Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun"

Transkript

1 Kumla kommun Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Grontmij

2 Vår referens Liselott Roth Samrådsunderlag Namnteckning Granskad av Godkänd av Liselott Roth Ola Rosén Liselott Roth Innehållsförteckning 1 Inledning Administrativa uppgifter Lokalisering Verksamhetsområdet Reningsanläggningens placering Planförhållanden Översiktsplan Detaljplan Grönplan Plan-, bygg- och bostadsprogram Miljöprogram, avfallsplan och klimatprogram Skyddsvärda områden Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Inkommande belastning och dimensionering av reningsanläggningen Reningsprocesser Utsläpp från verksamheten Förutsedd miljöpåverkan Nationella miljömål och miljöproblemet övergödning Relevanta regionala och kommunala miljömål Miljöpåverkan på mark Miljöpåverkan på vatten Luft och lukt Buller Transporter Avfall Energianvändning Kemikalieanvändning Människors hälsa Konsekvenser av miljöpåverkan Översiktlig riskinventering Referenser Bilagor Grontmij AB Besök Norra Oskarsgatan 27C, Linköping E-post Org nr Direktnr Styrelsens säte Stockholm Fax

3 1 Inledning Kumla kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd enligt Miljöbalken för fortsatt drift av det befintliga avloppsreningsverket samt avloppsvattennätet. Syftet med ansökan att anpassa verksamheten, både ledningsnät (spillvattennät) och reningsanläggningen, efter planerad utbyggnad av Kumla kommun. Vidare ansluts ytterligare hushåll med enskilda avlopp varefter ledningsnätet byggs ut. Kapaciteten bedöms till maximal personekvivalenter (pe) från hushåll och industrianslutningar i spillvattennätet samt pe från Orkla Foods industrianslutning som förbehandlas före den introduceras till reningsanläggningen. Vidare ansöker Kumla kommun om biologisk behandling av ton organiska avfall per år och framställning av gasformigt bränsle, Nm 3 per år. Det gällande tillståndet är ålderstiget och härrör från tiden före tillkomsten av nuvarande lagstiftning, Miljöbalken. 1.1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Kumla kommun Adress: KUMLA Telefon: Organisationsnummer: Kontaktperson: Marcel Minnegal E-post: Fastighetsbeteckning: Lästen 2 Kommun: Län: Verksamhetskod: Kumla kommun Örebro län Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en förorenings mängd som motsvarar mer än personekvivalenter Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23.05, eller Prövningsnivå B. Gällande tillstånd: Anl. nr , samt (slutliga villkor) Grontmij AB 3 (14)

4 2 Lokalisering Kumla kommun avser att ansöka om fortsatt drift av den befintliga reningsanläggningen och spillvattennätet som båda anpassas efter Kumlas expansion. Någon ny lokalisering för reningsanläggningen bedöms inte aktuell så länge verksamheten bedöms kunna bedrivas utan påtaglig risk för påverkan på miljö eller människors hälsa. Någon alternativ lokalisering har därför inte utretts. 2.1 Verksamhetsområdet Verksamhetsområdet är Kumla tätort samt överledning av avloppsvatten från orterna Åbytorp, Ekeby, Sannahed, Hällabrottet och Kvarntorp, se Figur 1. Reningsanläggningen är lokaliserad öster om Kumla tätort, se markering (X) i figur. Ett arbete har inletts att uppdatera nuvarande verksamhetsområde så att det bättre överensstämmer med nuvarande spillvattennät och bebyggelse. Arbetet beräknas vara färdigt under X Figur 1. Verksamhetsområdet med reningsanläggningens placering markerad med ett X. 2.2 Reningsanläggningens placering Reningsanläggningens placering är öster om Kumla tätort, se markering (X) i figur ovan. Alldeles intill reningsanläggningen finns fler verksamheter i kommunens regi (ett förråd) samt privat näringsverksamhet. Avståndet till närboende är ca 200 m, Bilaga 1. 3 Planförhållanden Kumla kommun är huvudman för verksamheten och ansvarar för att anordna hantering av avloppsvatten från hushåll. Grontmij AB 4 (14)

