NAVIGATORCENTRUM. visar vägen till arbete. Resultat och erfarenheter från satsningen på kommunal navigatorverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NAVIGATORCENTRUM. visar vägen till arbete. Resultat och erfarenheter från satsningen på kommunal navigatorverksamhet"

Transkript

1 NAVIGATORCENTRUM visar vägen till arbete Resultat och erfarenheter från satsningen på kommunal navigatorverksamhet UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2007:15

2

3 NAVIGATORCENTRUM visar vägen till arbete Resultat och erfarenheter från satsningen på kommunal navigatorverksamhet

4

5 Förord Ungdomsstyrelsen har under perioden 2005 till 2007 på regeringens uppdrag fördelat medel för att stimulera utvecklingen av kommunala navigatorverksamheter (U2006/9451/UNG och N2006/11163/A). Bakgrunden är att många unga som varken har arbete eller studerar saknar kontakt med offentliga aktörer. Kommuner har av Ungdomsstyrelsen sökt bidrag för att utveckla metoder och modeller för navigatorverksamheter där kommunens olika förvaltningar, arbetsförmedlingen, näringslivet och den ideella sektorn kan samverka för att påskynda etableringen på arbetsmarknaden för unga utan känd sysselsättning. I denna slutrapport redovisas resultat och erfarenheter från satsningen. Maria Nyman har varit projektledare för rapporten, samt handläggare av satsningen tillsammans med Jonas Larsson-Thörnberg. Emma Welander har intervjuat projektledare i ett flertal kommuner och sammanställt rapporten. Denna slutrapport består av en uppföljning till dags dato och redovisas den 31 december 2007 till Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Näringsdepartementet. Per Nilsson generaldirektör 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 9 2. Inledning Bakgrund Metod Ungdomars villkor Resultat av intervjuer 15 Nybörjaren Norrköping 15 Föregångaren Motala 19 Kommunalt uppföljningsansvar i Nacka 24 Navigatorcentrum i norra Västmanland Resultat av enkät till samtliga beviljade kommuner Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Regeringsuppdraget 35 Bilaga 2 Intervjufrågor 48 Bilaga 3 E-postutskick 50 Bilaga 4 Projektkatalogen 51 7

8 8

9 Sammanfattning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja utvecklingen av så kallad kommunal navigatorverksamhet. På en navigatorverksamhet samordnas myndigheternas, kommunens, närings- och föreningslivets resurser för att unga arbetslösa snabbare ska få jobb. Totalt har Ungdomsstyrelsen fördelat pengar till 28 kommunala navigatorverksamheter i två olika beslutsomgångar. Denna rapport är kvalitativ och bygger på omfattande telefonintervjuer med projektansvariga för fyra navigatorverksamheter och ett e-postutskick med frågor som skickades till samtliga 28 kontaktpersoner för navigatorverksamheter i kommunerna. I den första beslutsomgången under 2005 och första halvåret 2006 fördelades medel till gemensam kompetensutveckling eller aktiviteter som skulle stimulera utvecklingen av kommunal navigatorverksamhet. Totalt ansökte 63 kommuner om pengar, 18 projekt beviljades och 5 ledde till navigatorcentrum med en lokal dit ungdomarna kan gå. I andra beslutsomgången under andra halvåret 2006 och under 2007 skärptes kraven. Totalt ansökte 23 kommuner, 12 projekt beviljades och 7 är färdiga navigatorcentrum. Två av navigatorcentrumen fick medel också i beslutsomgång nummer ett. Samtliga projektansvariga som har intervjuats uppger att samverkan förbättrats och att Ungdomsstyrelsens pengar varit en bidragande faktor. En majoritet uppger också att samverkansprocessen har påskyndats genom stödet. Några faktorer som har varit positiva enligt olika projektansvariga för navigatorverksamheter: Verksamheten fick medel som inte var beroende av en enskild förvaltning. Ansökan till Ungdomsstyrelsen fungerade som en deadline. Det påskyndade arbetet med att knyta nya aktörer till verksamheten. Tidigare fanns mycket lös samverkan. Samverkan blev genom satsningen mer formaliserad och enhetlig. I en kommun gav pengarna legitimitet åt önskemål om samverkan som kom underifrån i kommunen. Samtliga intervjuade projektansvariga för navigatorverksamheter uppger att det är viktigt med ett hälsoperspektiv för att kunna motivera ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsinriktade åtgärder är inte meningsfulla om ungdomarna har andra problem som måste lösas först. Resultaten av intervjuerna kan delvis tolkas som ett underkännande av en traditionell organisation av arbetsområdena. Kontaktpersonerna upplever att i de fall socialtjänst och arbetsförmedling inte samarbetar är det resursslöseri. I sådant fall utgår inte verksamheten från medborgarnas behov utan är anpassad efter förvaltningens mål. Navigatorverksamhet är en modell för att adressera problemen. I första hand når navigatorverksamheter de ungdomar som redan finns i systemet. Ungdomar som skola, olika förvaltningar eller myndigheter inte känner till får inte heller ta del av resurserna som finns på de olika navigatorverksamheterna. Undantaget är Ung Resurs i Motala där man jobbar uppsökande. 9

10 2. Inledning Vintern 2004 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att stödja utvecklingen av så kallad kommunal navigatorverksamhet. På en navigatorverksamhet samordnas myndigheternas, kommunens, närings- och föreningslivets resurser för att unga arbetslösa snabbare ska få jobb. Senast den 31 december 2007 ska Ungdomsstyrelsen redovisa ett antal resultat och erfarenheter från satsningen till Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt till Näringsdepartementet. 1 Denna redovisning är kvalitativ och bygger på omfattande telefonintervjuer med projektansvariga för fyra navigatorverksamheter och ett e-postutskick med frågor som skickades till samtliga 28 kontaktpersoner för navigatorverksamheter i kommunerna. 3. Bakgrund Bakgrunden till regeringsuppdraget var bland annat resultaten som framkom i utredningen Unga utanför (SOU 2003:92). Där konstaterades att det varje år fanns ungdomar i åldern år som varken studerade eller arbetade. 2 Ansvaret för ungdomar som varken studerar eller jobbar är delat mellan kommun, arbetsförmedling och socialförvaltning. Många av de unga utanför som intervjuades i utredningen upplevde att deras sätt att se på saker och ting aldrig riktigt kom fram när de hanterades av flera tjänstemän med olika professionell bakgrund och avgränsade ansvarsområden. Arbetsförmedlingen förmedlar arbeten till de jobbklara, socialtjänsten betalar försörjningsstöd till dem som är aktiva och skolan utbildar dem som vill och kan tillgodogöra sig utbildningen. Problemet för många av de unga människorna som intervjuades i Unga utanför var att de inte var jobbklara och ofta inte hade läst klart gymnasiet. Många av ungdomarna var inte heller motiverade att göra det och hamnade mellan stolarna. För att adressera problemen föreslog utredningen en försöksverksamhet med så kallade ideella navigatorcentrum. Enligt utredningen behövdes det en person som satte sig in i den enskilde unga människans livssituation för att hjälpa honom eller henne vidare till en mer etablerad position. Stödet skulle vara långsiktigt och personligt. 3 Ett utvecklingsarbete År 2005 antog riksdagen en ny lag som slog fast att kommunerna var skyldiga att ta reda på vad ungdomar som inte går i gymnasieskolan gör. 4 (Ungdomsstyrelsen, 2005) Informationsskyldigheten går under två namn: Lagen om kommunalt uppföljningsansvar eller lagen om kommunalt informationsansvar. Bestämmelsen regleras i första kapitlet, 18 i skollagen. 5 Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att fördela pengar för att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden genom stöd till ideella organisationer samt till kommuner. 1 Regeringsuppdragen finns i bilaga 1. 2 SOU 2003:92, Unga utanför, s Ibid, s Ungdomsstyrelsen 2005, FOKUS05 En analys av ungas etablering och egen försörjning, s Skolverket 2006, Information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret, s

11 Åren fördelade Ungdomsstyrelsen fem miljoner årligen till navigatorcentrum med en ideell huvudman. Vintern 2004 välkomnades även kommuner att söka stöd till navigatorverksamhet. Bakgrunden var att ideella organisationer i flera fall var beroende av offentliga pengar och hade en begränsad projekttid. Avsikten var att pröva om kommunerna kunde använda sig av metoder från föreningslivet. De kommande tre åren fick Ungdomsstyrelsen ytterligare regeringsuppdrag för att vidareutveckla satsningen på kommunal navigatorverksamhet. Satsningen skedde i två led. Pengarna som kommunerna fick i den första beslutsomgången under 2005 och första halvåret 2006 gick något förenklat till gemensamma kompetensutvecklingsinsatser mellan kommunens olika nämnder, arbetsförmedlingen, ideella föreningslivet och näringslivet. Under 2006 skärptes kriterierna och pengar fördelades till samverkansprojekt. 6 Utgångspunkter för satsningen på kommunal navigatorverksamhet Ungdomsstyrelsen utarbetade riktlinjerna för satsningen. Projekten som beviljades stöd i den första beslutsomgången under 2005 och första halvåret 2006 skulle uppfylla fyra krav: * Pengarna skulle gå till kompetensutveckling eller gemensamma aktiviteter som syftade till att stimulera utvecklingen av kommunala navigatorcentrum. * Kompetensutvecklingsaktiviteten eller aktiviteterna skulle bedrivas i samverkan och vara tydligt beskrivna när det gäller vad, när och hur. * Kommunerna skulle redovisa på vilket sätt aktiviteterna följdes upp och ledde till att samverkan förbättrades. * Kommunerna var också skyldiga att ange vilka och antalet samarbetsaktörer som medverkade. I ansökningsomgång nummer två som pågick under andra halvåret 2006 och under 2007 beviljades projekt som hade: * En tydligt beskriven metod eller ett arbetssätt och en processbeskrivning som svarade på frågorna när, var och hur projektet ska genomföras. *Projekten skulle ha en tydlig koppling till arbetsmarknaden till såväl offentliga som privata aktörer. * I ansökan skulle det finnas en tydlig beskrivning av vilka samarbetsaktörer, minst tre, som deltog och en beskrivning av vilken roll samarbetsaktörerna hade i projektet. * Kommunerna skulle redovisa på vilket sätt samarbetsaktörerna samordnade sina resurser för att underlätta för individen att komma ut på arbetsmarknaden, utifrån individens egna förutsättningar. * Arbetet skulle bedrivas enligt principen att systemet kretsar runt individen och inte att individen får cirkla runt i systemet. * Ansökan skulle innehålla en redovisning av hur projektet utnyttjade befintliga lokala resurser, för att på så sätt få projektet lokalt förankrat. 6 Källa: Jonas Larsson-Thörnberg och Maria Nyman, handläggare på Ungdomsstyrelsen. 11

12 Totalt har Ungdomsstyrelsen fått i uppdrag att fördela kronor från regeringen för att stödja utvecklingen av kommunala navigatorverksamheter. 7 Ungdomsstyrelsen har också valt att fördela medel från posten övriga bidragsmedel till kommuner. Myndigheten bidrog med kronor. Totalt handlar det alltså om kronor. Till stor del har satsningen handlat om att få till stånd organisatoriska förändringar i kommunerna. Arton kommuner beviljades medel i den första ansökningsomgången medan 12 stycken fick medel i omgång två när kriterierna hade skärpts. Två av de 18 kommunerna fick nya medel i andra omgången. Sammanlagt rör det sig alltså om 28 kommunala navigatorverksamheter. Fortfarande arbetar många kommuner med att bygga upp rutiner för att kunna uppfylla riksdagsbeslutet om kommunalt uppföljningsansvar. En del kommuner har valt att förlägga arbetet till kommunens navigatorverksamhet. 4. Metod Intervjuer och e-postutskick Eftersom Ungdomsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att stimulera eller stödja utvecklingen av kommunal navigatorverksamhet är det inte meningsfullt att redovisa mätbara resultat. Fakta har samlats in genom ett e-postutskick som skickades till samtliga 28 navigatorverksamheter i kommunerna. Övriga uppgifter har samlats in genom omfattande telefonintervjuer av ansvariga för fyra utvalda navigatorverksamheter. Ambitionen är att besvara tre frågor: Har satsningen på kommunal navigatorverksamhet bidragit till en utökad samverkan i berörda kommuner och hur har den sett ut i så fall? Vilken kompetens behövs för att motivera ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden? Fångar navigatorverksamheterna huvudmålgrupperna som identifieras i utredningen Unga utanför? Det har inte varit en uttalad del av Ungdomsstyrelsens uppdrag att säkerställa att kommunerna ska utveckla färdiga navigatorcentrum men en del har ändå gjort det. Ungdomsstyrelsen ville veta hur många som har utvecklats och ett e-postbrev skickades därför ut till kontaktpersonerna i kommunerna. De fick bland annat frågan om vilka parter som samverkar i projektet. Informationen kompletterades med tillgängliga slutrapporter och telefonsamtal i ett begränsat antal fall. Utifrån informationen klassificerades en del verksamheter som navigatorcentrum. 7 Regeringsbesluten finns i bilaga 1. 12

13 Avgränsningar och urval Sammanställningen bygger i första hand på intervjuer med fyra projektansvariga. Viktigt att notera är att det handlar om människor som jobbar med förändringsarbete i kommunerna. Det är deras röster som hörs. Ungdomsstyrelsen gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av satsningen. Projekten vänder sig till ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Även om ett fåtal ungdomar skulle ha fått ett jobb kan det vara ett gott resultat. I de fall det blivit färdiga navigatorcentrum i kommunerna har de varit igång för kort tid för att det ska vara meningsfullt att mäta resultat i antal ungdomar som lotsats vidare till jobb, utbildning eller praktik. Undantaget är projektet Ung resurs i Motala som bedrivit verksamhet sedan Det går inte att generalisera utifrån materialet. Svaren är baserade på enskildas erfarenheter från fyra olika navigatorverksamheter. De som valdes ut för intervju är kontaktpersoner för projekt som kommit en bit på väg. En del är projektansvariga medan andra har ett delat ansvar. Gemensamt för kontaktpersonerna är att de varit med i processerna runt projektet och haft en samordnande funktion. Även projekt där man lyckats etablera en samverkan har råkat ut för motgångar. Därför bedömdes resultat och erfarenheter från projekt som visat prov på överlevnadsförmåga som mer intressanta. Ytterligare ett medvetet val är att ha med projekt som fått pengar i både den första och andra beslutsomgången eftersom Ungdomsstyrelsen skärpt kriterierna för att få pengar däremellan. Från den första projektomgången intervjuades representanter från projekten i Nacka och Motala. Att valet föll på Nacka beror på att det är en storstadskommun. Motalas verksamhet är intressant eftersom den varit igång sedan De har också samverkat mycket medvetet runt ungdomar i kommunen. Från beslutsomgång nummer två finns projekt i Norrköping och norra Västmanland representerade. Norrköpings navigatorcentrum är nyöppnat och ett exempel på samverkan mellan olika förvaltningar i en kommun. Genom navigatorcentrum i norra Västmanland samarbetar tre kommuner för att fler ungdomar ska få jobb. Utöver materialet från telefonintervjuerna och utskicket har samtliga projektansökningar lästs. De slutrapporter som funnits tillgängliga har också studerats. 5. Ungdomars villkor En differentierad arbetsmarknad Arbetsmarknadsläget ser ljusare ut än på länge. Samtidigt finns en rad faktorer som gör att det tar tid för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Många ungdomar går också in och ut ur arbetslöshet under en längre period. I år var fler personer sysselsatta under juli september jämfört med samma kvartal i fjol. Av den totala jobbtillväxten har jobb gått till åringar. Ökningen för ungdomar som har pågått sedan sommaren 2006 är den kraftigaste som har uppmätts sedan Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar började Orsaken är troligtvis stora ungdomskullar samtidigt som antalet arbetstillfällen har ökat. Dock har ju långtidsarbetslösheten för vissa grupper av ungdomar ökat, bland annat den målgrupp som omfattas av navigatorcentrum. 13

14 Trots att fler ungdomar får jobb är arbetslösheten fortfarande mer än dubbelt så hög i ungdomsgruppen jämfört med befolkningen i övrigt. Tredje kvartalet 2007 var arbetslösheten för ungdomar 11,9 procent. Samma siffra för resten av befolkningen var 4,7 procent. 8 Det finns dessutom en koppling mellan arbetslöshet och hur unga upplever sin hälsa. Arbetslösa ungdomar är i mindre grad nöjda med sin hälsa. Bland unga som är arbetslösa eller i åtgärd instämmer bara 22 procent i att livet motsvarar förväntningarna och 49 procent menar att det inte gör det. Den grupp som framförallt uppger att de har låg livskvalitet är de arbetslösa ungdomarna. 9 Unga utanför I utredningen Unga utanför konstateras att det finns en skillnad mellan ungdomar i årsåldern som saknat sysselsättning under ett år och ungdomar som gjort det i två år. Analyser visar att de som varit utan arbete i två år har betydligt svårare att etablera sig. I den gruppen finns en stor andel utrikes födda och särskilt personer med kortare vistelsetid i landet än fem år är överrepresenterade. Ungdomar som inte har gått ut grundskolan är också i riskzonen. Väldigt få i gruppen som är utanför i två år når sysselsättning via studier. Vägen tillbaka går istället via tillfälliga anställningar. Skillnaden mellan ungdomarna som är utanför ett och två år är särskilt stor i årsåldern eftersom många i den åldersgruppen som har varit utanför i ett år återgår just till studier. 10 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning är sysselsättningen högre och arbetslösheten lägre ju högre utbildningsnivån är. Den stora skiljelinjen går mellan de som har en gymnasieutbildning och de som saknar det. När det gäller befolkningen i sin helhet har de med enbart förgymnasial utbildning 25 procentenheter lägre sysselsättning än de som gått ut gymnasiet. 11 Just nu genomgår arbetsmarknadspolitiken stora förändringar. Hittills har de offentliga åtgärderna för ungdomar varit uppdelade på flera olika sektorer. Ungdomar i olika åldrar har också varit berättigade till olika typer av stöd. 12 Den kommunala självstyrelsen har inneburit att kommunerna haft stort spelrum att tolka regelverk och göra lokala prioriteringar runt skola, arbetslöshetsåtgärder och riktlinjer för försörjningsstöd. 8 Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna 3:e kvartalet 2007, sammanfattning. 9 Ibid, s SOU 2003:92, Unga utanför, s Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna 3:e kvartalet, Statistiken med kommentarer s. 4. Ungdomsstyrelsen, 2005, FOKUS05 En analys av ungas etablering och egen försörjning, s

15 Mycket förenklat har kommunerna haft huvudansvaret för arbetslösa ungdomar under 20 år. Ungdomarna har hänvisats till kommunen av arbetsförmedlingen som varit skyldig att stå för vägledning när ungdomarna är i åtgärd. Kommunen har erbjudit praktik genom det kommunala ungdomsprogrammet (KUP). Kommunerna har delvis fått statlig ersättning för utgifterna. Ungdomar mellan 20 och 24 år har tidigare däremot placerats i ungdomsgarantin (UG) som är ett statligt ansvar. Sedan den 1 januari 1998 har kommunerna haft möjlighet att ta över ansvaret för långtidsarbetslösa ungdomar från och med den dag de fyller 20 år och till dess att de fyller 25 år. Kommunen tog i så fall över ansvaret i de fall arbetsförmedlingen inte kunnat föreslå arbete, utbildning eller lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom 90 dagar. 13 I ljuset av en ny politik Den 3 december 2007 ersattes KUP och UG med en så kallad jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år. Ungdomar som har varit inskrivna på arbetsförmedlingen i tre månader omfattas av jobbgarantin. Garantin består av en inledande period med intensifierat stöd och uppföljning. Den arbetssökande ska få hjälp av en personlig rådgivare eller mentor. Därefter ska matchningsarbetet kombineras med praktik eller utbildning. Unga som lämnar garantin för tillfälliga arbeten eller reguljära studier får rätt att återgå till jobbgarantin. Ogiltig frånvaro ska ge sanktioner i form av lägre ersättning. 14 Arbetsförmedlingen kommer att ansvara för jobbgarantin Resultat av intervjuer Nybörjaren Norrköping Norrköping har nyligen startat en navigatorverksamhet. Hittills har det handlat mycket om förankring och att få människor som jobbat länge i förvaltningen att tro på ännu ett samverkansprojekt. Beviljade medel: kronor. Projektstart: Huvudman: Arbetsmarknadskontoret i Norrköpings kommun. Samarbetsparter: Studieförbundet Sensus, arbetsförmedlingen, socialkontoret, försörjningsstödskontoret och arbetsmarknadskontoret. Under arbetsmarknadskontoret ligger UngdomsResursen. Plats: Studieförbundet Sensus lokaler i centrala Norrköping. Metod: Samtal, coachning och nätverksarbete. Målgrupp: Ungdomar år med behov av en extra insats och som behöver stärkas för att komma ut på arbetsmarknaden. Resultat: Verksamheten har varit igång sedan 1 oktober Trettio ungdomar är inskrivna och tre personer har fått praktik. 13 Ibid, s , Arbetsmarknadsdepartementet 2007, Promemoria: En jobbgaranti för ungdomar, sammanfattning. 15 Källa: regeringskansliet. 15

16 Samverkan i Norrköping I Norrköping har ungdomar som är under 25 år och som söker försörjningsstöd blivit hänvisade till UngdomsResursen som rent organisatoriskt ligger under arbetsmarknadskontoret i kommunen. UngdomsResursen sysslar bland annat med coachning, CV-skrivning och handläggning av praktikplatser. Bakgrunden är att man velat korta tiden som ungdomar går på försörjningsstöd i kommunen. Femton personer jobbar på UngdomsResursen, två av dem finns på Navigator Centrum som också är en del av UngdomsResursen. De två personerna i UngdomsResursen som jobbade med de ungdomar som hade mest problem har flyttat till Navigator Centrum. De aktörer som hänvisade ungdomar till UngdomsResursen var försörjningsstödskontoret och arbetsförmedlingen. I samma veva som Ungdomsstyrelsen fördelade medel till kommunal navigatorverksamhet fick UngdomsResursen en ny chef som tidigare jobbat på socialtjänsten i 16 år. Hon konstaterade att UngdomsResursen kunde erbjuda verksamhet som hon ofta saknat i sitt arbete med ungdomar och som hon inte visste att kommunen kunde erbjuda. Socialtjänsten som är mer inriktade på psykosocialt behandlingsarbete kände helt enkelt inte till vidden av de jobbinriktade resurser som UngdomsResursen kunde erbjuda. Arbetsmarknadskontoret och Studieförbundet Sensus i Norrköping, som har projekt för ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden, gick ihop och sökte pengar från Ungdomsstyrelsen för en utökad samverkan kring ungdomar. Det konkreta arbetet med att planera en navigatorverksamhet påbörjades i mars Pengarna beviljades i juni och sedan den 1 oktober 2007 har Navigator Centrum en egen lokal med personal. Ett förstärkt hälsoperspektiv Försörjningsstödskontoret och arbetsförmedlingen har även tidigare haft kontakt med UngdomsResursen eftersom de hänvisat ungdomar dit. De har dock inte haft en strukturerad samverkan. Socialtjänsten som rent organisatoriskt ligger under en annan nämnd än UngdomsResursen och försörjningsstödskontoret var inte heller involverade och UngdomsResursen var inte känd i alla led. Så här säger Anna Skagerström som är projektansvarig för Navigator Centrum: Det är galet att vi jobbar på varsitt håll. Samarbetet stärker den vård som är aktuell. Förut kunde till exempel arbetsförmedlingen säga att socialtjänsten måste göra sitt först. Nu kan de göra saker ihop. En vårdinsats som till exempel samtal hos socialtjänsten kan förstärkas med en jobbaktivitet. Om en ung person blir utskriven från ett behandlingshem vet socialtjänsten att UngdomsResursen med Navigator Centrum finns och kan erbjuda en struktur. Om en person finns inskriven på Navigator Centrum anses det också som ett godtagbart skäl till bidrag från försörjningsstödskontorets sida. 16

17 Den nya verksamheten Navigator Centrum i Norrköping består av en arbetsgrupp med två tjänster från arbetsmarknadskontoret som finansieras av kommunen. Den består också av två personer från Sensus. Personalen från Sensus finansieras av medel som verksamheten fått tidigare genom satsningen på ideella navigatorverksamheter. Det är personalen från arbetsgruppen som finns på Navigator Centrum som coachar ungdomarna som kommer dit. Navigatorcentrum har en styrgrupp som förutom arbetsgruppen består av ytterligare en person från Sensus, en person från UngdomsResursen, två personer från försörjningsstöd, två personer från arbetsförmedlingen, och två personer från socialförvaltningen. Styrgruppen träffas varannan vecka och diskuterar ärenden från arbetsgruppen. Där enas de om vilka stödåtgärder som den unge behöver och från vilken förvaltning. De bestämmer också vem som blir ansvarig för personen i fråga. Till sist finns en referensgrupp med chefer från samma verksamheter dvs. från socialkontoret, arbetsförmedlingen, Sensus, UngdomsResursen och försörjningsstöd. De träffas en gång per termin och då finns Navigator Centrum med på dagordningen. Medlen från Ungdomsstyrelsens satsning på kommunal navigatorverksamhet har gått till en gemensam pott och exempelvis bekostat personalutbildning, nätverksträffar, handledning och informationsmaterial för navigatorcentrum. Målgrupp och kompetens Målgruppen för Navigator Centrum i Norrköping är åringar i behov av extra resurser. I dagsläget sker rekryteringen via försörjningsstöd, UngdomsResursen, skolan, socialförvaltningen eller på frivillig basis. Deltagaren ska alltså ha försörjningsstöd eller studiebidrag. De som har försörjningsstöd måste komma till Navigator Centrum, annars mister de sitt bidrag. Verksamheten har i skrivande stund varit igång i en månad. Något förenklat består ungdomarna på Navigator Centrum av två målgrupper. Den ena gruppen består av dem som slussats runt i systemet genom åren och som exempelvis har en diagnos eller psykiska problem. Projektledare Anna Skagerström berättar: Det handlar om dem som inte klarar att navigera mellan psykiatrin, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Så att de får lite lugn och ro i sina liv och hjälp i turordningen. Många irrar bara runt. Att ta kontakt med socialtjänsten och vårdcentralen är inte helt lätt för den oinvigde. Navigator Centrum handlar om att navigera och att ta saker i rätt ordning Den andra gruppen består av unga som misslyckats med skolan men som inte har några problem med att klara av ett arbete eller en praktikplats. Navigator Centrum har anställt en person som försöker skaffa fram jobb och praktikplatser. Arbetet är till stor del inriktat på att hitta arbeten på den informella arbetsmarknaden, dvs. säga de arbeten som aldrig blir utlysta. 17

18 De unga som kommer till Navigator Centrum i Norrköping får träffa en coach, oftare till en början, och sedan slussas de vidare. Navigator Centrum jobbar bland annat med en metod som kallas för motiverande intervju där personalen ställer frågor och ungdomarna tar ställning. Metodiken bygger först och främst på samtal. Navigator Centrum ligger i studieförbundet Sensus lokaler. Projektledarna delar rum och sitter i öppet landskap. Sensus har också en gymnasieskola. Att Sensus som sysslar med folkbildning ingår i arbetsgruppen uppges vara en positiv faktor. Anna Skagerström fortsätter: Jag tycker studieförbundspedagogiken passar de flesta av våra ungdomar. De gör ungdomarna delaktiga så att de kan påverka sin situation. Tidigare erfarenhet av att arbeta med unga och kunskap om systemet anges som viktiga egenskaper för att göra ett bra jobb som coach på Navigator Centrum. Erfarenheter och slutsatser från Norrköping Ett konkret resultat av arbetet är en resursförstärkning runt de unga som har en mer komplex problembild. De två personerna i UngdomsResursen som jobbade med de ungdomar som hade mest problem har flyttat till Navigator Centrum och fått förstärkning med två personer från Sensus. Ytterligare ett resultat är ett förstärkt hälsoperspektiv eftersom socialtjänsten är med i samarbetet. Verksamheterna kompletterar varandra. Handläggarna från arbetsförmedlingen och socialkontoret sitter numera i en gemensam styrgrupp. Tanken är att de personer som finns med i styrgruppen ska ha legitimitet i den egna organisationen. Därför blir det inte bara en resursförstärkning med en extra person för de aktuella ungdomarna. Det handlar om resurser från en hel organisation. Stödet från Ungdomsstyrelsen uppges ha inneburit en skillnad. Att bedriva ett förändringsarbete är krävande. Att göra ansökan och visa upp ett positivt beslut för högre chefer snabbade på processen. Stödet förstärkte förändringsbenägna krafter. En samverkan kring dessa unga hade skett oavsett Ungdomsstyrelsens medverkan. Däremot hade arbetet tagit längre tid. Anna Skagerström tillägger: Det har varit ett önskemål underifrån i kommunen. Det är svårt att ta sig igenom de murar som finns. Det gäller att ha tid, ork och lust att värna om annat än sin verksamhet och istället reflektera över vad som finns för individen i kommunen. Dator och pennor hade vi kunnat fixa själva. Tanken fanns. Snarare handlar det om att regeringen tycker att vi ska samverka mer. Med hjälp av Navigator Centrum anser projektansvarig att kommunen kan använda resurserna bättre. Hon uppger också att det har varit betydelsefullt med ekonomiskt stöd som inte tillhör en enskild förvaltning eller myndighet. 18

19 Navigator Centrum i ett bredare perspektiv Projektansvarig i Norrköping anser att kommunens resurser krävs när det är stora bekymmer runt unga människor. Hon tycker dessutom att det har fungerat bra med en kommunal huvudman. Däremot är hon bestämd på den punkten att kommunen inte ska arbeta ensam. Att arbeta ihop med ett studieförbund är en styrka. Kommunen skulle kunna köpa in motsvarande verksamhet från exempelvis en ideell organisation om de verkligen gav en aktör mandatet. Projektansvarig har dock svårt att se att det verkligen skulle fungera. Själv upplever hon att det är en fördel att vara kommuntjänsteman i kontakten med andra aktörer. Hon anser också att navigatorverksamhet är något som kan bestå oavsett om andra organisationer och strukturer förändras eftersom de fungerar som en egen organisation i sig som tar in andra. Än så länge är det för tidigt att uttala sig om navigatorverksamhet är ett bra sätt att nå unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i kommunen. Vid tidpunkten för denna rapport har navigatorcentrum varit igång en månad och har 30 inskrivna. Tre av dem har fått praktik. Personalen har inte jobbat utåtriktat utan koncentrerat sig på unga som "finns i rullorna", alltså som förvaltningar och myndigheter redan varit i kontakt med. Projektansvarig i Norrköping uppger att navigatorverksamhet är bra eftersom rätt personer på rätt stolar når ungdomarna. En ambition är att Navigator Centrum ska vara ansvarigt för det kommunala uppföljningsansvaret i framtiden. Projekttiden är slut 1 september 2008 men verksamheten kommer troligtvis att permanentas. 16 Föregångaren Motala I april 2005 började en kraftsamling kring ungdomar i Motala. Trenden i kommunen är att antalet hushåll med socialbidragstagare i årsåldern minskar. Beviljade medel: kronor. Projektstart: Huvudman: Arbetsmarknadsenheten, Motala kommun. Samarbetsparter: Socialtjänsten, gymnasieskolans individuella program och Centrum för arbete och vuxnas lärande. Plats: Ekenäs Lärcenter i Motala. Metod: Nätverksarbete, samtal och coachning. Arbetar med en metod som kallas för hitta, gräva, lotsa och aktivera. Målgrupp: Ungdomar mellan 16 och 24 år som är i behov av extra stödinsatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Resultat: Från april 2005 till och med juni 2007 har 600 ungdomar aktiverats genom Ung resurs Källa: Anna Skagerström, projektansvarig för navigatorcentrum i Norrköping. 17 Källa: Torbjörn Holmqvist, utvecklingsledare på Ung Resurs. 19

20 Samverkan i Motala I augusti 2005 var nära av landets åringar registrerade som öppet arbetslösa enligt AMS. Drygt 500 av dem fanns i Motala. Andelen arbetslösa ungdomar i kommunen var 15,7 procent, dvs. dubbelt så hög som riksgenomsnittet. Något år tidigare hade arbetsförmedlingen bestämt att den inte skulle ta emot ungdomar under 20 år som inte fullföljt gymnasiet. Andelen ungdomar med försörjningsstöd ökade. 18 Bildningsnämnden vände sig till kommunstyrelsen och begärde en kraftsamling mot problemen. Kommunstyrelsen avsatte 2 miljoner kronor för projektet och valde att lägga det på Ekenäs Lärcenter. Ett samarbete mellan socialförvaltningen, kommunens arbetsmarknadsenhet och gymnasieskolan tog fart. Den nya verksamheten fick namnet Ung resurs. Ambitionen var att utgöra en brygga mellan skola och arbetsliv. Projektet har framförallt inriktat sig på de ungdomar som inte varit föremål för arbetsförmedlingens åtgärder. Via socialtjänsten visste Ung resurs vilka som hade sökt försörjningsstöd. Den andra gruppen var ungdomar som inte hade fullgjort gymnasiet och som riskerade att falla mellan stolarna. I april 2005 började Ung resurs ta emot deltagare. Sedan dess har antalet hushåll med åringar som får försörjningsstöd minskat. År 2005 fick i genomsnitt 160 hushåll med ungdomar i den här åldersgruppen bidrag för 10,6 miljoner kronor. Årsbasis för samma åldersgrupp 2006 var 113 hushåll som tillsammans fick 7,5 miljoner. 19 Beroendet av försörjningsstöd påverkas naturligtvis av många olika faktorer och hur stor del av minskningen som beror på att ungdomarna har aktiverats genom Ung Resurs är svårt att fastställa. Förvaltningarna samverkar genom en styrgrupp som får pengar, uppdrag och arbetsuppgifter från kommunstyrelsen. Styrgruppen består av cheferna för socialtjänsten, Centrum för arbete och vuxnas lärande och utvecklingsledaren för Ung resurs som träffas en gång per månad. Arbetsgruppen på Ung resurs består av en socialsekreterare från socialtjänsten, en lärare från individuella programmet och en arbetsmarknadshandläggare från Centrum för arbete och vuxnas lärande. Stödet från Ungdomsstyrelsen gick till en utvecklingsledare som fick en ledningsfunktion på 40 procent. Personalen gjorde också studiebesök på ungdomsverksamheter i Västerås och Rinkeby samt på Fryshuset i Stockholm. Ung resurs arbetar bland annat efter en metod de kallar hitta-gräva-lotsa och aktivera. Det första momentet går ut på att få tag på ungdomarna. Det andra innebär samtal där man kartlägger vilken hjälp som behövs från olika myndigheter. Under lotsa-momentet går de ungdomar som behöver det en tvåveckorskurs som innehåller yrkes- och studievägledning, social rådgivning, samhällsorientering och information om rättigheter och skyldigheter med mera. 18 Ungdomsstyrelsens tidskrift BRUS, nr. 3 år Källa: Torbjörn Holmqvist, utvecklingsledare på Ung Resurs. 20

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten 2014-03-31 AVN-2014.0101. Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten 2014-03-31 AVN-2014.0101. Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014 Verksamhetsplan 2014-03-31 Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten AVN-2014.0101 Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014 I dokumentet redovisas aktiviteter som arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012 RAPPORT 1(9) Verksamhetsstöd 2013-02-06 AVN-8/2013 009 Handläggare, titel, telefon Håkan Lindell, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Navigator och CoMcenter Verksamhetsberättelse 2009

Navigator och CoMcenter Verksamhetsberättelse 2009 Navigator och CoMcenter Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetens uppdrag: Navigator och CoMcenter arbetar med arbetslösa ungdomar och vuxna vilka står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetet sker individuellt

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet Adrian Göransson revisionskonsult Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsfråga

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Välkommen till en dag om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten! 10.00-10.45 Inledning 10.45 12.00

Läs mer

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF 2015-05-21 1 (5) KFKS 2015/277-610 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF Nacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer