Förslag till miljöledningssystem och plan för dess implementering vid Linköpings universitet

Transkript

1 Förslag till miljöledningssystem och plan för dess implementering vid Linköpings universitet Dnr Liu 337/04-10

2 INNEHÅLL FÖRSLAG TILL MILJÖLEDNINGSSYSTEM OCH PLAN FÖR DESS IMPLEMENTERING VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 1 Förord 4 Inledning 5 Bakgrund 7 Uppdraget 7 Begreppet Hållbar utveckling 8 Miljöledningssystem 9 Miljöledning vid universitet och högskolor 12 LiU nulägesbeskrivning 14 vid LiU förslag till uppbyggnad 16 Planering 16 Införande och drift 17 Kontroll och korrigerande åtgärder 20 Uppföljning ledningens genomgång 21 Förslag till beslut 22 Bilaga 1: Regeringens beslut 23 Bilaga 2: Begreppet Hållbar utveckling 28 Bilaga 3: Miljöledningssystem i högskolesektorn sammanställning av årsrapporter för år Bilaga 4: Miljöledningsarbetet vid Mälardalens Högskola 31 Bilaga 5: SLU:s miljöarbete 35 Bilaga 6: MILJÖLEDNING VID SLU Miljöredovisning. Formulär A. 37 Bilaga 7: MILJÖLEDNING VID SLU - Miljöredovisning. Formulär B 39 Bilaga 8: Miljöledningsarbetet vid Göteborgs Universitet (GU) och Chalmers 40 2 (45)

3 Bilaga 9: Redovisning av arbetet med att införa miljöledningssystem vid Linköpings Universitet: Årsrapport för Bilaga 10: Förteckning över beslut och insatser rörande vid LiU: 44 Bilaga 11: Organisation för miljöarbetet vid LiU 45 3 (45)

4 FÖRORD Linköpings universitet har sedan 1998 arbetat med att införa miljöledningssystem () i enlighet med regeringens uppdrag. Mycket få beslut på central nivå om hur detta arbete skall bedrivas har dock fattats, vilket lett till en osäkerhet om utformning, ansvar och ambitionsnivå i organisationen. Universitetsledningen beslöt därför i december 2003 att ett projekt skulle genomföras för att utreda hur miljöledningssystemet vid LiU skulle utformas och implementeras. I styrgruppen för projektet har ingått Curt Karlsson, rektorskansliet (ordförande), Annika Rannström, IBV, Göran Hansson, IFM samt Anders Carlsson, rektorskansliet (projektledare). I föreliggande rapport redogörs för regeringsuppdraget och bakgrunden till detta, allmänt om miljöledningssystem, exempel från andra lärosäten samt nulägesbeskrivning av miljöarbetet vid LiU. Därefter beskrivs ett förslag till uppbyggnad av miljöledningssystem samt nödvändigt övrigt miljöarbete vid LiU. Slutligen presenteras projektledningens förslag till beslut. Stora delar av rapporten utgörs av bakgrunder till begrepp som är grundläggande för ett modernt miljöarbete. Så är exempelvis begrepp som hållbar utveckling och miljöledningssystem nödvändiga att förstå för att regeringens uppdrag skall bli begripligt. För den som redan är väl insatt i bakgrunden till verksamhetsstyrning och miljöarbete är de delar som beskriver regeringsuppdraget och förslaget till miljöledningssystem för LiU själva kärnan i rapporten. Av speciellt intresse är dock utformningen av och erfarenheterna från miljöledningsarbetet vid andra lärosäten. Dessa erfarenheter ligger till grund för utformningen av delar av det förslag till miljöledningssystem för LiU som presenteras i rapporten. Linköping i mars Curt Karlsson Anders Carlsson 4 (45)

5 Förslag till miljöledningssystem och plan för dess implementering vid Linköpings universitet INLEDNING Regeringen uttryckte 1996 ambitionen att statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till ett föredöme i syfte att uppnå en hållbar utveckling. För att säkra att detta sker skall de statliga myndigheterna införa miljöledningssystem. Miljöledningssystem används för att systematisera arbete med miljöfrågor i företag och organisationer. Detta sker genom att man identifierar verksamhetens påverkan på miljön, sätter upp mål för att miljöpåverkan skall gå i positiv riktning, inför en plan för förverkligande, kontrollerar att så sker och med jämna mellanrum reviderar systemet. De rutiner och dokument som bygger upp systemet är i sig ingen garanti för att miljöförbättringar sker. Målsättningen med systemet är dock att det skall utgöra en plattform för att åstadkomma sådana. Miljöledningssystemet skall därför ses som ett redskap som kan användas för att kanalisera en vilja att åstadkomma miljöförbättringar i en verksamhet. Miljöpåverkan från statlig förvaltning och myndighetsutövning kan i förstone verka vara av begränsad omfattning. Den direkta miljöpåverkan, exempelvis bidrag till den globala uppvärmningen från statliga myndigheters resor, transporter, elanvändning och energiförbrukning för uppvärmning av lokaler, är dock i sig omfattande. Än mer omfattande är den indirekta påverkan från myndighetsutövning, upphandling och, framför allt, förslag och beslut. För ett universitet är det i första hand utformningen och innehållet i kärnverksamheten forskning, utbildning och samverkan som har betydelse för miljö och hållbar utveckling. Utbildningens betydelse för skapandet av det hållbara samhället understryks av FN:s deklaration av åren 2005 till 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling och den av utbildningsministrarna i Östersjöregionen undertecknade Baltic 21 E (Education). Införandet av miljöledningssystem vid universitetet är därför bara startpunkten på en process som berör hela verksamheten och som syftar till att stärka universitetets bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I lika hög grad som införandet av miljöledningssystem innebär införande av ett nytt perspektiv på verksamheten det ekologiska perspektivet innebär det införandet av ett 5 (45)

6 effektivt verktyg för verksamhetsstyrning. Systemet är, rätt utnyttjat, enkelt, logiskt och kraftfullt. Modellens effektivitet medför dock en risk att införandet av miljöledningssystem leder till att verksamheten upplever att miljöfrågor överbetonas när det istället är verksamhetsstyrningsmodellen som skördar framgångar. Att tänka rätt är inte nödvändigtvis att alltid prioritera det ekologiska perspektivet. Det finns därför anledning att fundera över om modellen kan nyttjas inom andra områden eller integreras med system för planering, uppföljning och kontroll av exempelvis ekonomi, jämställdhet, kvalitet och mångfald. Genom att integrera system och aktivt värdera de olika perspektiven innan beslut fattas i olika ärenden tar man steget mot vad som kan kallas hållbarhetsstyrning av verksamheten, det vill säga att väga in ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i allt beslutsfattande. Ett universitet som arbetar aktivt med miljö- och hållbarhetsfrågar kan nyttja detta arbete för att stärka sitt varumärke som ett universitet som tar sitt samhällsansvar. Den stora vinsten ligger dock inte i att vara politiskt korrekt eller att undvika negativ publicitet vid eventuella lagöverträdelser. Mer betydelsefullt är att ett aktivt hållbarhetsarbete för forskning och utbildning kan leda till att de viktiga framtidsfrågorna fångas upp på ett tidigt stadium och att universitetet därmed ligger steget före i utveckling av forskningsprojekt, utbildningsprogram och utbildningsformer. Ur LiU:s perspektiv vore det att fortsätta på en linje som vi redan vant oss vid att skörda framgångar av. I denna rapport beskrivs ett förslag till miljöledningssystem vid LiU, där den föreslagna modellen bör kunna modifieras till alla typer av verksamheter och fortleva även vid större förändringar av organisationen. 6 (45)

7 BAKGRUND Uppdraget Naturvårdsverkat har sedan år 2000 samordnat projektet att införa miljöledningssystem för statliga myndigheter. Projektet beskrivs på deras Webbplats ( Under Samhälle och miljömål, Miljöledningssystem, mars 2004), varifrån nedanstående längre citat är hämtat. Citatet, som helt ansluter till regeringsuppdraget (Bilaga 1), tas med då det tydliggör dels att miljöhänsyn skall integreras i hela verksamheten även i beslut och myndighetsutövning, vilket för LiU är utbildning, forskning och samverkan dels vad uppdraget till LiU består i. Föreliggande rapport redogör för det förslag till implementeringsplan för integrering av miljöledning i den ordinarie verksamheten som anges i näst sista stycket av citatet. Regeringen skrev i september 1996 att statsförvaltningens miljöarbete skulle utvecklas till att vara ett föredöme i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Förslag, beslut och åtgärder i statsförvaltningen som kan påverka miljö och resurshushållning ska utformas så att de medverkar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Detta ville man åstadkomma genom att integrera miljöhänsyn och resurshushållning i all statlig verksamhet, såsom i: statliga förslag, beslut och åtgärder i statsförvaltningen statlig myndighetsutövning inklusive upphandling statlig förvaltning i sin egen verksamhet. Statliga myndigheter har ett grundläggande miljöansvar för sin verksamhet enligt en bestämmelse i verksförordningen och en del myndigheter har en särskild miljöparagraf i sin instruktion. Miljöledningssystem finns även inom näringslivet och innebär ett systematiserat miljöarbete med tydliga riktlinjer och mål i bl.a. centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för uppföljning samt redovisning av resultat i årsredovisningen. Miljöledning inom statsförvaltningen bygger på samma principer som för näringslivet men anpassas till statliga myndigheters verksamhet. Uppdraget att införa miljöledningssystem till myndigheterna består i att ta fram en projektplan som redogör för tidplan, organisation, ansvariga etc för själva införelse arbetet. Första steget i själva miljöledningsarbete är sedan att göra en miljöutredning av den interna och externa verksamheten, d v s kartlägga direkta och indirekta miljöeffekter som myndighetens verksamhet ger upphov till. Därefter ska man utarbeta en miljöpolicy, vilken utgör själva grunden/kärnan för verksamhetens/myndighetens miljöarbete. Utifrån denna miljöpolicy ska man sedan sätta upp mål (övergripande och detaljerade) för miljöarbetet samt en handlingsplan för hur man ska uppnå dessa mål. 7 (45)

8 Dessutom ska man färdigställa en komplett implementeringsplan för hur man ska integrera miljöledning i myndighetens ordinarie verksamhet. När själva miljöarbete är igång så ska det varje år dokumenteras, följas upp, redovisas, revideras och förbättras. Man kan också välja att få sitt miljöledningssystem certifierat enligt ISO Hittills är det ett tiotal myndigheter som har genomfört en certifiering. De statliga myndigheterna erhöll uppdraget mellan åren 1996 och Linköpings universitet fick uppdraget att införa miljöledningssystem genom ett regeringsbeslut daterat (Bilaga 1). Begreppet Hållbar utveckling I början av 1980-talet tillsatte FN en kommission för att grundligt studera miljötillståndet i världen kom kommissionens slutrapport, Our Common Future. I rapporten kopplades miljöfrågor och fattigdomsfrågor tydligt samman det är inte bara problemet med begränsade naturresurser som måste hanteras utan även hur en rättvis fördelning av resurser kan komma till stånd. Om u-länderna skall kunna försörja sin befolkning och samtidigt ta miljöhänsyn krävs enligt kommissionen ekonomisk tillväxt. En hållbar utveckling enligt dessa kriterier definierades av FN konferensen om hållbar utveckling i Rio 1992 som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. De tre dimensioner av samhällsutvecklingen som måste samverka för att utvecklingen skall vara hållbar är den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. Vid konferensen gavs medlemsstaterna även i uppdrag att upprätta nationella strategier för hållbar utveckling. Enligt Sveriges svar på åtagandet från Riokonferensen, regeringens skrivelse Nationell strategi för hållbar utveckling är hållbar utveckling det övergripande målet för regeringens politik. Betydelsen av forskning och utbildning för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling betonas nu allt oftare. Som exempel kan nämnas det av Sverige initierade samarbetet för hållbar utveckling i Östersjöregionen Baltic 21. I mars 2000 undertecknades Hagadeklarationen av samtliga utbildningsministrar inom Baltic 21 samarbetet. Hagadeklarationen betonar vikten av att sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv inkluderas i utbildning för hållbar utveckling. Den fastslår vidare att utbildning och höjning av den allmänna kunskapsnivån är en förutsättning för att kunna vidta åtgärder inom andra samhällssektorer. En handlingsplan för att förverkliga intentionerna i deklarationen finns. Betydelsen av utbildningens roll för skapandet av ett hållbart samhälle understryks ytterligare av FN:s deklaration av årtiondet 2005 till 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling håller idag på att delvis ersätta, delvis vidga miljöbegreppet inom näringslivet. Många företag (t.ex. SKF, Shell, COOP, Föreningssparbanken) har ersatt sin årliga miljöredovisning med en hållbarhetsredovisning, där även arbetsmiljö, personalpolicy, kundpolicy och samhällsansvar vid etablering i andra länder behandlas. Detta kan tolkas dels som att miljöfrågan nu är naturligt integrerad i företagens verksamhet, dels att företagens behov av att uppfattas som etiska och ansvarstagande i vid bemärkelse blivit allt viktigare i vården av det egna varumärket. 8 (45)

9 Miljöledningssystem Miljöledningssystem () används för att systematisera arbete med miljöfrågor i företag och andra organisationer. Det är fullt möjligt att skapa sitt eget miljöledningssystem, men vanligtvis ansluter man sig till någon av de dominerande standarderna för, ISO eller EMAS vilket möjliggör certifiering/registrering av externt revisionsorgan. Standarderna säger dock ingenting om att organisationen inte får ha någon miljöpåverkan eller ställer krav på faktiska utsläppsnivåer etc. Den dominerande standarden idag är den internationella standarden ISO Standarden kan tillämpas på hel verksamhet eller del av verksamhet. Den bygger på den s.k. PDCAcykeln (Plan Do Check Act) som används även för andra typer av ledningssystem för exempelvis kvalitets- och arbetsmiljöarbete. ISO delar upp PDCA cykeln i fem grundelement (moment 1 och 2 är båda Planering ) och dessa vidare i 17 kravelement enligt följande modell: 1. Miljöpolicy 2. Planering Miljöaspekter Lagar och andra krav Miljömål Miljöledningsprogram 3. Införande och drift Organisationsstruktur och ansvar Utbildning, medvetenhet och kompetens Kommunikation Dokumentation Dokumentstyrning Verksamhetsstyrning Nödlägesberedskap 4. Kontroll och korrigerande åtgärder Övervakning och mätning Avvikelser och korrigerande åtgärder Redovisande dokument Revision av miljöledningssystemet 5. Ledningens genomgång 9 (45)

10 Förutom ISO finns även EU:s förordning för miljöstyrning och miljörevision, EMAS, som i allt väsentligt liknar ISO men bara gäller inom EU. Den största skillnaden mellan de båda standardiseringarna är att EMAS kräver en offentlig årlig miljöredovisning granskad av en oberoende part. Det är möjligt att vara certifierad enligt ISO samtidigt som man är registrerad enligt EMAS. Det är också vanligt att organisationer och företag arbetar efter de modeller som ISO och/eller EMAS beskriver utan att certifiera eller registrera verksamheten. Figur 1 Schematisk skiss över miljöledningscykeln för att uppnå ständiga förbättringar. Målsättningen för miljöledningsarbetet är givetvis att påverkan på miljön från verksamheten skall minska eller i bästa fall att verksamheten skall bidra till en bättre miljö. För att kunna styra verksamheten i rätt riktning behöver man identifiera hur verksamheten påverkar miljön identifiera verksamhetens miljöaspekter. De betydande miljöaspekterna, de viktigaste att åtgärda, prioriteras tillsammans med sådant som är lagstadgat att arbeta med i miljöledningsprogrammet. I detta handlingsprogram specificeras de åtgärder, ansvar, befogenheter, tidsaspekter och, om möjligt, kostnader som krävs för att förverkliga mål och policy. Ansvariga för genomförandet skall utses och resultatet av handlingsplanen för målens förverkligande skall följas upp i lämplig instans och med lämpligt intervall. Intern miljörevision skall ske någon eller några gånger årligen och, om beslut om certifiering tas, även årligen av extern revisor. Vid ledningens genomgång utvärderas miljöledningsarbetet och sätts nya mål för kommande verksamhetsperiod i syfte att säkra att ytterligare förbättringar på miljöområdet kommer till stånd. Erfarenheter Införandet av miljöledningssystem i näringslivet påbörjades vid 1990-talets mitt. Antalet certifierade företag ökade kraftigt under slutet av 90-talet. Med ca 10 års erfarenhet av har många positiva effekter men även vissa brister i tillämpningen av systemen identifierats. 10 (45)

11 (se t.ex. Effektivare miljöledningssystem en studie om brister och möjligheter till förbättring, SNV 5304) De positiva effekterna är exempelvis en ökad kunskap om miljöproblem och miljöpåverkan, införandet av ett strukturerat arbetssätt, direkta miljöförbättringar till följd av införande, bättre lagefterlevnad hos många företag, en bredare förankring av miljöarbetet och stort engagemang hos personal jämfört med för andra verksamhetssystem (kvalitet, ekonomi etc). De identifierade bristerna gäller bland annat det generella problemet att standarden bara fokuserar ständiga förbättringar men att någon lägstanivå (utöver lagkrav) inte finns. En annan brist är att så kallade direkta miljöaspekter får för stort utrymme på bekostnad av indirekta miljöaspekter trots att de senare ofta har en betydligt större miljöpåverkan. Exempel på indirekta miljöaspekter kan vara Miljöpåverkan från produkter Miljöpåverkan från ett tillverkningsföretags produkter under brukarfasen (exempelvis energiåtgång för dammsugare) Upphandlingskriteriers indirekta miljöpåverkan Miljöpåverkan i tidigare led från upphandlad utrustning Miljöpåverkan från beslut Miljökonsekvenser som kommer av de beslut en myndighet eller ett företag fattar Miljöpåverkan från utbildning Miljökonsekvenser av de beslut och val studenter gör i sitt kommande yrkesliv utifrån den kunskap de erhållit I rapporten Miljöledning i statliga myndigheter en utvärdering, (Naturvårdsverket 5346, januari 2004) behandlas problemet med att hantera indirekta miljöeffekter i miljöledningsarbetet. Som orsak anges bland annat att ISO ger dåligt stöd för hantering av indirekta miljöaspekter och att handledande konsulter är ovana att arbeta med miljökonsekvenser av myndighetsbeslut. Myndigheter som utifrån sin verksamhet haft särskilt starka skäl att systematisera sitt miljöarbete eller att profilera sig på miljöområdet har oftare lyckats anpassa miljöledningssystemet till den egna verksamheten. Den viktigaste faktorn för framgång har varit en tydlig ledning som avsatt resurser och följt upp och tagit beslut om korrigeringar. en stärker intrycket av att införandet av i myndigheter är mera av en skapande process än införandet av ett administrativt verktyg. Ett tydligt engagemang från ledningen är därför än mer viktigt än vid införandet av på en tillverkande industri där en tydlig praxis idag börjat utvecklas. I Naturvårdsverkets rapport föreslås även att miljöarbetet redovisas i ordinarie årsredovisning för att tydligare visa på kopplingen till övrig verksamhet. Ledningens roll är även viktig att poängtera ur ett allmänt perspektiv då miljöledningsprocessen bygger på att en rad beslut sanktioneras av ledningen för berörd verksamhet. Exempelvis ligger det initierande skedet liksom det uppföljande steget i miljöledningsarbetet helt på ledningen ansvar (beslut om införande, upprättande av policy samt ledningens genomgång). Förutom dessa formella krav är en tydlig erfarenhet från arbetet med miljöledningssystem att den viktigaste framgångsfaktorn och en förutsättning för införande av är ledningens engagemang. 11 (45)

12 Miljöledning vid universitet och högskolor Universitet och högskolor redovisar varje år till Miljödepartementet och Utbildningsdepartementet hur miljöledningsarbetet framskrider. En sammanställning över hur långt de olika lärosätena kommit i processen år 2002 redovisas i Bilaga 3 (se tabell sista sidan). Två högskolor var certifierade enligt ISO Mälardalens Högskola och Mitthögskolan. Idag är dessutom delar av Göteborgs Universitet (bland annat den centrala administrationen) både ISO certifierade och EMAS registrerade. Den ISO14001 certifierade enheten vid Mitthögskolan är idag avvecklad. Högskolan i Gävle, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Högskolan i Borås arbetar alla för certifiering av hela eller delar av verksamheten. Nedan redogörs för arbetet vid tre av de lärosäten som kommit längst i miljöledningsprocessen Mälardalens högskola (MdH), SLU och Göteborgs universitet (GU). MdH:s arbete beskrivs utförligt, då man tidigt certifierade sig och idag har utarbetat rutiner och utvärderat projektet, vilket resulterat i en rad slutsatser som kan vara av intresse för LiU:s miljöledningsarbete. SLU är ett exempel på ett lärosäte som på ett enkelt sätt systematiserat sitt miljöledningsarbete medan Göteborgs Universitet är ett exempel på ett större lärosäte som utnyttjar miljölednings- och miljöarbetet strategiskt för att stärka sitt varumärke. Mälardalens Högskola (MdH) I rapporten Miljöcertifiering (ISO 14001) av Mälardalens Högskola av Kristina von Oelreich, tidigare miljöchef vid MdH, summeras högskolans erfarenheter och slutsatser av miljöledningsarbetet: Mälardalens högskolas styrelse antog redan 1992 målet att ge studenterna ökade kunskaper om en hållbar utveckling. 1996, vilket var innan regeringsuppdraget erhållits (för MdH 1997), togs beslutet att införa miljöledningssystem enligt ISO I april 1999 erhöll högskolan sitt miljöcertifikat. Först under 2002 var dock miljöledningssystemets rutiner väl inarbetade i verksamheten. I december 2000 ersattes miljöpolicyn med en policy för hållbar utveckling, där inte enbart de ekologiska utan även ekonomiska och sociala aspekterna av begreppet inbegrips. Samtliga aspekter skall alltså beaktas inom ramen för högskolans verksamhet. De anställda skall därför erhålla kunskaper nog för att kunna hantera alla dimensioner av begreppet i alla typer av verksamhet vid MdH. MdH har tydligt prioriterat miljö- och hållbarhetsanpassning av utbildning och forskning. I miljöledningsarbetet finns därför både vad gäller mål och åtgärder ett fokus mot kärnverksamheten miljöledningssystemet införs därför så att säga via kursplanerna. Målsättningarna förverkligas bland annat genom en obligatorisk rubrik Miljöaspekter i högskolans kursplaner där ansvarig skall för kursen ange om kursen är helt och hållet miljörelaterad, innehåller miljöinslag eller innehåller inget miljöinslag. Om kursen inte 12 (45)

13 innehåller ett miljöinslag skall läraren ange hur man beaktar övriga betydande miljöaspekter såsom pappersförbrukning m.m. Vidare får samtliga studenter en introduktion till begreppet en hållbar utveckling. För de olika forskningsprojekten finns det ett krav på att projektens miljörelevans skall anges i projektbeskrivningen. Traditionellt miljöarbete i anslutning till energianvändning, kemikalieanvändning etc. sker givetvis också. en utmynnar i slutsatsen att komplexiteten hos begreppet hållbar utveckling kräver att varje organisation måste utveckla en egen kompetens i frågan för att kunna anpassa styrmedlen till den egna organisationen och styra rätt. En utförligare sammanfattning av rapporten återfinns i bilaga 4. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) SLU:s miljöledningssystem redogörs för på deras hemsida ( Modellen är tydlig och enkel, med klart prioriterade miljömål för verksamheten. Delar av SLU:s verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalken, vilket innebär att arbete med miljöfrågor varit nödvändigt även innan uppdraget att inför miljöledningssystem erhölls. På hemsidan kan man bland annat läsa: Miljöledningsarbetet vid SLU syftar till att kontinuerligt förbättra integreringen av miljöhänsyn i all verksamhet. Ett av redskapen är införandet av miljöledningssystem. Vi påverkar vår miljö direkt genom resursanvändning, utsläpp till luft, vatten och mark m.m. indirekt genom utbildning, forskning och informationsverksamhen. De övergripande miljömålen för SLU för åren är endast två. Enligt beslut i universitetets samverkanskommitté är de två prioriterade områdena: Förstärkning av miljöinnehållet i institutionernas kursutbud. Målet kan uppnås till exempel genom att miljödeklarera kurser och kurspaket och därefter granska och söka möjligheter till att förstärka relevanta miljöfrågor. Minskning av resandet i tjänsten, framför allt med flyg och bil. Målet kan uppnås till exempel genom att underlätta utnyttjandet av alternativ kommunikation, såsom ökad användning av video- och telefonkonferenser, samt bättre samordning av möten med tillresande deltagare. Med hjälp av tydliga rutiner och blanketter ges riktlinjer och stöd för de olika enheternas miljöledningsarbete. Några av dessa rutiner och blanketter finns bifogade denna rapport (se Bilaga 5-7). Göteborgs Universitet (GU) och Chalmers Göteborgs universitet fick uppdraget att införa miljöledningssystem 1998, samtidigt som LiU och MdH. Universitetet har målsättningen att ställa om hela verksamheten för en hållbar utveckling och arbetar enligt standarden ISO I verksamhetsplanen för Göteborgs universitet finns ledningsbeslut om att hela verksamheten skall vara certifierad enligt 13 (45)

14 standarden ISO till år De första enheterna certifierades i december Universitetet valde även att registrera sig enligt EMAS. Miljöledningsarbetet vid GU och Chalmers är omfattande och heltäckande. Hela systemet återfinns på universitetets hemsida På grund av universitetets storlek är det dock omöjligt att på ett lika genomgripande sätt som på MdH genomföra åtgärderna. GU och Chalmers utmärker sig istället för mycket kraftfulla satsningar på miljöforskning inom Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum, GMV och forskning om miljö och hållbar utveckling inom Chalmers Miljöinitiativ (The Chalmers Environmental Initiative, CEI). Inom GMV samverkar mer än 300 forskare och forskarstuderande inom miljövetenskap och hållbar utveckling representerande olika ämnesområden från filosofi och teknik till ekonomi och naturvetenskap samt ytterligare drygt 100 personer från näringsliv, myndigheter och olika organisationer i gemensamma projekt. GMV är en gemensam organisation för Göteborgs universitet och Chalmers och nätverket har ingen egen forskning utan alla medlemmar tillhör sin egen institution. I och med bildandet av GMV kan forskare från samtliga fakulteter vid Göteborgs universitet delta i miljönätverket. Chalmers Miljöinitiativ (The Chalmers Environmental Initiative, CEI) tillkom 1999 då styrelsen för Chalmersstiftelsen beslutade att investera 100 millioner kronor i en strategisk satsning med fokus på miljösystemanalys. I satsningen ingick sju nyinrättade professurer inom området. CEI är integrerat i både grund- och forskarutbildning och säkrar att ingenjörer, arkitekter och forskarstuderande har tillgång till forskningsbaserad miljöutbildning med fokus mot hållbar utveckling inom ramen för deras studier. Satsningen har bland annat lett till att Chalmers sedan maj 2000 ingår i Alliance for Global Sustainability (AGS), tillsammans med the Massachusetts Institute of Technology, the Swiss Federal Institute of Technology Zurich och the University of Tokyo. Detta samarbete mellan fyra av de ledande universiteten i världen inom miljöforskning syftar till att studera och söka finna lösningar till några av det mest akuta, storskaliga och multidisciplinära miljöproblem som världens ekosystem, ekonomier och samhällen står inför. Satsningarna har lett till att GU och Chalmers profilerat sig som ett centrum för miljöforskning både nationellt och internationellt. En rad internationella konferenser med miljöanknytning har därför förlagts till Göteborg med GU organisatoriskt ansvariga. En utförligare beskrivning av GU:s och Chalmers miljöarbetet återfinns i Bilaga 8. LiU nulägesbeskrivning Kort efter att LiU erhållit uppdraget att införa miljöledningssystem genomfördes en miljöutredning där betydande miljöaspekter identifierades. Miljöpåverkan från utbildning och forskning värderades dock inte i utredningen. En miljöpolicy togs därefter fram och fastställdes av Universitetsstyrelsen. Då ingen ägare till miljöledningssystemet fanns definierad saknades dock mottagare för miljöutredningen och miljöledningsarbetet avstannade. En projektledare utsågs efter en tid med del av tjänst avsatt för miljöledningsarbetet. Projektledaren arbetade med fortsatta utredningar av miljöaspekter vid 14 (45)

15 LiU, ett förarbete för att skapa en tjänst för införande av miljöledningssystem samt förankring av projektet i organisationen. De genomgripande förändringar av rutiner etc. som krävs för implementering kunde med så liten tilldelad arbetstid dock inte genomföras. Då en miljökoordinator anställdes våren 2002 var de huvudsakliga arbetsuppgifterna att skapa en organisation för miljö- och miljöledningsarbetet vid LiU, upprätta delegationsordningar samt åtgärda områden där risk för lagöverträdelse förelåg. Under 2002 inspekterade tre myndigheter miljöarbetet vid LiU: Arbetsmiljöverket (GMM-verksamhet), Räddningsverket (Transport av farligt gods) samt Miljökontoret (i huvudsak laboratorieverksamhet). Samtliga myndigheter påpekade vikten av att arbeta enligt de riktlinjer som föreskrivs för egenkontroll enligt miljöbalken. Detta innebär att miljöpåverkan från verksamheten skall identifieras och att åtgärder skall vidtas för att begränsa denna. Konkret innebär detta bland annat att ett klargörande av ansvar, organisation och risker med verksamheten samt översyn av rutiner måste ske i hela verksamheten. Som ett led i miljöledningsarbetet upprättades i samarbete med Thomas Törnroth på miljökonsultbolaget Envima en GAP-analys utifrån de 17 elementen i standarden. I GAP analysen identifieras skillnaderna ( GAPet ) mellan nuläge och börläge och åtgärder för att avhjälpa bristerna definieras. Endast för kravelementet miljöpolicy uppfyller LiU idag helt kraven i standarden. GAP-analysen ligger till grund för större delen av de förslag till åtgärder som presenteras i denna rapport. Under de två år en centralt placerad tjänst för miljöledning funnits vid LiU har arbetet med implementering av miljöåtgärder pågått inom en rad områden (se t.ex. årsrapport till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket för 2003, Bilaga 9). Vissa beslut om åtgärder och insatser har tagits (se Bilaga 10) men en sammanhållande helhet i miljöledningsarbetet saknas. Sammanfattningsvis kan man säga att miljöarbete idag bedrivs vid LiU men att detta arbete långt ifrån uppfyller kraven för ett certifierbart miljöledningssystem. Detta beror främst på att miljöledningsarbetet inte behandlas i beslutande fora. Detta gäller framför allt vid den centrala administrationen; vissa institutioner har redan idag Miljöfrågor som stående punkt på dagordningen i beslutande fora. 15 (45)

16 VID LIU FÖRSLAG TILL UPPBYGGNAD Nedan beskrivs de delmoment samt förslag till aktiviteter och styrande och verifierande dokument som måste upprättas för att ett miljöledningssystem skall vara infört vid LiU. Vi föreslår att LiU ansluter sig till de riktlinjer i miljöledningsarbetet som finns angivna i standarderna ISO och EMAS. Frågan om certifiering och/eller registrering enligt standarderna bör prövas senare. Planering Miljöpolicy Miljöpolicy skall finnas, lokalt och centralt utgående från de betydande miljöaspekterna. Policyn undertecknas av berörd verksamhetschef. Policyn skall uppdateras årligen och revideras i bestämt fora. Ett krav enligt ISO är att miljöpolicyn är allmänt tillgänglig (exempelvis på nätet). Finns: Policy för LiU centralt finns idag på LiU:s hemsida. Miljöaspekter Identifiering av miljöaspekter och värdering av betydande miljöaspekter skall ske genom en miljöutredning. Miljöaspekterna skall samlas i ett miljöaspektregister. Miljöutredningen skall utföras centralt och för varje institution och enhet. Miljöaspektregistret skall uppdateras fortlöpande och vid behov revideras. Som utgångspunkt för miljöutredning bör finnas. Verksamhetscheck checklista för riskanalys för yttre miljö fungerar som en bra utgångspunkt för miljöutredning. Verksamhetschecklista för yttre miljö finns idag. En manual för upprättande av miljöaspektregister där en modell för miljöaspektvärdering ingår. Miljöaspektregister och övergripande miljömål (se nedan) skall revideras med jämna mellanrum, lämpligen var tredje år, i samband med riskanalys av verksamheten enligt rutin för verksamhetscheck. Var nionde år (= vid var tredje riskanalys), vid större förändringar av verksamhet eller lagstiftning eller vid start av ny verksamhet görs ny miljöutredning, fastställes nya betydande miljöaspekter och övergripande miljömål. Saknas: manual för upprättande av miljöaspektregister + modell för miljöaspektvärdering Lagar och andra krav Rutin för bevakning av lagar och andra krav skall finnas framtagen. Varje institution/enhet skall dessutom ha en förteckning över lagkrav som rör institutionen. Saknas: lagförteckning samt rutin för lagbevkaning. 16 (45)

17 Miljömål Med utgångspunkt från de identifierade betydande miljöaspekterna skall övergripande miljömål formuleras. Varje år sätts årliga miljömål utifrån de övergripande målen. Målen arbetas fram i ett för verksamheten lämpligt och fastslaget forum (exempelvis samverkansgrupp, utbildningsnämnd, programråd etc.), godkänns av verksamhetsledningen beslutande forum och arbetas in i verksamhetsplanen, med ansvar, befogenhet och resurser definierade (se nedan,; Handlingsplan ). Målen skall vara verifierbara, helst mätbara, och kommuniceras till samtliga anställda och studenter. Uppföljning sker genom årlig revision och ledningens genomgång. Årlig miljöredovisning sänds till miljökoordinator enligt mall; se exempel på mall från SLU, (bilaga 6 och 7). Finns: Övergripande miljömål centralt. Årliga miljömål centralt och, delvis, lokalt, dock utan tydlig koppling till betydande miljöaspekter (krav enligt standard). Saknas: Årliga miljömål med koppling till betydande miljöaspekter, centralt och lokalt. Mall för återrapportering av miljömål och måluppfyllnad. Miljöledningsprogram I miljöledningsprogrammet (handlingsplanen) som skall arbetas in i berörd enhets verksamhetsplan, tidsätts målen och preciseras hur de uppnås, vem som ansvarar för genomförandet samt vilka resurser som knutits till uppdraget. Även handlingsplanen tas av ledningen i bestämt fora. Lokala handlingsplaner skall skickas till miljökoordinator. Finns: Central handlingsplan, vissa lokala handlingsplaner. Saknas: Lokala handlingsplaner. Mall för återrapportering av lokala handlingsplaner till miljökoordinator. Införande och drift Organisationsstruktur och ansvar Den organisationsmodell för miljöarbetet som börjat etableras vid LiU bibehålls (se Bilaga 11) med de modifieringar som krävs för att passa in i den nya organisationen. Viktigt är att organisationen byggs för att klara kraven för både och egenkontroll enligt miljöbalken och att organisationsmodellen täcker samtliga anställda och studenter vid LiU. Rektor beslutar om slutlig organisationsmodell i separat beslut. Saknas: Av rektor fastställd organisation för miljöledningssystemet. Utbildning, medvetenhet och kompetens Matris över utbildningskrav skall finnas. En kurs till samtliga anställda bör tas fram för att lägga en grund för implementering av systemet. Vidare skall utbildning/information vid 17 (45)

18 introduktion av nyanställda specificeras, liksom kurs för interna miljörevisorer. En kurs i /Verksamhetsstyrning för chefer och ansvariga skall finnas där samordning med utbildning av ansvariga brand/arbetsmiljö/personal skall övervägas. Vidare krävs specialkurser inom områden av betydelse för lagkrav eller betydande miljöaspekter. Här kan inköp av extern utbildning övervägas. För flera av dessa utbildningar bör samordning med Landstingets internutbildning övervägas. Behovet av internutbildning i miljörelaterade ämnen och vem som ansvarar för dessa kurser bör utredas i särskilt projekt. Saknas: Matris över utbildningskrav samt utbildningsplaner. Kommunikation Rutin skall finnas för kommunikation av miljöfrågor internt och externt. Externt förmedlas information om LiU:s miljöarbete i en offentlig miljörapport alternativt kapitel i årsredovisningen för årlig redovisning (ansluter till kraven i EMAS, ej krav enligt ISO 14001). Löpande information mot allmänhet (vid behov), anställda och studenter åligger informationsansvariga i organisationen samt, mot myndigheter anställda och studenter, miljöansvariga för berörd verksamhet. Det skall fastställas vem som ansvarar för kontakt med media vid miljöincidenter (olycka, lagöverträdelse). Informationsansvariga i organisationen svarar för att miljöinformation finns i det material som ges till nyanställda och studenter, (i kataloger, broschyrer etc.). Miljöfrågor skall finnas med som stående punkt på dagordning i bestämda fora. Det skall finnas även en rutin för att hantera klagomål från intressenter. Saknas: Rutiner för miljökommunikation vid LiU. Dokumentation dokumenteras i en miljömanual som finns tillgänglig på hemsidan. I manualen skall beskrivas hur är uppbyggt och hur det samverkar med andra system och rutiner. Lokala miljömanualer på institutioner och enheter är ett frivilligt åtagande. Saknas: Miljömanual eller motsvarande. Dokumentstyrning ansluter sig till gällande riktlinjer för LiU avseende dokumentstyrning. Ett projekt pågår för närvarande vid LiU för att ta fram LiU-gemensamma riktlinjer för dokumentstyrning. Om/så länge fastställda riktlinjer saknas skall av dokumenten framgå Vem som upprättat det När det upprättats Vilken utgåveversion aktuellt dokument har Saknas: Fastställd modell för dokumentstyrning. Beslut för tas efter att LiU projektet rörande dokumentstyrning redovisat sitt resultat. 18 (45)

19 Verksamhetsstyrning Verksamhetsstyrning krävs för nedanstående. (I vissa fall är dessa endast tillämpbara som krav på entreprenör eller hyresvärd etc. Vanligt sätt att hantera detta: folder med information om gällande LiU-krav och riktlinjer delas ut till entreprenörer som får signera att man accepterar att följa dessa krav.) Miljöfrågor i undervisningen Miljöfrågor i forskningen Miljö i samverkan med samhället Hantering av vanligt avfall och farligt avfall Inköp och hantering av kemikalier (främst lab samprojekt med Landstinget) Biologiskt material Kylanläggningar (Hyresvärdar) Ny- och ombyggnation (lokalförsörjningsenheten se sid 55 i MU) Strålskydd (arbetsmiljöhandboken se sid 11 i MU) Externa och interna transporter Resepolicy eller reglemente Lokalvård Leverantörsbedömning Lokaler avseende el- energi- och vattenanvändning Avloppsvattenutsläpp Yttre skötsel Restaurang. Verksamhetsstyrningen skall även säkra att miljöbalkens krav på egenkontroll efterlevs vid LiU. Nödlägesberedskap Rutin för nödlägesberedskap upprättas utifrån Verksamhetschecklistan och metoder för genomförande av riskanalys som används centralt vid LiU för en rad olika områden. Denna riskanalys skall dock fokusera olycksrisker med miljöskada som följd men kan samordnas med rutiner för nödlägesberedskap för arbetsmiljö och säkerhet Finns: Generell modell för riskanalys. Särskild lista för identifiering av miljörisker. Saknas: Frågor rörande miljöolyckor i verksamhetschecken. Eventuell modell föridentifiering och värdering av nödlägen med risk för påverkan på yttre miljö. 19 (45)

20 Kontroll och korrigerande åtgärder Övervakning och mätning Rutin skall finnas för måluppföljning (övervakning och mätning). Ledningens genomgång/verksamhetsplaner skall kunna verifiera att uppsatta mål uppnås. Statistik som belyser betydande miljöaspekter skall därför föras av organisationen. Detta rör exempelvis utsläpp av CO 2 från uppvärmning, elanvändning och resor, avfallsstatistik, antal kurser med miljöinnehåll, antal valbara kurser med miljöinriktning etc. Saknas: Företeckning över miljönyckeltal som skall användas för kontroll av miljöaspekter vid LiU. Avvikelser och korrigerande åtgärder Rutin för avvikelserapportering och förbättringsåtgärder skall finnas. Saknas: Rutin för avvikelserapportering och förbättringsåtgärder Redovisande dokument Förteckning över verifikat skall finnas. Exempel på verifikat: Miljöutredningen, policydokument, mötesprotokoll, upphandlingsunderlag, kostnader för inköp, Unitrycks inköp av papper, entreprenörsförteckning, Post/transport: förbrukning av bensin, olja och rengöringsmedel, tjänsteresor: hyrbil, privat bil, tåg, flyg, farligt gods: transportdokument, mottagningsbevis och fakturor, avtal med entreprenörer om ansvar för farligt gods och farligt avfall, protokoll från avloppsmätningar, protokoll från filterbyten i ventilationsanläggningar, underhåll och kontroll av ventilation, dragskåp, autoklaver, riskbedömningar, myndigheters mottagningsbevis av anmälningar, Kemikalieregistret: mängd, placering, Mängd och typ av farligt avfall Fjärrvärmeförbrukning, Verksamhetsel och fastighetsel, Vattenförbrukning, Tillbudsrapporter, Avvikelserapporter, Miljörevisionsrapporter, Lista över genomförda miljöutbildningar, Insamlat kontorspapper, Insamlad mängd brännbara och icke-brännbara sopor, Insamlad mängd glas, Insamlad mängd metallskrot, Strålskydd etc. Saknas: Förteckning över verifikat Revision av miljöledningssystemet Rutiner för revisioner av skall finnas. Revisionsprotokoll skall upprättas. Man reviderar delar av verksamheten varje år men hela systemet skall revideras på tre års sikt. Saknas: Rutiner och riktlinjer för miljörevision 20 (45)

21 Uppföljning ledningens genomgång Agenda skall upprättas för ledningens genomgång (centralt samt för institutioner och enheter) av samt frekvens. Protokoll från ledningens genomgång av offentliggörs (ej krav men praxis). Saknas: Rutin och agenda för ledningens genomgång av 21 (45)

22 FÖRSLAG TILL BESLUT Med utgångspunkt i regeringsuppdraget att införa miljöledningssystem samt i de synpunkter som framförs i denna rapport förslår vi att Universitetsstyrelsens beslutar att LiU inför ett miljöledningssystem i enlighet med standarden ISO och EU förordningen EMAS att institutioner och enheter skall ha identifierat betydande miljöaspekter och upprättat miljömål senast den 1/ att ett certifierbart/registrerbart miljöledningssystem är infört vid LiU senast 1/ (45)

23 Bilaga 1: Regeringens beslut Miljödepartementet Regeringsbeslut M97/4922/8 Statsförvaltning för hållbar utveckling - uppdrag till ytterligare myndigheter inom projekt "Miljöledningssystem i statlig förvaltning" Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge ytterligare ett antal myndigheter i uppdrag att införa miljöledningssystem. Myndigheterna är följande: en domstol, en åklagarmyndighet, en polismyndighet samt en kriminalvårdsmyndighet som utses av respektive centralmyndighet, Invandrarverket, Fortifikationsverket, Kustbevakningen, Försvarets forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten, Statens Järnvägar, Banverket, Vägtrafikforskningsinstitutet, Statens Gentekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Statens skolverk, Högskoleverket, Forskningsrådsnämnden, Kungliga Tekniska Högskolan, Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle/Sandviken, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Mitthögskolan, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Arbetsdomstolen, Naturhistoriska riksmuseet, Riksutställningar, Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, SWEDAC, Patent- och Registreringsverket, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Dalarnas och Norrbottens län samt Statens kärnkraftsinspektion. Uppdrag Uppdraget till myndigheterna innebär att arbetet så långt som möjligt skall inriktas på förebyggande insatser i enlighet med de mål regeringen lagt fram i skrivelsen "Ekologisk hållbarhet" (1997/98:13) om att skydda miljön, använda energi- och andra naturresurser effektivt samt hållbart nyttja förnybara naturresurser.

24 Regeringen uppdrar åt angivna myndigheter att införa miljöledningssystem vilket innebär att; 1) ta fram en projektplan som anger tidsplan, organisation, ansvariga etc. 2) göra en miljöutredning av intern och extern verksamhet, dvs kartlägga direkta och indirekta miljöeffekter som myndighetens verksamhet kan ge upphov till, 3) utarbeta en miljöpolicy, 4) utarbeta mål för miljöarbetet samt en handlingsplan för fortsatt integration av miljöhänsyn i myndighetens verksamhet. Myndigheterna skall särskilt arbeta för att inom ramen för gällande regelverk miljöanpassa sin upphandling. Myndigheterna skall även redovisa de eventuella kostnader och intäkter som införande av miljöledningssystem resulterar i. Arbetet med miljöledningssystem skall följas upp, utvärderas, redovisas och på sikt revideras. Avsikten är att efter redovisning och utvärdering av miljöarbetet, kontinuerligt höja ambitionsnivån och sätta nya mål för det fortsatta arbetet. Miljöutredningen skall slutföras under 1998 och delrapporteras i samband med årsredovisningen Arbetet med policy, mål och handlingsplan kan påbörjas successivt och slutredovisas i samband med årsredovisningen våren år Riksrevisionsverket har i uppdrag att lämna förslag till hur myndigheternas miljöarbete bör redovisas i samband med årsredovisningen samt att bygga upp kompetens för att granska myndigheternas miljöarbete. Regeringen kommer senare att ta ställning till hur uppdragen skall redovisas och revideras. Miljöledningssystemet skall integreras i den ordinarie verksamheten. Myndigheten skall fokusera på insatser, för att integrera miljöhänsyn, som ligger inom ramen för myndighetens uppdrag. I det fall lagstiftning, förordningar eller instruktioner utgör hinder, skall detta rapporteras till respektive myndighets sakdepartement. Miljöutredningen kan påbörjas innan utvärdering av det pilotprojekt som startade 1997 med 25 myndigheter är klar. Däremot bör strategier och metoder för att integrera miljöhänsyn i beslut och direktiv etc, avvakta utvärderingen av pilotprojektet, som Riksrevisionsverket lämnar 1 april Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag ges även fortsättningsvis till ett antal myndigheter avseende utbildning i miljöledning och miljöanpassad upphandling m.m. 1) Nämnden för offentlig upphandling skall medverka i utbildning avseende miljöanpassad upphandling. Uppdraget gäller för 1998 och ) Kemikalieinspektionen får förutom fortsatt uppdrag som pilotmyndighet, uppdrag att medverka i utbildning avseende miljöanpassad offentlig upphandling. Uppdraget gäller för 1998 och ) Statens Naturvårdsverk får förutom fortsatt uppdrag som pilotmyndighet, uppdrag att medverka i utbildning avseende miljöledning och hållbar utveckling samt miljöanpassad

25 upphandling. Uppdraget gäller för 1998 och Verket skall även göra en första utvärdering av miljöanpassad upphandling. (Uppdragen specificeras i verkets regleringsbrev för 1998.) Bakgrund Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag redovisat betänkandet (SOU 1996:112) "Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen". Miljövårdsberedningen föreslår i sitt betänkande bl a att miljöledningssystem införs i den statliga förvaltningen. I syfte att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling behöver statens arbete utvecklas och samhällssektorernas ansvar för miljön tydliggöras. Detta kan enligt betänkandet åstadkommas genom att integrera miljöhänsyn och resurshushållning i all statlig verksamhet såsom i: - statliga förslag, beslut och åtgärder i statsförvaltningen - stadig myndighetsutövning inkl upphandling - statlig förvaltning i sin egen administrativa verksamhet Statliga myndigheter har ett grundläggande miljöansvar för sin verksamhet enligtverksförordningen och en del myndigheter har en särskild miljöparagraf i sin instruktion. Flera myndigheter har också redan påbörjat ett mer strukturerat miljöarbete och tagit frammiljöpolicy, miljömål och handlingsprogram etc. Miljöledningssystem innebär ett systematiserat miljöarbete med tydliga riktlinjer och mål i bl.a. centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för uppföljning samt redovisning av resultat. Miljöledning inom statsförvaltningen bygger på samma principer som inom näringslivet men anpassas till statliga myndigheters verksamheter. I regeringens proposition 1995/96:222 om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år2000 mm, har regeringen aviserat sin avsikt att ge ett uppdrag till ett antal myndigheter att återrapportera sina erfarenheter vad gäller miljöanpassning av sin upphandling. Under 1997 har ett pilotprojekt med uppdrag att påbörja utveckling av miljöledningssystem i 25 myndigheter startats med syfte att vinna erfarenheter och kunskap hur miljöledningssystem på bästa sätt kan införas i statsförvaltningen. Pilotprojektet skall redovisas i samband med årsredovisningen för år Ett fyrtiotal myndigheter utses, i och med detta beslut, att införa miljöledningssystem med start Ytterligare myndigheter tillkommer successivt fr.o.m Projekt "Miljöledningssystem i statlig förvaltning" har hittills samordnats av Miljödepartementet. I takt med att miljöarbetet utvecklas inom pilotmyndigheterna, uppkommer i allt högre grad frågor som mer direkt rör respektive fackdepartement. Således kommer det praktiska anse aret för pilotmyndigheterna i allt högre grad att beröra

26 fackdepartementen. Samtidigt ges fortsatt stöd och samordningshjälp från Miljödepartementet. För de tillkommande myndigheterna 1998 tar Miljödepartementet ett huvudansvar men med ett starkt stöd från respektive departement. Skälen för regeringens beslut Statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till att vara ett föredöme. Förslag, beslut och åtgärder i statsförvaltningen som kan påverka miljö och resurshushållning bör utformas så att de medverkar till en långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling. Det är angeläget att, med erfarenheter från pilotstudien, genomföra en bredare tillämpning av målet att staten skall vara ett föredöme på miljöområdet och medverka till ett ekologiskt hållbart samhälle. Tillräckligt med erfarenheter och praktiska vägledningar har erhållits från pilotprojektet för att i början av 1998 påbörja informations- och utbildningsinsatser samt även intern miljöutredning i nya myndigheter. Pilotprojektet har tydligt visat att utförlig information och utbildning, tillsammans med ledningens engagemang är av yttersta vikt för ett gott resultat varför det är viktigt att i ett tidigt stadium påbörja information och utbildning. Efter utvärderingen av pilotprojektet i april 1998 kan arbetet med utredning av externa och indirekta miljöeffekter intensifieras. På regeringens vägnar Anna Lindh Gunilla Blomquist Sändlista, likalydande till: Domstolsverket Riksåklagaren Rikspolisstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen Statens Invandrarverk Fortifikationsverket Kustbevakningen Försvarets forskningsanstalt Flygtekniska försöksanstalten Statens järnvägar Banverket Vägtrafikforskningsinstitutet Statens Gentekniska institut Nämnden för offentlig upphandling Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens skolverk Högskoleverket