Förslag till ny plan för Malmö stad. För kvinnofrid Mot våld i nära relation

Transkript

1 Förslag till ny plan för Malmö stad För kvinnofrid Mot våld i nära relation 1

2 Plan för kvinnofrid - mot våld i nära relation Inledning Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem, ett allvarligt brott, och en viktig folkhälsofråga. Ytterst är det en fråga om allas lika värde och mänskliga rättigheter. Våldet medför både akuta och långsiktiga individuella konsekvenser och höga kostnader för samhället. Det finns ett tydligt samband för barn och ungdomar mellan att leva med/bevittna våld och att själv bli utsatt för våld. Malmö stad vill med denna plan motverka allt våld i nära relation. Planen syftar både till att synliggöra och förebygga våld och att tillförsäkra att enskilda personer får ett gott bemötande och adekvat hjälp. Våld i nära relation är ett globalt problem och riktas mot, och utövas av, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar i alla åldrar. Både internationella och nationella studier visar dock att kvinnor och barn är mest utsatta och den vanligaste våldsutövaren är en man. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna för förekomsten av partnervåld och sexuellt våld är graden av jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. Arbetet mot våld i nära relation har traditionellt setts som en kvinnofråga. Genom att ändra namnet på planen vill Malmö stad markera att detta är ett område som berör alla människor oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Planen ersätter Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö som antogs av Kommunfullmäktige Den nya planen avser perioden Verksamhet och mål Malmö stad har sedan slutet av 1990-talet bedrivit ett aktivt arbete för att motverka våld i nära relation och för att ge hjälp och stöd till utsatta och våldsutövare. När det första handlingsprogrammet antogs 1999 fanns inga särskilda resurser i Malmö kommun för kvinnor, män och barn som var berörda av våldet. Som ett resultat av kommunens handlingsprogram har flera nämnder utvecklat sitt arbete och ett flertal specifika verksamheter har inrättats - t ex Kriscentrum Malmö, Fribo, Plattform Malmö och Umgåsen. Stadsområdesförvaltningarna har befolkningsansvaret och utreder de enskildas behov av insatser. Skolförvaltningarna ger information och stöd till både vuxna och barn. Utvecklingsarbetet har pågått kontinuerligt och ett flertal utbildningssatsningar har genomförts. Grundprincipen är att insatser mot våld i nära relation är ett samhällsansvar och inriktningen har varit att arbeta utifrån en helhetssyn med insatser för samtliga berörda parter utsatta och utövare - kvinnor, män, flickor och pojkar. Malmös program har haft en stark samverkansprofil med ett nära samarbete med andra berörda myndigheter och med ett flertal ideella föreningar. 2

3 Vision: I Malmö blir ingen utsatt för våld i nära relation och alla får själv bestämma över sitt liv och sin kropp. Utvecklingsområden Våld i nära relation är ett relativt nytt ansvarsområde för kommunerna. Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn är visserligen traditionella områden för socialtjänsten, men mäns våld mot kvinnor och övrigt våld i nära relation har tidigare varit ett dolt och negligerat problem. Malmö Stads hittillsvarande insatser har därför inriktats på att utveckla individbaserat stöd och skydd samt behandling för våldsutövare. Aktuell forskning har synliggjort våld mot grupper som tidigare inte uppmärksammats. Att arbeta mot våld i nära relationer är heller inte bara en socialtjänstfråga utan berör alla sektorer i samhället. Det finns behov av att utveckla ett mer systematiskt förebyggande arbete för att förhindra att våld uppstår. De utvecklingsområdena som lyfts i planen utgår från regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. De har anpassats till den kommunala nivån och att insatserna ska finnas till för alla. 1. Förebyggande insatser mot våld i nära relationer 2. Informationsinsatser 3. Stöd till både utsatta och våldsutövare 4. Skyddsinsatser 5. Metod- och kunskapsutveckling 6. Samverkan 3

4 1. Förebyggande insatser mot våld i nära relationer Förebyggande arbete mot våld i nära relation är relativt svagt utvecklat i hela Sverige. Detta gäller särskilt universell prevention. Insatser för att främja jämställdhet, allas lika värde och ekonomisk grundtrygghet utgör en viktig bas för att motverka våldet. Ett löpande arbete med normer och värderingar samt att synliggöra skillnader mellan kvinnor och mäns, flickor och pojkars livsvillkor är nödvändigt. Sambanden mellan attityder kring maskulinitet, makt och våld behöver synliggöras och konkreta metoder för att förhindra våldsanvändning behöver utvecklas. Barns rätt till att inte behöva utsättas för någon form av våld eller övergrepp ska vara grundläggande i allt arbete. I Malmökommissionens rapport betonas de tidiga insatsernas betydelse för att motverka våld och behovet av att skapa trygga uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Möjlighet till utbildning, arbete och egen försörjning ger förutsättningar för att själv kunna bestämma över sitt liv. Tillgången på bostäder påverkar möjligheten att flytta. Olika former av tidiga insatser behöver utvecklas. Stöd enskilt eller i grupp kan öka självförtroendet och ge styrka i livet. Stöd och avlastning för anhöriga som vårdar äldre och personer med funktionsnedsättningar kan minska risken för övergrepp eller kränkningar på grund av hög fysisk eller mental belastning. Många som begår olika former av övergrepp har tidigare själva varit utsatta för kränkningar och våld. Malmö stad vill förstärka arbetet med våldsutsatta personer för att minska risken för att de ska utveckla eget våldsamt beteende. Det civila samhället och den ideella sektorn har en viktig funktion i det förebyggande arbetet. De bedriver både ett aktivt opinionsarbete och har kontakt med många enskilda individer. Att ha ett fritidsintresse och vänner utanför familjen ger större möjlighet att välja sitt liv och minskar risken för destruktiva beroenden och förhållanden. Tidig upptäckt För att utsatta flickor och pojkar ska kunna få del av de insatser som staden erbjuder behöver deras situation uppmärksammas. I både lokala sammanhang och nationella undersökningar framkommer en osäkerhet hos personal om hur man upptäcker våld och ett obehag kring att göra en anmälan. Fortlöpande insatser behövs för att ge personal kunskap om våld och dess konsekvenser samt stöd i att våga ta upp frågan om våld. Vuxna kvinnor och män som utsätts för våld eller utsätter andra behöver också uppmärksammas mer. Det kan minska fortsatt lidande och möjliggöra för eventuella barn att få hjälp snabbare. Personal inom t ex socialtjänsten, på Komvux, Arbetsmarknads, Fritids- och kultursektorn behöver kunna se tecken på att någon behöver hjälp. Inte minst viktigt är det att kommunens arbetsgivarföreträdare kan ställa adekvata frågor då en anställd har återkommande korta sjukskrivningsperioder. Personal som i sin verksamhet möter flickor och pojkar, kvinnor och män som kan vara utsatta för våld eller använder våld behöver därför ha kunskap om våld och övergrepp av eller mot närstående för att kunna uppmärksamma situationen och se till att hon eller han kan få hjälp. Våld ska inte upprepas Det är alltid den som använder våld som är ansvarig. Inom kommunen och kriminalvården finns väl utarbetade behandlingsmetoder för bemötande och påverkan på personer som använder våld. Behandling förutsätter dock egen insikt i att det finns ett problem och beredvillighet att ta emot hjälp. Insatser riktade till våldsutövarna är det mest rimliga sättet att förhindra att våld upprepas. 4

5 För de som själva inte ser och tar ansvar för sitt beteende måste samhället göra vad det kan för att påverka dem och erbjuda hjälp. Motiveringsarbetet med misstänkta våldsutövare behöver stärkas ytterligare i samarbete med rättsväsendet. Det gäller även när personer som utövar våld blir kända inom sjukvården och av andra myndigheter. Ett utvecklingsarbete avseende metoder för att motivera våldsanvändare är av stor vikt. Inriktningsmål: Våld i nära relation ska förebyggas Effektmål: - I Malmö pågår ett aktivt arbete med att påverka normer och värderingar kring våld i nära relationer både i arbetet med malmöborna och den egna personalen - Ett aktivt arbete med att påverka våldsutövarna pågår Indikatorer - Förvaltningar som har verksamhetsspecifika mål om att motverka våld i nära relation som följs upp i årsredovisningen Berörda förvaltningar: Alla förvaltningar har ansvar för att arbeta med normer och värderingar bland den egna personalen. Stadskontoret, stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Fritidsförvaltningen har ansvar för verksamhetsperspektivet. För att bidra till måluppfyllelsen uppmärksammas förvaltningarna på: Att samordna insatser i Plan för kvinnofrid - mot våld i nära relation med insatser som bedrivs genom andra planer inom kommunen t ex Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering samt Strategi och handlingsprogram för arbetet med Sexuell hälsa. Att våldspreventivt arbete behöver utvecklas och ges ökat fokus Att förebyggande arbete både avser verksamheter som riktar sig till malmöborna och i kommunens ansvar som arbetsgivare. Att insatserna behöver riktas både till personer som har kontakt med kommunala verksamheter, enskilt drivna och privata förskolor och skolor, olika vård- och omsorgsverksamheter, hälso- och sjukvårdsenheter liksom till den ideella sektorn Att arbetet med att uppmärksamma våld bör ske i samverkan med andra för individerna involverade aktörer såsom Region Skåne, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Rättsväsendet och den frivilliga sektorn Att säkerställa att verksamheterna har rutiner för vad, hur och vem som ska agera t ex när det framkommer att ett barn kan vara i behov av stöd. Att socialtjänsten i samband med barnutredningar samt vid vårdnads- boende- och umgängesutredningar i högre utsträckning fokuserar på den våldsutövande förälderns omsorgsförmåga Att kunskapen om våldets konsekvenser och mekanismer i samband med missbruk och psykisk ohälsa behöver öka. Behandling mot t ex missbruk innebär inte automatiskt att benägenheten att använda våld i nära relationer upphör. 5

6 2. Informationsinsatser Trots att diskussionen om våld i nära relation ökat är det många som inte har kunskap om problematiken och vart de kan vända sig till om de utsätts för våld eller vill ha hjälp att med ett våldsamt beteende. Viss information om kommunala och andra verksamheter stöd- och skyddsinsatser finns tillgänglig på nätet och på flera olika språk genom att broschyrer översatts. Men informationen riktad till särskilt utsatta grupper behöver förbättras och finnas tillgänglig i en lättläst version och på flera språk. Tilltron till myndigheter brister ibland. Då söker inte människor hjälp även om de känner till verksamheterna. Det kan handla om enskilda individer som har dåliga erfarenheter av myndighetskontakter, en allmän misstro mot samhället eller en uppfattning om att det inte gäller dem. Ett exempel på detta är HBTQ-personer. De öppna verksamheterna i Malmö tar emot alla. Ändå är det förhållandevis få HBTQ-personer som söker hjälp och öppet berättar som sin situation. Barn och ungdomar är beroende av vuxna för att få hjälp mot våld och övergrepp. Andra särskilt utsatta grupper kan också vara svåra att nå. Information om vart de kan vända sig och kunskap om sina rättigheter behöver finnas på platser dit dessa kommer. Det är inte tillräckligt att information finns skriftligt via broschyrer och på olika hemsidor. Information om mänskliga rättigheter, jämställdhet och hjälpmöjligheter måste vara en naturlig del i den samhällsinformation som ges i olika verksamheter. Dialog och samtal människor emellan är oftast den mest effektiva metoden att förmedla information. Inriktningsmål: Kunskapen om stöd- och hjälpinsatser är känd bland befolkningen Effektmål: - Information om våld i nära relation och hjälpmöjligheter finns tillgängligt för alla Indikatorer: - Riktad information finns till särskilt utsatta grupper - Information finns på flera språk Berörda förvaltningar: Stadskontoret, stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Fritidsförvaltningen. För att bidra till måluppfyllelsen uppmärksammas förvaltningarna på: Att kommunens information behöver vara utformad så att den öppnar upp för att öka tilltron för insatserna. I informationen ingår vad som händer när man söker hjälp. Att alla inte kan ta till sig digital information. Det gäller t ex äldre kvinnor och män och personer med vissa funktionsnedsättningar. Personer som är hemlösa har inte alltid tillgång till dator. Att många inte har kännedom om sina rättigheter. Det gäller särskilt nyanlända flyktingar och personer som varit kort tid i Sverige, t ex papperslösa våldsutsatta kvinnor och kvinnor som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning, men också många som bott hela sitt liv i Sverige. 6

7 3. Stödinsatser till både utsatta och våldsutövare En person som varit utsatt för ett systematiskt våld under en längre tid har ofta behov av olika former av stöd och hjälp för att komma från våldet och bearbeta det som har hänt. Detsamma gäller för den som använt våld mot närstående. Malmös stads ambition är att alla som lever med våld blir erbjudna insatser. Det finns idag flera behandlings- och stödinsatser både för personer som utsatts för våld och våldsutövare. Men det finns målgrupper som av olika anledning inte får del av dem. - De metoder som används idag är främst utformade för personer som har förmåga att ta emot en samtalsbehandling. För kvinnor och män, flickor och pojkar med t ex en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är möjligheterna till stöd mer begränsade. Detsamma gäller för äldre personer med någon form av demenssjukdom. På grund av funktionsnedsättningen eller sjukdomen kan möjligheten att ta sig till olika verksamheter vara begränsad. I vissa fall är det inte lämpligt att behöva möta nya personer utan stödet behöver kunna ges av någon i den verksamhet man redan har kontakt med. - Barn som lever med och utsätts för våld behöver få eget stöd för att bearbeta det de varit med om. Flickor och pojkar som lever med/bevittnar våld uppmärksammas i lägre grad än de som utsätts för våld. Andelen anmälningar inom socialtjänsten som leder till utredning är betydligt lägre. - Kartläggningen visade att i tonåren minskade antalet flickor och pojkar som kom till socialtjänstens kännedom för att de varit utsatta för våld. Samtidigt framkommer det i flera rapporter att många har erfarenhet av egen utsatthet för våld i familjen. Störst risk för att utsättas för våld i familjen uppvisar pojkar och unga män med utländsk bakgrund (Ungdomsstyrelsen 2009:5, Gift mot sin vilja). De behandlingsinsatser avseende våld i nära relation som erbjuds idag fångar i låg grad upp denna grupp. - En problematik som det finns begränsad kunskap om är det som på engelska kallas för Dating violence, på svenska ungt parvåld, d v s när våldet startar redan i ungdomsåren innan den formella familjebildningen har skett. Detta våld behöver inkluderas och uppmärksammats som en del av våld i nära relation. - Flickor och pojkar, män och kvinnor som lever i en hederskontext har synliggjorts allt mer. HBTQ-personers utsatthet är särskilt påtaglig. Främst flickorna och kvinnorna är ofta mycket begränsade i sina möjligheter att ta kontakt med olika hjälpinstanser i samhället. Kontrollen över vem de träffar och vart de går är vanligtvis stor. Pojkar och män har i allmänhet större frihet, men även deras tillvaro styrs utifrån släktens krav och önskemål. - När en förälder utsatt den andre, för psykiskt såväl som fysiskt och ibland sexuellt våld, påverkas bådas föräldraförmåga. En del kan behöva extra stöd, ibland under lång tid, för att klara av sitt föräldraskap. Särskilda insatser till föräldrarna i samband med separation och vårdnadsutredningar behöver utvecklas, då detta är en dokumenterad risksituation. - De flesta barnen och ungdomarna kan gå kvar i sin förskola och skola trots att de bor på ett skyddat boende. Men för ett mindre antal är risken för t ex kidnappning och ibland bortförande av barnet ur landet så stor att det inte är möjligt. Innan man vet vart familjen ska flytta är det svårt att placera flickan eller pojken i en ny klass. Att bo på ett skyddat boende kan innebära att både barnet och föräldern blir i det närmaste instängt, vilket är en riskfaktor för att återvända till våldsutövaren/familjen. Det är mycket angeläget att ge alla barn och ungdomar möjlighet till undervisning och pedagogiskt stöd. 7

8 Utveckling av långsiktiga stödinsatser För den som lämnar sin partner eller familj efter att ha levt mycket kontrollerat och inte fått möjlighet att själv bestämma över sitt liv kan tiden efter en separation kan vara mycket komplicerad. Ett stort problem är den ensamhet som kan bli följden, särskilt om det innebär att man också måste bryta med delar, eller ibland hela, sitt tidigare nätverk. Erfarenheten visar att många som har ett arbete blir arbetslösa när de bryter upp från ett våldsamt förhållande - dels p.g.a. att de hamnar i kris och kan ha svårt att klara arbetet, dels därför att våldsutövaren känner till var arbetsplatsen ligger. Skyddat boende i den akuta fasen innebär en bra start, men mer långsiktiga stödinsatser behöver utvecklas. Behoven är individuella, men många våldsutsatta och hotade kvinnor och män behöver praktisk och konkret hjälp för att klara det dagliga livet. Det kan gälla t ex kvinnor som är nyanlända med dåliga kunskaper om svenska samhället, unga kvinnor och män som lämnar sin familj på grund av att de lever med hedersrelaterat våld och förtryck, personer med psykiska besvär eller en funktionsnedsättning liksom kvinnor med missbruksproblematik. För att kunna genomföra de olika stödinsatserna vill kommunen fortsätta att utveckla sitt samarbete med andra aktörer myndigheter och frivilliga organisationer. Olika grupper har olika stödbehov och olika möjligheter att ta emot hjälp. Mer differentierade stödformer anpassade till olika individers förutsättningar och förmågor behövs. Inriktningsmål: Kvinnor, män, flickor och pojkar som utsätts för, eller som använder våld i nära relation, får stöd anpassat till sitt individuella hjälpbehov Effektmål: - Stödinsatser till utsatta och våldsutövare är anpassade till de individuella behoven - Barn och ungdomar som bor på ett skyddat boende har möjlighet att fullfölja sin skolgång Indikatorer: - Antal flickor och pojkar, kvinnor och män som får hjälp när de utsatts för våld i nära relation relaterat till tidigare år - Antal flickor och pojkar som får skolundervisning och pedagogiskt stöd när de bor på ett skyddat boende relaterat till tidigare år - Antal personer som använder våld som tar emot stöd och behandling relaterat till tidigare år Berörda förvaltningar: Stadskontoret, Stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, För att bidra till måluppfyllelsen uppmärksammas förvaltningarna på: Att stärka barnperspektivet Att stödet till personer som lever i en hederskontext behöver förstärkas och kunna ges i verksamheter där de utsatta vistas dagligdags t ex grund- och gymnasieskolor, vuxenutbildning, Daglig verksamhet eller via nätet. Att rehabiliteringsprocessen efter att ha brutit upp från ett våldsamt förhållande kan ta lång tid. Att i arbetet med familjer och våldsutövare måste alltid skyddsaspekten för den/de utsatta beaktas. Att ha rutiner för hantering av skyddade personuppgifter 8

9 4. Skyddsinsatser Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen (2001:453) ansvar för att erbjuda skydd till personer som lever med hot och/eller risk för våld. Kravet klargörs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En hot- och riskbedömning ska göras när det finns uppgifter om att en aktuell hotbild kan föreligga. Sedan handlingsprogrammet infördes har ett flertal olika möjligheter till skydd byggts upp i Malmö. Det saknas dock fortfarande tillfredsställande möjligheter till adekvata skyddsplatser för flera grupper såsom äldre personer som har ett stort omvårdnadsbehov, personer med en funktionsnedsättning som samtidigt kräver särskilt stöd, unga män utsatta för hedersvåld och par som lever med hot och våld. Behovet av skydd varierar. Ibland kan situationen lösas genom att parterna flyttar isär och får hjälp att bearbeta det som hänt. Då hotbilden tillåter, och när den som är våldsam tar på sig ansvaret, bör inriktningen vara att den som är hotfull bör förmås att vara den som flyttar. Många kan inte bo kvar i sin tidigare bostad. Det kan finnas säkerhetsskäl till varför det inte är lämpligt. Stöd för att få en ny bostad där man kan känna sig trygg är en av de mest eftersökta hjälpinsatserna. I andra fall kan ett långvarigt skydd på annan ort vara nödvändigt. Det räcker inte alltid att bara flytta personen. Förutom skyddet kan det också finnas behov av flera olika stödinsatser både för den vuxne, oftast en kvinna, och eventuella barn. För att underlätta för dessa familjer behöver ett mer systematiskt samarbete med andra kommuner utvecklas. För att kunna erbjuda hotade personer skydd i enlighet med de individuella förutsättningarna behöver arbetet med att utveckla olika skyddsinsatser stärkas ytterligare. Inriktningsmål: Alla med skyddsbehov erbjuds skydd anpassat till sina förutsättningar Effektmål: - Stöd- och skyddsinsatser grundar sig på evidensbaserade hot- och riksbedömningsinstrument - Behovsanpassade skyddsinsatser finns - Kommunen verkar för att den som använder våld ska vara den som flyttar när det är möjligt ur skydds- och säkerhetssynpunkt Indikatorer: - Kommunen har implementerat evidensbaserade hot- och riskbedömningsinstrument - Antal hotade kvinnor och män som placeras i skyddat boende - Antal våldsutövare som lämnat bostaden till förmån för den/de utsatta Berörda förvaltningar: Stadskontoret, stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret För att bidra till måluppfyllelsen uppmärksammas förvaltningarna på: Att fortsätta utbildning i, och implementering av, hot- och riskbedömningar. Att den som använt våld bör motiveras att flytta när det är möjligt av säkerhetsskäl Att utveckla samverkan med andra kommuner kring personer med allvarlig hotbild 9

10 5. Metod- och kunskapsutveckling För att kunna bedöma behovet av insatser är det nödvändigt att ha faktaunderlag. Det finns brister i de nuvarande systemen för statistikföring. Aktualiseringsgrunden våld i familjen har införts inom Individ- och familjeomsorgen. Inom t ex Vård och Omsorg saknas möjlighet att följa upp hur många som uppmärksammats som har utsatts för våld. Brottsstatistiken innehåller inga ålderskategorier avseende vuxna. Region Skånes uppgifter säger inget om relationen till våldsanvändaren endast platsen där det hänt. Kommunens statistik utgår från de som är utsatta och belyser inte hur många som använder våld. En del uppgifter finns i olika verksamheters interna dokumentation, men det är angeläget att systemen utvecklas så att underlag finns för fortsatt utvecklingsarbete. Kompetens och kompetensutveckling Genomförandet av denna plan förutsätter att personalen har för sitt uppdrag lämplig kompetens. Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av alla slags ärenden som gäller enskilda enligt socialtjänstlagen behöver ha kunskap om våld och övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Kravet på lämplig kompetens avser såväl personal som arbetar inom kommunal verksamhet som på uppdrag av kommunen. Ny forskning om våld i nära relationer presenteras kontinuerligt. Personalen behöver få del av denna. Genom det kvalificerade arbete som utförs inom olika verksamheter utvecklar personalen också egen kunskap och kompetens som behöver tas tillvara. Malmö stad bedriver tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne och ett flertal andra kommuner Kompetenscentrum mot våld i nära relation i Skåne. Verksamheten ska ge kontinuerliga basutbildningar och fortbildningar till berörd personal. Kvalitet I offentliga organisationer kan kvalitetsbegreppet definieras som att tillgodose behov och infria realistiska förväntningar hos brukare, medarbetare och politiker. För att kvaliteten ska kunna sägas vara god måste tjänsterna svara mot mål, lagar, förordningar, föreskrifter och brukarnas behov. Både de som använder kommunens tjänster och Malmö stads anställda måste vara delaktiga i kvalitetsarbetet. Nödvändiga moment för en organisation som har höga ambitioner med kvalitetsarbetet är kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll. Det finns ett behov av att utveckla metoderna för uppföljning av insatserna. Det är dock svårt att bedöma effekten av förebyggande arbete och sociala insatser. Inom området våld i nära relation tillkommer ytterligare komplikationer, såsom att många flyttar till hemlig adress. Forskningen är viktig för att utveckla modeller för att öka kunskapen om vad insatserna leder till. Kvinnojourerna i Malmö erbjuder nästa lika många boendeplatser för kvinnor med skyddsbehov som kommunen. Därtill kommer de platser som finns i olika kvinnojourer runt om i landet och hos andra externa vårdgivare. Det är kommunens ansvar att de som beviljas bistånd får adekvat skydd och stöd oavsett vem som anordnar boendet och att insatserna följs upp. 10

11 Inriktningsmål: Arbetet mot våld i nära relation bygger på aktuell forskning och kunskap om våldets omfattning och mekanismer Effektmål: - Kommunen använder sig av beprövade metoder - Personal som arbetar i och för Malmö stad har grundläggande kunskaper om våld i nära relation och vilka resurser som finns att tillgå Indikatorer: - Det finns statistiksystem som visar på omfattningen av våld i nära relationer - Antal personer från olika förvaltningar som deltar i Kompetenscentrum Skånes utbildningar Berörda förvaltningar: Stadskontoret, Stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. För att bidra till måluppfyllelsen uppmärksammas förvaltningarna på: Att omfattningen av våld kartläggs kontinuerligt Att utveckla statistiksystem som belyser förekomsten av utsatthet och utövande av våld i nära relation. System som berör flera förvaltningar behöver utvecklas gemensamt Att statistiken ska vara köns- och åldersuppdelad Att kunskap om våldets konsekvenser och nya metoder behöver beaktas i utvecklingen av arbetet. Att arbetet dokumenteras så att vunna erfarenheter kan komma fler till del. Att de yrkesverksamma får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling och handledning Att krav ställs i upphandling på olika former av vårdinsatser av externa utförare om att de ska ha kunskap om våld i nära relation Att brukarperspektivet ska beaktas i utvecklingen av nya metoder Att Malmö stad behöver utveckla ett system för uppföljning av placeringar i skyddat boende 11

12 6. Samverkan Arbetet kring enskilda individer behöver bedrivas tvärsektoriellt. Alla myndigheter har sitt eget uppdrag, men de utsatta och våldsutövarna behöver ofta ha kontakt och hjälp av flera olika verksamheter. Malmö har en tradition av att samverka över myndighetsgränserna och det finns även verksamheter som är samlokaliserade. En samsyn och gemensamt förhållningssätt mellan berörda myndigheter är en förutsättning för att samverkan ska fungera och underlättar för de som är i behov av samhällets hjälp. En utvecklad samverkan är nödvändig både för möjligheten att förebygga våld och för att tillförsäkra enskilda hjälp, stöd och skydd. Tydligare samverkanssystem kring individer och i förekommande fall familjers situation behöver etableras. Vilka verksamheter som ska involveras bör anpassas efter olika målgruppers behov och beakta bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). För att samverkan ska fungera kring enskilda kvinnor och män, pojkar och flickor behövs också en övergripande struktur finnas. Det civila samhället och ideella organisationer är mycket betydelsefulla i arbetet mot våld i nära relationer. De bedriver ett aktivt förebyggande arbete och ger stöd till många enskilda individer. Samverkan behöver främst utveckas ytterligare inom det förebyggande området. Fler organisationer och aktörer behöver bli delaktiga arbetsgivare, bostadsföretag, fackliga organisationer, idrottsföreningar o s v. Inriktningsmål: Samverkan utgår från den enskildes behov av hjälp från olika aktörer Effektmål: - Malmö stad har en aktiv samverkan med berörda myndigheter, civilsamhället, föreningar och organisationer kring att motverka våld i nära relation Indikatorer: - Rutiner för samverkan finns kring hur enskilda ska få hjälp både inom Malmö stad och från olika samverkanspartners - En övergripande samverkansstruktur finns som beaktar frågorna - Myndigheter, organisationer och andra aktörer som är involverade i arbetet Berörda förvaltningar: Stadskontoret, Stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Fritidsförvaltningen För att bidra till måluppfyllelsen uppmärksammas förvaltningarna på: Att rutiner behöver utvecklas för hur samverkan ska fungera. När rutiner berör flera förvaltningar bör de utvecklas gemensamt Att särskilda samverkansteam/kompetensteam kring särskilt sårbara grupper behövs. Det kan gälla t ex hedersrelaterat våld, personer med funktionsnedsättning, äldre personer och nyanlända med krigstrauman Att etablera samarbete med berörda myndigheter, företag och organisationer för att förebygga våld i nära relation Att samverkan behövs både mellan olika enheter inom berörda nämnder och förvaltningar, mellan olika nämnder och förvaltningar samt med externa myndigheter och organisationer 12

13 Ansvar och organisation av arbetet mot våld i nära relation i Malmö Stad Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för beslutet om Plan för kvinnofrid - mot våld i nära relation samt att behoven av insatser beaktas i budgeten. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att leda nämndernas arbete. I ansvaret ligger att stödja nämnderna i deras åtaganden enligt planen. Nämnder och styrelser Nämnder och styrelser ansvarar för arbetet i den egna verksamheten. De ansvarar för att granskningar kontinuerligt genomförs och att planens betydelse för den egna verksamheten klargörs. Vidare ansvarar nämnder och styrelser för att formulera verksamhetsspecifika mätbara mål och åtaganden för att åstadkomma att beslutade insatser genomförs. Dessa mål och åtaganden ska ingå i verksamhetsplaner och budget och följas upp i årsredovisningen. Sociala resursnämnden har ansvaret för samordningen och genomförandet av Plan för kvinnofrid - mot våld i nära relation. Genomförandet av planen ska ses över efter 3 år. Förvaltningar Alla förvaltningar ansvarar för att arbeta i enlighet med redan beslutade planer och styrdokument och på så sätt motverka de normer och värderingar som möjliggör våld i nära relation. Arbetet mot våld i nära relationer berör alla stadens nämnder och förvaltningar i enlighet med vad som framkommer i planen. Sociala resursförvaltningen ansvarar för samordningen av arbetet mot våld i nära relation. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp behöver tillsättas med Sociala resursförvaltningen som sammankallande för planering och genomförande av förvaltningsgemsamma utvecklingsfrågor. Arbetsgivare och fackliga organisationer Arbetsgivare och fackliga organisationer har ett gemensamt ansvar för utveckling avseende personalfrågorna. Reglering av verksamheten Malmös Plan för kvinnofrid - mot våld i nära relation utgår från internationella, nationella, regionala och lokala styrdokument. Flera av dessa omfattar även andra frågor än våld i nära relation, men innehåller delar som har stor relevans för området. Genomförandet av planen ska samordnas med arbetet med övriga planer som finns i staden. Internationella grunddokument: - FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och Kvinno- respektive Bankonventionerna - Malmö stad har undertecknat CEMR Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 13

14 Lagar: - Socialtjänstlagen - Skollagen - Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever - Hälso- och sjukvårdslagen - Föräldrabalken - Äktenskapsbalken - Brottsbalken - Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor Nationella och regionala dokument - I regeringens handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer framhålls frågans betydelse och regeringens inriktning. - Regeringens fjärde jämställdhetsmål är att avskaffa mäns våld mot kvinnor. - Sveriges kommuner och landsting SKL har i ett positionspapper betonat frågans angelägenhet. - Länsstyrelsen har i samverkan med Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och flera statliga myndigheter utvecklat dokumentet Våld i nära relation regional överenskommelse om samverkan. I Malmö stad finns flera olika planer som ansluter till området: - Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, - Handlingsplan mot diskriminering, - Plan för Individ- och familjeomsorgen - Plan för Vård och Omsorgsverksamheten i Malmö stad - Plan för LSS-verksamhet - Strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa. - Hela Malmö en folkhälspolicy - Plan för jämställd personalpolitik Staden har utvecklat Samverkansavtal Trygg och säker stad i samarbete med Polisområde Malmö för perioden Ett av utvecklingsområdena är Våld i nära relation. Har du några frågor om planen? Om du har några frågor om planen kan du kontakta samordnaren mot våld i nära relation telefon

15 Bakgrund Denna plan har tagits fram genom att en kartläggning av behovet av fortsatt utvecklingsarbete genomförts av Sociala resursförvaltningen. Flera workshops har anordnats med deltagande från såväl kommunala förvaltningar, andra myndigheter och frivilliga organisationer. Hänsyn har tagits till lagstiftning, olika styrdokument och planer samt till aktuell forskning. Arbetet har letts av en styrgrupp med representation från Stadskontoret, Områdesförvaltning Söder, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Polisområde Malmö, Kriminalvårdens regionkontor och Barnpsykiatriska kliniken i Malmö under ledning av Sociala resursförvaltningen. En arbetsgrupp inom SRF har svarat för insamlingen av underlag. Våld i nära relation är ett samlingsbegrepp som innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld såväl som olika former av utnyttjanden och förtryck. Ekonomiskt våld i form av kontroll över ekonomi och förstörelse av materiella tillgångar ingår liksom försummelse av nödvändig omsorg. En beskrivning av de olika formerna av våld finns på Socialstyrelsens hemsida. I FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna betonas alla människors lika rättigheter och värde. Kvinnokonventionen belyser kvinnors lika rättigheter och barnkonventionen sätter fokus på barns rätt att inte behöva utsättas för våld eller andra övergrepp. Den så kallade Torontodeklarationen behandlar våld mot äldre. I Sverige är det olagligt att använda våld. Våld i nära relation betonas specifikt genom brottsrubriceringarna grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Sexuellt våld regleras i 6 kapitlet i Brottsbalken. Det finns en särskild lag mot könsstympning. Sverige var det första landet i världen som förbjöd våld mot barn Det finns flera olika definitioner på våld. En väl använd sådan är Per Isdals, Alternativ till våld i Norge, som formulerat det på följande sätt Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Orsaker till våld Det finns flera teorier kring varför våld används. Malmö har anammat den modell som förordas av WHO, den så kallade Ekologiska förklaringsmodellen. Struktur Samhälle Relation Individ Modellen beskriver att orsakerna till våld ligger på flera olika nivåer. Det är både faktorer på samhällsnivå, i relationen och hos individen som påverkar. I de strukturella och samhälleliga faktorerna ingår övergripande normer och värderingar som t ex manifesteras i lagstiftning men 15

16 också mer informella normer inom ett samhälle kring synen på jämställdhet och könsroller. Faktorer tillhörande relationen kan vara förmåga att hantera konflikter och vem som bestämmer om vad i familjen. På individnivå påverkar det som individen har med sig genom t ex ha upplevt våld under uppväxten eller pågående missbruk. Modellen innebär att för att motverka våld behöver insatser sättas in på olika nivåer. Målgrupper Målgrupperna för planen är våldsutsatta och våldsutövande partner eller ex-partner, barn som lever med/utsätts för våld av föräldrar eller andra närstående, syskon samt äldre kvinnor och män utsatta av vuxna barn eller barnbarn. Utöver våld från närstående omfattar denna plan även motsvarande beteende från en person som den enskilde står i beroendeställning till - t ex mer avlägsen släkting, god man, annan brukare eller personal på ett boende samt hot och våld mot partner eller barn till den hotade. Omfattningen av våld Våld i nära relation är ett globalt problem. Det pågår i alla samhällsklasser, bland människor med olika tro och etnicitet och riktas mot, och utövas av, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar i alla åldrar. Avseende våld mot kvinnor så publicerade Världshälsoorganisationen WHO i maj 2013 en rapport tillsammans med forskare från Storbritannien och Sydafrika, Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Den visar att partnervåld och sexuellt våld mot kvinnor i genomsnitt drabbar mer än var tredje kvinna över 15 år i världen. Studien framhåller att några av de viktigaste faktorerna för förekomsten av partnervåld och sexuellt våld mot kvinnor är graden av jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. Motsvarande studier finns inte avseende män eller barn. De senaste åren har flera omfångsstudier genomförts i Sverige. De visar att kvinnor är mer utsatta än män för partnervåld. Det gäller såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt våld. Mäns våld mot kvinnor är grövre än kvinnors våld mot män och det är i högre grad upprepat. Vissa grupper är mer sårbara när de utsätts. Under senare år har våld mot äldre kvinnor och män uppmärksammats allt mer. Mönstren är i stort desamma som för yngre personer, kvinnor är mer utsatta av partner eller expartner, medan män i högre grad utsätt av utomstående män. Det som tillkommer relaterat till de yngre är risken för att utsättas för det våld som brukar betecknas som försummelse. I dessa fall är det inte ovanligt att någon personal är ansvarig för våldet. Våld mot kvinnor och män med någon form av funktionsnedsättning är fortfarande relativt outforskat. De mindre undersökningar som gjorts pekar på att våldet snarare är ännu mer omfattande än bland personer utan funktionsnedsättning. Våld mot personer med funktionsnedsättning är extra allvarligt på grund av det stora beroende som de utsatta ofta är i gentemot den som använder våld. Både könsstympning och hedersrelaterat våld ingår i begreppet våld i nära relation. Regeringen framhåller i Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hederrelaterat våld och våld i samkönade relationer att hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. Synen på kyskhet och oskuld står i fokus och familjens rykte och anseende är centralt. Både flickor och pojkar, kvinnor och män påverkas, men kontrollen och förtrycket riktas främst mot flickor och kvinnor. Våldets kollektiva karaktär innebär att det ofta är sanktionerat av familjen och den närmaste omgivningen. Det kan därför kräva särskilda insatser. 16

17 Andra riskgrupper för att utsättas för våld är kvinnor och män som har ett missbruk och lever med psykisk ohälsa. I flera undersökningar framkommer att våld är mycket vanligt förekommande. Utsattheten finns både inom partnerförhållanden och från utomstående. Våld förekommer i såväl hetero-, som i homo- och bisexuella förhållanden. Sexuell läggning registreras inte så omfattningen är inte känd. En undersökning riktad till RFSL:s medlemmar pekar på att våld i partnerförhållanden är vanligare bland homosexuella män än bland lesbiska kvinnor. Detta gäller särskilt psykiskt och sexuellt våld. Det finns utländska studier som visar att transpersoner är särskilt utsatta. Enligt den statliga stiftelsen Allmänna barnhuset är den främsta riskfaktorn för våld mot barn att det förekommer våld mellan de vuxna. De svenska nationella studierna påvisar att barn i dessa familjer löper sex gånger högre risk för att bli slagna än barn som lever i familjer utan våld. Ju mer våld som finns i familjen ju större är risken. Det finns minst lika många som använder våld som är våldutsatta. Avseende partnervåldet är antalet i stor utsträckning det samma. När det gäller våld mot barn, hedersvåld och våld som sker i beroendeställning på t ex ett vårdboende eller på ett behandlingshem kan det förekomma flera våldsutövare. Medan partnervåld mot vuxna i stor utsträckning begås av män ser det delvis annorlunda ut avseende föräldrars våld mot barn ca en tredjedel av våldsutövarna mot barn beräknas vara kvinnor. Alla undersökningarna betonar de allvarliga hälsoeffekterna och långvariga konsekvenserna av att utsättas för våld. Sambandet mellan att utsättas för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet är mycket starkt. För mer information om situationen i Malmö, se den kartläggning som färdigställdes våren

18 Referenser Heise, Lori L. 1998, Violence against women: An integrated, Ecological Framework och WHO, World report on Violence and Health Holmberg, Carin Stjernqvist Ulrica, 2005, Våldsamt lika och olika - Om våld i samkönade parförhållanden, Stockholms universitet, Centrum för genusstudier Isdal, Per 2000, Meningen med våld Lövestad, S. och Krantz, G., Self-reported exposure to intimate partner violence among women and men in Sweden: results from a population-based survey. BMC Public Health 2013:835 Malmö stad, Sociala Resursförvaltningen 2013, Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012 Nationellt centrum för kvinnofrid, Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. NCK-rapport 2014:1. Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Region Gotland, Ofredad om våld och övergrepp mot äldre personer Skolverket 2011, Unga med skyddade personuppgifter Socialstyrelsen, Meddelandeblad Nr 2/2012, Socialnämnders respektive ideella föreningarns ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Socialstyrelsen SOSFS 2009:22, Allmänna råd för Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnar våld Socialstyrelsen, Sällan sedda Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2011 Sveriges Kommuner och Landsting 2013, För kvinnofrid mot våld i nära relationer, Positionspapper Stiftelsen Allmänna barnhuset, Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011 Ungdomsstyrelsen, Gift mot sin vilja, Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5 Ungdomsstyrelsen, Av egen vilja, Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:15 Ungdomsstyrelsen 2010, Prata bort mansvåld Våldspreventivt arbete riktat till unga män Stiftelsen Allmänna barnhuset, Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011 Tjejers rätt i samhället (TRIS), Trippelt utsatt hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning World Health Organization, London School of Hygiene and Tropical Medicine, South African Medical Research Council Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. 18

19 19