Vindkraft vid Blåbergsliden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Vindkraft vid Blåbergsliden i Skellefteå kommun, Västerbottens län Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 Utkast

2 Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som FB Byggkonsult genomför inom proj ektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför vindkraftanläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses föreligga i december I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Omslag: Utsikt mot Antliden från Degernäsberget. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges.

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av vindkraftanläggningen Lokaliseringsalternativ vindkraft Nollalternativ Beskrivning av huvudalternativet Landskapets värden och förutsättningar Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Friluftsliv Kulturmiljö Rennäring Översiktligt om Malå sameby Samebyns markanvändning inom närområdet Mark och vatten Markanvändning Vattentillgångar Samhällsförutsättningar Skellefteå kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfarten Skadeförebyggande åtgärder Förändring av vindkraftanläggningens utformning Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Åtgärder för att begränsa risker Bedömda konsekvenser Metodik Bedömda konsekvenser vindkraft Uppföljning...37 Källor, Bilagor... 38

4 Icke-teknisk sammanfattning En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 4

5 1 Inledning Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. 1 Blåbergsliden utredningsområde för vindkraft ligger i strax väster om byn Blåbergsliden i Skellefteå kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Holmen Energi AB vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i detta område. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att till december 2012 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Blåbergsliden, med upp till 35 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Holmen Energi AB. Företagets kontaktperson är: Henrik Svahn Holmen Energi AB Tjänstemannagatan Örsnsköldsvik Holmen Energi är en del av Holmenkoncernen. Holmen Energi ansvarar för koncernens vattenkraftproduktion samt utveckling inom energiområdet. Projektör för Blåbergslidenprojektet är Fred Brännström Byggkonsult AB. Företaget startades 1975 av Fred Brännström och består idag av far och son Fred och Fredrik Brännström. Företagets verksamhet utgår från Skellefteå men arbetar med projekt i större delen av landet. Huvudverksamheten i företaget utgörs av konsultuppdrag, främst åt stora byggentreprenörer och i form av projektering och byggledning i samband med uppförande av t ex nya kontorshus, industribyggnader eller publikläktare. De senaste åren har FB Byggkonsult AB varit delaktiga i flera vindkraftprojekt såsom kvalitetsansvarig för Håcksta vindkraftanläggning i Hudiksvall och Havsnäs vindkraftanläggning i Strömsund. Fred Brännström var även platschef för Hornberget vindkraftanläggning vid Malå och teknisk rådgivare inför Uljabouda vindkraftpark, ägd av Skellefteå Kraft. Företaget har även granskat vindkraftsprojektet Granberget i Robertsfors kommun. 5

6 1FB Byggkonsult undersöker nu möjligheterna för projektering av egna vindkraftanläggningar och arbetar juts nu med projektering av ett flertal vindkraftanläggningar. Företaget erbjuder även konsulttjänster inom vindmätning, projektutvärderingar och teknisk rådgivning. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för projektet. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet. Kapitel 3 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver rennäringens förutsättningar vid Blåbergsliden. Här beskrivs vilken sameby som nyttjar markerna och på vilket sätt. Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Holmen Energi AB kommer 6

7 att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Blåbergsliden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 6. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Även kapitel 7 är uppdelat på vindkraftanläggning. 1 Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Blåbergsliden kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. 7

8 2 Lokalisering och beskrivning av vindkraftanläggningen Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 Lokaliseringsalternativ vindkraft Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Holmen Energi AB gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Blåbergslidens utredningsområde ligger i ett område med få motstående intressen. Det ligger i en glesbygd och endast ett fåtal människor bor i närheten. Närmaste större by är Ljusvattnet och dit är det ca 5 km. Vindmätningar i närliggande skogsområden har visat att vindtillgången i trakten är god. Detta föranledde Holmen Energi AB att undersöka hur vindförhållandena ser ut vid Blåbergsliden. Även dessa mätningar indikerar en mycket god vindtillgång. Även om de kanske viktigaste förutsättningarna för en vindkraftetablering vid Blåbergsliden, dvs. goda vindförutsättningar samt en god lokal förankring, verkade bekräftade och föranleda vidare utredningar, är det flera andra faktorer som tyder på att Blåbergsliden är ett bra område för en vindkraftanläggning. Området är till stor del tidigare påverkat av människan, främst i form av skogsbruk. Det finns inga skyddade områden i eller i direkt anslutning till utredningsområdet. Inget riksintressen berörs. Blåbergslidenområdet nyttjas för jakt, men i övrigt lite för andra former av friluftsliv och det finns inga speciella 1 Blåbergslidens utredningsområde för vindkraft ligger nordväst om Burträsk i Västerbottens län. 8

9 2 Blåbergsliden utredningsområde Ü km 1 9

10 2besökpunkter eller utflyktsmål inom utredningsområdet. Förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar I detta avsnitt kommer Blåbergslidenprojektet och några andra projekt som ligger högt upp i rankningslistan att beskrivas lite närmare. 2.2 Nollalternativ I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Blåbergsliden inte kommer till stånd. 2.3 Beskrivning av huvudalternativet I detta avsnitt kommer företaget att beskriva anläggningen. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, utredningsområdet, lokal optimering, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk. Vindkraftanläggningen planeras inom ett ca 900 ha stort område ca 5 km väster om byn Ljusvattnet i Skellefeå kommun, Västerbottens län. Området består av två delområden, ett större och ett mindre. Totalt planeras upp till 35 vindkraftverk. Utredningsområdet för vindkraft utgörs av de fyra höjderna Antliden, Lilliden, Storliden samt Sittuberget. Projektnamnet Blåbergsliden kommer från att utredningsområdet ligger strax söder om byn Stora Blåbergsliden och berget med samma namn. Höjden över havet inom utredningsområdet för vindkraft varierar från ca 230 m till 326 m som är höjder för Antlidens topp. Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få närboende. 10

11 3 Landskapets värden och förutsättningar3 I kapitel 3 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Blåbergsliden med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar. 3.1 Analys av det omgivande landskapet I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer). Det skogsklädda bergsområde som är aktuellt för etablering av vindkraft är beläget ca 5 km väster om byn Ljusvattnet och 2 km söder om Stora Blåbergsliden i Skellefteå kommun. Blåbergsliden tillhör den mellanboreala, eller egentliga, barrskogszonen och ligger i naturgeografisk region 30a, Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden. Området ligger i en övergångszon mellan kustpräglade och mer kontinentala förhållanden. Det omgivande landskapet är orienterat i nordväst-sydostlig riktning. Höjdområdet ligger på gränsen mellan kustens lågland och inlandets mer kuperade terräng. Bergen, som i huvudsak är runt 300 m.ö.h. är flacka och har inte inte särskilt disktinkta toppar. Vattendragen Bureälven och Risån rinner norr respektive söder om utredningsområdet i landskapets riktning i dalgångar på ca m.ö.h. Landskapet i ett stort perspektiv sluttar åt sydost. Dett medför t ex att byn Ljusvattnet öster om utredninsgområdet är belägen ca 140 m.ö.h medan byn Stora Blåbergsliden norr om utredningsområdet ligger på drygt 300 m.ö.h. Det omgivande landskapet är måttligt kuperat med mjukt rundade berg på i huvudsak m.ö.h västerut och ca 100 höjdmeter lägre österut. Inom någon mils radie från utredningsområdet finns ett knappt tiotal toppar med höjder över 300 m.ö.h. Några av de högre topparna är Stor-Blåbergsliden, 374 m.ö.h. och Lill-Blåbergsliden, 314 m.ö.h. som båda ligger på samma höjdplatå som utredningsområdet. Andra berg är Högstliden, 350, Höglidheden, 335 och Vimmerbyliden, 316 m.ö.h. Mellan de långsträckta höjdpartierna ligger dalgångar med myrar, bäckar och sjöar. Landskapet är rikt på större, sammanhängande myrkomplex, särskilt väster om Stora och Lilla Blåbergsliden. 11

12 3Höjderna är skogsklädda. Barrskog med tall och gran dominerar. Landskapet präglas av skogsbruk. Stora hyggen, ungskogar och medelålders skogar bildar ett lapptäcke på höjderna i området. 3.2 Omgivande områden av riksintresse I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns fem naturreservat och fyra olika typer av riksintressen; riksintresse för naturvård, riksintresse för rennäring, riksintresse för kulturmiljövård samt riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden. Utöver detta finns enstaka naturreservat och våtmarker av högsta naturvärde (klass 1) enligt den nationella våtmarksinventeringen som alla ligger drygt 10 km från utredningsområdet. Dessa områden redovisas i tabell 1 och åskådliggörs i karta i figur 2 (ID hänvisar till markering på kartan). 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet En särskild naturinventering inklusive kungsörnsinventering och en sammanställning av känd kunskap för utredningsområdets olika naturmiljöer kommer att genomföras under Dock kan en översiktlig beskrivning av områdets naturmiljöer göras baserat på tidigare inventeringar i närområdet samt genom studerande av ortofoton. Utredningsområdet för vindkraft utgörs av de fyra höjderna Antliden, Lilliden, Storliden samt Sittuberget. Höjden över havet inom utredningsområdet för vindkraft varierar från ca 230 m till 326 m. Höjderna är inte särskilt distinkta utan övergår mjukt i dalgångar och höjder i en nordvästlig-sydöstlig. Området ligger till allra största del ovanför högsta kustlinjen vilket innebär att jordarterna domineras av morän och torv. Endast enstaka partier i de södra delarna av utredningsområdet ligger under högsta kustlinjen. Skog Det aktuella området utgörs till stor del av skogsmark. Skogsmarken nyttjas för skogsproduktion. Skogsbestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar med gran och tall. I områdets sydöstra 12

13 3 och norra del finns stora hyggen och ungskogar. Endast ett fåtal bestånd med äldre skog finns inom utredningsområdet. Längst i väster, ovanför Kniptjärnsbäcken, finns ett knappt 60 ha stort bestånd med äldre granskog av naturskogskvalitet. I detta bestånd finns även en nyckelbiotop med stort inslag av liggande död ved, gamla, grova granar samt en riklig vedsvampsflora. Våtmarker Inom utredningsområdet finns relativt många våtmarker. Det rör sig både om myrar i de flacka partierna mellan höjderna och svagt sluttande våtmarker i med sänkor längs med höjdernas nordöst- och sydvästsidor. Till de större våtmarkerna hör Häggnäsmyran i norr, Lillidtjärnen med omgivande våtmarker i öster, Antlidmyran i de centrala delarna samt Jonkmyran i söder. Ingen våtmark inom utredningsområdet hyser höga eller mycket höga naturvärden enligt länsstyrelsens våtmarksinventering. 13

14 3 Blåbergsliden utredningsområde Naturreservat Natura 2000 Rennäringens riksintressen (MB3 5) Rennäringens kärnomr. av riksintr. Riksintresse för kultur # # #Riksintresse för naturvården # # # # # # Riksintresse för vindbruk Klass VMI Klass 1 Ü km 2 14

15 3 ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) Tabell 1. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 2. 1 Finnforsån Riksintresse för naturvården Oreglerad, meandrande å med artrikt djurliv. Hyser population av harr, öring och flodpärlmussla. 9 2 Naturbetesmark vid Brönstjärn Riksintresse för naturvården Betad och delvis slåtterhävdad ängsmark med hög artrikedom. 9 3 Jättungsmyran Riksintresse för naturvården, Natura 2000, naturreservat, Våtmarksinventeringen klass 1 Opåverkat myrkomplex med olika våtmarkstyper, sumpskogar och skogmarker på moränmark Degerliden Naturreservat Grandominerad naturskog med mycket artrikt växt-, svamp- och djurliv. 4 2 Riksintresse n och nationella bevarandevärden inom 10 km från Blåbergslidens utredningsområde. 15

16 3Sjöar och vattendrag Inom utredningsområdet finns endast en sjö, Lillidtjärnen. Häggnäsmyran avvattnas mot en bäck som förenas med Lillidsjön, vilken i sin tur avvattnas söderut mot Trollsbäcken. Trollbäcken rinner rakt igenom utredningsområdet i nordväst-sydostlig riktning. Den förenas sedan med Lillån utanför utredningsområdet som avvattnas mot Burträsket längre söderut. I övrigt finns det en mindre bäck i västra delen av området som avvattnas mot Kniptjärnsbäcken, vilken även den senare förenas med Lillån. Kniptjärnsbäcken ligger dock i sin helhet utanför utredningsområdet Fågelliv Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Däggdjur Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. 16

