Hur tillämpas tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i Skåne? rapport om regleringsbrevsuppdrag 43 och 44 del 1 år 2014

Transkript

1 Hur tillämpas tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i Skåne? rapport om regleringsbrevsuppdrag 43 och 44 del 1 år 2014

2 Titel: Utgiven av: Författare: Hur tillämpas enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Skåne? Länsstyrelsen i Skåne län Anna Jansson Thulin Beställning: Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2015:5 Layout: Mats Runvall Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne, 200 ex Tryckår: 2015 Omslagsbild: Eva Günther

3 Förord Vårt samhälle ska vara tillgängligt för alla. Regeringen har därför i 2014 års regleringsbrev 43 gett länsstyrelserna i uppdrag att särskilt granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets föreskrifter. Dessutom ska länsstyrelserna följa upp byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande föreskrifter och särskilt analysera kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter enligt regleringsbrev 44 del 1. Vår återrapportering av dessa uppdrag har vi valt att illustrera med bilder från alla våra 33 kommuner. De visar exempel på tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder från länets alla hörn som förhoppningsvis kan inspirera till ytterligare åtgärder. Kommunerna har också besvarat våra enkätfrågor som vi sammanställt här. Tidigare ambition var att alla enkelt avhjälpta hinder skulle vara avhjälpta Det finns dock mycket kvar att göra inom området. Min förhoppning är att träffsäker tillsynsvägledning för byggnadsnämndernas tillsynsarbete bäst når framgång genom positiv anda och goda exempel. Vårt budskap till byggnadsnämnderna är att de ska prioritera att avhjälpa enkla hinder och noga granska tillgänglighet i lovprocessen. Vår uppgift är att ge råd och stöd! Länsstyrelsen Skåne bedömer därför att vi ska utnyttja tillfället att vår återrapportering till regeringen och Boverket även ska komma kommunerna tillgodo som en del av vårt tillsynsvägledningsuppdrag. Åter till frågan: Hur tillämpas tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i Skåne? Länsstyrelsen i Skåne län 15 januari 2015 Carl Älfvåg, Länsöverdirektör

4 Innehållsförteckning FÖRORD OM UPPDRAGET FOTOGRAFIER ENKÄTEN HUR HANTERAS TILLGÄNGLIGHET I DP OCH ÖP? SPANING I LÄNET SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS...51

5 Foto Marika Brockie. Tillgängliggjord entré med ramp till bastun vid Kvickbadet i Höganäs. 1. Fotografier från Skåne För att vaska fram exempel i form av bilder har många kommuner skickat oss bilder på miljöer med enkelt avhjälpta hinder och där tillgängligheten prioriterats. Länsstyrelsen har också inom ramen för den årliga tillsynsveckan åkt ut och kompletterat underlaget för att alla kommuner ska vara representerade. Förhoppningen är att fotografierna tillsammans med enkätanalys och sammanställning av information som kommunerna tillhandahåller ska ge en rättvis bild som inspirerar till ytterligare anpassningar så att personer med funktionsnedsättningar inte exkluderas i vårt samhälle. 5

6 Foto: Thomas Lexén. Tillgänglighetsanpassad lekplats i Staffanstorp med god tillgänglighet i plan samt att en av gungorna ska kunna fungera bättre för barn med funktionshinder. Foto Roger Larsson. Trots gatans branta lutning i Båstad har entréer och P-platser ordnats så att allt är fullt tillgängligt. Allt i olika former av natursten. 6

7 Foto: Lisa Larsson. Tillgänglighetsanpassade rekreationsstråket Abborraleden i Örkelljunga är strax över en kilometer långt och ligger i ett naturskönt område med utblickar över både Abborrasjön och Hjälmsjön. Foto Bengt Guldstrand. Låg reception i Medborgarhuset i Arlöv. 7

8 Foto: Nicolai Lachmann. I Ystads nya badhus finns ett separat omklädningsrum som är avsett för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga med direkt anslutning till ett HWC. Skåpen är mer tillgängliga eftersom man tagit bort den fasta bänken nedanför. Foto Natalia Bielak. Marken utanför apoteket på torget i Perstorp visar på hur man genom stenläggning kan tillgänglighetsanpassa en entré utan att bygga en ramp som i många fall blir en barriär i gaturummet. 8

9 Foto: Elisabet Möllerström. Tillgänglighetsanpassad offentlig miljö vid pågatågsstation och bibliotek i Kvidinge i Åstorps kommun. Foto Kjell Ekstam. Ny entrélösning med ramp och trappa i Knislinge, Sönnanvid 1, i Östra Göinge kommun. 9

10 Foto: Hanna Elgåker. Runt Svaneholmssjön i Skurup är den gamla jaktstigen som slottsägarna använde sedan 1800-talet tillgänglighetsanpassad. Handikapptoalett finns vid slingans början vid Svaneholms slott. Foto: Sofia Gustavsson. Entré med markerad markbeläggning i Eslöv som lagts med lutning för att undvika trappsteg. 10

11 Foto: Linda Warming. Den anpassade receptionsdisken finns i Stadshuset på Drottninggatan 7 i Landskrona. Foto Gyula Pintér. Taktil tavla med blindskrift i Kristallen i Lund. 11

12 Foto: Bo Månsson. Hög trappa som gjorts tillgänglig med trapplift på Prästgatan i Helsingborg. Foto Mimmi Jacobsson. Taktila plattor vid övergångsställe vid Norrevångsgatan i Vellinge. 12

13 Foto: Veronica Kippner. Alternativ till trappstegen vid ingången till kyrkogården från Järnvägsgatan nära Stortorget i Ängelholm. Foto Göran Lönnqvist. Ramp till pizzeria på Storgatan i centrala Klippan. 13

14 Foto: Lars Ek. Västergatan i Sjöbo är numera gångfartsområde. Tidigare hårt trafikerad bilgata. De äldre fastigheter anpassades med ramper i samband med gatans ombyggnad. Tydligt ledstråk samt möbleringszon (för gatupratare och uteserveringar) samt P-platser för rörelsehindrade finns. kantsten. 14 Foto Knud Nielsen. Vid östra Järnvägsgatan i Osby var utmaningen att fixa entreér till butikerna som hade tre trappsteg in och entrén till bostäderna i övriga huset beläget mellan butikerna. Det hela löstes i samråd mellan butikerna, fastighetsägaren och kommunen. Det hela löstes i samråd mellan butikerna, fastighetsägaren och kommunen, projektledare var arkitekt Carl Jacobson, Osby. Återstår att lägga sten på gatan som ska bli gångfartsgata.

15 Foto: Henrik Olsson. Åtgärder utförda vid Kyrkan i Simrishamn genom ramp, ecomassa (istället för singel), tillgänglig entré och sågade gatustenar. Foto Gun-Inger Eriksson. Förlängning av befintliga ledstänger vid Brösarps skola i Tomelilla kommun. Kontrastmarkering av trappa till gymnastiksal som även används till vallokal. 15

16 Foto: Maria Tigerschiöld Ishall i Trelleborg där del av läktaren (i form av yta) anpassad för besökare med rullstol/rollator nås med en flexstep trappa. Flexstep har en funktion som innebär att lyftplattformen även kan användas som trappa. Då kan två funktioner samlas till en begränsad yta. Foto Vlasta Sabljak. Ramp vid gymnastikoch idrottshall i Svalöv som i huvudsak är för skolelever dagtid. Hallen hyrs ut på kvällar ut till föreningar. Även omklädningsrum och toaletter anpassades i november

17 Foto: Sasa Sabljic. Kontrastmarkerade hissdörrar på tågstationen i Hässleholm dit de taktila ledstråken leder. Foto Roger Jönsson. Tillgängligheten har förbättrats i Kristianstads helt nya kulturkvarter genom att man byggt en ny sammanlänkande byggnadskropp mellan olika funktioner (konserthus och bibliotek). 17

18 Foto: Caroline Kroeker. Ramp till affär på Råbygatan i Hörby. Foto Eva Günther. Nyrestaurerade tågstationen i Höör som tillgänglighetsanpassats. 18

19 Foto: Mentor Demjaha. Biblioteket i Kävlinge är en viktig offentlig byggnad som försetts med dörröppnare i syfte att bevara byggnadens ursprungliga port. Foto Sara Persson. Ramp på Gustav Adolfs Torg i Malmö. 19

20 Foto: Stina Westlin. Hyltarpsvägen var tidigare 12m bred, tvåfilig med en hastighet på 70 och 50km/h påbörjades arbetet att göra om befintlig väg. Tillgängligheten har varit viktig i projektet och målet har varit att ha vilplan vid större lutningar(följt bygg ikapps anvisningar) och sittplatser med jämna mellanrum. Sittplatserna finns med max 200m mellanrum, intill GC-banan och vid varje sittplats är det asfalterat en extra bit min 1,5m bred så att rullstolsburna och barnvagnar slipper sitta ute i själva GC-banan utan kan backas ut och stå bredvid bänken. Vid större lutningar tex vid tunnlarna under gatan finns det vilplan och extra bänkar. Bänkarna har ryggstöd, armstöd och en sitthöjd på 46cm. Hur tätt sittplatserna ska vara placerade samt deras utformning finns i Svedala kommuns Normbeskrivning som alla nya projekt ska utformas efter. 20 Foto: Hans Boman. Tillgänglighetsanpassning vid Slottet i Alnarp i Lomma kommun.

21 Foto: Frank Starek. Hela området i Bjuvs centrum norr om viadukten vid Norra Storgatan är tillgänglighetsanpassat med ramper, taktila plattor, förhöjd markbeläggning vid butiksentréer, handikapparkering och kontrastmarkeringar på flera ställen. 21 Foto Milton Clausén och Filip Persson. Till övergångsställe över Folkets Husgatan vid Ifötorget i Bromölla leder taktila gångstråk.

22 2. Enkäten Detta är en sammanställning av Skånes svar på den enkät som skickats ut till kommunerna av landets alla länsstyrelser. Enkäten gäller byggnadsnämndernas tillsyn och tillämpning av enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet enligt regleringsbrev 43 och 44 del 1. Syftet är att ge en bild av hur det går för kommunerna med tillämpningen av enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet och vilka svårigheter det kan finnas att tillämpa lagen samtidigt som den ger ett underlag för underlag för fortsatt planering av länsstyrelsens tillsynsvägledning. Sammanfattning av Skåne län Skåne län har invånare på en yta av km2. Alla länets 33 kommuner har svarat på enkäten. Resurser och organisation Har er kommun någon tjänsteman, eller funktion, med uttalat ansvar för de övergripande tillgänglighetsfrågorna? Ja (uppge namn/funktion och kontaktuppgifter) 2. Nej 22

23 Finns det ett funktionshinderråd eller motsvarande i er kommun? Ja, och byggnadsnämnden samarbetar med den 2. Ja, men byggnadsnämnden samarbetar inte med den 3. Nej, det finns inget sådant Hur säkerställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om tillgänglighet i bygglovsskedet? Vi har en certifierad sakkunnig inom byggnadsnämnden 3 2. Vi har en certifierad sakkunnig inom kommunen Vi har handläggare med utbildning inom området (ange utbildning) 4. Vi har handläggare med erfarenhet inom området (ange vilken erfarenhet) 5. Vi anlitar extern sakkunnig 1 6. Vi samverkar med annan kommun (ange vilken kommun) 7. Annat, nämligen 11 23

24 3. Vi har handläggare med utbildning inom området (ange utbildning) tillgänglighetsrådgivare Funktionshinderkunskap - leg. arbetsterapeut med vidareutbildning i bland annat samhällsplanering. LTH Bostäder för funktionshindrade LTH Design för alla - framtidens bostäder för äldre. Boverkets seminarier och utbildningar kring ny lagstiftning och byggregler. Utbildning inom bygglovshandläggning Bygglovhandläggarutbildning Arkitekt Ettårig tillgänglighetskonsultutbildning Diverse kurser, olika för olika handläggare Tillgänglighetsutbildning Enstaka kurstillfällen som Kommunförbundet Skåne anordnat 4. Vi har handläggare med erfarenhet inom området (ange vilken erfarenhet) Tillgänglighetsstrategen har sedan 1991 drivit och byggt upp en kunskapsbank tillsammans med tillgänglighetsrådet och grankommunernas tillgänglighetsrådgivare kring behoven av tillgänglighet och användbarhet i offentliga lokaler, arbetslokaler och allmän plats samt bostäder. Det har bl.a. resulterat i handledningsmaterial och temadagar i ämnet. Strategen har deltagit i ett antal stora projekteringar, skriver utlåtande inför bygglov, inventerat Enkelt avhjälpta hinder m.m. Deltagit i Samhällsbyggnads kompetensutbildningar. Mångårig kommunal erfarenhet av bygglovsgranskning samt konsultprojektering. BAB handläggare genomgått kurser och seminarier inom området Anställda med lång erfarenhet av bygglovshandläggning samt prövning av tekniska utformningskrav Handläggaren är arkitekt och har vid tidigare anställning ritat flera ny-, om- och tillbyggnader av äldreboenden. Samma person är även ansvarig för bostadsanpassningsbidrag. projekteringsvana från bostäder, arbetsplatser, skolor, offentlig verksamhet m.m. Arkitekt Tillgänglighetsrådgivare med lång erfarenhet Generell erfarenhet inom handläggning av bygglov Erfarenhet inom bygglovsgranskning och teknisk kontroll Byggnadsingenjör, högskoleutb., med flerårig erfarenhet av arbete med funktionskraven enligt BBR. Utfört bostadsanpassningar åt olika kommuner byggnadsinspektör Byggnadsingenjör med löpande fortbildning 6. Två kommuner samverkar, nämligen Örkelljunga och Åstorp. 7. Annat, nämligen 24

25 Handläggare med erfarenhet Ofta krävs yttrande från sakkunnig i samband med bygglovsprövning. Vissa projekt har extern sakkunnig tagit in för att få någon utifrån och som intygar. Mallar Följer BBR:s anvisningar och boverkets rekommendationer från WEBseminariet i samband nya PBL. Ideellt arbete från representant i handikapprådet i vissa ärenden krävs sakkunnigintyg angående tillgängligheten Exploatören tar in sakkunnig för utredning Vi kräver ofta tillgänglighetsutredningar och ibland även utlåtanden från certifierat sakkunniga. SBK har två tillgänglighetsrådgivare anställda Vi kan konsultera konsult för vissa ärenden till byggnadsnämnden. Ibland kräver vi att sökande tar in sakkunnig i vissa ärenden. Hur säkerställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om enkelt avhjälpta hinder? Vi har en certifierad sakkunnig inom byggnadsnämnden Vi har en certifierad sakkunnig inom kommunen 3. Vi har handläggare med utbildning inom området (ange utbildning) 4. Vi har handläggare med erfarenhet inom området (ange vilken erfarenhet) 5. Vi anlitar extern sakkunnig 2 6. Vi samverkar med annan kommun (ange vilken kommun) 5 7. Annat, nämligen 3. Vi har handläggare med utbildning inom området (ange utbildning) Utbildad tillgänglighetsrådgivare tillgänglighetsrådgivare 25

26 Ingen formell utbildning men utbildning av certifierade sakkunniga Dialog i nämnden med bygglovschef och tillgänglighetsstrateg Utbildning inom bygglovshandläggning deltagit i flertal seminarier inom området Bygglovhandläggarutbildning Arkitekt tillgänglighetsrådgivare med lång erfarenhet Se förra frågan Tillgänglighetsutbildning Enstaka kurser 4. Vi har handläggare med erfarenhet inom området (ange vilken erfarenhet) Lång erfarenhet av tillgänglighetsfrågor Tillgänglighetsstrategen har fått i uppdrag att samordna och redovisa behoven kring enkelt avhjälpta hinder men budgeteringen av åtgärder sker vid budgetdialogen mellan chefer och politiker. Mångårig kommunals erfarenhet av bygglovsgranskning samt konsultprojektering. BAB handläggare kurser och seminarium inom området Anställda med lång erfarenhet av bygglovshandläggning samt prövning av tekniska utformningskrav Arkitekt tillgänglighetsrådgivare med 15 års erfarenhet inom yrket Byggnadsingenjörsutbildning i kombination med kunskap inom PBL Byggnadsinspektör, se förgående fråga, samt att inom tekniska enheten arbetar flera personer - bl a gatu- och trafikingenjör och parkingenjör, som har viss utbildning (kortare kurser) och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor och enkelt avhjälpta hinder. byggnadsinspektör 6. Vi samverkar med annan kommun Åstorp och Örkelljunga Tillgänglighetsrådgivaren samråder ibland med kollegor i Helsingborg, Malmö, Sjöbo. Deltar även i riksomfattande nätverk. 7. Annat, nämligen Handläggare med erfarenhet Byggnadsnämnden deltar i inventeringar och dialoger med tillgänglighetsrådet. Deltar i temadagar, föreläsningar m.m. Ideellt arbete från representant i handikapprådet Vi kräver vid behov utlåtande från extern sakkunnig. Vi kan konsultera tillgänglighetskonsulten för vissa ärenden till byggnadsnämnden. Vi går fortlöpande kurser mm. 26

27 Hur ser det ut med resurser hos byggnadsnämnden, för att kunna arbeta med enkelt avhjälpta hinder? Vi har tillräckligt med resurser för att kunna uppnå goda resultat Vi hinner inte med allt som ska göras Vi har inte resurser för att arbeta med frågan Enkelt avhjälpta hinder Har byggnadsnämnden - sedan lagen trädde i kraft den 1 juli gjort en inventering av tillgänglighet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde? Ja, byggnadsnämnden har inventerat dessa (ev länk kan bifogas nedan) Det pågår ett arbete med att inventera dessa Vi planerar att inventera dessa (ange nedan när detta avses påbörjas samt avslutas) 4. Nej, byggnadsnämnden har inte inventerat dessa 1. Ja, byggnadsnämnden har inventerat dessa (ev länk kan bifogas nedan) Kommunala fastigheter tekniska nämnden har inventerat vissa byggnader och kommunägda hus men byggnadsnämnden har inte gjort någon egen inventering Dock inte alla fastigheter finns en inventering av kommunala lokaler som fastighetskontoret har utfört samt en som konsult utfört på publika affärslokaler i Höganäs, som ska mynna ut i en tillgänglighetsguide 27

28 delvis Driften har inventerat dessa. Kommunens fastigheter. Information riktad till fastighetsägare och handlare. Inte byggnadsnämnden men inventering har gjorts i särskilt projekt där extern konsult och byggnadsinspektören medverkade. Åtgärdsplan upprättades. 3. Vi planerar att inventera dessa (ange nedan när detta avses påbörjas samt avslutas) Vet ej om inventering skett, om inte bör det göras relativt omgående. kommunen har inventerat lokaler som används för kommunal verksamhet. Har byggnadsnämnden - sedan lagen trädde i kraft den 1 juli gjort en inventering av tillgängligheten på allmänna platser? Ja, byggnadsnämnden har inventerat dessa (ev länk kan bifogas nedan) 2. Det pågår ett arbete med att inventera dessa Vi planerar att inventera dessa (ange när detta avses påbörjas och avslutas) 4. Nej, byggnadsnämnden har inte inventerat dessa 1. Ja, byggnadsnämnden har inventerat dessa (ev länk kan bifogas nedan) tekniska nämnden har inventerat vissa stråk genom centralorten och åtgärdar dessa i samråd med tekniska förvaltningen den följer kommunala handikappsplanen, vid tex ombyggnader, nybyggnader och där behovet finns 2010 delvis delvis har driften gjort det, handlar om parker, gator och torg. Ständigt pågående arbete. Inte byggnadsnämnden men inventering har gjorts i särskilt projekt där extern konsult och byggnadsinspektören medverkade. Åtgärdsplan upprättades. 28

29 2. Det pågår ett arbete med att inventera dessa Revidering och uppdatering 3. Vi planerar att inventera dessa (ange när detta avses påbörjas och avslutas) SWECO (pågående) Har byggnadsnämnden fattat beslut om en åtgärdsplan, med utgångspunkt från inventeringarna, hur och när dessa enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade? Ja 2. Nej 1. Ja Åtgärderna finns beskrivna i inventeringen. men har inte hunnits med att slutföra Målsättningen, i handikapplanen ( 09/ 10) var att enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda under 2010 Tekniska nämnden gjorde det (finns ej längre) Beslut om åtgärder enligt åtgärdsplanen togs av kommunstyrelsen. Hur kan allmänheten anmäla bristande tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder till byggnadsnämnden? På pappersblankett 2. På vår hemsida Via en app 4. Via telefon 5. Via mail Annat, nämligen: 12 29

30 6. Annat, nämligen: Två olika sätt för synpunkter och felanmälan: Telefonkontakt med kommunens centrala kontaktcenter, KC, samt via hemsidan, LUKAS. Dessutom via utskott och råd, där handikapporganisationer ingår. Skriftligen Brev Felanmälan gator (ej specifikt EAH/byggnadsnämnden) Flikar-felanmalan/Felanmalan1/Felanmalan/ Via brev Via besök på öppet hus och vanliga brev Forum på hemsida Vid besök. På hemsidan finns information kring EAH samt länk till Boverkets hemsida och adresser och telefonnummer till bygglovavdelningen Besök Besök på samhällsbyggnadskontoret Har byggnadsnämnden skriftliga rutiner för hur ni tar emot och hanterar medborgares anmälningar om brister i tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder? Ja (skicka ev rutiner som ett svar på detta mail) 2. Nej Hur kan fastighetsägare och byggherrar få information om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder från byggnadsnämnden? Genom riktad information (ange hur/vad) 2. Genom information på vår hemsida (bifoga gärna länk) 3. Vid platsbesök 4. Genom arrangerade "kampanjer" (ange vad) 8 5. Annat, nämligen: 30

31 1. Genom riktad information (ange hur/vad) Brevutskick. Informationsmaterial. Brev ställda direkt till fastighetsägare. Information via handelsklubben/företagarträffar Boverkets broschyr ang enkelt avhjälpta hinder I samband med bygglov/startbesked ska tillgängligheten redovisas. Informations och inventeringsformulär för enkelt avhjälpta hinder skickas ut i aktuella ärenden. Boverkets informationsskrifter Brevutskick till större privata aktörer bland fastighetsägarna 2010 Boverkets broschyr 2. Genom information på vår hemsida (bifoga gärna länk) Gator/Framkomlighet/tillganglig-utemiljo/ Aktuella nyheter på startsidan eller Tillgänglighet: bostaderochoffentligalokaler/tillganglighet.4.733c4d9113d1efc66f1a8f. html EAH: byggaboochmiljo/bostaderochoffentligalokaler/ enkeltavhjalptahinder.4.e1e323d13d64f5a9642e8d.html Tillganglighetsradgivning/Tillgangliga-entreer/Sa-har-kantillgangligheten-forbattras/ Bygga/Enkelt-avhjalpta-hinder/ Stadsplanering--visioner/Tillganglighet/Enkelt-avhjalpta-hinder.html på hemsidan finns information kring EAH samt adresser och telefonnummer till bygglovavdelningen

32 4. Genom arrangerade kampanjer (ange vad) Temadagar, näringslivsmöten special erbjudande vid markering av trappor utomhus Vi har skickat ut information till verksamhetsutövare (publika) i hela kommunen Infomöte för större kommunala och privata aktörer bland fastighetsägarna 2010 Osby kommuns policydokument Bättre för alla 5. Annat, nämligen: Tidningen Lommaaktuellt som ges ut till alla hushåll i kommunen Vidarbefordrar information från Boverket Tillganglighetsradgivning/ Genom kontakt med bygglovsavdelningen Genom kontakta någon av våra bygglovshandläggare telefon och mejl Telefon eller besök Via telefon, via mail, vid besök Har byggnadsnämnden - efter 1 juli fattat beslut om åtgärdsföreläggande inom området enkelt avhjälpta hinder? Ja (antal) 2. Nej Ja (antal) ca 5 3 (det behövde dock inte gå så långt som till formellt föreläggande, innan det var åtgärdat. d.v.s. hot om föreläggande räckte. Fåtal 89 skrivelser till fastighetsägare med begäran om att åtgärda bristerna eller inkomma med åtgärdsförslag ca ett 10-tal 32

33 Har byggnadsnämnden fattat beslut om en policy eller liknande, för arbetet med tillgänglighet och/eller enkelt avhjälpta hinder? Ja 2. Nej 1. Ja Tillgänglighetsplan Tillgängliga Tomelilla antagen av kommunfullmäktige 2011 Rutinbeskrivning och handlingsplan har redovisats för nämnden, något formellt beslut finns inte Vi arbetar utifrån anmälanbasis Osby kommuns policydokument Bättre för alla Tillgänglighet Vilka handlingar begär byggnadsnämnden in för att kunna bedöma tillgängligheten i samband med bygglov/startbesked? Byggnadssektionsritning ar 2. Marksektionsritningar Planritningar Detaljritningar Fasadritningar Utlåtande från sakkunnig inom tillgänglighet 7. Annat, nämligen: 33

34 1. Byggnadssektionsritningar Bygglov (7 svar) Vid behov Vid större och nya ärenden i samband med bygglovsansökan Bygglovskedet 2. Marksektionsritningar Bygglov (3 svar) Bygglov vid behov Inför bygglov När aktuellt vid bygglovsprövningen efter behov Vid behov Vid stora höjdskillnader Vid större och nya ärenden i samband med bygglovsansökan Bygglovskedet 3. Planritningar Bygglov (7 svar) Inför bygglov Vid behov möblerade Alltid vid planritningar Bygglovskedet 4. Detaljritningar Bygglov vid behov startbesked bygglov (då det inte framgår av inlämnade ritningar) Vid behov, men sällan Ibland Samrådsskedet 5. Fasadritningar Bygglov (6 svar) Inför bygglov Ingår normalt alltid vid nybyggnation eller tillbyggnad Alltid vid bygglovsansökan Bygglovskedet 6. Utlåtande från sakkunnig inom tillgänglighet I vissa fall Bygglov Ibland Vid stora projekt Bygglov vid behov har ej behövs men skall i bygglov om behov finns I större projekt kan detta förekomma inför bygglov Vid komplicerade projekt I särskilda fall 34

35 startbesked (vissa fall) Endast vid större projekt Vid behov vid behov i kontrollplan om så behövs ibland, ganska sällan i de fall det bedöms behövas Beroende på ärende Yttrande från funktionshinderråd samt kontrollansvarig med kontrollplan ibland i vissa fall inom större projekt vid behov 7. Annat, nämligen: Markplaneringsritning Situationsplan (för entréförhållanden) Markplanering, situationsplan Punkt i kontrollplan Tillgänglighetsutredning där man går igenom lagkraven och dess uppfyllande i projektet. Bedöms också på plats vid slutsamråd. Om ej uppfyllt kan slutbesked nekas och byggnaden får inte tas i bruk. Tillgänglighetsplan vid nya större byggnationer. Alltid vid nya offentliga objekt. Har byggnadsnämnden någon gång krävt att en verifiering av tillgängligheten ska utföras av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, inför ett startbesked? Ja (ange vilken typ av ärende och typ av byggnad) 2. Nej 1. Ja (ange vilken typ av ärende och typ av byggnad) Offentliga byggnader, flerbostadshus Vid byggnation offentliga och publika lokaler Vi använder sakkunniga - alla är dock inte certifierade. Bygglov: Bad/simanläggning Centralstationen 35

36 Nämnden har inte krävt detta, men det kan vara det enklaste sättet för byggherren att redovisa att kraven uppfylls och det har har förekommit i större projekt. Handelsbyggnad Ny idrottsarena Bygglovsärende, ändrad användning från kontor till skola och liknande Vid större om- eller nybyggnation av i huvudsak publika lokaler. skolor Inte ännu. Men det kommer att bli aktuellt nu i höst då vi står inför bygglovprövningen av en ny stor skola i Hjärup. Flerbostadshus I samband med stora publika lokaler/anläggningar I samband med byggnation av Trygghetsboende Ja men inte inför startbesked utan i prövning av bygglovet Kontors- och personalbyggnad, förskola flyktingförläggning, ombyggnad skola, HVB-hem, idrottshall Har byggnadsnämnden någon gång, t ex genom en punkt i kontrollplanen, krävt att intyg från certifierad sakkunnig inom tillgänglighet ska redovisas för att styrka att tillgänglighetskraven har tillgodosetts? Ja (ange vilken typ av ärende och typ av byggnad) 2. Nej 1. Ja (ange vilken typ av ärende och typ av byggnad) Större komplexa publika byggnader, t.ex. arena mm. Samtliga byggnader där yttrande krävts in i samband med bygglovsprövningen Offentliga och publika lokaler samt flerbostadshus Byggnadsinspektören har krävt det vid större byggnationer offentliga byggnader (simhall, skola, kommunhus) Centralstationen Hövdingen 2, gruppboende Nämnden har inte krävt detta, men det kan vara det enklaste sättet för byggherren att redovisa att kraven uppfylls och det har har förekommit i större projekt. Komplicerade projekt Finns i kontrollplan men egenkontroll Om det är beslutat i bygglovet 36

37 i alla fall där utredning begärts inför startbesked Bygglovsärende, nybyggnad, Galleria Boulevard, vid två tillfällen (bland annat biografdelen) se föregående svar, kontrollplanen fastställs i startbeskedet. skolbyggnad Inte ännu, men det kommer sannolikt att bli så när det gäller den blivande skolan i Hjärup - se förgående fråga. Seniorboende och flerbostadshus Alltid vid offentliga byggnader samt vid större objekt. Där det krävs vid ny- och ombyggnad samt ändrad användning har vi alltid med det som en punkt i kontrollplanen Förskola flyktingförläggning, ombyggnad skola, HVB-hem, idrottshall Har byggnadsnämnden en avstämning tillsammans med kontrollansvarig och certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, kring tillgänglighetsfrågorna i samband med slutsamråd? Ja 2. Nej Goda exempel och kommande tillsynsvägledning Har ni goda exempel på arbetsmetoder och förhållningssätt till frågor om tillgänglighet och/eller enkelt avhjälpta hinder - dela gärna med er genom en kort beskrivning, bifogad handling eller länk till kommunens hemsida. Ja ett dokument framtaget efter samarbete med flera kommuner Under år inventerades enkelt avhjälpta hinder. Underlaget sammanställdes i två planer en för kommunens offentliga lokaler och en för allmän plats. Underlaget blev två planer som följs upp 2 gånger om året för att hålla frågorna och åtgärderna aktuella. De offentliga lokalerna har vi åtgärdat sedan 2009 och är snart klara med planen men det dyker upp nya hinder. Allmän plats har vi inte kommit så långt med. Man har valt att åtgärda när man gör stora gatuprojekt. Inför bygglov redovisas i utlåtandet även hindren som är enkelt avhjälpta. Enligt handläggningsrutinen gör kommunens bygglovshandläggare en bedömning om det finns behov av en tillgänglighetsgranskning externt. 37