Kulturmiljövärden i ditt område

Transkript

1 Kulturmiljövärden i ditt område Riktlinjer och vägledning avseende varsamhet för området kring Hallarödsvägen i Vä.

2 Området Kulturmiljö Kort historik Ett område med fina kvaliteter Utveckling med tillbakablick Detta är ett villaområde som uppfördes under det sena 1950-talet men i huvudsak under 1960-talet. Villorna är uppförda i individuella stilar och bär på karaktäristiska detaljer från både och 1960-talen. Området består av enplans eller 1½ -plansvillor samt ett mindre antal suterränghus. Husen är byggda av bland annat de tre stora byggföretagen LBF Kristianstad, LB-hus och Hultsfreds-industrierna. Innan området bebyggdes var det täckt av en tallskog som planterades i början av 1900-talet. Stora delar av detta tallbestånd togs ned för att ge plats för bebyggelsen. Runt området sparades dock en grön inramning av tall som ett närområde för rekreation. Tallarna är fortfarande ett påtagligt inslag i området och utgör i dag en betydelsefull rumslig struktur med ett högt kulturhistoriskt och miljöskapande värde. Villakvarteren runt Hallarödsvägen är ett trivsamt område med höga boendekvaliteter och särskiljer sig från många andra villakvarter från den här tiden genom kvarvarande höjdskillnader och förekomsten av relativt stora träd inom tomterna och i kvarteren. Sammantaget har hela området ett högt kulturhistoriskt värde där samspelet mellan hus och omgivande miljö är en viktig faktor för helheten. Byggnadernas läge och förhållande till gaturum, naturgivna förutsättningar som höjdskillnader, kringliggande skogsridå av tallar och träd inom tomt och kvarter är betydelsefulla. Arkitekturen varierar inom tema, det vill säga det finns flera gemensamma drag som takutförande, volym, byggnadshöjd, fasadmaterial, murar och staket etc. När det gäller tomterna har ett flertal trädgårdar kvar det tidstypiska växtmaterialet såsom tujor, idegran, cypresser och andra städsegröna växter som var populära vid den tiden. I många fall står sig både trädgård och hus fint än i dag, de är välbevarade med mycket av det ursprungliga kvar. För att värna områdets karaktär har denna broschyr tagits fram. Riktlinjerna skall ses som vägledande vid eventuella förändringar och inte som ett hinder för utveckling utan snarare som ett verktyg för både bevarande och utveckling. Målet är att såväl nya som gamla fastighetsägare använder sig av dessa riktlinjer så att förändringar sker i samklang med de kriterier som tagits fram. Detta område, liksom många andra områden från den här tiden, står inför ett generationsskifte där ett första eller andra ägarbyte sker inom kort. Nya husägare som är på väg in i ett område ställer inte sällan andra krav på sitt boende än de som lät bygga husen. I sin strävan att individuellt anpassa efter familjens behov kommer många gånger aspekter som byggnadens karaktär, materialval och tidstypisk arkitektur i andra hand. Men lika ofta handlar det om bristande kännedom om 1960-talets uttrycksmedel. I många fall kan mer varsamma lösningar hittas som tillgodoser både boendekvalitet och husets kulturhistoriska värde. Därför har Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat fram dessa riktlinjer med värdebärande kriterier för hur plan- och bygglagens krav om varsamhet lättare skall kunna följas. Tillbyggnader samt väsentliga tak- och fasadändringar kräver bygglov och sådana åtgärder prövas därför slutligt i bygglovsprövningen. Riktlinjerna omfattar det område som avgränsas av den kvarvarande trädridån (markerat med mörkblå streck på karta nedan). De värdebärande kriterierna som presenteras på följande sidor kan dock även användas som vägledning för anslutande bebyggelse med ursprung från samma tid. Att kulturvärdena och kulturmiljön är ett allmänt intresse framgår såväl av miljöbalken som plan- och bygglagen. Framtagandet av riktlinjer är ett sätt att uppmärksamma och ta vara på en del av denna mångfald. Vad är kulturmiljö? Byggnader och byggnadsmiljöer är en del av vårt kulturarv. De är en levande historiebok som berättar om gångna tiders liv och arbete, om samhällsutveckling, skönhetsideal, livsvillkor för olika befolkningsgrupper, förhoppningar och ambitioner. De vittnar också om tekniskt kunnande, hantverksskicklighet och materialkännedom. De utgör en fysisk ram för vår tillvaro som, förutom tak över huvudet, ger positiva upplevelser av trygghet, identitet, kontinuitet, trivsel och skönhet men också negativa känslor och budskap. ur Kulturhistorisk värdering av bebyggelse av Axel Unnerbäck Flygfoton över Vä från 1940-tal respektive nutid.

3 Riktlinjer Riktlinjer Tallar Tak och skärmtak Av den forna tallplanteringen i området återstår endast en ridå runt kvarteren med ett större bestånd mot söder. Endast ett mindre antal tallar är bevarade på tomterna och de har i dag en ansenlig storlek och ger området en tydlig karaktär. Tallarna utgör en grund för områdets växtval där barrträd och åretruntgröna växter är karaktärsgivande. Hustaken är i regel utförda med 27 lutning men kan vara mer flacka eller helt platta. I de allra flesta fall rör det sig om sadeltak med synliga tassar i takfoten. På vissa hus ses skärmtak över entréer eller mindre uteplatser integrerade i takfallet vilket är ett arkitektoniskt uttryckssätt från tiden. Det ger byggnaderna en varierad fasad och bidrar med ett välkomnande intryck på entrésidan. Detta är ett karaktärsdrag som ofta förbises men som i allra högsta grad bör bevaras då det har en såväl praktisk funktion som det är estetiskt tilltalande. Det omgivande tallbeståndet utgör en fond till området som är viktig ur ett flertal olika aspekter, dels de historiska referenserna från tallplanteringen men även som ekosystemtjänster. Det vill säga att tallskogen erbjuder luftrening, skugga, livsmiljö för fåglar och smådjur, rekreation och lek etc. Tidstypisk grönska Majoriteten av tomterna i området har tidstypisk grönska, i form av städsegröna växter som buskar och häckar. Det kan exempelvis röra sig om tuja, idegran, buxbom, tall, gran och rhododendron men även blommande häckar och buskar och mindre fruktträd. Eftersom området delvis är kuperat finns det stödmurar utmed gatorna vilka ofta är planterade med låga krypande växter, antingen städsegröna eller blommande stenpartiväxter. Häckar kan vara både friväxande och formklippta. Den gemensamma nämnaren är grön, det är inte så mycket marksten eller större sammanhängande stensättningar på tomterna vilket är mer vanligt vid nybyggda hus i dag. Vid förändringar bör det gröna vara vägledande snarare än hårdgörning av mark med olika stenmaterial och tillägg bör göras med hänsyn till den tidigare trädgårdens utformning och växtlighet. Tomtens utformning Husen ligger oftast placerade på tomtens mitt, lätt snedställda med gaveln mot gatan. Garage och andra förrådsbyggnader återfinns vanligen i direkt anslutning till bostadshuset. Mönstret går igen även på de hus som ligger med fasad utmed gatan. Placeringen bidrar till en rumslighet i gatustråket som tillsammans med förträdgårdar bildar en sammanhållen miljö av högt kulturhistoriskt värde. För att behålla detta är det viktigt att ha kvar den öppna ytan mot gatan. Höga plank och murar mot gatan och mellan tomter är därför en motsats till områdets karaktär, låga murar med växlighet eller låga staket är att föredra. Den öppna karaktären på området bidrar till en grannskapsenhet som väl avspeglar de boendekvaliteter som sattes högt när området anlades och det är en kvalitet väl värd att bevara. Den vanligaste takbeklädnaden går i mörka toner oavsett takmaterial som varierar mellan tegel, betong, eternitplattor och shingel. Vindskivorna är oftast av målat trä och har överliggare av plåt. Takens form, kulör och materialval är en sammanhållande faktor som bör prägla området även i fortsättningen. Ljusa och reflekterande takmaterial upplevs ofta som störande i omgivningen och i det här området är det dessutom ett helt främmande takmaterial. Fasadmaterial Karaktäristiskt för husfasaderna är tegel tillsammans med ett annat material, det vill säga ett materialmöte som skapar en kontrast inom samma huskropp. Tegelfasaderna varierar med olika förband, färg, fog och tegelsort. De ursprungliga kulörerna är röda, gula och andra varma färger, vitt förekommer nästan enbart i hus med skivmaterial eller som komplementytor till tegelfasader. Det förekommer även dekorativa inslag med tegel i avvikande kulör runt dörrar och fönster, en till synes liten detalj som har en stor påverkan på helheten. Panelklädda gavlar ses både på tegelhus och hus med skivtäckning och är ofta mörka till sin kulör. Då både teglet och materialmötet är genomgående i området bör detta bevaras, annars försvinner ett av områdets mest utmärkande karaktärsdrag. Förändringar som innebär målning eller överputsning av tegel, fasadskivor och träpanel avråds ifrån då detw ursprungliga samspelet mellan material och form går förlorat.

4 Riktlinjer Plan- och bygglagen Fönster Fönstren i området är främst enluftsfönster i trä av olika utförande och storlek, det kan exempelvis vara vardagsrumsfönster satta i band med en lägre bröstning eller mindre fönster i romb- eller sexkantigt utförande eller fönster med förskjuten mittpost, det vill säga fönster som har en större och en mindre ruta i samma karm. Den mindre rutan har funktionen som vädringsfönster och byts detta ut mot ett större fönster försvinner denna värdefulla egenskap. Riktlinjerna är inte juridiskt bindande men sammanfattar Plan- och bygglagens syn på hur varsamhetsaspekter bör hanteras i området och hur gemensamma huvuddrag tas till vara på bästa sätt. TIllbyggnader samt väsentliga tak- och fasadändringar kräver bygglov och därför prövas sådana åtgärder slutligt i bygglovsprövningen. Ur Plan och Bygglagen (2010:900): 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Byggnadsverks utformning 1 En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Fönstrens utförande bör bevaras eftersom de är karaktäristiska för området och tiden då husen byggdes. Mindre fönster, färre fönster eller en för området främmande modell, kulör eller material medför att karaktären på byggnaden och miljön väsentligt förändras. Byte till större eller mindre fönster medför dessutom andra åtgärder på fasaderna som inte alltid passar in. Regelbunden översyn av fönstren bidrar till längre livslängd och bör oftare övervägas innan ett fönsterbyte genomförs. Entrépartier och dörrar Ytterdörrarna i detta område är övervägande omålade dörrar i exempelvis ädelträ och oftast med ett fönster i dörren, eller ännu vanligare -ett fast glasparti vid sidan av. Ovan dörr återfinns många gånger ett litet nätt skärmtak som går ut över en snedställd trappa som flankeras av ett smidesräcke. Entrétrappor som leder rakt ut från fasaden är mindre vanliga. Smidesräckenas ståndare kan vara raka eller mönstersmidda i något geometriskt mönster. Plan- och bygglagen (PBL), har ett framtidsinriktat perspektiv. Den syftar till att främja goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar livsmiljö för såväl människor i dagens samhälle som för kommande generationer. Att värna kulturvärdena är ett sätt att säkerställa en långsiktigt hållbar livsmiljö. Varsamhetskravet Kravet på varsamhet finns bland annat i 8 kap. 17 PBL. Syftet med varsamhetskravet är att förändringar av en byggnad ska utföras med hänsyn tagen till de befintliga egenskaperna hos byggnaden som är värda att bevara. Det innebär bland annat att ändringar ska utföras med respekt för husets ursprungliga utseende. Förvanskningsförbudet Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt har, enligt 8 kap. 13 PBL, ett förstärkt skydd och får inte förvanskas. Förvanskningsförbudet är dock inte ett förändringsförbud. Har man identifierat vilka egenskaper som ger byggnaden dess värden och hur dessa kommer till uttryck i byggnaden, är det ofta möjligt att genomföra ändringar utan att skada dessa. Definitionen av ändring fokuserar inte på åtgärdens storlek, utan på vilka konsekvenser ändringen får för byggnaden. Någon skarp gräns mellan ändring och underhåll finns inte. En åtgärd som vidtas för att bibehålla, det vill säga underhålla, en viss egenskap kan samtidigt medföra en förändring i något annat avseende och kan därmed samtidigt vara en ändring. Förbud mot förvanskning 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden. Underhåll och varsamhet 14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Husens entrépartier är viktiga för upplevelsen av byggnaden och är centrala för såväl mötet med besökaren som för områdets karaktär. Detta kräver extra omsorg vid en eventuell förändring och underhåll bör övervägas framför byte.

5 NÅGRA ENKLA TIPS Låt byggnaden, dess egenskaper och karaktär vara utgångspunkten för åtgärder. Rådgör på ett tidigt stadium med kommunen och antikvarisk sakkunskap. Begränsa ingreppen. Bevara och reparera det som fungerar. Sträva efter att tillgodose nya funktionskrav med utnyttjande av byggnadens egna möjligheter. Välj lösningar och material som underlättar ett långsiktigt underhåll och som i framtiden medger utbyte eller förnyelse utan stora ingrepp. Sök lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och i detaljer. Rådgör tidigt med arkitektonisk och teknisk sakkunskap. För mer information Plan- och bygglovsavdelningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kommun@kristianstad.se Dnr BN Godkänd av Byggnadsnämnden