Kongress 2006 NORDIC. Forskning: Nya material Köpa linser på internet Profilen: Ulf Brunlöf. framtidens optiker under luppen. No.

Transkript

1 VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING NORDIC No Kongress 2006 Forskning: Nya material Köpa linser på internet Profilen: Ulf Brunlöf framtidens optiker under luppen

2 Innehåll No Medlemstidning för Sveriges Kontaktlinsförening, SKLF Ansvarig utgivare, redaktör: Kurt Östlund, ordförande SKLF tel kurt@ostlund.se Skribenter i detta nummer: Kurt Östlund Gunilla Kempe Inga-Lill Thunholm-Henriksson Matilda Bremme Anders Behndig Anita Robertson David Falk Anne Wollter Ramona Lindquizt Mats Cato Annonsbokning: Display i Umeå tel Profilen: Ulf Brunlöf LEDARE 3 NYHETER I KORTHET 5 SPECIAL SKLF:s kongress FORSKNING Bakteriens diffusionskapacitet genom mjuka kontaktlinser KONTAKTOLOGI PRODUKTNYTT 25 Annonsörer i detta nummer: Foto: Janne Danielsson Läs om en av branschens främsta experter på hårdlinser. Att hans karriär sammanfaller med kontaktlinsens historia i Sverige gör honom smått unik EXAMENSARBETE Köp av kontaktlinser på internet REFRAKTIV KIRURGI 33 REPORTAGE Riksdagsmän besöker Svenskt Centrum för Optometri INFORMATION FRÅN SKLF 38 KALENDARIUM 39 Bausch & Lomb, CooperVision, Consol, Johnson & Johnson, Nordiska Lins, Specsavers, Topcon, SRAT, Svenskt Centrum för Optometri, Ögat Optik. Patrik Sandström patrik-s@display-umea.se Johan Sandberg johan-s@display-umea.se Produktion/projektledning: Citat Journalistgruppen Strandbergsgatan 20 Box Stockholm tel Projektledare: Gunilla Kempe gunilla.kempe@citat.se Art Director: Jesper Mothander Sveriges Kontaktlinsförening: Isafjordsgatan 22 B, 5 tr Kista tel fax info@sklf.se Omslagsfoto: INA Agency

3 Nu är vi på gång KONTAKTLINSKONGRESSEN i Sollentuna var den verkliga pricken över i:et och avslutade ett styrelseår som varit tämligen arbetsamt och turbulent, men också mycket spännande och intressant. SKLF har fått en ny kanslist, flyttat kontoret från Örebro till Kista, firat 40-årsjubileum, bytt förläggare av Nordic Vision, startat SKLF Update och reviderat stadgarna. Man kan utan vidare påstå att SKLF är på gång. Ett påtagligt bevis på detta är också att SKLF under 2005 fått många nya medlemmar samtidigt som få har lämnat föreningen, och då främst av åldersskäl. Ett klart trendbrott. Du som gått ur, välkommen tillbaka! Apropå kontaktlinskongressen på Scandic Star Sollentuna 2006 så kan jag som ordförande känna mig både glad och nöjd. Idel lovord har strömmat in, med bland annat uttalanden som den här kongressen blir svår att överträffa. Under sådana omständigheter är det verkligen roligt att fortsätta som ordförande. Samtidigt är det en stor utmaning och det är klart att vi skall överträffa årets kongress redan nästa år, då vi ses igen den tredje helgen i mars i Göteborg. Ett nytt inslag som uppskattades mycket var det så kallade get-togetherpartyt på fredagskvällen, med välsmakande buffé och goda drycker. Vi kör samma arrangemang även nästa år, men det bör kanske döpas om till något svenskt. Skicka in Ditt namnförslag till kansliet. Belöning väntar! Mer om kongressen kan Du läsa längre fram i tidskriften. Utbildningarna, som hölls på fredagen före kongressen, var välbesökta och uppskattade, vilket inte minst visade sig vid utvärderingarna. Kursen i ortokeratologi tycks bli mer och mer efterfrågad och SKLF har beslutat att hålla nästa kurs i höst, vilket även gäller vågfrontskursen och assistentutbildningen. REAKTIONERNA PÅ NYA Nordic Vision har uteslutande varit positiva. Några medlemmar har saknat det stora utbudet av färgsprakande bilder, men de är få. De spontana intrycken är att tidskriften nu är mer vetenskaplig, har mer intressanta artiklar och en mycket mer tilltalande design. Det är lätt att hitta olika sidor och texten är mer lättläst. Du som nu har Nordic Vision nr 2 i Din hand, hör av Dig till redaktionen, info@sklf.se, och delge Dina åsikter. Det här är en tidskrift som i första hand är till för Dig som medlem. I dag när detta skrivs skiner solen och det känns att våren är på väg. Ljuset blir inte bara längre dag för dag, utan också starkare och varmare. Framtiden för SKLF ser också mycket ljusare ut och det känns skönt att vara en del av den. Kurt Östlund Ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening kurt@ostlund.se

4 Topcon Scandinavia, Box 25, Mölndal. Tel: Fax Dags för uppgradering? SLD-serien, här representerad av SLD-7, är en serie mikroskop av absolut högsta klass. Det gäller den mekaniska känslan såväl som den optiska kvaliteten. Detta är instrument i den allra högsta divisionen. Välj mellan låga eller höga modeller med olika förstoringsprestanda och krydda med den integrerade digitalkameran DC-1, som tillsammans med bildbehandlingsprogrammet ImageNet I- base skapar en svåröverträffad helhet. Lagra rätt bild på rätt kund - för dokumentation, konsultation eller bara information till kunden. Intresserad? Hör av Dig till någon av oss.

5 NYHETER I KORTHET PRESSENS BILD Gaspermeabla stabila linser vid keratoconus Zadnik, doktor i optometri, och hans medarbetare har studerat förekomsten av ärrbildning hos keratoconuspatienter med flat eller kupig tillpassning av stabila gaspermeabla linser. Därför släcks ljuset i flygplanet Oxxo rekryterar OXXO AB HAR anställt Pia Yngvesson som säljare med ansvar för varumärkena Kenzo, Kio Yamato, Scappa och Humphrey s i stockholmsområdet och södra Sverige. Pia är ny inom optikbranschen, men har arbetat många år som säljare. Hon kommer närmast från klädbranschen, men har även arbetat med väskor ett antal år. Av 761 studerade patienter med stabila linser hade 41 procent ett ärr i centrala cornea. Motsvarande siffra för patienter som bar mjuka linser var 24 procent. Av keratoconuspatienterna hade 87 procent en flat tillpassning, 13 procent hade en kupig tillpassning. Ärrbildning i cornea kunde noteras hos 43 procent av patienterna med flata linser, medan 26 procent av de med kupig tillpassning hade ärr i cornea. Efter åtta års uppföljning hade 32 procent av de utan ärrbildning och tillpassade med flata linser fått ärr i centrala cornea, jämfört med 14 procent för de med kupiga linser. Forskarna drar dock slutsatsen att keratoconuspatienter som bär stabila linser med lätt anliggning mot apex inte löper en ökad risk för ärrbildning i cornea. Undersökningen kan inte bevisa att den ena tillpassningstekniken är bättre än den andra. (Optometry and Vision Science, december, 2005). HAR DU FUNDERAT över varför kabinpersonalen släcker ner i flygplanet inför start och landning? Det beror på att personalens syn behöver tid för att mörkeradapteras inför en eventuell nödsituation i samband med dessa moment. (Källa: Flynordic magazine) Lins mot torrt öga I DECEMBER 2005 godkände FDA Acuvue Oasys med Hydralens Plus för dygnetrunt-bruk i högst en vecka (sex nätter). Linsen är den första som har tillverkats i det nya silikonhydrogel-materialet Senofilcon A, vars syfte är att motverka torrhetsproblem. (Contact Lens Spectrum, februari, 2006) Ny medarbetare hos BBGR Svenska AB FÖR ATT ytterligare stärka kontakterna med våra kunder i Mälardalen med omnejd har vi knutit Linus Reuter till oss. En kontinuerlig dialog är mycket viktig i våra kundrelationer och Linus Linus Reuter. som har stor erfarenhet av kundvård kommer därmed att bli en flitig besökare hos kunder inom distriktet. Viktig gen för myopi identifierad EN MÄNSKLIG GEN nödvändig för ögats normala utveckling kan vara en viktig faktor i utvecklingen av myopi. Denna slutsats drar forskare vid Sun Yat-sen universitetet i Guangzhou i södra Kina. Forskarna, som samarbetar med Earl Smith och hans team vid University of Houston i USA, har under en tio år lång studie med bland annat tillpassning av kontaktlinser på unga rhesus apor funnit att en gen, pax-6, kan ha påverkat ögat i en korrektionsberoende riktning. (China Daily, 26 januari, 2006) Stabil lins vid presbyopi ENLIGT UNDERSÖKNINGAR som har gjorts vid University of Melbourne i Australien kan presbyoper nu bära linsen Menicon Menifocal Z med stor säkerhet dygnet-runt i en månad. Linsen är en koncentrisk bifokal syrepermeabel stabil lins. Forskarna utvärderade 35 patienter med nämnda lins över en sexmånaders period och fann att synskärpan var 1,0 på avstånd och N4 på nära håll. Negativa reaktioner och linsbeläggningar var minimala. Forskarna drar slutsatsen att Menifocal Z är ett bra alternativ för presbyopikorrektion, framför allt för patienter som redan bär stabila linser. Materialet Tisilfocon A möjliggör även dygnet-runt-bruk. (Contact Lens Spectrum, februari, 2006) NORDIC VISION

6 SKLF:s KONGRESS mars Sollentuna Kongress i världsklass SKLF:s kongress utanför Stockholm förgylldes av en rad världsledande forskare från USA, Kanada och Sverige, som presenterade de senaste forskningsrönen och nya ögonkirurgiska metoder. En kongress i världsklass, tyckte både forskare och övriga deltagare. TEXT: GUNILLA KEMPE FOTO: JANNE DANIELSSON ATT FLERA AV FÖRELÄSARNA har nyckelpositioner i den vetenskapliga världen lockade många deltagare till årets kongress. Såväl världskände ögonkirurgen dr John D Goosey, Eye Associates Houston, USA, som professor Lyndon Jones, University of Waterloo, Kanada, och professor Jan Bergmanson, University of Houston, USA, märktes bland föredragshållarna. Intressant, sakligt och hög klass på föredragen var ett samlat intryck bland deltagarna. Kongressens samarbetspartners arrangerade workshops och kontaktlinsföretagen visade upp sina senaste apparater för kontaktlinstillpassning. Men mest lockade de vetenskapliga föreläsningarna. Det är en imponerande samling föreläsare och föredragen håller en hög internationell klass. Årets kongress är den bästa på länge, sade Ulrik Bengtsson, marknadsansvarig, CIBA Vision Nordic. Kongressen är ett tillfälle att få lyssna på världens främsta inom området, inte minst professor Lyndon Jones, som har hållit en intressant föreläsning om bland annat diagnosmetoder vid rödögdhet. Kul är också att vi kan stoltsera med flera svenskar i denna kvalificerade skara av föreläsare. Gott renommé Sverige har ett gott renommé i branschen, även internationellt, och SKLF:s kongress ses som en av de bästa i världen. Det är en stor ära att ha blivit inbjuden som talare vid kongressen, sade professor Jan Bergmanson, en av branschens mest namnkunniga forskare. Han är bosatt i Texas sedan 30 år och är förutom professor vid University of Houston chef för klinisk forskning vid Texas Eye Research and Technology Center i Houston. Årets kongress håller genomgående en hög kvalitet. Både innehåll och själva presentationerna håller måttet, vilket krävs för att fånga lyssnarna. Ett par av höjdpunkterna och särskilt roligt var att flera forskare från hemmauniversitetet i Houston hade bjudits in som talare, ansåg Jan Bergmanson. Forskarna som professor Bergmanson syftade på var förutom honom själv, ledande ögonkirurgen dr John D Goosey och doktoranden Jessica Horne. Jessica Horne håller på med en avhandling om keratoconus och har tidigare praktiserat på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Dr John D Goosey är främst känd för att ha tagit fram alternativa operationsmetoder inom refraktiv kirurgi. Valet av talare bekräftar att det välkända läro- och forskningssätet i Texas ligger i framkant när det gäller forskning som rör cornea, framhöll Jan Bergmanson. Själv har han forskat om ögats anatomi och fysiologi sedan mitten av 1970-talet. SKLF har förstått vikten av att bjuda in världsledande forskare, som syns i den vetenskapliga litteraturen, fortsattte Jan Bergmanson. Kvalitetsmöten kräver att de som leder utvecklingen finns med. Positivt är också bredden av yrken och deltagare med såväl forskare, ögonläkare, optiker och representanter för industrin. Kollegan dr John D Goosey, som var på sitt första Sverigebesök höll med: Intressant och lärorikt, instämde han i all hast på språng till nästa föreläsning. Praktisk nytta Bland kongressdeltagarna fanns inte bara världsledande forskare. Optikerna var som vanligt väl representerade bland deltagarna. 6 NORDIC VISION

7 17 19 mars Sollentuna SKLF:s KONGRESS Kongressen var även ett tillfälle för kontaktlinsföretagen att visa upp sina senaste produkter. fakta Kontaktlinskongressen mars 2006 Scandic Star Hotel, Sollentuna utanför Stockholm 250 deltagare Sju föreläsare 14 utställare 17 leverantörsföretag medverkade i utställning och workshops Professor Jan Bergmanson, University of Houston, svensk forskare med världsrykte, bosatt i Texas sedan 30 år. Professor Lyndon Jones, University of Waterloo, Kanada, föreläste bland annat om olika diagnosmetoder vid rödögdhet. NORDIC VISION

8 SKLF:s KONGRESS mars Sollentuna Ögonkirurgen dr John D Goosey, Houston USA, th avtackas av dr Peter Furuskog, vice ordförande i SKLF. Paneldebatter var ett nytt inslag i år. Här representanter för industrin och några av huvudsponsorerna, som bland annat diskuterade hur man ska kunna tillverka ännu bättre linsmaterial än i dag. Detta är ett gyllene tillfälle för oss inom industrin att visa upp våra produkter Flera föredrag handlade om de senaste rönen kring ögonoperationer och transplantationer. Kongressen är ett tillfälle att uppdatera sina kunskaper, sade Per Stragne, optiker med egen butik i Sollentuna utanför Stockholm. Särskilt intressant är att lyssna på föredrag om de senaste forskningsrönen. Vissa föredrag rör mest ögonoperationer och transplantationer. Men föreläsningarna om ögonsjukdomar och negativa effekter av linser, som rödögdhet och torra ögon, berör även oss optiker. Men mest praktisk nytta kommer jag säkert få av att ha deltagit i workshops, till exempel de som handlat om nästa generation kontaktlinser, linskomfort och hälsosammare linsmaterial. De som arrangerade kongressens workshops var: Bausch & Lomb, CIBA Vision, Cooper Vision, Johnson & Johnson, Consol och EOP. Mest lockade de som handlade om kliniska ämnen, som framtidsutsikterna för silikonhydrogellinser och utvecklingen av nya linsmaterial, vilka släpper igenom mer syre. Välbesökt utställning Mellan föreläsningar och workshops fanns även möjlighet att besöka kongressutställningen med representanter för kontaktlinsföretagen. Här fanns bland andra SEFO, landets näst största leverantör av ögonundersökningsapparater, som visade upp sina apparater, såväl spaltlampor som tryckmätare. Detta är ett gyllene tillfälle för oss inom industrin att visa upp våra produkter, sade Lars Denlert, SEFO Consulting. Utställningen lockade även elever från Optometriteknikerskolan i Norrtälje, som besökte kongressen för inspiration och nya kunskaper. Kul att lyssna på både föredrag och besöka utställningen, sade Jonathan Becker, elev på skolan. Nöjd arrangör Vad anser då arrangören själv om årets kongress? Syftet med kongressen var att presentera det senaste inom forskning och vetenskap på ett sakligt, intressant och proffsigt sätt. Det har vi lyckats med, vi är mycket nöjda, sade Kurt Östlund, ordförande SKLF. Vi har varit måna om att hålla en hög kvalitet såväl när det gäller föredragens innehåll som form och presentationsteknik. Ett krav i år var till exempel att alla talare ska använda PowerPoint. Paneldiskussioner med kongressens huvudsponsorer och tillika representanter för industrin är också nytt för i år. En fråga som debatterades var bland annat hur man ska kunna tillverka ännu bättre linsmaterial än i dag. I år hade SKLF också förlängt kongressprogrammet och valt att förlägga föreningens årsmöte till lördagen. Get-together-party En nyhet i år var också Get-together-party, som inledde kongressen med underhållning och buffé. Viktigt är även att ha kul och träffa kollegor, anser SKLF:s ordförande. Dr Per Montan, ögonläkare S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, underhöll med ironiskt inlägg om kvällspressen för dess feta rubriker om Allt vanligt som är skadligt. Rubriken för inslaget var: Kontaktlinsvätska kan göra dig blind, professionen och rubriksättarna på kollisionskurs. En höjdpunkt utanför det vetenskapliga var också lördagens festmiddag med dans och underhållning. Kongressen avslutades dock med ett späckat föreläsningsprogram och paneldiskussion med temat: Will contact lenses play an even more important role in vision correction in the future? 8 NORDIC VISION

9 17 19 mars Sollentuna SKLF:s KONGRESS Föreläsare: Doktorand Jessica Horne, OD, University of Houston, USA Klinisk och vetenskaplig forskning om keratoconus REFERAT: INGA-LILL THUNHOLM-HENRIKSSON KONGRESSENS ENDA kvinnliga föreläsare, Jessica Horne, gav oss en inblick i hur man behandlar keratoconus i dag och den senaste forskningen kring sjukdomen. Keratoconus innebär att cornea förtunnas och en central utbuktning av cornea uppstår. Sjukdomen kan dramatiskt försämra synen för den drabbade patienten. Åkomman är inte ovanlig, ungefär en av 2000 drabbas. Vad är det som går snett i cornea? Är åkomman en degeneration eller en dystrofi? Eller påverkas cornea av UVB-strålning, som vissa studier antyder? Svaren på dessa frågor skulle föra oss en bit framåt till ökad förståelse av sjukdomen och bättre behanding. Patienten drabbas främst av ökad myopi och astigmatism, som i början kan korrigeras tillfredsställande med glasögon och i senare stadier med kontaktlinser, oftast RGP-linser. Andra symptom kan vara diplopi, polyopsi och fotofobi. Sjukdomen är i 96 procent av fallen dubbelsidig, men drabbar nästan alltid det ena ögat först. Utbuktningen sker oftast i den inferiala delen av cornea och jämförs corneas brytkraft kan det skilja nästa 1,50 dptr mellan den övre och den nedre delen av cornea. Tjockleksskillnaden kan vara så stor som 175 µ. Klassiska fynd vid keratoconus är Munsons tecken, det vill säga att det undre ögonlocket får en v-formation när patienten tittar nedåt, Vogts striae och Fleischers ring, en brunaktig inlagring runt utbuktningen av cornea. Om cornea blir för tunn kan ärrbildning ske och ofta kan Descemets memb ran brista, vilket orsakar en så kallad hyd rops. I dessa fall är keratoplasik den enda lösningen. Jessica Horne. OM OCH NÄR konventionella stabila linser inte fungerar längre finns andra typer av kontaktlinser och tillpassningar. Några av dessa är tre-punkts-tillpassning, piggyback, en stabil lins som täcks av en mjuk, olika hybridlinser och förstås Rose-K linserna, som är speciellt konturlika en cornea drabbad av keratoconus. Det har diskuterats om kontaktlinser skulle utgöra en risk för att keratoconusen progredierar snabbare, men det har man inte hittat stöd för i forskningen. Klinisk och vetenskaplig forskning om keratoconus i Houston riktar in sig på att förstå vad som orsakar förtunningen av cornea. Vad är det som går snett i utvecklingen? Forskarna undersöker hur strukturen och corneas celler ser ut och om antalet lameller i stromat på något sätt kan påverka sjukdomsförloppet. Corneas celler och lameller påverkas ju inte lika mycket vid till exempel refraktiv kirurgi och vid andra sjukdomar i cornea. Vad är det som gör keratoconus så specifik? Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och har sedan ett mycket långvarigt förlopp, år. Forskarna hoppas därför kunna hitta sätt för att tidigt kunna diagnosticera sjukdomen och sätta in behandling, som kanske ännu inte kan bota, men i alla fall kan fördröja sjukdomsförloppet. NORDIC VISION

10 SKLF:s KONGRESS mars Sollentuna Föreläsare: Professor Per Fagerholm, MD, Linköpings Universitet Biosyntetiska hornhinnor snart en verklighet REFERAT: MATILDA BREMME Per Fagerholm. TILLGÅNGEN PÅ DONERADE hornhinnor för transplantat är begränsad och avstötning av transplantaten sker hos 16 procent av de opererade. Biosyntetiska hornhinnor kan bli ett alternativ till transplantat. Omkring 60 procent av transplantationerna bör kunna göras med hjälp av biosyntetiska hornhinnor. Biosyntetiska hornhinnor har utvärderats på kanin, hund och minigris med goda resultat. Nästa steg är att introducera dem på människan. I ett forskningsprojekt har Linköpings Universitet tillsammans med Eye Institute, University of Ottawa, Kanada, kommit långt och genomfört framgångsrika djurförsök. Professor Per Fagerholm inledde sitt föredrag med att påpeka att cornealtransplantation är en gammal företeelse. Faktum är att man i princip använt samma teknik i över 100 år. Vidare framhöll Per Fagerholm att det är dags för förnyelse av tekniken. Resultaten, som sammanställs i det nationella cornearegistret, är idag hyggliga. Problemen kvarstår dock när det gäller residualastigmatism och förlorade endotelceller. Fördelarna med biosyntetiska hornhinnor är givetvis att tillgången är obegränsad. Dessutom inträffar inte avstötningsreaktioner, berättade Per Fagerholm. En nackdel kvarstår: att det vid ärftliga sjukdomar fortfarande kan ske återfall precis som efter donerade transplantat. Per Fagerholm berättade vidare att ny kunskap kring sårläkning gör att vi alltmer börjar förstå processen. Frågor som: Vad styr läkningen mot ärrbildning och ogenomskinlighet och vad inducerar kärlnybildning, kan i högre grad besvaras i dag. De biosyntetiska hornhinnorna bygger på sårläkningens effekter, det vill säga återväxt av mottagarens egna celler och ombyggnad av cellerna så att den nya hornhinnan blir transparent. Vid en corneal skada dör celler i ett stort område runt såret. Läkningen inleds med att omgivande celler fyller ut det celltomma utrymmet. Detta är en snabb process, inom en vecka återfylls tomrummet i ett fem millimeter diameter stort sår. Biosyntetiska hornhinnor är till en början en tom matris gjord av korsbundet rekombinant kollagen. Kollagen är ett protein som bygger upp det fibernätverk som naturligt omger våra celler. Att kollagenet är rekombinant innebär att det är bildat av genetiskt modifierade bakterier eller jästceller. Matriserna gjuts med kurvatur och tjocklek. Inför operationen stansas önskad diameter. PER FAGERHOLM BESKREV hur hornhinnan på kanin med så kallad djup lamellär teknik stansas ut med en rund kniv, en trepan. Cirka 350 µm av hornhinnans tjocklek tas bort. Sedan placeras den biosyntetiska matrisen i det utstansade området. Matrisen sys fast med överliggande suturer, som tas bort efter två-tre veckor. Värdcellerna växer sedan in i matrisen och ger efter tre månader ett normalt histologiskt utseende. Inget kortison ges postoperativt, men däremot antibiotika. Resultaten är mycket goda och ingen avstötning inträffar. Djurförsök på gris och hund har även visat på en återväxt av nerverna i hornhinnan. Detta är en viktig parameter, eftersom innerveringen påverkar tår-reflexen och därmed vätning av hornhinnan. De biosyntetiska hornhinnorna måste uppfylla flera kriterier, förklarade Per Fager-holm. För det första måste de vara tåliga, eftersom en viktig funktion är att skydda ögat. Dessutom ska de biosyntetiska hornhinnorna kunna sys fast. Ett givet kriterium är att hornhinnorna ska vara transparenta. Vidare måste de vara kompatibla med mottagarens vävnad för att undvika inflammation och avstötning. Slutligen presenterade Per Fagerholm vad som kvarstår innan de biosyntetiska hornhinnorna är en klinisk verklighet. Toxicitets- och biokompatibilitetstester är utförda. Dessutom menar Per Fagerholm att de djurtester som bör göras är gjorda. Det som kvarstår är att studera matrisens reaktion på steroidbehandling. Det är nämligen klinisk praxis att behandla patienter med steroider postoperativt. Resultaten inväntas efter tester på grisar. Nästa steg är att utföra humana tester efter sedvanligt prövningstillstånd hos Läkemedelsverket. Per Fagerholm bedömer att metodiken bör vara att studera en patient i taget för att beakta resultaten steg för steg. Förhoppningen är att studier på människan ska komma igång i slutet av NORDIC VISION

11 17 19 mars Sollentuna SKLF:s KONGRESS Föreläsare: Docent Anders Behndig, Inst. för Klinisk Vetenskap/Oftalmiatrik, Umeå Universitet Corneas tredimensionella konfiguration vid keratoconus TEXT: ANDERS BEHNDIG SAMMANFATTNING av forskningsprogram: Anders Behndig. I. Introduktion och tidigare resultat. Vi bedriver vår forskning på keratoconus med två huvudsakliga syften: 1. att utröna betydelsen av superoxiddismutas för sjukdomens uppkomst och 2. att ta fram ett exakt och objektivt sätt att kvantifiera hornhinneförändringarna vid keratoconus. 1. Syre är nödvändigt för adekvat metabolism och energiutvinning, men leder även vid normal metabolism till bildning av så kallade fria syreradikaler. Bildningen av fria syreradikaler förstärks bland annat vid exponering för ljus, via så kallade fotosensiterade reaktioner, och även vid inflammatoriska reaktioner. Syreradikalerna karakteriseras av stor benägenhet att reagera med andra molekyler. De kemiska reaktioner i vilka syreradikalerna är delaktiga leder till skador på cellens beståndsdelar och ytterst till skador på cellen, vävnaden och den levande organismen. Den syreradikal som bildas i störst mängd är superoxidradikalen (O2) som bildas vid enstegsreduktion av molekylärt syre. Superoxidradikalen har i sig inte särskilt hög reaktivitet, men kan via sekundära reaktioner bilda hydroxylradikaler (OH) med mycket hög reaktivitet och toxicitet. En annan kraftigt toxisk syremetabolit är peroxynitrit (ONOO) som bildas när superoxidradikalen reagerar med kväveoxid (NO). Cornea har på grund av intensiv ljusexponering (med åtföljande fotosensiterande reaktioner), ofta långsam vävnadsomsättning och exceptionella krav på exakt vävnadsorganisation har länge antagits löpa stor risk att kunna skadas av syreradikaler. Ett stort antal undersökningar har också visat att syreradikaler sannolikt är involverade i utvecklingen av flera sjukdomstillstånd i cornea, däribland keratoconus. Alla organismer som är beroende av syre för sin ämnesomsättning har enzymer med uppgift att neutralisera syreradikalernas toxicitet. Ett av dessa skyddsenzymer är superoxiddismutas (SOD). Vi har tidigare visat att Extracellulärt Superoxiddismutas (SOD3) är ett av huvudenzymerna i skyddet mot superoxidradikaler i cornea. ( Superoxide Dismutase Isoenzymes in the Normal and Diseased Human Cornea ), (Inv. Opthalmol. Vis. Sci. 2001;42 (10): ). I detta arbete jämförs SOD3-aktiviteten i normal cornea med aktiviteten vid keratoconus. Det visar sig att halterna av SOD3 är betydligt lägre i centrala än i perifera cornea. Immunohistokemisk kartläggning av SOD3 visar att detta isoenzym finns i corneas alla tre lager. Vid keratoconus är hal- NORDIC VISION

12 SKLF:s KONGRESS mars Sollentuna ten SOD3 halverad, vilket möjligen kan bidra till sjukdomens patogenes. Ett intressant fynd är också att enzymhalten även är halverad i samband med re-transplantationer där ursprungssjukdomen var keratoconus, trots att inga kliniska hållpunkter för sjukdomen förelegat i dessa transplantat. Detta fynd kan tala för en nedsatt syntes av SOD3 i cornea vid keratoconus, eftersom cellerna i transplantatet till övervägande del härstammar från värden, och inte från donatorn. 2. Keratoconus är en icke-inflammatorisk sjukdom i cornea som drabbar cirka 1/2000. Sjukdomen leder till förtunning av cornea med uttalade brytningsfel och nedsatt syn. Keratoconuspatienter utgör en betydande andel av bärarna av stabila kontaktlinser av olika typ idag. I uttalade fall av sjukdomen är corneatransplantation idag den enda behandlingsmöjligheten, och keratoconuspatienter utgör i Sverige ungefär en tredjedel av de som transplanteras. Fria syreradikaler har länge misstänkts vara involverade i sjukdomens uppkomst, men trots extensiv forskning på området är sjukdomens genes fortfarande till stora delar okänd. Tidigdiagnostiken vid keratoconus har på senare år väsentligen förbättrats, speciellt med tillkomsten av så kallade slitscantomografi, vilket i princip skulle kunna möjliggöra profylaktisk, medicinsk behandling av tillståndet, förutsatt att genesen blir närmare kartlagd. En sådan behandling skulle också kräva att förloppet kan följas med stor exakthet, för att kunna utvärdera en eventuell behandlingseffekt. Detta förutsätter i sin tur att man har ett pålitligt och mycket exakt verktyg för gradering och kvantifiering av progress vid keratoconus. En annan fråga som man länge ställt sig vid keratoconus är vilken roll användandet av stabila kontaktlinser kan ha för sjukdomen på kort och lång sikt. En noggrann utvärdering av corneas tredimensionella topografi skulle också kunna visa hur cornea påverkas, åtminstone på kort sikt, av användandet av en stabil kontaktlins. II. Problemställning Frågeställning: I vilken utsträckning bidrar superoxidradikalen till utveckling och prognos av keratoconus? Vilken roll spelar SOD3 i skyddet av keratoconus? Kan bearbetade rådata från slitscantomografibilder utgöra en grund för gradering, kvantifiering av progress och effekter av kontaktlinsbärande vid keratoconus? Hypotes: I. Superoxiddismutaserna bidrar till att skydda vävnader mot oxidativ skada. II. Minskad syntes eller inaktivering av SOD3 kan bidra till uppkomsten av kera toconus. III. Matematisk bearbetning av rådata från slitscan-tomografibilder av cornea kan generera ett kraftfullt verktyg för gradering, kvantifiering av progress och effekter av kontaktlinsbärande vid keratoconus. III. Metod/arbetsplan Trots att forskningen har karaktären av laborativ grundforskning finns tydliga kopplingar till kliniken, i vissa fall med direkta potentiella kliniska tillämpningar av resultaten. A. För att testa hypotesen att det föreligger en generellt nedsatt syntes av SOD3 hos patienter med keratoconus skall halten av SOD3 i serum och hudbiopsier hos patienter med keratoconus kartläggas. Vidare planerar vi att odla corneala epitel- och stromala celler samt hudfibroblaster från keratoconuspatienter. Tidigare har visats att en lång rad olika cytokiner och tilllväxtfaktorer påverkar SOD3-syntesen hos fibroblaster och glatta muskelceller. Basal SOD3- syntes, liksom syntes påverkad av olika faktorer kan sedan mätas hos dessa celler och jämföras med celler från kontroller. B. Elevationsdata från corneas främre och bakre yta skall transformeras till en uppsättning Zernikepolynomialer (denna del av arbetet sker i samarbete med dr Klas Markström, Institutionen för Matematik, Umeå Universitet), som sedan tillsammans med pachymetridata, keratometridata och andra parametrar skall utgöra grund för ett sätt att objektivt kvantifiera keratoconus. C. Kvantifieringsmodellen (se B) kan tillämpas för att mäta de kortsiktiga effekterna av en stabil kontaktlins vid keratoconus. Vi skall därvid försöka svara på om linsen skulle kunna ha en stabiliserande effekt på den försvagade hornhinnan, och hur stor denna effekt är vid olika stadier av sjukdomen. D. Om keratoconus visar sig bero på SOD3-brist borde försök med terapi med lågmolekylära SOD-mimics på sikt kunna bli aktuell. Ett flertal sådana är under utprovning inom läkemedelsindustrin. Modellen för kvantifiering av keratoconusförändringar (se B) kan därvid användas för utvärdering av eventuella behandlingsresultat. IV. Betydelse Skyddet mot reaktiva syremetaboliter utgör en av de mest fundamentala förutsättningarna för liv och hälsa hos levande organismer. Det är därför inte förvånande att dessa metaboliter antas spela en central roll vid uppkomsten av många sjukdomstillstånd, inklusive keratoconus. En exakt kvantifiering av keratoconusförändringar är en förutsättning för att utvärdera varje form av framtida terapi för tillståndet. Framsteg inom detta område skulle kunna innebära att fler keratoconuspatienter klarar sig med mindre extensiva åtgärder, som korrektion med glasögon eller mjuka kontaktlinser. Att slippa transplantera keratoconuspatienter i så stor skala som nu skulle innebära en betydande kvalitetsförbättring för denna relativt stora grupp av patienter. Referenser. 1. Halliwell B, Gutteridge JMC. Free radicals in biology and medicine, ed3. Oxford; New York: Oxford University Press, 1999: Halliwell B, Gutteridge JM. Oxygen toxicity, oxygen radicals, transition metals and disease. Biochem J 1984; Beckman JS, Beckman TW, Chen J, Marshall PA, Freeman BA. Apparent hydroxyl radical production by peroxynitrite: implications for endothelial injury from nitric oxide and superoxide. Proc Natl Acad Sci USA 1990;87: Marklund SL. Human copper-containing superoxide dismutase of high molecular weight. Proc Natl Acad Sci USA 1982;79: Behndig A, Karlsson K, Johansson B, Brännström T, Marklund S. Superoxide Dismutase Isoenzymes in the Normal and Diseased Human Cornea Marguire L. Ectatic corneal degenerations. In: Kaufmann H, Barron BA, McDonald MB, ed. The Cornea: Butterworth-Heinemann, 1998: Kenney MC, Brown DJ, Rajeev B. Everett Kinsey lecture. The elusive causes of keratoconus: a working hypothesis. Clao J 2000;26: Auffarth GU, Wang L, Volcker HE. Keratoconus evaluation using the Orbscan Topography System. J Cataract Refract Surg 2000;26: Stralin P, Marklund SL. Effects of oxidative stress on expression of extracellular superoxide dismutase, CuZn-superoxide dismutase and Mn-superoxide dismutase in human dermal fi b r o b l a s t s,b i o c h em J 1994;298: Stralin P, Marklund SL. Multiple cytokines regulate the expression of extracellular superoxide dismutase in human vascular smooth muscle cells. Atherosclerosis 2000; 151: NORDIC VISION

13

14 Bakteriers diffusionskapacitet genom mjuka kontaktlinser Författare: Eveline U Irschick, Otto Maneschg, Gustav Pöltner, Paul Debbage, Wolfgang Göttinger, Hartwig Huemer Sammanfattande översättning: Anita Robertson I en speciell diffusionskammare testades hur bakterier tränger igenom olika kontaktlinsmaterial. Man testade Staphylococcus epidermis, transgena grön fluorescens-exprimerande pseudomonas samt vilda stammar. Det visade sig att de använda bakteriernas egenskaper, såsom form och rörlighet förändrades. Kontaktlinsmaterialens vätskehalt och polymerkemi hade stor betydelse. Pseudomonas aeruginosa kunde tränga igenom alla möjliga olika linstyper. Staphylococcus epidermis klarade det inte. Ett samband mellan vätskehalt och mängden genomträngande bakterier kunde konstateras, särskilt med linser inom liknande materialgrupper, som till exempel inom grupperna HEMA, silikon-copolymerer och Benz-material. Våra undersökningar ger nya aspekter på infektionsmöjligheter beroende på hur bakterierna rör sig. Det ligger nära tillhands att förmoda att till exempel pseudomonas, som ligger kvar inuti kontaktlinser, kan utgöra en potentiell infektionsrisk för hornhinnan. Vissa kontaktlinser kan å andra sidan vara bakterieinerta och därmed skydda hornhinnan från infektioner. Mikrobiella infektioner utgör ett av huvudproblemen med kontaktlinsbärande. Förutom bristande hygien vid linshanteringen är för lång bärtid huvudorsaken för mikrobiella kontaktlinsinducerade keratiter. Talrika studier visar att den relativa risken för keratiter ökar upp till 20 gånger med förlängt bärande eller dygnet-runtbruk av framför allt mjuka linser. Studier visar till exempel att långa bärtider med mjuka kontaktlinser med lågt Dk-värde gör att epitelet blir tunnare och Psedomonas lättare fastnar på epitelet. En annan studie visar att det finns aggressivare mikroorganismer hos kontaktlinsbärare än hos icke- kontaktlinsbärare. Pseudomonas kan till och med reducera mängden tårvätska. Gramnegativa Pseudomonas är mycket problematiska. Man finner dem ofta i kontaktlinsetuier och de utgör upp till 41 procent av det spektrum av mikroorganismer som orsakar bakteriella keratiter. Pseudomonas är visserligen inte den bakterie som förkommer mest, men på grund av sin fysiologi och virulens kan den orsaka svåra ulcerösa keratiter. Det kan börja med infiltrat i epitel och stroma, fortsätta med ulcer och abscesser i främre kammaren och slutligen leda till endoftalmit. När den fått fäste på proteiner eller ytstrukturer i ögat bildar pseudomonas så kallad biofilm, som är ännu mer resistent mot antibiotika. Om behandlingen sätts in för sent kan patienten förlora hornhinnan eller i värsta fall hela ögat. Förutom pseudomonas-infektioner betraktas resistenta infektioner, förtunning av hornhinnan och phthisis som svårartade komplikationer. Thuruthyil et al. (2001) påvisade att stammar av Serotyper I, G, och E fäster extra bra på kontaktlinser. Man vet också att svampsporer sätter sig på och tränger igenom linsmatrix. Kirsch och Brownstein (1993) kunde isolera Cladosporidium- och Penicillium-arter från burna kontaktlinser. Patienterna hade allt från irritationer till keratokonjunktiviter. Man undersökte kontaktlinsassocierade keratiter med vanliga mjuka kontaktlinsmaterial och silikon-hydrogel-material. En randomiserad undersökning på 178 patienter visade att pseudomonas binds mycket mindre till silikon-hydrogel-material än till andra mjuka kontaktlinser av till exempel Etafilcon A (Ren et al. 2002). Även andra undersökningar visar att det finns skillnader för bakteriers affinitet på olika kontaktlinser. Man jämförde två olika linstyper, Lotrafilcon A och Balafilcon A på patienter med olika hornhinnesjukdomar. Man hittade mer bakterier på burna linser av materialet Balafilcon A än på Lotrafilcon A. (Hähne, Sickenberger et el. 2002). I alla dess omnämnda studier har man inte undersökt sammanhanget mellan linsmaterial och bakteriers genomträngningsförmåga. Därför under- sökte vi om olika bakterier kan tränga igenom mjuka kontaktlinsmaterial aktivt eller passivt och om det finns skillnader i hur lång tid det tar och vilken mängd som kommer igenom. Material och metod 1. Kontaktlinser som användes i studien Se tabell 1 2. Bakterier som användes för diffusionsförsöken a. Staphylococcus epidermis, runda med hård cellvägg, storlek cirka en mikrometer b. Pseudomonas aeruginosa-stammar, stavformade utan hårda cellväggar, storlek cirka 0,5 till 0,75 mikrometer tjocka och cirka två mikrometer långa: transgena grön fluorescence protein-experimerande (GFP) pseudomonas-stammar från Biocentrum för molekylär mikrobiologi i Lyngby i Danmark (bild 1) samt vild-typ-pseudomonas aeruginosa. Dessa båda skiljer sig åt så till vida att den grön fluorescerande stammen kan göras bättre synlig. Det fanns ingen skillnad mellan de båda när det gäller rörlighet och genomträngningskapacitet. Pseudomonas aeruginosa Pseudomonas aeruginosa tillhör en homogen grupp bakterier, som ofta sammanfattas under begreppet gramnegativa, 14 NORDIC VISION

15 icke-fermenterande bakterier. De utgörs av aeroba, spolformade eller stavformade, mest rörliga anspråkslösa bakterier, som metaboliserar kolhydrater uteslutande genom oxidering. En annan gemensam egenskap är att de förekommer i jord, vatten, döda organiska material och växter. Renodlade pseudomonas odlades fram första gången 1882 och betecknades som bakterien för blågrönt var Pseudomonas pyoceanea. Bakterien förekommer enskilt, i par eller i kedjeform. Den är rörlig och har en eller ett par poler. Utan infärgning kan man inte särskilja den från andra gramnegativa stavar. Den är ytterst anspråkslös och kan till och med föröka sig i destillerat vatten. Den är relativt okänslig för temperaturpåverkan och desinfektionsmedel. Vid uttorkning dör den dock snabbt. I gynnsamma miljöer kan Pseudo-monas aeruginosa syntetisera en Exopolysaccharid som betecknas som Alginat. Alginat skyddar bakterien från skadlig påverkan som fagocyter och underlättar adhesionen till fasta ytor. Därmed möjliggörs bildandet av en biofilm. Det är relativt enkelt att odla och identifiera Pseudomonas aeruginosa i mikrobiologiska laboratorier. Den växer utan problem på ett flertal fasta odlingsämnen. Där bildar den karaktäristiska, flata, sträva fransiga kolonier, vars yta ofta har en metallisk glans. Karaktäristiskt är också den syrligt aromatiska lukten (o-aminoacetophenon) och produktionen av vattenlösliga pigment (Pyoverdin Fluorescein) och Pyocyanin. Virulenta faktorer och patogenes Pseudomonas finns ofta som kolonisationsbakterie (saprofyt) och är inte särskilt patogen för friska människor. Penetrationsförmågan och förmågan att invadera vävnader är mycket begränsad och därför krävs det predisponerande faktorer för att en infektion ska uppstå. Det kan vara störningar i kroppens barriärfunktioner eller defekter i motståndskraften, men det kan även vara sår eller skador. Den besitter talrika virulensfaktorer. Den viktigaste är Exotoxin A, som är en verksam inhibitor i proteinsyntesen hos däggdjur. Man har funnit epidemiska kloner av pseudomonas vid keratiter. Dessa hade en hög elastas- och alkalisk proteas-aktivitet och innehöll också exou-genen för toxiskt ExoenzymU. Detta undersöktes på bakterier från olika områden såsom urin, blod och sår, vid endoftalmiter och kontaktlinsassocierade keratiter. Som en typisk bakterie som förekommer i fuktiga utrymmen utgör kontaminerade kontaktlinsetuier en infektionskälla för ögoninfektioner. Corneala ulcer genom pseudomonas börjar ofta med minimala skador på cornea. Om skadan är penetrerande finns det till och med fara för endoftalmit. Problemet med den här bakterien är dess naturliga resistens mot många antibiotika, som till exempel Ampicillin och de flesta Cefalosporinerna. Ciprofloxacin och andra Fluorochinoloner är verksamma. Antibiotikamängden kan reduceras med hjälp av Lactoferrin och hyaluronsyra gör att corneala ulcer läker mycket snabbare. RESULTAT Rasterelektronmikroskopisk (REM) avbildning av kontaminerade kontaktlinser. Pseudomonas trängde igenom olika kontaktlinsmaterial olika snabbt, därför tittade man även på olika kontaktlinsers ytbeskaffenheter med REM. Man kunde inte ta bilder på alla kontaktlinser då inte alla material klarade att torkas till den kritiska punkten. Dessutom tittade man med REM på kontaktlinser, som var kontaminerade med pseudomonas. Det gick lätt att se GFP-pseudomonas morfologi, spolformen och polerna (bild 3 a). Porerna i kontaktlinserna blev synliga i gångers förstoring (bild 3a-f). Diffusionsförsök med Staphylococcus epidermis Man genomförde 12 tester med Acuvue 1- day-linser, fyra testomgångar om tre timmar vardera. Medelvätskehalt hos dessa linser var 58 procent. På inget av de tagna proven fann man Staphylococcer på agarplattan. Bakterierna kunde alltså inte tränga igenom kontaktlinserna. Diffusionsförsök med Pseudomonas aeruginosa Efter att man optimerat försöksbetingelserna testade man hur bakteriella smitt Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid Acuvue 1-day (medelvärden) Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid Soflens 1-day (medelvärden) Tid (timmar) Pure Vision (medelvärden) Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. NORDIC VISION

16 Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid Focus Night & Day (medelvärden) Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid Extreme H20 (medelvärden) Tid (timmar) Visell (medelvärden) Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. ämnen trängde igenom sju olika kontaktlinsmaterial. Testerna genomfördes med en till tre timmars mellanrum. Alla försök upprepades tre-fyra gånger. Acuvue 1-day HEMA-lins (etafilcon A). jonisk, 50 procent vätskehalt (bild 4). Till en början kunde man konstatera en ringa mängd genomträngande pseudomonas. Därefter steg antalet stadigt. Efter tre timmar hade antalet tiodubblats. Totalt ligger linsen därmed på genomsnittet. Soflens 1-day HEMA-lins, jonisk, 70 procent vätskehalt (bild 5). Antalet genomträngande bakterier som fanns i början av testerna ökade inte efter två eller tre timmar. Därmed ligger linsens diffusionsmängd för genomträngande Pseudomonas under genomsnittet i det nedre området. Detta är överraskande och visar att det inte endast är vätskehalten som ansvarar för mängden bakterier som tränger igenom kontaktlinsmaterialet. PureVision Silikon-hydrogellins (Balafilcon A), jonisk, 36 procent vätskehalt (bild 6). Liknande genomsläppsmängder av bakterier som inte tilltog under den tre timmar långa inkubationstiden. Dessa värden är jämförbara med de två föregående linsernas testvärden. Inte heller här ökade mängden med tiden och mängden bakterier som trängde igenom låg inom genomsnittet. Focus Night & Day Silikon-hydrogellins (Lotrafilcon A), icke jonisk, 24 procent vätskehalt (bild 7). Jämfört med en-timmarstestet fann man en relativt stark ökning av mängden genomträngande bakterier efter två respektive tre timmar. Ändå var mängden ringa jämfört med andra linser. Särskilt anmärkningsvärda var de mycket låga värdena som trängde igenom i början av testet. Extreme H 2O Benzmaterial G5X, icke joniskt, 59 procent vätskehalt (bild 8). Hos denna lins hade redan efter en timma stora mängder Pseudomonas vandrat igenom kontaktlinsen. Det höga värdet i början stegrades inte ytterligare med tiden. På den här linsen uppmättes de högsta mängderna genomträngande Pseudomonas. Enstaka värden upp till över CFU 7/ ml uppmättes. Dessa mängder ligger en till två tiopotenser över de andra jämförda materialen och utgjorde därmed de högsta värdena. Intressant är också att dessa höga värden uppnåddes under den första timman av testet. Visell Benzmaterial G3X, icke jonisk, 49 procent vätskehalt (bild 9). Jämförbara värden som Acuvue, Soflens, PureVision och Focus N&D och inom genomsnittet. Visell G5X med 59 procents vätskehalt testades också och den uppnådde värden jämförbara med Extreme H 2O G5X-linsen (en till två tiopotenser över G3X-materialen). Conso Icke jonisk kontaktlins, PVP/PMMA, 62 procent vätskehalt (bild 10). Som framgår av bilden förelåg en nästan linjär ökning av genomträngande bakterier under testtiden från en till tre timmar. Även om linsen har en hög vätskehalt var mängden Pseudomonas som trängde igenom ringa jämfört med andra material och låg inom genomsnittet. Även här visade det sig att hög vätskehalt inte korrelerar med mängden genomträngande bakterier. Jämförelse mellan sju kontaktlinsers medelvärden av genomträngande bakterier I bild 11 ses medelvärdet av mängden genomträngande bakterier på alla testade kontaktlinser. Det framgår där att enstaka Pseudomonas kan passera igenom mjuka kontaktlinser, det kan dock inte Staphylococcer. Mängden beror på material och vätskehalt inom materialklassen. Skillnader konstaterades mellan kontaktlinser av samma material, men med olika tillverkningstekniker respektive olika ytbehandlingar. Inga skillnader sågs mellan joniska och icke joniska material. Ingen korrelation hittades med materialens syregenomsläpplighet eller enbart vätskehalt. Diskussion och framtidsvision I denna studie kvantifierades genomsläpp- 16 NORDIC VISION

17 ligheten av bakterier igenom moderna mjuka kontaktlinsmaterial. Det är känt att svampsporer med en diameter på cirka trefyra my kan angripa och vandra igenom linsmatrix. Därför var det intressant att testa om olika bakterier kan tränga igenom kontaktlinsmaterial aktivt eller passivt. I VÅRA DIFFUSSIONSTESTER visade det sig att Pseudomonas kan passera igenom, men inte de större gramnegativa Staphylococcerna med stela cellväggar. Staphylococcerna, cirka en my i diameter, hindrades förmodligen av sin runda form och sina stela cellväggar medan de gramnegativa Pseudomonas 0,5 X 2 my med sitt formbara hölje kunde passera aktivt. Våra utförliga försök med mycket olika kontaktlinser kan endast delvis jämföras med andra studier, eftersom de flesta andra författare huvudsakligen undersökt de båda dygnet-runt-linserna PureVision och Focus Night & Day. Hähne och Sickenberger (2002) beskrev ursköljningsförsök på burna kontaktlinser efter olika långa bärtider. De använde två linstyper av samma materialklass: Silikoncopolymerer med extremt höga syregenomsläpplighetsvärden (jämförbara med PureVision och Focus Night & Day). Från de burna kontaktlinserna kunde man identifiera nästan alla bakterier som kan orsaka bakteriella keratiter. Författarna fann inga stora skillnader i antalet bakterier på de båda silikon-copolymer-kontaktlinserna, trots olika ytspänning och olika vätskehalter. I våra diffusionsförsök kunde vi emellertid konstatera betydligt lägre genomträngande mängder av Pseudomonas på Focus Night & Day efter den första timman än på Pure- Vision. Detta beror möjligtvis på linsernas olika vätskehalt. Hos de flesta linser som vi testade kunde vi se ett samband mellan vätskehalt och mängden Pseudomonas, som trängde igenom kontaktlinserna inom materialgruppen. Särskilt vid korta filtrationstider (en-två timmar). Bakteriemängden var inte primärt avhängig av vätskehalten i linserna: Soflens med 70 procent och Conso med 62 procent låg på genomsnittet. De högsta värdena uppnådde G5X-materialet Extreme och Visell (båda med 59 procent vätskehalt). Ren et al visade i olika studier (1999 och 2001) att Pseudomonas har en signifikant lägre bindning till Silikon-copolymerer än till andra traditionella HEMA-linser (Etafilcon A). Deras undersökning, som säger att Pseudomonas binder mindre på PureVision än på Acuvue 1-day, kan jämföras med våra data. Filtrationsgraden av Pseudomonas genom PureVision var högre än genom Acuvue 1-day och det är möjligt att man får en högre genomströmning av bakterier, eftersom Pseudomonas i lägre utsträckning binds till PureVision-materialet. I en studie av Ahanotu et al (2001) visade man att vätskehalten och adhesionen av bakterier har en invers korrelation. Förutom vätskehalt och andra parametrar kände vi också till de olika linsmaterialens jonicitet. SIMMONS ET AL fann till exempel 1998 att Pseudomonas primärt bildar biofilmer på icke-joniska kontaktlinser. Man jämförde Pseudomonas-diffusionen på kontaktlinser med fria OH-grupper med icke-joniska kontaktlinser. Det fanns ingen enhetlig trend i mängden genomträngande Pseudomonas i någon grupp. Överraskande nog visade jämförelser inom samma materialgrupp (Silikon-copolymerer) att en ytterst ringa mängd Pseudomonas trängde igenom den ickejoniska kontaktlinsen Focus Night & Day jämfört med mängden som vandrar igenom den joniska kontaktlinsen Pure- Vision, särskilt under testtidens första två timmar. Linsmaterialet har betydelse. Vi fann att de två icke-joniska kontaktlinserna av Benzmaterial Extreme H 2O och Visell, släppte igenom olika mycket bakterier. Här kan även olika kontaktlinsers tillverkningstekniker spela en roll. Visell-linsen svarvas medan Extreme H 2O gjuts. Härmed kan det uppstå olika porstorlek och linserna kan ha olika tjocklek. Keay et al. (2001) fann att på kontaktlinser med låg syregenomsläpplighet växte bakterier efter sex dagar medan det tog 30 dagar på kontaktlinser med hög syregenomsläpplighet. PSEUDOMONAS AERUGINOSA och Aeromonas hydrophilia fastnade i högre utsträckning på kontaktlinser med hög syregenomsläpplighet av Balafilcon A än på Etafilcon A eller HEMA-material. I en Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid Visell (medelvärden) Tid (timmar) Conso (medelvärden) Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. prospektiv, randomiserad studie på kontaktlinsbärare visade Ren et al att högt syregenomsläppliga kontaktlinser uppvisade en lägre bindning av Pseudomonas aeruginosa till hornhinnans epitelceller. Nilsson (2001) fann i en klinisk undersökning att det fanns fler receptorer för lektin och därmed Pseudomonas vid bärandet av kontaktlinser med låg syregenomsläpplighet än med kontaktlinser med höga syregenomsläpplighetsvärden. Syregenomsläpplighet är en materialkonstant och var intressant nog inte korrelerbar vid våra bakterie-diffusionsförsök. Av alla kontaktlinser som testades var det två som utskiljde sig mest: Focus Night & Day och Extreme H 2O, båda icke-joniska NORDIC VISION

18 men av olika material. Mängden genomträngande bakterier för Extreme H 2O var efter en timme tre tio-potenser högre än för Focus Night & Day. Efter två timmar var det fortfarandet två tio-potenser och efter tre timmar en tio-potens. Dessa synbara skillnader skulle kunna förklaras med linsernas speciella egenskaper. Extreme H 2O karaktäriseras av en mycket snabb rehydrering och fem gånger längre lagringstid och hälften så snabb dehydreringstid som andra kontaktlinser. Den suger därför snabbt åt sig vätska varvid även en stor mängd bakterier tas upp. Å andra sidan har Focus Night & Day ett plasmaskikt på ytan, som gör den extremt glatt och därmed tillåter en mycket liten mängd proteinavlagringar. Därmed är det också möjligt att man får ett visst skydd mot bakterier, särskilt i början. Nissen och Furkert (2000) visade att kontaktlinser med silverbelagda ytor bjöd ett visst skydd mot kontaminering av bakterier. De flesta genomförda undersökningarna visar att lång bärtid och kontaktlinser med låg syregenomsläpplighet utgör riskfaktorer för att bakterier ska fästa på kontaktlinser och ge upphov till hornhinneinfektioner. Våra resultat visar att olika kontaktlinser har olika stor genomsläpplighet för bakterier. Att Pseudomonas kan ligga kvar i kontaktlinser utgör en potentiell fara för pseudomonas-infektioner hos kontaktlinsbärare. Dygnet-runt-linser som PureVision och Focus Night & Day används i dag som bandagelinser efter diverse ögonoperationer, som till exempel efter laser-refraktiv kirurgi eller katarakt-operationer. Eftersom linserna bärs under en begränsad tid och inte hanteras av patienterna själva och man ofta tillför antibiotika behöver man inte befara svårartade nytillkomna infektioner. Våra resultat påvisar en ny aspekt, nämligen att bakterier aktivt kan tränga igenom och stanna kvar i kontaktlinser. Det ligger nära till hands att inse att mjuka kontaktlinser med speciella egenskaper, inte bara hög syregenomsläpplighet utan även skyddande egenskaper är särskilt bra för högriskpatienter, dygnet-runt-bruk och resande under bristande hygieniska förhållanden. Är du optiker... Bli medlem i optikernas egen fackförening! Information och ansökan på Svensk Optikerförening En del av SRAT kansli@srat.se 18 NORDIC VISION

19 Ulf Brunlöf expert på hårdlinser TEXT: ANNE WOLLTER FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN Ulf Brunlöf är en av landets främsta experter på hårdlinser. Att hans karriär sammanfaller med kontaktlinsens historia i Sverige gör honom smått unik. ULF BRUNLÖF VAR 19 år och hade precis gjort lumpen när han erbjöds sommarjobb av sin morbror, Klas T Nilsson en pionjär inom kontaktlinsbranschen i Sverige. Ulf tog tåget från Sundsvall till Göteborg, första måndagen efter midsommar Nästan 40 år senare bor han kvar på västkusten och är idag själv en av landets främsta experter på hårdlinser. Huset är vackert, byggt i slutet av 1800-talet och ligger ett stenkast från Göteborgs paradgata, Avenyn. Här, på första våningen och med utsikt över Heden, har Ulf Brunlöf sin mottagning. Sommarjobbet hos morbror var tänkt att bli tillfälligt, jag hade planer på att studera i Uppsala på hösten. Men jag blev biten. Min morbror lärde mig yrket, ett rent hantverk. Hela den första sommaren var vi två killar som satt och slipade linser till långt in på nätterna. Sedan tittade vi på OS i Mexiko på tv och sju på morgonen var vi på jobbet igen jag minns inte att vi sov någonting under de veckorna. Mjuklinser som säljs på nätet, det är en utveckling som inte går att stoppa det är som när bensinmackarna började sälja läsglasögon. Men vi inom branschen ska förstås vara bäst på linser, det är vår hemmaplan, säger Ulf Brunlöf. Linser var nytt Klas T Nilsson samarbetade med ögonläkaren Sölve Stenström. De bildade 1965, tillsammans med Klas Östlund, Sveriges Kontaktlinsförening. Linser var nytt i Sverige. Klas åkte till Österrike och Västtyskland för att lära sig. Sölve hade en liten verkstad som bland annat tillverkade undersökningsinstrument och NORDIC VISION

20 Jag vågar påstå att jag är den i Sverige som j där svarvades de så kallade uncut-linserna. Min uppgift blev att slipa ner de sylvassa plexiglaskanterna så att de blev mjuka och fina. Ulf Brunlöf tillverkade bland annat provsatser som optiker från hela landet kom och tittade på och köpte. De fick lära sig hur vi arbetade och så satte de själva igång. Ulf Brunlöf var en av de första att gå optikerutbildningen i Sverige, när den kom i början av 1970-talet. Efter studierna fortsatte han att arbeta hos Klas T Nilsson till 1983, då han startade eget Ulf Brunlöf Kontaktlinser AB. I mitt företag har jag alltid varit fri, inte bunden till några kedjor. Det betyder att jag kan jobba med vilka firmor som helst och använda alla sorters linser. Jag arbetar förresten enbart med linser, aldrig med glasögon. Enorm erfarenhet Eftersom Ulf Brunlöfs karriär sammanfaller med kontaktlinsens historia i Sverige så är han unik. Jag vågar påstå att jag är den i Sverige som jobbat mest med linser och halva min verksamhet handlar fortfarande om hårdlinser. De har många fördelar, de är billiga, enkla att sköta och skonsamma för ögat. Hårdlinser har dessutom alltid haft den bästa syrgasgenomsläppligheten. Det är först med den nya silikonhydrogellinsen som vi har fått en modern mjuklins som släpper igenom lika mycket syre. Mjuka linser inte alltid bäst Att marknaden i så hög omfattning kommit att handla om mjuklinser är tragiskt, menar Ulf Brunlöf, eftersom flera ögonsjukdomar bäst behandlas med hårdlinser, exempelvis keratoconus. Där ser han sig som en av Sveriges främsta experter. Och han var tidigt ute med ortokeratologi, en metod där närsynthet behandlas med nattlinser ögat plattas till med hjälp av en lins under natten och fungerar sedan normalt under dagen, utan vare sig linser eller glasögon. Jag började arbeta aktivt med ortokeratologi 1966, när Food and Drug Administration i USA godkände metoden. Jag hade själv noterat att närsynthet inte förvärrades hos linsbärare som använde hårdlinser. Det beror på att en hårdlins som används år efter år med tiden blir några tiondels millimeter flatare och trycker in ögat en aning. Den effekten når man inte om man byter ut linserna varje år. När det gäller hårdlinser räcker det att polera dem ordentligt. Hårdlinsen är bland annat därför ett ekonomiskt alternativ. Ulf Brunlöf älskar sitt arbete, men livet handlar om så mycket mer, till exempel en aktiv fritid. När vi ses i mitten av mars och de 20 NORDIC VISION