PROJEKTERINGSANVISNING VERSION 44 1(10)

Transkript

1 PROJEKTERINGSANVISNING VERSION 44 1(10)

2 2(10) Innehållsförteckning Projekteringsanvisningar version 43, ISO 7: Bilagor 2253-M Bygg Cad-anvisningarna daterade M Projekteringskrav Bygg, version M Projekteringskrav Mark 2253-M Projekteringskrav Kost och Städ, version M Projekteringskrav VS 2253-M Projekteringskrav Luft 2253-M Projekteringskrav Styr 2253-M Projekteringskrav Märkning, version M Projekteringskrav El, version M Projekteringskrav Larm 2253-M Kontrollplan för konsulter Säkerhet ver M Checklista till tekniska från Handikappteamet 2253-M Riktlinjer. ombyggnation från B&U 2253-M-139- Lokalprogram, utrustning för ny förskola O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

3 3(10) Projekteringsanvisning ver 43 1 Allmänna riktlinjer Gavlefastigheters målsättning är att långsiktigt säkerhetsställa ekonomisk och teknisk effektivitet samt att arbeta för en hållbar miljö. En stor del av påverkansgraden ligger innan bygg- och driftskedet. Dessa projekteringsanvisningar syftar till att säkerhetsställa program- och projekteringsskedet i våra projekt och skall följas av projektörer samt totalentreprenörer. Anvisningarna gäller vid såväl ny- som ombyggnad av en fastighet. Kvalitetspolicy Vår målsättning är att alla byggprojekt skall genomföras kundorienterade och med långsiktigt ägarperspektiv. Vi skall leverera i rätt tid, med rätt kvalitet och inom de ekonomiskt antagna ramarna. Miljöpolicy Vår målsättning är att bidra till ett uthålligt samhälle genom att hushålla med resurser samt att ligga steget före lagar och regler inom miljöområdet då vi genomför byggprojekt. 2 Projekteringsanvisningar version 43, ISO 7:3 (avsedda att delges projektörerna, samt att ingå i förfrågningshandling till projektörer) ALLMÄN PROJEKTANPASSAD Projekt: Allmänt 1. Definitioner samt förklarande texter Följande definitioner avviker från Bygghandling 90: Byggprojektledare = Projektledare Utses av byggchef. Verksamhetens projektledare Utses av den brukande förvaltningen. Administrativ projekteringsledare I regel samma person som byggprojektledaren. Teknisk projekteringsledare Utses av byggprojektledaren i samband med upphandling av projektörer alternativt vid första projekteringsmötet. Övriga definitioner (inlagda för bla verksamhetens projektledare): TE Totalentreprenad. Utsedd entreprenör ansvarar för färdigställandet av projekteringen samt att ställda funktionskrav uppnås. A-ritningar Arkitektritningar. K-ritningar Konstruktionsritningar FU Förfrågningsunderlag 2. Kvalitet- och miljöpolicy Vår kvalitets- och miljöpolicy innebär att vi skall: - genomföra uppdrag med den kvalitets- och miljöprofil som kunderna, de vi är till för, förväntar sig att erhålla. - ständigt pröva verksamheten utifrån ett kvalitativt samt ekologiskt perspektiv, så långt detta är praktiskt och ekonomiskt möjligt. - i uppdragen verka för att ekologisk teknik, ekologiska produkter och kretsloppstänkande eftersträvas i material och tillverkning, byggprodukter, förvaltning och återbruk. O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