5 3.1 Översiktsplan Den gällande översiktsplanen antogs 2011 och utgör de övergripande mål och strategier som satts upp för att nå Kumla kommuns vision om hur mark- och vattenområden bör användas, Bilaga 2. I planen fastläggs att infrastrukturen måste ses över för att klara ett växande Kumla med målet att nå invånare år I ett stråk strax öster om avloppsreningsverket avsätts marken för friluftsliv och våtmarker. Avloppsreningsverkets kapacitet riskerar att inte räcka till för avsedd expansion, varför denna prövnings inletts. För att reningsanläggningen ännu längre fram i tiden ska kunna byggas ut är det angeläget att marken öster om avloppsreningsverket lämnas fri för framtida utbyggnad. 3.2 Detaljplan Reningsverket ligger öster om Kumla tätort. Öster om Östra leden planeras för ytterligare etablering av bostäder. Avståndet till dessa är ca 500 meter. Området innefattas av stadsplan från 1979 ( ) och innebär att kvarteret Lästen, där reningsverket är beläget, är planlagt som allmänt område och utvidgas till att omfatta området för tekniska förrådet och reningsverket, Bilaga Grönplan I grönplanen från 2007 fastställs att det är viktigt att säkerställa tillgången på stadsnära ytor för omhändertagande av bland annat avloppsslam. 3.4 Plan-, bygg- och bostadsprogram Det befintliga programmet ( ) tillsammans med utbyggnadordning (27 maj 2014) visar att kommunen planerar bostäder på östra sidan Kumlaån för etablering Därmed följer en fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnätet samt att bostäder utanför tätorterna också ansluts. Ett viktigt mål för bostadsbyggandet som understryks i plan-, bygg- och bostadsprogrammet är att största möjliga hänsyn måste tas till miljöprogrammets rekommendationer om ett kretsloppsanpassat avloppssystem. 3.5 Miljöprogram, avfallsplan och klimatprogram De olika programmen och planerna Miljöprogram , Avfallsplan och Klimatprogram 2011 går lite omlott eftersom de upprättats vid olika tillfällen. De har dock mycket gemensamt eftersom alla på ett eller annat sätt relaterar till olika typer av miljömål, främst regionala och lokala. En skillnad från när planerna och programmen skrevs är att huvudalternativet inte längre är att samla in matavfall för rötning vid avloppsreningsverket, något som beskrevs som åtgärd för begränsad klimatpåverkan, då avsikten var att verket skulle bli självförsörjande på el och värme. Insamlat matavfall kommer således inte att belasta reningsverket. 3.6 Skyddsvärda områden Reningsverket berör inte direkt särskilt utpekade riksintressen eller Natura 2000-områden. Riksintresse för kulturmiljövård finns vid Kumla kyrka (Kumla by) en bit söderut. Grontmij AB 5 (14)

