Universitetsförvaltningen juli 2014 och september 2014
|
|
- Kerstin Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ORGANISATIONSÖVERSYN Universitetsförvaltningen juli 2014 och september 2014 Karin Lundhgren 1 (11)
2 Innehåll Bakgrund och uppdrag 4 Genomförande 4 Synpunkter som framkommit vid intervjuerna 5 Linjeorganisation är bra men måste tillämpas fullt ut 5 Osäkerhet kring processtyrning 5 Samarbete och rollfördelning 5 Kommunikation 6 Fakulteterna sparar tid genom att själv äga frågorna 7 Chefsansvar för ett stort antal medarbetare 7 Kostnadsdrivande arbetsfördelning? 7 Förslag till utveckling 7 Utmaningar som återstår 8 Analys och diskussion 8
3 Sammanfattning Utredningen är ett led i den uppföljning av Linnéuniversitetets organisation som rektor uppdragit åt fakulteterna och universitetsförvaltningen att genomföra. Den behandlar universitetsförvaltningen och dess relation till fakultetskanslierna. Personliga intervjuer med samtliga avdelningschefer på universitetsförvaltningen, med kanslicheferna samt representanter från personalorganisationerna utgör grunden till utvärderingen. Under intervjuerna kom det fram att linjeorganisationen upplevs som tydlig och lättförståelig, men att linjen inte alltid följs och att exempelvis kommittéer ibland påverkar tydligheten negativt. Fakulteterna upplever att de kan arbeta effektivt eftersom de själva äger många frågor. På universitetsförvaltningen finns en osäkerhet kring det processorienterade arbetssätt som förordats. Eftersom processerna kan involvera både flera avdelningar på universitetsförvaltningen och fakultetskanslier uppkommer osäkerhet kring vem som ska ta initiativet, hur processen ska styras samt hur resurser ska allokeras. Samarbetet och kommunikationen mellan förvaltningens avdelningschefer och kanslicheferna fungerar i stort sett bra. Regelbundna gemensamma möten borgar för kontinuitet och kanslicheferna är en tydlig ingång till fakulteterna på både gott och ont. Det underlättar för universitetsförvaltningen att gå via kanslicheferna samtidigt som överbelastning och flaskhalseffekter uppkommer. Arbetsbelastningen tycks inte ha ökat generellt, men fakultetskanslierna har fler arbetsuppgifter än de forna institutionerna hade. En del kanslichefer har dessutom ett stort antal direkt underställda medarbetare. Vissa arbetsuppgifter såsom internationella avtal har flyttats från universitetsförvaltningen till fakulteterna. Såväl universitetsförvaltningen, som fakultetskanslierna och personalorganisationerna önskar en utvärdering av var arbetsuppgifter bäst utförs. I utredningens avslutande diskussion och analys relateras resultaten översiktligt till ett teoretiskt ramverk. Organisationen beskrivs kortfattat utifrån ett strukturellt perspektiv, HR-perspektiv, politiskt perspektiv och symboliskt perspektiv och slutsatsen är att tyngdpunkten hittills legat på det strukturella, men att det symboliska perspektivet framöver blir angeläget för Linnéuniversitetet, inte minst i bildandet av en gemensam kultur, den gemensamma känsla av såhär gör vi här som organisationen ännu saknar.
4 Bakgrund och uppdrag Den 1 januari 2013 införde Linnéuniversitetet en ny organisation som innebar att en linjeorganisation med delegation från rektor till dekan och från dekan till prefekt infördes. Linjeorganisation ersatte Linnéuniversitetets ursprungliga så kallade triangelmodell där fakultetsstyrelserna hade haft en avskild, kvalitetsgranskande funktion. Den nya organisationen innebar förändringar även för fakulteternas och institutionernas verksamhetsstöd som organiserades i fakultetskanslier ledda av en kanslichef. Samtidigt delegerade rektor till universitetsdirektören att besluta i frågor om regler och riktlinjer för Linnéuniversitetets samlade verksamhetsstöd. För universitetsförvaltningens del resulterade delningar och sammanslagningar av olika avdelningar i att antalet avdelningar minskade från elva till åtta. Planeringsavdelningen, rektors kansli och delar av nämndskansliet bildade universitetsledningens kansli medan samverkansavdelningen, delar av planeringsavdelningen och delar av internationella relationer bildade avdelningen för externa relationer. Funktioner som tidigare hade funnits på nämndskansliet flyttades ut till de nybildade fakultetskanslierna. Rektor har gett fakulteterna, nämnden för lärarutbildning och universitetsförvaltningen i uppdrag att följa upp den nya organisationen (Rektorsbeslut 26 februari 2014). Denna rapport utgör uppföljningen av universitetsförvaltningen, enligt uppdrag från universitetsdirektören. Genomförande Uppföljningen har skett genom personliga intervjuer med samtliga avdelningschefer på förvaltningen, med kanslicheferna samt med representanter för personalorganisationerna. Eftersom uppföljningen ursprungligen hade en snäv tidsram bedömdes avdelningscheferna vara en lämplig och avgränsad grupp att intervjua. Då samspelet mellan förvaltningen och fakultetskanslierna är av största vikt för ett väl fungerande verksamhetsstöd har även kanslicheferna intervjuats. För att vidga perspektivet ytterligare intervjuades i ett senare skede även representanter för personalorganisationerna. Intervjuerna har varat i snitt en timma. I beslut om uppdrag att genomföra organisationsuppföljning anges att uppföljningen främst ska inriktas på beslutsorganisation och beredningsprocesser, rollfördelning, styrning- och kommunikationsflöden. Intervjufrågorna (se bilaga 1) har tagit sin utgångspunkt i dessa formuleringar.
5 Synpunkter som framkommit vid intervjuerna Linjeorganisation är bra men måste tillämpas fullt ut Den allmänna uppfattningen är att linjeorganisationen skapar större tydlighet och att beslut och beredning fungerar bra i många avseenden, men nackdelen är att mycket koncentreras till cheferna, vilket skapar risk för överbelastning hos dessa samtidigt som sakkunskap inte alltid utnyttjas i den beredning som föregår beslut Den nya organisationen har logik och ger bra förutsättningar för beslut och beredning, men flera av intervjupersonerna pekade på att organisationen inte tillämpas fullt ut. Kommittéer och råd upplevs som otydliga och en del kommittéer tycks sätta sig över den gängse beslutsordningen. Oklarhet råder även kring processansvar. En annan kritisk synpunkt är att avstånden har ökat mellan beredning och beslut och att beredning ibland sker alltför långt ifrån de som jobbar med frågorna. Kommunikationen med universitetsförvaltningen upplevs ibland som enkelriktad, som att universitetsförvaltningen informerar istället för att skapa utrymme för samtal och gemensamma lösningar. Fakulteternas organisation och institutionsindelning ligger egentligen utanför ramen för denna utvärdering, men eftersom många framfört synpunkter på just detta redovisas de ändå En ofta uttryckt åsikt är att samordningen mellan fakultet och institution har försvagats. Allmänt verkar det finnas en uppfattning att institutionerna blivit för isolerade och att de ibland sluter sig samt att inte alla dekaner utövar den makt som organisationen faktiskt ger dem, vilket skapar en tröghet i beslutsprocesserna. Lärarutbildningskansliet brottas dessutom med att det är beroende av de andra fakulteterna. Osäkerhet kring processtyrning Flera av förvaltningens avdelningschefer uttrycker osäkerhet angående hur de ska kunna utveckla processer som löper genom både universitetsförvaltning och fakulteter och menar att osäkerheten har blivit mer påtaglig i den nya organisationen. Någon uttryckte det som att fakultetskanslierna har ökat tydligheten samtidigt som de gör organisationen mindre processorienterad. Eftersom processerna kan involvera både flera avdelningar på universitetsförvaltningen och fakultetskanslier uppkommer osäkerhet kring vem som ska ta initiativet, hur processen ska styras samt hur resurser ska allokeras. Förvaltningens avdelningar har dessutom olika förutsättningar eftersom verksamhetsområdena är olika organiserade. Processer med ett stort antal processmedarbetare ute på fakulteterna upplevs sålunda vara svårare att styra. Samarbete och rollfördelning Samarbetet mellan förvaltningens avdelningschefer och kanslicheferna fungerar i stort sett bra och upplevs av många som positivt. Regelbundna gemensamma möten borgar för kontinuitet. Kanslicheferna är en tydlig ingång till fakulteterna och eftersom det bara finns sex kanslichefer väger deras ord ofta tungt. Till medaljens baksida hör att kanslicheferna ibland är den enda ingången till kanslierna, vilket förorsakar överbelastning, att ärenden ibland stannar upp samt att de som äger sakkunskap kommer in i ett alltför sent skede. Även om det finns ambitioner att kontakta berörda direkt blir det problematiskt eftersom fakultetskanslierna har
6 organiserat sig på olika sätt och det därmed blir enklast att låta alla ärenden gå via kanslichefen. Den nya organisationen har inneburit relativt små förändringar för den gemensamma förvaltningen som i stor utsträckning har kunnat jobba på som vanligt medan fakultetskanslierna är helt nya konstellationer som samlat anställda som befinner sig på olika orter och i olika hus. Att avdelningarna och kanslierna har befunnit sig i så olika faser har upplevts som ett bekymmer av många kanslichefer som känt sig överkörda av en universitetsförvaltning som bara matar på eller som en pingpongboll mellan den egna fakulteten och universitetsförvaltningen. Många intervjupersoner har pekat på den svåra roll som just kanslicheferna har och den utmaning det är att hantera önskemål från den egna personalen eller fakulteten i relation till universitetets övergripande mål. Rollen som kanslichef är oklar och vissa kanslichefer tycks utföra arbetsuppgifter som rätteligen borde höra hemma i akademin och inte i verksamhetsstödet, till exempel då kanslichefen arbetar med tillsättning av akademisk personal eller i olika sammanhang träder in i dekanens eller prodekanens ställe. Både avdelningschefer och kanslichefer ser behov av att samarbeta i nätverk kring olika frågor, men kanslicheferna upplever också att det blir betungande att uppbåda personal som kan bemanna de olika grupperingarna. Även om institutionerna ligger utanför den här utredningens område är det självklart att de starkt påverkar hur fakultetskanslierna arbetar. Prefekternas roll tycks vara ganska odefinierad och många anser att prefekterna är oförberedda på den administration som åläggs dem, att de saknar relevanta kunskaper eller är ointresserade av ledarskap. Fakulteterna arbetar dessutom olika i förhållande till prefekterna. Vissa jobbar för att så långt det är möjligt sköta allt administrativt, medan andra fakulteter ger stort administrativt ansvar till prefekterna. Flera kanslichefer upplever att institutionerna fjärmar sig från fakultetskansliet. Att kanslierna är en egen organisatorisk enhet gör också att OH-kostnaden tydliggörs, vilket kan bidra till det ökade avståndet. Kommunikation På frågan hur medarbetarna hade engagerats och informerats svarade de flesta intervjupersonerna genom att redogöra för olika kommunikationskanaler såsom regelbundna möten, verktyget medarbetare samt olika typer av nyhetsbrev. Medarbetare upplevs av många som ett besvärligt verktyg, svårt att förstå sig på och hitta i och otillfredsställande ur kommunikationssynpunkt eftersom många anställda helt enkelt inte använder verktyget. Vissa fakulteter och avdelningar använder därför mejllistor istället eftersom alla läser sin mejl. Inom kommunikationsområdet behandlar ett av tre nyligen initierade utvecklingsprojekt internkommunikation och kommunikationsavdelningen arbetar dessutom med strategiskt kommunikationsstöd.
7 Fakulteterna sparar tid genom att själv äga frågorna Linjeorganisationen upplevs som effektiv eftersom beslutsgångarna blivit tydligare. Man vet vem som gör vad. På fakulteterna tycker man sig äga frågorna i större utsträckning än tidigare vilket minskar ställtiderna. Flera intervjupersoner anser att det finns kraft och potential i den nya organisationen och på fakultetskanslierna upplever man sig ha ett effektivt arbetssätt. För lärarutbildningskansliets del tycks dock situationen vara den omvända eftersom ärenden nu måste filtreras genom övriga fakultetskanslier och därmed tar längre tid än tidigare. Chefsansvar för ett stort antal medarbetare Intervjupersonerna tycker i regel inte att mängden arbetsuppgifter har ökat i och med omorganisationen. Dock har många chefer fått ett väsentligt större antal underställda medarbetare. Många löser det genom att utse funktionsansvariga eller sektionschefer, men det finns också chefer med ett fyrtiotal direkt underställda medarbetare. Kanslicheferna har dessutom ett brett spektrum av disparata arbetsuppgifter och blir därför ofta avbrutna. Flera chefer har som ambition att vara tillgängliga för sin personal och stänger dörren eller arbetar på tåget, biblioteket eller hemma när de måste fokusera. Kostnadsdrivande arbetsfördelning? Uppgifter från det forna nämndskansliet åligger nu fakultetskanslierna och dessa uppgifter upplevs av många på fakulteterna som en byråkratisering, vilket kanske i själva verket beror på uppgifternas karaktär. Internationella samarbetsavtal är en annan uppgift som nyligen ålagts fakultetskanslierna liksom uppdragsutbildning. Fakultetskanslierna saknar ibland bemanning för de nya uppgifterna. Både avdelningschefer och kanslichefer har pekat på det problematiska i att fakultetskanslierna ska bemanna funktioner som ibland utgör en liten del av en tjänst. Om uppgiften är av sådan art att arbetsbelastningen fluktuerar kan det vara svårt att uppnå effektivitet i en sådan tjänst. Perioder av hög arbetsbelastning följs av perioder av relativ undersysselsättning. Både avdelningschefer och kanslichefer pekar på möjligheten att centralisera den typen av arbetsuppgifter för att uppnå effektivitet. Såväl kanslichefer som avdelningschefer och personalorganisationer pekar på vikten av att kartlägga och analysera flöden av arbetsuppgifter innan man beslutar om uppgifter ska ligga centralt eller lokalt. Förslag till utveckling Flera av intervjupersonerna efterlyste en översyn av vilka funktioner som ska ligga centralt och vilka som ska ligga på fakultetsnivå. Organisationen i sig är tillfredsställande, menar man, men det går fortfarande att förbättra effektiviteten genom att överväga var arbetsuppgifterna bäst utförs. Många utvecklingsprojekt har redan startat inom exempelvis kommunikationsområdet. Rådet för utveckling av verksamhetsstödet (RUV) ses som ett potentiellt viktigt forum i sammanhanget även om rådets roll i dagsläget upplevs som något oklar. Många påpekar att arbetet måste ske succesivt, att det inte går att förändra allt på en gång, men att man måste kraftsamla i vissa frågor och våga lägga alla resurser i korg.
8 Utmaningar som återstår På frågan vilka utmaningar Linnéuniversitetet har kvar att arbeta med nämns ortsproblematiken, att arbeta mer processorienterat, att öka närheten och skapa en gemensam kultur. Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar ses i det sammanhanget som en möjlighet eftersom det dels kommer att öka närheten mellan olika organisatoriska enheter i Kalmar, dels kommer att närma sig Växjö genom en kommunikationsnära placering. Några av cheferna pekar på vikten av att organisationen mognar och att gemensamma mål blir det enda styrande. Betydelsen av gott ledarskap och relevant och individanpassad ledarskapsutbildning nämns i sammanhanget samt att Linnéuniversitetet måste hitta mekanismer för att följa upp alla gör det de ska göra. Linjeorganisationen är bra och tydlig, men det är viktigt att arbeta uthålligt med den och inte börja runda de som ska fatta beslut eller hitta på hemmasnickrade lösningar, menar man. Paradoxalt nog är det samtidigt ett bekymmer att utrymme för diskussion saknas och att sakkunskap inte används i beredningar och beslut. Det är en jättestor utmaning att få Lnu som arbetsplats att bli så lockande att man vill söka sig hit och att vi som jobbar här utstrålar det och tror på den här organisationen fullt ut. Analys och diskussion Organisationsuppföljningen berör den organisation som infördes den 1 januari 2013, tre år efter att Linnéuniversitetet hade bildats, men det är troligt att mycket av det som framkommit i själva verket är reaktioner på fusionen. Brist på närhet, att inte vara representerad, att andra tycks fjärma sig kan också vara ett uttryck för att Lnu är en väsentligt större organisation än Växjö universitet och Högskolan i Kalmar var samt att universitetet befinner sig på olika orter. Linjeorganisationen är sannolikt ett rationellt sätt att möta de krav som dessa nya förhållanden ställer, men det är samtidigt viktigt att förhålla sig till det faktum att organisationen i stor utsträckning fortfarande sörjer det som en gång var, när man visste vem alla var och problem enkelt kunde lösas genom att man stack in huvudet på någons tjänsterum. Det återstår att lösa hur närhet kan skapas på ett nytt sätt, i den nya stora organisationen. Lee G. Bolman och Terrence E. Deal beskriver i boken Reframing Organizations. Artistry, Choice and Leadership 1 hur organisationer kan beskrivas ur fyra olika perspektiv; det strukturella perspektivet, HR-perspektivet (Human Relations), det politiska perspektivet och, slutligen, det kulturella perspektivet. Genom att medvetet skifta perspektiv kan förståelsen för organisationer bli större. 1 Lee G. Bolman and Terrence E. Deal, Reframing Organizations. Artistry, Choice and Leadership, 4 th edition, Jossey Bass, USA, 2008
9 En organisationsförändring likt den Lnu genomfört får av naturliga skäl ett strukturellt fokus. Organogram och delegationsordningar är nödvändiga verktyg för att kommunicera och implementera förändringen. Samtidigt finns det en fara i att även framöver se organisationsförändringar som lösningar på utmaningar och problem och börja reglera aktiviteter på alltför detaljerad nivå. Ett av de strukturella problem som kvarstår är dock att fakultetskanslierna organiserar arbetet på olika sätt. Denna risk betonades redan i den risk- och konsekvensanalys som gjordes innan omorganisationen genomfördes (Dnr 2011/451), men då ur ett rättssäkerhetsperspektiv. I praktiken får de olika arbetssätten snarare konsekvenser för effektiviteten eftersom det föranleder att ett stort antal ärenden går via kanslichefen när kanske direktkontakt med specialister hade varit mer effektiv och ändamålsenlig. På motsvarande sätt har universitetsförvaltningens avdelningar organiserat sig på skiftande sätt och här återstår att klargöra vad olika roller innebär samt kartlägga arbetsflöden och behov av nätverk både mellan universitetsförvaltningens avdelningar och ut mot fakultet. Ur ett HR-perspektiv torde chefernas arbetsbelastning liksom det stora antalet nya chefer vara en angelägen uppgift. Vad innebär det för den enskilda medarbetarens utveckling och trivsel att ha en chef som har ett femtiotal personer direkt under sig? Vad innebär det för chefens arbetssituation och uthållighet att arbete som kräver fokus måste ske på tåget eller hemma? Behovet av bra och individanpassad ledarskapsutbildning eller ledarhandledning är en annan viktig HR-fråga inte minst med tanke på det stora antalet nya chefer samt uppfattningen att många prefekter saknar relevant kunskap eller är ljumt intresserade av ledarskap och administration. En utgångspunkt för den nya organisationen var att fakultetskanslierna skulle uppnå tillräcklig kritisk massa för att möjliggöra specialisering. Så tycks vara fallet, men ur ett HR-perspektiv är det alarmerande om specialisterna inte används och får komma till tals. Det politiska perspektivet belyser maktkamp och konkurrens om knappa resurser samt olika koalitioner och grupperingar. Dessa företeelser är synliga och välkända inom universitetsvärlden. Att vissa kommittéer vill gå utanför beslutsordningen är ett exempel på just sådana politiska ambitioner. Detta behöver inte vara problematiskt i sig. Strävan efter makt och resurser skapar konflikt som i sin tur kan främja kreativitet och nyfikenhet. 2 Samtidigt torde det vara olyckligt om Lnu i detta skede börjar rucka på den struktur och den delegation som införts, dels för att det kan förorsaka brist på förtroende, dels för att organisationsförändringar kräver uthållighet. 3 2 Bolman and Deal, p John P. Kotter, Leading Change, Harvard Business Review Press, US, 1996, p. 13
10 Det symboliska perspektivet, slutligen, berör svåråtkomliga företeelser som symboler, visioner och myter. Linnéuniversitetet har blivit synligt genom sin gula färg och logotypens ursprung i en av Carl von Linnés skissblock är ett embryo till en organisatorisk myt men för att sådana företeelser ska bli effektiva kan de inte bara uppfinnas och pådyvlas organisationen utan måste bli myter som medarbetarna gemensamt skapar och återberättar. Den samlokalisering och portalbyggnad som planeras i Kalmar kan i det avseendet bli en påtaglig och viktig symbol, en byggnad som samlar medarbetarna i Kalmar och som genom sin kommunikationsnära placering skapar större närhet också till campus Växjö. På så sätt tas ytterligare steg mot den gemensamma kultur som en av de intervjuade cheferna efterlyste. Linnéuniversitetet är en ung organisation och att skapa en gemensam kultur tar tid. Steg för steg närmar sig Linnéuniversitetet sin unika kultur och identitet, vilken uttryckt som Såhär gör vi här kan befästa organisationen identitet och självkänsla 4. Mötesplatser och utrymme för diskussion kommer att behövas och Linnéuniversitetet behöver uppmärksamma de företeelser som hamnar utanför linjeorganisationens boxar för att värdeorden närhet, nytta, nytänkande och nyfikenhet alltmer ska genomsyra organisationen. 4 Bolman and Deal, p. 278
11 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Intervjufrågor förteckning över intervjuade personer Kartläggning av nätverk mellan universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna
12 Intervjufrågor uppföljning ny organisation Karin Lundhgren Intervjufrågor till chefer förvaltningen samt kanslichefer Inledning Jag inleder med att kort presentera mig själv och bakgrunden till projektet. Ge försäkran om att jag inte kommer att föra vidare någon personlig information eller någon specifik information som kan uppfattas som kontroversiell. Be om tillåtelse att spela in. Beslutsorganisation och beredningsprocesser Vilka för och nackdelar upplever du med den nya organisationen? Rollfördelning Ett nytt moment i den nya organisationen är fakultetskanslierna. Hur tycker ni att arbetet mellan dessa och den centrala förvaltningen fungerar? Beskriv din roll. Styrnings- och kommunikationsflöden inom enheten samt mellan fakulteter och universitetsförvaltning Avdelningschefer: Hur fungerar samarbetet och kommunikationsflödena inom avdelningen, mellan förvaltningens avdelningar och mellan avdelningen och fakultetskanslierna? Kanslichefer: Hur fungerar samarbetet mellan den akademiska organisationen och den administrativa organisationen hos er? Dvs. hur fungerar arbetet vid institutionerna och fakultetskansliet hos er? Kanslichefer: Hur fungerar samarbetet och kommunikationsflödena mellan kansliet och avdelningarna på förvaltningen? Avdelningschefer och kanslichefer: Hur har ni arbetat med att få personalen delaktiga och informerade? 1 (2)
13 Organisationens effektivitet avseende kvalitet och kostnader (Betona att det är organisationens effektivitet som efterfrågas, inte enskilda arbetstagare) Upplever du att ärenden tar länger eller kortare tid i den nya organisationen jämfört med den gamla? Exempel? Har du/ni fått fler typer av arbetsuppgifter eller har rollerna blivit mer renodlade? Har den totala mängden arbetsuppgifter ökat eller minskat? Upplever du att du/ni har kontroll på de uppgifter som ligger på ditt bord? Upplever du att du/ni ofta måste starta om en arbetsuppgift, att du påbörjar samma arbetsuppgift flera gånger. Exempel? Bedömer du att kostnaderna för din enhet ökar eller minskar i den nya organisationen. Tänk till exempel på tidsåtgång, antal anställda, eventuell befordringar, behov av utbildning. Förslag till förbättringar som kan leda till bättre kvalitet och lägre kostnader? Avslutning Vilka utmaningar upplever du att vi har kvar att arbeta med? Är det något du skulle vilja berätta om som mina frågor inte har berört? 2 (2)
14 Bilaga 2 Förteckning över intervjupersoner och intervjutillfällen Namn Funktion Intervjutillfälle Håkan Hallmer Kanslichef, FTK kl 16:00-17:00 Ulrika Bengtsson-Verde Kanslichef, FEH kl 10:30-11:30 Joacim Martinsson Kanslichef, FSV kl 11:00-12:00 Catta Torhell Bibliotekschef, UB kl 15:00-16:00 Christel Olsson Avdelningschef, LOS kl 16:00-17:00 Joakim Nilsson Kanslichef, FKH kl 11:00-12:00 Charlotte Byström Avdelningschef, EK kl 12:30-13:30 Fredrik Oskarsson Avdelningschef, IT kl 10:00-11:00 Mats Nordänger Kanslichef, NLU kl 10:00-11:00 Anna-Stina Örnerstig Kanslichef, FHL kl 11:00-12:00 Richard Bucksch Avdelningschef, ER kl 13:30-14:30 Ingrid Persson Avdelningschef, KOM kl 10:00-11:00 Inger Thörnqvist Avdelningschef, PA kl 11:00-12:00 Thorbjörn Nilsson Avdelningschef, UK kl 09:00-10:00 Marie Brorsson Avdelningschef, STUD kl 14:30-15:30 Sheila Feldmanis Ordförande SACO kl. 10:30-11:45 Margaretha Wester Ordförande ST kl. 10:30-11:45
15 Karin Lundhgren, UK, Mötesnätverk förvaltning och UB - fakultetskanslier Fysisk gruppering Virtuell gruppering EK PA IT ER UB Fakulteterna deltar i 27 fysiska grupperingar (FTK deltar i 28) 3 virtuella UK FAK STUD KOM LOS
Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport
Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i
Läs merÖversyn av Ekonomihögskolans organisation
2014-10-22 Översyn av Ekonomihögskolans organisation Uppdraget Rektor har i februari 2014 gett fakulteterna i uppdrag att genomföra en uppföljning av organisationen med syfte att kartlägga hur den nya
Läs merUtveckling av Linnéuniversitetets verksamhetsstöd
PM 2012-05-16 LNU 2011/451 PM Utveckling av Linnéuniversitetets verksamhetsstöd Universitetsstyrelsen fastställde i december 2011 principer för en ny organisation vid Linnéuniversitetet. Under mars remissbehandlades
Läs merPrefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:
Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår
Läs merOrganisation och arbetssätt för SLU:s arbete med jämställdhet och lika villkor
Samordningsgruppen för jämställdhet och lika villkor PM 2019-08-22 SLU ID: SLU.ua.2019.1.1.1-2466 Organisation och arbetssätt för SLU:s arbete med jämställdhet och lika villkor I detta dokument beskrivs
Läs merLTV-kansliet: Ledning, organisation, uppdrag, funktionsansvar, förutsättningar
Bilaga 1 LTV-kansliet 2019-03-25 LTV-kansliet: Ledning, organisation, uppdrag, funktionsansvar, förutsättningar Bakgrund: LTV-kansliet har sedan 2007 en annan organisation än övriga fakultetskanslier på
Läs merDnr: LNU 2012/432. Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från Senast reviderad
Regeldokument Organisationsplan Beslutat av Universitetsstyrelsen Gäller från 2013-01-01 Organisationsplan Med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100) meddelar Linnéuniversitetet följande övergripande
Läs merSlutattestinstruktion
Dnr: ST 2013/166-1.1 Slutattestinstruktion Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Innehåll Slutattestinstruktion 3 Intern kontroll 3 Fakultet 6 Utgångspunkter 6 Universitetsförvaltning 8 Utgångspunkter
Läs merPlan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet
Plan för introduktion av nya chefer Personalavdelningen/YT 2013-10-21 reviderad senast 2015-03-12 Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Nedan föreslås en plan för introduktionsmöten
Läs merPlan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet
Plan för introduktion av nya chefer Personalavdelningen/HB-YT Reviderad senast 2016-11-01 Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Nedan föreslås en plan för introduktionsmöten som ska
Läs merNormerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet
Miljöenheten Eddi Omrcen Aschebergsgatan 44 Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 15 45 eddi.omrcen@gu.se REKTORSBESLUT 1 / 2 2012-11-19 dnr V 2012/796 Rektor Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET
GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektors plan för utveckling av universitetets organisation Rektor har i slutet av maj presenterat sin syn på varför och hur universitetets organisation bör utvecklas. Det gjordes
Läs merProtokoll från möte med Arbetsmiljökommittén vid Linnéuniversitetet
Protokoll Arbetsmiljökommittén 2016-05-25 Protokoll från möte med Arbetsmiljökommittén vid Linnéuniversitetet Datum: 2016-05-25 Tid: 13.00 15.00 Plats: Växjö UB3018 Kalmar Redet Ledamöter: Närvarande Frånvarande:
Läs merPolicy för chefsuppdrag
1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot
Läs merProjektplan: Administrativa roller
1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merVOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt
VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat
Läs merIntern styrning och kontroll belastning eller tillgång? Ett försök till utvecklingsarbete inom Linnéuniversitetet
Till SUHF administratörskonferens Handläggare: Per Sundström och Susanne Lindberg, universitetsledningens kansli Intern styrning och kontroll belastning eller tillgång? Ett försök till utvecklingsarbete
Läs merRektor i Orkanen 12 september Stefan Bengtsson Malmö högskola
Rektor i Orkanen 12 september 2014 Stefan Bengtsson Malmö högskola INNEHÅLL Antagning HT2014 Malmö högskolas lokaler Förslag till högskolestyrelsen rörande ändrad organisation av verksamhetsstödet Förslag
Läs merHögskolans organisationsutveckling
1 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUTSFÖRSLAG Rektors stab Åsa Dryselius, jurist 2013-09-26 Dnr 741-13 Styrelsen Högskolans organisationsutveckling Bakgrund Tidigare styrelsebeslut Rektor har för styrelsen redovisat
Läs merROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
REGLER Dnr V 2016/644 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Rektor Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merBakgrund översyn ledningsstruktur och organisation. Karolinska Institutet 15 november 2017
Bakgrund översyn ledningsstruktur och organisation Karolinska Institutet 15 november 2017 Bakgrund översyn av ledningsstruktur och organisation vid KI Konsistoriets ordförande 2 maj 2017; Omorganisation
Läs merAdministrativa chefer vid NJ-fakulteten
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Dekanus STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2693 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur Dokumenttyp: Delegationsordning/organisationsbeslut
Läs merUtredning av ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet
BESLUT 1 2019-09-19 Dnr STYR 2019/1198 Rektor Utredning av ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Bakgrund I enlighet med beslutad Verksamhetsplan och resursfördelning 2019 (dnr STYR2018/16) ska
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merProjektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU
Dnr SLU ua 2013.1.1.2-329 Prorektor Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU Delprojektledare: Torbjörn von Schantz Uppdragsgivare: Rektor Datum: 2013-01-31
Läs merDnr: LNU 2012/432. Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från Reviderad
Regeldokument Organisationsplan Beslutat av Universitetsstyrelsen Gäller från 2013-01-01 Reviderad 2015-02-19 Organisationsplan Med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100) meddelar Linnéuniversitetet
Läs merProjekt för översyn av det administrativa stödet till den nya utbildningsorganisationen
1(3) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3240 Exp. den: 2014-08-26/IA 1(3) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3240 Exp. den: 2014-08-26/IA Universitetsdirektören BESLUT Enligt sändlista Projekt för översyn av det administrativa
Läs merSTRATEGISKA RÅD VID UMEÅ UNIVERSITET
STRATEGISKA RÅD VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Regel Datum: 2018-02-20 Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten Ersätter dokument:
Läs merUniversitetsgemensamma administrativa stödroller på institutionsnivå/motsvarande Projektdirektiv Fas 1
Dnr UFV 2018/1645 Universitetsgemensamma administrativa stödroller på institutionsnivå/motsvarande Fas 1 Fastställt av universitetsdirektören 2018-09-17 Beredning har gjorts med styrgrupp 2018-05-04 1
Läs merUndersökning av Linnéuniversitetets interna kommunikation - Benchmarkundersökning
Undersökning av Linnéuniversitetets interna kommunikation - Benchmarkundersökning Presentation 2014 Dick Tärnhammar Analytiker och kommunikationskonsult. Undersökningens syfte Ge en bild av hur de anställda
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merHÖGSKOLAN DALARNAS FRAMTIDA LOKALISERING
HÖGSKOLAN DALARNAS FRAMTIDA LOKALISERING DELRAPPORT F EFFEKTER FÖR VERKSAMHETSSTÖD INNEHÅLL Bakgrund... 3 Delutredningens syfte... 3 Utredningsuppdraget... 3 Genomförande... 3 Intervjuer med stödfunktionerna...
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merUppföljning av plan för lika villkor 2014
Uppföljning Datum: 2015-01-27 Dnr: 2015/1 1.1 Handläggare: Sandra Bergsten Uppföljning av plan för lika villkor 2014 Förutsättningar Lika villkorsarbetet vid Linnéuniversitetet bedrivs utifrån en målsättning
Läs merProcessbeskrivning vid misstänkt kränkande särbehandling
Dnr: 2017/5768-1.1 Processbeskrivning vid misstänkt kränkande särbehandling Beslutad av Universitetsdirektören Gäller från 2017-11-01 Innehåll Inledning 3 Universitetets skyldigheter 3 Arbetsmiljölagen
Läs merArbetsordning vid Linnéuniversitetet
Arbetsordning vid Linnéuniversitetet Gäller från 2019-01-01 Innehållsförteckning Inledning 4 Ledning och beslutsstruktur vid Linnéuniversitetet 4 Organisation 6 Organisationsschema 6 Universitetsstyrelsen
Läs merChef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter
Läs merUniversitetsgemensam ITverksamhet
Dnr UFV 2018/1682 Universitetsgemensam ITverksamhet vid Uppsala universitet Fastställt av rektor Beredning har gjorts med vicerektorerna, universitetsdirektören och överbibliotekarien. Innehållsförteckning
Läs merHUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD
HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att
Läs merArbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET 2014 2017
Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET 2014 2017 Denna skrift är utgiven av LU Byggnad vid Lunds universitet. Omslagsbild: Andrzej Ploski. Layout: Clyde Lange, Media-Tryck, Lunds universitet. Tryck: Media-Tryck
Läs merSlutattestinstruktion
Dnr: 2017/2626-1.1 Slutattestinstruktion Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Senast rev. 2017-03-09 Innehåll Slutattestinstruktion 3 Styrelse och rektor 6 Universitetsbiblioteket 6 Fakultet 7 Universitetsförvaltning
Läs merKommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92
Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare
Läs merHuman resource. Människan och organisationer
Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och
Läs merROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
REGLER Dnr V 2014/312 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument sam gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten
Läs merProcessbeskrivning vid misstänkt diskriminering
Dnr: 2016/2294-1.1 Processbeskrivning vid misstänkt diskriminering Beslutat av Universitetsdirektören Gäller från 2016-05-02 Beslutat av: Universitetsdirektören Beslutsdatum: 2016-05-02 Dnr: 2016/2294-1.1
Läs merChefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
Läs merSammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6)
Sammanställning av detaljerade AM mål för Förv_Bibl rev 2012 06 18 1(6) Detaljerade mål: Vad ska vi ha uppnått under 2012 13 Ansvaret för arbetsmiljön vid högskolan vilar på rektor. Rektor har fördelat
Läs merInrättande av specifika titlar och en särskild kompetensnivå för medarbetare som i huvudsak arbetar med fortlöpande miljöanalys
Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua.2016.1.1.1-4622 2016-12-13 Exp. den 13/12-16/ASM Sändlista Inrättande av specifika titlar och en särskild kompetensnivå för medarbetare som i huvudsak arbetar med fortlöpande
Läs merUniversitetsdirektörens delegationsordning
Dnr: 2017/812-1.1 Universitetsdirektörens delegationsordning Beslutat av Universitetsdirektör Gäller från 2017-03-20 Ersätter 2013/32-1.1 Inledning Inom ramen för rektors delegation till universitetsdirektören
Läs merKommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92
Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare
Läs mer1/19/2016. Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor. Kartläggning
Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare
Läs merLinnéuniversitetets kvalitetsråd
Mötesdatum: Linnéuniversitetets kvalitetsråd Ledamöter: Närvarande: Frånvarande: Övriga: Lena Fritzén, prorektor, ordförande Niklas Ammert, Fakulteten för konst och humaniora Bo Bergbäck, prorektor Cristoffer
Läs merINSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN UNIVERSITETSPEDAGOGIK OCH LÄRANDESTÖD (UPL)
INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN UNIVERSITETSPEDAGOGIK OCH LÄRANDESTÖD (UPL) Typ av dokument: Instruktion Datum: 2018-12-18 Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2019-01-01-2022-01-01 Område: Organisation Ansvarig
Läs merBiträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den tillträdande chefen för Nationella operativa avdelningen
Läs merReflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu
150331 Reflektion arbetsmiljö bilaga till beslut Reflektion över koncept på arbetsplatslösningar - de tre föreslagna koncepten sedda ur ett arbetsmiljöperspektiv som gäller hela Lnu Uppdrag för reflektionsgruppen
Läs merFörslag på ny organisationsstruktur HDK/Valand
2017-12-05 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Förslag på ny organisationsstruktur HDK/Valand Bakgrund/ processen hit Hösten 2015 påbörjades arbetet med ett lokalprogram för en samlokalisering av hela Konstnärliga
Läs merÖverväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn
Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans
Läs mer2 Val av mötessekreterare och justeringsperson Sandra Bergsten utsågs till mötessekreterare och Tina Iveslätt till justeringsperson.
Protokoll 214/06 STYRELSEMÖTE Tid: Torsdagen den 31 oktober 09.00-11.00 Plats: Kalmar Holken och Växjö UB3018 Närvarande: Annika Aronsson Anna Asplund Persson Sandra Bergsten Birgitta Johansson, från 5
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merHållbarhetsmål 2013-2015
Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom
Läs merÖversyn av Uppsala universitets arbetsordning
Dnr UFV 2017/95 Översyn av Uppsala universitets arbetsordning Delrapport 4 april Fastställd av rektor 2017-04-11 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 3 Större principiella frågor som ska hanteras
Läs merFortsatta diskussion om Lnu:s organisation
Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning
Läs merNämnden för utbildningsvetenskap
Protokoll Sammanträdesdatum 2010-01-20 2010-01-21 Nämnden för utbildningsvetenskap Närvarande Ledamöter: Per Gerrevall, ordförande Inger Edfors, vice ordförande Brita Johansson-Cederblad, ledamot Maria
Läs merRiksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS
Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt
Läs merDiskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet
Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet Version 2012 02 06 Inledning Organisationsöversynen har hittills fokuserat den akademiska verksamheten, det vill säga hur utbildnings och forskningsverksamheten
Läs merREGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION
REGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION Typ av dokument: Regel Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2018-09-01 2024-08-31 Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter
Läs merKommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92
Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merUppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret
2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.
Läs merRegler för rekrytering av administrativa chefer
Karolinska Institutet Regler för rekrytering av administrativa chefer Regler för rekrytering av administrativa chefer Universitetsförvaltningen, 2019-01-01 Karolinska Institutet Regler för rekrytering
Läs merChefen för UU Innovations uppgifter och beslutanderätter
UFV 2014/1003 Chefen för UU Innovations uppgifter och beslutanderätter Fastställt av rektor 2014-09-16 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning 3 Rättsliga förutsättningar
Läs merRegler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01
Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning
Läs merPrioriterade utvecklingsområden
Prioriterade utvecklingsområden 1. Rekrytering av akademiska chefer Problemformulering: Att ha en gemensam och transparent process som möjliggör kollegialt inflytande vid rekrytering av personer med akademiska
Läs merOrganisationsöversyn vid Bibliotek & läranderesurser. Catta Torhell. Paper presenterat vid konferensen oktober 2009 i Borås
Organisationsöversyn vid Bibliotek & läranderesurser Catta Torhell Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Organisationsöversyn vid Bibliotek & läranderesurser Vad är en organisation?
Läs merOrganisationsöversynen: åtgärder
2014-09-01 Dnr: 2014/54-1.2 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Organisationsöversynen: åtgärder FSV har genomfört en organisationsutredning (dnr: 2014/54-1.2) vilken bifogas i sin helhet. Följande
Läs merUtredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Läs merRegler och anvisningar för rekrytering av prefekter. Universitetsförvaltningen,
Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Universitetsförvaltningen, 2017-01-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter INNEHÅLL Prefektens uppdrag... 1 Kompetenskrav för prefektkandidaten...
Läs merPedagogisk plan för Linnéuniversitetet
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska
Läs merFrån arbetstagare till medarbetare
Från arbetstagare till medarbetare Berättelser och självbilder som skapar organisationskulturer Stefan Tengblad, 2007-11-13 Gothenburg Research Institute Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Genomförda
Läs merAvdelningen för externa relationer. Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden.
Avdelningen för externa relationer Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden. Linnéuniversitetets uppdrag Ur högskolelagen(1992:1434): 2 Staten
Läs merOm chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF
Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt
Läs merVillkor för uppdraget som dekan eller prodekan vid Umeå universitet
Umeå universitet, 901 87 Umeå 901 87 Umeå Dokumenttyp: Regler Område: Personal Ansvarig enhet: Personalenheten Fastställd av: Rektor Datum: 2014-06-17 Giltighetstid: 2014-07-01 och tv Dnr: FS 1.1.2-803-14
Läs merRegler och anvisningar för rekrytering av prefekter. Universitetsförvaltningen
Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Universitetsförvaltningen 2019-01-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter INNEHÅLL Prefektens uppdrag... 1 Kompetenskrav för prefektkandidaten...
Läs merInrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan
2018-08-2116 DNR:2018/1313 PROJEKTPLAN Inrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan Projektledare Beställare Delprojektledare redovisas under avsnitt 4 Lotten Glans organisation
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merChef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21
Läs merChef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter
Läs merMedarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!
Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan
Läs merLedarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap
Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merDnr: LNU 2012/ Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från
2012-12-12 Regeldokument Organisationsplan Beslutat av Universitetsstyrelsen Gäller från 2013-01-01 Organisationsplan Med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100) meddelar Linnéuniversitetet
Läs merUppdrag om översyn av organisation inom Omvårdnad samt Campus US administration
Il e U UNIVERSITET LINKÖPINGS 1(5) Uppdrag om översyn av organisation inom Omvårdnad samt Campus US administration Rektor har i beslut 2017-01-23 (dnr LiU-2017-00472) gett Medicinska fakulteten i uppdrag
Läs merArbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet
Dnr SU FV-1.2.1-1557-14 Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2013-04-19 reviderad 2014-05-23 att gälla fr.o.m. 2014-05-23 1 (14) 1. Inledning...
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merInnehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Läs merLunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016
MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs mer