Kartläggning av forskning om städer och hållbar stadsutveckling interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära

Transkript

1 Kartläggning av forskning om städer och hållbar stadsutveckling interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära Författare: Henrik Nolmark Mats Jarnhammar Susanne Edfeldt-Sjöling Node: Nolmark Development

2 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning Finansiering av FoU FoU-aktörer Analys Node: Nolmark Development 2(16)

3 Sammanfattning I rapporten presenteras en övergripande kartläggning av det svenska FoU-landskapet inom hållbar stadsutveckling. Inledningsvis för vi ett resonemang om kunskapsområdet stadsutveckling och redovisar studiens avgränsningar och tyngdpunkt. Därefter beskriver vi kortfattat de viktigaste finansiärerna och utförarna av FoU. Rapporten avslutas med analys och en beskrivning av fem nivåer av samordning och samarbete mot en Swedish Research Area för stadsutveckling, från rent informationsutbyte till fullständig samordning av FoU-resurserna inom området. För att kunna hantera stadens komplexitet krävs nya typer av kompetens, och satsningar på inter-, multi- och transdisciplinärt kunskapsbyggande. Helhetssyn på stadsutveckling behövs även inom forskningen. Vidare behövs en bättre balans mellan agerande och reflekterande forskning, samt att stärka U-et i FoU. Innovationsmiljöer för stadsutveckling bör skapas för att policy (ung. offentlig sektor), praktik (ung. privat sektor) och akademisk forskning skall mötas i gemensamt kunskapsbyggande, lärande och innovationsarbete. Genomgången av FoU-miljöer visar att det idag finns en relativt god, om än något fragmenterad, kompetensbas i Sverige för att vidareutveckla och bygga upp de former av kompetens och ny kunskap om städer och stadsutveckling som motsvarar utmaningarna inom området. Det finns en god mottagningskapacitet för framtida finansiering av enskilda forskningsprojekt och programsatsningar från myndigheterna, men också en potential att bygga upp ett nationellt nätverk av lokala och/eller regionala kunskaps- och innovationssystem, där Mistras satsning Urban Futures tillsammans med aktörerna i Göteborgskonsortiet lägger grunden för ett sådant i Västsverige. Mistras satsning på Urban Futures (sammanlagd volym inklusive lokal och regional samfinansiering ca Mkr/år) kan betraktas som unik i Sverige, och även internationellt inom urbanforskning genom att själva avsikten är att skapa en stark aktör, med långsiktighet och tillräcklig storlek för att kunna bedriva högkvalitativt mång- och tvärvetenskapligt kunskapsbyggande i samverkan mellan forskare och praktiker. Ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling behöver dock fler än en stark miljö, vilket syns svårt att uppnå med den avsaknad av strategisk samverkan som råder idag. Kartläggningen av FoU-finansiärer visar att det, trots att det finns en stor potentiell finansieringsresurs hos berörda myndigheter, forskningsråd m.fl., idag endast är marginella summor som går till FoU inom stadsutveckling av det slag som motsvarar kriterierna för denna kartläggning, enligt vår bedömning mindre än 1 % av den totala finansieringsvolymen hos de större FoU-finansiärerna. Systematiskt samarbete och samordning mellan FoU-finansiärerna förekommer endast i ringa omfattning inom stadsutvecklingsområdet, och vi har under kartläggningen endast hittat ett fåtal exempel på gemensamma satsningar. Vidare saknas i Sverige en aktör med övergripande och samlat ansvar för kunskap och kompetens inom området, motsvarande t.ex. Vägverkets ansvar för FoU inom vägtransportsystemet. Ett mer systematiskt utbyte av information och samplanering av de enskilda FoU-finansiärernas satsningar skulle bidra till att förstärka kunskapsutvecklingen och kompetensbasen inom stadsutvecklingsområdet, men för att understödja utvecklingen mot ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling krävs en högre grad av samverkan, att man kontinuerligt och systematiskt samordnar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kunskaper. Node: Nolmark Development 3(16)

