TRANSPORTGRUPPENS LILLA BLÅ. En faktasamling om transportsektorn AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Transkript

1 TRANSPORTGRUPPENS LILLA BLÅ En faktasamling om transportsektorn AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

2 FÖRORD Transporter utgör länken mellan underleverantörer, producenter, grossister, detaljister och konsumenter. Ett effektivt flöde, där rätt varor levereras i rätt tid, är en förutsättning för god tillväxt. Transporter handlar dock inte bara om varor utan också om människor. En kreativ och växande ekonomi kräver goda förutsättningar för transporter och kommunikation. Detta samband är väl belagt. Trots att transporterna är så vitala för samhällsfunktionen och trots att transportsektorn är en viktig del av svenskt företagande och sysselsättning den består av företag, omsätter 289 miljarder kronor och sysselsätter personer är det dock förvånansvärt tyst om den i debatten. Kanske beror det på ointresse, kanske på okunskap. Detta vill TransportGruppen ändra på. Vi vill lyfta fram och berätta historien om vår bransch. Om varför den är viktig för hela ekonomin och inte bara för dem som arbetar i eller gör affärer med våra medlemsföretag. Därför har vi, som ett första steg, tagit fram en faktasamling som beskriver transportsektorn, dess betydelse och dess företag. Vi tror att precis som nyfikenhet föder kunskap, så föder kunskap också nyfikenhet. Syftet med den här faktasamlingen är att vända ointresse och okunskap till kunskap och nyfikenhet. Välkommen att bli nyfiken på transportsektorn! Stockholm i maj 2006 TRANSPORTGRUPPEN Peter Jeppsson VD

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 TABELLFÖRTECKNING 4 DIAGRAMFÖRTECKNING 4 1 INLEDNING 5 2 TRANSPORTERNA OCH DET EKONOMISKA VÄLSTÅNDET SLAGET OM KUNDERNA HUR MÄTS EN SEKTORS BETYDELSE FÖR EKONOMIN? 9 3 DE SVENSKA GODSTRANSPORTERNA UTRIKESHANDELN 18 4 PERSONTRANSPORTERNA 24 5 FÖRETAGSSTRUKTUREN I TRANSPORTSEKTORN FÖRETAGSEKONOMISK FAKTA OM DE STORA FÖRETAGEN I TRANSPORTSEKTORN 32 6 HÅRT ARBETE FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 39 7 AVSLUTANDE KOMMENTAR 40 8 APPENDIX 41 KÄLLFÖRTECKNING 43

4 TABELLFÖRTECKNING Tabell 2.1 Nettoomsättningen i sju sektorer, i miljarder kronor år Tabell 2.2 Antal företag i sju sektorer, år Tabell 3.1 Sveriges största hamnar i miljoner ton, år Tabell 3.2 Europas största hamnar, i miljoner ton 22 Tabell 4.1 De tio populäraste flygdestinationerna (första destinationer) Tabell 5.1 Antal anställda i gruppen stora företag och mellanföretag samt antal företag i respektive grupp 33 Tabell 8.1 Definition av transportsektorn 41 Tabell 8.2 Definition av jämförelsebranscher 41 Tabell 8.3 Kapitalets omsättningshastighet 42 DIAGRAMFÖRTECKNING Diagram 2.1 Utvecklingen av BNP och transporter i Sverige sedan 1950-talet 6 Diagram 2.2 Utvecklingen av världshandeln och världsbnp sedan Diagram 2.3 Förädlingsvärdet i sju sektorer, i miljarder kronor år Diagram 2.4 Andel egenföretagare av alla som arbetar i sektorn, procent år Diagram 2.5 Andelen av de anställda som arbetar i småföretag (1-4 anställda), procent 13 Diagram 2.6 Antal nystartade företag 1997 och 2004, uppdelat på bransch. Näringsgrensindelning SNI Diagram 2.7 Företagens utgifter för inköp av tjänster i procent fördelat på tjänsteslag, under Diagram 3.1 Gods som transporteras inom Sverige (sträckor under 30 mil) 16 Diagram 3.2 Godstransporternas utveckling mellan , i miljoner tonkilometer 17 Diagram 3.3 Prognos för godstransporter, miljoner tonkilometer 18 Diagram 3.4 Exportvärdets utveckling, export i procent av BNP 19 Diagram 3.5 Sveriges största exportländer, andel av det totala exportvärdet i procent år Diagram 3.6 Sveriges största importländer, andel av det totala importvärdet i procent år Diagram 4.1 Utvecklingen av personresor , miljarder personkilometer 24 Diagram 4.2 Olika färdsätt för inrikesresor år 2001, i procent 25 Diagram 4.3 Resor i olika trafikslag i kollektivtrafiken, i procent av det totala antalet resor i kollektivtrafiken år Diagram 4.4 Olika färdsätt vid utrikesresor, i procent år Diagram 4.5 Fördelning av turistnäringens totala omsättning Diagram 4.6 Fördelning av transportsektorns turistomsättning Diagram 4.7 Utländska besökares färdsätt Diagram 5.1 Andelen anställda inom transportsektorn Diagram 5.2 Nettoomsättningen i transportsektorn år Diagram 5.3 Nettoomsättning hos medianföretaget i den största storleksklassen år 2004, i miljoner kronor 33 Diagram 5.4 Nettoomsättning hos medianföretaget i mellanstorleksklassen år 2004, i miljoner kronor 34 Diagram 5.5 Rörelsemarginal hos medianföretaget i mellan- och den största storleksklassen år 2004 i procent 35 Diagram 5.6 Nettomarginal hos medianföretaget i mellanklassen och den största storleksklassen år 2004 i procent 36 Diagram 5.7 Nettoomsättning/anställd hos medianföretaget i mellan- och den största storleksklassen år 2004, tkronor 37 Diagram 5.8 Personalkostnader som andel av omsättningen, mellanstora och stora företag 2004, i procent 38