17 3.4 Friluftsliv 3 Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skidåkning m.m. kommer också att beskrivas. Utredningsområdet för vindkraft vid Blåbergsliden är inte utpekat som riksintresse för friluftslivet eller som ett område med särkskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Området används troligen av lokalbefolkningen på det sätt som är vanligt för landsbygdens skogsmarker. Det betyder att jakt, skoteråkning samt till viss del bärplockning är av betydelse för en del människor. Jakt Jakten är ett viktigt intresse och markerna inom utredningsområdet nyttjas troligen främst för älgjakt, men också för småviltjakt på fågel, räv och hare. Fiske I utredningsområdet för vindkraft finns två sjöar, Sittuträsket och Lillidträsket. Sittuträsket är en knappt 15 ha sjö med åtkomst från Sittuträskvägen. Lillträsket är en mycket liten myrsjö och det finns inget som antyder att den skulle utgöra någon viktig sjö för fiske eller rekreation. Övrigt nyttjande Markerna inom utredningsområdet nyttjas inte för friluftsliv och naturupplevelser i någon större utsträckning, bortsett från en del bärplockning. Användningen av markerna vid Ljusvattnet är ofta av praktisk natur. Vid Morberget, på platån ovanför byn Ljusvattnet finns ett elljusspår på 3 km med skidspår på vintern. Spåret hålls i ordning och körs upp av Ljusvattnets IF. I anslutning till spåret finns en skidstuga som ägs av föreningen. Vid skidstugan finns även en fotbollsplan och en mindre bassäng där man kan bada på somrarna. I skidstugan bedriver Lyckostens Festservicerestaurang- och cateringverksamhet. Det går en vandringsstig upp på Morberget där man har utsikt över Ljusvattnet och omgivande byar. Morberget ligger ca 5 km från Blåbergslidens utredningsområde för vindkraft. 3.5 Kulturmiljö Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. 17

18 3Generellt om landskapets nyttjande Utredningsområdet för vindkraft ligger i gränslandet mellan kust och inland i Västerbottens norra del. Dalgångarna har sedan lång tid tillbaka nyttjats intensivt för jordbruk. Tittar man på en karta idag ser man tydligt att byarna och dess omgivande åkermarker är belägna vid landskapets många sjöar och vattendrag. De första bönderna kom till Burträskområdet kring 1300-talet och sedan dess har området kring Burträsk och Södra och Norra Åbyn utgjort viktiga jordbruksmarker för den omgivande bygden. De skogsklädda höjdområdena mellan de bördiga dalgångarna visar färre spår av historisk markanvändning. Det är främst under senare tid som området nyttjats för skogsbruk, först genom dimensionsavverkning och sedan genom modernare trakthyggesbruk. Landskapet har även sedan lång tid tillbaka nyttjats av samernas renar för vinterbete. Kulturmiljöer och fornlämningar Inga särskilt värdefulla kulturmiljöer, fornlämningar eller andra kulturlämningar finns registrerade i utredningsområdet för vindkraft eller i dess närmaste omgivningar. Närmsta forn- och kulturlämningar finns vid sjön Brännvattnet och byn med samma namn samt strax söder om byn Ljusvattnet. Landskapets topografi och känd kulturhistoria i området tyder på att utredningsområdet har nyttjats mycket extensivt genom århundradena, på ett sätt som gör sannolikheten liten att karaktäristiska kulturlämningar för regionen förekommer i området. 18

19 4 Rennäring 4 Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det i detta kapitel att göras en kort presentation av rennäringens övergripande förutsättningar, dess status som näring och på vilket sätt nyttjandet av betesmarkerna har stöd i lagstiftning. Här kommer också att ges en kort redogörelse för kunskapsläget vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp. Den planerade vindkraftanläggningen vid Blåbergsliden ligger inom Malå samebys vinterbetesmarker, d.v.s. marker som samebyarna har rätt att använda under vinterhalvåret. 4.1 Översiktligt om Malå sameby Malå är en skogssameby som bedriver renskötsel från Sorsele-Slagnäs i nordväst och ner till kusten i sydost vid Robertsfors-Lövånger-Bureå. Åretruntmarker finns i stort sett från Norsjö och västerut och täcker hela Malå och delar av Lycksele och Sorsele kommun. Vinterbetesmarkerna finns från Norsjö och åt sydost men huvudsakligen öster om stambanan, inom kommunerna Skellefteå och Robertsfors. Malå sameby består av 11 aktiva renskötare från lika många rennäringsföretag. Högsta renantal är 6200 renar i vinterstam. Samebyns ordförande är (feb 2012) Jan Rannerud. Markanvändning och årscykel I april påbörjas flytten från vinterbetesområdet vid kusten till sommarbeteslandet ovan lappmarksgränsen. Flyttningen sker i regel till fots och man använder fasta och provisoriska hagar utefter flyttlederna. Renarna släpps första maj för kalvning. Samebyn har tre vinterbetesgrupper och fortfarande under kalvningen är grupperna på skilda områden. I slutet av augusti påbörjas slakten som sedan pågår under hela hösten. När snön kommer i slutet av oktober och november samlas renarna västerifrån för skiljning inför förflyttningen mot vinterbetesmarkerna. Samebyn har egentligen inte någon ordnad flyttning inom åretruntmarkerna, utan renarna betar sig österut och lämnar successivt åretruntmarkerna för att gå in i förvinterbetet. Särskilda svårigheter i samebyns marknyttjande idag För att ge en bra förståelse för hur en vindkraftanläggning kan komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet görs nedan en redogörelse för de svårigheter som finns inom samebyns nuvarande marknyttjande inom hela dess betesområde. Skogsbruk Malå sameby betraktar skogsbruket som den omgivningsfaktor som har störst påverkan på renskötseln inom samebyns marker. Skogsbruket täcker en mycket stor del av landskapet och avverkningsformerna gör att påverkan på betesförutsättningarna blir stora. Samebyn har dock ett gott samarbete med både bolagsskogsbruket, Sveaskog och de enskilda markägarna. 19

20 4Stambanan Vid flyttningen mellan åretruntmarkerna i väster och vinterbetesmarkerna i öster sker årligen passage av stambanan. Samebyn ser både svårigheter och möjligheter med denna passage. En aspekt är att samebyn idag måste bromsa renarna så att de inte kommer ned till stambanan för tidigt på vintern. Om man misslyckas med detta följer renarna i regel stambanan söderut varpå risken för påkörningsolyckor och för sammanblandning med renar från andra byar ökar. Samebyn kan också dra nytta av att det finns ett stängsel utmed stambanan. Renskötarna kan använda det som ett uppfångande stängsel och nyttja det för samlingsplats under flytten. Gruvor och täkter Gruv- och prospekteringsverksamheten har varit och är livlig inom Malå samebys marker vilket i regel innebär förluster av betesmarker. De områden som har gått förlorade för rennäringen är bl.a. gruvområdena i Kristineberg, Storliden och Maurliden. Nya gruvor planeras i Vargbäcken och Norrliden, i den senare är en provgruva redan i drift. Vattenkraftutbyggnad Utbyggnaden av Skellefteälven har genom de dämningar som gjorts medfört bl.a. betesförluster för samebyn. Det har också blivit svårare att genomföra förflyttningar i anslutning till älven då isförhållandena inte är pålitliga. Även det tidigare viktiga fisket för samebyns medlemmar har påverkats negativt av vattenkraftutbyggnaden genom utbyggnadens storskaliga påverkan på fiskbestånden. Bebyggelse och annan exploatering Skellefteå flygplats ligger mitt i vinterbeteslandet på en viktig hedmark. Flygplatsen begränsar möjligheterna att använda betet på heden. Andra svårigheter med åtkomst till bete finns bl.a. vid en golfbana söder om Skellefteå samt vid Bureå samhälle. Vindkraftens utbyggnad För närvarande pågår en omfattande projektering inför utbyggnaden av vindkraft. Blåbergsliden är en av de anläggningar som planeras att uppföras inom Malå samebys betesmarker men för flera andra anläggningar är tillstånden klara eller tillståndsprocessen igång. Idag finns en vindkraftanläggning på Hornberget med fem vindkraftverk. Tillstånd har givits för en vindkraftanläggning med 23 vindkraftverk på Nådagubbliden vid Ytterberg. Två vindkraftanläggningar vid Jokkmokksliden resp. Storliden norr om Malå med sammanlagt ett 18 vindkraftverk har fått tillstånd. Vid Sikeå inom samebyns vinterbetesmarker finns tillstånd för 11 vindkraftverk. Det är dessutom troligt att fler anläggningar kommer att uppföras inom samebyns betesmarker. Andra svårigheter Samebyn är fortfarande delvis drabbad av Tjernobylolyckans följdverkningar med en del cesium kvar i lavmarkerna vilket innebär att utfodring är nödvändigt inför slakt under vintern för att nå ner till godkända värden. 20