4 4(10) - undvika hälsofarliga material. - utarbeta konkreta kvalitets- och miljömål för verksamheten samt för varje enskilt projekt. - Ha tydliga kvalitets- och miljökrav på alla inköp och köpta tjänster. - Genom dialog, utbildning och information göra alla i ett projekt medvetna och engagerade i sitt kvalitets- och miljöansvar. 3. Struktur på projekteringen (benämningar och resultat av dom olika skedena) Nedan beskrives den inom GFAB vanligaste varianten av projektstruktur. Även andra strukturer används om vi så finner det mera optimalt för det enskilda projektet. Lokalstudie Upprättas i samband med utblicksarbetet. Lokalstudien kan även utformas som en mål- och verksamhetsbeskrivning. Mål- och verksamhetsbeskrivning samt Lokalprogram Att upprätta en mål- och verksamhetsbeskrivning samt ett lokalprogram är ett verksamhetsansvar. Byggenheten samt i viss mån förvaltningsenheten kan dock bistå verksamheten. En verksamhetens projektledare utses samt en byggprojektledare. Byggprojektledaren ansvarar för projektets framdrivning. Ansvaret för förvaltningen av fastigheten åvilar utsedd förvaltare. Vanligen upprättas en överslagskalkyl i samband med upprättandet av lokalprogrammet. Programskedet Under ledning av utsedd byggprojektledare omsätter vi mål- och verksamhetsbeskrivning samt lokalprogram till skisser med tillhörande analyser och kalkyler. Vi arbetar med en verksamhetens önskelista samt en byggteknisk önskelista. Normalt prövas flera alternativa lösningar vilket ibland innebär omprövning av lokalprogrammet. Skalan är vanligen 1:200. Ekonomin i projektet prövas i programhandlingskalkyler. Projekteringsskedet Under projekteringsskedets inledning justeras programritningarna i samband med att vi går upp i skala. Rumsfunktionsprogram upprättas. Övriga konsulter knyts till projektet, det kan vara tex statiker. Installationsprojektörerna detaljstuderar de tekniska lösningar och en kalkylerbar systemhandling skapas. Om systemhandlingskalkylen överstämmer med acceptabel kostnadsnivå upprättas förfrågningshandlingar. Om inte acceptabel kostnadsnivå erhålls genomförs en prioritering mellan föreslagna åtgärder. Byggprojektledaren utses normalt till administrativ projekteringsledare. Teknisk projekteringsledare (samordnare) är vanligen utsedd arkitekt eller VVS-konsult. Byggdrift Avslutning Förvaltning Förfrågningshandlingen skickas ut på anbudsräkning. Entreprenörer utses. Därefter omvandlas förfrågningshandling till bygghandling. Projektörernas grad av deltagande i byggdriftskedet avgöres av utsedd byggprojektledare. Under detta skede kan byggprojektledarskapet övergå till annan person inom GFAB:s organisation. Byggprojektledaren ansvarar för att underlag för relationshandlingar inkommer från entreprenörer. Byggdriftens PM, dagboksbilagor och andra ändringar omvandlas till relationshandlingar. Ambitionen är att relationshandlingar skall vara färdigställda senast 3 månader efter slutbesiktning. Ansvaret för byggprojektet övertas efter garantibesiktningen av utsedd förvaltare. 4. Organisationsstruktur Följande benämningar och arbetsuppgifter på projektets olika grupper föreligger i normalfallet: Styrgrupp Kan bestå av byggprojektledaren, verksamhetens projektledare, verksamhetsansvarig, verksamhetens lokalansvarige, förvaltare och byggchef. Gruppens roll är att leda projektet från det skede när lokalprogram skall upprättas till dess att projektet är avslutat. Vanligen avtar behovet av O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

5 5(10) beslut från styrgruppen i projekteringens inledning vilket innebär att gruppen endast har bevakande roll under resterande skeden. Programgrupp Ansvaret för programgruppens arbete åvilar vanligen verksamhetens projektledare. Deltager gör i första hand representanter från berörd verksamhet samt i vissa fall utsedd byggprojektledare. När en arkitekt för programskedet är utsedd kan det förekomma att även han eller hon deltager. Syftet med gruppen är att fånga upp krav och önskemål från verksamheten till projektet. Referensgrupper Om berörda inom verksamheten är många är det lämpligt att skapa en eller flera referensgrupper för olika intressenter i projektet. Det kan tex vara all personal i ett arbetslag inom skolan. Projekteringsgrupp Projekteringsgruppen är den grupp som träffas under projekteringsmöten. Förutom utsedda konsulter deltager i regel verksamhetens projektledare, utsedd byggprojektledare samt övriga berörda inom byggenheten såsom projektingenjörer VVS, El- och mark på dessa möten Planering av konstruktion och utveckling 1. Projekteringstidplan Upprättas av byggprojektledaren. Kan kombineras med projektets huvudtidplan. Detaljerade tidplaner upprättas normalt av projektörerna. Tidplaner åstadkoms företrädesvis i dataprogrammet Microsoft Project. 2. Resurstillsättning Byggprojektledare utses av byggchef. Externa resurser utses av byggprojektledaren. 3. Ritningsleveransplan Upprättas på initiativ av byggprojektledaren om behov föreligger. 4. Mötesplan Beställarens byggprojektledare kallar under projekteringen till, samt protokollför följande möten: 1. Startmöte projektering 2. Projekteringsmöten 3. Avslutningsmöte (genomföres när projektet är genomfört) I vissa projekt förekommer även andra möten tex med Konstcentrum, låsmöte och brandmöte. 5. Projektörers kvalitetsplaner Samtliga projektörer skall upprätta kvalitetsplan med tillhörande egenkontroll. Kvalitetsplan skall ansluta till samt uppfylla kraven enligt kontrollplan PBL. Kontrollplan PBL upprättas av kvalitetsansvarig för (vanligen byggprojektledaren) 6. GFAB:s Kvalitet- & Miljöledningssystem Utsedd byggprojektledare ansvarar för att GFAB:s QM-system för byggprojektledning följs i tillämpliga delar. Genomgång av projektets Kvalitet- & miljöplan skall kontinuerligt genomföras. Eventuella avvikelser från miniminivåer skall godkännas av byggchef. 7. Erfarenhetsåterföring Erfarenhetsåterföring via protokollsanteckningar, ifyllda erfarenhetsrapporter ingående i GFABs QM-system od delges enhetens QM-ansvarige, för närvande byggchef. Utsedda uppdateringsansvariga genomför de konkreta justeringarna av systemet. 8. Organisationsplan Upprättas vid behov av byggprojektledaren. Vanligen användes Microsoft PowerPoint. 9. Befogenheter Utsedd byggprojektledare har befogenheten att fastställa projekteringsresultatet samt i samråd med projektingenjörer besluta om att handlingarna skall skickas ut på anbudsförfrågan till entreprenörer. 10. Gränsdragningslista Inom GFAB arbetar vi normalt med två former av gränsdragningslistor. Gränsdragningslista mellan projektörer samt gränsdragningslista mellan entreprenörer. Den förstnämnda upprättas skissmässigt av byggprojektledaren i samband med framtagandet av förfrågningshandling till projektörer. Den förfinas i projekteringsskedet av utsedd teknisk projekteringsledare. Gränsdragningslistan mellan entreprenörer upprättas i samband med framtagande av AF-delen, byggprojektledaren samordnar med projektingenjör VVS, el och mark samt projektörerna. Vanligen upprättar VVS-projektören listan. O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

6 6(10) Underlag för konstruktion och utveckling (projekteringskrav) Kraven och förutsättningarna för projekteringen framgår av nedan. I samband med startmöte projektering åvilar det byggprojektledaren att delge projektörerna eventuella avvikelser och förtydliganden som kan erfordras för att starta 1. Cad De för GFAB upprättade Cad-anvisningarna daterade skall följas. Eventuella avvikelser från anvisningarna skall godkännas av byggprojektledaren. 2. Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplan upprättas i programskedet på gällande mallar ingående i QM-systemet av utsedd byggarbetsmiljösamordnare BAS-P (vanligen byggprojektledaren). Fortsatt bearbetning sker i projekteringsskedet. Samtliga konsulter skall deltaga i arbetet samt beakta gällande föreskrifter (tex AFSbestämmelser) inom respektive ansvarsområde. 3. Projekteringskrav Bygg (2253-M Projekteringskrav Bygg) Ansvarig handläggare hos arkitekt samt statiker skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Bygg till vår byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår byggprojektledare under 4. Projekteringskrav Mark (2253-M Projekteringskrav Mark ) Ansvarig handläggare hos markprojektören skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Mark till vår projektingenjör mark samt vår byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör mark under 5. Projekteringskrav Kost och städ (2253-M Projekteringskrav Kost och städ) Ansvarig handläggare hos arkitekt skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Kost och Städ till vår byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår byggprojektledare under 6. Projekteringskrav VS (2253-M Projekteringskrav VS) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav VS till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under 7. Projekteringskrav Luft (2253-M Projekteringskrav Luft) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Luft till vår projektingenjör VVS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under 8. Projekteringskrav Styr och övervakning (2253-M Projekteringskrav Styr) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Styr och övervakning till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under 8. Projekteringskrav Märkning (2253-M Projekteringskrav Styr) O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

7 7(10) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Märkning till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under 9. Projekteringskrav EL (2253-M Projekteringskrav El) Ansvarig handläggare hos El-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav El till vår projektingenjör El samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör EL under 10. Projekteringskrav Larm (2253-M Projekteringskrav Larm) Ansvarig handläggare hos El-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Larm till vår projektingenjör El samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör EL under 11. Säkerhetsanvisningar (2253-M kontrollplan för konsulter Säkerhet ver 4) Gävle kommuns Kontrollplan Säkerhetsanvisningar för konsulter daterade version 4 skall följas. Anvisningarna har upprättats av säkerhetsenheten i samråd med GFAB. 12. Checklistor från Kommunens Handikappteamet Byggprojektledaren delger arkitekten handikappteamets checklistorna. Gemensam genomgång av krav och önskemål skall ske. 13. Riktlinjer vid ombyggnationer från B&U daterade samt Lokalprogram vid nybyggnad av förskola för barn ålder 1-5 år daterad , mall 2253-M Lokalprogram, utrustning för ny förskola Riktlinjerna samt lokalprogrammet skall följas såväl i program som i projekteringsskedet. 14. Utformning av utvändiga förråd och soprum I samråd med Barn & Ungdom har standard ritningar och beskrivningar för utvändiga kallförråd och soprum tagits fram. När denna typ av förråd och soprum förekommer i ett projekt skall arkitekten samt statikerna kontakta byggprojektledaren för erhållande av DWGfiler. 15. Miljöval Under ledning av byggprojektledaren upprättas under program- alternativt i inledningen av projekteringsskedet en miljöplan enligt mall ingående i QM-systemet, projektörerna delges planen. Under hela projekteringen skall projektörerna följa planen samt pröva dess lämplighet. Önskemål och förslag till avvikelser skall godkännas och dokumenteras av byggprojektledaren. Övervägande bör ske om separat fuktprojektering (dimensionering) skall genomföras. 16. Produktionsanpassning Det åvilar byggprojektledaren att informera projektörerna om byggordning samt eventuella etappindelningar under byggskedet. Projektörerna skall därefter anpassa projekteringen till detta. 17. Koordinatsystem / Höjdsättning Gävle Kommuns koordinatsystem skall användas. From : SWEREF Detta för att underlätta GIS användningen. Nationella höjdsättningssystemet RH 2000 skall användas. 18. Rums-, byggnads och våningsnumrering. Nedanstående standarder och direktiv skall följas vad avser rum- byggnads och våningsnumering. (oavsätt vad som anges i Bygghandling 90) 1.Rumsnumrering Gällande standard för rumsnumreringen SS-ISO 4157/2 Byggritningar Rumsnumrering ska följas. O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

8 8(10) Rumsnumreringen utföres av arkitekten. Exempel på numrering: 2/216 [=byggnad 2, rum 216 (nr 16 i våning 2)] 2/314/1 [=byggnad 2, lägenhet 314 (nr 14 i våningsplan 3) rum 1] Första siffran står för byggnad 2, andra står för plan 2 och 15 står för rum nr 15. Rumsnummerskylt: Text: ARIAL texthöjd 7,5 mm och stapelbredd 1,0 mm Är antalet rum på något plan 100 eller fler gäller principen enligt bild 2. 2 / / 2015 Bild 1 Bild 2 Rumsnumren ska ingraveras på plastbricka i 2-skiktsplast som är 48 x 14 mm och har svart text på vit botten. Rumsnummerskylten skall vara utrustad med dubbelhäftande tejp och förses med två 1,5 mm hål för spikmontering. Montering med spik skall göras på dörrkarmar av trä i utsatta miljöer (t.ex. i skolor). Skyltarna monteras utanför varje rum (på varje entré till rummet) enligt följande: till rum där rumsentrén har en dörr monteras skylten i överkant på dörrkarmens handtagssida. till rum där rumsentrén är en öppning utan dörr monteras skylten i mitten på öppningen/valvets överkant. till rum där rumsentrén utgörs av takbalk eller liknande monteras skylten mitt i den passage/öppning där takbalken sitter. till rum där det varken finns dörr, valv eller takbalk utan där rumsentrén utgörs av en skiljevägg monteras skylten i mitten av passagen/öppningen med hjälp av självhäftande skylthållare eller i ögonhöjd på den högra väggen. 2. Byggnadsnummer Byggnader inom varje logisk enhet numreras med löpnummer 1, 2, 3 o.s.v. (1=huvudbyggnad om möjligt). Med logisk enhet menas byggnader som av olika anledningar kan betraktas som en enhet. Som exempel på logisk enhet kan nämnas en skola bestående av ett antal byggnader. En logisk enhet kan bestå av flera juridiska fastigheter och flera förvaltningsenheter. Byggnadsnumreringen skall utföras av projektets byggprojektledare efter samråd med ansvarig förvaltare 3. Våningsplan Våningsplan inom byggnad numreras med löpnummer nedifrån och upp. Våningen längst ner i byggnaden =1. Våningsplansnumreringen utföres av arkitekten Resultat av konstruktion och utveckling 1. Redovisningsnivå Nedanstående rangordning av standarder och direktiv från GFAB gäller när projektets handlingar upprättas: 1. Kontrakt 2. Dessa projekteringsanvisningar 3. Cad-anvisningar upprättade av GFAB 4. Cad-lager SB-rek11 utgåva 1 (1999) 5. Bygghandling SS-ISO till 3 2. Systemhandling Systemhandlingen skall vara en kalkylerbar handling som en separat anlitad konsult kan upprätta mängdlistor med tillhörande pris & tidsättning ifrån Genomgång av konstruktion och utveckling Projekteringsgenomgångar sker kontinuerligt genom projektets olika skeden. O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

9 9(10) 1. Möten. (struktur över möten som normalt berör projektörer) Ansvarig - Startmöte Byggprojektledare - Projekteringsmöten Byggprojektledare (projekteringsledare) - C- och D-möten Projektörer - Avslutningsmöte Byggprojektledare - Projektgenomgång med kommande entreprenörer Byggprojektledare - Byggmöten Byggprojektledare Se även Sakkunniga (ej knutna till Kontrollplan PBL) Byggprojektledaren avgör om sakkunniga behöver anlitas under projekteringens olika skeden. 3. Kvalitet- & Miljöledningssystem Byggprojektledaren ansvarar för att genomgång av GFAB:s QM-system för byggprojektledning sker kontinuerligt genom hela projektet Verifiering av konstruktions- och utvecklingsresultat 1. Granskningsrutiner A Projekteringsgenomgångar Byggprojektledaren avgör behovet samt ansvarar för att följande projekteringsgenomgångar genomföres: 1.Cad/data-samordningsmöte Mötet hålls i projekteringens inledning. Syftet är att samordna uppläggningen av Cad-projekteringen bla ska GFAB:s kravspecifikationer uppfyllas. Sammankallande, vanligen utsedd Cad-samordnare, för protokoll. Cad-samordnare utses av byggprojektledaren i samband med upphandling av projektörer. 2.Installationsutrymmesmöte Möte där installationsutrymmen samt frågeställningar kring installationssamordning behandlas. Sammankallande för protokoll. 3.AFS möte Möte där frågor kring Arbetarskyddsstyrelsens (AFS) skrifter och regler behandlas. Sammankallande för protokoll. Se även under Underlag för konstruktion och utveckling 4.Beslagsmöte Separat möte där även brukaren deltager. Genomgång skall ske av upprättat förslag på låsning samt beslagning. Även frågeställningar kring Gävle kommuns Kontrollplan Säkerhetsanvisningar för konsulter behandlas. Sammankallande för protokoll. 5.Granskningsmöte Förutom den kontinuerliga granskningen, som sker inom ramen av projektörernas egenkontroll, kan separat möte hållas efter det att huvudhandlingarna (systemhandlingarna) samt bygghandlingar (förfrågningshandling) är upprättade. GFAB:s administrativa projekteringsledare avgör vilka som skall deltaga samt för protokoll från mötet. (granskningsprotokoll) 6. Genomgång på plats rum för rum Granskning av handlingarnas innehåll i förhållande till erforderliga åtgärder genom en gemensam genomgång på plats i alla rum som berörs av åtgärder. Samtliga konsulter närvarar. B. Anteckningar Projektör för anteckningar från väsentliga överenskommelser vad avser Exempelvis från kontakt med Bygg- och Miljökontoret. Anteckningarna redovisas vid nästkommande projekteringsmöte. C. Intern granskning av upprättade handlingar Byggprojektledaren ansvarar för att förvaltare samt husansvarig drifttekniker beredes tillfälle att granska upprättade handlingarna. Granskningen bör ske av systemhandling samt förfrågningshandling. O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14

10 10(10) 2. Sakkunniga (kontrollplan PBL) Kvalitetsansvarig PBL för projekteringen (vanligen byggprojektledaren) avgör i samråd med byggnadsnämndens representant om vilken omfattning av sakkunnighetsintyg som erfordras i 3. Förslag till egenkontroll entreprenörer Projektörerna skall under projekteringen identifiera kritiska och komplicerade arbetsmoment i projektet. För dessa arbetsmoment bör förslag på egenkontroll till entreprenörerna upprättas. 4. Revisioner Beställaren kan under projekteringen komma att genomföra kvalitet- och miljörevision hos anlitade projektörer. Beslut om att genomföra revision tas av byggchef. 5. Studiebesök Kan med fördel föreslås och arrangeras av alla inblandade i projektet. Byggprojektledaren avgör om förslag skall genomföras. Även verksamheten (brukarna) bör om möjligt deltaga i studiebesök samt även, speciellt under programarbete, arrangera egna studiebesök Validering av konstruktions- och utvecklingsresultat Verksamhetens projektledare samt projektör kan föreslå validering (tex provrum, provbelastning, provyta) för att säkerhetsställa att projekteringskraven uppfylls. Verksamhetens projektledare samt byggprojektledaren avgör om valideringen skall genomföras Styrning av ändringar i konstruktions- och utvecklingsresultat Konsultdialog under byggskedet Konsulterna skall under byggskedet erhålla byggmötesprotokoll samt upprättade dagboksbilagor. Det kan även vara lämpligt att diskutera ändringar av utföranden med berörda konsulter innan beslut om ändring tas, detta för att undvika att ändringen i sig förorsakar andra fel. Att konsulterna under byggskedet besöker byggarbetsplatsen samt har en dialog med såväl entreprenörer som representanter för beställaren ser vi som en självklarhet. Beslut om ändringar skall dock alltid gå via representanter för beställaren. Ändringsrutiner A. Under projekteringen Ändrade förutsättningar för projekteringen tas upp, redovisas och dokumenteras på projekteringsmöten. Granskning och godkännande av ändringar utförs av byggprojektledaren. B. Under byggproduktion Dagboksbilaga PM Upprättas av GFAB:s byggprojektledare samt projektingenjörer under byggproduktionen. Berörda projektörer delges upprättad dagboksbilaga. Vissa dagboksbilagor föranleder PM. Revidering av handlingar under produktionstiden skall åtföljas av ett PM, där ändringen beskrivs. Distribution av revideringar med tillhörande PM får inte ske utan byggprojektledarens godkännande. C. Information till verksamheten under byggtiden Byggprojektledaren ansvarar för att verksamhetens projektledare under byggtiden blir informerad om ändringar av utföranden som berör verksamheten. Även motiv till ändringen skall delges. O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP GFAB\MP1 Flik 10 Projekteringsanvisningar\2253-M-051- Projekteringsanvisning ver 44 GFAB.dotx :14