5 1 INLEDNING Transporter är en nödvändig del av näringslivet. Ett näringsliv utan transporter skulle inte fungera då transporterna utgör de omistliga länkarna i kedjan mellan underleverantörer, producenter, grossister, handlare och kunder och konsumenter. De är nödvändiga för att producenterna ska få tillgång till insatsvaror och för att de färdiga produkterna ska nå ut till kunder och slutkonsumenter. Transporter handlar dock inte bara om att varor ska skickas från ett led i produktionskedjan till ett annat, transporter handlar också om mänskliga resor. Att människor kan färdas på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt från en punkt till en annan är viktigt både ur ekonomisk och allmänmänsklig synpunkt. Mänskliga möten är fortfarande oöverträffade (den nya tekniken till trots) både i affärssammanhang, i sociala sammanhang och för att generera kreativitet och nya idéer. Transporterna och den ekonomiska utvecklingen har följts åt sida vid sida genom historien. Så har det alltid varit. När vattenvägarna fortfarande var de viktigaste transportlederna anlades städer och handelsplatser i anslutning till dessa. Då Sverige så småningom industrialiserades växte kraven på snabba och säkra transporter. Utbyggnaden av järnvägsnätet, med stambanan som knöt ihop de tätbefolkade områdena från norr till söder, var en förutsättning för att industrialiseringen skulle ta fart. I järnvägsknutarna längs stambanan kom ekonomin och tillväxten att blomstra. I dag är motorvägarna, flygplatserna och de stora hamnarna de viktigaste transportnoderna i riket. Transportslagen förändras över tiden, men transporternas betydelse för tillväxten och välståndet minskar inte utan fortsätter att öka. Det är detta vi vill lyfta fram i denna rapport. Därför har vi samlat fakta om transporter, transportsektorn och dess företag. Rapporten innehåller fakta om såväl godstransporter som persontransporter. Vi har också samlat fakta om vad sektorn betyder för sysselsättningen och för BNP samt fakta om de företag som är verksamma i sektorn. 5

6 2 TRANSPORTERNA OCH DET EKONOMISKA VÄLSTÅNDET Att transporter och tillväxt hänger ihop är ett väl belagt samband. När tillväxten tar fart ökar också behovet av transporter eftersom de utgör länkarna i varuförsörjningskedjan från underleverantörer, producenter, grossister och handlare till slutkonsumenterna. Goda förutsättningar för tillväxt kräver goda möjligheter för att transporterna ska kunna växa i samma takt. Investeringar i infrastruktur får ofta en direkt påverkan på tillväxten eftersom det underlättar möjligheterna för resten av näringslivet att växa. Faktorer som begränsar transporterna, som exempelvis undermålig infrastruktur eller hindrande lagar och regler, kan på samma sätt få negativa effekter på tillväxten. Diagram 2.1 visar hur den ekonomiska tillväxten och ökningen av transporterna har utvecklats sida vid sida. Diagram 2.1 Utvecklingen av BNP och transporter i Sverige sedan 1950-talet Källa: Transportindustriförbundet (2004) Godstransporterna näringslivet och samhället. Grunden för ekonomisk tillväxt är specialisering och handel. Istället för att var och en producerar sina egna varor (självhushållning) organiseras produktionen i fabriker och varuhandel uppstår. Det betyder att istället för att odla sin egen mat, sy sina egna kläder och bygga sina egna möbler så specialiserar sig var och en på det han eller hon är bra på och sedan handlar man med varandra. Genom specialisering utnyttjas de begränsade resurserna effektivare och den totala produktionen och välståndet ökar. Den anmärkningsvärda välståndsutveckling som stora delar av världen har upplevt under de senaste århundradena orsakades av att självhushållningen, som var vanlig i jordbrukssamhället, ersattes av specialiserad produktion och handel. 6

7 Adam Smith beskrev redan i sitt berömda verk Wealth of Nations från 1776 att alternativet till handel och kommers är självhushållning: Men utan lusten för att göra affärer, idka byteshandel och sätta varor i omlopp hade var och en varit tvungen att på egen hand förskaffa sig varje förnödenhet och nyttighet han behövde. Adam Smith, Wealth of Nations, 1776 Med specialisering uppstår en produktionskedja med underleverantörer, producenter, grossister, handlare och slutkunder som alla är beroende av ett inflöde av insatsvaror och ett utflöde av varor till kunderna. Transporterna utgör länkarna som garanterar att kedjan hänger ihop. Snabba, punktliga och tillförlitliga transporter i de olika leden kan effektivisera hela produktionskedjan och öka produktiviteten. Specialiseringen är en process som startade för många hundra år sedan och som fortfarande pågår. I dag är den världsomfattande och kallas med ett annat ord för globalisering. Konkret har det inneburit att världshandeln har ökat, att de knappa resurserna har använts effektivare och att välståndet i världen har ökat. Diagram 2.2 visar hur världshandeln med varor och världsbnp har utvecklats parallellt under efterkrigstiden. Diagram 2.2 Utvecklingen av världshandeln och världsbnp sedan Index, 1995= Världshandel, varor VärldsBNP Källa: Internationella valutafonden, IMF. Fler och effektivare transporter har både varit en förutsättning för och en konsekvens av utvecklingen mot en allt intensivare världshandel. Ett av flera betydelsefulla framsteg som underlättade globaliseringen togs när sjöfarten övergick till att använda standardiserade containrar för godshanteringen istället för att hantera lösa godsenheter. Det betydde att kostnaderna för den sjöburna godstrafiken mer än halverades. Det som tidigare hade varit ett arbetsintensivt moment i logistikkedjan hanterades nu av ett fåtal personer. Förutsättningarna 7

8 för långväga godstransporter förändrades och banade väg för ökad världshandel och globalisering SLAGET OM KUNDERNA Pressade priser och ökad konkurrens, inhemsk såväl som internationell, är en verklighet som möter företagen i många branscher. Alla områden i produktions- och marknadsföringsprocessen måste effektiviseras och kostnadsminimeras. Detta har också lett till skärpta krav på snabb, kostnadseffektiv och pålitlig transport och lagerhållning. För handelsföretagen har det varit särskilt tydligt att det kanske viktigaste slaget om kunderna avgörs på motorvägen, världshaven, järnvägen och på meters höjd. Det framgångsrika handelsföretag som H&M, IKEA och uppstickaren Gina Tricot, för att nämna några svenska exempel, har lyckats med är att effektivisera logistiken så att de har kunnat leverera rätt varor i rätt tid och till rätt pris till konsumenterna. Ledtiderna har pressats och kostnaderna har sänkts. Dels har produktionskostnaderna minskat genom att delar av produktionen har flyttats till låglöneländer i Asien och Östeuropa dels har lagerhållningen minskat och kostnaderna för transporter har pressats. Samma sak gäller för flera andra sektorer, exempelvis har bilindustrin haft en likartad utveckling. De globala modeföretagen tillhör de företag som driver logistikutvecklingen framåt. För dem är snabbhet och låga priser skillnaden mellan framgång och misslyckande. Modemedvetna konsumenter vill ha trendriktiga, unika kläder till låga priser. Kläder som har legat på butikshyllor världen över under en hel säsong efterfrågas inte. För ett företag som Gina Tricot är ledtiden från idé till färdigt plagg i butikshyllan bara tre veckor. Det är de effektiva och snabba varuflödena som vi är bra på, det är det som gör att vi kan leverera högre modegrad till lägre priser än våra konkurrenter säger Magnus Tillsten, operativ chef på Gina Tricot. Tillsten vill inte gärna dela med sig av hur logistikflödet av kläder från bortre Asien till Sverige ser ut eller hur många plagg som anländer till de svenska hamnarna varje vecka. Det är vår viktigaste affärshemlighet och det som gör oss unika gentemot våra konkurrenter, så det kan jag inte berätta om, säger han. Även H&M är förtegna om logistiken men enligt skattningar som Bo Pettersson, författare till boken Handelsmännen, har gjort utgör transport- och logistikkostnaderna ungefär 2,6 procent av bruttointäkten, vilket motsvarar ungefär 900 miljoner kronor. 2 Också för IKEA har effektiv logistik varit avgörande för företagets framgång. Att de platta paketen har spelat en avgörande roll i framgångssagan är knappast någon affärshemlighet. 1 The world in a box, The Economist, 16/ Bo Pettersson (2001), Handelsmännen. 8

9 2.2 HUR MÄTS EN SEKTORS BETYDELSE FÖR EKONOMIN? En sektors betydelse för ekonomin kan belysas på ett flertal sätt. Hur många arbetar inom sektorn? Är den en växande? Hur många företag finns det inom sektorn och hur ser nyföretagande ut? Hur stor är omsättningen och vad är dess bidrag till BNP? 3 Bästa sättet att studera en branschs bidrag till BNP är att studera dess förädlingsvärde. Först behövs dock några viktiga begrepp förklaras. Värdet av allt som produceras i en ekonomi är ett mått på den totala produktionsförmågan eller produktionsvärdet. Dock är inte summan av produktionsvärdet för alla varor som produceras i ett land detsamma som BNP. Detta på grund av dubbelräkning, som exempel kan ges att till värdet av en bil vore det inte rätt att lägga till värdet av till exempel däcken och fönsterrutorna då de redan har sålts till bilfabriken i ett tidigare produktionsled. Därmed är kostnaden för insatsvarorna redan inkluderade i bilens försäljningsvärde. Om värdet av insatsvarorna dras bort erhålls ett mått på förädlingsvärdet i varje produktionsled. Summan av alla förädlingsvärden överensstämmer med summan av värdet på alla varor och tjänster som går till slutlig användning, vilket motsvarar Bruttonationalprodukten (BNP). Förädlingsvärdet är alltså det värdetillskott som skapas i ett företag med hjälp av arbete och realkapital. Ett företags förädlingsvärde definieras som värdet av de varor eller tjänster som företaget producerar (produktionsvärdet) minus värdet av de råvaror, halvfabrikat samt tjänster som används i produktionen (förbrukningen). 4 Definition av transportsektorn I denna rapport definieras branscherna som tillsammans utgör transportsektorn på samma sätt som i den officiella statistiken som SCB ger ut och enligt SNI 2002 indelning. I stora drag är företag som hör till denna sektor: järnvägsbolag, kollektivtrafik- och taxiföretag, speditörer, rederier, linjeflygbolag, godsterminaler, centrallager och magasin samt serviceföretag till transportföretag. I rapporten presenteras även statistik för sex stycken jämförelsesektorer. Dessa är: skogsindustri (trä och massa), tillverkning av motorfordon, byggindustri, detaljhandel, hotell och restauranger samt datakonsulter och dataservicebyråer. I appendix finns en utförligare beskrivning av vilka branscher som ingår i transportsektorn. Där återfinns också jämförelsebranschernas SNI-koder. Förädlingsvärdet för transportsektorn uppgår till drygt sex procent av det svenska näringslivets förädlingsvärde. Ställs denna siffra i förhållande till ett par andra välkända sektorers förädlingsvärde blir det tydligt att transportsektorn spelar en betydande roll för svensk ekonomi. Jämnstora sektorer med transportindustrin med avseende på förädlingsvärde är byggindustrin och detaljhandeln. Dessa sektorers förädlingsvärde utgör 6,4 respektive 5,5 procent av det svenska näringslivets förädlingsvärde. Andra sektorer som ofta får stor medial 3 BNP är ett mått på produktionen av samtliga varor och tjänster i Sverige och är den viktigaste indikatorn på konjunkturen i hela ekonomin. 4 Avsnittet bygger på information om förädlingsvärde i (SCB PM MR/MI 2001:4). Notera att löner och avskrivningar inte räknas som förbrukning eftersom de ska täckas av förädlingsvärdet. 9

10 uppmärksamhet för sin betydelse för svensk ekonomi är tillverkningsindustrin för motorfordon och skogsindustrin, dessa har var för sig ett förädlingsvärde på 3,6 procent av hela näringslivets förädlingsvärden. De senaste åren har olika tjänstesektorer kommit att få allt större betydelse för den svenska ekonomin. En traditionell tjänstebransch är hotell- och restaurangbranschen, vars förädlingsvärde idag utgör knappt två procent av det totala näringslivets förädlingsvärde. I diagram 2.3 redovisas förädlingsvärdet för sju olika sektorer år Diagram 2.3 Förädlingsvärdet i sju sektorer, i miljarder kronor år 2004 Hotell och restauranger Trä- och massa Tillverkning motorfordon Datakonsulter och dataservicebyråer Detaljhandel Transportsektorn Byggindustri Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära Omsättningen i en sektor kan ge en viss beskrivning av sektorns storlek och betydelse för ekonomin. Resonemanget i föregående stycke, om en sektors förädlingsvärde, bör dock hållas i minnet när omsättningen studeras. Omsättningen i en sektor är summan av priset på varan eller tjänsten multiplicerat med den sålda kvantiteten. Nettoomsättningen i transportsektorn uppgick år 2004 till närmare 290 miljarder kronor (nettoomsättningen innebär att moms är exkluderad). Byggindustrin i Sverige hamnar på ungefär samma omsättningsnivå. Nedan, i tabell 2.1, presenteras olika sektorers totala omsättning. Notera att i exempelvis detaljhandelsomsättningen ingår transporterkostnader på så sätt att i det pris som tas ut i detaljhandeln ingår en viss del som ska täcka varans transportkostnader. 10

11 Tabell 2.1 Nettoomsättningen i sju sektorer, i miljarder kronor år 2004 Sektor Nettoomsättning, mdr Detaljhandel 442 Transportsektorn 289 Byggindustri 285 Tillverkning motorfordon 237 Trä och massa 185 Datakonsulter och dataservicebyråer 136 Hotell och restauranger 71 Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära. Ett annat sätt att studera en sektors betydelse för ekonomin är att studera företagandet och sysselsättningen i sektorn. Företagandet är viktigt för Sverige välmående och växande företag ökar tillväxten vilket i sin tur är en förutsättning för att höja välståndet. I Sverige finns idag närmare företag. Ungefär fyra procent av dessa, drygt , är företag inom transportsektorn. I tabell 2.2 redovisas antalet företag i ett par sektorer i Sverige. Vid en sådan jämförelse bör det dock hållas i minnet att antalet företag inom en sektor varierar stort beroende på företagens storlek i sektorn. En sektor med många egenföretagare och småföretagare leder per automatik till en sektor med många företag. Så väl byggindustri som detaljhandel är sektorer med en relativt stor andel små företag (se tabell 2.3 och 2.4). Tabell 2.2 Antal företag i sju sektorer, år 2004 Bransch Antal företag Byggindustri Detaljhandel Datakonsulter och dataservicebyråer Transportsektorn Hotell och restauranger Trä och massa Tillverkning motorfordon 894 Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära. I Sverige är de allra flesta företag små, ungefär 99 procent av samtliga företag har färre än 50 anställda. Andelen småföretag (0-49 anställda) i Sverige är ungefär densamma som i andra jämförbara länder i Europa. Två av tre företag är soloföretag, vilket innebär att de inte har 11

12 några anställda. Småföretagen står för en stor del av sysselsättningen inom näringslivet. Ungefär 40 procent av de privatanställda arbetar i företag med färre än 50 anställda. 5 I diagram 2.3 redovisas andelen egenföretagare i förhållande till hur många som arbetar inom sektorn (summan av anställda och egenföretagare). I transportsektorn finns nästan anställda. De utgör 7 procent av alla anställda i Sverige. Jämfört med ett par andra sektorer arbetar en relativt stor andel av de som är anställda i sektorn inom större företag. Inom såväl detaljhandeln som byggindustrin finns en större andel av de anställda i småföretag än inom transportsektorn, detta kan utläsas i diagram 2.4. Diagram 2.4 Andel egenföretagare av alla som arbetar i sektorn, procent år 2004 Tillverkning motorfordon Trä- och massa Transportsektorn Hotell och restauranger Detaljhandel Byggindustri Datakonsulter och dataservicebyråer Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära. Tabeller ur FDB (företagsdatabasen hos SCB), SAMU-05 Nov-version, samt egna beräkningar. 5 Stycket bygger på fakta hämtad från Nutek, (fakta om företagande). 12

13 Diagram 2.5 Andelen av de anställda som arbetar i småföretag (1-4 anställda), procent Tillverkning motorfordon Trä- och massa Datakonsulter och dataservicebyråer Transportsektorn Byggindustri Hotell och restauranger Detaljhandel Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära. Tabeller ur FDB (företagsdatabasen hos SCB), SAMU-05 Nov-version, samt egna beräkningar. Nyföretagande och entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. 6 I diagram 2.6 redovisas nyföretagandet i ett antal branscher i Sverige. 6 ESBRI; Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. 13

14 Diagram 2.6 Antal nystartade företag 1997 och 2004, uppdelat på bransch. Näringsgrensindelning SNI 92 Transport och kommunikation Tillverkningsidustri Byggnadsverksamhet Utbildning, hälso- och sjukvård Handel, hotell och restaurang Finans- och företagstjänster Källa:ITPS Det finns flera orsaker till det låga nyföretagandet för transportsektorn. Mellan de olika branscherna i transportsektorn finns det sannolikt också stora skillnader i nyföretagande. Vissa branscher har rimligtvis högre uppstartskostnader än andra, vilket kan försvåra nyföretagandet. För sektorn som helhet jämfört med andra sektorer kan en förklaring till det låga nyföretagandet vara olika politiska beslut. Det höga skattetrycket i Sverige kan utgöra en större konkurrensnackdel för ett transportföretag än för exempelvis ett restaurangföretag, då transportföretagen till större del konkurrerar med utländska företag. Nyföretagandet inom transportsektorn är ett område som med fördel skulle kunna studeras mer ingående. Transportsektorns framtida betydelse för den svenska ekonomin beror på en rad faktorer. Olika politiska beslut (exempelvis rörande skatter och avgifter) påverkar förutsättningarna för att bedriva transportverksamhet och har därmed stor betydelse för sektorns utveckling. Priset på drivmedel samt olika världsmarknadshändelser är andra faktorer som kan påverka utvecklingen för sektorn. Även utvecklingen i andra sektorer är av stor betydelse för transportsektorns utveckling. Många branscher är mycket transportberoende. Transporter utgör de i särklass största tjänsteköpen för svenska företag, vilket kan utläsas i diagram 2.7. Totalt lade svenska företag ned 665 miljarder kronor på inköp av tjänster under Tjänsteföretagen lade ned 374 miljarder kronor på inköp av tjänster under år 2003 och kostnaderna för frakter och transporter utgjorde nära 40 procent av de totala kostnaderna. Företag inom tillverkningsindustrin lade ned 276 miljarder kronor på inköp av tjänster under Även för dessa företag var frakter och transporter den största kostnaden (cirka 73 miljarder kronor). 7 7 Källa: SCB, Företagens inköp av tjänster

15 Diagram 2.7 Företagens utgifter för inköp av tjänster i procent fördelat på tjänsteslag, under 2003 Licenser och rättigheter Juridiska och ekonomiska tjänster Arkitekt- och tekniska tjänster FoU Bank, finans o försäkring Andra tjänster Personalrelaterade tjänster Reklam och PR, marknadsföring Datakom., IT-tjänster och telekom Övriga tjänster Hyra/leasing lokaler Frakt o transport Källa: SCB (2003), Företagens inköp av tjänster

16 3 DE SVENSKA GODSTRANSPORTERNA Inom Sveriges gränser transporteras dagligen runt 1,5 miljoner ton gods. Det motsvarar lasten hos fyllda lastbilar. 8 Allt gods transporteras dock inte på vägarna. Det är främst på korta sträckor, under 30 mil, som lastbilstrafiken dominerar och utgör ungefär 60 procent av alla godstransporter. På sträckor längre än 30 mil dominerar sjöfarten över lastbils- och järnvägstrafiken. De allra flesta transporter av gods och varor innehåller dock en mix av flera olika transportslag. De varor som importeras till Sverige anländer ofta med båt till de svenska hamnarna och transporteras därifrån med lastbil eller järnväg. Diagram 3.1 Gods som transporteras inom Sverige (sträckor under 30 mil) 11% 29% 60% Väg Sjöfart Järnväg Källa: Transporter och kommunikationer, SIKA:s årsbok Under efterkrigstiden har långtradartrafiken vuxit i betydelse på kortare sträckor liksom sjöfarten har ökat på sträckor över 30 mil. Under de senaste 20 åren har godstrafik via järnväg varit relativt konstant medan sjöfart och vägtrafik har ökat. Motorvägarna, de stora hamnarna och flygplatserna har tagit över rollen som de viktigaste transportnoderna i landet. 9 8 Transporter och kommunikationer, SIKA:s Årsbok 2005, Statens institut för kommunikationsanalys. 9 I diagram 3.2 används enheten tonkilometer. En tonkilometer betyder att ett ton gods har transporterats en kilometer. 16

17 Diagram 3.2 Godstransporternas utveckling mellan , i miljoner tonkilometer Vägtrafik Bantrafik Sjöfart Källa: SIKA (2005), Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål, rapport 2005:1. Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, räknar med att transporterna fortsätter att öka med ungefär 1,4 procent årligen fram till år Varje transportslag beräknas öka med ungefär lika mycket så att fördelningen mellan vägtrafik, sjöfart och järnvägstrafik kommer att vara oförändrad SIKA (2005), Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål. Rapport 2005:1. 17

18 Diagram 3.3 Prognos för godstransporter, miljoner tonkilometer Källa: SIKA (2005), Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Rapport 2005:1. Visste du att. Det svenska vägnätet är mil långt? Under 2005 körde svenska lastbilar över 200 miljoner mil. Det motsvarar varv runt jorden? Det svenska järnvägsnätet är 1100 mil långt? Medelavståndet för transporter av skogsprodukter är 92 km med lastbil, men 421 km med järnväg? 3.1 UTRIKESHANDELN I början av 1800-talet anslöt sig Sverige till de frihandelsavtal som upprättades i världen, främst på initiativ av Storbritannien. Den svenska regeringen förespråkade öppna gränser för handel med omvärlden. Havre, skogsprodukter och stångjärn exporterades till bland annat Storbritannien vars industrialisering och ekonomiska tillväxt hade tagit fart. Exporten bidrog till att öka även det svenska välståndet under 1800-talet och till att lägga grunden för den svenska industrialiseringen. 18

19 Utrikeshandeln har fortsatt att vara betydelsefull för svensk ekonomi och även under de senaste 25 åren har dess betydelse fortsatt att öka. Diagram 3.4 visar hur exportvärdets andel av BNP har vuxit sedan början av 1980-talet. Under 2004 exporterades varor från Sverige till ett värde av drygt 900 miljarder kronor och importen uppgick till närmare 740 miljarder kronor. 11 Denna utveckling hade inte varit möjlig utan allt effektivare transporter. Diagram 3.4 Exportvärdets utveckling, export i procent av BNP Källa: SCB (2006), Statistisk Årsbok för Sverige Exportvärdet i procent av BNP Genom utrikeshandel kan länder specialisera sig på att producera de produkter och tjänster som de har goda förutsättningar att producera och marknadsföra och köpa in resten från utlandet. På så sätt frigörs resurser och den totala produktionen och det totala välståndet blir större för alla parter. Förutom att den totala produktionen ökar betyder handeln ökad valfrihet för konsumenterna. En svensk bilköpare kan exempelvis i dag välja mellan en lång rad olika varumärken och modeller i olika prisklasser, kvaliteter och utseenden. Inte bara inhemskt tillverkade bilar finns att välja mellan utan även bilar från Europa, Asien eller Nordamerika. I livsmedelsbutikerna finns frukt och grönsaker året om. Exotiska produkter som apelsiner, bananer och kaffe, som inte alls kan produceras i Nordens kalla klimat, är tillgängliga för svenska konsumenter året om. 11 Statistisk Årsbok 2006, Statistiska Centralbyrån, Sverige. 19

20 Hur svensk är egentligen en svensk frukost? En kopp te från Sri Lanka alternativt en kopp kaffe odlat i Colombia och rostat i Italien. Två mackor på bröd från Finland. En med goudaost från Holland och en skiva paprika från Spanien och en med tysk salami. En tallrik passionsfruktsyoghurt med yoghurt från Frankrike och passionsfrukt från Brasilien. Ett glas apelsinjuice av apelsiner från Marocko. Avslutningsvis en banan från Honduras. Runt 70 procent av den svenska exporten går till länder i Europa. Det land som tar emot störst andel av den svenska exporten är USA, men annars är det främst i våra grannländer Tyskland, Norge, Storbritannien och Danmark som svenska exportprodukter hamnar. Diagram 3.5 Sveriges största exportländer, andel av det totala exportvärdet i procent år 2005 Danmark Storbritannien Norge Tyskland USA Procent Källa: SCB, Export och import av varor fördelade på länder. Detsamma gäller för importen. Tyskland är det land som den största andelen av importen kommer ifrån, därefter följer Danmark, Norge, Nederländerna och Storbritannien. 20

21 Diagram 3.6 Sveriges största importländer, andel av det totala importvärdet i procent år 2005 Sveriges största importländer Storbritannien Nederländerna Norge Danmark Tyskland Källa: SCB, Export och import av varor fördelade på länder Andel av det totala import Ungefär 87 procent av de produkter (räknat i vikt) som importeras till Sverige kommer hit med hjälp av fartyg eller färjor. Det betyder att majoriteten av de varor som importeras till Sverige passerar någon av Sveriges 50 hamnar. Den största hamnen är Göteborgs hamn som tar emot cirka fartyg om året och hanterar runt 37 miljoner ton gods. 12 Göteborgs hamn är i dag en av Sveriges viktigaste transportnoder. Här möts de olika transportslagen, vilket gör hamnarna till viktiga knutpunkter också för väg- och järnvägstrafiken. Trots att Göteborgs hamn är betydelsefull för de svenska transporterna är den liten i en europeisk jämförelse. Hamnen i Rotterdam är störst i Europa och hanterar 302 miljoner ton gods, dvs. nästan tio gånger så mycket som Göteborgs hamn. Varje dag anländer fartyg till Sverige från utländska hamnar lastade med ton varor som tillsammans är värda cirka 1,3 miljarder kronor. 13 Den största varukategorin är petroleumprodukter (bland annat råolja) vilket också är världens största handelsvara ton varor lämnar de svenska hamnarna dagligen för att exporteras till andra länder. De är tillsammans värda ungefär 1,8 miljarder kronor. Räknat i vikt är Tyskland det största mottagarlandet, räknat i värde är det Norge. Verkstadsvaror är den viktigaste kategorin exportvaror. 12 Göteborgs hamn. 13 SIKA (2001), Varuflödesundersökningen. 21

22 Tabell 3.1 Sveriges största hamnar i miljoner ton, år 2005 Sveriges sex största hamnar Miljoner ton Göteborg 37 Brofjorden 19 Trelleborg 11 Luleå 8 Karlshamn 8 Malmö 8 Källa: Information från respektive hamn Tabell 3.2 Europas största hamnar, i miljoner ton Europas tio största hamnar Miljoner ton Rotterdam 302 Antwerpen 114 Marseille 89 Hamburg 87 Le Havre 64 Grimsby & Immingham 56 London 51 Tees & Hartlepool 50 Amsterdam 48 Genova 44 Världens största godsfartyg är 321 meter långt och 46 meter brett. har en lastkapacitet på fyllda containrar. är för stort för Panamakanalen och transporterar därför gods mellan de stora hamnarna i Fjärran Östern och Europa. heter MSC Pamela kommer snart att utklassas av nya större fartyg som är under konstruktion. Källa: SIKA/SCB, Pressmeddelande 20/

23 Kaffebönans väg - från kaffebusken till en espressomaskin nära dig Lavazza är ett italienskt espressokaffe som både finns i dagligvaruhandeln och på restaurang- och kafémarknaden i Sverige. I Italien är Lavazza ett av de största kaffevarumärkena med 40 procent av marknaden. Lavazzabönorna kommer från kaffeodlingar i 25 länder i Mellan- och Sydamerika, Asien och Afrika. Bönorna hämtas från skilda delar av världen för att kaffet ska levereras i ett jämt flöde under hela året. Då skörden i en del av världen avslutas, börjar den i en annan. På kaffeplantagen skördas kaffebuskens bär och dessa transporteras oftast med lastbil till en exportör som ofta har en anläggning i eller i närheten av en hamnstad. Hos exportören separeras kaffebönan från bäret. Fruktkött och skal rensas bort och bönorna tvättas. För att kaffebäret inte ska bli dåligt är det viktigt att transporten mellan plantagen och exportören går snabbt, max ett dygn får det ta. Exportören paketerar kaffebönorna i 60-kilossäckar för att sedan skicka dem med båt till Turin i Italien. De tvättade bönorna hanteras varsamt och paketeras noga. Om de utsätts för hetta, fukt, ljus eller luft under resan blir de förstörda och måste kasseras. De containrar som säckarna lastas i måste vara rena och får under inga omständigheter ha använts för att frakta kemikalier. Från hamnen i Turin transporteras kaffebönorna med lastbil till Lavazzas rosteri. Här rensas bönorna, rostas och blandas till någon av Lavazzas många olika kaffeblandningar. Därefter paketeras kaffeblandningen och transporteras med lastbil till något av Lavazzas lager i Turin, Milano eller Rom för att sedan distribueras ut i världen. Till Sverige transporteras kaffet med lastbil. Intercoffee som har agenturen för Lavazza i Sverige tar emot leveransen på sitt lager i Stockholmsförorten Bredäng. Därifrån distribueras det med lastbil till grossisternas lager för att därifrån skickas vidare till butiker och kaféer. Slutligen kan de svenska kaffeälskarna dricka ett kaffe som har vuxit nära ekvatorn i Latinamerika, Afrika eller Asien, rostats i Italien och bryggts i Sverige. Ca 5-6 procent av det pris som konsumenten betalar för Lavazzakaffet utgörs av transportkostnader. Om kaffe: Kaffe är en av världens största handelsprodukter (räknat i värde). I genomsnitt dricker svenskarna tre och en halv kopp kaffe om dagen. Under 2005 importerades kaffe till Sverige till ett värde av två och en halv miljarder kr. Brasilien är världens största kaffeproducent. Källa: SCB och 23

24 4 PERSONTRANSPORTERNA Svenskarna är ett resande folk. Vi reser mer än vad som är vanligt i andra europeiska länder. Det beror bland annat på att Sverige är ett glest befolkat land, befolkningen har haft möjlighet att sprida ut sig och resvägen till jobbet för en genomsnittlig svensk är längre än för en genomsnittlig europé. Svenskarna reser i snitt 35 km om dagen jämfört med genomsnittseuropén som reser 33 km om dagen. 14 Persontransporterna har ökat kontinuerligt under 1900-talet och Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA, räknar med att de fortsätter att öka. Under perioden mellan 2001 och 2020 beräknas persontransporterna öka med 40 procent. 15 Orsakerna till att resandet har ökat är enligt SIKA att längden på resorna till och från arbetet har ökat och att många åker allt längre sträckor för att göra sina inköp. Teknikutvecklingen, som har gett snabbare fordon, har också underlättat och drivit på resandet liksom det faktum att levnadsstandarden har ökat. I diagrammet nedan används enheten personkilometer, en personkilometer = en person som färdas en kilometer. Diagram 4.1 Utvecklingen av personresor , miljarder personkilometer Källa: SIKA (2005), Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Rapport Bilen är det vanligaste transportmedlet när svenskarna reser inom landets gränser. 60 procent av alla inrikesresor görs med bil. 28 procent görs till fots eller med cykel och 8 procent med den lokala kollektivtrafiken. 14 Eurostat (2003), Panorama of transport-statistical overview of transport in the European union, Office for Official Publications of the European Communities. 15 SIKA (2005), Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Rapport 2005:1 24

25 Diagram 4.2 Olika färdsätt för inrikesresor år 2001, i procent 8% 4% 28% 60% Bil Till fots/cykel Lokal koll.trafik Övrigt Källa: Transporter och kommunikationer, SIKA:s årsbok Kuriosa om den svenska bilparken Det finns över fyra miljoner personbilar i trafik i Sverige. De vanligaste märkena är Volvo, Volkswagen och SAAB. Silver/grå är den vanligaste färgen. Svenska hushåll lägger i genomsnitt kronor om året på bilinköp. Källa: SIKA och SCB. Trots att resor med kollektivtrafiken bara utgör 8 procent av det totala antalet resor inom landets gränser, gör svenskarna tillsammans i genomsnitt runt tre miljoner kollektivtrafikresor om dagen. Buss är det vanligaste kollektivtrafikslaget och står för drygt hälften av resorna. Därefter följer tunnelbana, spårväg och tåg. Totalt finns det bussar som trafikerar de svenska vägarna. Mest utnyttjas kollektivtrafiken i storstadsregionerna. Stockholmarna gör i genomsnitt 341 resor med kollektivtrafiken om året, det är nästan en resa per person och dag. Gotlänningarna, som nyttjar kollektivtrafiken minst, gör bara i genomsnitt sexton resor om året per person. Den lokala och regionala kollektivtrafiken är delvis offentligt finansierad. 58 procent av intäkterna kommer från resenärerna via biljetter och års- och månadskort. Resterande del (42 procent) bekostas av kommuner och landsting SIKA 2005:2 Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor

26 Taxinäringen utgör en viktig del av kollektivtrafiken. Ungefär hälften av branschens totala omsättning på cirka tolv miljarder kronor om året utgörs nämligen av samhällsbetald trafik. 17 Färdtjänst, sjuktransporter och skolskjuts betalas helt eller delvis av kommun eller landsting. I glesbygden kan taxi också fungera som ett komplement till den lokala kollektivtrafiken. Diagram 4.3 Resor i olika trafikslag i kollektivtrafiken, i procent av det totala antalet resor i kollektivtrafiken år Buss T-bana Tåg Spårväg Flyg Källa: Transporter och kommunikationer, SIKA:s Årsbok Kuriosa om den svenska taxinäringen Det finns taxiföretag i Sverige av vilka majoriteten är ensamföretagare. Tillsammans omsätter de cirka 12 miljarder kronor om året. I genomsnitt körs en svensk taxibil km om året. Ungefär hälften av alla taxibilar är av varumärkena Volvo eller Mercedes. Flest taxibilar per invånare finns i Stockholms län, därefter följer Jämtlandsrespektive Västerbottens län. 17 Svenska Taxiförbundet (2005), Branschläget. 26

27 När svenskarna reser utomlands reser de oftast med flyg. Ungefär hälften, 49 procent; av utrikesresorna görs med flyg, 29 procent med bil, 11 procent med båt, 8 procent med buss och 2 procent med tåg (se diagram 4.4). Diagram 4.4 Olika färdsätt vid utrikesresor, i procent år 2001 Sjöfart 11% Buss 8% Tåg 2% Övrigt 1% Bil 29% Flyg 49% Källa: Transporter och kommunikationer SIKA:s årsbok Tabell 4.1 De tio populäraste flygdestinationerna (första destinationer) 2005 Topp tio flygdestinationer Antal resenärer Köpenhamn London Oslo Helsingfors Amsterdam Frankfurt Paris Antalya Mϋnchen Las Palmas Källa: Luftfartsverket (2006), Utrikes passagerare efter första destinationen. Varje dag landar ca 1200 flygplan på svenska flygplatser det innebär ca landningar om året och ett totalt flöde omfattande ca 16,6 miljoner utrikes- och 6,9 miljoner 27

28 inrikespassagerare på svenska flygplatser. 18 Arlanda är den största av Sveriges 42 civila flygplatser. Varje dag passerar passagerare Arlanda flygplats, ungefär två tredjedelar av dem är utrikesresenärer. I tio-i-topp på svenskarnas flygdestinationslista ligger flygplatser i våra grannländer som Köpenhamn, Oslo och Helsingfors, men också stora europeiska flygplatser där det är vanligt att byta flygplan vid längre resor. Dessutom finns de populära charterorterna Antalya och Las Palmas med på listan. Nästan passagerare årligen reser till dessa charterorter. Trots att svenskarna är flitiga utlandsresenärer är också den inhemska turistnäringen en välmående och växande industri. Mer än 170 miljarder kronor om året omsätter den svenska turistnäringen och sedan 1995 har omsättningen ökat med 44 procent i fasta priser. 19 Det betyder att turistnäringen utgör ungefär 3 procent av BNP och sysselsätter runt personer. 20 Både utländska och inhemska turister i Sverige tenderar att spendera mycket pengar under sina semesterresor. Var tionde krona spenderad i detaljhandeln kommer från inhemska och utländska turister. 21 För turistnäringen spelar transportsektorn en avgörande roll. Om Sverige ska vara tillgängligt för utländska turister måste det vara lätt att resa hit till en rimlig kostnad. Av de 170 miljarder kronor som turistnäringen omsätter totalt tillfaller den största delen varuhanden samt restaurang- och boendesektorn. 26 procent av omsättningen eller totalt 44 miljarder tillfaller transportsektorn. Diagram 4.5 Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2004 Kultur, rekreation 5% Boende, restaurang 32% Varuhandel 37% Transporter 26% Källa: NUTEK/SCB (2006), Fakta om svensk turism. 18 SIKA (2005), Luftfart Rapport 2005:1 19 NUTEK/SCB (2006) Fakta om svensk turism. 20 Ibid. 21 HUI. 28

29 Luftfarten är den viktigaste transportbranschen för turistnäringen och står för nästan hälften av omsättningen, eller totalt drygt 21 miljarder kronor, därefter följer resebyråer och landtransporter. Diagram 4.6 Fördelning av transportsektorns turistomsättning 2004 Luftfart Resebyråer Landtransporter Uthyrning Järnväg Sjöfart Källa: NUTEK/SCB (2006), Fakta om svensk turism. Miljarder kr Varje år anländer cirka 15 miljoner besökare till Stockholm. Knappt 8 miljoner av besökarna stannar över en eller flera nätter. Ungefär en tredjedel av dessa är affärsresenärer. 22 Flest utländska besökare kommer från Tyskland (cirka 1,7 miljoner om året) och Danmark (cirka 1,4 miljoner). 23 I genomsnitt spenderar de utländska besökarna ca 600 kronor om dagen under sin vistelse i Sverige. Affärsresenärerna spenderar något mer, drygt kr om dagen och fritidsresenärerna drygt 400 kronor om dagen. Det vanligaste är att utländska besökare reser till Sverige med flyg. Det gör 37 procent av besökarna, men det är nästan lika vanligt att ta båten eller bilen vilket 31 respektive 23 procent gör. 22 SCB/Turistdelegationen (2003), Inkommande besökare i Sverige. 23 Ibid. 29

30 Diagram 4.7 Utländska besökares färdsätt 2003 Övrigt 9% Bil 23% Flyg 37% Övrigt 9% Bil 23% Flyg 37% Färja 31% Färja Källa: SCB/Turistdelegationen (2003), Inkommande 31% besökare i Sverige. 30

31 5 FÖRETAGSSTRUKTUREN I TRANSPORT- SEKTORN I detta kapitel beskrivs de olika branscherna inom transportsektorn översiktligt med avseende på antal anställda och hur stor omsättning branschen har i förhållande till sektorn. Därefter beskrivs de största företagen i branschen mer ingående med avseende på några olika företagsekonomiska mått. Flest är kollektivtrafik- och linjebussföretagen, drygt Till denna grupp räknas även taxiföretag. Därefter kommer speditörer och lastbilscentraler, där antalet företag uppgår till närmare Flest anställda, över eller närmare 60 procent av alla anställda inom sektorn, finns det hos kollektivtrafik-, linjebuss- och taxiföretagen. Närmare är anställda hos speditörer och lastbilscentraler. I diagram 5.1 nedan visas fördelningen av antalet anställda inom transportsektorn. Diagram 5.1 Andelen anställda inom transportsektorn 2004 Speditörer, lastbilscentraler 12% Järnvägsbolag 5% Serviceftg till transport 8% Godsterminaler 4% Linjeflygbolag 6% Rederier 8% Kollektivtrafik, linjebuss, taxi 57% Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära. Tabeller ur FDB (företagsdatabasen hos SCB), SAMU-05 Nov-version, samt egna beräkningar Studeras omsättningen för olika branscher i sektorn framkommer en något annorlunda bild än den ovan, se diagram 5.2. Störst omsättning i sektorn har kollektivtrafik-, linjebuss- och taxiföretag, närmare 40 procent. Speditörer och lastbilscentraler, som hade 12 procent av de anställda, står för 28 procent av omsättningen i branschen, vilket motsvarar drygt 81 miljarder kronor. Av hela sektorns omsättning, i kronor räknat, står järnvägsbolagen för drygt 12 miljarder, rederier för drygt 34 miljarder, linjeflygbolag för närmare 22 miljarder, godsterminaler för drygt 8 miljarder samt serviceföretag till transportföretag för drygt 19 miljarder. 31

32 Diagram 5.2 Nettoomsättningen i transportsektorn år 2004 Speditörer, lastbilscentraler 28% Järnvägsbolag 4% Kollektivtrafik, linjebuss, taxi 39% Serviceftg till transport 7% Godsterminaler 3% Linjeflygbolag 7% Rederier 12% Källa: SCB. Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2002, avser år Siffrorna för 2004 uppges vara preliminära. 5.1 FÖRETAGSEKONOMISK FAKTA OM DE STORA FÖRETAGEN I TRANSPORTSEKTORN Om det inom en bransch finns en stor spridning av företag många små aktörer och ett fåtal stora som har en betydande omsättning kan det ge en missvisande bild om branschen beskrivs med genomsnittlig statistik för alla företag. För att få en mer rättvisande bild kan det således vara mer intressant att välja ut en viss del av branschen och beskriva denna. Då många av de stora aktörerna står för en betydande del av omsättningen inom branschen har vi valt att studera dessa i följande avsnitt. I avsnittet presenteras statistik för två grupper av företag, mellanstora företag som har anställda och de största företagen i branschen med avseende på antalet anställda. Beroende på vilken bransch som studeras är de största företagen olika stora. För exempelvis järnvägsbolag är det företag som har minst 50 anställda som har studerats, för kollektivtrafik och linjebussföretag har företag med minst 500 anställda studerats. För denna grupp av företag presenteras statistik om medianföretaget. I tabell 5.1 nedan presenteras vilka företag i branschen som kommer att studeras närmare. Många av de företagsekonomiska mått som presenteras i avsnittet bör inte användas för att jämföra branscherna med varandra. Denna sammanställning ska istället ses som en översiktlig information med olika företagsekonomiska mått för de största företagen i olika branscher inom transportsektorn. 24 För linjeflygbolag har företag med mellan anställda studerats på grund av att statistik saknas för storleksklassen anställda. 32

33 Tabell 5.1 Antal anställda i gruppen stora företag och mellanföretag samt antal företag i respektive grupp Stora företag Bransch Antal anställda Antal företag Antal anställda Mellanföretag Antal företag Järnvägsbolag minst Kollektivtrafik, linjebuss minst Taxiföretag minst Charterbuss minst Åkerier Havsrederier minst Linjeflygbolag minst Charter-, taxiflyg minst Godsterm, centrallager, magasin Källa: SCB:s Branschnyckeltal Diagram 5.3 Nettoomsättning hos medianföretaget i den största storleksklassen år 2004, i miljoner kronor Taxiföretag Charterbuss Charter- & taxiflyg Åkerier Godsterm, centrallager Järnvägsbolag Linjeflygbolag Havsrederier Källa: SCB:s Branschnyckeltal

34 Medianföretaget i gruppen kollektivtrafik- och linjebussföretag hade en nettoomsättning på miljarder kronor år Omsättningen för medianföretaget i gruppen havsrederier låg år 2004 på 712 miljoner kronor och motsvarande siffra för linjeflygbolag var 439 miljoner kronor. Bland de åtta undersökta taxiföretagen som hade minst 50 anställda hade medianföretaget en nettoomsättning på 36 miljoner kronor och motsvarande siffra för charterbussföretagen var 61 miljoner. I diagram 5.4 presenteras nettoomsättningen för medianföretaget bland företagen med mellan 10 och 19 anställda. Merparten av dessa medianföretag hade en omsättning mellan 12 och 22 miljoner kronor år Linjeflygbolagen sticker ut i jämförelsen med en omsättning på 70 miljoner år 2004, men som tidigare nämnts så har de studerade linjeflygbolagen mellan 20 och 49 anställda jämfört med de andra företagen som har 10 till 19 anställda. 26 Diagram 5.4 Nettoomsättning hos medianföretaget i mellanstorleksklassen år 2004, i miljoner kronor Taxiföretag Åkerier Charterbuss Kollektivtrafik, linjebuss Godsterm, centrallager Havsrederier Charter-, taxiflyg Linjeflygbolag Källa: SCB:s Branschnyckeltal För att få en grov uppskattning av hur bra och välmående olika branscher inom transportsektorn är har vi valt att redovisa rörelsemarginalen. Rörelsemarginalen är lika med rörelseresultatet efter av- och nedskrivningar i procent av årets fakturering (nettoomsättning). Rörelsemarginalen visar hur stor del av faktureringen som blivit över för att täcka räntor, skatt och 25 Att gruppen inte redovisas i diagrammet beror på att dess omsättning var så stor i förhållande till de andra företagens omsättning, att de andra företagens omsättning knappt kunde utläsas ur diagrammet. 26 Järnvägsbolag med färre än 19 anställda saknas och finns därför ej med i redovisningen. 34