6 4 Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket uppfördes 1973 och har byggts om vid ett flertal tillfällen. Syftet är att rena avloppsvatten från hushåll och industri. Processen består av biologisk rening med aktivt slam, kemisk fällning samt en våtmark söder om anläggningen, varefter det renade vattnet leds till Kumlaån. Slammet från reningsprocessen hygieniseras och rötas för att därefter avvattnas innan vidare hantering sker till gödningsmedel, jordförbättring eller produktion av anläggningsjord. En separat förbehandling för enbart processavloppsvatten från Orkla Foods har installerats, varefter vattnet leds in i reningsanläggningen. Förbehandlingen utförs genom en aktivslamprocess. 4.1 Tillstånd Gällande Verkets gällande tillstånd är från år 1994 samt beslut om slutliga villkor från år Därefter har beräkningar gjorts utifrån ingående/utgående kväve till och från verket, samt uppskattad retention utifrån geografisk placering. Resultatet har rapporterats till Naturvårdsverket, som dock ansåg att Kumla avloppsreningsverk inte omfattades av avloppsdirektivets krav avseende utsläpp till Östersjön. Tillåten belastning enligt tillstånd ( ) är pe samt avloppsvatten från livsmedelsindustri till förbehandling i form av SBR motsvarande ett årsmedelvärde på 1050 kg BOD7 per dygn. Från Orkla Foods (livsmedelsindustri) får utpumpningen av processvatten till förbehandling av industrivatten uppgå till 550 m 3 /dygn som årsmedel och max 700 m 3 under ett enskilt dygn. Momentant får utpumpningen inte överskrida 50 m 3 /h. Belastningen får uppgå till max 2000 kg COD/dygn (1400 kg BOD7/dygn) och som medel 1500 kg COD/dygn (1050 kg BOD7 per dygn). Verket har åtagit sig att reducera inkommande föroreningsmängd från industrianslutningen genom förbehandling med ca 50 %, motsvarande ca 700 kg BOD7 per dygn. Urval av gällande villkor för verksamheten Avloppsreningsverket ska ständigt drivas och underhållas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 0,3 mg fosfor per liter och 10 mg BOD7 per liter räknat som medelvärde per kalenderår. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 0,3 mg fosfor per liter och 15 mg BOD7 per liter räknat som medelvärde per månad. Resthalten av ammoniumkväve i det behandlade avloppsvattnet får under perioden juli - augusti som riktvärde inte överstiga 10 mg/l, räknat som medelvärde per månad (beslut om slutliga villkor ) Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt det är möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Saneringsplanen ska revideras årligen Ändring Ansökan om nytt tillstånd avser att förtydliga det kommunala ansvaret för att rena avloppsvatten från spillvattennätet och rening av processavloppsvatten från Orkla Foods. Processavloppsvattnet levereras i en särskild ledning och vattnet förbehandlas innan det släpps till den kommunala anläggningens reningsprocesser. Grontmij AB 6 (14)

7 Avsikten är att öka den samlade behandlingskapaciteten till personekvivalenter (pe) varav: pe från spillvattennätet (hushåll och industrier) pe förbehandlat processavloppsvatten (dvs. likvärdigt kommunalt avloppsvatten) från Orkla Foods o Förbehandlingen för industriavloppsvatten tillåts belastas med Inkommande processavloppsvatten från Orkla Foods får inte överskrida m 3 under enskilt dygn respektive 50 m 3 per timma, innehållande max kg BOD7 per dygn o Belastningen på reningsanläggningen får inte vara större än kg COD per medeldygn (1050 kg BOD7 per dygn) eller kg COD (motsvarande kg BOD7 per dygn) under ett enskilt dygn Rötkammaren tillåts belastas med ton organiska avfall till rötkammaren Spillvattennätet tillåts belastas med ton externslam för rening Urval av föreslagna villkor för verksamheten Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten inbegripet åtgärder för att minska störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i målet eller i övrigt i ärendet. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som begränsningsvärde räknat som medelvärde per kalenderår ej överstiga 0,3 mg totalfosfor per liter 10 mg BOD7 per liter 15 mg totalkväve per liter Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt det är möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Saneringsplan ska revideras årligen. 4.2 Inkommande belastning och dimensionering av reningsanläggningen Inkommande avloppsvatten från spillvattennätet beräknas till m 3 per år i planerad verksamhet. Externslam belastar reningsanläggningen uppströms med ca m 3 per och ingår alltså i summeringen av inkommande flöde från spillvattennätet, Tabell 1. Belastningen från spillvattennätet, beräknas som framtida maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB) till pe enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Tabell 1. Inkommande flöden från spillvattennätet till nuvarande och planerad verksamhet. Medelvärde Nuvarande verksamhet Planerad verksamhet Avloppsvatten (m 3 /år) I en särskild ledning levereras processavloppsvatten från Orkla Foods med ca m 3 per år, Tabell 2. Processavloppsvatten från Orkla Foods introduceras till reningsanläggningen efter förbehandling och beräknas till maximalt pe som belastar reningsanläggningens processer, Tabell 2. Grontmij AB 7 (14)

8 Tabell 2. Inkommande flöden som processavloppsvatten från Orkla Foods till nuvarande och planerad verksamhet. Medelvärde Nuvarande verksamhet Planerad verksamhet Processvatten från Orkla (m 3 /år) Den totala belastningen, spillvatten och industribelastning, på reningsanläggningen blir då pe. Verksamheten söker också tillstånd att ta emot organiska avfall, exempelvis från Orkla Foods eller andra verksamheter för att kunna producera biogas för egen försörjning av el & värme. Totalt sett uppskattas mängden till ton per år. Tabell 3. Inkommande organiska avfall, nuvarande och planerade. Under året (2014) har koncentrat har körts vidare utan att belasta rötkammaren på reningsanläggningen då avsättning för all producerad biogas ej funnits. Medelvärde Koncentrat från Orkla, andra organiska avfall (ej farliga avfall) Nuvarande verksamhet Planerad verksamhet 600 årston årston 4.3 Reningsprocesser Avloppsvatten från hushåll och industrier från spillvattennätet förs till avloppsreningsverket där reningsanläggningen är konventionellt utformat med mekanisk, biologisk och kemisk rening/avskiljning innan det pumpas till våtmarken för slutpolering, Figur 2. Som ett resultat av föreslagna villkor införs särskild kväverening i den planerade verksamheten. Detta installeras i befintliga bassänger inne i reningsanläggningen, det vill säga i biologisk rening/avskiljning, Figur 2. Processavloppsvatten från Orkla Foods förbehandlas med biologiska processer i en särskild förbehandlingsanläggning, där merparten av det syreförbrukande materialet, huvudsakligen bestående av socker, bryts ned innan vattnet pumpas till verksamhetens reningsprocesser. Reningseffekten i reningsanläggningen förväntas bli 59 % avseende kväve, 92 % avseende fosfor samt 93 % avseende BOD7. I avloppsvattenrening bildas avloppsslam. Detta bearbetas inom verksamheten genom rötning och avvattning, för att minska mängden och göra slammet mer lätthanterligt. Efter rötning och avvattning lastas slammet till vidare behandling och förädling till gödningsmedel, jordförbättring eller produktion av anläggningsjord. Den planerade verksamheten förväntas producera ca ton per år och slammet avses certifieras enligt REVAQ. Grontmij AB 8 (14)

9 Figur 2. Schematisk bild över planerad verksamhet. Tillstånd söks för verksamheten som omfattar avloppsvattennätet (spillvattennät), reningsanläggningen samt förbehandling av processavloppsvatten. Inom den streckade linjen visas reningsprocesserna för avlopp från ledningsnät och förbehandling samt biologisk behandling av organiska avfall Biogasproduktion och biologisk behandling av avfall Organiska avfall från Orkla Foods eller andra verksamheter tas emot och beskickar rötkammaren för biologisk behandling och biogasproduktion. Detta ökar biogasproduktionen jämfört med att enbart röta avloppsslam och planerad verksamhet omfattar ytterligare organiska avfall. Syftet är att fasa ut oljepannan och driva reningsanläggningen med förnybara energikällor. Biogas används till både värmeproduktion och elproduktion. Den producerade mängden beräknas till m 3 per år. Viss mängd värme exporteras till närliggande verksamheter. Energieffektivitet eftersträvas varför restvärmeströmmar används internt i verksamheten för uppvärmning av rötkammare och reningsanläggning. 4.4 Utsläpp från verksamheten Här redovisas verksamhetens förväntade utsläpp Bräddning i spillvattennätet Bräddningen är i grunden en säkerhetsfunktion. När ledningsnätet och pumpstationerna inte förmår att ta hand om allt inkommande vatten eller ett tekniskt fel uppstår bräddas orenat avloppsvatten till omgivande vattendrag. Primärt är ledningssystemet konstruerat så att bräddningen sker vid ett antal bräddpunkter, i första hand i pumpstationer men bräddpunkter förekommer också på ledningsnätet. Bräddning förekommer i Kumla, liksom i de allra flesta spillvattennät, vid ett antal tillfällen per år. Belastningen och påverkan av dessa är dock lokala och ofta kortvariga. Samtliga bräddningar i pumpstationerna dokumenteras. Antal tillfällen, vattenmängd och miljöbelastning redovisas i miljöredovisningen. Grontmij AB 9 (14)

