Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna

Transkript

1 Vägverket Anita Ramstedt Samhälle och trafik Vägverket Beteckning: EK 50 A 2006: 4523 Slutrapport Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Enligt överenskommelsen mellan Vägverket och Motormännens Riksförbund rörande bidrag för rubricerat projekt översänds härmed en slutrapport. Sammanfattning Årligen dödas cirka 100 unga (16-24 år) i trafiken. Ett sätt att få ned olyckstalen är att höja kvaliteten hos trafikskolorna och att underlätta för konsumenterna att välja trafikskolor med hög kvalitet. Det finns i dagsläget ingen objektiv konsumentinformation som ger konsumenter vägledning i valet av trafikskolor och som samtidigt kan sporra trafikskolorna att höja kvaliteten på sina utbildningar. Därför har Motormännen genomfört en förstudie som syftar till att undersöka möjligheterna att etablera ett rankingsystem vars övergripande målsättning är att trafiksäkrare bilförare examineras I nära kontakt med representanter och expertis inom branschen har först ett ursprungligt förslag på rankingsystem tagits fram som strävar efter att uppnå god konsumentinformation och samtidigt uppnår målet om lägre olyckstal bland nyexaminerade bilförare. Det har visat sig att det kan bli mycket svårt och komplicerat att finna en lösning som kan tillmötesgå dessa båda krav samtidigt. Därför har två alternativa förslag på rankingsystem tagits fram som kan tillgodose olika krav. I det enas prioriteras konsumentinformationen och trafiksäkerhetsaspekterna tonas ned, medan den andre strikt bygger på trafiksäkerhetskriterier samtidigt som den sannolikt frångår tanken om vad som är viktigast för konsumenten. Gemensamt för de tre alternativen är att de måste få ett starkt stöd från både STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund) och Vägverket för att ha en möjlighet att nå framgång. En annan viktig framgångsfaktor är att finansieringen av ett rankingsystem kan säkerställas. I förstudien nämns ett antal risker som kan vara svåra att övervinna om det inte finns en stark beslutsamhet och uthållighet från inblandade parter. Ett sista och fjärde alternativ är därför att inte driva frågan om ett rankingsystem vidare. I förstudien rekommenderas att berörda parter träffas och diskuterar de olika alternativen och att man försöker komma fram till ett gemensamt ställningstagande i frågan.

2 Syfte med projektet Motormännen har genomfört en förstudie som är ett första steg för att undersöka möjligheterna att etablera ett kvalitetskontrollprogram för trafikskolor; Stjärnmärkning av trafikskolorna. Det ursprungliga syftet med ett sådant rankingsystem var enligt ansökan till skyltfonden att det ska fungera som konsumentinformation så att presumtiva körkortstagare får lättare att välja seriösa och bra trafikskolor, vilket ska sporra trafikskolorna att höja kvaliteten på sina utbildningar. Genom detta var tanken att efterfrågan på god förarutbildning skulle stimuleras, varvid man hade en förhoppning om lägre olyckstal inom denna kategori körkortsinnehavare. Bakgrund I Sverige är de principer som slagits fast i Nollvisionen djupt förankrade. Detta innebär att ingen ska behöva dödas eller skadas allvarligt till följd av olyckor inom vägtransportsystemet. Förarutbildningen är ett av flera viktiga sakområden som pekats ut (prop 1996/97:137) som väsentliga för att uppnå nollvisionens trafiksäkra samhälle. Trots detta skiftar kvaliteten på landets trafikskolor fortfarande i alltför hög utsträckning. Varje år dödas cirka 100 unga (16-24 år) i trafiken, vilket är oacceptabelt. För att få ned dessa olyckstal måste bl.a. utbildningskvaliteten hos de svenska trafikskolorna höjas. Det kan ske genom att trafikskolorna rankas utifrån ex. kompetens, kvalitet och vilka resultat som de olika trafikskolorna presterar. I Sverige finns i dag inget oberoende och/eller objektivt rankingsystem för trafikskolor. År 1999 startades Trafikskoleguiden som var ett webbaserat system för att ge konsumenter vägledning vid val av trafikskola. Guiden, som var ett samarbete mellan bland annat Vägverket, STR och Konsumentverket, publicerade deltagande trafikskolors provresultat på en tregradig skala (grön, gul och röd). Redan efter cirka två år lades guiden ned bland annat på grund av att informationen på hemsidan om olika trafikskolor blev felaktig till följd av svårigheter att administrera och uppdatera hemsidan. STR har sedan 1999 ett kvalitets- och miljöledningssystem kallat Trafikskolornas Kvalitets- och miljöstandard enligt FR 2000 som bygger på samma principer som en ISO-certifiering. STR rekommenderar trafikskolorna att använda detta system. Enligt vad Motormännen erfarit är dock endast av cirka 800 trafikskolor certifierade. Man kan därför konstatera att certifieringen ännu inte har fått något genomslag och inte heller påverkat kvaliteten på trafikskolornas utbildningar. Ett annat certifieringssystem är Grön Trafikskola. Bakom Grön Trafikskola står Sparcoachföreningen och STR. I dagsläget är cirka 50 trafikskolor miljöcertifierade. Metod och material Förstudien har skett i nära samarbete med expertis från Vägverket. Den påbörjades med en bakgrund- och omvärldsanalys för att undersöka huruvida det redan finns eller har funnits några objektiva rankingsystem eller liknande för trafikskolor i 2

3 Sverige eller närstående länder. Detta för att om möjligt ta vara på andras erfarenheter och kunskap i det fortsatta arbetet. Därefter har ett stort antal telefonsamtal, möten och intervjuer hållits med olika befattningshavare, och experter från branschen, exempelvis från Vägverket, STR och VTI. Detta för att inhämta kunskap om hur trafikskolebranschen fungerar och hur de olika parterna ser på möjligheterna och förutsättningarna för ett stjärnmärkningssystem, vilka avgränsningar som systemet ska ha och hur resultaten ska publiceras m.m. För att rankingsystemet ska ha en chans att nå framgång bedöms det som en förutsättning att det finns ett brett stöd för dess principer hos de viktigaste aktörerna inom branschen. Här åsyftas i första hand STR och Vägverket. I arbetet med förstudien har därför mycket möda och arbete lagts ned på att lyssna och analysera parternas åsikter och ståndpunkter och försöka lägga fram förslag som båda dessa parter kan ställa up på. Under arbetets gång har utkast till förslag på rankingsystemet hela tiden kommunicerats med Vägverket och STR. Det har även hållits ett gemensamt endags möte där parterna har gått igenom det första ursprungliga förslaget ch diskuterat olika problem och lösningar. Slutligen har man gemensamt kunna ställa sig bakom förslag på det fortsatta arbetet med ett presumtivt rankingsystem. Ett viktigt inslag i arbetet har hela tiden varit att analysera rankingsystemets möjligheter och risker. Som exempel kan nämnas vikten av att säkerställa finansieringen av ett rankingsystem. För att få ytterligare synpunkter och förankring på det ursprungliga förslaget har expertis från VTI, Umeå Universitet (Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar) anlitats. Med hänsyn till vad som framfördes av dessa togs tre alternativa förslag fram, som har presenterats för Vägverket och STR där dessa har getts tillfälle att komma med slutliga synpunkter. Resultatredovisning Såsom framgår ovan togs först fram ett ursprungligt förslag vad gäller stjärnmärkningen av trafikskolor. I det första alternativet (ALTERNATIV 1) lades mycket energi på att ta fram kriterier som både uppfyller kravet god konsumentinformation och som samtidigt ska uppnå målet om lägre olyckstal hos nyexaminerade bilförare. Med hänsyn till vad framkom under förstudiens gång kan ifrågasättas om ALTERNATIV 1 är en framkomlig väg för att på ett påvisbart sätt kunna uppnå målet om säkrare nyexaminerade bilförare. I den kritik som framförts har bl.a. framhållits att innehållet i ALTERNATIV 1 är för omfattande och ambitiöst för att kunna implementeras bland trafikskolor och att flera av de valda kriterierna inte har något automatiskt samband med trafiksäkerheten. Det kan även konstateras att ALTERNATIV 1 i sin ambition att både tillgodose god konsumentinformation och samtidigt sträva mot målet om säkrare nyexaminerade bilförare, blandar informationskriterier och säkerhetskriterier på sådant sätt att det kan vara svårt att uppnå en konsumentinformation som blir efterfrågad. 3

4 De framförda synpunkterna har lett till att tre alternativ har tagits fram, nedan angivna som ALTERNATIV 2 till 4. I ALTERNATIV 2, prioriteras konsumentinformationen ytterligare och trafiksäkerhetsaspekterna tonas ned. För att få bättre kunskap om vad som är viktigast för konsumenterna och vad de efterfrågar, föreslås att det först genomförs en bredare undersökning inom detta område innan olika kriterier fastställs. ALTERNATIV 3 bygger strikt på trafiksäkerhetsfaktorer och följer alltså den ursprungliga målbeskrivningen om säkrare nyexaminerade förare, samtidigt som den sannolikt frångår tanken om vad som är viktigast för konsumenten. I det sista alternativet, ALTERNATIV 4, dras slutsatsen att ett rankingsystem inte är en framkomlig väg i dagsläget. I förstudien nämns ett antal risker, som kan vara svåra att övervinna om det inte finns en stark beslutsamhet och uthållighet. I den bifogade förstudien redovisas de olika alternativen mer i detalj. Slutsatser/diskussion För att komma vidare med idéerna kring ett rankingsystem för trafikskolor föreslås följande: Ett möte/seminarium med involverade parter hålls där förstudien och de olika alternativen diskuteras. Syftet med mötet ska vara att komma fram till vilket alternativ som bör väljas. Om man kommer fram till att gå vidare med ALTERNATIV 1, 2 eller 3 bör det finns ett starkt stöd för dess principer hos både STR och Vägverket. Dessutom bör finansieringen av att upprätta och driva rankingsystemet i största möjliga mån vara klarlagd. Om ALTERNATIV 1 eller 2 väljs bör en bredare undersökning om vad körkortsaspiranter och deras anhöriga efterfrågar så att det finns ett bättre underlag att bedöma behovet av ett rankingsysystem och vilka kriterier som är viktiga för konsumenterna. Man bör under en eventuell utvecklingsfas undersöka förutsättningarna för ett mallsystem för att underlätta att valda kriterier tolkas och mäts på ett likvärdigt sätt. Antalet kriterier bör om möjligt vara ännu färre än de föreslagna, dels för att göra systemet mer lättöverskådligt för mottagaren men också för att hålla ned på administration och kostnader. Man bör inte försöka väga ihop olika kriterier till en gemensam stjärnstatus, åtminstone inte till att börja med. I samband med ovan nämnda undersökning bör man dock fråga konsumenterna om en sådan gemensam stjärnstatus efterfrågas. Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultat Förstudien visar på komplexiteten i att skapa ett rankingsystem som efterfrågas av konsumenterna och som samtidigt leder till målet om en ökad trafiksäkerhet. Även om man lyckas skapa ett sådant system, kommer det dröja avsevärd tid innan 4

5 trafiksäkerhetsnyttan kommer att skönjas. Därtill kommer att trafikskolorna endast är en del i ett system där även elever och Vägverkets förarprovenheter har ett ansvar för att uppnå det övergripande målet med bättre och säkrare nyexaminerade bilförare. För att uppnå en ökad trafiksäkerhetsnytta inom nuvarande system måste man även fokusera på kvaliteten hur förarproven utformas och verkställs. Möjligen krävs någon form av objektiv kvalitetskontroll av Vägverkets förarprovkontor. Riksrevisionverkets rapport Vägverkets körprov - lika för alla från i våras visar på behovet av det. Vad gäller elevernas ansvar är det till stora delar fråga om en attitydförändring från fokusering att bara klara körkortsproven till en fokusering på att bli en riktigt säker förare. En stjärnmärkning av trafikskolor kan inte lösa den problematiken. För att verkligen ha en reell chans att skapa säkrare nyexaminerade bilförare krävs sannolikt en ändring av det nuvarande systemet med mycket få krav på faktiskt utbildning (endast riskutbildning), mot ett system där krav på obligatorisk utbildning införs innan man har rätt att examineras. Vad gäller spridning av resultatet, har såsom framgår ovan förstudien redan delgivits inblandade parter. Motormännen har i dagsläget inte för avsikt att lansera förstudien publikt, utan inblandade parter måste ges tillfälle att komma fram till en gemensam ståndpunkt om stjärnmärkningen av trafikskolor innan så sker. Kontaktperson för projektet Kontaktperson inom Motormännens Riksförbund är Niklas Thorslund, Box 23142, Stockholm. Telefon eller Mail-adress: niklas.thorslund@motormannen.se Ekonomisk redovisning Skyltfonden har beviljat ett projektbidrag på kr (inkl moms) för förstudien. Bidraget har fördelats på följande poster. 1. Genomförande av förstudien/projektledning (eget arbete) kr 2. Externa tjänster (VTI) kr 3. Övrigt (resekostnader och representation) kr Totalt kr Kommentarer Såsom framgår består de huvudsakliga kostnaderna i eget arbete. Arbetet med att genomföra förstudien visade sig vara mycket mer omfattande och komplicerat än vad som förväntades vid tidpunkten för ansökan om bidrag. Kostnaderna för Motormännens eget arbete i projektet överstiger ovan angivna belopp. 5

6 För största möjliga kostnadseffektivitet har vi hållit möten på vårt eget kontor och på andra ställen som inte belastat projektet med kostnader. Resekostnader och representation har såsom framgår hållits till ett minimum. Kostnader för utomstående expertis har begränsats till ersättning till VTI (se externa tjänster). Övriga expertkostnader belastar inte projektet. Stockholm den 29 juni 2007 Maria Spetz VD Motormännens Riksförbund Niklas Thorslund Projektledare Motormännens Riksförbund 6