4 1 Inledning Nolmark Development AB (Node) har getts i uppdrag av Delegationen för hållbara städer att göra en kartläggning av pågående forskning (i Sverige) om hållbara städer avseende interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära forskning. Kartläggningen skall bidra till Delegationens arbete med att främja en ökad forskningssamordning inom området. I denna rapport redovisas kartläggningen med avseende på FoU-miljöer (kompetensbas) och FoUfinansiärer. Följande konkreta punkter ingår i kartläggningen: Kartläggning av finansiärerna och deras aktuella satsningar, med avseende på: o Huvudinriktning inom kunskapsområdet o Eventuella samarbetspartners o Volym i SEK/år och totalt o Tidsram, lång-/kortsiktig satsning Kartläggning av de mest intressanta FoU-miljöerna, och om det finns särskilt intressanta projekt. 1 Analys av det kartlagda FoU-landskapet för stadsutveckling i Sverige. 1.1 Kunskapsområdets karaktär Utgångspunkt i beskrivningen av kunskapsområdet tas i ord som helhetssyn, sektorsintegrering, systemlösningar. Det gäller faktiska situationer, men kanske framförallt är det en fråga om vilket förhållningssätt man har till stadsutveckling, och hur kunskap för stadsutveckling 2 genereras. Globalisering av ekonomin, miljö- och klimatmässiga problem, stark migration, social segregation och skillnader i livskvalitet ställer stora krav både på såväl beslutsfattare som praktiker inom berörda verksamheter beträffande det kunskaps-, informations- och dataunderlag som ligger till grund för städernas utvecklingsstrategier och konkret planering. Globalisering och individualisering löper parallellt. Lokala traditioner, lokal kunskap och livsformer utmanas både av ny teknologi och nya socio-kulturella uttryck och livsstilar. Ökad internationell konkurrens, ekonomisk attraktionskraft och kreativitet skall balanseras mot ekologiska och sociala mål om hållbar stadsutveckling. Stadsutveckling har ofta inbyggda konflikter mellan motstridiga intressen, politiska mål och värderingar. Kunskap används som argument för alla parter och går ofta på tvärs genom etablerade kunskapsfält och samhällssektorer. Kunskap om städers utmaningar är av naturen komplex, sammansatt, flerdisciplinär och tvärsektoriell. Och den förändras ständigt, arbetar mot rörliga mål. I den schematiska figuren (fig 1) representerar cirkelsegmenten olika sektorer i stadsutveckling, medan stadsutveckling som integrerad verksamhet motsvaras av området innanför den inre cirkeln, där också gränserna mellan sektorerna blir mindre tydlig. På motsvarande sätt kan man beskriva uppdelningen i expertisområden eller vetenskapliga discipliner, medan mång- och tvärvetenskap är det som sker när vi närmar oss området innanför cirkeln. Exempelvis kan man säga att en fråga om behandling av avloppsvatten sker främst inom en viss sektor (VA), d.v.s. längre ut i ett segment, medan biogas är en fråga som berör flera sektorer (VA, energi, transport, avfall m.fl.), och därmed hamnar närmare mitten. 1 Kartläggningen är övergripande, varför enskilda forskare, institutioner och projekt inte beskrivs i rapporten. 2 För att kunna arbeta med policy och praktik för en hållbar stadsutveckling behöver man kunskap och förståelse om såväl hållbar som ohållbar stadsutveckling. Vi använder därför genomgående begreppet stadsutveckling för kunskapsområdet, utan distinktionen hållbar. Node: Nolmark Development 4(16)

5 Fig. 1: Stadsutveckling som sektorsintegrerad verksamhet motsvaras av området innanför inre cirkeln Kriterier/karaktäristika För att identifiera relevant FoU för kartläggningen har ett antal kriterier/karaktäristika ställts upp: - Behandlar gränsöverskridande urbana frågor/problem, d.v.s. frågor som inte kan lösas enbart inom en traditionell sektor/förvaltningsdomän, och där flera olika typer av expertis måste samverka för att få fram lösningar. - Behandlar frågorna med system- och helhetssyn, med avseende på stadsmiljön och stadsutvecklingsproblematiken. - Behandlar samspelen mellan människa stadslandskap teknik organisation ekonomi osv. - Forskning som sker i möten och samspel mellan olika discipliner, d.v.s. mång- och tvärvetenskapliga ansatser och metoder. - Praktiknära kunskapsuppbyggnad, d.v.s. transdisciplinära angreppssätt och metoder i samverkan mellan forskare och andra stadsutvecklingsaktörer. Avgränsningarna är svåra, och vi har undvikit att sätta upp alltför rigida sorteringsgränser. Snarare har vi använt kriterierna som referenspunkter, och inkluderat i kartläggningen sådana aktiviteter som håller sig tillräckligt nära referenspunkterna. För att bli operativt användbar har vi dock undvikit att vara alltför inkluderande, för att undvika att hamna i att kunskapsbyggande för stadsutveckling är allt och inget. Utöver den FoU som beskrivs i denna kartläggning finns inomdisciplinär forskning finansierad av forskningsråd eller genom universitetens fakultetsmedel, och FoU som är relevant för stadsutveckling men i första hand betjänar en viss sektor. Exempel på det senare är FoU inom vägtransportområdet finansierad av Vägverket. En ytterligare avgränsning som gjorts mer av praktiska skäl är att kartläggningen inte tar upp forskning finansierad genom utländska källor, t ex EU. Vi tar heller inte med forskning som bedrivs utanför Sveriges gränser, även om finansiären har säte i Sverige (t ex delar av Sidafinansierad FoU och Volvos forsknings- och utbildningsstiftelsers finansiering av FoU inom programmet Future Urban Transport). Vi vill dock framhålla att kunskapsområdet är internationellt, där kunskap, kompetens och finansiering ingår i internationella system. Relationen mellan den internationella dimensionen och den FoU-finansiering som redovisas i denna rapport bör diskuteras vid framtida överläggningar mellan finansiärerna. Node: Nolmark Development 5(16)

6 2 Finansiering av FoU En mångfald statliga myndigheter, stiftelser och företag finansierar FoU inom stadsutvecklingsområdet. Vår bedömning är att den totala finansieringsvolymen för interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära forskning om stadsutveckling är ca Mkr/år. 3 Detta motsvarar ca 0,7 % av den totala finansieringsvolymen hos FoU-finansiärerna (8-10 miljarder kr per år). Därutöver finansieras forskning som kan ha viss relevans för stadsutvecklingsområdet, men som antingen är av mer inomvetenskaplig karaktär eller behandlar frågor inom en viss sektor, och därmed inte motsvarar kriterierna för den här kartläggningen. De största enskilda finansiärerna är Formas, Mistra, Vägverket och Vinnova. Övriga statliga finansiärer är Sida, Banverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Vetenskapsrådet. Bland övriga finansiärer kan nämnas Stiftelsen Arkus, KK-stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond, Sveriges kommuner och landsting och Ax:son-Jonssonstiftelsen. Boverket är en viktig myndighet inom området men har inga egna forskningsmedel. Tillväxtverket är inte FoU-finansiär men i vissa programstöd ingår medel till kunskapsutveckling. Forskningsrådet Formas Formas har ansvar för forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad. Genom årliga utlysningar finansieras projekt inom stadsutveckling, med en finansieringsvolym av ca Mkr/år. Till större delen handlar det dock om enskilda projekt snarare än ämnesövergripande och tvärvetenskapliga program. Formas genomförde under 2007 en särskild utlysning med inriktning på samordnad stadsutveckling, totalt 30 Mkr under tre år. Under hösten 2009 avsätter Formas 5Mkr/år för åren i en utlysning med följande prioriteringar inom stadsutveckling: Processer och former för lokal och regional samverkan för implementering av strategiska fysiska förändringar. Fysiska strukturer som främjar teknikutveckling och handlingsmönster i riktning mot resurseffektivitet, minskad energianvändning och miljöbelastning. Arkitektur och stadsbyggnad som bidrar till att skapa attraktiva, intressanta, trygga och säkra platser för sociala möten, förflyttningar, handel och rekreation. Samfinansiering söks främst med SKL/ kommuner/kommunala företag, Energimyndigheten, Vägverket, Banverket, Vinnova och Naturvårdsverket, RAÄ. Samverkan förutsätts också ske med Mistras pågående satsning Urban Futures. Inom ramen för det europeiska samverkansprojektet URBAN-Net finansierar Formas de svenska deltagarna i ett antal forskningsprojekt, totalt ca 10 Mkr , och man planerar en ny utlysning under Formas avsätter för denna utlysning totalt 30 Mkr under 3 år. Total finansieringsvolym för den forskning som avses i studien bedöms vara ca 15 Mkr per år. Formas totala forskningsfinansiering är ca 800 Mkr per år. Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) Mistra investerar i starka forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Mistras satsning Urban Futures lägger tonvikten inom mång-, tvär- och transdisciplinärt kunskapsbyggande om städer och stadsutveckling. Satsningen omfattar upp till ca 15 Mkr/år under en tioårsperiod. Som resultat av en utlysning genomförs satsningen tillsammans med ett konsortium i Göteborgsregionen, där parterna i konsortiet bidrar med resurser i samma storleksordning som Mistra. Den sammanlagda volymen inom 3 De angivna finansieringsvolymerna är i de flesta fall en mycket överslagsmässig bedömning. Det beror dels på att relevant FoU hos vissa finansiärer ryms under andra rubriker, dels på att det under rubriken stadsutveckling kan rymmas FoU som inte faller inom ramen för denna utredning. För att få fram mer precisa siffror krävs ett djupare utredningsarbete än vad som har varit möjligt inom ramen för detta uppdrag. Node: Nolmark Development 6(16)

7 Mistra/Göteborgs-centret förväntas bli minst 30 Mkr/år. Mistra investerar årligen i storleksordningen 200 miljoner kronor för forskning. VINNOVA Den första utlysningen Miljöinnovationer inom programmen Innovationer för en hållbar framtid och Säkra och uthålliga transporter genomförs under hösten Syftet med utlysningen är att skapa möjligheter att införa ny miljöanpassad teknik som bidrar till hållbar produktion och konsumtion samt hållbara transporter. Tekniken ska samtidigt bidra till ekonomiskt värdeskapande och kunskapsuppbyggnad i Sverige. Resultaten ska skapa nya affärsmöjligheter samt stärka och bidra till att förnya etablerad industri och teknik i Sverige. Ansökan kan göras inom ett eller flera av följande delområden: Hållbart nyttjande av naturresurser IT för miljö Hållbar stadsutveckling Effektiv energianvändning För första utlysningen finns avsatt en budget på upp till 30 Mkr/år under 5 år. I dagsläget är det svårt att avgöra hur stor del av denna budget som kommer att falla inom stadsutvecklingsområdet. VINNOVAs totala årliga forskningsfinansiering ligger kring 2 miljarder. Vägverket Vägverkets FoU-ansvar relateras främst till verkets ansvar inom vägtransportsystemet. I Vägverkets plan för utveckling finns 10 utmaningar och drygt 30 satsningsområden. Under utmaningen Attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem ingår bl a satsningsområde 31: Nya metoder och angreppssätt som stödjer en hållbar stadsutveckling och 34: Nya tätortslösningar anpassade till oskyddade trafikanters behov. I dagsläget finansierar Vägverket FoU/FUD om trafik i hållbar stadsutveckling inom sitt s.k. virtuella FUD-centrum RPD (består av 17 parter; konsulter och högskole/univ inst). I planeringen inför 2010 bedöms finansieringsvolymen komma upp i ca 9 Mkr under Vägverket har en budget på 380 mkr 2009 till utvecklingsarbete (FUD) 4. Vägverket är också en av parterna bakom projektet Den goda staden, se nedan. Banverket Banverkets sektorsansvar inom järnvägsområdet innebär bland annat att Banverket ska initiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning inom området. Banverket är en av parterna i projektet Den Goda Staden och finansierar i övrigt ett fåtal projekt inom stadsutvecklingsområdet. Total finansieringsvolym ca 2-4 Mkr/år. Banverket förfogar över cirka 55 miljoner per år för FUD. Energimyndigheten Uthållig kommun Energimyndigheten stöttar forskning och utveckling för ny kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Av intresse för den här kartläggningen är främst programmet Uthållig kommun, där man i samverkan med kommuner och forskningsutförare arbetar med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling, bl a inom temaområdet fysisk planering. Det kommande forskningsprogrammet ( ) inom Uthållig kommun ( ) omfattar totalt 20 Mkr under treårsperioden, varav drygt 3 Mkr/år bedöms ligga inom ramen för denna kartläggning. Uppgift om total finansiering saknas. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets forskning stödjer ekologiskt, social och ekonomiskt hållbar utveckling med fokus på den ekologiska dimensionen. 4 Strikt sett finansierar VV inte forskning. Däremot ingår som en självklar del i förvaltning och utveckling av vägtransportsystemet och dess användning att avsätta resurser till det som definieras som utvecklingsarbete (FUD) Node: Nolmark Development 7(16)

8 Inga av de forskningsprogram som man finansierar har stadsutveckling som huvudfokus, men några satsningar har en urban dimension av intresse för kartläggningen, t ex LETS 2050 Hållbara energi och transportsystem och Klimatverktyg (CLIMATOOLS). Även inom programområden avfall, markföroreningar, hållbara hushåll, m.fl. finns enskilda projekt och delprojekt av intresse. Den totala finansieringsvolymen bedöms vara ca 2-4 Mkr/år. Naturvårdsverkets totala årliga forskningsfinansiering är ca 100 Mkr/år. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet (RAÄ) leder och deltar i kulturarvssektorns arbete med att bygga upp kunskap om kulturmiljöns innehåll och förändring. FoU-programmet för kulturmiljöområdet efterfrågar forskning om hållbar utveckling inom tre temaområdena: Moderna kulturarv, Landskap med historia och Plats och tradition. De tre temaområdena kan innehålla forskning om t ex urbana landskap, stadsomvandling och fördjupad kunskapsuppbyggnad kring det moderna stadslivet och dess miljöer. RAÄ har också möjlighet att beställa fördjupningar i anslutning till RAÄ:s uppdrag, t ex kring hållbara städer. Total finansieringsvolym inom området bedöms vara 1-2 Mkr/år, men i det kommande FoU-programmet för perioden fram till 2015 har RAÄ möjlighet att lyfta fram stadsfrågorna ytterligare. RAÄ:s FoU-anslag har de senaste tre åren varit omkring 14 miljoner kronor.. Sida Sidas stöd till stadsutvecklingsforskning är begränsat och omfattar främst insatser direkt riktade till utvecklingsländerna. F.n. diskuteras ett Sida-stöd till Mistra/Göteborg Centre for Urban Futures. Utöver detta stöds enstaka svenska projekt/forskare genom Uforsk. Total finansieringsvolym ca 4-6 Mkr/år. Sidas totala budget för forskningsanslaget var för 2009 ca 1 miljard och beräknas för 2010 till 800 miljoner. Vetenskapsrådet (VR) VR ger stöd till grundläggande forskning inom forskningsinfrastrukturer, medicin, humaniora och samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknikvetenskap samt utbildningsvetenskap. Utöver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. VR har inte stadsutveckling som utpekat ämnesområde, men en sökning i VRs databas visar att VR finansierar projekt av relevans för denna studie. Vår bedömning är att finansieringsvolymen inom området är ca 2-3 Mkr/år. VR fördelar cirka 4 miljarder årligen till grundforskning. Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Stadsutveckling är inte utpekat ämnesområde för RJ, men ett antal projekt finansieras genom beredningsgrupper inom bl a sociologi, statsvetenskap och historiska vetenskaper. Total finansieringsvolym för stadsutveckling bedöms vara ca 1-2 Mkr/år. RJ beviljar 2009 ca 250 Mkr till forskning. Stiftelsen Arkus Stiftelsen Arkus uppgift är att stärka de projekterande arkitekternas kompetens, bl a genom att finansiera FoU med betoning på utvecklingsarbete. Man tar också initiativ till strategiska FoUinsatser med inriktning mot arkitektföretagens behov och informerar om FoU-resultaten genom publikationer, artiklar och seminarier. Man stödjer ett antal ganska små projekt (mellan 50tkr och 500tkr), totalt max 3 Mkr/år. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)stödjer forskning vid Sveriges högskolor och nya universitet som sker i samverkan med näringslivet. KK-stiftelsen ska bygga upp profilerade forskningsmiljöer vid de nya universiteten och högskolorna, främja kunskapsoch kompetensutbyte mellan högskola och näringsliv och främja IT-användningen i Sverige. Node: Nolmark Development 8(16)

9 Stadsutveckling är inte utpekat ämnesområde för KK-stiftelsen, men ett antal projekt finansieras, totalt ca 2-4 Mkr/år. Det totala stödet 2008 var 242 Mkr. SKL, Sveriges kommuner och landsting Stads- och tätortsutveckling är en av rubrikerna i SKL s Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting. SKL bedömer att ca 5 Mkr/år avsätts till stadsutvecklingsområdet, varav en del går till handböcker och implementeringsinsatser. Boverket Boverket är inte FoU-finansiär men lägger uppdrag av utvecklings/utredningskaraktär som bidrar till kunskapsutvecklingen inom området. Tillväxtverket Tillväxtverket har ingen reguljär FoU-finansiering, men i vissa programstöd ingår kunskapsutveckling. Tillväxtverkets program Miljödrivna marknader ( ) har viss relevans för stadsutvecklingsområdet. Projektet Den goda staden Projektet Den goda staden vill i konkret handling åstadkomma samarbete mellan den nationella, regionala och kommunala nivån i frågor om stadsutveckling och transporter. I projektet samverkar Banverket, Boverket och Vägverket med Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommuner samt Sverige kommuner och landsting. Målet är att finna kreativa lösningar i samhällsbyggande och stadsutveckling och att skapa förståelse för vad som möjliggör utveckling mot ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Utredarna ser projektet som ett intressant exempel på hur man kan skapa en kontinuerlig, långsiktig kunskapsarena för stadsutveckling, i det här fallet med viss tonvikt på transporter och fysisk planering. Node: Nolmark Development 9(16)

10 Tabell 1: Sammanställning av FoU-finansiärer Finansiär Volym Inriktning Formas Mistra Vägverket Sida 15 Mkr/år (ca 2% av total finansiering) 15 Mkr/år (ca 8%) 9 Mkr/år (ca 3%) 4-6 Mkr/år (<1%) Samhällsbyggnad, fysiska strukturer, arkitektur, stadsbyggnad, processer och former för samverkan, m.m. Mistra/Göteborg Centre for Urban Futures - Socio-ekonomi och kultur - Urban metabolism - urban komplexitet - urban governance Transportsystem i tätorter och storstäder, samhällsplanering, metoder och angreppssätt, oskyddade trafikanter Fattigdom, utvecklingsländer Banverket Naturvårdsverket Vinnova Vetenskapsrådet Riksbankens Jubileumsfond KK-stiftelsen Riksantikvarieämbetet 2-4 Mkr/år (ca 5%) 2-4 Mkr/år (ca 3%) 2 Mkr/år (<1%) 2-3 Mkr/år (<1%) 1-2 Mkr/år (<1%) 2-4 Mkr/år (ca 1%) 1-2 Mkr/år (ca 10%) Tillämpad samhällsmotiverad FoU inom järnvägsområdet Energi- och transportsystem, klimatverktyg, vatten och sanitet Teknik, innovation, affärsmöjligheter. Miljöinnovationer, säkra och uthålliga transporter. Hållbar stadsutveckling ett av flera delområden inom utlysningen Miljöinnovationer. Grundläggande forskning inom alla områden. Enstaka projekt inom stadsutveckling. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Enstaka projekt inom stadsutveckling. Forskning i samverkan mellan högskola och näringsliv. Enstaka projekt inom stadsutveckling. urbana landskap, stadsomvandling, det moderna stadslivet och dess miljöer Arkus Max 3 Mkr/år Utvecklingsarbete, information och strategiska FoU-insatser för arkitektföretagens behov och kompetensstärkande SKL Max 5 Mkr/år FoU, information och implementering för behov i kommuner och landsting Totalt Ca Mkr/år (ca 0,7%) Node: Nolmark Development 10(16)

11 3 FoU-aktörer FoU-miljöer för stadsutveckling finns på många lärosäten och inom näringslivet. Som resultat av tidigare satsningar från bl. a. Formas (Den uthålliga staden, Staden som livsmiljö, Det offentliga rummet) har en mer samlad kompetensbas för mång- och tvärvetenskaplig kunskapsuppbyggnad utvecklats i Stockholm, Malmö/Lund, Göteborg, Örebro och Uppsala. Även i Linköping, Umeå och Luleå finns individuella forskare och specialkompetenser av intresse. Genom Mistras satsning Urban Futures, och i synnerhet genom det rigorösa arbete som gjorts av de tre huvudkandidaterna (Göteborg, Malmö/Lund och Stockholm) har kompetensbasen förstärks ytterligare. Ett konsortium av parter i Göteborgsregionen kommer nu, med stöd av Mistra, att bygga upp ett Centre for Urban Futures, med högt ställda ambitioner. Med Centret som en av huvudaktörerna finns idag en bra bas av individuell kompetens, lokala och regionala FoU-plattformar och nationella nätverk för att bygga upp ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling. 3.1 Huvudkandidaterna i Mistra Urban Futures Här beskrivs de tre huvudkandidaterna i Mistras utlysning om Urban Futures. För att betona potentialen till mång-, tvär- och transdisciplinär kunskapsuppbyggnad presenteras dessa tre regionala plattformar i sin helhet. Samtidigt vill vi betona att inom respektive konsortium finns existerande centrumbildningar, institutioner, forskargrupper och företag av intresse för denna kartläggning. Flera av dessa beskrivs i avsnitt 3.2. Stockholmskonsortiet - International Centre for Urban Transformations Stockholmskonsortiet har utvecklat ett internationellt partnerskap som leds av Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet, och som omfattar representanter från nationella och lokala myndigheter (Vägverket och Stockholm Stad) samt privata sektorn (Tyréns. IBM, Sweco, Vattenfall och Vasakronan). Konsortiets förslag struktureras kring ett antal forskningsområden och aktiviteter 1. Urban Metabolism 2. Livable urban landscapes 3. Governance and Institutions 4. The Global Urban Observatory 5. Urban Laboratory Lund/Malmökonsortiet - Center for Sustainable Urban Transformation Bakom förslaget står Lund Universitet, Malmö Universitet och SLU Alnarp, tillsammans med städerna Hälsingsborg, Lund och Malmö samt Länsstyrelsen i Skåne och Region Skåne. Dessutom består konsortiet av ett antal innovationsinriktade företag och organisationer. Man föreslår inrättandet av ett program för hållbar urbanforskning och -praktik inom två breda interdisciplinära teman; Drivkrafter för förändring bl.a. governance, planering, innovation och konkurrenskraft, livsstilar samt urbana kulturer. Hållbara urbana strukturer, vilket inkluderar resurshantering, klimatanpassning, transport och tillgänglighet, den byggda miljön och offentliga rummet, gröna och blå strukturer samt urbant jordbruk. Node: Nolmark Development 11(16)

12 The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures Göteborgskonsortiet består av Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Universitet, Svenska Miljöinstitutet IVL, Göteborg Stad, Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Konsortiets förslag, innehåller följande övergripande forskningsområden: 1. Socio-ekonomi och kultur: mångfalden av grundläggande behov, kvaliteter och mekanismer som formar socialt liv. 2. Urban metabolism och markanvändning i olika urbana rumsliga skalor och funktioner 3. Att förstå och arbeta med urban komplexitet och hur man underlättar 4. Urban Governance: kunskap och kompetens i konkret policyarbete 3.2 Övriga FoU-miljöer Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet CERUM inrättades av regeringen 1983 med uppgift att initiera och genomföra forskning om regional utveckling, bedriva tvärvetenskapliga forskningsprojekt samt sprida forskningens resultat till olika samhällsintressen. CERUM strävar efter att långsiktigt bygga upp en spetskompetens vid Umeå universitet inom följande områden: Rumslig teori (Urban, regional och rural) Kvalitativ analys av rumsliga processer Rumslig statistik, databaser och GIS Simulering av rumslig struktur och dynamiska förlopp Rumslig policy, implementering samt utvärdering Centrum för Urbana och Regionala Studier (CUReS) Örebro Universitet Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) (tidigare Centrum för stadsmiljöforskning) bildades år 1988 och är en mångvetenskaplig forskargrupp vid Örebro universitet. Centret omfattar 43 forskare och forskarstuderande som representerar ämnena arkitektur, biologi, folkhälsovetenskap, historia, kulturgeografi, medie- & kommunikationsvetenskap, socialt arbete, sociologi och statskunskap. Utifrån dessa ämnen studeras människans förhållande till naturen, boendet och stadens miljö. Särskilt uppmärksammas förändringsprocesser, maktrelationer och intressekonflikter. Vid sidan om forskningen är CUReS också ett forum för utbyte av kunskap och erfarenheter med Sverige och utlandet. Sedan Centrum för stadsmiljöforskning startades 1988 har forskningen gradvis förskjutits från bostadsfrågor till ett bredare fokus som inkluderar stadsutveckling, hållbarhet, stadens och regionens livsvillkor och demokrati. Mot denna bakgrund bytte Centrum för stadsmiljöforskning namn år Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet Chalmers bedriver urbanforskning genom institutionerna för Arkitektur samt Bygg- och Miljöteknik. Fokusområden omfattar; - urban design and planning - structural engineering - the development of the built environment cities, housing, workplaces. Chalmers har även forskning inom urban transport och infrastruktur. Vid Göteborgs Universitet finns ett antal institutioner och centra av relevans. Ex: - Kulturstudier - Socialt arbete - Globala studier - Kulturgeografi Vid Göteborg Research Institute finns forskningskompetens för mångvetenskaplig forskning med fokus på hållbarhet och stora städer. Urban Climate Group vid Node: Nolmark Development 12(16)

13 Department of Earth Sciences driver projekt inom stadens klimat och luftkvalitet samt integreringen av klimatforskning i urban design och planering. Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) är ett nätverk och en platform för interdisciplinär forskning mellan Göteborgs Unviersitet och Chalmers Tekniska Högskola. I samverkan mellan Chalmers och Göteborgs stad har också Urban Laboratory Göteborg (ULG) byggts upp som en plattform för kunskap och kompetens inom stadsutveckling. Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF (Uppsala Universitet) IBF bildades 1994 som ett institut under Uppsala Universitets samhällsvetenskapliga fakultet, och bedriver tvärvetenskaplig forskning inriktad på bostäder, boende och urbana problem - både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Ämnesmässigt har IBF en tyngdpunkt i nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap och kulturgeografi. Ca 40 personer är aktiva inom institutet. Institutionen för Urbana Studier Malmö högskola Vid Malmö högskola finns institutionen Urbana Studier med ett flervetenskapligt forskarnätverk dit forskare med intresse för urbana frågor kan ansluta sig. Syftet med Urbana studier är att skapa en mångvetenskaplig arena och forskningsmiljö för forskning och samtal kring urbana frågor. För att uppnå detta genomförs disciplinöverskridande seminarier och konferenser mellan enskilda forskare, forskarteam och praktiker. Kärnkompetenser finns främst inom arkitektur, stadsbyggnad och byggd miljö, fastighetsföretagande och fastighetsförmedling, miljö och stadens ledning samt urbanhistoria, genus och socialt liv. Institutionen har också en roll inom Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU), som är ett samarbete mellan Malmö högskola och Malmö stad. Verksamheten inom ISU kretsar framför allt kring kunskapsutbyte och kunskapsutveckling för hållbar stadsutveckling. Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet Vid skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad bedrivs forskning inom bla. arkitektur (inkl. stadsbyggnad), samhällsplanering och miljö samt transporter och samhällsekonomi. En förstärkning av skolans ämnesövergripande forskning har nyligen påbörjats inom området hållbar stadsutveckling. Det finns ett antal miljöer vid KTH som inte uttalat arbetar med urbanforskning, men vars kompetens och angreppssätt kan vara av intresse, t ex. avdelningen för miljöstrategisk analys FMS, vars verksamhetsområde är skärningen mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling. Vid Stockholms universitet finns kompetens inom urbanforskning vid Systemekologiska Institutionen, Institutionen för Kulturgeografi, Naturgeografi, Historia samt Sociologi. Kapacitet att arbeta transdisciplinärt och i dialog med användargrupper finns inom Stockholm Resilience Center. Lunds Universitet Urbanforskning vid Lunds universitet täcker många tematiska områden, och sträcker sig från väg- och vattenbyggnad och byggforskning till sociala aspekter av stadsutveckling. Inom institutionen för Arkitektur och byggd miljö bedrivs forskning inom områden som Boende och bostadsutveckling (HDM), Energi och byggnadsdesign, Stadsbyggnad och Urbana studier. Starka forskningsområden vid institutionen för kulturgeografi inkluderar kluster, kreativa miljöer och innovativa urbana områden. Lund har en väletablerad position vad gäller forskning om ekonomisk geografi och sociala frågor så som housing, public spaces and segregation. Ett intressant initiativ är Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS), som samordnar multidisciplinära forskningsprogram inom hållbar utveckling inom universitetet. Centret samarbetar med städer i regionen i området fysisk planering och miljö. Node: Nolmark Development 13(16)

14 Sveriges Lantbruksuniversitet (Alnarp, Ultuna) Vid SLU bedrivs forskning av relevans för kartläggningen inom Institutionerna Stad och Land, Landskapsarkitektur och Landskapsutveckling. Uthållig samhällsbyggnad, USB, under institutionen för Stad och Land bedriver forskning kring hur regioner, städer, bygder och grannskap kan byggas till och byggas om, så att de blir långsiktigt hållbara. MKB-Center är ett nationellt kompetenscenter för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och andra miljöbedömningar av politik/policy, planer, program och projekt. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Institutet har en bred kompetensprofil med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa fordon - transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI bedriver forskning av relevans för stadsutveckling inom bl a forskningsområdena Hållbara transporter, Människan i transportsystemet och samhället och transporterna. 4 Analys För att kunna hantera stadens komplexitet krävs nya typer av kompetens, och satsningar på inter-, multi- och transdisciplinärt kunskapsbyggande. Helhetssyn på stadsutveckling behövs även inom forskningen. Vidare behövs en bättre balans mellan agerande och reflekterande forskning, samt att stärka U-et i FoU. Innovationsmiljöer för stadsutveckling bör skapas för att policy (ung. offentlig sektor), akademisk forskning och praktik (ung. privat sektor) skall mötas i gemensamt kunskapsbyggande, lärande och innovationsarbete. Ansatser till detta finns i Vinnovas och Mistras (Urban Futures) satsningar på senare tid, men behöver ytterligare stärkas. Detta sker dock inte i den utsträckning man kan önska, vilket beror på en rad faktorer; det kräver fler inblandade, tar längre tid och blir därmed också dyrare, finansiärerna har en inbyggd tröghet i systemen som gör det svårt att styra om allokeringen av resurser från mer traditionell forskning, evalueringssystemen passar inte för dessa typer av forskning. Dessutom behöver praktiken tänka om och hitta nya egna roller och resurser för att delta i nya typer av kunskapsutveckling. 4.1 FoU-miljöer - kompetensbas Genomgången av FoU-miljöer visar att det idag finns en relativt god, om än något fragmenterad kompetensbas i Sverige för att vidareutveckla och bygga upp de former av kompetens och ny kunskap om städer och stadsutveckling som motsvarar utmaningarna inom området. De tre huvudkandidaterna om Mistra-centret (Göteborg, Lund/Malmö och Stockholm) har genom sitt omfattande förarbete under byggt upp nätverk av universitetsinstitutioner, företag, kommunala och regionala organ samt individer med en gemensam idébas. Dessa bildar en stabil bas för att på några års sikt kunna utveckla starka lokala/regionala kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling, med forskningen som en central komponent. Utöver dessa finns en stark forskargrupp i Örebro, CUReS, samt några mindre forskargrupper och/eller enskilda forskare i t.ex. Linköping, Uppsala, Umeå och Luleå som håller god till hög klass inom sina respektive kunskapsfält. Inom flera konsultföretag, och även inom bygg-, infrastruktur- och bostadsbolag utförs kontinuerligt kvalificerat utvecklings- och utredningsarbete, och i vissa fall även FoU inom stadsutveckling. Här finns en kapacitet att överbrygga mellan akademisk forskning och praktik. Företagens roll i ett kunskapssystem är viktig att utveckla, i samverkan med både universitet och kommuner/regioner. Node: Nolmark Development 14(16)

15 Det finns således en god mottagningskapacitet för framtida finansiering av enskilda forskningsprojekt och programsatsningar från myndigheterna, men också en potential att bygga upp ett nationellt nätverk av lokala och/eller regionala kunskaps- och innovationssystem, där Mistras satsning tillsammans med aktörerna i Göteborgskonsortiet lägger grunden för ett sådant i Västsverige. 4.2 FoU-finansiärer Trots att det finns en stor potentiell finansieringsresurs hos berörda myndigheter, forskningsråd m.fl., är det endast marginella summor som går till FoU inom stadsutveckling, av det slag som motsvarar kriterierna för denna kartläggning (den inre cirkeln, se figur 2 nedan), enligt vår bedömning mindre än 1 % av den totala finansieringsvolymen hos de större FoU-finansiärerna. Utöver detta går en del av resurserna till FoU med tydlig anknytning till en speciell sektor (den yttre cirkeln, se figur 2 nedan), eller till forskning av mer disciplinär, inomvetenskaplig karaktär. Fig. 2: FoU-finansiering Den schematiska figuren illustrerar finansieringslandskapet för FoU inom stadsutveckling. Segmenten representerar sektorsmyndigheternas ansvarsområden medan det rödmarkerade fältet, innanför den inre cirkeln, representerar finansiering av FoU som motsvarar kriterierna för den här studien: interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära. Området mellan de heldragna cirklarna representerar finansiering av FoU med relevans för stadsutveckling, men med tydligare sektorsinriktning, medan området ut mot den streckade cirkeln representerar finansiering av FoU utanför stadsutvecklingsområdet. Systematiskt samarbete och samordning mellan FoU-finansiärerna förekommer endast i ringa omfattning inom stadsutvecklingsområdet, och vi har under kartläggningen endast hittat ett fåtal exempel på gemensamma satsningar. De utlysningar om forskningsmedel som gjorts under senare år har skett tillsynes utan samordning i tid, innehåll och prioriteringar. Vidare saknas i Sverige en aktör med övergripande och samlat ansvar för kunskap och kompetens inom området, motsvarande t.ex. Vägverkets ansvar för FoU inom vägtransportsystemet. 4.3 Vägar mot en Swedish Research Area för stadsutveckling Ett mer systematiskt utbyte av information och samplanering av de enskilda FoU-finansiärernas satsningar skulle självfallet bidra till att förstärka kunskapsutvecklingen och kompetensbasen Node: Nolmark Development 15(16)

16 inom stadsutvecklingsområdet. För att understödja utvecklingen mot ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling krävs dock en mycket högre grad av samverkan, att man kontinuerligt och systematiskt samordnar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kunskaper. En satsning med 10 forskar-år per år plus omkostnader kommer upp i en kostnad på minst 10 Mkr per år. Erfarenheter från flera tidigare satsningar på att bygga upp kraftfulla FoU-miljöer visar att det behövs flera år av uppbyggnadstid, och 8-10 år är en rimlig tid för att ge full effekt av en sådan satsning. En integrerad, ämnesövergripande forskningsansats av det slag som avses i den här studien kräver således långsiktighet, riskvilja och en finansieringsvolym som få av de svenska finansiärerna kommer upp till i dagsläget. Som framgår av tabell 1 ligger de flesta finansiärerna på en volym per år långt under 10 Mkr, och med nuvarande finansieringsvolymer kan en sådan satsning endast realiseras genom bred samfinansiering. Mistras satsning på Urban Futures (sammanlagd volym inklusive lokal och regional samfinansiering ca Mkr/år) kan betraktas som unik i Sverige, och även internationellt inom urbanforskning genom att själva avsikten är att skapa en stark aktör, med långsiktighet och tillräcklig storlek för att kunna bedriva högkvalitativt mång- och tvärvetenskapligt kunskapsbyggande i samverkan mellan forskare och praktiker. Ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling behöver dock fler än en stark miljö, vilket syns svårt att uppnå med den avsaknad av strategisk samverkan som råder idag. Följande nivåer beskriver olika grader av samordning och samarbete mot en Swedish Research Area för stadsutveckling, från rent informationsutbyte till fullständig samordning av FoUresurserna inom området: Nivå1: Återkommande informationsutbyte om pågående och planerade aktiviteter, t ex genom att finansiärerna träffas 1-2 ggr per år. 5 Nivå 2: Mer systematisk hantering av information om aktiviteter, t.ex. genom att någon aktör ges i uppdrag att ansvara för informationsinhämtning och kontinuerligt hålla övriga aktörer uppdaterade (möten, nyhetsutskick, etc). Detta kan göras antingen inom ramen för en tjänst hos någon myndighet, eller som ett mindre konsultuppdrag. Nivå 3: Finansiärerna enas om en gemensam vision för området, och kommer överens om viss samordning av insatserna, t ex en gemensam informationsdelning, tidsplanering och resultatspridning. Varje finansiär initierar, genomför och fattar beslut om sina egna satsningar, men diskussioner förs mellan finansiärerna om prioriteringar i olika satsningar. För att denna nivå skall vara realistisk krävs troligen en mindre kansliresurs, inom ramen för en tjänst eller som ett deltidsuppdrag. Nivå 4: Utöver nivå 3 sker också samordning av utlysningar genom t.ex. gemensam utvärdering, uppföljning och resultatspridning. Beslut om prioriteringar och anslag tas fortfarande separat av respektive finansiär. Utlysningar kan vara gemensamma mellan två eller flera finansiärer, på frivillig basis. Kräver en gemensam kansliresurs, motsvarande ca en heltidstjänst. Nivå 5: Finansiärerna ingår en långsiktig överenskommelse om samverkan, med en gemensam handlingsplan. Finansiärerna har på den här nivån mindre frihet att avstå från att gå med i gemensamma satsningar, men kan fortfarande ha vissa förbehåll i överenskommelsen. Utlysningar genomförs gemensamt, och beslut tas gemensamt. Kräver gemensamt kansli, och kanske också gemensam beslutsgrupp. 5 SKL arrangerade under en period informationsmöten av detta slag, där även internationella frågor ingick. Tjänstemän från flera departement deltog tillsammans med representanter från en rad myndigheter. Node: Nolmark Development 16(16)