21 4 Denna aspekt kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Holmen Energi AB har för avsikt att 4.2 Samebyns markanvändning inom närområdet genomföra ett särskilt samråd med samebyn i syfte att få underlag för en sådan beskrivning. Områden av riksintresse för rennäringen Inom samebyarnas betesmarker kan en stor andel av arealen pekas ut som riksintresse. Upp till närmare 30 % av en samebys marker kan få denna status. Vid sidan av olika typer av betes-, kalvnings- och trivselområden kan även flyttleder och svåra passager ges status som riksintresse för rennäringen. Utredningsområdet för vindkraft berör inte något område som utpekats som riksintresse för rennäringen. Det berör inte heller områden som pekats ut som strategiska platser eller som särskilt viktiga områden för renen. Det närmaste riksintresset är en flyttled som passerar ca 1 km nordväst om utredningsområdet. I övrigt finns det flera betesområden som är av riksintresse inom ett par kilometer från Blåbergslidens utredningsområde, både norrut, västerut och österut. 21

22 5 Mark och vatten Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Blåbergsliden med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 5.1 Markanvändning Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs av Holmen Energi AB. Skogsbestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar med gran och tall. Centralt i utredningsområdet finns stora hyggen och ungskogar. Endast mindre bestånd med äldre, snart avverkningsmogen skog finns i utredningsområdet. Till följd av skogsbruket är vägnätet väl utbyggt i utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byarna öster om utrednngsområdet där det kustnära odlingslandskapet tar vid. Utredningsområdet ingår också Malå samebys vinterbetesområdet för renar. Berg, grus och mineral Det finns inga undersökningstillstånd eller andra mineralintressen i eller i närheten av utredningsområdet. Inga naturgrusförekomster från länsstyrelsens naturgrusinventering är noterade i utredningsområdet. 5.2 Vattentillgångar Några vattenskyddsområden eller vattentäkter berörs inte av den planerade vindkraftutbyggnaden. Enligt SGU:s brunnsregister finns inga brunnar inom utredningsområdet. 22

23 6 Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga 6 Samhällsförutsättningar förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Den planerade vindkraftanläggningen ligger i Skellefteå kommun. Den ligger ca 29 km sydväst om Skellefteå och drygt 16 km nordväst om Burträsk. 6.1 Skellefteå kommun Skellefteå kommun är till ytan en stor kommun. Med sina km 2 är den Sveriges 12:e största kommun. Skellefteå kommun är en kustkommun som ligger i nordöstra delen av Västerbottens län. Knappt personer bor i Skellefteå kommun och majoriteten, ca personer, bor i huvudorten Skellefteå. Ytterligare personer bor i orterna Ursviken och Skelleftehamn, vilka är mer eller mindre sammanväxta med Skellefteå. Andra större orter är Bureå, Kåge, Byske, Burträsk och Boliden. Merparten av kommunens arbetsföra befolkning jobbar inom tillverknings- och utvinningssektorn. Gruvbolaget Boliden AB och det kommunalägda energibolaget Skellefteå Kraft AB är två stora arbetsgivare. Andra brancher som sysselsätter många människor är vård- och omsorgssektorn samt handel- och kommunikationssektorn. Skellefteå kommun följt av Västerbotten läns landsting är de största arbetsgivarna i kommunen. Umeå Universitet har ett campusområde i Skellefteå med för närvarande ca 500 studenter. 6.2 Bygden kring utredningsområdet Området öster om utredningsområdet är relativt tätt befolkat och det finns flera större byar. Befolkningen är främst koncentrerad till åkermarkerna längs med dalgångarna. Väster om utredningsområdet domineras landskapet av skogsmark och här är det betydligt mer glest befolkat. Här finns endast enstaka mindre byar. Byarna Ljusvattnet, Nedre Burliden, Brännkälen, Stora och Lilla Blåbergsliden samt Brännvattnet ligger inom ca fem km ifrån den planerade vindkraftanläggningen. Därtill finns ett antal mindre byar och grupper av hus. Inom 5 km från utredningsområde finns 197 bofasta. Inom 10 km från utredningsområdet bor 1137 personer. Bergliden och Bjurfors som ligger ca 7 respektive 6 km ifrån anläggningen har utsikt mot området. Södra och Norra Åbyn samt Järvtjärn har ca 6 km till närmaste vindkraftverk och anläggningen kan möjligen ses från dessa byar. Först beskrivs byarna som ligger i närheten av delområdet Ljusvattnet och därefter beskrivs byarna vid Risåkläppen. 23

24 6Ljusvattnet Ljusvattnet ligger vid de båda sjöarna Inre och yttre Ljusvattnet, kring vilka bebyggelsen är spridd. Byn ligger i en dal och är omgiven av höjder. Gårdarna ligger vid skogsbrynen och åkermarkerna sluttar ner mot sjöstränderna. Ljusvattnets historia går långt tillbaka i tiden. År 1539 fanns sju bönder här och senare räknades 12 gårdar som stamhemman i Ljusvattnet. Ljusvattnets storhetstid var på 1950-talet, och då uppgick befolkningen till ca 700 personer. Då fanns det affärer, skolor och bagerier i byn. Invånarantalet har sjunkit kraftigt sedan dess och ligger numera på drygt 150 personer. Idag är affären och skolan nedlagda men det finns fortfarande en del verksamhet kvar i byn, såsom restaurang och cateringverksamhet i skidstugan, islandshästridning samt ett kapell som används för både begravningar, bröllop och konfirmationer. Några andra mindre företag, t ex. Ljusvattnets Rep och Svets håller också till i byn. I byn finns en byaförening, en idrottsförening (Ljusvattnets IF) och en kapellförening. Friluftsfrämjandet har en lokal förening i Ljusvattnet. I övrigt är Ljusvattnet känt för sina spelemän, Ljusvassarna, som spelar fiol och dragspel och uppträder vid midsommarfirandet varje år. Södra och Norra Åbyn Södra och Norra Åbyn ligger på var sin sida om sjön Neboträsket. Tillsammans bor det drygt 100 personer i de båda byarna, jämnt fördelade på båda sidor om Neboträsket. Gränserna mot andra byar i norr och söder är ganska flytande. Markerna kring Neboträsket har varit viktiga jordbruksmarker allt sedan området koloniserades av bönder för ca 700 år sedan. Än idag är åkermarkerna öppna och breder ut sig från skogbrynen ner mot sjön. I Norra Åbyn finns ett naturbruksgymnasium med inriktning mot skogsbruk, hästhållning, jakt och natur. Järvtjärn Järvtjärn med omgivande småbyar är en jordbruksby med drygt 50 invånare mitt emellan Skråmträsk och Norra och Södra Åbyn. Järvtjärn ligger intill sjön med samma namn där man kan bada, naturcampa och grilla. I byn finns en bygdegård som kan hyras för festtillfällen. Västra och Östra Skråmträsk Västra och Östra Skråmträsk ligger på var sin sida om Skråmträsket och är omgivna av åkermark. Runt om Skråmträsket bor idag drygt 250 personer. Här finns en skola (årskurs 1-5) samt en förskola. En ICAaffär och ett antal företag bedriver verksamhet i byn. I Skråmträsk Kvarn bedrivs café på somrarna. I Skråmträsk finns flera aktiva föreningar såsom flera jaktföreningar för småvilt- och älgjakt, byaförening, jaktvårdskrets, bönhusförening och fiskeföreningen Kyrkbäckträskets intresseförening. Föreningen Framtidsbyar är en intresseorganisation för Skråmträsk by och flera andra byar som ingår i Skråmträsk skolområde. Föreningen ger ut tidningen Framtidsbladet som utkommer med ca 5 nummer per år. 24

25 6 Brännkälen och Brattfors ligger på ömse sidor om Bureälven, vid foten av Furuberget. Bebyggelsen Brännkälen/Brattfors och Brönstjärn ligger traditionellt på höjderna medan åkermarkerna vetter ner mot älven. Byarnas åkermark övergår i Brönstjärns jordbruksmark österut. Nedom byn Brönstjärn ligger en sjö med samma namn där man kan fiska abborre och gädda. I Brönstjärn finns flera föreningar och ett revysällskap. I byns centrala del ligger ett 2 ha stort naturbetesområde som är av riksintresse för naturvården. Tillsammans bor det ca 60 personer i Brännkälen, Brattfors och Brönstjärn. Bjurfors och Bergliden Längs de bördiga markerna vid Finnforsån ligger en hel rad med sammanväxta byar. Bjurfors och Bergliden är de största av byarna och är även dessa jordbruksbyar som till stor del fortfarande har öppna åkermarker. Det bor sammanlagt 180 personer i byarna längs med ån. Bjurfors och Bergliden med omgivande byar ingår i Skråmträsk skolupptagningsområde och således också i Föreningen Framtidsbyar. Tväråbyn och Bjurbäck Tväråbyn och Bjurbäck ligger intill Bureälven, ca 2 km norr om delområde Ljusvattnet. Husen ligger i sluttningen ner mot älven och omges av åkermark, vilket tyder på att jordbruk varit en viktig näring i byarna. Idag finns det fyra bofasta i Tväråbyn men inga i Bjurbäck. Stora och Lilla Blåbergsliden Stora och Lilla Blåbergsliden ligger längs med en större grusväg som går mellan Ljusvattnet och riksväg 364. I Lilla Blåbergsliden finns idag bara fritidsbostäder men i Stora Blåbergsliden bor två personer permanent. Det finns även en bofast i Storträskliden som ligger mellan Stora och Lilla Blåbergsliden. Berget Stor-Blåbergsliden ligger precis brevid byn med samma namn och är med sina 374 m.ö.h. den högsta toppen inom en mils radie. På berget finns militära länkstråk. Risåkläppen och Degernäs Risåkläppen och Degernäs är två små byar/gårdsgrupper som ligger nära varandra vid vägen strax väster om delområde Risåkläppen. I dessa två byar finns det idag inga permanentboenden. I Risåkläppen finns en jaktstuga med tillhörande slakteri som nyttjas av de som jagar i området. Brännvattnet Husen i byn Brännvattnet ligger i sluttningen ner mot sjön med samma namn. Byn ligger ett par km sydväst om delområde Risåkläppen. Här finns idag inga bofasta men ett flertal fritidshus. Storbrännan Storbrännan är en by med omkring 40 invånare som ligger längs med riksväg 364. Villvattnet Villvattnet är en by belägen vid sjön med samma namn. För ca 80 år sedan bodde 150 personer i den då blomstrande jordbruksbyn. Numera ligger befolkningen runt 12 invånare men på somrarna mångdubblas befolkningen. På halvön i sjön Villvattnet finns en tävlingsanläggning för olika typer av körning 25

26 6med hästar. Villvattnets körförening är en aktiv förening som varje år anordnar körläger och körtävling, som lockar besökare över hela landet. 6.3 Luftfarten I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Den planerade vindkraftanläggningen vid Blåbergsliden ligger ca 33 km från Skellefteå flygplats. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. 26

27 7 Skadeförebyggande åtgärder 7 I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. Till skadeförebyggande åtgärder räknas: - bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden - åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer - begränsning av markskador i anläggningsskedet - val av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer - m.m. 27

28 7Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor 7.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.10 Åtgärder för att begränsa risker 28

29 8 Bedömda konsekvenser 8 I detta kapitel kommer FB Byggkonsult att redovisa projektets bedömda konsekvenser över en rad aspekter. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc. 8.1 Metodik Kapitel 7 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Blåbergsliden. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 6). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som kan vara aktuella att genomföra och som är åtaganden som Holmen Energi AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. 29

30 8Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 2. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landsakpsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser 8.2 Bedömda konsekvenser vindkraft Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. 30

31 7 Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Analysen kommer att visa för vilka av miljökvalitetsmålen som vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Havsmiljöförordningen! Vindkraftetableringen vid Blåbergsliden bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. 31