10 4.4.2 Utsläpp till vatten från reningsanläggningen Utsläppen från verksamheten är i huvudsak renat avloppsvatten. Föroreningar som förekommer i renat avloppsvatten och som är viktiga ur ett miljöperspektiv, är näringsämnen som kväve (N) och fosfor (P) samt syreförbrukande ämnen (BOD7). Recipienten är Kumlaån som rinner vidare mot Hjälmaren och slutligen ut i Östersjön. När utjämning sker efter pumpstation vid avloppsreningsverket eller efter försedimenteringsbassängen uppsamlas orenat avloppsvatten i befintliga regnvattenbassänger. Detta är en buffert mot bräddning till Kumlaån. Vattnet återpumpas till inloppet när tillrinningen minskat. I det fall regnvattenbassängerna är fyllda sker utsläpp av orenat avloppsvatten direkt till recipienten via ett mätskibord där den bräddade provats, volymen mäts och registreras. Det orenade vattnet är mer utspätt jämfört med inkommande vatten från spillvattennätet. Bassängernas storlek gör att det endast är vid extrema situationer som avloppsvatten behöver bräddas till recipienten. Historiskt sett har detta skett ca en gång var tredje år. 5 Förutsedd miljöpåverkan 5.1 Nationella miljömål och miljöproblemet övergödning Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljömål och 24 etappmål som visar vägen till miljömålen. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Särskilt övergödning drabbar marker såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige. Övergödning får växtligheten att förändras successivt, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. I havsmiljön, framför allt i Östersjön, är övergödning ett av de allvarligaste hoten. I både hav och sjöar orsakar övergödningen bland annat igenväxning och algblomning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna, där växter och djur dör. Om det är giftbildande alger som orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas. Övergödning orsakas av allt för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa näringsämnen kan hamna i miljön via utsläpp till luft av exempelvis kväveoxider från biltrafik, sjöfart och kraftverk. Andra orsaker till övergödning är läckage från jordbruket samt utsläpp från avloppsreningsverk och industrier. 5.2 Relevanta regionala och kommunala miljömål Länsstyrelsen i Örebro län har sammanställt miljömål för Örebro län. Det är framförallt miljömålet Levande sjöar och vattendrag som påverkas av den planerade verksamheten. Ungefär procent av fosforbelastningen på vatten i Örebro län kommer från läckage från jordbruksmark. Avloppsreningsverken står för ca 11 procent av fosfor- och 17 procent av kväveutsläppen. Enskilda avlopp står för ca 15 procent av fosfor- och 2-3 procent av kväveutsläppen. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag följs upp via miljökvalitetsnormerna som preciseras i ramdirektivet för vatten Miljökvalitetsnormer och ramdirektivet för vatten Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Vattendirektiv som är bindande lagstiftning - gäller unionens ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Direktivet innebär bland annat att i princip alla vatten ska ha god vattenstatus 2015 och att inga vatten får försämras. Grontmij AB 10 (14)

11 Ett absolut krav är att länderna utarbetar åtgärdsprogram för att kunna uppnå miljömålen. Länderna ska upprätta en gemensam förvaltningsplan för varje avrinningsområde den naturliga geologiska och hydrologiska enheten. Planen ska omfatta en analys inklusive ekonomisk analys av vattenanvändningen. Kumlaån rinner ut i Hjälmaren som ingår i norra Östersjöns vattendistrikt. Förvaltningsplan är fastställd av Vattenmyndigheten Norra Östersjön. EU-länderna ska senast år 2015 ha uppnått målet god status för samtliga vattenresurser. Bedömning av detta görs utifrån kemisk och ekologisk status baserad på bland annat förekomsten av prioriterade farliga ämnen och förekomsten av närsalter (näringsämnen som kväve och fosfor). Bland dessa ämnen märks bl.a. bly och kvicksilver, men även en del pesticider, t.ex. isoproturon. Åtgärder föreslås för att minska eller fasa ut utsläppen och direktivet innehåller en fastställd tidtabell när olika delmoment ska vara genomförda och rapporterade. Om målen inte klaras till 2015 finns möjlighet till förlängning i en sexårsperiod. Kumlaån bedömdes 2013 ha otillfredsställande ekologisk status och uppnådde ej god kemisk ytvattenstatus 2015, (http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se , access ). Då miljökvalitetsnormerna inte uppnåtts finns förslag på nya miljökvalitetsnormer; 2021 ska Kumlaån uppnå god ekologisk status 2027 ska Kumlaån uppnå god kemisk ytvattenstatus Emissionerna av näringsämnen från reningsanläggningen påverkar miljökvalitetsnormen för god ekologisk status men inte god kemisk ytvattenstatus Kumla kommuns miljömål Miljöprogrammet för Kumla kommun visar hur kommunen valt att inrikta miljöarbetet. Fem miljökvalitetsmål har valts som fokusområden: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Dessa miljökvalitetsmål speglar de miljöproblem som kommunen anser vara viktigast att arbeta med i Kumla. Relevant för den planerade verksamheten är att det finns ett etappmål för att avloppsslammet ska REVAQ-certifieras till 2014 (arbete pågår). Detta betyder att uppströms kartlägga källor till föroreningar och att informera abonnenterna hur föroreningar i systemet kan minskas. Målet är att minska mängden miljögifter i miljö och syftet att återföra näringsämnen i avloppsslammet till åkermark. Det andra relevanta miljömålet för verksamheten är Ingen övergödning där flera etappmål adresserar planerad verksamhet, framförallt plan för utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet (2012) samt en rad åtgärder för att minska påverkan från enskilda avlopp. 5.3 Miljöpåverkan på mark Inga påverkan på mark förväntas från verksamheten. 5.4 Miljöpåverkan på vatten Verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp av näringsämnen till vatten, Tabell 4. Det renade avloppsvattnet leds ut till en våtmark och sedan vidare till Kumlaån. Från recipienten Kumlaån fortsätter vattnet vidare till Täljeån, som mynnar i Kvismare kanal, vidare till Storhjälmaren och slutligen Östersjön. Samtliga av dessa vatten bedöms som näringsrika och påverkade av övergödning. Vattenkvaliteten kontrolleras regelbundet av Hjälmarens vattenvårdsförbund. Recipientkontrollpunkter finns vid Brånsta, ca 1 km nedströms reningsverket och även vid Mosjö, ca 6 km nedströms samt uppströms reningsverket. Grontmij AB 11 (14)

12 Tabell 4. Den planerade verksamhetens utsläpp enligt föreslagna villkor. Förorening Halt, baseras på begränsningsvärde (mg/l) Total mängd baserat på villkorsförslag, (kg/d) BOD 7 (mg/l) Tot-N (mg/l) Tot-P (mg/l) 0,3 3 Nuvarande verksamhet har villkor med gränsvärde för fosfor och BOD7 överensstämmande med de begränsningsvärden som föreslås för planerad verksamhet. Gränsvärde för ammoniumkväve föreslår vi ersätts med totalkväve. Befintlig verksamhet vid dagens flöde släpper ut 166 kg N-tot per dygn, vilket med planerad kväverening, och trots högre flöden, ger minskad utsläppsmängd. Kvävereningen minskar alltså kvävebelastningen för såväl totalkväve som ammoniumkväve i recipienten. 5.5 Luft och lukt Den typ av luftförorening som avloppsreningsanläggningar kan ge upphov till är främst metan svavelväte, ammoniak och bakterier som sprids genom aerosoler. Dessa är oftast mycket lokala och främst ett eventuellt arbetsmiljöproblem. Inga av dessa omfattas heller av luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Reningsverkets processer sker inomhus och all utgående luft passerar ett kompostfilter, därför är risken för luktstörningar minimal. Det vatten som lämnar reningsverket har i stort renats från organiska ämnen, vilket innebär att även detta vatten medför liten risk för luktstörning. All luft som lämnar reningsverket passerar genom kompostfilter för att på så sätt ytterligare eliminera risken för lukt. Avloppsslammet är hygieniserat och stabiliserat genom rötning och tillsättning av polymerer, vilket minskar risken för luktstörning vid utlastning av slam till bil. 5.6 Buller Buller som kan kopplas till verksamheten uppstår främst från de transporter som sker till och från reningsverket. Bullerpåverkan från blåsmaskiner och ventilationsanläggning bedöms som ringa eftersom de är placerade inomhus. Inga klagomål angående buller har förekommit. 5.7 Transporter Till och från anläggningen går ca transporter per vecka. De sker via kringfartsleden Östra leden för att undvika olägenhet för människor och miljö. Vid exploatering av Kumla norr om verksamheten kan även en infart från norr bli aktuell. Större delen av transporterna (ca stycken per vecka) utgörs av slam som körs iväg från reningsverket. 5.8 Avfall Laboratorieavfall hämtas av SAKAB. Spilloljor samlas i kommunens centralförråd för samkörning med andra avdelningars spilloljor till SAKAB. Grovrens, dvs. grövre föroreningar såsom papper, trasor mm tvättas, pressas och skickas för förbränning hos SAKAB. Under år 2013 uppgick mängden grovrens till 9,2 ton. Övrigt brännbart avfall uppgick samma år till 2,7 ton. Mängden grovrens ökar med ökad belastning och uppskattas till 13 ton per år för planerad verksamhet. Verksamhetens övriga brännbara avfall förväntas kunna vara kvar på samma nivå som idag med hjälp av att systematiskt minska avfallsmängderna och ökad källsortering. Verksamheten ger även upphov till mindre mängder kontorsavfall i form av t.ex. batterier, elektronikskrot och emballage. Detta avfall källsorteras och körs till återvinning. Grontmij AB 12 (14)

13 5.9 Energianvändning Producerad biogas används som processvärme och för uppvärmning av lokaler inom verksamheten samt för elkraftgeneration. All överskottsvärme levereras till intilliggande verksamheter som exempelvis kommunens förråd och badhuset. Beroende på mängden externa organiska avfall som tas emot förväntas minst hälften av det interna elkraftbehovet kunna tillgodoses med egenproducerad förnybar biogas. Befintlig oljepanna fasas ut inom ett till två år Kemikalieanvändning För verksamheten nödvändiga kemikalier som används i större mängder är järnklorid som fällningskemikalier (160 ton för 2014, levereras i säck) samt lut (28 m 3 under 2014) som förvaras i tankar i invallade områden. Dessutom används polymer för avvattning av slam, 6 ton (2014) och mindre mängder av skumdämpare, fetter och smörjoljor samt rengöringsmedel. Verksamheten driver mot att minska mängden kemikalier samt mängden per inkommande m 3 avloppsvatten. Vid inköp av oljor, smörjmedel och rengöringsmedel väljs i möjligaste mån ett miljöanpassat alternativ. Inga utfasningsämnen används i verksamheten Människors hälsa Bullernivåer och avfallsmängder beräknas vara kvar på ungefär samma nivå som innan. Eventuella modifieringar i reningsanläggningen handlar främst om ombyggnad av befintlig utrustning inom befintliga lokaler. 6 Konsekvenser av miljöpåverkan Den största miljöpåverkan som reningsverket orsakar är utsläpp av gödande ämnen till vatten. Den planerade verksamheten har ungefär 1½ gånger mer inflöde av avloppsvatten vid full belastning än befintlig verksamhet. Halterna i utgående renat avloppsvatten föreslås i villkoren vara desamma som tidigare gränsvärden. Effekten blir att mängden totalfosfor och BOD7 ökar till Kumlaån vid full belastning. Mängden totalkväve minskar dock, trots ökat flöde, eftersom särskild kväverening införs. Konsekvenserna för recipienten Kumlaån är en balanserad risk för minskad eller ökad övergödning då tillförsel av kväve minskar och fosfor totalt sett ökar, båda föroreningarna bidrar till övergödningen. Det totala tillkommande flödet från verksamheten ökar även genomströmningen i Kumlaån, vilket är positivt, särskilt under den torra årstiden då det naturliga flödet i ån är litet. En ökad kväverening i verket och ett ökat flöde i ån bidrar till en minskad risk för bildande av syrefria miljöer och därmed minskad risk för påverkan på vattenlevande organismer. Konsekvensen påverkar miljökvalitetsnormen god ekologisk status i positiv riktning. Avloppsdirektivet syftar till att förbättra tillståndet i vatten, särskilt havsvatten. Konsekvenserna för havet (Östersjön) på grund av planerad verksamhet är mycket små avseende totalfosfor, då Hjälmaren konstaterats släppa stora mängder fosfor från bottensedimenten. Mängderna från verksamheten är försumbara i jämförelse, varför ytterligare rening från Kumla avloppsvattenrening inte har någon effekt på Östersjön. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vatten, mark och människors hälsa på grund av planerad verksamhet som begränsade. Grontmij AB 13 (14)

14 7 Översiktlig riskinventering Verksamhetens löpande och systematiska riskarbete ligger till grund för riskinventeringen. En plan för sanering av spillvattennätet upprättas årligen i samband med budgetarbetet i kommunen. Syftet är att minska mängderna tillskottsvatten till spillvattennätet samt att minska belastningen på omgivande mark och vattendrag. Årligen knyts mindre bostadsområden och enskilda avlopp till ledningsnätet vilket medför en kontrollerad rening av vattnet. En mer detaljerad riskanalys kommer att genomföras när t.ex. ombyggnader, modifikationer eller transportmönster förväntas förändra riskbilden vid reningsverket. 8 Referenser Eskilstunaåns avrinningsområde. Recipientkontroll 2014, 2015, Institutionen för vatten och miljö. Miljömål för Örebro län Publ 2015:4, Länsstyrelsen i Örebro Län. Miljöprogram Lokala miljömål för Kumla kommun, 2012, Kumla kommun. Modellering av fosfordynamiken i Hjälmaren. Scenarier för minskad närsaltbelastning, IVL Svenska Miljöinstitutet. Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt, , Vattenmyndigheten Norra Östersjön och Länsstyrelsen Västmanlands län. access Bilagor Bilaga 1 Kumla ARV avstånd till närboende Bilaga 2 Markanvändning Kumla kommun (Översiktsplan) Bilaga 3 Kumla stadsplan kv Lästen m fl 1979 Grontmij AB 14 (14)

15 Totallängd: 179,2 m 177,4 m 1,8 m Kumla kommun Geodatasamverkan Meter ± : Handläggare:

16

17

18

19

20

21

22

23

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22 HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M 2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter. BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Lämna din anmälan till miljöförvaltningen senast sex veckor före du vill starta verksamheten. Vi tar ut en avgift enligt en bestämd taxa för att handlägga din anmälan.

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02 PROJEKT Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV Grontmij AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Administrativa uppgifter... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Nuvarande verksamhet... 5 2.2 Farligt avfall... 7 2.3 Kemikaliehantering...

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland---

Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland--- Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland--- Göteborg 2005-08-10 Gotlands kommun Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland enligt miljöbalken Datum 2005-08-10 Uppdragsnummer 61470512975-1

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

GENERALLÄKAREN. Sida 1 (6) Anmälan avser. Administrativa uppgifter

GENERALLÄKAREN. Sida 1 (6) Anmälan avser. Administrativa uppgifter Sida 1 (6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet med anmälningsplikt C enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan avser Ändring av befintlig anläggning Ny verksamhet Administrativa uppgifter Anläggningens

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljö- och byggnadskontoret Anmälan Miljö- och hälsoskyddsenheten Sidan 1 av 10 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET 1 (4) Blanketten med bilagor skickas senast sex veckor innan verksamheten startar till Älvsbyns kommun, Miljö- och byggnämnden, 942 85 ÄLVSBYN. Handläggningsavgift enligt

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Kontaktperson Telefon Fax

Kontaktperson Telefon Fax MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN hälsoskydd (1998:899) Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Ombyggnation av Vimmerby reningsverk

Ombyggnation av Vimmerby reningsverk Ombyggnation av Vimmerby reningsverk ÄRENDE Vimmerby Energi & Miljö AB planerar att bygga om reningsverket i Vimmerby. Förutom kommunalt avlopp tas det även emot ett industriavloppsvatten från Åbro respektive

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

PROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk

PROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk PROJEKT Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk 2016-09-14 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by

Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by Vår referens: Mikael Stjärnfelt Tel: (0)18-528 621 MYNDIGHETSBESLUT Ärende: 2015-966 Beslut: MB-2016-54 24.2.2016 Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer