HUMAN-CENTERED SYSTEMS Mattias Arvola. Brukskvaliteter. En ansats till kontextuell och subjektiv användbarhet Mattias Arvola,

Transkript

1 Brukskvaliteter En ansats till kontextuell och subjektiv användbarhet,

2 Problemet Att bedöma en lösnings godhet är en nyckelaktivitet i design Vilka kriterier använder vi? Vilka kriterier använder vi inte?

3 Andra ordningens design Vi designar inte bara produkten Vi designar även bruket av den och hur den ska upplevas i användning Därmed behöver vi utveckla en vokabulär och kriterier som handlar om bruket och upplevelsen av produkten i användning

4 Användbarhet Prestation och Attityd (Brook, 1986) Lärbarhet, Effektivitet, Attityd, Flexibilitet (Shackel, 1986) Relevans, Effektivitet, Attityd, Lärbarhet (Löwgren, 1993) Understandability, Learnability, Operability, Attractiveness (ISO/IEC FDIS )

5 En mer kontextuell ISO-definition the effectiveness, efficiency, and satisfaction with which specified users can achieve specified goals in particular environements (ISO ) + Safety, Utility and Memorability (Preece, Rogers & Sharp, 2002)

6 Kontextuell användbarhet innebär att stödja Samarbete Praktiken Osynligt arbete Affärsprocesser Common ground Knowledge management! Lärande! Kompetensutveckling! Tillgänglighet! Lokalisering! Personalisering! Anpassningsbarhet!

7 Användarupplevelser Deliver rich experiences in use (Winograd 2001) Preece, Rogers & Sharp s (2002) user experience goals: Satisfaction, enjoyment, fun, entertainment, helpfulness, motivation, aestetical pleasure, support for creativity, reward, & emotional fulfilment.

8 Den diversifierande trenden Avancerad kontextuell användbarhet blir mycket svår att hantera med så många designmål att uppfylla Grunden för brukskvalitetsansatsen är att alla mål inte är lika relevanta för alla system och att uppnå dem alla i en designlösning är högst otroligt

9 Brukskvalitet Ta ett steg tillbaka och fråga sig vad som gör det aktuella systemet bra att använda Anta flera värderingsperspektiv Se på systemets användning ur flera intressenters perspektiv

10 Socio-kulturell modell av bruk Handling Motiv Medel Målobjekt Utkomster Subjekt Sammanhang

11 Brukskvalitetsprismat brukskvalitet / handling etiska estetiska konstruktionsmässiga instrumentella / funktionella sociala / kommunikationsmässiga

12 Datainsamling Intervjuer Observationer Prototypning Fokus: Vem gör vad när var hur varför hur ofta och hur länge?! Hur ska produkten vara i bruk?! Estetiska, etiska, instrumentella/ funktionella, sociala/ kommunikationsmässiga och konstruktionsmässiga aspekter

13 Identifiering av önskvärda brukskvaliteter Koncentreringsmetoden (Ely, 1993) Kategoriseringsmetoden (Ely, 1993) Hierarkisk målanalys (Cross, 2000; Jones, 1992)

14 Koncentreringsmetoden Få en känsla för materialet Hitta episoder där folk eller observationer utrycker en mening om bruket Koncentrera dessa episoder till korta fraser som utrycker meningen ur intressentens perspektiv och klottra ned dessa i marginalen Ställ frågan till vad användning bör kännetecknas av till episoden Utkomsten är en initial lista med önskvärda BK

15 Kategoriseringsmetoden Markera utryck i texterna som hur det ska vara att använda produkten (adjektiv, adverb och deskriptiva substantivfraser) Deskriptiva kvaliteter skrivs som normativa: svårt att gå mellan system blir sömlös verktygsintegration Ta hjälp av teoretiska begrepp Kvaliteterna grupperas och grupperna namnges

16 Förfining Kvaliteterna från kategoriseringsmetoden läggs till de från koncentrationsmetoden Kvaliteterna beskrivs och kopplas tillbaka till illustrativa utdrag ur empirin De instrumentella/funktionella, sociala/ kommunikativa, estetiska, etiska och konstruktionsmässiga aspekterna av varje kvalitet beskrivs

17 Hierarkisk målanalys Frågorna varför, hur och vad ställs Varför är den här kvaliteten önskvärd? Vad ligger det för implicit mål bakom de önskvärda kvaliteterna? Detta ger en hierarkisk mål-medelstruktur där vissa mål är medel för andra mål Grupperna skapade i kategoriseringsmetoden utgör startpunkten för målanalysen

18 Hierarkisk målanalys för datorer i en designstudio Datorer i studion Reflektion Flyt Artighet Deltagande Spontanitet Koncentration Kreativitet Inspiration Autonomi Kritik Hur? Varför?

19 Summa summarum Studera användningen Identifiera önskvärda brukskvaliteter Använd dem som designmål Kritisera, diskutera och bedöm designlösningars godhet utifrån dem