Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga

Transkript

1 FHN Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga

2 FHN Sammanfattning Enligt FN:s barnkonvention artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Att förbättra barns hälsa och skapa ett samhälle där alla barn har samma möjligheter är angeläget för att uppnå jämlik och jämställd hälsa. I november 2012 beslutade Kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom samt att en förstudie kring barnfattigdom i Karlskoga ska genomföras. Sverige har inget officiellt sätt att mäta fattigdom på vilket gör att det finns varierande mätmetoder. För att mäta ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga används framförallt Rädda Barnens sammansatta mått. I Karlskoga definieras därför begreppet ekonomiskt utsatta barn och unga/barnfattigdom som: Barn och unga som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer som har fått försörjningsstöd någon gång under året. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv. Ekonomiskt utsatta barn utvecklas sämre och har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa. Barnen deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviter, har svårt att upprätthålla relationer med jämnåriga och lämnar i genomsnitt grundskolan med lägre betyg än andra barn. År 2012 levde 12,1 % av barnen i Karlskoga i ekonomisk utsatthet vilket motsvarar närmare 670 barn. Andelen ekonomiskt utsatta barn har ökat de senaste åren. I Rädda Barnens senaste rankning av landets 290 kommuner hamnar Karlskoga på plats 168 gällande andel barn i ekonomisk utsatthet. I likhet med Sverige är andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar i Karlskoga överrepresenterade vad gäller ekonomisk utsatthet. Det är vanligare att små barn i åldrarna 0 5 år lever i ekonomiskt utsatthet. Det finns en geografisk ojämlikhet över andel ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga med främst tre bostadsområden som är extra utsatta. Socioekonomiska livsvillkor har betydelse för hälsan och föräldrars sysselsättningsgrad återspeglar sig i deras barns hälsa. Andelen arbetslösa har det senaste året ökat något i Karlskoga. De flesta eleverna i Karlskoga kommun anger att de mår bra och att de ser ljust på framtiden. Det finns dock en skillnad när det gäller kön där fler killar mår bättre, ser ljusare på framtiden och där tjejerna upplever mer stress, ängslan och oro än pojkar. I Karlskoga finns idag pågående insatser för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer. Insatser som riktar sig till föräldrar i form av föräldrastöd, möjlighet till självförsörjning och heltid, men också insatser som riktar sig till barn och unga i form av kostnadsfria aktiviter, arrangemang samt stöd och rådgivning.

3 FHN Innehållsförteckning 1. Inledning Politiska beslut Styrdokument Definition Syfte Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar Vad är ekonomisk utsatthet bland barn och hur mäter man? Absolut fattigdom Relativ fattigdom Materiell standard Rädda barnens mått Orsaker till ekonomisk utsatthet Hur påverkas barn av ekonomisk utsatthet? Hälsa Utbildning Fritid Funktionsnedsättning Ekonomisk utsatthet bland barn, nationellt och internationellt Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga Ekonomisk utsatthet Bostadsområdesnivå Vräkning Ekonomiska och sociala förutsättningar Kontantmarginal Hälsa Fysisk aktivitet Skola Kompetenta familjer Insatser för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer Insatser i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn Exempel på insatser som bedrivs i Karlskoga Utvecklingsbehov Avslutande diskussion Referenser... 28

4 1. Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras. För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv[1]. Ekonomisk utsatthet bland barn är en nationell viktig fråga som regeringen särskilt lyfter fram inom ramen för barnrättspolitiken. I Sveriges senaste granskning av FN:s barnrättskommitté hur man lever upp till sina åtaganden i barnkonventionen uttryckte kommittén oro över ekonomiskt utsatta barn och de stora skillnader som finns mellan olika kommuner samt stadsdelar. En av kommitténs rekommendationer till Sverige var att vidta åtgärder för att säkerhetsställa att barn inte lever i ekonomisk utsatthet oavsett var de är bosatta [2]. Ekonomisk utsatthet bland barn har under flera år varit ett omdebatterat ämne. Det finns delade meningar om ekonomisk utsatthet bland barn överhuvudtaget existerar i Sverige, vad begreppet innefattar samt vilka åtgärder som anses lämpliga. Att mäta ekonomisk utsatthet är komplext. I både svensk och internationell forskning där effekter av ekonomisk utsatthet studerats konstaterar man att det är svårt att särskilja ekonomisk utsatthet från andra riskfaktorer. Ekonomisk utsatthet bland barn mäts också utifrån föräldrars resurser och det är inte självklart hur dessa fördelas inom familjen [3]. Trots delade meningar om definition, orsaker och effekter har inte alla barn idag samma möjligheter som de flesta andra barn i Sverige. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde barn år 2011 i ekonomisk utsatthet, vilket motsvarar ca 12 procent av alla barn i Sverige [4]. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv och ses allmänt som en riskfaktor i barns liv. Barn som växer upp under sämre sociala och ekonomiska förhållanden har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa [3], barnens fritid påverkas av att inte ha samma möjligheter till att delta i olika sammanhang [5] och det blir svårt att upprätthålla relationer med jämnåriga [6]. 1.2 Politiska beslut I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom samt att barnfattigdomen i Karlskoga skall minska och på sikt avskaffas. I samma beslut uppdrog kommunfullmäktige kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring barnfattigdom i Karlskoga [7]. Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att genomföra en förstudie kring barnfattigdom i Karlskoga. Arbetet med att ta fram förstudien samordnas utifrån folkhälsonämndens uppdrag kring jämlik och jämställd hälsa [8]. 4

5 1.3 Styrdokument Karlskoga kommuns övergripande ambition i Vision 2020 är att ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga. Att vara möjligheternas stad, där du som enskild individ, oavsett bakgrund eller kön kan göra skillnad, får lyckas och enkelt kan samverka med andra, erbjuder attraktiva boenden och miljöer och upplevs som en trygg och säker stad [9] För att nå ambitionen i Vision 2020 har Karlskoga kommunövergripande mål. Ett av dessa mål är att kommunen prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skyddsoch riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. [10] Ekonomiska och sociala förutsättningar är ett prioriterat område i den barn- och ungdomspolitiska policyn i Karlskoga och Degerfors kommuner. Policyn utgör en gemensam plattform, samt tydliggör den politiska viljeinriktningen och strategierna för det övergripande barn och ungdomspolitiska arbetet i kommunerna [11]. Tillsammans med Örebro läns landsting har kommunerna undertecknat ett folkhälsoavtal för åren med syfte att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen och med åtagande om att prioritera insatser för att främja barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor. I avtalet uttalas även att kommunerna ska prioritera barnfattigdom i det lokala folkhälsoarbetet [12]. 1.4 Definition Begreppet ekonomiskt utsatta barn och unga/barnfattigdom definieras i Karlskoga: Barn och unga som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer som har fått försörjningsstöd någon gång under året [13]. 1.5 Syfte Syftet med denna förstudie är att skapa ett underlag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Förstudien innehåller följande delar: Bakgrund till problematiken kring ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer. Kartläggning över förekomsten av ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga. Presentation av redan pågående insatser för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer i Karlskoga. 5

6 1.6 Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar Förstudien baseras på internationella- och nationella studier. Information har även hämtats ifrån jämförelsenätverket Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention samt ifrån tillhörande referensgrupp kring ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Det statistiska underlaget har till största del hämtats från olika statliga myndigheters hemsidor. Statistik kring barn och ungas självrapporterade hälsa är lokal data från Örebro läns landstings enkätundersökningen Liv och hälsa ung. För att visa skillnader i livsvillkor har statistik med andel ekonomiskt utsatta barn på bostadsområde enligt NYKO 4 beställts från Statistiska Central Byrån (SCB). Statistiken som används är den senast redovisade och för viss data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år. Vad gäller samband mellan självupplevd hälsa och andra bakgrundsfaktorer har utgångspunkt tagits ifrån Örebro läns landsting rapport Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Resonemangen bygger här på antagandet att om ett samband är klarlagt på till regional nivå så är det också stor sannolikhet att samma förhållande även gäller i Karlskoga. De indikatorer som beskrivs i denna rapport är ett urval av tillgänglig statistik som kan beskriva området. Med barn enligt FN:s konvention om barnets rättigheter menas varje människa under 18 år, benämningen unga har lagts till för att representera ålder enligt FN:s definition av barn. Statistik som presenterar andel ekonomiskt utsatta barn avser därför åldern 0-17 år. För att undersöka vilka pågående insatser och aktiviteter som görs i Karlskoga har Netigate enkätverktyg använts. Enkäten skickades till olika verksamheter inom kommunen samt externa aktörer i Karlskoga. 2. Vad är ekonomisk utsatthet bland barn och hur mäter man? Ekonomisk utsatthet bland barn även kallat barnfattigdom är idag ett omdiskuterat begrepp. Orsaken är oftast att det jämställs med det fattigdomsbegrepp som används för att beskriva barns situation i utvecklingsländer. Sverige är ett välfärdssamhälle och ur det perspektivet är en vanlig definition på fattigdom bristande ekonomiska resurser som leder till att en individ inte kan leva enligt den standard som majoriteten av befolkningen lever efter. Det handlar alltså inte bara om överlevnad, som att ha mat för dagen, kläder och någonstans att bo. Det handlar snarare om att inte ha samma ekonomiska möjligheter, att inte kunna delta i det sociala livet eller känna oro eller skam i vardagen. Det är inte bristen på pengar i sig som är det viktiga, utan att bristen på pengar gör att den som är fattig hamnar utanför den sociala gemenskapen, antingen av andra eller genom sig själv [14]. Sverige har inget officiellt sätt att mäta fattigdom på vilket gör att det finns många varierande mätmetoder. Olika mått fångar olika aspekter av 6

7 den ekonomiska utsattheten bland barn och hur man mäter beror i huvudsak på vilket synsätt man har [15]. Att mäta barns ekonomiska situation är komplext då den ekonomiska utsattheten oftast mäts utifrån föräldrarnas resurser och det är inte självklart hur resurserna fördelas inom familjen. För familjer med begränsad ekonomi visar både svenska och internationella studier att föräldrar i högre grad prioriterar sina barns materiella behov framför sina egna [3]. 2.1 Absolut fattigdom Ett begrepp som ofta förekommer inom debatt och forskning är absolut fattigdom. Absolut fattigdom innebär att man kan identifiera en brytpunkt när en individ blir fattig. Ett exempel är att utgå från en fast norm, t.ex. riksnormen för försörjningsstöd 1 där hushåll som hamnar under denna är fattiga. Absolut fattigdom är konstant över tid och geografisk plats, saknar individen grundläggande behov så som mat, kläder och bostad är personen fattig, oavsett var och när man mäter. Även inkomststandard är ett så kallat absolut mått som utgår från hushållets disponibla inkomst. Det absoluta måttet innebär dock att alla människor antas ha samma behov och tar endast hänsyn till de grundläggande behoven [16]. 2.2 Relativ fattigdom Ett annat vanligt begrepp som förekommer inom debatt och forskning är relativ fattigdom. Relativ fattigdom innebär att en individ jämförs med den allmänna levnadsstandarden vilket innebär att fattigdomen skiljer sig åt över tid och geografisk plats. Ett exempel är EU:s mått där man definierar fattigdom för hushåll som har disponibel inkomst under 60 procent av landets medianinkomst 2. Fördelen med detta mått är att den fångar inkomstskillnader medan nackdelen är att måttet inte säger någonting om individens utgifter utan mäter bara inkomsterna [16,4]. 2.3 Materiell standard Ett alternativ till att mäta ekonomisk utsatthet i termer av inkomst är att mäta konsumtionsnivå, exempelvis genom uppgifter om trångboddhet, sparade medel eller innehav av bil. Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning om levnadsförhållanden (ULF) är ett exempel på denna typ av mätning. En nackdel med detta mått är att ekonomiska problem inte bara kan uppkomma via brist på resurser utan också genom en för hög konsumtion. SCB genomför även Barn ULF där liknande frågor ställs till barn. Frågor som bland annat innefattar om barnen har råd att följa med kompisar på olika evenemang och om de har råd att köpa samma saker som sina kompisar. Måttet kan sägas mäta relativ fattigdom bland barn då det relaterar till den konsumtionsnivå som kamraterna har [14]. 1 Tillsammans med skäliga kostnader för vissa behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. 2 Medianvärdet för sammanräknad förvärvsinkomst för personer Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan. 7

8 2.4 Rädda barnens mått Som tidigare nämnts visar forskning att det är svårt och problematiskt att med något enstaka mått belysa ett så pass brett och komplext fenomen som ekonomisk utsatthet. Tapio Salonen är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och har på uppdrag av Rädda Barnen utvecklat ett mått för att kunna följa ekonomisk utsatthet bland barn och unga över tid, på både nationell och kommunal nivå. Måttet består av två oberoende indikatorer som valts ut för att belysa barns och deras familjers ekonomiska levnadsvillkor [4]. De två oberoende indikatorerna är: Barn i familjer med låg inkomststandard Barn i familjer med försörjningsstöd. Låg inkomststandard Inkomststandard är ett mått på huruvida ett hushålls disponibla inkomster (efter skatt och eventuella bidrag) räcker till nödvändiga utgifter. Inkomststandarden 1,0 innebär att inkomsterna precis räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. De hushåll som har inkomststandard 1,0 eller lägre har så kallad låg inkomststandard. För år 2011 innebar inkomststandard 1, kronor/månad i disponibel inkomst för ett hushåll med en vuxen och ett barn. För en familj med två vuxna och två barn innebar den kronor/månad [4]. Försörjningsstöd Det andra delmåttet, försörjningsstöd består av två delar: en så kallad riksnorm och en ersättning för boendekostnader och andra skäliga utgifter. Till skäliga utgifter hör hushållsel, läkarvård, arbetsresor och fackföreningsavgift, förutsatt att dessa utgifter godkänns av socialtjänsten [4]. Riksnormen år 2012 var för en ensamstående förälder med två barn på 11 och 15 år kr. För sammanboende med två barn på 11 och 15 år var riksnormen kr [17]. 3. Orsaker till ekonomisk utsatthet Skillnaden i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är stora och hälsogapet mellan olika sociala grupper har ökat sedan 1980-talet. I Sverige som i övriga världen pågår en urbanisering där delar av befolkningen flyttar från glesbygden till storstäder. I urbaniseringens spår sker en segregation i städerna som till hög grad påverkas av inkomstskillnader mellan olika områden [18]. Benämningen segregation används ofta för att uppmärksamma ett fysiskt avstånd mellan områden där det finns koncentrationer av olika befolkningsgrupper. Etnisk boendesegregation handlar om nationalitet, geografiskt ursprung, religion m.m. Socioekonomisk boendesegregation handlar om utbildning, inkomst, yrke m.m. När det gäller etnisk och socioekonomisk boendesegregation uppträder dessa ofta samtidigt, exempelvis är det vanligt att olika grupper av utrikesfödda är överrepresenterade i vissa områden samtidigt som de har en dålig ekonomi. Det gäller speciellt nyanlända invandrare som vid an- 8

9 komst ofta saknar materiella resurser, socialt kontaktnät samt kunskap om landets samhälle och språk. Invandrare och andra minoritetsgrupper väljer ofta att bosätta sig i närheten av andra med samma etniska ursprung. Konsekvensen av boendesegregation på strukturell nivå är att utsatta grupper i samhället så som ekonomiskt utsatta, invandrare samt arbetslösa samlas i vissa bostadsområden [19]. Den ekonomiska krisen i början av talet drabbade barnfamiljer och ensamstående föräldrar hårt. Barnfamiljer är överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta hushåll i Sverige. Då barn inte ansvarar för sin egen försörjning riktas fokus mot föräldrar när det gäller förklaring till varför ekonomisk utsatthet bland barn existerar. Att ha en inkomst är en förutsättning för att kunna försörja sig och sina barn. Oftast är det löner från föräldrarnas förvärvsarbeten som utgör grunden för familjens inkomster, men även inkomster i form av barnbidrag, socialförsäkringsskydd, bostadsbidrag och underhållstöd till ensamstående föräldrar. Socialförsäkringssystemet som grundar sig på tidigare inkomst kräver dock att man tidigare haft en inkomst. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till. Det kan exempelvis bero på ofrivilligt deltidsarbete, låg lön, bristande arbetsförmåga, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning [15]. Under barns uppväxt förändras oftast familjens inkomster på grund av att familjesituationen förändras. Under småbarnsåren är deltidsarbete vanligt vilket ger en lägre inkomst. Ekonomin blir därför ofta sämre under denna period. Fler barn i familjen är en faktor som ofta försämrar ekonomin. Ju fler syskon ett barn har desto större är risk att de hamnar i ekonomisk utsatthet. Civilstånd är också av betydelse för familjens ekonomi. Ogifta löper större risk jämfört med gifta att hamna i ekonomisk utsatthet. Ensamstående har inte samma stordriftsfördelar som gifta eller sammanboende. En separation eller skilsmässa förändrar vanligtvis de ekonomiska förutsättningarna för de vuxna och därmed även för barnen i en familj [15]. Bristande hälsa och bristande arbetsförmåga kan göra att föräldrar får svårare att ta plats och att behålla sin plats på arbetsmarknaden. Det kan vara utifrån en längre sjukskrivning eller att man lever med en funktionsnedsättning. Även en låg utbildning eller ingen utbildning alls kan göra att det är svårt att få arbete eller ett arbete med en rimlig ersättning. Diskriminering på arbetsmarknaden kan också göra att en familj blir ekonomisk utsatt, exempelvis genom att leva som ensamstående, på grund av kön eller av att komma från ett annat land [15]. 4. Hur påverkas barn av ekonomisk utsatthet? 4.1 Hälsa Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv och ses allmänt som en riskfaktor i barns liv. Av flera skäl är det dock svårt att fastslå vilka följder det får för barnen. Följderna kan dels vara kort eller långsiktiga och orsaksambanden mellan den ekonomiska utsattheten och en viss tänkbar effekt kan vara svår att klargöra. Trots 9

10 detta är den övergripande slutsatsen från forskningen att ekonomisk utsatthet har en negativ påverkan [3]. Ekonomiskt utsatta barn utvecklas sämre och har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa där familjens ekonomiska situation skapar en stress och oro i vardagslivet [3]. Skillnader mellan barns hälsa i familjer med höga respektive låga inkomster är stora. Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen som andra barn. Barn till föräldrar med hög socioekonomisk status har procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus jämfört med barn vars föräldrar har låg socioekonomisk status [20]. Utöver en ekonomisk stress bland ekonomiskt utsatta familjer så kan ekonomiska resurser vara ett hinder för att agera hälsofrämjande då exempelvis mödrar med försörjningsstöd upplever att de inte har råd med tillräckligt näringsrik kost. Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd har en större risk för missbruk och självmordsförsök [20]. Förutom våld mellan föräldrar är dålig ekonomi den största riskfaktorn för kroppslig bestraffning av barnen [22]. Vad gäller relationer till andra barn kan barns ekonomiska utsatthet få sociala följder. Det kan handla om kläder som en viktig statusmarkör och där brist på moderiktiga kläder kan leda till mobbning [3]. Enkätundersökningen Ung röst i Sverige visar att drygt vart femte barn känt sig mobbad eller kränkt någon eller många gånger under det senaste året och där 7 procent anger att anledningen är barnfattigdom [23]. 4.2 Utbildning Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk bakgrund och barns grundskolebetyg. Barn som växer upp med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn [19]. För barn i skolåldern kan ekonomisk utsatthet få negativa konsekvenser i form av att barnen ofta uttrycker oro, har magont inför skolan och är missnöjda med sina skolprestationer. Enkätundersökning Ung röst i Sverige visar att 13 procent av barnen under det senaste året oroat sig över att familjens pengar inte ska räcka till [23]. I skolan använder barnen strategier för att inte framstå som ekonomiskt utsatta. Utifrån intervjuer med ekonomiskt utsatta barn och ungdomar om hur de hanterar sin vardag och hur de ser på sig själva, framkommer det att det är svårt att upprätthålla relationer med jämnåriga, eftersom de ibland utesluter sig från sociala sammanhang av ekonomiska skäl. De upplever ofta skamkänslor inför sin situation och utsattheten blir något de döljer i skolan och bland jämnåriga [6]. Artikel 12 i Barnkonventionen lyfter vikten av att barnet får sin röst hörd i frågor som berör dem. För barn och unga kan det handla om inflytande och delaktighet i skolan, i hemmet och i föreningslivet [24]. Förutom att det är en rättighet för unga att delta i beslut som rör deras vardag är det också viktigt att ungas kunskaper, synpunkter och erfarenheter tas tillvara [25]. Materiell brist i form av utrustning och ekonomiska bidrag har visat sig påverka barns delaktighet i skolan med resultat att ekonomiskt utsatta barn fått sämre möjligheter i skolarbetet och fått avstå från gemensamma aktiviteter [3]. 10

11 4.3 Fritid Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor och kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga [26]. Andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter, vilket kan vara en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap [27]. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviter [28]. Fritiden påverkas av familjens ekonomiska utsatthet exempelvis genom att barnen inte har råd att delta i aktiviteter som de är intresserade av [3]. När det gäller ansökningar hos den ideella organsationen Majblomman från föräldrar till ekonomiskt utsatta barn, är fritidsaktiviteter det som föräldrar önskar alla mest att kunna ge sina barn [29]. 4.4 Funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning i Sverige har sämre levnadsvillkor än övriga befolkningen. Det gäller inom såväl ekonomi som hälsa, arbete och utbildning. Dålig hälsa är mer än tio gånger så vanligt bland personer med funktionsnedsättning och beror på diskriminering, negativa attityder och bristande tillgänglighet i samhället. Det gör att personer med funktionsnedsättning har sämre möjligheter att vara delaktiga, självständiga och att få inflytande över sin vardag [30]. Barn med funktionsnedsättning har en ekonomisk utsatt situation där det är vanligare att föräldrar till barn med funktionsnedsättning har svårt att klara löpande utgifter. Barn med funktionsnedsättning är därför en extra utsatt grupp som förutom en ekonomisk utsatthet också är mer drabbade av mobbning, trivs sämre i skolan och har en sämre framtidstro [31]. 5. Ekonomisk utsatthet bland barn, nationellt och internationellt I Sverige har ekonomisk utsatthet bland barn uppmärksammats som en effekt av den ekonomiska kris som inleddes i början av talet. Krisen ledde till en snabbt ökad ekonomisk sårbarhet bland svenska hushåll och en välfärdsutveckling som utmärkts av ökade inkomstskillnader där skillnaderna mellan de med högst respektive lägst inkomster fortsätter att öka [14]. Rädda Barnen har sedan år 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom visar att många barn alltjämt växer upp i ekonomiskt fattiga familjer. I årsrapporten från 2013 som baseras på siffror från 2011 visas en generell minskning av ekonomiskt utsatta barn med 0,6 procentenheter till 12,1 procent i Sverige. Det är stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet jämfört med barn till föräldrar som är födda i Sverige. Förutom utländsk bakgrund är ensamstående förälder en faktor som ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden [4]. Rädda Barnens fattigdomsdefinition mäter hur många barn och familjer som hamnar under en absolut fattigdomsgräns. EU:s definition av risk för fattigdom är däremot ett mått på relativ fattigdom som tittar på hur stor andel av 11

12 hushållen som har lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten i landet. Barnfattigdomen i Sverige har enligt EU:s definition ökat. År 2011 var det 14 procent av befolkningen som hade en inkomst under gränsen för risk för fattigdom [32]. Ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige generellt mycket bra till. Unicef har i sin rapport Report Card 10, Measuring Child Poverty från 2012 undersökt barnfattigdom i industrivärlden. Sverige hamnar på en åttondeplats när det gäller andelen barn som lever under den nationella fattigdomsgränsen, som definieras som lägre än 50 procent 3 av medianinkomsten. Dock har Sverige i ett nordiskt sammanhang den högsta siffran med 7,3 procent av barn i relativ fattigdom [33]. 6. Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga För att mäta ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga används Rädda Barnens mått som är uppbyggt av två oberoende indikatorer. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll består därför av barn i familjer med låg inkomststandard och/eller barn i hushåll med försörjningsstöd. 6.1 Ekonomisk utsatthet År 2003 levde 9,6 % av barnen i Karlskoga i ekonomiskt utsatta hushåll. År 2012 är siffran 12,1 % vilket motsvarar närmare 670 barn. I diagram 1 ses andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Karlskoga kommun samt Örebro län år 2003 till år I Karlskoga har andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet ökat under de senaste åren medan andelen i länet generellt har sjunkit. Diagram 1. Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll i Karlskoga kommun samt i Örebro Län år (källa: Folkhälsomyndighetens databas, 2014) procent av medianen är en indikator på fattigdom och används enligt överenskommelse i alla EU länder. EU börjar dock successivt tillämpa 50 procentgränsen. 12

13 I Rädda Barnens senaste rankning av landets 290 kommuner hamnar Karlskoga på plats 168 över andel barn i ekonomisk utsatthet, vilket är en försämring sedan föregående år då Karlskoga hamnade på plats 141 [4]. I diagram 2 ses Karlskoga kommun i jämförelse med riket och 5 andra kommuner 4. Karlskoga ligger på samma andel ekonomiskt utsatta barn som i riket och på en andra plats bland kommunerna. Diagram 2. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll år 2012 bland jämförbara kommuner (källa: Folkhälsomyndighetens databas, 2014). I diagram 3 kan man se att i Karlskoga kommun återfinns 6,3 % av barnen med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll medan 32,5 % av barnen med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Det har skett en ökning bland barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll sedan år Diagram 3. Andel barn med utländsk respektive svensk bakgrund som lever i ekon miskt utsatta hushåll i Karlskoga kommun (källa: Folkhälsomyndighetens databas 2014). 4 Jämförbara kommuner är hämtat från kommun och landstingsdatabasen och baseras på strukturkostnad för kommunen, skattekraft och befolkningsstorlek. 13

14 Familjens sammansättning har stor inverkan på familjens ekonomiska situation. Generellt är det vanligare med ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar än barn till sammanboende föräldrar. Diagram 4 visar familjer med låga inkomster i Karlskoga från år 2006 till år I Karlskoga är det en högre andel ensamstående föräldrar med låga inkomster än sammanboende föräldrar. Diagram 4. Familjer med låga inkomster. Andel familjer med disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten (källa: Folkhälsomyndighetens databas 2014). Rädda Barnens fattigdomsmått är uppdelat i två delar, barn i familjer med låg inkomststandard och barn i hushåll med försörjningsstöd. I diagram 5 visas denna uppdelning i jämförelse med fem andra kommuner. I Karlskoga år 2011 levde 4.3 % av barnen i familjer med låg inkomststandard och 4,7 % i familjer med försörjningsstöd. 2,6 % av barnen levde i hushåll som både har låg inkomststandard och försörjningsstöd. Fördelningen mellan delmåtten kan ha flera förklaringar, exempelvis att olika kommuner har olika gränser för när man kan få försörjningsstöd. Diagram 5. Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer i Karlskoga kommun efter kategori av utsatthet år 2011 (källa: Rädda Barnen 2013). 14

15 När det gäller åldern på de barn som lever i ekonomisk utsatthet visar diagram 6 att det är vanligare att små barn i åldrarna 0 5 år lever i ekonomiskt utsatthet och att utsattheten minskar med stigande ålder. Liknande siffror finns på nationell nivå. Notera att här avser definitionen endast låg inkomststandard. Diagram 6. Andel barn som bor i familjer med låg inkomststandard uppdelat efter ålder år 2012 (källa: Max 18, 2014) 15

16 54 % av barnen i ekonomiskt utsatta familjer i Karlskoga är pojkar. 6.2 Bostadsområdesnivå År 2012 levde 12,1 % (666) barn i Karlskoga i ekonomisk utsatthet. Av dessa barn är 54 % pojkar. Figur 1 visar andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Karlskoga efter bostadsområde. Det skiljer 24 procentenheter mellan det bostadsområde som har lägst andel barn som lever i ekonomisk utsatthet med området som har högst. Barn i ekonomsikt utsatta hushåll Bostadsområdesnivå 2013 över 20 % % Figur 1. Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer i Karlskoga på bostadsområdesnivå år 2012 (källa: SCB, 2014), 16

17 47 % av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Karlskoga återfinns i de tre mest utsatta bostadsområdena. Figur 2 visar att ekonomiskt utsatta barn återfinns inom hela kommunen men att det finns det tre områden som är extra utsatta. I de tre områdena skiljer sig bakgrunderna något åt. I området med högst andel ekonomiskt utsatta barn är det en hög andel arbetslöshet och hög andel utlandsfödda föräldrar. I det mest centrala området är det en hög andel ensamstående och hög andel arbetslöshet medan det tredje området har en jämn fördelning mellan ensamstående, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund 5. I dessa tre utsatta områden i Karlskoga återfinns 47 % av samtliga barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Sedan 1990-talets början har inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna [17]. Figur 3 visar barn i hushåll som har inkomstandard > 2, det vill säga familjer med inkomster tillräckliga för att försörja två familjer. Det finns tre områden med en hög andel barn som lever i familjer med god ekonomi. Det man kan se utifrån figur 2 och 3 är att i många av de ekonomiskt utsatta områdena finns det också många barn och familjer med god ekonomi. Barn i ekonomsikt utsatta hushåll på bostadsområdesnivå år över 20 % % % 0-10 % Barn i hushåll med god ekonomi på bostadsområdesnivå år över 10 % 5 10 % 0 5 % Möckeln Möckeln Figur 2. Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer i Karlskoga på bostadsområdesnivå år 2012 (källa: SCB, 2014) 6.3 Vräkning Figur 3. Andel barn i familjer med god ekonomi i Karlskoga på bostadsområdesnivå år 2012 (källa: SCB, 2014) 5 Bakgrundsvariablerna baseras på familjer med låg inkomststandard. 17

18 6.3 Vräkning Att få börja sitt vuxna liv med skulder eller att tillsammans med sin familj bli vräkt är tufft och för en del barn är det verklighet. Även om det inte är många barn det handlar om i Karlskoga, så finns det några barn som är extra utsatta. År 2013 var tio barn 0-17 år i Karlskoga berörda av verkställd avhysning varav två inte verkställdes. 6 När det gäller skuld var det tre barn år 2013 med en skuld hos kronofogden. Barns skulder består främst av böter, ersättning till brottsoffermyndigheten, skadestånd och skatter. 6.4 Ekonomiska och sociala förutsättningar Föräldrars ekonomiska situation påverkar i hög grad barn och ungas livsvillkor. Att föräldrar har jobb och försörjning är en viktig förutsättning för hur familjens tillvaro ser ut [34]. Diagram 7 visar att andelen arbetslösa i Karlskoga har ökat från 9,1 % till 9,9 % det senaste året. Utvecklingen i länet är liknande. Diagram 7. Andel arbetslösa individer mellan 20 och 64 år som antingen är öppet arbetslösa eller i någon form att åtgärd (källa: Folkhälsomyndighetens databas, 2014). Arbetslöshet hänger ihop med flera faktorer och en utav dem är utbildning. Högre utbildning ger färre hälsorisker i arbetslivet, ökade möjligheter till bättre jobb, högre inkomster, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. En högre utbildning minskar dessutom de fysiska och psykiska riskerna för ohälsa längre fram i livet. Mekanismerna bakom detta är att en högre utbildning rustar människor att tillgodogöra sig information, att omsätta den till handling och att enklare göra hälsosamma val. Samtidigt finns det ett ekonomiskt utrymme att upprätthålla dessa vanor [34]. 6 När Kronofogden verkställer en avhysning är det inte ovanligt att man kommer till en övergiven lägenhet. Detta gäller även när barn är berörda 18

19 Diagram 8 visar att det är fler invånare i Karlskoga med högst gymnasial utbildning. Båda kategorierna med invånare i Karlskoga med högst gymnasial utbildning och invånare med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren. Diagram 8. Utbildningsnivåer i Karlskoga (ålder 25-64) (källa: Kommun och landstingsdatabasen, 2014). 6.5 Kontantmarginal Ett annat sätt att beskriva de ekonomiska förhållandena i Karlskoga är med kontantmarginal som mått. Brist på kontantmarginal har betydelse både för hälsan och för individens och familjens möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor [34]. I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor år i Örebro län svarar 20 % nej på frågan om de på en vecka skulle klara av att skaffa fram kronor. 7 % av de tillfrågade har vid flera tillfällen de senaste 12 månaderna haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m. Det är en större andel kvinnor än män som har haft svårt att klara löpande utgifter. 6.6 Hälsa Upplevelsen av att må bra och ha en god hälsa är förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Socioekonomiska livsvillkor har betydelse för hälsan och föräldrars sysselsättningsgrad återspeglar sig i deras barns hälsa. De barn som har två föräldrar med arbete anger i högre utsträckning att de har en bra hälsa i jämförelse med dem som inte har någon förvärvsarbetande förälder [35]. 19

20 Diagram 9 visar att de flesta eleverna i Karlskoga kommun mår mycket bra/ bra. En större andel killar än tjejer anger att de mår bra. Tjejer anger mer stress, ängslan och oro än pojkar. Diagram 9. Andel flickor och pojkar som mår mycket bra/bra (källa: Örebro läns landsting, Liv och hälsa ung, 2014). Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till upplevelsen av en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. För barn spelar föräldrars arbetssituation in. Av de barn som har en eller ingen förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden [35]. Diagram 10 visar att de flesta barnen/ungdomarna ser ljust på framtiden men att det dock finns en andel barn som inte ser optimistiskt på framtiden. Utifrån ungdomarnas resultat finns en könsmässig skillnad, där pojkar har en något ljusare syn på framtiden. Diagram 10. Andel flickor och pojkar som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del (källa: Örebro läns landsting, Liv och hälsa ung, 2014). 20

21 6.7 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och hälsa har ett starkt samband och bäst hälsa anger de som tränar regelbundet. Sämst hälsa uppger de som tränar lite eller inte alls [35]. Fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga och är därför en viktig skyddsfaktor [26]. En skyddsfaktor för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter, vilket kan vara en värdefull insats som kan minska känsla av utanförskap och bidra till möjligheten att få nya vänner [27]. Diagram 11 visar att det har skett en ökning av deltagande i organiserad aktivitet bland alla årskurser förutom år 2 på gymnasiet där det istället har minskat. Pojkar deltar i större utsträckning i någon organiserad aktivitet än flickor. Diagram 11. Andel föreningsaktiva flickor och pojkar i Karlskoga kommun år 2011 och 2014 (källa: Örebro läns landsting, Liv och hälsa ung, 2014). 6.8 Skola Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan och hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa [35]. I Liv och hälsa ung frågar man barn och ungdomar hur de trivs i skolan och om de känner sig delaktiga och kan vara med och påverka i skolan. 21

22 18 % av flickorna och 12 % av pojkarna i årskurs 7 anger att de låg grad har kompisar i skolan att umgås med. Diagram 12 visar att ju äldre du blir desto bättre trivs du i skolan. När det gäller delaktighet visar diagram 13 att de finns skillnader gällande ålder och kön. I skolår 9 och år 2 på gymnasiet är det mindre än hälften av eleverna som upplever att de kan vara med att påverka arbetet i skolan. Diagram 12. Andel flickor och pojkar som trivs mycket/ganska bra i skolan (källa: Örebro läns landsting, Liv och hälsa ung 2014). Diagram 13. Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan (källa: Örebro läns landsting, Liv och hälsa ung, 2014). Att leva under ekonomisk stress påverkar barns vardagsliv och leder till att barn i ekonomiskt utsatta hushåll blir begränsade vilket bland annat är hämmande för barnets sociala utveckling [6]. I Liv och hälsa ung årskurs 7 anger 82 % av flickorna i Karlskoga att de har kamrater i skolan att umgås med, motsvarande siffra för pojkar är 88 %. I år 2 på gymnasiet höjs siffran något till 86 % hos flickor och 96 % hos pojkar. 22

23 Det som är viktigt i en familj är att visa kärlek samt ge värme oavsett familjens ekonomi 6.9 Kompetenta familjer Karlskoga och Degerfors kommuner har i samarbete med Örebro universitet arbetat med ett treårigt projekt kompetenta familjer för att utveckla och utvärdera det lokala familjestödet. Inom projektet har flera delstudier genomförts, bland annat i form enkäter samt intervjuer med föräldrar och ungdomar i Karlskoga och Degerfors. I enkätundersökningen framkommer det att 12 % av kvinnorna och 6 % av männen har en osäker månadsinkomst och att 35 % av kvinnorna och 25 % av männen överlag har det svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop. Enkätunderökningen visar även att de föräldrarna med låg och medel utbildning oftare har osäker månadsinkomst samt svårt att klara löpande utgifter för mat, hyra, räkningar än de med högre utbildning och man tar sig mindre tid för att sitta ner och prata med sitt barn varje vecka 7. Föräldrar med låg utbildning och låg självskattad föräldrakompetens har ofta en svag position på arbetsmarknaden. Föräldrar med hög utbildning ger i större utsträckning sitt barn positiv uppmuntran varje dag. Studien har även genomfört intervjuer med barn samt att skolelever har fått skriva uppsatser i skolan på temat vad en bra familj är. Det som framkom var bland annat att föräldrar skall kunna försörja familjen, men behöver inte kunna ge allt. Det är även viktigt att familjen träffas och gör saker tillsammans. Det som är viktigt i en familj är att: stötta, hjälpa, finnas där, vara snälla, bry sig om varandra, trygghet, tillit, ärlighet, vara rädd om varandra, visa kärlek samt att ge värme oavsett familjens ekonomi [36]. 7. Insatser för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer är ett brett fenomen som påverkas av både nationella, regionala och lokala förhållanden. Den nationella politiken sätter de nödvändiga välfärdspolitiska ramarna medan barn- och familjepolitiken är en delad angelägenhet på både statlig och kommunal nivå. Mycket av den konkreta barn- och familjepolitiken utformas på kommunal nivå, inte minst genom förskoleverksamhet, bostad, skola, fritids och kultursektorn [37]. Att förbättra barns hälsa och skapa ett samhälle där alla barn har samma möjligheter är en investering i barns välbefinnande och deras framtid. Det finns stora samhällsekonomiska vinster vid satsningar på att förebygga och lindra konsekvenserna av barns psykiska ohälsa och därmed minska behovet av insatser från samhället senare i livet [19]. För att aktivt arbeta med välfärd och utjämna skillnader i hälsa förordar både nationella och internationella rapporter att det krävs breda och långsiktiga insatser som berör alla medborgare men att dessa också måste anpassas och utformas till särskilt utsatta med ett stort behov [19,37,38]. 7 I hög utbildning ingår de med universitetsutbildning. Utbildning medel innefattar de med gymnasial utbildning omfattande minst tre år och annan eftergymnasial utbildning. De med låg utbildning omfattar de som har grundskola eller tvåårig gymnasieutbildning. 23

24 7.1 Insatser i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn För att identifiera olika typer av åtgärder i arbetet med att bekämpa ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer visar figur 4 en modell för kategorisering av olika insatser som en kommun kan förhålla sig till. Modellen ger en ram som beskriver karaktären på de problem som insatserna syftar till att lösa. En selektiv insats riktas sig till en viss grupp av medborgare medan en generell insats riktar sig till alla medborgare. Reaktiva åtgärder riktas mot barn och familjer som redan befinner sig i utsatta situationer medan proaktiva åtgärder är av förebyggande karaktär och inriktas på att minska risken för att hamna i utsatthet. En ytterligare aspekt att förhålla sig till för att reducera ekonomisk utsatthet som inte finns med i denna modell är att insatserna kan vara av karaktären att ha lindrande effekt eller av åtgärdande karaktär [37]. Typ av insats Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella Figur 4. Inriktning på insatser mot ekonomisk utsatthet bland barn. 24

25 7.2 Exempel på insatser som bedrivs i Karlskoga Karlskoga kommun samt andra aktörer i Karlskoga arbetar idag på flera sätt för att reducera och kompensera förhållandet för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer. Nedan listas de insatser som sker i Karlskoga. Typ av Reaktiva insats Selektiva Rymden: Stöd till barn och tonåringar med förälder som dricker, är beroende av droger eller är psykiskt sjuk. Avgiftsbefriad barnomsorg vid behov. Selmas barnidrottsfond 8 : Möjlighet för ledare att söka pengar för t.ex. utrustning. Samverkan med socialtjänst vid vräkning: Karlskoga hem. Satelliten: Kostandsfri rådgivning med förebyggande socialt arbete för barn, ungdomar och familj. Fritidspeng: Ger hushåll med försörjningsstöd möjlighet att söka extra bidrag för ledarledda aktiviteter. Dansa Pausa: Dansprojekt som syftar till att förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar i åldern år. Drogfri skolavslutning: Kostnadsfri aktivitet för barn/ungdomar vid skolavslutning. Generella Barnomsorg på obekväm arbetstid. Kostnadsfri mottagning på barn och ungdomsmedicinska mottagningen: Karlskoga lasarett. IKT i skola/förskola: Projekt med digitala lärverktyg. Tandhälsa: Inom tandvården arbetar man utifrån klusteranalys vilket visar kariesangrepp i bostadsområden. Erbjuder därför daglig tandvård på förskolor i riskområden. Proaktiva Heltidsprojekt: Fler heltidstjänster till kommunanställda som arbetar deltid. Feriepraktik: Sommararbete till ungdomar i kommunen. Idrottsfritids: Kostnadsfri idrott och lek. Sommaraktiviteter: Vissa aktiviteter är kostnadsfria. Lovverksamhet: Olika kostnadsfria aktiviteter för lovlediga barn och unga Projekt Göra skillnad: Syftar till att hjälpa arbetslösa personer till arbete via praktik. Föräldrastöd: Tematiska föräldramöten, Vägledande samspel. Fria läromedel i skolan. Barnperspektiv vid bevaring och avveckling av fria lek-och idrottsplatser. Ung peng: Möjlighet för barn/unga att söka bidrag till aktiviter/arrangemang. Matsäck vid utflykt: Skolbespisning ordnar matsäck vid förfrågan. Aktiviteter för boende: Karlskoga hem Ordnar aktiviteter för vuxna och barn samt betalar barnens avgift för sommaraktiviteter. Budget- och skuldrådgivning: Hjälp och rådgivning avseende ekonomi. Fritidsgårdar Bibliotek Kollegial granskning av barns rättigheter: Nationellt partnerskap för barns rättigheter i praktiken med uppföljning av kommunernas arbete med barnkonventionen. Jämförelsenätverk med fördjupning ekonomisk utsatthet bland barn: Utveckla indikatorer för att följa utveckling och arbetet på kommunal nivå. 8 Kiwanis Club Selma Karlskoga. Kiwanis är en ideell organisation som jobbar främst för barn och unga. I Sverige finns fyra Kiwanisklubbar varav två i Karlskoga. 25

26 7.3 Utvecklingsbehov I samband med enkätutskick till verksamheter inom kommunen och övriga aktörer i Karlskoga kring vilka insatser som bedrivs, efterfrågades även övriga tankar, behov och förslag till utveckling avseende ekonomiskt utsatta barn. Nedan listas resultatet ifrån denna fråga. Landstinget ser att det finns föräldrar som inte kan betala medicinen till sina barn. Det är troligtvis fler föräldrar men som inte vågar berätta. Vid tillfällen där man får vetskap om att familjen lever med försörjningsstöd tas kontakt med socialtjänsten. Samma svårigheter finns gällande överviktiga barn och fritidsaktiviteter med föräldrar som inte har råd. Här efterfrågas en eventuell samverkan mellan kommun och landsting för lättare kunna hjälpa samtliga föräldrar som har svårt att betala. Skolresturanger i Karlskoga har uppmärksammat att fler barn äter skollunch dagarna efter lov. I Karlskoga pågår en utredning avseende möjligheten till servera frukost till samtliga barn inom grundskolan. Upprustning av Nobelområdet samt Näset med mer gratisaktiviteter. Kartläggning med GIS utifrån socioekonomiska parametrar som metod för underlag. Hushållsekonomisk rådgivning. Kommungemensamma satsningar i barnens uppväxtmiljö för att inte segregera boendet. Fler insatser som ger möjlighet till egen försörjning. Att som behovsprövat bistånd hjälpa barn och ungdomar att komma i kontakt med föreningslivet. Att utveckla kollektivtrafiken så att det gynnar gruppen socialt och ekonomiskt utsatta. Jämlik kulturskola Utbildning inom ämnet ekonomisk utsatthet bland barn. Följa upp och implementera arbetet genom metoden kollegial granskning. 8. Avslutande diskussion Förstudien visar att det i Karlskoga finns en relativt hög andel ekonomiskt utsatta barn i jämförelse med övriga kommuner i landet och att andelen barn ökar. Ekonomiskt utsatta barn återfinns inom hela kommunen men det finns även skillnader i ekonomiska förutsättningar för barn, med bostadsområden som i högre grad är utsatta. Det är fler barn i förskoleålder som lever i ekonomisk utsatthet. Barn till utlandsfödda föräldrar samt barn till ensamstående föräldrar är överrepresenterade bland de ekonomiskt utsatta barnen i Karlskoga. Utöver de drygt 12 procent barn i Karlskoga som enligt statistiska mått lever i ekonomisk utsatthet finns det barn som lever precis över denna gräns. Även barn till föräldrar som av olika anledningar inte kan tillgodose sitt barns ekonomiska behov, såsom föräldrar med höga skulder eller föräldrar med spelmissbruk. Det är därför viktigt att inte bara se till de absoluta gränser när det gäller ekonomisk utsatthet bland barn, utan även arbeta gene- 26