision är att vårdnadshavare skall vara överens och själva bestämma hur utövandet av vårdnaden skall gå till. Därför har närmare reglering av vårdnadens utövande bedömts vara överflödig. 64 Vid gemensam vårdnad skall föräldrarna i princip tillsammans fatta alla beslut som gäller barnet. 65 Det råder således ett krav på konsensus mellan föräldrar som har gemensam vårdnad. Detta ställer i sin tur höga krav på vårdnadshavarnas förmåga att samarbeta. I vissa fall finns en möjlighet att hänskjuta konflikter om vårdnadens utövande till domstolen. Detta gäller dock endast frågor angående boende, umgänge och underhåll. I övriga frågor förväntas föräldrarna alltså själva kunna komma överens. 66 Kravet på konsensus skall däremot inte tolkas så att det gäller samtliga beslut som skall fattas avseende barnet. 67 Det finns situationer där bestämmanderätten tillkommer den ena vårdnadshavaren ensam. I förarbetena anses det ligga i sakens natur att bestämmanderätten i praktiken utövas än av den ene än av den andre, beroende på vem av föräldrarna som är till hands. 68 Hur bestämmandekompetensen mellan föräldrar är uppdelad stadgas i 6 kap st. FB: Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. 64 Prop. 1997/98:7, s. 54 f. 65 Se 6 kap. 13 FB. 66 Prop. 1997/98:7, s Observera dock att det den 1 maj 2012 införts en ny regel om vårdnadshavares rätt att hänskjuta vissa frågor angående hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser till socialnämnden. Prop. 2011/12:53. Mer om detta i avsnitt Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s Prop. 1975/76:170, s

20 Av lagrummet kan man utläsa framförallt två saker: Beslutandekompetensen är enligt lagrummet beroende på vem av vårdnadshavarna som finns tillgänglig hos barnet men också vilken typ av beslut som skall fattas Bestämmanderätten vid ena vårdnadshavarens förhinder Av bestämmelsen i 6 kap st. FB framgår det att den bestämmanderätt som följer av vårdnaden får utövas av den ena vårdnadshavaren ensam när den andra till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslutet och ett sådant beslut inte kan uppskjutas utan olägenhet. En vårdnadshavare är inte att anse som förhindrad att ta del i beslutet om hans eller hennes mening kan inhämtas utan oskälig omgång eller dröjsmål som kan medföra verklig olägenhet för barnet. 70 En vårdnadshavare får dock inte medverka till att ett beslut som är avgörande för barnet måste fattas medan den andra vårdnadshavaren är hindrad från att delta i beslutet. Ju betydelsefullare ett beslut är för ett barn desto viktigare blir det för en vårdnadshavare att inte bli utesluten från beslutet Bestämmanderätten då föräldrarna bor isär En del av vårdnadens syfte, som tidigare framgått, är rättigheten att ha barnet hos sig och besluta i frågor kring barnet. När barnet står under vårdnad av båda föräldrarna skall föräldrarna fatta alla beslut rörande barnet i samråd med varandra. Bestämmanderätten är framförallt intressant då vårdnadshavarna inte bor tillsammans. För att den gemensamma vårdnaden över huvudtaget skall fungera då vårdnadshavarna inte bor ihop måste den som har barnet hos sig kunna fatta alla vardagliga beslut rörande barnet. 72 Detta framgår av bestämmelsen i 6 kap. 13 FB. Ur ett praktiskt perspektiv vore det helt enkelt orimligt om boendeföräldern var tvungen att inhämta samtycke från den andra vårdnadshavaren vid samtliga beslut som måste fattas kring det gemensamma barnet. Frågan som väcks i sammanhanget är vilka beslut som rent faktiskt åsyftas. Vilka beslut får en boendeförälder fatta på egen hand utan den andra vårdnadshavarens samtycke? 69 Schiratzki, Barnrättens grunder, s Schiratzki, Barnrättens grunder, s Sjösten I, s Prop. 1975/76:170, s. 114 och

21 Av lagtexten i 6 kap st. FB går det att utläsa tre typer av beslut som en vårdnadshavare kan fatta ensam: beslut som hör till den dagliga omsorgen, beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas men som inte är av ingripande betydelse och slutligen beslut som är av ingripande betydelse men där barnets bästa uppenbarligen kräver att beslut fattas Daglig omsorg och beslut av ingripande betydelse Vad som innefattas i begreppet daglig omsorg är inte närmare definierat i svensk rätt. Vanligen rör det sig om frågor om barnets mat, kläder, sovtider och fritidsaktiviteter. 74 Begreppet kan även tolkas som motsatsen till beslut av ingripande betydelse, det vill säga beslut av mindre vikt. 75 Som exempel på beslut av ingripande betydelse har ansetts i de äldre förarbetena röra sig om frågor om barnets bosättning och skolgång. Dessa två frågor har ansetts ha så pass stor betydelse för barnets framtid och utveckling att båda vårdnadshavarnas samtycke krävs. 76 Det bör dock noteras att frågor om barnets mat, kläder, sovtider och fritidsaktiviteter likväl kan hänföras till beslut av ingripande betydelse. Så är fallet exempelvis i religiösa traditioner där frågor såsom klädsel och framförallt kost kan anses av föräldrarna som avgörande beslut för deras framtid och utveckling. 77 Av lagrummet i 6 kap. 13 FB framgår att en vårdnadshavare ensam får bestämma i frågor som är av ingripande betydelse i situationer där barnets bästa uppenbarligen kräver att beslut fattas. I litteraturen har uppenbarligen ansetts innebära att det ställs stora krav på den som vill åberopa ett undantag av sådant slag. 78 Vad gäller beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas men som inte är av ingripande betydelse avses beslut som hör till den dagliga omsorgen till exempel frågor om skolresor. 79 Det existerar inte någon uttömmande beskrivning av vad en boendeförälder ensam kan besluta om i svensk rätt och att urskilja var den exakta gränsen mellan beslut av daglig omsorg och beslut av ingripande betydelse går kan ibland vara svårt. I doktrin 73 Prop. 1975/76:170, s. 54. Prop. 2005/06:99, s. 49 ff. 74 Prop. 1975/76:170, s Sjösten I, s Prop. 1975/76:170, s Schiratzki, Barnrättens grunder, s Schiratzki, Barnrättens grunder, s. 102 ff. 79 Prop. 1975/76:170, s. 54, 178. Prop. 2005/06:99, s. 49 ff. 21

22 har den nuvarande regleringen eller snarare avsaknaden av reglering ifrågasatts. 80 I förarbetena till 1996 års lagstiftning presenterades ett förslag på att införa en bestämmelse som skulle förtydliga boendeförälderns rätt att besluta i frågor som rör den dagliga omsorgen om barnet. 81 För att en sådan bestämmelse skall kunna införas krävs det ett reellt behov av en uttrycklig lagreglering samt att regleringen kan göras så klar och tydlig att den utesluter eventuella gränsdragningsproblem Ny reglering avseende bestämmanderätten Som ovan framgått är beslutanderätten för föräldrar med gemensam vårdnad knapphändigt reglerad i svensk rätt. Frågan huruvida det bör införas en bestämmelse som tydliggör vilka beslut som skall hänföras till kategorin beslut av vardaglig karaktär kvarstår och än så länge har lagstiftaren inte ansett sådan reglering som nödvändig. 83 År 2012 skedde däremot en förändring avseende bestämmanderätten vid gemensam vårdnad inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den 1 maj 2012 infördes en ny paragraf i FB som innebär att socialnämnden får fatta beslut om att vissa åtgärder får vidtas mot en av vårdnadshavarnas vilja om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Den nya regeln kommer till uttryck i 6 kap. 13 a FB och lyder enligt följande: Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller 1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. behandling i öppna former som ges med stöd a 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 tredje stycket socialtjänstlagen eller 4. en insats enligt 9 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 80 Se exempelvis Sjösten, II, s Se även SOU 2007:5. och SOU 2005:43, s. 135 ff. 81 SOU 1995:79, s Prop. 1997/98:7, s I förarbetena till 1998 års lagstiftning ansågs det exempelvis att en sådan precisering skulle skapa mer problem och tvister än vad en sådan bestämmelse skulle skapa lösningar. Prop. 1997/98:7, s. 56 f. 22

23 Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan den har vunnit laga kraft. Den nya regeln i FB ger socialnämnden befogenhet att besluta att vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får vidtas trots att barnets vårdnadshavare inte är eniga. Paragrafen aktualiseras i två situationer: dels då en vårdnadshavare motsätter sig vård och dels då oenigheten gäller vilken vårdinsats som är lämplig. 84 Åtgärder som faller in under första punkten är exempelvis sådan utredning eller behandling som ges inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Även utredning och behandling enligt hälsooch sjukvårdslagen som utförs i privat regi omfattas av bestämmelsen. Med behandling menas huvudsakligen olika former av samtalskontakter, men även behandling för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Somatisk vård omfattas emellertid inte. 85 Andra punkten avser sådan behandling som ges i öppna former såsom stödsamtal med kurator eller socialsekreterare, enskilt eller i grupp. 86 Vad gäller tredje och fjärde punkten stadgas det i tredje punkten att beslutet kan avse utseende av kontaktperson och i fjärde punkten är det aktuellt med tre olika insatser: biträde av kontaktperson, avlösarservice i hemmet samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet. 87 Tillsammans med 6 kap st. FB utgör den nya paragrafen ett undantag från huvudregeln att föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn skall fatta alla beslut rörande barnet tillsammans. Den nya regeln innebär ett steg i riktningen mot en mer detaljerad reglering vad gäller bestämmanderätten vid gemensam vårdnad. Detta innebär att en viss del av problematiken om beslutanderätten vid gemensam vårdnad har lösts. Men ännu kvarstår frågetecken runt hur övriga frågor där vårdnadshavarna inte är eniga skall lösas. 84 Prop. 2011/12:53, s. 30 f. 85 Att inskränka konsensuskravet gällande den somatiska vården var enligt motiven oproportionerligt. Om ett barn har en svår somatisk sjukdom som kräver behandling skulle det vara bättre att ingripa med hjälp av LVU alternativt att flytta över vårdnaden. Prop. 2011/12:53, s. 16 och Ds. 2011:5, s. 41 f. 86 Prop. 2011/12:53, s Prop. 2011/12:53, s

24 5. Att flytta med barnet 5.1 Inledning Varje år separerar föräldrar till omkring barn i Sverige. Vid 17-års ålder har nästan vart tredje barn varit med om en separation. Vanligast är att barn med samboföräldrar är med om en separation i förhållande till barn med gifta föräldrar. I dagsläget bor en halv miljon barn i Sverige med en förälder av dessa barn bor med mamma och bor med pappa. Detta visar ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). 88 En särskild fråga som ofta resulterar i tvister mellan föräldrar är frågan om vem av föräldrarna barnet skall bo med. Huvudregeln i svensk rätt är, som tidigare framgått, att föräldrar vid gemensam vårdnad skall fatta alla beslut rörande barnet tillsammans. 89 Det finns emellertid undantag från denna huvudregel, det vill säga situationer där beslutanderätten tillkommer en av föräldrarna ensam. En boendeförälder måste exempelvis kunna fatta vissa beslut rörande barnets dagliga omsorg på egen hand för att den gemensamma vårdnaden överhuvudtaget skall fungera. 90 I motiven stadgas, som tidigare nämnts, att frågan om ett barns bosättning är av sådan art att den kräver båda vårdnadshavarnas samtycke. 91 Detta innebär att beslut om barnets bosättning faller in under vårdnadshavarnas gemensamma bestämmanderätt enligt 6 kap. 13 FB. Utgångspunkten är alltså att vårdnadshavarna måste samarbeta i frågor om barnets boende. 92 Det faktum att föräldrar vid gemensam vårdnad måste komma till ett samförstånd rörande barnets bosättning aktualiserar en rad olika frågor. Viktigast, enligt min mening, är frågan om boendeföräldern kan flytta med barnet inom riket. Spörsmålet har ett nära samband med barnets bästa när det kommer till stabilitet och en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Den aktuella frågeställningen är även kopplad till den grundlagsfästa friheten att förflytta sig inom riket enligt 2 kap. 8 RF. 88 SCB, artikel nr 2013:1. 89 Se 6 kap. 13 FB. 90 Sjösten I, s Prop. 1975/76:170, s Se ovan i avsnitt Vängby & Walin, Föräldrabalken En kommentar Del I, s. 6:55 f. 24

25 5.2 Barns bosättning I samband med 1998 års lagreform infördes en möjlighet för rätten att besluta om barnets boende på längre sikt. 93 Bestämmelsen kommer till uttryck i 6 kap. 14 a FB och gör det möjligt för rätten att besluta vem barnet skall bo tillsammans med under förutsättning att barnet står under vårdnad av båda föräldrarna. 94 Som skäl för införandet av bestämmelsen anförde regeringen att möjligheten till tvistelösning skulle möjliggöra en ökad användning av gemensam vårdnad. 95 Regeringen uppgav vidare att begreppet boende i detta sammanhang borde avse barnets faktiska bosättning. En semesterresa, exempelvis, innebär ju i princip att barnet tillfälligt har sitt boende någon annanstans än där barnet har sin faktiska bosättning. Regeringen ansåg dock inte att semesterresor eller andra tillfälliga vistelser på annan ort förändrade barnets boende. 96 När domstolen avgör en boendefråga skall detta göras efter vad som är bäst för barnet. 97 Domstolen skall bedöma om det föreligger en risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp. Därutöver skall hänsyn tas till barnets rätt till en nära och god kontakt till båda föräldrar. Enligt 6 kap. 2 a 3 st. FB skall domstolen särskilt beakta barnets vilja med hänsyn till barnets ålder och mognad. Domstolen kan även besluta att barnet skall bo växelvis hos föräldrarna, om det är förenligt med barnets bästa. Att det finns en möjlighet att förordna om växelvis boende anses framgå av uttrycket vem av föräldrarna i lagtexten. 98 När domstolen beslutar om växelvis boende för barnet är det viktigt att det regleras så noggrant som möjligt så att föreskrifterna kan verkställas. Det skall på ett så tydligt sätt som möjligt framgå när barnet skall bo hos vardera föräldern samt när överlämning skall ske. 99 Det bör observeras att domstolens beslut i boendefrågan enligt 6 kap. 14 a FB, i motiven, har ansetts avse vem av vårdnadshavarna barnet skall bo hos och inte var 93 Prop. 1997/98:7, s. 48 ff. Före 1998 års lagstiftning var rättens enda möjlighet att beröra boendefrågan vid gemensam vårdnad att meddela interimistiskt beslut om vem barnet skulle bo tillsammans i mål om gemensam vårdnad enligt 6 kap. 20 FB. Se även Vängby & Walin, Föräldrabalken En kommentar Del I, s. 6: Observera att domstolen emellertid inte kan besluta att barnet skall bo tillsammans med någon annan än en förälder. Däremot krävs det inte att föräldrarna bor isär för att ett sådant beslut skall komma till stånd. Prop. 1997/98:7 s. 55 f. och 122 f. 95 SOU 1995:79, s Prop. 1997/98:7, s Se 6 kap. 2 a FB. 98 Prop. 1997/98:7, Jfr NJA 1998 s

26 barnet skall bo. 100 Detta är även en uppfattning som förekommer i doktrin. 101 Ryrstedt 102 anför exempelvis i Kravet på konsensus till barnets bästa? att det ligger implicit i domstolens beslut att det boende som domstolen beslutar om gäller den adress som modern eller fadern lever på vid tiden för beslutet. 103 Frågan som uppkommer i sammanhanget är om en boendeförälder med ett domstolsbeslut om barnets bosättning enligt 6 kap. 14 a FB kan flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens samtycke? För att besvara frågan krävs en närmare genomgång av vad 1998 års reform egentligen har för betydelse för boendeförälderns möjligheter att ensam besluta om barnets boende. 5.3 Innebörden av 1998 års reform har kravet på konsensus inskränkts? Vad som skall förstås med daglig omsorg och beslut av ingripande betydelse är som ovan framgått inte klarlagt. 104 I de äldre förarbetena framhölls att beslut om barnets bosättning inte faller in under den dagliga omsorgen. Vid gemensam vårdnad har således boendeföräldern inte haft bestämmanderätten rörande var barnet skall bo. 105 En fråga som uppmärksammats i doktrin är huruvida det aktuella uttalandet fortfarande gäller i och med 1998 års lagreform. 106 Är barnets bosättning enligt gällande rätt att anse som beslut av ingripande betydelse? Har principen om gemensamt beslutsfattande modifierats när det kommer till dessa frågor? Schiratzki 107 argumenterar för att uttalandet från de äldre förarbetena är passé. Ett skäl till hennes ställningstagande är att uttalandet gjordes under en tid då gemensam vårdnad var ett frivilligt val och då konflikter mellan vårdnadshavarna löstes genom att en av föräldrarna fick ensam vårdnad. 108 Mycket har hänt under de nästan 20 åren som gått sedan dess och idag kan domstolen besluta om gemensam vårdnad mot en förälders 100 Prop. 1997/98:7, s Se till exempel Vängby & Walin, Föräldrabalken En kommentar Del I, s 6:58, Schiratzki, Vad betyder det att ha gemensam vårdnad, s och Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s, Eva Ryrstedt är professor i civilrätt vid Lunds universitet. 103 Ryrstedt, Kravet på konsensus till barnets bästa?, s Jfr Schiratzki, Föräldraansvar om särlevande föräldrars ansvar för sina barn, s. 352 f. 105 Prop. 1975/76:170, s Schiratzki, Vad betyder det att ha gemensam vårdnad, s ff., Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s. 328 ff., Sjösten II, s. 337 ff. 107 Johanna Schiratzki är professor i välfärdsrätt vid Ersta Sköndal Högskola. 108 Schiratzki, Vad innebär det att ha gemensam vårdnad, s

27 vilja. Samtidigt kräver gemensam vårdnadsform att föräldrarna är överens i frågor om barnets boende. Något som talar mot att 1998 års reform skulle innebära en utökad möjlighet för boendeföräldern att besluta i frågor om barnets boende är det faktum att den regel som styr bestämmanderätten det vill säga 6 kap. 13 FB inte ändrades i samband med 1998 års lagreform. 109 Det skulle möjligen kunna hävdas att lagstiftaren gått i en modifierande riktning i och med den nya regeln 6 kap. 13 a FB som trädde i kraft i maj Den nya paragrafen är emellertid inriktad på ett specifikt område, nämligen barnets tillgång till hälso- och sjukvård. Att den nya regeln på något sätt skulle ha en inverkan på regeln i 6 kap. 13 FB finns ingen antydan till i motiven. Det som stadgas är att barnet har rätt till att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Vårdnadshavarnas oförmåga att nå samförståndslösningar skall inte behöva leda till allvarliga nackdelar för barnet när oenigheten gäller barnets tillgång till hälso- och sjukvårdsfrågor. 110 Varken av lagens ordalydelse eller av förarbetena går det att finna något stöd för att någon förändring skett beträffande omfattningen av bestämmanderätten rörande den dagliga omsorgen. Detta tyder på att den uppfattning som förekommer i de äldre förarbetena det vill säga att boendefrågor faller in under vårdnadshavarnas gemensamma bestämmanderätt enligt 6 kap. 13 FB fortfarande gäller. Detta är en slutsats som förekommer i litteraturen. Wickström menar exempelvis att lagstiftaren inte på något vis i förarbetena till 1998 års reform tagit avstånd från de uttalanden om barnets bosättning som gjordes i 1970-talets förarbeten. Detta, menar Wickström, hade varit en naturlig ordning om lagstiftaren ansett att 1998 års reform motiverat en annan syn Vad innebär ett beslut enligt 6 kap. 14 a FB? Det ovan anförda tyder på att beslut om barnets bosättning enligt gällande rätt fortfarande är beslut av ingripande betydelse beslut som boendeföräldern inte ensam får fatta. Nästa fråga är om detsamma gäller i det fall domstolen har beslutat att en boendeförälder har rätt att ha barnet boende hos sig, enligt 6 kap. 14 a FB. 112 Medför 109 Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s Prop. 2011/12:53, s. 13 ff. Se även SOU 2007:52, s Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s Wickström, Utövande av gemensam vårdnad, s. 333., Schiratzki, Vad betyder det att ha gemensam vårdnad, s ff., Sjösten II,

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt?

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Brattberg Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämne Familjerätt Höstterminen 2005

Läs mer

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015 Barnrätt Professor Anna Singer Uppsala universitet Torsdag den 5 mars 2015 Den ojuridiska familjerätten Nära koppling till livet Starkt individualiserade avgöranden Inga strikta prejudikatlinjer Internationaliserad

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N HANDLÄGGARE: AGNETA LUNDBERG LINDROTH OCH YLVA HEDÉN SID 1 (6) 2012-04-05 pm LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Ny lagstiftning om vård för barn utan ena vårdnadshavarens samtycke Delegering till sociala delegationen av beslut enligt 6 kap 13 a föräldrabalken

Ny lagstiftning om vård för barn utan ena vårdnadshavarens samtycke Delegering till sociala delegationen av beslut enligt 6 kap 13 a föräldrabalken FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-04-16 Handläggare: Pia Sundqvist Telefon: 08-508 18 161 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-04-19 Ny lagstiftning om vård

Läs mer

Vem har rätt att bestämma över familjehemsplacerade barn?

Vem har rätt att bestämma över familjehemsplacerade barn? Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Vem har rätt att bestämma över familjehemsplacerade barn? En analys ur ett barnrättsligt perspektiv

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion

Läs mer

Avdelningen för juridik

Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 12:19 Diarienr: 12/2869 Handläggare: Avdelning: Pär Ödman Datum: 2012-05-07 Mottagare Rubrik: Avdelningen för juridik Socialnämnder eller motsvarande Nämnder med ansvar för LSS Hälso- och sjukvårdsnämnder

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet FÖRHÅLLANDET MELLAN PRINCIPERNA BARNETS BÄSTA OCH BARNETS RÄTT ATT KOMMA TILL TALS - en jämförelse mellan familjerättslig och socialrättslig lagstiftning

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Luljeta Abazaj

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Luljeta Abazaj JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Luljeta Abazaj Barnets rätt att komma till tals i LVU-mål JUAN01 Förvaltningsprocessrätt Antal ord: 3273 Termin: VT 2018 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 2

Läs mer

Gemensam vårdnad mot en förälders vilja

Gemensam vårdnad mot en förälders vilja JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Gemensam vårdnad mot en förälders vilja - beslutanderätt inom ramen för den gemensamma vårdnaden i Sverige mot bakgrund av den polska tvistlösningsmodellen

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad?

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Ersmark Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2019 Ö 2468-18 PARTER Klagande HS Ombud: Advokat JS Motpart A-SS Ombud: Advokat AH SAKEN Avvisning ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

SKRIVELSE Yttrande över promemorian Barns rätt till vård och sociala insatser stärks (Ds 2011:5)

SKRIVELSE Yttrande över promemorian Barns rätt till vård och sociala insatser stärks (Ds 2011:5) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) 2011-03-23 LS 1102-0210 Ankom 2011-03» 2 8 Landstingsstyrelsen (^ANS5rtNGS8TYRELSEN 11-04-12 * 03? Dar., Yttrande över promemorian Barns rätt till vård och sociala

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Ansökan om stämning. Kärande. Ombud. Svarande. Ombud. Yrkande. Bakgrund. Anna Nilsson Lillgatan Lund

Ansökan om stämning. Kärande. Ombud. Svarande. Ombud. Yrkande. Bakgrund. Anna Nilsson Lillgatan Lund Lunds Tingsrätt Ansökan om stämning Grupp 1B1: Julia Rangemo, Dalia Masri, Joel Birkaskog och Daniel Mathus 2017-04-18 Kärande Anna Nilsson Lillgatan 32 233 45 Lund Ombud Grupp 1B1 Juridikbyrån AB Bryggaregatan

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) Justitieombudsmannen Thomas Norling YTTRANDE Datum 2019-05-28 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 21-2019 Sid 1 (5) Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

En granskning av bestämmelsen i 6 kap. 13 a föräldrabalken

En granskning av bestämmelsen i 6 kap. 13 a föräldrabalken Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i familjerätt, särskilt barnrätt 30 högskolepoäng En granskning av bestämmelsen i 6 kap. 13 a föräldrabalken Barnets möjlighet att få psykiatrisk

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Filosofie magisteruppsats inom familjerätt Författare: Andreas Paulie Handledare: Lars-Göran Sund Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping December

Läs mer

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52)

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52) Stockholm 2013-05-22 Vår referens: Ingela Stade 08-508 866 44 Dnr: Ju2007/6836/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Jenny Wulker Roos 103 33 Stockholm Yttrande Beslutanderätt

Läs mer

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Remissvar på Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6) - KS dnr: /2017 Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017

Läs mer

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson STÄMNINGSANSÖKAN Till: Lunds Tingsrätt Datum: 2017-04-19 Kärande Anna Nilsson Ombud för kärande Gustav Björklund, Astrid Bendixen Kettis, Sofia Wedin, Gustav Persson Grupp 2a1 Svarande Johan Persson Ombud

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Ansökan om stämning Kärande Ombud Svarande Ombud Saken Anna Nilsson 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Johan Persson 3B3 Vårdnadstvist, sabotage av umgänge m.m. 1. Yrkande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2013 Ö 4071-13 KLAGANDE HU Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IA MOTPART SS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Vårdnadstvister och föräldrars samarbetsförmåga

Vårdnadstvister och föräldrars samarbetsförmåga Juridiska institutionen Höstterminen 2017 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Vårdnadstvister och föräldrars samarbetsförmåga En utvärdering av förslaget till 6:5 st. 2 FB

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande.

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande. REMISSYTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings

Läs mer

Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU.

Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU. Elena Stridsberg och Johanna Norbäck Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU. The meaning of the principle of the childs

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anita Ipsen Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde Familjerätt/Barnrätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 november 2009 Ö 1281-09 KLAGANDE SR Ombud: Advokat BOH MOTPART MH Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat EN SAKEN Tillstånd

Läs mer

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning 2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) YTTRANDE 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (dnr Ju2017/01226/L2) Inledning

Läs mer

Barnets rätt i familjetvister

Barnets rätt i familjetvister JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Gustafson Barnets rätt i familjetvister Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister

Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister Står samarbetssvårigheter mellan föräldrar i vägen för barnets bästa? Kathryn Jonsson HT 2015 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Anna Wärme

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Martina Lindkvist

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Martina Lindkvist . JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Martina Lindkvist Konsensus eller handlingsfrihet? En komparativ studie av den svenska regleringen avseende beslutanderätt vid gemensam vårdnad och den engelska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 19 juni 2017 KLAGANDE AA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat Peter Lindahl Lewis & Partners Advokatbyrå AB Box 2104 103 13

Läs mer

BESLUT. Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2018-11-23 Dnr 3153-2016 Sid 1 (6) Fråga om en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning borde ha informerat en vårdnadshavare om och inhämtat hans samtycke

Läs mer

Barns möjlighet att få vård

Barns möjlighet att få vård Civilutskottets betänkande 2011/12:CU12 Barns möjlighet att få vård Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:53 samt två motioner som väckts med anledning av propositionen och

Läs mer

Örebro Universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Uppsats 15p Examinator: Annina H Persson Vårterminen 2008

Örebro Universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Uppsats 15p Examinator: Annina H Persson Vårterminen 2008 Örebro Universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Uppsats 15p Examinator: Annina H Persson Vårterminen 2008 Barnets bästa En jämförande rättsfallsstudie utifrån

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-06-16 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7816-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 29 september 2014 i mål nr

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43)

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18 Justitiedepartementet Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

MFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna

MFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna MFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna Mars 2018 Information från MFoF till socialnämnderna om utredning när barn har

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Promemorians lagförslag... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken...7 1.2 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)...9 2

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad

Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad Jérémie Johansson Examensarbete i familjerätt, 30 hp Examinator: För- och efternamn Stockholm, Vårterminen 2014 1 Sammanfattning

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping

DOM Meddelad i Jönköping DOM 2018-05-30 Meddelad i Jönköping Sida 1 KLAGANDE Skatteverket MOTPART 1. A 2. B Ombud: K Juristfirman K ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 15 februari 2017 i mål nr 2940-16

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:53

Regeringens proposition 2011/12:53 Regeringens proposition 2011/12:53 Barns möjlighet att få vård Prop. 2011/12:53 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 december 2011 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Läs mer

Umgänge för barnets bästa - en teoretisk och praktisk undersökning av barnets bästa i förhållande till umgänge Jenny Grass

Umgänge för barnets bästa - en teoretisk och praktisk undersökning av barnets bästa i förhållande till umgänge Jenny Grass JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Umgänge för barnets bästa - en teoretisk och praktisk undersökning av barnets bästa i förhållande till umgänge Jenny Grass Examensarbete i Civilrätt, 30 hp

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna

Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna MFoF informerar 2019:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna Mars 2019 Information från MFoF till socialnämnderna om utredning när barn har

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. HFD 2017 ref. 40 Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen

Läs mer

Barns möjligheter att få vård och sociala insatser vid gemensam vårdnad förbättras

Barns möjligheter att få vård och sociala insatser vid gemensam vårdnad förbättras Lagrådsremiss Barns möjligheter att få vård och sociala insatser vid gemensam vårdnad förbättras Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 oktober 2011 Beatrice Ask Amina Lundqvist

Läs mer

C-UPPSATS. Beslutanderätt vid gemensam vårdnad

C-UPPSATS. Beslutanderätt vid gemensam vårdnad C-UPPSATS 2010:167 Beslutanderätt vid gemensam vårdnad - definition av barnets bästa, krav på konsensus vid gemensam vårdnad samt föreslagen tvistelösningsmodell Sophie Christodolu Maria Käck Luleå tekniska

Läs mer

Meddelandeblad. Modernare adoptionsregler. Nytt kapitel 4 i föräldrabalken. Adoption av ett barn. Barnets bästa. Nr 4/2018 September 2018

Meddelandeblad. Modernare adoptionsregler. Nytt kapitel 4 i föräldrabalken. Adoption av ett barn. Barnets bästa. Nr 4/2018 September 2018 Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, handläggare och socialchefer inom socialtjänsten Nr 4/2018 September 2018 Modernare adoptionsregler Den 1 september 2018 trädde nya och modernare adoptionsregler

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer