Green Building och miljöklassificeringssystem
|
|
- Lars-Olof Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nr. 490 Green Building och miljöklassificeringssystem Översikt och analys av miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme Författare: Johan Annell Handledare: Hans Lind Stockholm 2009
2 Master of Science thesis Title Author Department Master of Science thesis number 490 Supervisor Hans Lind Keywords Green Building and Environmental Rating Systems an overview and an analysis of certified properties according to the EU GreenBuilding Programme Johan Annell Department of Real Estate and Construction Management Division of Building and Real Estate Economics Green Building, Green Building Council, Environmental Rating System, EU GreenBuilding Programme Abstract In recent decades, national organizations actively working with the environmental issue in the construction and property industry have become quite common. An international umbrella organization, in which the leading national organizations can become members, was founded in The name was World Green Building Council (WorldGBC) and today WorldGBC consists of 14 national organizations - and Sweden is not currently represented. To unite the Swedish market regarding the environmental issue and let Sweden become a member of WorldGBC, the Sweden Green Building Council was formed in June The national organizations have environmental rating systems which measures how environmentally friendly a building is. There is worldwide a broad range of environmental rating systems and a couple of these systems are large and more well known. Among the larger international environmental rating systems are BREEAM, LEED and Green Star. Usually, environmental certified buildings are referred to as Green Buildings. Since the requirements vary between different rating systems, it is important to clarify under what rating system a building has been certified. Because of the fast and constant development of organizations and rating systems it is sometimes difficult to get an accurate overview of the situation. An environmental rating system, that has had a great growth on the Swedish market, is the EU GreenBuilding Programme. The rating system in Sweden is operated by the Swedish Property Federation. Normally when a building is marketed as a Green Building in Sweden it is certified according to this definition. The rating system only take into account the energy aspect which make the system somewhat easier to understand compared to other international environmental rating systems. An analysis of the certified properties according to the EU GreenBuilding Programme is for the first time presented in the thesis. The analysis shows that there are by the end of the third quarter 2009 approximately 115 certified properties according to this definition in Sweden. These properties comprise just over 1.3 million m 2 of premises, of which the largest part is office. Most of the properties are located in the area of Stockholm and Gothenburg. The number of certified properties makes the system comparable with large international environmental rating systems. 1
3 Examensarbete Titel Green Building och miljöklassificeringssystem översikt och analys av miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme Författare Johan Annell Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 490 Handledare Nyckelord Hans Lind Green Building, Green Building Council, miljöklassificeringssystem, EU GreenBuilding Programme Sammanfattning Under de senaste decennierna har nationella organisationer vuxit fram som driver miljöfrågan inom bygg- och fastighetsindustrin. En internationell paraplyorganisation, i vilken de ledande nationella organisationerna kan bli medlemmar, bildades 2002 och döptes till World Green Building Council (WorldGBC). WorldGBC består idag av 14 nationella organisationer där Sverige för närvarande inte är representerat. För att skapa en större svensk enhetlighet och att ansluta Sverige till WorldGBC bildades organisationen Sweden Green Building Council under sommaren De nationella organisationerna har miljöklassificeringssystem som mäter hur miljövänlig en byggnad är. Det finns i världen ett stort antal olika miljöklassificeringssystem och ett par av dessa system är stora och mer välkända. Bland de stora internationella miljöklassificeringssystemen märks BREEAM, LEED och Green Star. Ofta benämns miljöklassificerade byggnader vanligtvis som Green Buildings. Eftersom kraven skiljer sig åt mellan olika miljöklassificeringssystem är det viktigt att tydliggöra enligt vilket system en byggnad har blivit miljöklassificerad. Då utvecklingen av organisationer och miljöklassificeringssystem har gått fort, och eftersom utvecklingen fortsätter, kan det ibland vara svårt att få en korrekt överblick över området. Ett miljöklassificeringssystem som fått stort genomslag på marknaden i Sverige är EU GreenBuilding Programme. Systemet handhas i Sverige av organisationen Fastighetsägarna. Vanligtvis när en byggnad marknadsförs som en Green Building i Sverige är den miljöklassificerad enligt denna definition. Systemet kan sägas vara enklare än jämfört med andra internationella miljöklassificeringssystem så till vida att det endast beaktar energiförbrukningen. I uppsatsen görs för första gången en sammanställning och analys över miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme i Sverige. I detta arbete framkommer det att cirka 115 fastigheter har miljöklassificerats enligt denna definition till och med tredje kvartalet Dessa fastigheter inrymmer drygt 1,3 miljoner m 2 uthyrbar yta, varav merparten utgörs av kontor. Huvuddelen av dessa fastigheter ligger i Stockholms- och Göteborgsområdet. Antalet miljöklassificerade fastigheter gör att systemet till och med kan börja mäta sig med större internationella miljöklassificeringssystem. 2
4 Förord Denna uppsats utgör ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad med inriktningen mot Bygg- och Fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Uppsatsen påbörjades under våren 2008 och slutfördes under hösten Den längre tidsperioden beror på att jag under denna tid heltidsarbetat som analytiker vid Newsec Advice AB i Stockholm. Skrivandet har alltså ägt rum på kvällar, helger och andra ledigheter. Jag vill härmed tacka min handledare, professor Hans Lind, för hans stöd och goda handledning under mitt arbete med uppsatsen. Ett särskilt tack vill jag även rikta till Sofie Roy-Norelid och Marcus Broberg vid organisationen Fastighetsägarna för information, synpunkter och kommentarer. Ytterligare ett tack vill jag rikta till mina kollegor på Newsec som givit mig kunskap och förståelse för fastighetsmarknaden vilket underlättat skrivandet av uppsatsen och då särskilt analysdelen. Stockholm, oktober 2009 Johan Annell 3
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Disposition Green Building Inledande diskussion Definitioner av Green Building US Green Building Council Green Building Council of Australia OECD Wikipedia Summering av Green Building Green Building Council Bakgrund Definition av Green Building Council Medlemmar i World Green Building Council Green Building Council of Australia Sweden Green Building Council Internationella miljöklassificeringssystem Bakgrund LEED BREEAM Green Star Miljöklassificeringssystem i Sverige Bakgrund EU GreenBuilding Programme Miljöklassad byggnad enligt Bygga-bo-dialogen Sammanställning miljöklassificeringssystem Internationella miljöklassificerade fastigheter Atlantis Office Project, Bryssel Belgien London Circuit, Canberra, Australien
6 7.1.3 Millennium Tower Residences, New York City, USA Miljöklassificerade fastigheter i Sverige Bakgrund Metod och analys miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme Antal fastigheter och kvadratmeter som miljöklassificerats Nyproduktion eller ombyggnation Fördelning mellan lokalslag Fastighetsägare och GreenBuilding Partners Läge i landet Intervju och diskussion med ansvariga vid Fastighetsägarna Sverige Sammanfattning och slutlig diskussion
7 1 Inledning 1.1 Bakgrund En ökad miljömedvetenhet under de senaste decennierna har resulterat i skapandet av organisationer som driver miljöfrågan inom bygg- och fastighetsindustrin runt om i världen. Dessa organisationer består av ett brett spann av olika professioner inom branschen, däribland fastighetsägare, byggherrar, arkitekter, kommuner, fastighetskonsulter, mäklare, med flera. En internationell paraplyorganisation, i vilken de ledande nationella organisationerna kan bli medlemmar, bildades 2002 och döptes till World Green Building Council (WorldGBC). WorldGBC består idag av 14 nationella organisationer där Sverige för närvarande inte är representerat. De nationella organisationerna har miljöklassificeringssystem eller Environmental Rating Systems som mäter hur miljövänlig en byggnad är. Det finns i världen ett stort antal olika miljöklassificeringssystem och ett par av dessa system är stora och mer välkända. I folkmun kallas miljöklassificerade byggnader vanligtvis för Green Buildings. Eftersom kraven skiljer sig åt mellan olika miljöklassificeringssystem är det viktigt att tydliggöra enligt vilket system en byggnad har blivit miljöklassificerad. Då utvecklingen av organisationer och miljöklassificeringssystem har gått fort, och eftersom utvecklingen fortsätter, kan det ibland vara svårt att få en korrekt överblick över området. I Sverige bildades under sommaren 2009 organisationen Sweden Green Building Council. Organisationen består av 14 organisationer och företag och syftet med bildandet är att skapa en större enhetlighet inom området i Sverige samt att bli medlem i WorldGBC. Ett miljöklassificeringssystem som fått stort genomslag på marknaden i Sverige är EU GreenBuilding Programme. Systemet handhas i Sverige av organisationen Fastighetsägarna. Vanligtvis när en byggnad marknadsförs som en Green Building i Sverige är den miljöklassificerad enligt denna definition. För närvarande finns ingen sammanställning över vilka fastigheter som har miljöklassificerats i Sverige. Beroende på den snabba ökningen av antalet miljöklassificerade byggnader enligt EU GreenBuilding Programme har heller ingen sammanställning gjorts enligt enbart denna definition. I tider då ett område utvecklas relativt fort är det viktigt att ha rätt grunddata över den faktiska situationen. En sammanställning och analys över miljöklassificerade fastigheter i Sverige torde därför vara efterfrågad. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att inledningsvis diskutera innebörden av begreppet Green Building. Det görs för att det idag ofta betraktas som ett begrepp som relativt få kan definiera eller precisera. Därefter beskrivs olika organisationer som arbetar och handhar miljöklassificeringssystem. Ett par av de större internationella miljöklassificeringssystemen beskrivs. Denna beskrivning syftar till att ge kunskap om ämnet men även att fungera som en introduktion till kommande kapitel i uppsatsen där situationen i Sverige skildras. För att länka ihop den internationella delen med den svenska sammanfattas allt i tabellform. Med tanken att inte den internationella delen ska kännas alltför diffus ges avslutningsvis tre exempel på byggnader som miljöklassificerats enligt de tre beskrivna internationella miljöklassificeringssystemen. 6
8 Som ovan beskrivits har under de senaste åren miljöklassificeringssystemet EU GreenBuilding Programme utvecklats till att bli det mest välkända miljöklassificeringssystemet i Sverige. Den snabba utvecklingen under de senaste åren har dock medfört att ingen sammanställning och analys gjorts på de fastigheter som blivit miljöklassificerade i Sverige. I den andra delen av uppsatsen har ett material över samtliga fastigheter som miljöklassificerats enligt EU Green Building Programme sammanställts. Syftet med detta är att visa hur det ser ut med miljöklassificerade fastigheter i Sverige, vilket förhoppningsvis kan skapa en klarare bild samt ligga till grund för kommande beslut inom miljöklassificeringsområdet i Sverige. 1.3 Metod Arbetet med uppsatsen påbörjades med informationssökning, främst via internet och artiklar då litteraturen inom området upptäcktes vara begränsad. Som grund för analysdelen över vilka fastigheter som miljöklassificerats enligt EU GreenBuilding Programme har flera möten med Sofie Roy-Norelid och Marcus Broberg vid Fastighetsägarna ägt rum. Själva sammanställningen av analysmaterialet gjordes genom Fastighetsägarna Sveriges grundmaterial, vilket delvis fick analyseras vidare genom fastighetsägarnas hemsidor, årsredovisningar samt den internetbaserade fastighetsinformationstjänsten Datscha. 1.4 Avgränsning Uppsatsen är begränsad till att beskriva utvalda större organisationer samt dessa organisationers miljöklassificeringssystem. Med andra ord finns det säkert personer som har uppfattningen att ytterligare miljöklassificeringssystem borde nämnas i uppsatsen. För att sammanställa och analysera miljöklassificerade fastigheter i Sverige har miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme utgjort grunddata. Det beror på att det är det miljöklassificeringssystem som uppfattas som det mest välkända systemet och som upplevt snabbast tillväxt. Det finns andra system men de har inte ingått i sammanställningen och analysen då dessa endast har ett mindre antal miljöklassificerade fastigheter. 1.5 Disposition Kapitel 2 innehåller en inledande diskussion med definitioner av begreppet Green Building. Kapitel 3 avser beskriva innebörden och spridningen av Green Building Councils. Kapitel 4 beskriver och förklarar ett par av de större internationella miljöklassificeringssystemen, eller som de ibland kallas på engelska Environmental Rating Systems. Kapitel 5 beskriver de två nationella miljöklassificeringssystemen EU GreenBuilding Programme och Miljöklassad Byggnad som Fastighetsägarna respektive Bygga-bo-dialogen handhar. Kapitel 6 sammanställer de i uppsatsen beskrivna miljöklassificeringssystemen. Kapitel 7 upplyser om antalet miljöklassificerade byggnader enligt de tre beskriva internationella miljöklassificeringssystemen. Därpå följer tre konkreta exempel på byggnader som har miljöklassificerats. 7
9 Kapitel 8 innehåller sammanställning och analys av miljöklassificerade fastigheter enligt EU GreenBuilding Programme i Sverige. Kapitel 9 avslutar uppsatsen med en sammanfattande diskussion. 8
10 2 Green Building 2.1 Inledande diskussion De senaste åren har begreppet Green Building fått en allt större spridning på den svenska fastighetsmarknaden. På de flesta seminarium som fastighetsbranschen anordnar diskuteras och debatteras Green Building. Alla verkar vara överens om att Green Building kommer att få en betydande påverkan i Sverige och att det egentligen bara är en tidsfråga innan det slår igenom. 1 I andra länder, exempelvis USA, Storbritannien och Australien, har begreppet funnits och varit välkänt under en längre tid. I dagens samhälle, med en markant ökad medvetenhet och ett påfallande ökat intresse för miljön där fokus mer har flyttats mot en minskning av energianvändningen, har ordet Green fått en mycket positiv betydelse. Det är inte längre bara miljöaktivister som vill kännas vid ordet. Nu marknadsförs och säljs de flesta produkter med en vinkling mot att de har en tydlig miljöprofil. Trots att Green Building funnits i många länder ett bra tag, och att begreppet inte är helt nytt i Sverige heller, är det svårt att få en klar definition av det. Olika organisationer har gjort lite skilda tolkningar. För personer som inte är lika bekanta med Green Building kan föreställningar om gröna tak, naturliga materialval, alternativ design och avancerade tekniska lösningar förekomma. På grund av dessa oklarheter är det extra viktigt att försöka precisera begreppet Green Building. De flesta definitioner av olika begrepp är korta, enkla och väl vedertagna för den stora allmänheten eller i vad fall den omgivning som vanligen kommer i kontakt med begreppet. Men för begreppet Green Building är det annorlunda. Trots att ordet Green nämns i flera sammanhang är det näst intill omöjligt att finna en precis definition av bara detta ord. För att göra situationen ännu mer oklar finns det dessutom flera synonymer och överlappande begrepp till Green Building. Ett par exempel på sådana begrepp är Energy-efficient Building, Environmental Building, Eco-Building, Sustainable Building och Highperformance Building. Ett stort antal byggnader runt om i världen samt ett ökande antal i Sverige har fått benämningen Green Building. Detta har medfört att en viss allmän föreställning om hur en Green Building ska se ut och vara utformad har spridits. Det gäller särskilt synliga kännetecken som till exempel fönsterskuggning, gröna/planterade tak och energisparande fönster. Men Green Building inbegriper även mindre synliga och ibland helt dolda lösningar. Detta medför att det är extra viktigt att få klarhet i definitionsfrågan. Miljöpåverkan från byggnader är mindre omdiskuterad. Byggnader orsakar stora mängder utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som påverkar miljön negativt genom att bland annat skada luftkvaliteten och bidra till växthuseffekten. Under en byggnads uppförande genereras en mängd byggavfall som har en negativ miljöpåverkan och under byggnadens användning påverkar allt från vattenkonsumtion, elförbrukning samt värme- och kylanläggningar miljön. Byggnader påverkar även i en mycket hög grad människornas hälsa. 1 Exempelvis Johan Karlström, VD, Skanska AB, Fastighetsvärldens seminarium,
11 Dålig inomhusluft och miljö bidrar till en lägre prestationsförmåga vilket i sin tur leder till en sämre arbetseffektivitet. Hela den förda diskussionen ovan bildar grunden för begreppet Green Building. Green Building minimerar miljöpåverkan och de negativa faktorer som påverkar människors hälsa. Dessa byggnader ska även vara komfortabla. Då aspekterna och frågeställningarna kontinuerligt både utvidgas och förändras är det fortsatt svårt att få fram en klar och precis definition. Det har resulterat i att olika organisationer och aktörer har skapat egna definitioner vilket inte är optimalt då det kan leda till oklarheter och missuppfattningar. Under rubrik 2.2 beskrivs ett par organisationers definition av begreppet Green Building. 2.2 Definitioner av Green Building US Green Building Council The US Green Building Council för i en av sina publikationer en diskussion om begreppet Green Building. 2 Där sägs bland annat att praktiserandet av Green Building minskar avsevärt eller eliminerar helt den negativa miljöpåverkan och förbättrar den nuvarande ohållbara designen, konstruktionen och driften. Som en ytterligare fördel leder Green Building till lägre driftkostnader, bättre marknadspositionering, högre arbetsproduktivitet samt reduktion av det potentiella ansvaret från dålig inomhusluftkvalitet. I en annan av organisationens publikationer diskuteras begreppet Green. 3 Där står att termen blivit en förkortning för konceptet hållbar utveckling inom bygg- och fastighetsindustrin. Green Buildings är avsedda att vara miljömässigt ansvarstagande, ekonomiskt lönsamma samt erbjuda en hälsosam plats för boende och arbete Green Building Council of Australia Green Building Council of Australia definierar begreppet Green Building som en byggnad där design, konstruktion och driftaspekter samverkar för att markant reducera eller eliminera den negativa utvecklingen av påverkan på miljön och dess nyttjare. 4 Detta sker genom strategier för: Energieffektivitet Minskning av växthusgasutsläpp Vattenbevarande Avfallsundvikande; återanvändning och återvinning Förhindrande av föroreningar; ljud, vatten, luft, mark och ljus Ökad biologisk mångfald Reducerat ändligt resursutnyttjande Produktivare och hälsosammare miljöer Flexibla och anpassningsbara lokaler 2 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.12 3 USGBC, Commercial Interiors Version 2.0 Reference Guide, Third Edition October 2006, s.11 4 GBCA,THE DOLLARS AND SENSE OF GREEN BUILDINGS 2006, s.16 10
12 2.2.3 OECD The Organisation of Economic Co-operation and Development (OECD) definierar Green Building som en byggnad som har en minimal negativ påverkan på den byggda och naturliga miljön både vad gäller själva byggnaden, dess omedelbara närhet samt i det större regionala och globala perspektivet Wikipedia Wikipedia definierar Green Building enligt följande 6 the practice of increasing the efficiency with which buildings use resources energy, water, and materials while reducing building impacts on human health and the environment, through better siting, design, construction, operation, maintenance, and removal the complete building life cycle. 2.3 Summering av Green Building Det finns således olika definitioner av begreppet Green Building. Exempelvis anses US Green Building Council lägga större vikt vid byggnaden och tekniska specifikationer medan Green Building Council of Australia väger in mer mjuka parametrar som hälsa, välbefinnande och biologisk mångfald. Med Green Building avses dock i grunden att minimera miljöpåverkan och negativa faktorer från en byggnad. 5 GBCA, THE DOLLARS AND SENSE OF GREEN BUILDINGS 2006, s
13 3 Green Building Council 3.1 Bakgrund Runt om i världen finns det idag ett antal verksamma nationella Green Building Councils. Den första nationella organisationen var The U.S. Green Building Council (USGBC) som grundades 1993 i USA av David Gottfried. USGBC är en icke-vinstdrivande organisation vars syfte är att sprida praktiserandet av miljömässigt hållbara byggnader. Idag består USGBC av mer än organisationer knutna till bygg- och fastighetssektorn i USA. Medlemmarna inkluderar fastighetsägare, slutanvändare, fastighetsutvecklare, facility management företag, arkitekter, designers, ingenjörer, byggföretag, produkt- och byggsystemtillverkare, myndigheter och icke vinstdrivande intressenter. 7 I slutet på 1990-talet började representanter för nationella Councils att mer aktivt mötas för att utbyta erfarenheter och diskutera utvecklingen samlades åtta länder i Kalifornien vilket resulterade i grundtanken på ett skapande av World Green Building Council (WorldGBC). 8 Länderna som var närvarande vid detta möte var: USA Australien Spanien Storbritannien Tabell 1: Länderna som närvarade vid mötet då tanken på WorldGBC uppkom Japan Förenade Arabemiraten Ryssland Kanada Det formella bildandet av World Green Building Council ägde sedan rum medlemsländerna vid bildande av organisationen var: De nio Australien Japan Indien Sydkorea Mexiko Kanada Spanien USA Brasilien Tabell 2: Medlemsländerna som var med vid det formella grundade av WorldGBC Organisationens huvudsakliga mål är att formalisera de internationella kommunikationerna, hjälpa och stödja ledare inom bygg- och fastighetsindustrin med att få tillgång till nya marknader samt att vara en internationell röst för Green Building-initiativ. Bild 1: World Green Building Councils logotyp De senaste åren har intresset för Green Building ökat avsevärt. Det har resulterat i etableringen av ett sekretariat hos WorldGBC. Sekretariatet bildades formellt 2007/2008 och har idag sin verksamhet baserad i en LEED Gold Building i The Living City utanför Toronto i Kanada
14 3.2 Definition av Green Building Council Syftet med en nationell Green Building Council är att pådriva förändringen av den byggda miljön mot ett mer miljömässigt hållbart samhälle i de enskilda länderna. En nationell Council blir en del av en internationell koalition som representerar den globala bygg- och fastighetsindustrin. Green Building Councils är företags- och organisationsledda koalitioner uppbyggda genom ett samförstånd. De är inte vinstdrivande och saknar privat ägande. Dess medlemmar är från olika sektorer inom bygg- och fastighetsindustrin. Organisationerna arbetar för att förbättra företagens kompetens samt med att finna nya lösningar inom det miljö- och energieffektiva området. Green Building Councils samtycker med följande riktlinjer: En nationell (eller ekonomisk zon) koalition Offentligt/privat öppet medlemskap Ej vinstdrivande inget privat ägarskap Varierad och integrerad representation Baserat på samtycke Transparent Källan för ett nationellt (eller en större ekonomisk zons) Green Building ledarskap & utbyte Aktivt deltagande i WorldGBC Dela kunskaper med WorldGBC för att möjliggöra utbyte mellan alla nationella Green Building Councils 13
15 3.3 Medlemmar i World Green Building Council Utvecklingen och intresset för Green Building Councils går både snabbt och är stort vilket medför en ständig förändring. För närvarande består WorldGBC av 14 medlemsländer. 10 Medlemsländerna är: Land Namn Logotyp Argentina Argentina Green Building Council Australien Green Building Council of Australia Brasilien Green Building do Brasil Kanada Canada Green Building Council Indien Indian Green Building Council Japan Japan Sustainable Building Consortium Mexiko Mexico Green Building Council Nya Zeeland New Zealand Green Building Council Taiwan Taiwan Green Building Council Tyskland German Sustainable Building Council Förenade Arabemiraten Emirates Green Building Council Storbritannien United Kingdom Green Building Council Sydafrika Green Building Council of South Africa USA US Green Building Council Tabell 3: Medlemsländer i World Green Building Council
16 3.4 Green Building Council of Australia Green Building är ett mycket angeläget och aktuellt ämne i Australien. Det riktigt stora intresset uppkom i samband med de Olympiska Spelen i Sydney Dessa spel kallades även de gröna spelen. Efter olympiaden utvecklades intresset och tänkande på miljön i Australien. För att möta detta intresse och för att få ett nationellt närmande till Green Building gick ett antal industri- och myndighetsorganisationer ihop för att bilda en icke vinstdrivande organisation, vilken skulle skapa en förenande struktur och ett nationellt miljöklassificeringssystem för byggnader. Slutresultatet blev Green Building Council of Australia (GBCA) som grundades i Sydney den 30 oktober Green Building Council of Australia har utvecklats till den ledande organisationen inom området i Australien. Idag är organisationen respekterad världen runt. Organisationen finansieras genom medlemsavgifter och sponsringspengar. Organisationen har över 600 medlemmar som kommer från olika områden inom bygg- och fastighetsindustrin, exempelvis fastighetsutvecklare, myndigheter, fastighetsägare, fastighetsinvesterare, tillverkare, leverantörer, universitet, lokalanvändare och byggföretag. Green Building Council of Australia åsyftar till att: utveckla en hållbar fastighetsindustri i Australien och att driva införandet av praktiserande av Green Building genom marknadsbaserade lösningar Nyckelmålet är att driva förändringen av den australiska fastighetsindustrin mot: Hållbarhet genom främjande av Green Building program, teknologi, design, praktiserande och drift Integration av Green Building initiativ inom design, konstruktion samt drift av byggnader 3.5 Sweden Green Building Council I mitten på juni månad 2009 bildades även ett Green Building Council i Sverige. Namnet på denna organisation är Sweden Green Building Council. Bakom bildandet av organisationen Sweden Green Building Council står tolv företag och organisationer: Fastighetsägarna Sverige Akademiska Hus NCC White Arkitekter Stockholm Stad Sweco Vasakronan Skanska IVL SEB Malmö Stad DTZ Tabell 4: Företag och organisationer bakom bildandet av Sweden Green Building Council Som ordförande till Sweden Green Building Council har valts Monica von Schmalensee, vice vd på White Arkitekter. Under hösten 2009 ansöker Sweden Green Building Council om medlemskap i World Green Building Council. Därefter är målet att bredda organisationen och att utöka medlemsantalet Pressmeddelande från Fastighetsägarna Sverige,
17 4 Internationella miljöklassificeringssystem 4.1 Bakgrund Under de senaste 20 åren har en rad olika system utvecklats för att mäta hur en byggnad påverkar miljön. Sådana system kallas på engelska Environmental Rating Systems eller miljöklassificeringssystem på svenska. I många länder runt om i världen finns idag organisationer eller myndigheter som tillhandahåller dessa. Några av de mest utbredda miljöklassificeringssystemen internationellt sett är LEED, BREEAM och Green Star. Dessa tre beskrivs under kommande rubriker. 4.2 LEED Efter bildandet av USGBC 1993 framkom ett behov av att ha ett system för att definiera och mäta Green Buildings. USGBC tillsatte en kommitté som skulle fokusera på frågan. Kommittén bestod av arkitekter, fastighetsmäklare, fastighetsägare, advokater, miljöspecialister, och byggindustrirepresentanter. Detta vida spann av professioner bidrog till varierande kunskaper och kompetenser vilket resulterade i miljöklassificeringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design, förkortat LEED i USA. LEED är ett frivilligt, samförståndsbaserat och marknadsdrivet byggnadsklassificeringssystem som är baserat på befintlig och beprövad teknologi. Systemet utvärderar en byggnad utifrån dess helhet samt över hela dess livscykel. Utifrån det klargörs hur miljövänlig byggnaden anses vara. Idag finns LEED även i bland annat Kanada och Argentina. I augusti 1998 lanserades den första versionen av LEED, LEED Version 1.0. Efter flera modifikationer lanserades sedan LEED Green Building Rating System Version 2.0 i mars Idag benämns detta system Version 2.2 och det är det system som kallas LEED Green Building Rating System for New Commercial Construction and Major Renovations, eller bara LEED for New Construction. 12 LEED har idag system för att mäta och klassificera befintliga och nya kommersiella-, institutionella- samt bostadsbyggnader. Under våren 2009 lanserades LEED Version 3.0 vilket för närvarande håller på att implementeras. 12 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.12 16
18 Nedan visas en illustration över den nuvarande klassificeringsportföljen inom LEED: 13 * = Under utveckling Bild 2: Illustration av klassificeringsportföljen inom LEED Dagens versioner av miljöklassificeringssystemet LEED är organiserade i fem olika miljökategorier: 14 Hållbara markplatser Vatteneffektivitet Energi & atmosfär Material & resurser Inomhusmiljökvalitet En ytterligare kategori som faller utanför ovan nämnda fem miljökategorier är Innovation & Design processer. Denna beaktar kunskap om miljövänliga byggnader samt design- och utformningsåtgärder som inte alltid behandlas under de övriga fem miljökategorierna. 13 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.13. Med Core and Shell menas exempelvis byggnadsskal, värme, ventilation och luftkonditionering. Neighborhood Development integrerar the principles of smart growth, urbanism and green building into the first national system for neighborhood design. 14 USGBC, New Construction Version 2.2 Reference Guide, Third Edition October 2007, s.14 17
19 LEED-systemet fungerar genom att poäng fördelas utifrån en skala beroende på hur byggnaden uppfyller de respektive kriterierna som utformats för att mäta miljöpåverkan i design, konstruktion samt drift och underhåll i byggnaden. Det finns flera olika nivåer av LEED och vilken nivå som en byggnad miljöklassificeras som beror på det totala antalet erhållna poäng. LEED New Construction 2.2 har exempelvis följande nivåer inom poängskalan: 1. Platina poäng 2. Guld poäng 3. Silver poäng 4. Certifierad poäng Byggnader som uppfyller någon av dessa nivåer får ett registreringsbevis samt ett certifikat utfärdat av USGBC. 4.3 BREEAM BREEAM utvecklades av Building Research Establishment 1990 i Storbritannien. Förkortningen BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method. Building Research Establishment var tidigare en statlig organisation men övergick 1997 till att bli en privat organisation som finansieras av bygg- och fastighetsindustrin i Storbritannien. 15 Huvudkontoret är beläget i Watford. Idag handhas BREEAM av Building Research Establishment och UK Green Building Council. De första två versionerna av BREEAM var ämnade för kontor och bostäder. Sedan lanseringen 1990 har flera nya områden inkluderats för att tillgodose fler byggnadstyper. 16 För närvarande finns följande typer av BREEAM utvecklade: BREEAM Bespoke. Den här versionen av BREEAM kan användas för byggnader som inte faller inom någon av de övriga BREEAM-versionerna. Klassificeringskriterierna får här skräddarsys för just denna byggnad. Exempel på sådana byggnader kan vara hotell, upplevelsekomplex och laboratorium. BREEAM Courts. Denna version utvecklades för att möjliggöra klassificeringar av hur stor miljöpåverkan var bland domstolar och liknande byggnader i Storbritannien. The Code for Sustainable Homes. Våren 2007 ersatte denna version av BREEAM versionen EcoHomes vid klassificering av nya bostäder i England. Den nya versionen bygger på EcoHomes och inrymmer sju olika områden; energieffektivitet/co2, vatteneffektivitet, dagvattenhantering, byggnadsplatsens avfallshantering, hushållets avfallshantering, användning av material samt byggnadens livslängd. BREEAM EcoHomes. Versionen miljöklassificerar bostäder med hänsyn till hög livskvalitet, säkerhet samt en hälsosam inomhusmiljö. Som står nämnt ovan ersatte versionen The Code for Sustainable Homes denna version som
20 klassificeringsmetod av nya bostäder i England under våren BREEAM EcoHomes kommer fortfarande att användas för renoverade bostäder i England samt för alla bostäder i Skottland och Wales. BREEAM EcoHomes XB. Denna version hjälper ägare av bostadsbestånd att klassificera och följa upp miljöpåverkan av befintliga byggnader. En stor skillnad mot andra versioner av BREEAM är att denna inte utfärdar klassificeringar utan syftet med denna version är att kunna jämföra sitt resultat samt att kunna sätta realistiska delmål för att uppnå ett eventuellt satt mål. BREEAM Healthcare. Versionen används för att klassificera alla typer av byggnader med medicinska verksamheter under hela dess livscykel. Denna version ersatte den tidigare versionen NHS Environmental Assessment Tool (NEAT) under sommaren BREEAM Industrial. Versionen kan klassificera lager, logistik, industrier och verkstäder. Versionen kan användas både i projekteringsskedet liksom för befintliga byggnader. BREEAM International. Denna version kan klassificera en enskild byggnad i ett land utanför Storbritannien eller hjälpa till vid bildandet av en ny BREEAM version i ett land eller en region. Ett exempel på det är då ett multiinternationellt företag vill klassificera sina byggnader belägna i flera länder med samma miljöklassificeringssystem. Länder där byggnader blivit BREEAM-certifierade är till exempel Ungern, Luxemburg och USA. BREEAM Multi-Residential. Versionen klassificerar exempelvis studentlägenheter, äldreboenden, stödboenden och andra typer av gemensamma boenden som inte faller inom de andra versionerna som behandlar bostäder. Multi-Residential kan användas under en byggnads hela livscykel. BREEAM Prisons. Versionen klassificerar fängelser och andra typer av omhändertagande institutioner under en byggnads hela livscykel. BREEAM Offices. Versionen klassificerar kontorsbyggnader vid nybyggnationer, större ombyggnationer samt befintliga byggnader. BREEAM Offices rankas som världens mest använda verktyg för att granska och minska miljöpåverkan från kontorsbyggnader. 17 BREEAM Retail. Versionen klassificerar handelsfastigheter vid nybyggnationer, större renoveringar, hyresgästanpassningar samt befintliga byggnader. BREEAM Schools. Versionen klassificerar skolfastigheter vid nybyggnationer, större renoveringar samt befintliga byggnader
21 I huvuddrag väger ovanstående versioner av BREEAM in följande parametrar i miljöklassificeringsarbetet: Förvaltning Hälsa och välbefinnande Energi Transport Vatten Material och avfall Landanvändning och ekologi Föroreningar Poäng fördelas efter respektive parameters resultat tillsammans med en innovationspoäng. Sedan görs en vägning av poängen för att möjliggöra ett sammanlagt resultat. Byggnaden får sedan beroende på resultatet ett betyg i nedanstående skala samt ett certifikat: 1. Outstanding 2. Excellent 3. Very Good 4. Good 5. Pass Bild 3: Illustration av BREEAM Rating System (visar ej det senaste och högsta betyget Outstanding) BREEAM var världens första miljöklassificeringssystem för byggnader då det utvecklades i Storbritannien under början av 1990-talet. Det betraktas ofta som ett av världens mest använda miljöklassificeringssystem och har fått stor spridning, särskilt i Europa, Asien och Kanada. 18 Exempel på andra miljöklassificeringssystem som har BREEAM som föregångare men med mer lokala anpassade miljökrav är BEPAC (Building Environmental Performance Assessment Criteria) och BREEAM Green Leaf, som båda finns i Kanada. 19 I en jämförelse mellan BREEAM och LEED kan BREEAM sägas vara ett bredare miljöklassificeringssystem än LEED. LEED behandlar i större utsträckning byggnadsspecifika system samt byggnadens drift och underhåll MacDonald, M., s.8 19 Gowri, K., s MacDonald, M., s.8 20
22 4.4 Green Star Green Star är det största miljöklassificeringssystemet för fastigheter i Australien. Det utvecklades utifrån BREEAM och LEED och är idag ett omfattande nationellt frivilligt miljöklassificeringssystem som utvärderar miljöaspekterna i byggnaderna. Miljöklassificeringssystemet handhas av Green Building Council of Australia (GBCA). Green Star utvärderar nio olika områden: 21 Förvaltning Energi Vatten Markanvändning och ekologi Inomhusmiljökvalitet Transport Material Utsläpp/föroreningar Innovation Green Star utdelar sedan poäng utifrån hur en byggnad presterar inom varje område. 22 Inom varje kategori sammanställs poängen som sedan delas med den högsta möjliga poängen som är möjlig att få inom kategorin. Om en byggnad till exempel har fått 9 poäng för en kategori och den högsta möjliga poängen som går att erhålla är 13 resulterar det i ett kategoriresultat på 69 %. För alla byggnader är det inte möjligt att utdela poäng och klassificera hur väl en byggnad lever upp till respektive kategori. I dessa fall utdelas ett na (engelska för not available). För att göra systemet rättvist utesluts helt enkelt denna kategori och detta leder till att det totala antalet poäng som kan erhållas minskar. Ett exempel på det är då en byggnad renoveras eller byggs om. I det fall utesluts de möjliga poängen från beräkningen avseende exempelvis återanvänd betong då byggnaden inte får ett nytt stomsystem. Efter beräkningen av erhållna poäng inom respektive kategori viktas de olika kategorierna ihop enligt en viktningsberäkning. Kategorin innovation tas dock inte med i denna del av miljöklassificeringssystemet utan beräknas endast i slutet. Viktningsklasserna kan även se olika ut beroende på var i landet byggnaden finns. Ovanstående exempel skulle exempelvis kunna viktas enligt följande; 69 % * 25/100 = 17,25. Slutligen slås alla kategoriresultat ihop och då även innovationspoängen. Den högsta poängen som kan erhållas är 100 plus ytterligare 5 för innovation
23 Bild 4: Illustration av Green Star rating system Beroende på antalet erhållna poäng ges byggnaden Green Star stjärnor enligt följande skala. Green Building Council of Australia certifierar bara byggnader som uppnått fyra, fem eller sex stjärnor poäng + Six Star World Leader poäng Five Star Australian Excellence poäng Four Star Best Practice poäng Three Star poäng Two Star poäng One Star 22
24 5 Miljöklassificeringssystem i Sverige 5.1 Bakgrund I Sverige finns en rad miljöklassificeringssystem, både mer och mindre välkända och använda. Flerparten av dessa har utvecklats senare än exempelvis LEED och BREEAM. Under nedanstående rubriker presenteras de två miljöklassificeringssystemen EU GreenBuilding enligt EU GreenBuilding Programme och Miljöklassad byggnad enligt Byggabo-dialogen. 5.2 EU GreenBuilding Programme Som ovan nämnt finns det ett antal olika mer eller mindre utvecklade miljöklassificeringssystem runt om i världen. Även EU har initierat ett program för Green Building. Programmet heter The GreenBuilding Programme (GBP) och startade Syftet med det är att minska energianvändningen genom att öka medvetenheten, delge information samt sprida den allmänna kännedomen till företag om hur detta kan göras. Nedan presenteras EU GreenBuilding Programmes huvudmål: 23 Bidra till investeringar i energieffektivitet och återvinningsbar energiteknologi i kommersiella byggnader Skapat för att bidra till att öppna upp marknader genom medvetenhet, kunskap, teknikmöjligheter, finansierings- och energilösningar för att uppnå investeringar med stora fördelar och korta avbetalningstider Initiera energieffektiva investeringar i kommersiella byggnader som är lönsamma och som baseras på beprövad teknologi Komplettera och utöka de av Europeiska byggnadsdirektivet och nationella byggnadskoderna framtagna standarderna Uppmuntra till ökad effektivitet av energianvändning utan att påverka befintliga nationella standarder eller dess utveckling Arbeta för att ge information och support samt för att öka den allmänna kunskapen I Sverige är det organisationen Fastighetsägarna som ansvarar för EU GreenBuilding Programme. Organisationen hjälper både privata och offentliga företag samt organisationer i sitt arbete att effektivisera energianvändningen i sina lokaler. Miljöklassificeringssystemet EU GreenBuilding Programme skiljer sig från den svenska energideklarationen genom kravet på att åtgärdsplaner verkligen genomförs. Bild 5: EU:s och Fastighetsägarnas GreenBuilding logotyp 23 greenbuilding.org,
25 Det finns två sätt att ansluta sig till EU GreenBuilding Programme, antingen genom att bli GreenBuilding Partner eller att bli GreenBuilding Stödjande Företag. Som GreenBuilding Partner finns det två alternativ, gå med på företagsnivå eller fastighetsnivå. På företagsnivån måste minst 30 % av företagets fastigheter i Europa inventeras och ingå i åtgärdsplanen. På fastighetsnivån kan en eller flera fastigheter väljas ut för att genomgå en inventering som resulterar i en åtgärdsplan. Alla byggnader kan klassificeras enligt systemet förutom bostäder. Med andra ord kan inte exempelvis flerbostadshus miljöklassificeras enligt EU GreenBuilding Programme. GreenBuilding Stödjande Företag arbetar med att stödja GreenBuilding Partners samt att hjälpa Fastighetsägarna och EU med att marknadsföra EU GreenBuilding Programme. För befintliga byggnader är riktlinjen att byggnadens energianvändning ska vara minst 25 % lägre efter en ombyggnation eller annan åtgärd. Det gäller även för byggnader som renoverats eller byggts om under de senaste fem åren. Ett alternativ till denna regel är att byggnaden ska förbruka minst 25 % mindre energi än kraven som Boverkets Byggregler (BBR) ställer. För nybyggnationer ska byggnadens energiförbrukning vara minst 25 % lägre än vad BBR föreskriver. 24 Om en byggnad sänker sin energiförbrukning med 30 % eller mer efter en ombyggnation eller annan åtgärd respektive 50 % eller mer för nybyggnationer erhåller byggnaden ett EU GreenBuilding plakat för uppsättning på byggnadens fasad. 25 EU GreenBuilding Programme som Fastighetsägarna ansvarar för i Sverige är det miljöklassificeringssystem som under de senaste åren varit mest uppmärksammat i Sverige. Då en fastighet marknadsförs som en Green Building är det oftast genom ovan nämnda definition. I ett senare kapitel sammanställs och analyseras fastigheter vilka har klassificerats enligt EU GreenBuilding Programme. 5.3 Miljöklassad byggnad enligt Bygga-bo-dialogen Ett relativt välkänt begrepp är Bygga-bo-dialogen, vilken påbörjades efter ett regeringsinitiativ Under 2000-talet har sedan ett relativt stort antal företag, kommuner och myndigheter ingått i den frivilliga överenskommelsen om att genomföra konkreta åtgärder i sina respektive verksamheter. I överenskommelsen förbinder sig aktörerna att: 26 Aktivt verka för hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn Arbeta för att uppnå de mål som formulerats inom dialogen, Bygga-bo-målen Medverka till att utveckla och följa upp Bygga-bo-målen Medverka till att följa upp dialogprojektet Under 2004 inrättades ett sekretariat på Boverket med syftet att stödja Bygga-bo-dialogen. Följande år, 2005, påbörjades arbetet med att utveckla ett miljöklassificeringssystem inom Bygga-bo-dialogen. Miljöklassificeringssystemets målsättning var att få fram ett klassificeringssystem för byggnader där erfarenhet beaktats från både nationell och internationell forskning. Vidare har stor tyngd lagts på att få fram ett enkelt och tydligt system samt att ta hänsyn till byggnadens livscykelperspektiv Bonde, M. et al., s
26 I april 2008 lades slutligen en rapport fram med ett miljöklassificeringssystem vilket inriktar sig primärt på tre områden samt ytterligare ett som är tillämpbart i vissa speciella fall för byggnader med eget VA-system: 27 Energi o Energianvändning baserad på köpt energi o Energibehov utifrån byggnadens fysiska utformning och värmeåtervinning o Energislag baserat på andelar av använda energislag Innemiljö o Ljudmiljö baserad på bedömning alternativt ljudklassning o Luftkvalitet utifrån radonhalt, ventilation och kvävedioxid i inneluften o Termiskt klimat och dagsljus baserat på transmissionsfaktor, solvärmefaktor och dagsljus o Fukt baserat på förekomst av eller risk för skador o Risk för förekomst av legionella i vatten, vilket baseras på tappvarmvattentemperatur Kemiska ämnen o Förekomst av särskilt skadliga ämnen baserat på inventering o Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen med hjälp av loggbok, databas eller liknande o Utfasning av särskilt farliga ämnen baserat på dokumentation Särskilda miljökrav o Små avloppsanläggningar med hög reduktion av övergödande ämnen o God dricksvattenkvalitet baserat på analys av tappvattnet från egen brunn De respektive ovanstående områdena betygssätts enligt skalan guld, silver, brons och klassad. 28 Betyget brons avser samhällets krav enligt regler för nya byggnader och betyget klassad är ett resultat som inte uppfyller dessa krav. Betyget guld och silver överträffar kraven. Först betygssätts alla aspekter för att dessa sedan ska vägas samman till ett betyg för respektive tre eller fyra områden. I ett sista steg är det frivilligt att väga samman dessa till ett övergripande betyg för bygganden. Bild 6: Bygga-bo-dialogens logotyp för en Miljöklassad byggnad Miljöklassificeringssystemet kan användas av fastighetsförvaltare, privata och offentliga fastighetsägare samt småhusägare. Systemet är främst inriktat mot befintliga byggnader som varit i drift under något år med intrimmade tekniska system. Det går även att miljöklassificera en byggnad i projekteringsstadiet och då byggnadens läge är bestämt är det förhållandevis enkelt. Själva miljöklassificeringen kan genomföras av fastighetsägaren själv för de lägre betygsklasserna. För att resultatet ska betraktas som trovärdigt rekommenderar Bygga-bodialogen att arbetet genomförs eller övervakas av en certifierad energiexpert eller annan sakkunnig. En byggnad som blivit miljöklassad enligt miljöklassificeringssystemet Miljöklassning av byggnader förses med titeln Miljöklassad byggnad. 27 Bygga bo dialogen, Miljöklassning av byggnader, s.5 samt Glaumann, M. et al., s.8 28 Bonde, M. et al., s.18 25
27 6 Sammanställning miljöklassificeringssystem I kapitel 4 och 5 ovan har fem miljöklassificeringssystem beskrivits. För att lättare få en överblick och möjliggöra jämförelser mellan de olika systemen visas i detta kapitel en tabell med sammanfattande fakta om respektive system. BREEAM var som visas i nedanstående tabell det första systemet av dessa. LEED och Green Star utvecklades till viss del med BREEAM som grund. 29 Av systemen i nedanstående tabell är EU GreenBuilding Programme det system som är enklast då det endast mäter energiförbrukningen. Detta system har heller inte någon betygsskala. Miljöklassificeringssystem LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) Härkomst År Ansvarig organisation USA 1998 US Green Building Council Typ av byggnad Viktiga parametrar Betygsskala Så gott som alla byggnader, både befintliga och nya Hållbara markplatser Vatteneffektivitet Energi & atmosfär Material & resurser Inomhusmiljökvalitet Platina Guld Silver Certifierad BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) Storbritannien 1990 Building Research Establishment och UK Green Building Council Så gott som alla byggnader, både befintliga och nya Förvaltning Hälsa & välbefinnande Energi Transport Vatten Material och avfall Landanvändning & ekologi Föroreningar Outstanding Excellent Very Good Good Pass Green Star Australien 2003 Green Building Council of Australia (GBCA) Så gott som alla byggnader, både befintliga och nya Förvaltning Energi Vatten Markanvändning & ekologi Inomhusmiljökvalitet Transport Material Utsläpp/föroreningar Innovation Six Star Five Star Four Star Three Star Two Star One Star EU GreenBuilding Programme 12 länder i Europa 2005 EU och Fastighetsägarna Sverige Alla byggnader, både befintliga och nya förutom bostäder Energi (25 % lägre energiförbrukning jämfört med tidigare eller BBR) EU GreenBuilding Miljöklassad byggnad Sverige 2008 Tabell 5: Sammanställning av miljöklassificeringssystem Bygga-bodialogen (Boverket) Alla byggnader, både befintliga och nya Energi Innemiljö Kemiska ämnen Särskilda miljökrav Guld Silver Brons Klassad 29 BREEAM, A DISCUSSION DOCUMENT COMPARING INTERNATIONAL ENVIRONMENTAL ASSESSMENT METHODS FOR BUILDINGS, S.43 26
Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn
Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs merStor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft
Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies
Läs merMiljöklassning av byggnader
B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig
Läs merStålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.
Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag
Läs merSweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Läs merUppföljning av 3H projektets resultat
Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,
Läs merMiljöklassning vid större om- och nybyggnation
Sandra Holmström Staben 08-508 270 39 sandra.holmstrom@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-02-15 Miljöklassning vid större om- och nybyggnation Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden beslutar att
Läs merBYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010
MILJÖKLASSIFICERING AV BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET MILJÖMÄSSAN 3 Frej Werner, kontorschef Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande BYGGBESTÄMMELSER ENERGIEFFEKTIVITETSDIREKTIV FÖR BYGGNADER
Läs mer3.2.1 LEED VAD GÄLLER?
tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.
Läs mer3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION
3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk
Läs merMiljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson
Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda
Läs merMiljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Läs merHållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar.
Hållbarhet Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar. Hållbarhetsarbetet har alltid varit en naturlig del av Castellums verksamhet.
Läs merFÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE
FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Daniel Högberg/Folio sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-
Läs merFÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE
FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Peter Carlsson/Etsabild AB sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna.
Läs merVisioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB
Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet
Läs merMiljöcertifiering i praktiken
Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per
Läs merHandlingsplan Miljöarbete
Handlingsplan Miljöarbete Stora Ursvik detaljplan 3 NCC Boende AB 2013-01-08 Mats Nissling 2013-01-08 NCC Boende AB 1 Situationsplan Stora Ursvik, dp 3 2013-01-08 NCC Boende AB 2 Perspektiv Stora Ursvik,
Läs merVägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?
PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:
Läs merEnergieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter klassningssystem och värdering
Energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter klassningssystem och värdering Författare: Magnus Bonde Hans Lind Stellan Lundström KTH, Institutionen för Bygg- och Fastighetsekonomi 1 1. INLEDNING...
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merMiljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande
Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande En introduktion till Saint-Gobains arbete med miljöcertifieringssystemen BREEAM, LEED och Miljöbyggnad Emporia i Malmö Sveriges första miljöcertifierade
Läs mer2011-3. Styrning och övervakningens roll i Green Buildingcertifieringar. Hannes Lütz. Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH. exemplifieras av LEED
2011-3 Hannes Lütz Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH Styrning och Byggnader producerar stora mängder CO 2 -utsläpp under sin livscykel kan minskas avsevärt genom hållbara byggnadstekniska och energibesparande
Läs merMaterialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101
Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merSlutavrapportering: Miljöanpassade byggnader
Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel
Läs merHållbara lösningar för mobil inomhustäckning med minskad miljöpåverkan
Bild: www.big.dk Hållbara lösningar för mobil inomhustäckning med minskad miljöpåverkan Bassin 7 i Århus får mobiltäckning baserad på miljöbesparande teknologi Februari 2019 Sammanfattning Dagens miljömål
Läs merKURS I GRÖNA HYRESAVTAL
KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING AGENDA 1. Bakgrund, syfte med Grönt hyresavtal 2. Genomgång av olika avsnitten i gröna hyresavtal 3. Genomgång av Grön bilaga 4. Struktur för årlig uppföljning
Läs merLönsam energieffektivisering 2015
Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.
Läs merHÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS
HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS IPSOS REPUTATION COUNCIL 141 seniora chefer inom kommunikation i 22 länder Ipsos Reputation Council nionde omgången Reputation Council
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merMedlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr
-EnergiPuls- Så byggs Sveriges bästa kontorslokaler Helena Sjögren, ÅF Vad är EnergiledarGruppen? Ideell förening Bildades 1982 Drygt 120 medlemmar Mål: Forum energifrågor Kunskapsspridning Branschöverskridande
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merUrban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP
Urban Runoff in Denser Environments Tom Richman, ASLA, AICP Tom Richman, CATALYST 1 Tom Richman, CATALYST 2 Tom Richman, CATALYST 3 Tom Richman, CATALYST 4 Tom Richman, CATALYST 5 Tom Richman, CATALYST
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merGrönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information
Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,
Läs merMILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN
MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN Vad är miljöcertifiering? Vilka miljöcertifieringssystem finns det på marknaden? Vilket miljöcertifieringssystem ska jag välja? Hur går jag tillväga för
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 14020
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-ISO 14020 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-11-20 1 1 (1+7+7) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT
Läs merMILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN
MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN Vad är miljöcertifiering? Vilka miljöcertifieringssystem finns det på marknaden? Vilket miljöcertifieringssystem ska jag välja? Hur går jag tillväga för
Läs merNya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet
New Karolinska Solna - Sustainability Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar:
Läs merMiljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council
Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd
Läs merRIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.
Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden
Läs merMiljöklassningssystem - Implementering av Green Star i Sverige
Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 452 Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Miljöklassningssystem - Implementering av Green Star i Sverige Författare: Magnus Bonde Jonas Zakrisson
Läs merVäla Gård - ett nollenergihus
Väla Gård - ett nollenergihus För våra medarbetare i Helsingborg Visionen "Skanska har beslutat sig för att bli den ledande gröna projektutvecklaren och byggentreprenören." Johan Karlström, Verkställande
Läs merMiljöklassning av befintliga byggnader.
Daniel Edenborgh Stab 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-11-10 Miljöklassning av befintliga byggnader. Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merWe are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.
We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international
Läs merISO general purpose metric screw threads Selected sizes for screws, bolts and nuts
SVENSK STANDARD SS-ISO 262 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 Metriska ISO-gängor för allmän användning Utvalda storlekar för skruvar och muttrar ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for
Läs merKommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation
WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning
Läs merHjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda
Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet
Läs merMiljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3.
Så här läser du lmedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem SundaHus Övrigt Byggnaden certifieras enligt nivå Brons, Silver och där är den högsta nivån. Byggnaden certifieras enligt nivå Pass,
Läs merDen nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen
Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness
Läs merVårt engagemang för miljön. www.formica.com
Vårt engagemang för miljön www.formica.com Inledning Innehåll 1. Inledning och översikt 3. Carbon Reduction Label 4. GGREENGUARD och inomhusluftkvalitet Certifierat trä och FSC COC 5. REACH Green Building
Läs merISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
SVENSK STANDARD SS-ISO 68-1 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 ISO-gängor för allmän användning Basprofil Del 1: Metriska ISO-gängor ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
Läs merGlobescan Konsumentundersökning 2011
Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation
Läs merHUR SER DE OLIKA BRANSCHSEGMENTEN PÅ HÅLLBART BYGGANDE?
HUR SER DE OLIKA BRANSCHSEGMENTEN PÅ HÅLLBART BYGGANDE? Delrapport 1 En jämförelse mellan byggherrar, konsulter, byggare, UE och leverantörer med förord och kommentarer av Peter Åhs, marknadschef hos Sverige
Läs merTHE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning
Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.
Läs merBasis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
Läs merMagisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Klassningssystem för byggnader och hållbara städer 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:
Läs merHär kan du sova. Sleep here with a good conscience
Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs merNya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning
Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus NKS Bygg Korta fakta om NKS Verksamhetsarean (BTA) för nybyggnationen: ca 330 000 kvm Antal våningar: upp till 12 630 enkelrum för inlagda patienter
Läs merKlassningssystem en överblick
Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?
Läs merMiljöbedömningar & Certifieringssystem. Golv från Almedalsgolv listade hos miljöbedömningssystem
Golv från lmedalsgolv listade hos miljöbedömningssystem eskrivning lmedalsgolv jobbar aktivt för en bättre miljö, hållbar skogsindustri och långsiktigt byggande och tillhandahåller därför både (-C-140860)-
Läs merUtvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4
Läs merPeter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Läs merByggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merBygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga
Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna
Läs mer2010-10-08 1 Vad bygger vi med idag? 2010-10-08 2 Inköp har stort ansvar: Fel produktval är förenat med risker Lagstiftning Hälsorisker Innemiljörisker Arbetsmiljörisker Farligt avfall Miljögifter Fastighetsvärde
Läs merNya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel
Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa
Läs merVad är Global Compact?
Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma
Läs merDANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt Datum 181109 Maria Novikova Forsen Projekt 2 Sammanfattning utreder om certifieringssystemet Miljöbyggnad kan vara ett alternativ att ställa
Läs merByggnadsteknik och Belysningsvetenskap
Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merMILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP
WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista
Läs merStrategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16
Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car
Läs merOm Sodexo. Sodexo i världen. Sodexo i Norden. 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda. 80 länder
www.sodexo.se Om Sodexo Sodexo i världen 80 länder 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda Världens tredje största tjänsteföretag 50 miljoner människor nyttjar våra tjänster varje
Läs merYTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram
Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram
Läs merFrån planta till förnybara produkter. Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige
Från planta till förnybara produkter Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige Framtidens byggmaterial Stora Enso - företaget för förnybara material Allt som tillverkas av fossila material i dag kan
Läs merEnergiklassning av byggnader -vägen från ord till handling
Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader
Läs merMängd. använts. Proton SE Takduk
3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)
Läs merINVEST IN NORDIC CLEANTECH
INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund
Läs merKompetensråd Life science Skåne
Kompetensråd Life science Skåne Välkommen Region Skåne & KoSS Anders Elmevik Region Skåne Agenda Kompetensråd Life Science Skåne Petter Hartman & Ursula Hultkvist Bengtsson Medicon Valley Alliance & MultiHelix
Läs merRamverk för Gröna obligationer
program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen
Läs merInkvarteringsstatistik. Göteborg & Co
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merKursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics
Kursplan NA1032 Makroekonomi, introduktion 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introductory Macroeconomics 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna
Läs merEnergisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006
Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor
Läs merDigital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av
Läs merEn jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.
En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANGELICA WALLENTIN Institutionen för bygg- och miljöteknik
Läs mer