Boverket. Är regionförstoring hållbar?

Transkript

1 Boverket Är regionförstoring hållbar?

2

3 Är regionförstoring hållbar? Boverket november 2005

4 Titel: Är regionförstoring hållbar? Utgivare: Boverket november 2005 Upplaga: 1:3 Antal ex: 300 Tryck: Boverket, Karlskrona ISBN: Sökord: regionförstoring, kommunikationer, pendling, arbetspendling, persontransporter, barnfamiljer, barn, biltrafik, miljöeffekter, miljöproblem, pendlingskostnader, konsekvenser Diarienummer: /2006 Omslagsfoto: Mats Alm, Jollymedia ab Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Publikationen kan beställas i alternativ format. Boverket 2005

5 3 Förord I ett modernt liv ingår ett allt större antal resor. Vi reser också allt längre till jobbet, på fritiden och när vi ska handla. Möjligheterna att tämligen snabbt nå platser allt längre bort medför att det blir ett större utbud av arbetstillfällen att söka för den enskilde, liksom större möjligheter att finna rätt arbetskraft för företag. Denna utveckling med allt större regioner har också andra konsekvenser för såväl individen som samhället. Boverkets vision är att alla människor ska ha hög kvalitet i sitt boende. I denna vision är en god och hälsosam livsmiljö central. Till Boverkets uppdrag hör att bidra med kunskap om olika konsekvenser för människors boende och för miljön t.ex. av förändrade regioner och inte minst regionförstoring. Några viktiga frågeställningar i denna kunskapsuppbyggnad är hur samhället och individen påverkas av regionförstoring och vilken betydelse ökad pendling har för människors upplevelser av sin boendemiljö och en god bebyggd miljö. Viktigt att belysa är också olika ekonomiska, ekologiska, sociala, kulturella och demokratiska konsekvenser av att en allt större del av befolkningen tillbringar alltmer tid långt bort från sin bostad, samt om regionens storlek har betydelse för vilka effekter som uppstår. Denna rapport belyser några effekter för individ och miljö. Rapporten består av tre delstudier och en kort sammanställning och analys av resultaten. Delstudien Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv av Maria Nordström, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, Lönar det sig att arbetspendla av Cecilia Svedin, Boverket, och studien Miljöeffekter till följd av ökad arbetspendling av Monica Axelsson, Boverket. För sammanställningen svarar Sofie Adolfsson Jörby, Boverket. Karlskrona i november 2005 MartinHedenmo chef för analysenheten

6 4 Är regionförstoring hållbar?

7 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning Några konsekvenser av regionförstoring Hur har arbetspendlingen utvecklats och vem pendlar? Vad styr valet av plats att bo på och hur påverkar det barnens situation?.. 16 Hur påverkas barnen av föräldrarnas pendling? Miljöeffekter av ökad arbetspendling Är regionförstoring hållbar? Referenser Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv Inledning Barnfamiljers nya bosättningsmönster Närmiljön ger barn erfarenheter genom möjligheten att utforska och lära sig förstå omvärlden på ett konkret sätt Den ökande rörligheten i samhället, könsrollsmönster och individers behov av platsförankring Hur påverkas barn av att deras föräldrar pendlar mera i arbetet? Fråga barnen och föräldrarna. Nya perspektiv på pendling Avslutning Bilaga: Rapporter med relevans för frågeställningen om konsekvenserna för barn av föräldrarnas arbetspendling Lönar det sig att arbetspendla? Sammanfattning Inledning Typhushåll Reflektioner Har restid och inkomst något samband? Pendlingskostnader Slutsatser Litteraturförteckning Miljöeffekter till följd av ökad arbetspendling Sammanfattning Inledning Var har pendlingen ökat mest?

8 6 Är regionförstoring hållbar? Arbetskrävande att arbetspendla? Buller När medför arbetspendling miljöbelastning och när gör den det inte? Arbetspendling i framtiden Konflikter Angelägna svar Källförteckning

9 7 Sammanfattning Regionförstoring innebär att den funktionella regionen växer i yta. Vanligen är funktionen arbetsmarknaden. Radikalt förbättrade kommunikationer de senaste decennierna har inneburit att man istället för att flyta till arbetsorten, numera kan resa allt längre till arbetet; allt fler börjar pendla. Denna utveckling där mycket tid läggs på resor och allt fler har en hemort och en annan arbetsort har många konsekvenser för både samhället och individen. I denna rapport redovisas tre studier som belyser några av dessa konsekvenser. De frågor som de försöker besvara är: Hur och var pendlar man? Vad styr valet av plats att bo på och hur påverkar det barnens situation? Hur påverkas barn av att deras föräldrar pendlar längre tid till arbetet? Hur lönsam är pendling för familjen? Vilka miljöeffekter har ökad arbetspendling? I början av 70-talet beräknades den genomsnittliga pendlingen till ca 10 km per dag. Idag är motsvarande avstånd 15,6 km längre för hela landet. För Stockholm Mälarregionen är motsvarande siffra 18,4 km. Regionen är också Sveriges största pendlingsregion med nära 3 miljoner invånare pendlade knappt personer i regionen. Pendlingsbeteendet skiljer sig mellan olika grupper. Det finns skillnader mellan kvinnor och män, mellan olika inkomst- och yrkesgrupper. Störst geografisk rörlighet har män med högre utbildning. Barn har en avgörande betydelse för, och är ett motiv till, hur föräldrarna bestämmer om familjens framtid. Det har de senaste åren uppstått två nya trender, att bo kvar i innerstaden eller att flytta till den tätortsnära landsbygden. Det första väljer framförallt kvinnorna som idag har ett ökat intresse för en yrkeskarriär. Närhet till såväl jobb som barnomsorg och annan service blir då en förutsättning för att få det hela att gå ihop. Det stora utbudet av aktiviteter och det lokala livet i stadsdelen är två sociala fördelar som många anger som anledningar till att bo kvar med barnen i staden. De som flyttar till landsbygden och mindre orter gör det för att få en lugnare och tryggare boendemiljö och för att de anser att det lättare att få kontakt med andra familjer. Tillgång till en och ofta två bilar är en förutsättning för att kunna bo på landsbygden utan att ha arbetet där. En sådan bosättning innebär också för de allra flesta att man lever urbant, men på landet. Regionförstoringen medför för många ökad pendling och att mer tid läggs på att ta sig till och från arbetet. Barnen påverkas av föräldrarnas bortavaro oavsett vad denna beror på. Detta innebär att barnen inte nödvändigtvis behöver uppfatta när en förälder ökar sin bortavaro

10 8 Är regionförstoring hållbar? särskilt negativt. Oftast tar den andra ett större ansvar för att barnens dagliga tillvaro inte ska ändras. Behovet hos barn av närvarande föräldrar innebär i de flesta fall att kvinnan i familjen inte pendlar. Än så länge är det endast i undantagsvis pappan som har det primära ansvaret för barnen. Pendlingens effekter på familjeekonomin har i den ekonomiska studien beräknats som förändringar i disponibel inkomst för barnfamiljer när en part börjar arbetspendla. Beräkningarna omfattar fyra olika typhushåll i Stockholm Mälarregionen från karriärpendlaren till den arbetslöse som fått arbete på annan ort. De fyra beräkningarna grundar sig på faktiska kostnader för resor, boende, barnomsorg, försäkringar och eventuell arbetstidsförkortning. Beräkningarna ger endast en ögonblicksbild, vilket gör att bostadens värdeförändringar och förväntade inkomstökningar i ett längre perspektiv inte finns med. Beräkningarna visar att det för barnfamiljer, där man måste eller vill göra barnens bortavaro från hemmet rimligt kort, sällan lönar sig att arbetspendla. Det kan däremot vara så att det i ett längre perspektiv och i familjer utan barn eller med större barn, kan finnas ekonomiska vinningar med arbetspendling. De tre studierna visar att de frågor vi har valt att belysa närmare inte alltid kan besvaras, eftersom kunskapsunderlaget är bristfälligt. Det finns till exempel inga studier om effekterna för barn där föräldrarna pendlar eller om hur familjerna hanterar sådana situationer. Svaren på andra frågor är kanske inte de förväntade. Det är inte heller alla som kan dra nytta av den större arbetsmarknad som regionförstoring innebär. Eftersom de flesta barnfamiljer främst ser till barnens möjligheter till en god uppväxtmiljö när de väljer var de ska bo, innebär det att många väljer att bo i mindre orter där arbetsmarknaden inte är så stor som i staden. När man har barn är närhet en förutsättning för att kunna förena vardagslivet med utveckling av arbetskarriären. För framför allt kvinnorna innebär det ofta att de får välja att antingen bo centralt i större städer med ett gott utbud av arbetsplatser eller att arbeta nära hemmet istället för att ta vara på de karriärmöjligheter som finns om de skulle vilja resa längre till arbetet. Anpassningsmöjligheterna till nya miljöer varierar och är beroende av kön, förankring till orten och social tillhörighet, vilket också påverkar individens rörlighet. Lönsamheten på individ- och familjenivå av regionförstoring kan ifrågasättas. Det är dock individernas och hushållens egna preferenser som styr deras beteende och som avgör hur de värderar olika faktorer. Oavsett utfallet i ekonomiska termer, kan hushållen bedöma helheten som positiv, och ofta gör det, då de anser att boendemiljön är viktigare än avståndet till arbetet. I de fall individen känner sig tvingad att pendla, beroende på exempelvis familjesituation eller arbetslöshet, kan det vara mer intressant att belysa den ekonomiska effekten.

11 Sammanfattning 9 Större regioner medför ökade persontransporter där de flesta sker med bil. Biltrafiken alstrar många miljöproblem. Stora vägar med mycket trafik och järnvägar med snabbtåg medför att man bygger barriärer som påverkar både människors och djurs rörelsefrihet. En ökad vägtrafik leder till ökat buller. Upplevelser av olägenhet är i många fall lika viktiga att ta hänsyn till vid planering av olika lösningar som mätbara ohälsoeffekter. Kollektivtrafiken bör främst ökas där det finns tillräckligt befolkningsunderlag och knutpunkter utvecklas för att underlätta byte av färdmedel. Är regionförstoring hållbar? De tre studierna visar att det kan vara svårt att få regioner att växa på ett hållbart sätt. Studierna visar på behovet att vidga perspektivet i diskussioner om regionförstoring och i konsekvensbedömningar av växande regioner. Ökad kunskap om olika konsekvenser är förutsättning för att vid utvecklingen av allt större regioner kunna förstärka dess positiva effekter och mildra dess negativa. Det är också viktigt att diskutera om och vilket resande som är hållbart inte minst i ett samhällsekonomiskt perspektiv. En sådan diskussion måste omfatta både individerna och samhället, barn- och vuxenperspektiv liksom miljö- och hälsofrågor.

12 10 Är regionförstoring hållbar?

13 11 Inledning En klassisk utgångspunkt för regional utveckling är att regionen måste öka sin befolkning för att få underlag till ökad ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det en realitet att Sverige är glesbefolkat. Sedan industrialismens början har behovet av närhet mellan verksamheter och människor lösts genom ökad inflyttning till städerna och urbanisering. Radikalt förbättrade kommunikationer de senaste decennierna har medfört att denna närhet har kunnat skapas genom resor i allt större regioner. Regionförstoringen sker för närvarande främst genom att redan existerande orter binds samman med förbättrade kommunikationer. Enligt regeringen är det övergripande målet för den regionala utvecklingspolitiken att skapa väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner, med god servicenivå, i alla delar av landet (Regeringens proposition 2001/02:04). Diskussioner om regionförstoring och bättre integrerade regioner handlar om att utveckla funktionella regioner. Vanligast är att utgå från arbetsmarknadens regioner som bas för regionindelning, men det finns också andra funktioner som har varierande geografisk utsträckning såsom högre utbildning, service och boende. Regionförstoring innebär oftast att arbetsmarknadsregionerna blir större. Genom ökade möjligheter för både arbetsgivare och arbetstagare att välja arbetskraft respektive arbete, ökar tryggheten för båda genom att fler alternativ blir tillgängliga. Men storleken på arbetsmarknadsregionerna varierar med arbetstagarnas yrke, utbildning och kön. Till exempel fanns det i Stockholm Mälarregionen år 1999 fjorton lokala arbetsmarknadsregioner för lågutbildade kvinnor medan högutbildade män bara hade tre (Dahl m.fl. 2003). Genom förbättrade transportmöjligheter har regionernas möjligheter att växa ökat utan att människor behöver flytta i samma utsträckning som förr. Långa pendlingsavstånd är vanligast i storstäderna och på landsbygden. En timmes restid i vardera riktningen är maximalt vad de flesta kan tänka sig att pendla till arbetet. Denna acceptabla maximala restid har inte ändrats under de senaste 20 åren. De allra flesta har dock mycket kortare till arbetet. Större arbetsregioner och därmed ökade arbetspendling har både positiva och negativa effekter för såväl samhälle som individ. Boverkets vision är att alla människor ska ha hög kvalitet i sitt boende. I denna vision är en god och hälsosam livsmiljö central. Inom verket diskuteras vad som är viktigt för bondekvaliteten och en god och hälsosam livsmiljö. Till Boverkets uppdrag hör att bidra med kunskap om konsekvenser för människors boende och för miljön av förändrade regioner och inte minst regionförstoring. Några viktiga frågeställningar i denna kunskapsuppbyggnad är hur samhället och individen påverkas av regionförstoring och vilken betydelse ökad pendling har för människors upplevelser av sin boendemiljö och en god

14 12 Är regionförstoring hållbar? bebyggd miljö. Viktigt att belysa är också olika ekonomiska, ekologiska, sociala, kulturella och demokratiska konsekvenser av att en allt större del av befolkningen tillbringar alltmer tid långt bort från sin bostad. Vilken betydelse har regionens storlek för de effekter som uppstår. För Boverket är följande frågor och aspekter särskilt intressanta: Hur påverkas brukarinflytande i boendet och medborgarinflytande i planering och utveckling av att mer tid läggs på arbetsresor? Vilka är konsekvenserna för barnen om föräldrarna pendlar? Hur påverkas serviceutbudet av att människor kan bo kvar i/flytta till utflyttningsbygder? Hur förändras den disponibla inkomsten med ökad arbetspendling? Vilka miljöeffekter har ett ökat resande för att nå arbeten allt längre bort från hemmet? Vilka förändringar i förvaltningen av kulturmiljöer medför ett ökat permanentboende på landsbygden? I tabell 1 nedan, sammanställs ett antal möjliga effekter av regionförstoring fördelade utifrån grundstenarna i ett hållbart samhälle: demokrati, sociala förhållanden, ekonomi, miljökonsekvenser och kulturaspekter.

15 Inledning 13 Tabell 1. Möjliga positiva och negativa effekter av regionförstoring Positiv effekt Negativ effekt Effekten otydlig Demokrati Lokal demokrati och inflytande blir lidande pga. tidsbrist och ökade avstånd Brukarinflytandet blir lidande pga. tidsbrist Social hållbarhet Större möjlighet att välja boendemiljö Underlaget för närservice ökar Sovstadssystem med ökad anonymitet och otrygghet Ökat trafikbuller Den ena parten får ta större ansvar för hem och familj Jämställdheten mellan könen försämras när mannen (i normalfallet) pendlar Kontakterna inom familjerna minskar Snävare tidsmarginaler, ökad stress och mera stillasittande Avståndet till service ökar eller minskar? Påverkan på barnen av ökad föräldrabortavaro? Ekonomisk hållbarhet Ökat utbud arbetskraft med rätt kunskap Arbetskraft hittar arbetsplats Livsinkomsten och karriärmöjligheterna ökar Ökat skatteunderlag Ökat behov av marktjänst Svaga grupper får svårare att ta sig in på arbetsmarknaden kostar tid för den enskilde Ökat transportbehov ökade kostnader för samhället Disponibel inkomst ökar eller minskar? Löneökning för den enskilde? Ekologisk hållbarhet Underlaget för att utveckla miljövänliga transportmedel ökar Ökade miljöpåfrestningar med ökade transporter Infrastruktur och tätortsexpansion tar plats Kulturell hållbarhet Kulturmiljöer på landsbygden kan fortsatt få en permanent befolkning Större publikunderlag till kulturella evenemang, utbudet och valmöjligheterna ökar Samhörigheten med området där man bor respektive verkar minskar Källa: Boverket

16 14 Är regionförstoring hållbar?

17 15 Några konsekvenser av regionförstoring Det vanligast förekommande perspektivet på regionförstoring i olika studier är behovet av större arbetsmarknader både för näringslivet och för individen. Men som åskådliggörs i tabellen ovan finns det många andra aspekter som påverkas av regionförstoring. Det har inte varit möjligt att ta upp alla konsekvenser i denna rapport. Därför har vi valt att, i tre olika studier, under låta belysa några av dem. Varje studie presenteras i sin helhet i denna rapport. De frågor som studierna försöker besvara är: Hur har arbetspendlingen utvecklats och vem pendlar? Hur påverkas barn av att deras föräldrar pendlar mera till arbetet? Vad styr valet av plats att bo på och hur påverkar det barnens situation? Hur lönsam är pendling för familjen? Vilka miljöeffekter har ökad arbetspendling? Hur har arbetspendlingen utvecklats och vem pendlar? Arbetspendlingen har ökat både avseende antal pendlare och det avstånd man reser; den genomsnittliga pendelsträckan har ökat med drygt 50 procent sedan början på 1970-talet. Då beräknades den genomsnittliga pendlingen till ca 10 km per dag. Idag är motsvarande avstånd 15,6 km för hela landet. För Stockholm Mälarregionen, som är Sveriges största pendlingsregion, är motsvarande siffra 18,4 km. Regionen har knappt 3 miljoner invånare och år 2002 pendlade nära personer där till arbetet. Det finns stora skillnader i vem som pendlar, hur långt man reser och hur man reser. Skillnaderna beror på kön och utbildning och också var man bor. Män pendlar dubbelt så långt som kvinnorna. Längst reser högutbildade män i Stockholm Mälarregionen. Männen kör i större utsträckning bil till arbetet. En region med ett fåtal stora arbetsmarknader har hittills mest kunnat nyttjas av de som är mest benägna att resa, dvs. män med högre utbildning (Dahl et al, 2003). Denna livsstil kan sannolikt inte kopieras av alla andra befolkningsgrupper utan att det går ut över samhällets sociala hållbarhet (SIKA, 2004). Kvinnor med barn i åldrarna 0 6 år minskar sitt resande drastiskt. Den skillnad i resebeteende mellan könen som då uppstår, består under resten av livet. Kvinnorna väljer ofta hellre mindre kvalifi-

18 16 Är regionförstoring hållbar? cerade jobb för att slippa resa och får på så sätt en mindre lokal arbetsmarknad och dessutom mindre möjligheter att utveckla sin kompetens. De tjänar därför minst på regionförstoringen. Vad styr valet av plats att bo på och hur påverkar det barnens situation? En stor livsstilsförändring under senare år är att individer och då framförallt yngre blivit allt rörligare. I regeringens regionalpolitiska proposition anges att det troligen bara är var femte som flyttar från en ort till en annan som gör det på grund av arbetet (Prop. 2001/02:04). För individer som är mentalt förberedda att flytta finns det oftast goda möjligheter till förankring på en ny plats. Uppväxttiden är en förberedelse för vuxenlivet och inställningen till boende och platsförankring är en del av denna förberedelse. Hemhörigheten till en plats formas antagligen tidigt och är därför svår att påverka för individen själv. Den som har en högre utbildning har ofta tämligen tidigt fått flytta från sin uppväxtmiljö för att skaffa sig denna. Flytten i det tidiga vuxenlivet gör att man oftare har lättare att anpassa sig till nya miljöer också senare i livet. En undersökning av ungdomars inställning till att flytta eller bo kvar, visar att inställningen var beroende av kön, förankring till orten och social tillhörighet; arbetarpojkar har den starkaste önskan att bo kvar. Det är dessutom så att känslan av platstillhörighet sannolikt starkt påverkar en individs framtidsplaner; vill man bo kvar rättar man in sina arbetsplaner efter denna önskan, vill man flytta väljer man kanske mer fritt sitt framtida arbete. Regionförstoring baserad på allt bättre kommunikationer kan vara ett sätt att förbättra arbetsmarkanden för dem som inte gärna vill flytta (SIKA, 2004). Barn har en avgörande betydelse för hur föräldrarna bestämmer familjens framtid. En av de viktiga frågorna i den beslutsprocessen är att barnen ska få en god uppväxt- och bondemiljö. Tre förhållanden har under lång tid varit avgörande för hur barnfamiljer flyttar. Dessa är bostadens storlek, den ekonomiska konjunkturen och barnens åldrar. Det finns också två nya tendenser i barnfamiljers val av boende. En del barnfamiljer stannar kvar så länge som möjligt i innerstaden, medan andra väljer att flytta långt ut på landsbygden. Den ökande tendensen att bo kvar i staden beror på föräldrarnas arbetssituation; idag har också kvinnorna ett ökat intresse för en yrkeskarriär. Närhet till såväl jobb som barnomsorg och annan service blir en förutsättning för att få det hela att gå ihop. Det stora utbudet av aktiviteter och det lokala livet i stadsdelen är två sociala fördelar som många anger som anledningar till att bo kvar med barnen i staden. De som istället väljer att bosätta sig på landsbygden utanför större städer och tätorter gör det för att bostadsplatsen värderas efter andra kriterier än närhet till arbetsplatsen. En studie av Uppsala kommun om vilka som flyttar till landsbygden i kommunen visar att ungefär 70 procent är barnfamiljer (Uppsala kommun, 2004). Dessa familjer är främst intresserade av att

19 Några konsekvenser av regionförstoring 17 bo i närheten av andra, i mindre orter där det finns service som skola och daghem. Valet att bosätta sig mer lantligt och i mindre orter har lett till att man fått en lugnare och tryggare boendemiljö. Man tycker också att det är lättare att få kontakt med andra familjer i en liten tätort som inte är så anonym som storstaden (Uppsala kommun, 2004). Tillgång till en och ofta två bilar är en förutsättning för att kunna bo på landsbygden utan att ha arbetet där. En sådan bosättning innebär också, för de allra flesta, att man lever urbant, men på landet. Stadsboende och landsbygdsboende innebär olika slags friheter och begränsningar för barnen både vad det gäller relationen till föräldrarna och möjligheterna att själva utforska omvärlden. Landsbygdsbarn som måste åka buss till skolan i staden och som också har sina fritidsaktiviteter där, tillbringar ofta mindre tid hemma än stadsbarnen. De blir ofta också beroende av vuxna (oftast föräldrarna) för att kunna ta sig till sina aktiviteter i åldrar när stadsbarnen själva kan ta sig med cykel eller åka kollektivt till dem. I staden är det inte avstånden, utan bilarna på gatorna som främst begränsar barnens rörlighet. Vid förtätning av bebyggelsen, särskilt i stadskärnor, reduceras utrymmena för barns rörlighet utomhus, vilket påverkar deras möjligheter till fri rörlighet. Hur påverkas barnen av föräldrarnas pendling? För många individer medför regionförstoringen ökad pendling och att mer tid läggs på att ta sig till och från arbetet. Det finns inga studier om effekterna för barn av att deras föräldrar pendlar allt längre till sina arbeten och om hur familjerna hanterar situationen. Men barnen påverkas av föräldrarnas bortavaro oavsett vad denna beror på. Den dagliga omsorgen om barnen kan föräldrarna till viss del lösa genom samhällets service och nyttjande av sitt sociala kontaktnät. Men föräldrarna är barnets största trygghet och kontakten mellan barn och deras föräldrar kan inte ersättas av andra vuxna. Vuxnas närvaro är viktig för barn och unga i alla åldrar, men närvarobehovet av föräldrar hemma minskar med barnens ålder. Barn i förskoleåldern kräver närhet till föräldrar och en samvaro anpassad efter barnens behov av både lek och vila. Barn under de tidiga skolåren kräver föräldrars uppmärksamhet särskilt när det gäller skoltiden, skolvägen och läxorna. Barn i tonåren kräver också kontakt med föräldrarna men av en annan typ, framförallt som lyssnare. Närvaron av vuxna är avgörande för barns och ungas uppfattning om och tillit till vuxna. Kontinuiteten i relationen till vuxna är det viktigaste för att det lilla barnet ska kunna skapa ett eget inre sammanhang och en förståelse för vad som händer i omvärlden. Kontinuiteten är också en förutsättning för att barnen ska känna säkerhet i utforskningen av sin omvärld.

20 18 Är regionförstoring hållbar? För små barn kan inte kvantitet i tid ersättas med kvalitet, eftersom de inte har samma tidsuppfattning som vuxna. Föräldrarna strävar efter att jämka olika krav för att ge barnen utrymme och för att de ska slippa fasas in i vuxenvärldens tidstänkande alltför tidigt. Detta innebär att barnen inte nödvändigtvis behöver uppfatta när en förälder ökar sin bortavaro särskilt negativt. Detta eftersom den andra föräldern då oftast tar ett större ansvar för att barnens dagliga tillvaro inte ska ändras. Behovet hos barn av närvarande föräldrar innebär i de flesta fall att kvinnan i familjen inte kan pendla. Än så länge är det endast i undantagsvis pappan som har det primära ansvaret för barnen. Pendlingens effekter på familjeekonomin Pendlingens effekter på familjeekonomin har beräknats som förändringar i disponibel inkomst för hela familjen när en part börjar arbetspendla. Beräkningarna omfattar fyra olika typhushåll i Stockholm Mälarregionen: boendependlare, från arbetslös till arbetspendlare, karriärpendlare samt arbetspendlare i en perifer del av Stockholm Mälarregionen. De fyra beräkningarna grundar sig på restider och faktiska reskostnader. Dessutom tas hänsyn till boendekostnader, barnomsorgsavgifter, eventuell arbetstidsförkortning och försäkringar. Däremot ger beräkningarna endast en ögonblicksbild, vilket gör att bostadens värdeförändringar och förväntade inkomstökningar i ett längre perspektiv inte finns med. Studien omfattar bara den ekonomiska effekten av pendling för hushåll med barn. Anledningen till denna avgränsning är att tidsaspekten vid pendling får konsekvenser för hela familjens liv. När den ena parten i ett hushåll pendlar långt, tar ofta den andra parten större ansvar för hem och familj och går ned i arbetstid för att hinna med. För varje typhushåll görs också en jämförelse där kostnaden för restiden värderas lika högt som arbetstiden. Resultaten från typstudierna visar att för Boendependlaren som flyttat från Stockholm till villa i Eskilstuna men där ena parten arbetar kvar i Stockholm blir skillnaden i disponibel inkomst liten i förhållande till om familjen i stället valt att köpa en dubbelt så dyr villa i en närförort till Stockholm (Hässelby). Typhushåll två gäller en familj i Arboga där den arbetslöse mannen har fått arbete i Västerås. Beräkningarna visar att familjen får en ökad disponibel inkomst på drygt 700 kronor per månad. Beräkningarna för karriärpendlaren visar att inkomsten måste öka med nära 40 procent (från kronor till kronor) för att balansera de ökade kostnaderna som är förknippade med pendlingen från Västerås till Stockholm. Inte heller för den familj där kvinnan pendlar från Hällefors till Örebro ger detta någon ekonomisk vinst. Om hon istället arbetar i Hällefors skulle hon kunna ha en månadslön som är drygt kronor lägre än den i Örebro. Till och med en ersättning som arbetslös skulle ge familjen en högre disponibel inkomst på ca kronor i månaden.

21 Några konsekvenser av regionförstoring 19 Studien visar alltså att det för barnfamiljer, där man måste eller vill göra barnens bortavaro från hemmet rimligt kort, sällan lönar sig att arbetspendla. Det kan däremot vara så att det i ett längre perspektiv och i familjer utan barn eller med större barn, kan finnas ekonomiska vinningar med arbetspendling. En jämförelse mellan inkomst och restid i Stockholm Mälarregionen visar att det inte finns något samband mellan lång restid och hög inkomst. Studien visar också att de positiva effekterna med regionförstoring med ökade möjligheter att bosätta sig där man vill och ändå kunna nå ett intressant arbete är begränsade i de mer perifera delarna av regionen. Miljöeffekter av ökad arbetspendling Persontransporterna har de senaste 30 åren ökat med ca 50 procent och beräknas att öka ytterligare runt 30 procent fram till år 2020 (Regeringens proposition 2004/05:150). Dessutom har den svenska genomsnittsbilen den högsta bränsleförbrukningen i EU. Arbetspendlingen har ökat både avseende antal pendlare och det avstånd man reser. Ökad arbetspendling innebär ökade dagliga persontransporter. Dessa sker med individuella eller kollektiva färdmedel. De kollektiva färdmedlen är tåg, tunnelbana och spårvagn, eller buss. Bilen är det individuella färdmedel som används mest. I Stockholmsregionen är andelen resor med kollektiva färdmedel högst i landet med knappt 40 procent av samtliga resor. Totalt anger 55 procent att de vanligen använder bilen för att ta sig till arbetet. De allra flesta av dessa åker egen bil. Nya kollektivtrafiklinjer ersätter endast delvis pendling med bil. En undersökning av resenärerna på Svealandsbanan fyra år efter att den togs i bruk visar att 60 till 70 procent av resenärerna reste kollektivt till arbetet redan före Svealandsbanan och att 25 till 35 procent var helt nya resenärer. Endast högst 5 procent av Svealandsbanans resenärer hade tidigare valt att pendla med bil (Haders, 2001). Andra underökningar pekar på att en förbättrad spårbunden trafik också alstrar mer biltrafik. När förbindelserna förbättras ser fler möjligheter att börja pendla längre, men långt ifrån alla börjar då resa kollektivt. Ökad andel biltrafik leder till ökade utsläpp av bland annat koldioxid, kväveoxider och partiklar samt ökat buller. Utsläppen påverkar klimatet, medför ökad övergödning och försurning och påverkar människors hälsa negativt. I flera svenska tätorter överskrids idag miljökvalitetsnormer, liksom rikt- och gränsvärden för flera ämnen. Drygt två miljoner invånare är utsatta för buller utomhus vid bostaden som överskrider riktvärdet. Även om den här typen av buller inte leder till allvarig sjuklighet, är det av stor betydelse för vårt allmänna välbefinnande och för möjligheterna till en god livskvalitet. Längs tättrafi-

22 20 Är regionförstoring hållbar? kerade gator är bullernivåerna ohälsosamt höga. Den ökande trafikmängden äter till stor del upp effekterna av de åtgärder mot buller och utsläpp som vidtas av samhället. Förutom buller och utsläpp medför de ökade transporterna en utbyggnad av infrastrukturen, då alltmer mark tas i anspråk. Under de senaste åren har arealen oexploaterad mark i Stockholmsregionen minskat med ca 2 km 2 per år, bland annat beroende på nya vägbyggen. Större och bredare vägar, nya järnvägar med allt snabbare tåg utgör barriärer som beskär både människors och djurs rörlighet. Ett landskap genomkorsat av ännu fler vägar och järnvägar riskerar att splittras upp så att värdefulla kultur- och naturmiljöer fragmenteras till men för både biologisk mångfald och friluftslivet. Likaså riskerar vattenresurser att påverkas negativt både genom ökad belastning av föroreningar och att akviferer förstörs, t.ex. genom att genomströmningen från inflöde till utflöde stoppas eller begränsas. Dessutom kan nya områden utsättas för buller eller ökat buller och än fler människor bli störda. Är regionförstoring hållbar? Regionförstoring anses vara viktig för tillväxten. Våra tre studier visar emellertid att allt större regioner kan få effekter som varken är hållbara socialt eller för familjeekonomin. När regionförstoringen bygger på ökade transporter och dessa sker med dagens transportsystem medför det många miljöeffekter som påverkar både naturen och människors hälsa negativt, vilket medför kostnader för samhället både på kort och på lång sikt. De tre studierna visar att de frågor vi har valt att belysa närmare inte alltid kan besvaras, eftersom kunskapsunderlaget är bristfälligt. Det finns till exempel inga studier om effekterna för barn av att deras föräldrar pendlar eller om hur familjerna hanterar sådana situationer. Svaren på andra frågor är kanske inte de förväntade. Studierna visar på behovet att vidga perspektivet i diskussioner om regionförstoring och i konsekvensbedömningar av växande regioner. Ökad kunskap om olika konsekvenser är förutsättning för att vid utvecklingen av allt större regioner kunna mildra dess negativa effekter och förstärka de positiva. Det är också viktigt att diskutera om och vilket resande som är hållbart inte minst i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till en sådan diskussion måste också individperspektivet kopplas. Man måste dessutom ta hänsyn till familje- och barnperspektiven. Detta kan ske genom att man analyserar konsekvenser för olika grupper utifrån ålder, bakgrund, familjesituation m.m. Vem har nytta av större regioner? Anpassningsmöjligheterna till nya miljöer varierar och är beroende av kön, förankring till orten och social tillhörighet, vilket också påverkar individens rörlighet. Ökade möjligheter att arbetspendla kan ge dem som inte vill flytta en större arbetsmarknad.

23 Några konsekvenser av regionförstoring 21 Det är dock inte alla som kan dra nytta av den större arbetsmarknad som regionförstoring innebär. De flesta barnfamiljer ser främst till barnens möjligheter till en god uppväxtmiljö när de väljer var de ska bo. För många innebär det att man väljer att bo i mindre orter där arbetsmarknaden inte är så stor som i storstaden. När man har barn är närhet en förutsättning för att kunna förena vardagslivet med utveckling av arbetskarriären. För framförallt kvinnorna innebär det ofta att de får välja att antingen bo centralt i större städer med ett gott utbud av varierade arbetsplatser eller att arbeta nära hemmet istället för att ta vara på de karriärmöjligheter som finns om de skulle resa längre till arbetet. Lönsamheten på individ- och familjenivå av regionförstoring kan ifrågasättas Arbetspendling innebär också oftast att den andra parten i en familj får stå tillbaka i sin karriär, åtminstone under de år då barnen är små. För att hushållens disponibla inkomst ska öka vid arbetspendling, krävs stora löneökningar för att få ekonomisk kompensation. Det är dock individernas och hushållens egna preferenser som styr deras beteende och som avgör hur de värderar olika faktorer. Oavsett utfallet i ekonomiska termer, kan hushållen bedöma helheten som positiv, och ofta gör det, då de anser att boendemiljön är viktigare än avståndet till arbetet. I de fall individen inte kan påverka sin situation, utan måste pendla, beroende på exempelvis familjesituation eller arbetslöshet, kan det vara mer intressant att belysa den ekonomiska effekten. Vi behöver veta mera Några exempel på behov av fortsatta studier av konsekvenser för människor av allt större regioner är: Hur ökade avstånd mellan arbete och hem påverkar familjer och också barnen behöver studeras närmare och då också sättas i relation till t.ex. situationer med arbetslöshet i familjen. För att kunna belysa konsekvenser för familjer och barn av växande regioner och ökad arbetspendling är det viktigt att ta reda på hur familjer hanterar sådana förändringar och hur föräldrar möter barnens behov av samvaro, liksom hur barnen själva upplever situationen. Ytterligare en aspekt att belysa är varför en timmes resväg upplevs olika beroende på plats. Vi reser mer i stora regioner Större regioner medför ökade persontransporter där de flesta sker med bil. Biltrafiken alstrar många miljöproblem. Stora vägar med mycket trafik och järnvägar med snabbtåg medför att man bygger barriärer som påverkar både människors och djurs rörelsefrihet. En ökad vägtrafik leder till ökat buller. Upplevelser av olägenhet är i många fall lika viktiga att ta hänsyn till vid planering av olika lösningar som mätbara ohälsoeffekter. Eftersom en timmes restid i vardera riktningen är gränsen för hur mycket de flesta kan tänka sig att pendla, kräver förstoringen goda

24 22 Är regionförstoring hållbar? kommunikationsalternativ som är snabbare än bilen. En möjlighet att begränsa de negativa följderna av ökat dagligt resande är att samordna planeringen av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och service i en region, samtidigt som man satsar på tekniska lösningar, vilka kan leda till att utsläppen blir mindre och bullerproblemen lägre. Kollektivtrafiken bör främst ökas där det finns tillräckligt befolkningsunderlag och knutpunkter utvecklas för att underlätta byte av färdmedel. Genom en ökad satsning på miljöriktig kollektivtrafik där det både finns ekonomiska förutsättningar och man kan förvänta att många kommer att använda sig av dessa nya kollektiva färdmedel istället för att åka egen bil, kan miljöutrymme att använda bilen skapas i mer glesbebodda områden. Utökade förutsättningar för pendling i perifera områden, där läns- och kollektivtrafik är begränsad, skulle kunna medföra ökade möjligheter för individen att kunna välja boendemiljö och samtidigt öka sina sysselsättnings- och karriärmöjligheter. Barnens rörlighet begränsas i staden av trafiken och på landsbygden av avståndet och avsaknaden av cykelvägar och kollektivtrafik. Dessa olika typer av begränsningar av barns rörlighet bör väga tungt vid planering och utveckling både av t.ex. kollektiva färdmedel och cykelvägar i tätortsnära landsbygdsbebyggelse och vid ianspråktagande av t.ex. gröna områden vid förtätning i tätorterna. Referenser Utöver de tre studierna som ingår i denna rapport: Nordström M. Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv Svedin C. Lönar det sig att arbetspendla? Axelsson M. Miljöeffekter av ökad arbetspendling Har följande referenser använts: Dahl Å, Einarsson H, Strömqvist U Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm Mälardalen. Rapport nr 1:2003. Fördel Stockholm Mälarregionen. Haders C Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet, Svealandsbanan. [ utgivning/2001_3_u5.pdf] (Hämtat ) Proposition 2001/2002:04. En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Regeringskansliet. Stockholm Proposition 2004/2005:150. Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag. Regeringskansliet. Stockholm SIKA Infrastruktur för tillväxt. Analys av infrastrukturinvesteringarnas betydelse för tillväxt, regional utveckling och regionförstoring. SIKA Rapport 2004:1 Uppsala kommun Boendeundersökning Vilka flyttar till Uppsalas små tätorter och landsbygd och varför. Kommunledningskontoret Uppsala kommun

25 23 Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv En litteraturstudie på uppdrag av Boverket av Maria Nordström, Kulturgeografiska institutet, Stockholms universitet Foto: Birger Åström Fotomontage: Maria Nordström

26 24 Är regionförstoring hållbar?

27 Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv 25 Inledning Landets ekonomiska utveckling finns idag koncentrerad till vissa större geografiska regioner. Här sker en utveckling vad gäller arbetsmarknader, transporter, bebyggelse och service. Regionerna definieras allt mer utifrån den arbetspendling som binder samman olika platser till ett geografiskt område. Gamla regiongränser manifesterade i administrativa indelningar och traditioner håller på att bli inaktuella och luckras upp. Mindre regioner uppgår i större och de nya regionerna blir allt större. Begreppet lokala arbetsmarknadsregioner får ny innebörd (Region Skåne 2001, Westholm 2004). Koncentration och samgående tycks ske liksom samarbete i nya former mellan regionerna. De tre stora regionerna idag är Mälardalen, Göteborgsregionen och Skåne. Som en effekt av den pågående regionförstoringen och den med denna förbundna utspridda arbetsmarknaden, den ökande tillgången till snabba kommunikationer och därmed nya möjligheter för människor att välja bostadsort relativt oberoende av arbetsplatsen ägnar sig många människor idag dagligen åt en omfattande arbetspendling. Den ökande arbetspendlingen medför en allt längre frånvaro för pendlarna från sina hem. När pendlarna är föräldrar och varje dag reser i arbetet får detta konsekvenser för familjens liv tillsammans. Konsekvenserna för barn av att deras föräldrar pendlar i arbetet uppmärksammar det faktum att situationen för de enskilda individerna påverkar och påverkas av de sociala sammanhang, i vilka individerna ingår. Föräldrar uppfattar sin roll som föräldrar olika och ordnar sin familjesituation på olika sätt. De tar till vara de resurser som finns i omvärlden olika. Ju större nätverk av sociala kontakter föräldrarna har och ju mera föräldrarna utnyttjar samhällets service för att få hjälp med omsorgen av sina barn, desto mindre beroende blir barnen av att föräldrarna alltid är till hands för dem. Men föräldrarna behövs av sina barn, därför att föräldrarna är barnens största trygghet och kontakten med dem kan inte ersättas av kontakter med andra vuxna. Barns uppväxtvillkor påverkas av hur familjens liv tillsammans gestaltar sig. För små barn är det av avgörande betydelse för deras utveckling och välbefinnande att föräldrarna kan vara tillgängliga för dem och finnas i deras närhet. Enligt Bris Ungdomsbarometer uppfattar barn och unga mellan 7 och 15 år att det är både föräldrar och andra vuxna, som lyssnar på dem och tar dem på allvar och att dessa är närvarande och delaktiga i deras liv och vardag men att det är föräldrarna, som bäst lyssnar på dem (Bris 2003). Barns beroende av sina föräldrar kvarstår långt upp i tonåren och upphör egentligen först när de flyttat hemifrån. Det finns idag inga studier om effekterna för barn av att deras föräldrar pendlar allt längre till sina arbeten och hur familjerna inrättar sig för att hantera denna situation. Vi vet därför inte heller hur många dessa familjer är. I de rapporter, som hittills gjorts utifrån frågor relaterade till den pågående utvecklingen mot alltmer avlägset belägna arbetsmarknader och möjligheten att vara bosatt på andra platser än

28 26 Är regionförstoring hållbar? där arbetet finns, ibland långt utanför den administrativt givna region man tillhör som boende, är inriktningen fokuserad på den enskilde individens handlande i själva arbetssituationen utifrån vad som ter sig som rationellt ekonomiskt och tidsbesparande utifrån olika kommunikationsmöjligheter. Men individers flyttningsmotiv är olika. Som framgått av den regionalpolitiska propositionen (prop. 2001/02:04) är det viktigt också att beakta sociala förhållanden för att förstå hur människor beter sig på arbetsmarknaden. I propositionen påpekar man att troligen bara en femtedel av dem som flyttar från en ort till en annan gör det av skäl som i första hand har med arbetet att göra. Många människor söker sig till nya platser därför att dessa erbjuder särskilda miljökvaliteter och närhet till släkt och vänner (Forma framtiden 2004). När det sedan mitten av 1990-talet blivit möjligt att upprätta s.k. longitudinell årlig statistik i flyttningsstudier har man kunnat följa hur enskilda individer flyttar och utifrån dessa flyttningsstudier fastslå att flyttningarna varit länkade mer till individernas hela livsprojekt än det omedelbara behovet av ett väl avlönat fast jobb (Johansson & Persson 2004, s. 145f). I stället för att arbeta med prognoser som metod att förutse framtida flyttningsmönster har man börjat arbeta fram scenarier. Trovärdigheten hos sådana scenarier ökar om man drar nytta av de kunskaper som finns inom samhällsvetenskaperna om den enskilde individens situation i de olika livsfaser som individen genomgår under livsloppet. Dessa livsfaser präglar hennes uppfattningar, behov och värderingar och styr hennes handlande. Att individens flyttningsbeteende har med livsfasen att göra visas i en historisk studie av Ahlberg, som kunnat fastställa att den ålder hos individerna som präglat majoriteten av inflyttare till Stockholm varit mellan 18 och 22 år under perioden (Ahlberg 1958). Dessa åldrar är förbundna med individens uppbrott hemifrån och sammanfaller med att individen börjar leva på egen hand som vuxen. Som Löfgren påpekat är detta en särskild fas i livet: Att flytta hemifrån är oupplösligt förbundet med ungdom (Löfgren 1990, s. 119). Under livets olika faser lever individen i olika sociala sammanhang, av vilka det viktigaste är familjen. Den unga individen präglas starkt av det liv hon lever tillsammans med sina föräldrar och syskon under uppväxten och präglar själv det liv som hon som vuxen skapar tillsammans med sin familj. Dessa sociala förhållanden är av grundläggande betydelse för individens handlande. Genom att lyfta fram de överväganden och hänsyn som individen tar till andra personer och till sin sociala situation för hur hon väljer att hantera sin arbetssituation kan viktiga sociala sammanhang uppmärksammas. Att fokusera på barn i den här typen av studier uppmärksammar deras beroende av sina föräldrar men kan också klarlägga hur familjer planerar långsiktigt och vilka ekonomiska åtaganden föräldrarna är beredda att göra för framtiden. Barn har en avgörande betydelse för och är ett motiv till föräldrarnas utstakande av familjens framtid. Det är ofta när barnen föds i familjen som ett långsiktigt planerande sker och att man tar ställning

29 Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv 27 till framtiden genom överväganden i frågor som handlar om barnens och familjens bästa. En av dessa frågor är vad som utgör en god uppväxt- och boendemiljö för barnen. Kort presentation av studien Boverket har tagit initiativ till den här litteraturstudien, vars uppgift är att fungera som ett underlag för fortsatta studier och empiriska undersökningar. Studien fokuserar på frågan om effekterna för barn av att deras föräldrar pendlar i arbetet utifrån olika infallsvinklar och med barns uppväxtvillkor och boendemiljö som huvudtema. Studien inleds med en kortfattad beskrivning av barnfamiljers nya bosättningsmönster. Därefter följer en genomgång av litteratur som visar den fysiska miljöns betydelse för barns förankring på platsen och för deras förståelse för sin omvärld. Nästa avsnitt handlar om den moderna rörliga livsstilen och hur individen kan hantera behovet av förankring och samtidigt leva ett rörligt liv. I detta avsnitt betonas betydelsen av individens erfarenheter under sin uppväxt och liksom hennes kulturella, geografiska och sociala hemhörighet, som präglar hennes förväntningar på vuxenlivet och förbereder henne för hennes roll i samhället som vuxen. Olika mönster för individers resande redovisas här. Dessa tre avsnitt utgör bakgrunden för de två sista avsnitten, varav det första om ett familjeperspektiv på pendling fokuserar på frågan om hur olika familjer/familjetyper väljer att inrätta vardagslivet, vilka tidsmaximeringsstrategier som familjer utvecklar för att hantera den begränsade tiden tillsammans, föräldrars värdering av samvaron med sina barn och barns beroende av sina föräldrar för att genom relationen till dem lära sig förstå sin omvärld. Tiden tillsammans med föräldrarna spelar en avgörande roll för att en grund läggs till kontinuitet i barnets upplevande och ger honom möjligheter att förstå omvärlden på ett meningsfullt sätt. Det andra avsnittet tar upp frågan hur barn själva kan påverka situationen i familjen genom att ge uttryck för sitt perspektiv på föräldrarnas arbetspendling. Barnperspektivet visar bättre än något annat sätt att barn och vuxna lever under olika tidsvillkor. De två sista avsnitten uppmärksammar också frågan om hur dessa nya infallsvinklar på föräldrars pendling i arbetet kan studeras och vilka metoder som skulle kunna användas för att närmare förstå effekterna för barn av att deras föräldrar pendlar mera i arbetet. Sist i studien anges rapporter och studier med relevans för ämnesområdet.

30 28 Är regionförstoring hållbar? Referenser Ahlberg, G. (1958), Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen i Sverige Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning En geografisk framtidsbild i Forma framtiden. Slutrapport från forskningsprogrammet Människan i framtiden , Institutet för Framtidsstudier Johansson, M. & Persson, L. O. (2004), Stockholmsflyttare under hundra år, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm Löfgren, A. (1990), Att flytta hemifrån. Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv, Meddelande från Lunds universitets geografiska institutioner, avhandlingar 111 Regionalpolitiska propositionen 2001/2002:04 Regionförstoring i ett skånskt perspektiv, rapport från Region Skåne 2001 Ungdomsbarometern 2003, Bris Westholm, E. (2004), År 2015 Supersverige med 6 8 regioner? En regionalpolitisk betraktesle, Framtider 4/2004, Institutet för Framtidsstudier

31 Föräldrars arbetspendling ur barns perspektiv 29 Barnfamiljers nya bosättningsmönster Behovet av en större bostad När man får barn krymper utrymmet där man lever och familjen känner ofta behov av en större bostad. Det är en praktisk fråga men också en ekonomisk fråga om man väljer att skaffa en större bostad. Det är även en fråga om livsstil. Vi ser idag tecken på två nya tendenser i barnfamiljers bosättningsmönster. En del barnfamiljer väljer att stanna kvar så länge de kan i innerstaden, där de bott innan barnen föddes, medan andra väljer att flytta långt ut på landsbygden. Det första mönstret är förbundet med en ny positiv värdering av staden som boende- och livsmiljö, medan det andra speglar ett annat nytt samhällsfenomen, den rörliga livsstilen, vilken är möjlig tack vare det ökande innehavet av bilar och bättre kommunikationer liksom möjligheterna till viss flexibilitet, när det gäller arbetstider. Båda dessa bosättningsmönster bygger på en aktiv livsstil, som kräver resurser av olika slag. Goda ekonomiska resurser behövs för att ha råd att bo centralt i stan liksom för att ha råd med en eller flera bilar och andra kostnader förbundna med mycket bilresande, när man bor på landsbygden. I Stockholm, där bostadsbeståndet i de centrala delarna av staden sedan lång tid tillbaka dominerats av små lägenheter, har mönstret i barnfamiljernas beteenden på bostadsmarknaden visat en utflyttning av småbarnsfamiljer till småhusområden i stadens ytterområden eller utanför staden. Detta är ett mönster som beskrivits i studier sedan 1940-talet (Ahlberg 1958). Tre förhållanden har varit avgörande för barnfamiljers flyttningar sett ur ett långt perspektiv, nämligen bostadens storlek, den ekonomiska konjunkturen och barnens åldrar. Detta flyttningsmönster består idag. Under åren visar exempelvis utflyttningen från stadsdelen Östermalm i Stockholm att från stadsdelen till övriga delar av Stockholm flyttar ca personer per år, dvs. 45 procent av utflyttarna. Till Stockholms län flyttar drygt personer varje år, ca 30 procent av utflyttarna. Övriga utflyttare, 25 procent, flyttar till andra delar av Sverige eller utomlands (USK 2004). Bara i de få områden av Stockholm som domineras av villabebyggelse Bromma, Älvsjö och Hässelby stannar barnfamiljerna kvar eller flyttar in. Fler barnfamiljer bor kvar längre i innerstaden Antalet barn födda i Stockholm har under de senaste åren ökat. År 1997 föddes barn och år 2002 var antalet nyfödda barn Under 2003 bodde drygt barn i innerstaden (USK). Antalet barn i staden idag visar att i innerstaden är antalet barn större än i ytterstaden, vilket kan vara ett nytt fenomen som visar att barnfamiljerna inte flyttar iväg från innerstaden lika snabbt som tidigare och att de accepterar att bo i små lägenheter. Trots denna påtagliga förändring håller fortfarande det gamla mönstret i sig och fler familjer med barn, som ännu inte fyllt fyra år, flyttar från Stockholm än som bor kvar.