AV STUDENTER FÖR STUDENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AV STUDENTER FÖR STUDENTER"

Transkript

1 TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn T0006T Metallsiska och Polymera Material Datum LP Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar

2 Fyra materialklasser: Metaller, har metallbindningar vilket gör a6 de leder ström och värme bra, kan plas;cera innan bro6. Keramer, oorganiska och icke- metalliska, är styva, lä6a, hårda och tål hög temperatur och nötning, tåliga mot korrosion men även spröda. EX: glas Polymerer, kedjeformade molekyler, lä6a och billiga, bra isolatorer men tål ej hög värme Kompositer, sammansa6a material- kombinerar olika egenskaper för a6 t.ex. öka seghet och styvhet. EX: ben, trä, armerad betong, glasfiberskivor Material kan vara amorfa eller kristallina. Amorfa har oregelbunden packning och har e6 typiskt atomavstånd/ typisk bindningsenergi som inte når energiminima inte särskilt energieffek;vt. Kristallina har regelbunden packning och kan uppnå energiminima, det är den packning som har lägst energi vid låg temperatur. metaller > keramer> polymerer, för metaller är tätpackade och har stor atommassa, keramer har ola lä6are atomer och mindre tät packning och polymerer är olast amorfa (låg packningstäthet) och har lä6a atomer. Kompositerna varierar. Metaller Mekaniska egenskaper Finns fyra olika typer av spänning som materialet kan utsä6as för: drag-, tryck-, skjuvning- och vridningspänning. I e6 dargprov drar man i n provs;cka som är avsmalnad på mi6en för a6 den skall gå av på rä6 ställe, en extensometer mäter förlängningen. Största skjuvspänningen är i 45 graders vinkel därför går materialet olast av i den vinkeln. U;från dragprovet kan man beräkna: De6a resulterar i en dragprovskurva i e6 spännings- töjningsdiagram I det elas;ska området (som är linjärt) gäller Hooke s lag: där E är e6 må6 på styvheten. Metaller har generellt högt E medan polymerer har lågt E. E är en materialkonstant men kan påverkas lite av temperaturen. (Det finns även en skjuvmodul G som beräknas från skjuvspänning och töjning : ) Sann töjning är när man räknar med förändringen i tvärsni6sarean under midjebildningen. Dragprovskurvan forsä6er uppåt ända ;ll bro6. Teknisk töjning är när man bara räknar på ursprungsarean, då går dragprovskurvan ner på slutet. Sträckgräns (- den punkt där det övergår från elas;sk deforma;on ;ll plas;sk deforma;on. Ibland definierad som spänningen vid 0,2% töjning enligt Hooke s lag

3 Duk<litet (- maximala töjningen utan den elas;ska delen. Spröda material är mer elas;ska än plas;ska och har låg töjning, Duk;la material är mer plas;ska och har stor töjning. Beräknas: Elas<sk återhämtning- Sker även eler plas;sk (bestående) deforma;on, den elas;ska deforma;onen återgår ;ll si6 ursprungliga ;llstånd. Den tas bort när man beräknar duk;liteten. Anelas<sitet- Elas;sk deforma;on som är ;dsberoende, inte vik;gt för metaller men för polymerer (visko- elas;skt beteende) Fjädring (U) - Arean under dragprovskurvan upp ;ll sträckgränsen. God _ädring vid hög sträckgräns och låg E- modul. Seghet- Arean under hela dragprovskurvan, energiupptagningsförmågan fram ;ll bro6. [J/m 3 ] Segt= starkt och duk;lt Hårdhet- Må6 på materialets motstånd mot lokaliserad plas;sk deforma;on, bra lä6 och billig provmetod för a6 ta reda på mekaniska egenskaper. Finns olika provningsmetoder: Brinell (HB, HBS, HBW)- stål eller wolframkula, makro Rockwell (HRC, HRB)- diamantkon eller stålkula, makro Vickers (HV makro/mikro), Diamantpyramid Knoop (HK), diamantpyramid, mikro Designspänning och säkerhetspänning använd vid design för a6 sträckspänningen inte är exakt, utan kan variera i materialen. Därför har man en gräns på hur nära sträckgränsen man vill gå utan a6 det blir risker. Brott Alla bro6 består av sprickini;ering och sprickpropagering Typer av bro6: Duk<lt- stor plas;sk deforma;on, smalnar av, a6 föredra pga långsam sprickpropagering Midja små hål som ex kan startas av par;klar i materialet koalescence (Kavitet i materialet) vilket skapar jä6ehög belas;ng (för arean minskar kraligt) Skjuvsläpp i 45 grader i kanten, resten av bro6et är fibrigt. Karakteris;skt är Cup and cone, dimples dvs små gropar bildas på bro6ytan. SpröG- ingen plas;sk deforma;on, snabb sprickpropagering Face6er/plan på ytan för a6 propageringen går så snabbt a6 kristallerna bryts (Transkristallint bro6/klyvbro6). Men kan även vara interkristallint dvs. a6 sprickan går i korngränser. Får Chevron märken som ser ut som små pilar mot där sprickan startade.

4 Om materialet uppträder sprö6 eller duk;lt kan bero på temperaturen. Finns ola en omslagstemperatur BCC- stål ar mycket känsliga mot de6a vid belastningsväxlingar. Kan undersökas med slgprovning (mäter slagseghet) Omslagstemperaturen kan sänkas med lägre kolhalt och mindre kornstorlek. Större prov innehåller sta;s;skt se6 fler defekter som kan orsaka bro6. Spänning koncentreras kring sprickor och defekter, kan se det som a6 lasten förstoras i vissa områden enligt: där är radien på sprickkanten, är den pålagda spänningen, den koncentrerade spänningen vid sprickspetsen, a är längden på en ytspricka eller halva längden på en inre spricka. är spänningskoncentra;onsfakorn. Sprickpropagering- sker lä6are i sprickor med skarp spets än rundad spets. Duk;la material deformeras framför sprickspetsen så den rundas av, därav långsammare sprickpropagering. Den energin som frigörs när det elas;ska avdeformers går ;ll skapandet av nya ytor i sprickpropageringen. Sprickan propagerar när spänningen överskrider en kri;sk spänning BroGseghet (KIC)- materialets motstånd mot sprickpropagering, en materialkonstant. Beräkna:, där Y är en materialkonstant som olast ligger runt 1 och a är spricklängd på ytspricka. UtmaGning- Uppstår vid växlande last som approximeras ;ll en sinuskurva. =amplitud, =medelspänning,, vanlig orsak ;ll haverier, testas med utma6ningsprov. Vissa material har en utma6ningsgräns, har man spänning under det går det aldrig sönder av utma6ning. Vissa har dock ingen utma6ningsgräns och är all;d känsliga för utma6ning. Utma6ningsbro6 har långsam sprickpropagering ;ll en början som eler en viss bit övergår ;ll mycket snabb propagering s.k. restbro6. Typiskt för utma6ningsbro6 är rastlinjer som uppstår vid varje av/ påslagning av belastningsväxling och Stria;oner (mikroskopiska) som uppstår vid varje lastväxling. Öka utma6ningshållfastheten: Inför tryckspänningar i ytan som hindrar sprickpropagering ex genom upkolning lr kulbombning Undvik spänningskoncentra;oner genom a6 exempelvis runda av hörn Förhindra korrosion Förhindra sprickini;ering genom a6 polera ytan Svetsa inte Kryp- ;dsberoende bro6 under konstant belastning och förhöjd temperatur. Ögonblicklig elas;sk töjning Primär kryp (deforma;onshårdnande, ökade disloka;oner) Sekundärkryp (Hårdande och återhämtning i balans s.k. steady- state, konstant mängd disloka;oner) Ter;ärkryp (håligheter och korngränssepara;on) Bro6 längs korngränser Stora korn är bra som motstånd mot kryp.

5 Vid högre belastning och temperatur ökar kryphas;gheten Kristallinitet Väldigt organiserad struktur, ordnat och regelbundet över stora atomavstånd, typiskt för metaller Metalliska strukturer är tätpackade för de består ola av e6 atomslag, de har icke riktningsberoende metallbindningar och mindre avstånd mellan atomerna minskar bindningsenergin. GiGer är den form som strukturen packas i, defineras av tre kantlängder och tre vinklar om den är kubisk (vanligt). Finns sju sä6 a6 fylla 3d rum på men i denna kurs bara ; Kubisk, hexagonal och tetragonal Enhetscellen är den minsta repeterbara enheten i gi6ret. Om det finns väljer man den med högst symmetri. Koorsina<onstal är antalet närmsta atomgrannar Polymorfa material har olika struktur beroende på temperatur, tryck Packningsgrad (teore<sk densitet)- är inte all;d detsamma som rik;g densitet då kristallstrukturen olst ej är perfekt. Beräknas enligt: Strukturer: Enkel Kubisk, SC. Koordina;onstal 6, Packningsgrad (APF) 0,52 (låg), kubens kanter är de tätpackade riktningarna, atomer i enhetscellen:, a (kubens sida) =2R o Rymdcentrerat kubisk, BCC. Koordina;onstal 8, APF 0,68, rymddiagonalerna är de tätpackade riktningarna, atomer i enhetscellen:, a (kubens sida) =R (beräkna med pythagoras) Ytcentrerat kubisk, FCC. Koordina;onstal 12, APF 0,74 (högsta inom kubisk), sidodiagonalerna är de tätpackade riktningarna, atomer i enhetscellen:, a (kubens sida) =R (beräkna med pythagoras) o Kan staplas enligt ABCABCABC Hexagonalt tätpackad, HCP. Koordina;onstal 12, APF 0,74, atomer i enhetscellen: o Kan staplas enligt ABABABA Korn- olika enhetsceller som si6er ihop på grund av stelning, olika korna har olika riktningar och växer ;ll de stöter ihop, de växer ej ihop därför är korngränser något svagare. Enkristallin- e6 enda korn med egenskaper som varierar i olika riktningar (anisotropisk) Polykristallin- Egenskaper varierar ej i olika riktningar för de olika kornen tar ut varandra (isotropisk). Men om kornen har textur t.ex. genom valsning kan materialet bli anisotropiskt. Varje korn är en

6 kristall. Egenskaper som E- modul, el och värmeledningsförmåga samt brytningsindex är relaterade ;ll kristallstrukturen. Varje punkt i enhetscellen kan beskrivas av koordinater, där en hel sida är 1. Riktningar i cellen defineras som vektorer. Gör såhär: 1. Placera origo så vektorn går igenom den. 2. Projicera vektorn på axlarna x,y,z 3. Minsta gemensamma nämnare/förkorta ;ll heltal 4. Skrivs som [uvw] Alla riktningar med samma antal 1or och 0or ;llhör samma riktningsfamilj för dess egenskaper är likadana. Riktnings familjen skrivs: <uvw> Plan i cellen beskrivs av Miller Index. Paralella plan är iden;ska Metod: 1. Placera origo så den ej ligger i planet 2. Notera var planet skär axlarna (om planet är parallellt med en axel är de6a ) 3. Invertera skärningspunkten 4. Minsta gemensamma heltal 5. Skrivs som (uvw) Alla plan med liknande egenskaper dvs. parallella plan samt med samma antal nollor och e6or ;llhör samma planfamilj. Skrivs {uvw} När metallen deformeras vill den glida i de mest tätpackade riktningarna därför vill man veta: Defekter Alla material har fel men behöver inte all;d vara nega;vt. Typer av fel: Punktedefekter- en kelt fel, finns all;d i olika omfa6ning o Vakanser- lucka i gi6ret, ger spänningar i gi6ret. Antalet ökar esponen;ellt med ;den enligt: där är antaet vakanser, ak;veringsenergin, T temperaturen, N tatala antalet atomplatser och k Boltzmans konstant. o Egeninters;;al- rela;vt ovanligt, motsats ;ll lucka, en extra som trängt sig in i gi6ret, skapar stor oordning. Ger spänningar i gi6ret

7 o Orenheter- finns all;d, om det är medvetet kallas det legering. Kan vara inters;;alt om atomerna är små (C,H,O) eller subs;tu;on om atomen liknar värdatomerna o Fasta lösningar (typ samma som orenheter) För subs;tu;onell fast lösning krävs a6 atomradien är < mot värdatomerna, skillnaden i EN är liten, kristallstrukturen är densamma och a6 valens är lika. Linjedefekter (disloka;oner)- Atomerna har hamnat fel kring en disloka;on. 1 dimensionella o Kant o Skruv o Mixade, vanligast, blandning av skruv och kant. Disloka;oner rör på sig genom a6 bindningar bryts och återskapas. Grunden ;ll plas;sk rörelse. För många disloka;oner stoppar varandra och materialet blir sprö6. Gränsdefekter- 2 dimensionella o Ytdefekter- ytor har högre energi;llstånd o Korngränser- Kan vara hög eller låg vinklingskillnad mellan kornen vilket skapar en korngränsenergi. En disloka;on kan inte vinkla sig över. Minskas genom korn;llväxt vid hög temperatur. o Tvillingar- en rekflek;on av atomposi;oner genom tvillingplanet. Kan uppstå vid mekansika skjuvkraler eller glödgebehandling o Staplingsfel- för FCC ex: ABCABABC ist för ABCABCABC o Bulkdefekter- porer, sprickor, inneslutningar Diffusion Materialtransport genom atomrörelse dvs. stegvis förfly6ning i gi6ret. Egendiffusion - atomer (av samma atomslag) som hoppar mellan vakanser i det egna gi6ret, sker hela ;den, märks knappt. Interdiffusion- E6 atomslag som diffunderar in i e6 annat. DrivkraL a6 jämna ut koncentra;onsskillnader vid ökad energi. Två typer: Vakansdiffusion- atomerna fly6ar mellan vakanser, funkar med subs;tuerbara atomer Inters;;ell diffusion- små atomer som fly6ar sig mellan de andra atomerna i gi6ret. Går extremt mycket snabbare än vakansdiffusion för det finns fler möjliga platser a6 fly6a ;ll och mindre atomer är rörligare.

8 För diffusion krävs: Ledig plats a6 fly6a ;ll (vakans eller inters;;ell plats), Tillräcklig ak;veringsenergi, Q m. Diffusion är ;dsberoendeflödet J av massan m genom ytan A på ;den t. Men om det är steady state diffusion ändras ej J med ;den så: Koncentra;onsgradienten är och om den är linjär så kan J skrivas: vilket är Fick s första lag, där D är diffusionskoefficienten och specifik för e6 materials diffusion in i e6 annat. D påverkas även av temperaturen och ak;veringsenergin genom:, där D 0 är en temperaturoberoende konstant, Q d är ak;veringsenergin och R är allmänna gaskonstanten. Kan även räkna med non- steady state och Fick s andra lag som är mer realis;skt men överkurs. Det kan även diffundera längs korngränser, disloka;oner och y6re ytor men påverkar inte totala diffusionshas;gheten så mycket pga liten yta jämfört med bulkmaterialet. Dislokationer Plas;sk deforma;on är atomrörelser genom disloka;onsrörelse, spelar ingen roll om det är kant eller skruvdisloka;oner. Många disloka;oner som rör sig sam;digt kallas glid. Glidplan- det plan där glidning lä6ast sker, mest tätpackade planet (högst PD) EX: {111} planen i FCC Glidriktning- Den riktning i planet som är mest tätpackat (högst LD) Ex: <110> riktning i {111} plan i FCC Glidsystem- Glidplan+glidriktning Ex: 12 glidsystem i FCC. Fler glidsystem gör det enklare a6 plac;cera t.ex. är Cu FCC och har glisystem i {111} plan i <110> riktning vilket betyder 12 st medan Beryllium har glidsystem i {0001} plan i <1120> riktning vilket betyder 3 st, och det är mycket hårdare. Metaller har störst disloka;onsrörelse pga ej riktningsberoende bindningar och tydliga tätpackade riktningar för glidning. Kovalenta keramer har få glidsystem och riktningsberoende bindningar och därmed lite disloka;onsrörelse. Jonbundna keramer har i princip ingen disloka;onsrörelse på grund av laddningsskillnaden i atomerna. Polykristaller är starkare för korngränser hindrar diloka;onsrörelser och glidsystemens orientering varierar i olika korn. Kornet med störst skjuvspänning i si6 glidsystem kommer plac;seras först, de andra kornen plac;serar senare. Plas;cering kan också ske genom tvillingbindning men det är ganska irrelevant. Tvillingbildning kan dock göra så nya glidplan hamnar i fördelak;gare riktning. Disloka;oner kan både förstärka och ta ut varandra elersom de har tryckspänning på ena sidan och dragspänning på andra vilket fungerar som e6 slags poler. Lika repellerar, olika a6raherar och tar ut varandra. Härdning Korngränshärdning- genom a6 minska kornstorleken så fler korngränser bildas hindras disloka;onsrörelser. Fungerar även bä6re med högre korngränsvinkel. Sambandet mellan kornstorlek och sträckgräns beskrivs enligt Hall- Petch: där sigmanoll och ky är materialkonstanter och d är medelkornstorleken.

9 Fast lösningshärdning- orenheter genom inters;;al eller subs;tu;onsatomer skapar spänningar i gi6ret. Spänningarna hindrar disloka;onsrörelser (duk;litet minskar, sträck och bro6gräns ökar) Stora atomer dras ;ll områden med dragspänning, små ;ll områden med tryckspänning. Deforma<onshärdning (kallbearbetning)- Plas;sk deformering ökar antalet diloka;oner som låser varandra och materialet blir hårdare. Kallvalsning beräknas enligt: där Anoll är ursprungsarea och Ad är area eler deforma;on. När CW ökar ökar sträck och bro6gränsen medan duk;liteten minskar. Valsning kan skapa anisotropi dvs. ;llpla6ade korn med riktningsberoende egenskaper. De6a bekämpas med värmebehandling. Då ökar duk;litet igen och styrka+hårdhet minskar. Sker enligt tre steg: 1. Återhämtning- Temperaturen höjs så materialet avspänningsglödgas antalet disloka;oner minskar något, diffusionen ökar vilket leder ;ll energi frigörs. 2. Rekris;llisa;on- Under ;d och temperatur skapas nya spänningsfria korn med färre disloka;oner och mindre storlek. Ökad grad av deforma;on ger ökad benägenhet för rekristallisa;on. Sker vid rekris;llasitonstemperaturen T R eler en ;mme. T R beror på andel CW och renhet i metallen (minskar med ökad på båda) 3. Korn;llväxt- för hög temperatur för länge, kornen växer.- De6a är ej bra för mekaniska egenskaper. Ökad diffusion, stora korn växer på bekostnad av små, vill minska korngränsarean som har hög energinivå. Varmbearbetning över T R Kallbearbetning under T R Fasdiagram Fas- Homogen del av systemet med dis;nkta fysikaliska och/eller kemiska egenskaper. Binärt diagram- två komponenter som blandas Löslighetsgräns- maximala mängden av A som kan lösas i B, om man ;llför mer skapas en ny fast lösning. Isomorf- Total löslighet, har endast smält och fast fas. Soliduslinjen- under är allt stelnat. Liquidislinjen- övan är allt flytande. Stelningsområde- området mellan solidus och liquidus Långsam kylning ger jämvikt. Kan se tre saker ur e6 fasdiagram: 1. Faser närvarande 2. Fasernas sammansä6ning 3. Mängden faser (hävstångsregeln) Eutek<sk- Flytande övergår direkt ;ll två fasta faser. Eutek;sk struktur lamellerad pga stor diffusion över små avstånd, energieffek;vast a6 bli randig Eutektoid- en fast fas övergår direkt ;ll två andra fasta faser (lamellerad struktur)

10 Peritek<sk- två fasta faser övergår direkt ;ll en annan fast fas Strukturbeståndsdel- en del av e6 system med iden;fierbar och karakteris;sk struktur på mikroskopisk nivå, består av faser. Ex: eutek;sk, primär Intermeditär fas- enfasområden i mi6en av diagrammet, kan dela upp diagrammen i enkla eutek;ska diagram genom a6 dela i enfasområden. Kongruent smältning- ingen ändring av sammansä6ningen sker. Inkogruent smältning- minst en fas ändrar sammansä6ning

11 Faser i Fe- C: ferrit, BCC austenit, FCC Fe 3C cemen;t (karbid)?? Strukturbeståndsdelar: + Fe 3C Perlit, består av ferrit och cemen;t i eutektoid struktur Undereutektoidt stål- bildas vid sammansä6ning under 0,76% C, består av proeutektoid ferrit och perlit Övereutektoidt stål- bildas vid över 0,76% C, består av proeutektoid cemen;t och perlit, starkare än undereutektoidt. När man legerar ändras både temperaturen och sammansä6ningen för den eutektoida punkten. Ökad C- halt bro6gräns och sträckgräns ökar duk;litet minskar Fasomvandlinar Tre typer: Diffusion- långsam, varken sammansä6ning eller antal faser ändras t.ex. stelning Diffusion med ändring- långsam, fassammansä6ning och antal faser ändras. T.ex. eutek;sk reak;on

12 Diffusionslös- snabb, resulterar i metastabil fas ex. martensit Omvandlingshas;gheten beror på ;den och temperaturen och består av Kärnbildning och Tillväxt. Liten underkylning långsam kärnbildningshas;ghet få kärnor stora kristaller Ex finkornig perlit Stor underkylning snabb kärnbildningshas;ghet många kärnor små kristaller Ex grovkornig perlit Eutektoid omvandling i Fe- C vid 727 grader (underkyla): TTT- Time Temperature Transforma;on diagram. Olika för varje sammansä6ning. Visar eutektoida faser men även proeutektoida faser (extra linje från nosen upp över eutektoidtemperaturen) Bainit- ferrit+cemen;t strukturbeståndsdel som bildas vid Stor underkylning (under nosen ) pga snabb kärnbildning och liten diffusion. Ser ut som små nålar av cemen;t i ferriten (Elektronmikroskopiskt) Kan ej ha proeutektoid fas. Sfärodit ferrit +cemen;t strukturbeståndsdel som bildas vid mjukglödgning (lång ;d, hög temp ish 700) Gör materialet duk;lt. Runda par;klar av cemen;t i ferritmatris. Martensit- Spec struktur, bildas vid släckning från austenitområdet. Gi6ret tvångsinlöser kol (elersom det ej hinner diffundera) och gi6ret omvandlas ;ll BCT. Materialet blir hårt och sprö6. Strukturen är nålformad martensit huller om buller i en matris av restaustenit. Om man legerar med annat än C ändras TTT- diagramet. austenit - perlit omvandlingen förskjuts ;ll höger och det skapas en separat bainitnos. Några olika fasomvandlingar som är bra a6 kunna rita. Om man har kon;nuerlig kylning kan man istället rita e6 CCT- diagram

13 Anlöpt martensit- värmebehandlar (600, 1h) martensit för a6 göra den mer duk;l. Nålarna rundas av så man får cemen;tpar;klar i en matris av ferrit Fin perlit är hårdare/starkare än grov perlit (för cemenbten hindrar ferriten från ac deformeras och fasgränser hindrar dislokaboner, fin perlit har fler fasgränser) Grov perlit är dock mer dukbl. Perlit är starkare/hårdare än sfärodit pga fler fasgränser Bainit är starkare/hårdare än perlit pga finare kornstruktur Martensit är starkast för det intersbbella kolet hindrar dislokabonsrörelser (få glidplan för BCT)

14 Applikationer och användning Metall Järn Ickejär Stål Gjutjär Ex: Cu, Låg Medel- Höh- Ros7ri Låg- kolhal<ga stål- Ferrit+perlit Vanliga, kan defoma;onshärdas men ej värmebehandlas. Mjuka, svaga, sega, duk;la, billiga, lä6 bearbetade, svetsbara upp ;ll 0,2 wt%c. Används i bilar och plåt bl.a. Medel- kolhal<ga stål- Anlöpt martensit, kan härdas genom austeni;sering, släckning och anlöpning. Starkt, mindre seghet och duk;litet. Används ;ll järnvägsräls och maskindelar bl.a. Hög- kolhal<ga stål- Härdade, Hårdast, starkast, minst duk;la, nötningsbeständiga. Används ;ll verktygsstål. RosYria stål- Andra legeringsämnen än bara C, typ Ni och Cr. Korrosions- och oxida;onsbeständiga. Martesi;ska om 13wt%Cr+0,15wt%C, Ferri;ska (och billiga) om 13wt%Cr+<0,1wt%C eller 17wt%Cr +0,2 wt%c, Austeni;ska om 18wt%Cr+8wt%Ni+<0,05wt%C. Används ;ll gasturbiner, bes;ck, flygplan m.m. Gjutjärn- Järnlegeringar med mer än 2,1 wt% C (3-4,5 vanligast). Spröda, låg småltpunkt (vilket gör de lä6a a6 gjuta), bra dämpningsegenskaper och nötningsmotstånd. Cemen;t är en metastabil fas och kan över ;d sönderfalla ;ll ferrit+grafit. Långsam process men kan gynnas av Si>0,1 wt% och långsam kylning. Järnlegeringar har generellt: hög densitet, låg elektrisk ledningsförmåga, dåliga korrosionsegenskaper, stor möjlighet a6 variera mekaniska egenskaper, lä6 ;llverkning och ekonomisk fördelak;ghet vid ;llverkning. Formningsmetoder; Smide- Mekanisk, varm metall Valsning- (vanligt) passerar två rullar och pla6ar ut ;ll ex plåt Extrudering- pressa en bit genom önskad form ;ll ex rör Dragning- tråddragning genom e6 munstycke Gjutning- smält metall hälls i form och får stelna, billigt och vanligt, bra om metallen har låg duk;litet och komponenten är stor/komplicerad. Kan ge svag hållfasthet

15 P- M pulvermetallurgi- Pulver som sintras. Metallen får hög smältpunkt och lite porer men har bra dimensionstoleranser. Värmebehandlingar; Normalisering- funkar bara på stål och görs ola eler valsning. Varför? Förminskar kornstorleken och likformar de. Hur? Temperatur över austeni;seringstemperaturen, håll min, kylning i lul. Vad? Fin perlit Martensithärdning- Hur bra det går beror på legeringens sammansä6ning, kylmediet och formen på biten som skall härdas+anlöpas. Hur stor möjlighet legeringen har a6 härdas ;ll martesit kallas dess härdbarhet.god härdbarhet gör a6 man får martensit genom hela biten, ej bara på ytan. Mäts med Jominyprov som ger en härdkurva. Härdbarhet ökar med ökande legeringsämnen. Kylhas;gheten minskar med avståndet från den släckta änden, och omrörning påverkar. Varför? Göra materialet hårt och starkt (men blir även sprö6) Hur? IDirektsläckning i va6en, olja eller lul (va6ensläckning kan ge sprickor- olja vanligast) från Austeni;seringstemperatur. Vad? Martensi;sk mikrostruktur o Anlöpning- Varför? Återfå seghet i martensiten Hur? grader, 1h Vad? Martensiten rundas av och omvandlas ;ll ferrit+cemen;t Utskiljningshärdning- bygger på ämnenes löslighet i varandra, kräver därför hög löslighet av en fas i en annan. Lösligheten måste också avta snabbt med temperaturen. Varför? Öka styrka och hårdet (för vissa legeringar Al- Cu vanligast, även Cu- Be, Cu- Sn, Mg- Al) Hur? Två steg: Upplösningsbehandling som är homogenisa;on och solu;on treatment följt av släckning (de6a skapar e6 enfasmaterial som är övermä6at pga släckningen) Sedan andra steget: åldring, kan ske varm eller kall, då urskiljs den nya fasen. Det måste vara kohorenta urskiljningar och får därför inte vara för många (alltså för lång åldring) då släpper bindningarna och det blir inkoherenta hållfastheten minskar Vad? Mycket små jämnt fördelade par;klar i matrisen dvs en SSSS(upersaturated solid solu;on) alltså en övermä6ad fast lösning. Par;klarna hindrar disloka;onsrörelser, därför blir det starkt/hårt. Glödgning o Avspänningsglödgning- Låga temperaturer för a6 inte påverka hållfastheten Varför? Minska inre spänningar pga t.ex. kallhärdning, få bort disloka;oner Hur? i 1-6 ;mmar Vad? Samma som innan men med mindre disloka;oner. o Mjukglödgning- Medel- och högkolhal;ga stål av perlit Varför? Öka mjukhet, duk;litet och seghet

16 Hur? Teperatur strax under austeni;sering dvs ca 700, håll ;mmar Vad? Cemen;ten rundas av, går mot Sfärodit. o RekristallisaBonsglödgning- Varför? Ta bort effekten av kallbearbetning dvs. minska disloka;oner, spänning och deforma;on av kornen. Hur? Ca 650 i en ;mme Vad? Mer jämnt formade korn men annars samma Korrosion Materialförlust genom upplösning=korrosion, bildande av ickemetalliskt skal= oxida;on Ändrar mekaniska-, fysikaliska egenskaper eller utseendet. Är en växelverkan med omgivningen. Börjar ola på ytan, dyrt a6 förebygga och reparera bort men destruk;vt och oönskat. Elektrokemisk redoxreak;on. Rost- Järn rostar i va6en i två steg:, Två metaller i en elektrolyt- metallen med lägre poten;al (V 0 metall) korroderar men mer prak;skt a6 använda galvaniska serien som rankar rela;va reak;viteten på metallerna i havsva6en. Passi<vitet- Metallen/legeringen tappar kemisk reak;vitet och blir inerta pga en oxidfilm på ytan som ständigt återbildas vid skada. Om metallen är passiv eller ak;v beror på omgivningen. Gäller främst Cr, Al, Ni, Ti och deras legeringar. Faktorer som påverkar korrosion: Flödeshas;ghet (t.ex. omrörning), temperatur, kemisk sammansä6ning av omgivningen, hur mycket CW (kallbearbetning försämrar korrosionsmotståndet. Korrosionstyper: Allmän korrosion - vanlig korrosion. Sker med samma has;ghet över hela ytan, lä6 a6 förutsäga Galvanisk korrosion olika metaller i elektrisk kontakt med elektrolyt, anoden korroderar medan katoden är skyddad. SKYDD: När man skarvar olika metaller, välj sådana som är nära varandara i galvaniska serien. Gör anodytan stor, Isolera olika metaller elektriskt från varandra. Koppla ;ll en offeranod. Spaltkorrosion- i trånga vätskefyllda spalter, under smuts. Skapar en elektrolyt där områden med lägre koncentra;on korroderar. Framförallt svårt för passiva metaller då deras skyddande skikt lä6 försvinner då det är för lite syre i spalten. SKYDD: Svetsa itället för nitar och bultar. Gör rent. Undvik va6en. Gropfrätning Små gorpar och hål bildas på ytan och gräver sig nedåt. Groparna kan gå djupt utan a6 det syns. Vanligast på passiverade metaller och börjar ola vid ytdefekt eller områden med koncentra;onsskillnad. SKYDD: polera ytan! Interkristallin- /Korngränskorrosion Korrosion i korngränserna (mest hos ros ria stål) genom a6 kromkarbider bildas i korngränserna och kromundersko6 bildas i närheten av

17 korngränsen korngränserna blir anodiska och korroderar. SKYDD: Värmebehandla vid hög temp så karbider upplöses. Välj <0,3 wt% C, minskar karbidbildningen. Legera med Nb och Ti som bildar karbider istället för Cr. SelekBv korrosion kan uppstå i vissa legeringar när e6 av ämnena korroderar mer. Erosionskorrosion Nötning och korrosion ;llsammans vid has;gt strömmande vätska. Kan ske i alla metaller men farligast i passiverade. SKYDD: Minska strömmningshas;ghet. U orma strömlinjeformat. Anskilj sand och gasbubblor från den strömmande vätskan. Minska temperaturen. Spänningskorrosion samverkan mellan dragspänningar och korrosionsmedium små sprickor blidas och propagerar. SKYDD: Minska spänningarna (avspänningsglödga) Korrosionsmiljöer: Atmosfären Lösningar Jord Syror/baser Oorganiska lösningsmedel Saltsmältor Metallsmältor Fingeravtryck Generellt korrosionsskydd Använd metaller som är rela;vt inerta i den korrosionsmiljö man har, använd metaller som passiverats. Sänk temperaturen (minskar has;gheten på redox), flödeshas;gheten och ändra koncentra;onen. Lägg på fysiska barriärer (t.ex. film, målarfärg m.m.) Tillsä6 inhibitorer: minska redox genom a6 reagera bort reaktanter eller minska oxida;on genom a6 addera ämnen på ytan. Koppla ;ll offeranod (katodiskt skydd). Galvanisering. Materialval A6 tänka på när man väljer material: Materialkostnad - dagens pris kortsik;g/långsik;g trend varierar på grund av ;llgång och elerfrågan men går uppåt elersom världens ;llgångar minskar. Rela;v metrialkostnad beräknas genom a6 jämföra priset med priset på A36 valsat stål, varierar mindre med avseende på ;d. Tillverkningskostnad - Skillnad på ny;llverkningspris och återvinningspris. Tillverkningen kostar energi.

18 Energiförbrukning Fördelas mellan material;llverkning, ;llverkning, transport och användning Vikt, Utseende, Återvinning minskar energikostnader och energikonsum;onen. Gruppera materialegenskaper visuellt. Strategi för a6 välja material: Funk;on- Vad används komponenten ;ll? Kriterier- Vilka krav måste uppfyllas? Vilka krav önskas uppfyllas? Mål- Vad vill vi maximera eller minimera? Fria variabler- Vilka parametrar kan ingenjören ändra? Typexempel: Stav med längden L, sidan c på tvärsni6et (kvadra;skt), densiteten och maximal förlängning vid lasten F. Villa ha den styv och lä6 och i dragspänning. Elas;citetsmodulen blir då: Och stavens massa : Eliminera fria designparametern c: Här är då specifik för ;llämpningen medan måste minimeras för a6 man skall få små m. maximera materialindex för önskad stav. Plo6a E mot densiteten och rita in linjer för Materialindexen för den valda formen (ex balk, panel, stav) Linjen visar var den minsta massan är. På grafen ritar man in materialgrupperna och kan därmed välja de som verkar passa mot linjen.

19 Polymerer Polymerer- långa molekylkedjor av upprepande enheter (finns naturliga som elfenben, bärnsten och naturgummi men de flesta kemiskt framställda) Plast- polymerer med ;llsatser 0,1-10%, men vanligast med <2% ;llsatser. Kan vara t.ex stabilisatorer, färgämnen, mjukgörare m.m. Lite historia: första delsynte;ska plasten, celluloid kom på a6 polymerer bestod av molekylkedjor (gav nobelpris) första helsynte;ska plasten, phenolformahelyd eller bakelit 2 v.k.- mycket experiment med plast, hi6ade många nya Fram ;ll 70- tal- etapp 1: plast istället för trä, bomull och andra naturmaterial Fram ;ll nu- etapp 2: plast istället för metaller Började nyss- etapp 3: biopolymerer, nedbrytbara plaster Tillverkning: Polymerisa;on. 90% av plasterna görs från råolja och gas råolja krackning monomerer (ensamma enheter) polymerisa;on (monomererna kopplas ihop ;ll kedjor) polymer Polymerer Termoplaster Tvärbundna polymerer Amorfa Delkristallina Gummi Härdplast Tre typer: Termoplast- formbar och smältbar pga svaga bindningar mellan kedjorna (linjära och/eller förgrenade strukturer) Lösliga vid rumstemp (utom teflon), mjuka- hårda- spröda eller hårda- sega. Kan vara amorfa (strukturen huller om buller) eller delkristallina ( strukturen huller om buller men vissa bitar, kristaller med ordning i strukturen, kan vara intra- eller interkristallint) Gummi- tvärbundna molekylkedjor med kolatomer mellan tvärlänkarna. Ej smältbara, olösliga, mjuka vid rumstemp.

20 Härdplast- tvärbundna molekylkedjor med 5-10 kolatomer mellan tvärlänkarna. Ej smältbara, hårda vid rumstemp. Löst plast+härdare stelnar ;ll hård plast Fyra största termoplasterna: Polyeten, PE- enklaste polymeren, finns i olika kvaliteter LDPE (låg densitets polyeten, förgrenad struktur), HDPE (hög densitets polyeten, endast korta förgreningar i strukturen), UHMWPE (extra långa molekylkedjor, mer sli6ålig), skummad PE, PEX (tvärbunden polyeten) Mer- unit: Polypropen, PP- gångjärnsplast Mer- unit: Polystyren, PS- styrenfamiljen : ren PS, HIPS (High impact polystyen, högre slagseghet), EPS (Expanderad polystyren dvs frigolit), ABS, ASA, SAN Mer- unit: PVC- styv PVC, mjukgjord PVC, skummad PVC Mer- unit: T g= glastemperatur T m= Den temperatur där den mest perfekta kristallen smälter, finns ej för amorfa plaster då dessa istället har e6 smäl;ntervall.

21 Homopolymer: AAAAA Sampolymer: Slumpvis: AABABBAAAB Block: AAABBAAABB Ymp: A- kedja med förgreningar av B Strukturer: Byggs upp av huvudkedja med sidogrupper (som t.ex. CH 3, Cl, bensenring) Primär bindning: i kedjan kovalent bindning Sekundär bindning: mellan kedjor Van der Waals (vanligast, 100 ggr lägre styrka än kovalenta), Dipolbindning (vid sidogrupper som ex Cl), Vätebindning (vid vissa sidogrupper) Exempel på plaster: Kristallina: PP, PE, PA (polyamid dvs nylon), PET (termoplas;skpolyester), POM, PTFE (teflon) Amorfa: PS, PVC, PMMA (plexi), PC (lexan) Härdplaster: PF (bakelit), UP (unsaturated polyester, båtplast ), EP (epoxi) Gummi:.

22 Glasområde HuvudtrasiNonsområde Gummiområde Visköst Gummiområde: Korta kedjesegment kan röra sig lä6. T>T g ger stora segmentrörelser Visköst: Kedjeupptrassling (smälter) T g :s betydelse för olika materialtyper: Glasområde: Glasomvandling sker då vätska kylts så a6 fria volymen, V f, övergår i V f. Segmentrörelser avstannar (endast vibra;oner hos atomer och sidogruppsrörelser), sekundära bindningar verkar och materialet blir hårt i glas;llstånd. HuvudtransiConsområde: Korta kedjesegment kan röra sig. Amorf termoplast: T g maximala övre användningstemperatur, där materialet uppträder glasartat. Kristallin termoplast: T g har ej så stor betydelse, den kristallina fasen påverkas nämligen inte av temperaturen. Gummi: T g är minimala användningstemperaturen, nedanför är materialet kladdigt och håller inte ihop. Härdplaster: T g maximal övre användningstemperatur T g beror på: Huvudkedjans rörlighet: lä6rörlig (enkel)=låg T g, svårrörlig(komplicerad)= hög T g Sidogruppens storlek (steriska hinder): Mindre sidogrupp ger lägre T g Sidogruppens polaritet: högre polaritet ger högre T g Kristallinitet På grund av a6 molekylkedjorna är långa och ola komplicerade kan polymerer endast vara delvis kristallina. Andelen kristallinitet varierar från helt amorf ;ll 95% kristallinitet. Densiteten är större för mer kristallint material än amorl (om de är samma i övrigt) Andelen kris;llinitet beror på kylningshas;gheten under stelning och hur kedjan är uppbyggd, komplexare kedja= mer amorl. Linjära kedjor kristalliserar lä6are än förgrenade och tvärbundna. Högre kristallinitet ger sämre transparens.

23 Vid dragprov ordnas kedjorna i dragriktningen vilket gör a6 det blir stor förlängning och spänningsinducerad kristallisa;on sker. Lägre kristallinitet gör a6 det påverkas mer av T g, och endast för kristallina polymerer finns e6 T m För kristallisering krävs a6 det går a6 tätpacka. Då krävs molekylär regelbundenhet kedjans konfigura;on måste vara regelbunden (konfigura;onen ändras ej när man vrider på kedjan) Konfigura;onen beror på kedjans tak<citet (hur sidogrupperna är placerade): Isotak;sk helt regelbunden, alla sidogrupper är på samma posi;on i kedjan. Kristalliseras all;d. Syndiotak;sk regelbundet mönster med posi;onerna på sidogrupper. Kristalliseras ibland. Atak;sk oregelbundet mönster på posi;oneringen av sidogrupper. Kristalliseras aldrig. Kristallisa;on gynnas av: 1. Isotak;ska kedjor 2. Starka sekundära bindningar (för dragkralen mellan kedjorna är större då) 3. Små sidogrupper (för de tar mindre plats så kedjorna kan tätpackas mer 4. Kedjerörlighet. Tvärbindningar motverkar kristallisa;on Sfärulit- som metallers korn fast inte alls. I smälta är en kristallin plast amorf. När man kyler den bildas sfäruliter som är som små kärnor. Kedjorna växer sedan i lameller rediellt ut från centrum i sfäruliten

24 Den termodynamiska drivkralen för a6 bilda kristaller är propor;onell mot underkylningen. Den op;mala temperaturen för antal kristaller, perfekthet och kristallisa;onshas;ghet är ca 0,8*T m [K]. Stor underkylning medför liten lamelltjocklek och lägre T m (större amorfinslag) och mindre sfäruliter. Kristallinitet medför: ökad E- modul, ökad kemikaliebeständighet Man mäter kristallinitet med kalometri, DSC: T vå behållare (exakt lika), en tom och en med provet. Höjer temperaturen lika mycket i de två behållarna, den med provet kräver mer energi. Mäter skillnaden i entalpi vid uppvärmning Kovalenta bindningar i belastningsriktning = starkt Viskoelasticitet Tidsberoende deforma;on för konstant spänning eller konstant töjning. De har alltså en ;dsberoende elas;citetsmodul När e6 polymert material utsä6s för spänning deformeras den genom vridningar kring huvudkedjebindningar s.k. konforma;oner. Konforma;oner är de lägen som atomerna i huvudkedjan helst intar elersom de har lägst energinivå (alla atomer är så långt bort från varandra som möjligt) grön= E(T), linjär elas;citet för metall(stål). blå= E(, linjär elas;citet för gummi gul=e (t,t), linjärviskoelas;citet för polymer (så deforma;oner) E( olinjär viskoelas;citet Kedjelängden, graden av tvärbindning och kristallinitetsgradens påverkan på den Cds- och temperaturberoende elasccitetsmodulen. Effekten av sampolymerisacon: Vid ymp

25 och blocksampolymerisa;on får man två T g- bulor, en för varje strukturbeståndsdel. Vid slumpvis sampolymerisa;on blir T g någonstans mellan de ursprungliga T g :na enligt blandekva;onen: Pga viskoelas;citeten blir styvhet mer invecklat hos plastmaterial En typisk teknisk draggkurva för polymer. Upp ;ll första toppen är deforma;onen homogen och om materialet är duk;lt (så bro6 ej sker i denna punkt) så kommer midjebildning. Midjezonen dras ut (kalldragning) genom a6 molekylkedjorna blir kraligt orienterade i dragriktningen. temperatur och elas;citetsmodulen i dragprov endast Kurvans utseende avgörs av draghas;gheten eller temperaturen och karktäriserar alltså inte materialet annat än vid specifik draghas;ghet. Kan inte se dragprovskurvan. Därför är användbart som kvalitetskontroll. Istället är det bra a6 använda kryptest för a6 undersöka styvhet, då kan man hålla isär ;dsvariabler från spänning och töjning. I e6 kryptest mäts töjningen som funk;on av ;d för en konstant spänning. Typisk krypkurva för konstruk;onsmaterial där T<T g och belastningen inte är särskilt hög. (undre) Typisk krypkurva för T nära T g eller hög belastning. (övre) Den ;dsberoende delen får större betydelse ju längre kryp;den är, annars dominerar den elas;ska deforma;onen. Återhämtningen blir inte fullständig pga krypningen, en res6öjninng kvarstår. Amorf fas kryper mer än Tvärbundna polymerer kryper Isokrona diagram (undre) krypkurvor (övre). Finns även Relaxionsdata är e6 annant sä6 polymeren. Då deformerar man deforma;on som hålls konstant för a6 hålla det konstant istället för krypdata framförallt inte absolutvärden intressanta spänningens andel av kristallin fas (i samma ämne) mindre används ola istället för isometriska men mer ovanligt. a6 approximera styrkan i snabbt materialet ;ll en viss och man mäter hur spänningen minskar med ;den. De6a används ;ll elastomermateria. OLast är så man normaliserar kurvorna ;ll ini;alspänningen.

26 Brott Även för bro6 är viskoelas;citetens ;dsberoende avgörande. Griffith s formel för kri;sk spänning runt spricka stämmer inte för den tar inte hänsyn ;ll energiabsorp;onen som sker i sprickspetsen pga viskoelas;ska egenskaper. Kring sprickspetsen sker en kedjeorientering och e6 bro6 beror inte all;d på a6 alla kedjor går av utan ibland glider de bara isär. A6 nysta upp kedjeintrasslinagr för a6 kedjorna ska kunna glida isär är väldigt ;dsberoende. Graden av kedjeintrassling beror på kedjelängden vilket betyder a6 bro6egenskaperna är molekylviktsberoende. Hög molekylvikt= hög hållfasthet (men sämre ;llformningsegenskaper) Crazing- när kedjeorienteringen i sprickspetsen går så långt a6 fibriller av kraligt orienterade kedjor bildas tvärs över sprickan. ELersom fibrillerna är starkare och styvare än resten av materialet hejdar de6a sprickpropageringen. De6a kan ses genom a6 materialet vitnar på ytan. Spänningssprickbildning- Bro6 utgör en balans mellan den elas;ska energin och energin för a6 bilda ytor men under spänningssprickbildning sänka ytbildningsenergin kraligt när materialet utsä6s för vissa ytak;va kemikalier. De6a innebär alltså en kraligt reducerad hållfasthet. De6a beror på a6 små sprickor öppnas under spänning och dessa kemikalier kan fara in i sprickorna och gör a6 de lä6are propagerar. Olika plaster reagerar med olika lösningsmedel och det sker endast under dragspänning. Sta<sk broghållfasthet- en annan bro6- teori har utvecklat en formel för ;d- ;ll- bro6 som resulterar i en rät linje i bro6spänning som funk;on av ;d. Men eler en viss belastnings;d kan bro6sprocessen helt ändrar karaktär, vilket visar sig genom en kralig lutningsökning s.k. knä på linjen. Därför kan man inte direkt extrapolera. Slagseghet- en provningsmetod som inte kan användas direkt för dimensioneringsarbete. Man kan inte sä6a e6 entydigt värde på slagsegheten för en termoplast elersom det beror på så många variabler. Men man kan få e6 bä6re värde om man försöker undvika förhållanden som kan främja sporadisk sprödhet hos materialet. Vanligtvis låga temperaturer, spänningskoncentra;oner, höga lokala draghas;gheter, inre spänningar, närvaro av kemikalier. Vanligt a6 slagseghetstesta med Charpy- V på en provbit med notch UtmaGning- Bro6 som uppstår pga dynamiska belastningsväxlingar. Inte lä6 a6 testa för utma6ning på polymerer pga relax;onen som gör a6 spänningsaplituden inte blir konstant vid en viss töjningsamplitud. Även uppvärmning pga mekaniska förluster är också e6 problem. Utma6ningseffekten beror på a6 molekylkedjorna inte hinner ställa in sig i nya konforma;oner vid varje belastningsväxling. De kedjesegment som inte hinner med kommer belastas så mycket a6 de ;llslut går av. Molekylvikten väger starkt in på hur bra materialet klarar utma6ning. Sammanfa6ningsvis vill man veta följande när man dimensionerar polymerer: Krypkurvor (+ isokrona samband)

27 Poisson s tal (kontrak;onsförhållande, vik;g parameter i elas;citetsteorin) Temperaturutvidgning- Dilatometerkurva Brö6spänning mot bro6;d Anisotropi Dynamiska egenskaper Gummimaterial Elastomerer- Polymerer med gummiegenskaper i rumstemperatur. Gummi- Elastomerer med ;llsatser som t.ex. sot, olja, an;oxidanter, mjukgörare och färgpigment Naturgummi- kommer från e6 träd. Kedjan är lä6rörlig och har en reak;v bindning (dubbelbindning). De6a gör a6 man kan vulkanisera, vilket betyder a6 man ;llför svavel som reagerar med dubbelbindningarna och bildar tvärbindningar mellan gummikedjorna. De6a gör a6 draghållfasthet och bro6öjning ökar samt användningstemperaturen breddas. Vanligtvis är det en svaveltvärbindning per enheter, vilket betyder a6 det for arande finns kvar mycket oreagerade dubbelbindningar. Gummmimaterial åldras pga av a6 deras tvärbindningar kan ändras och fly6a under lång ;d i höga temperaturer. De6a beror på en kombina;on av mekanisk belastning och hög temperatur, men även av UV- strålning, syre och ozon. Åldringen resulterar i a6 materialet blir kladdigt och poröst. En vanlig ;llsats i gummi är kimrök (sot) som gör a6 töjning ;ll bro6, nötningshållfasthet, rivhållfasthet, utma6ningsresistens, styvhet och UV- resistens ökar. Men styvheten minskar vid dynamisk belastning på grund av materialskador som små sprickor. Det gör också a6 under utma6ningsförhållanden skapas mycket värme. Termoplas<ska elastomerer- kemiskt framställt gummi. Genom a6 polymerisera en elastomer (mjuk fas) och en termoplast (styv fas). Där man blandar e6 högt T g med e6 lågt eller en kristallin fas i en amorf. De6a bildar sfärer respek;ve lamellartade faser som fungerar som fysikaliska tvärbindningar. Tillformning Finns två principer för formning av termoplaster: 1. Smäl ormning- Formning i det viskösa området följt av kylning. a. Strängsprutning (extrusion) Kon;nuerlig process när man gör profiler med konstant tvärsni6, används även för a6 blanda i ;llsatser och ;ll formblåsning (PET flaskor i extrusion stretch blow moulding) samt filmblåsning.

28 b. Formsprutning (injec;on moulding) ra;onell metod för längre formserier. Man pumpar i plasten i en form. Cykel;den domineras av kyl;den som beror på tjockleken på materialet. 2. Varmformning- formning av halvfabrikat i gummiområdet följt av kylning. Fungerar ej med högkristallina termoplaster pga a6 de är för styva. Kompositer Fibrer+polymer Matrisen bidrar med: kemisk motståndskral, temperaturbeständighet, hårdhet, nötningsmotstånd, vidhälning m.m. Fibern bidrar med: styvhet, styrka (blir bäst om fibrerna ligger i belastningsriktningen)

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 1 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Filmer för plasttillverkning: EBM

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Materialkunskap? Framtiden?

Materialkunskap? Framtiden? Vad är plast? 40 000-1800 f. Kr. Stenåldern 8000-500 f. Kr. Bronsåldern 500 f.-1050 e. Kr. Järnåldern 1050-1520 e. Kr Medeltiden 1800-talet 1950-talet 1990-talet Materialkunskap? Industrialisering Plaståldern

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2007 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAI16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 171027 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Utgående från

Läs mer

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1 Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

1. Struktur egenskap samband

1. Struktur egenskap samband KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,

Läs mer

Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur

Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] Utgående från

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga

Läs mer

Uppsala universitet SKRIVNING Materialkemi (1KB210) Institutionen för kemi Ångström 2016 12 20 K3M, Q3, KandKe3 Provansvarig: Erik Lewin Tentamen 2016 12 20, kl 14.00 19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL miniräknare,

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,

Läs mer

POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.

POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se Målet med laborationen är förstå

Läs mer

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion Rostfritt Material Korrosion Korrosionsmotstånd beror på omgivning och miljö Begränsningar beroende på media ger olika korrosionsbeständighet Kol och kol-mangan-stål Mikrolegerade stål Låglegerade stål

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

IM2601 Fasta tillståndets fysik

IM2601 Fasta tillståndets fysik IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt

Läs mer

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.

Läs mer

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a

Läs mer

Passivitet = oupplösliga korrosionsprodukter. lagret = extrem snabb korrosion.

Passivitet = oupplösliga korrosionsprodukter. lagret = extrem snabb korrosion. Passivitet = oupplösliga korrosionsprodukter Repassivering (idealiskt!) Lokal nedbrytning av passiva lagret = extrem snabb korrosion. Fisklina syndromet (2) Korrosionsformer / Rostfritt Allmän korrosion

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Planering material/komposit-delen Föreläsning 1 Introduktion till lätta konstruktioner Föreläsning 2 Materialval och materialindex,

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Företagsinformation. Mindre serier, prototyper och modeller

Företagsinformation. Mindre serier, prototyper och modeller Företagsinformation Mindre serier, prototyper och modeller BA Prototypverkstad är ett företag som jobbar med produktutveckling. Verksamheten är främst inriktad på att ta fram prototyper, modeller, mindre

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

Guide för limning av plast och elastomerer

Guide för limning av plast och elastomerer Guide för limning av plast och elastomerer 3 Varför använda Loctite och Terosons limmer istället för andra fogningsmetoder Denna guide erbjuder en enkel vägledning för att välja rätt Loctite - och Terosonlim

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i

Läs mer

Polymera Material!!! Konstruktionsmaterial, 4H1068 Introduktion till Polymera material. Polymera material Cirkapriser (1999)

Polymera Material!!! Konstruktionsmaterial, 4H1068 Introduktion till Polymera material. Polymera material Cirkapriser (1999) Konstruktionsmaterial, 4H1068 Introduktion till Polymera Material!!! Vad är polymera material? Ordet polymer härstammar från grekiskan, poly (=många) och mer (=enhet) En polymer är en molekyl sammansatt

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade

Läs mer

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03 Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar

Läs mer

För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

Plastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson

Plastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Plastisk bearbetning Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Vad är plastisk bearbetning? Materialet sträcks över elasticitetsgränsen. Formad detalj har i stort sett samma volym som utgångsämnet. Skiljer

Läs mer

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.

Läs mer

Heimbach nålfiltsöversikt

Heimbach nålfiltsöversikt Heimbach nålfiltsöversikt Materialguide Benämningssystem Exempel: A B C D Heimbach PET Typ 864.320 K/5 ZW 186 Serie 90 A 864.320 Heimbach produkt typnummer. Ett datablad medföljer varje leverans och innehåller

Läs mer

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den

Läs mer

Gjutjärn som konstruktionsmaterial

Gjutjärn som konstruktionsmaterial Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 625 UNS N06625, NiCr22Mo9Nb, 2.4856 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 625 (UNS beteckning N06625) är en nickel-krom-molybden-legering

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 30 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 30 poäng på examen. Biopolymerteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 41KO7C Bt3 Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 20 december 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 2014-05-31 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat Fiberarmering, laminat, kompositmaterial Läsa mer: - Bra länk Lars Viebkes dokument om Fiberkompositlaminering http://web.telia.com/~u84408370/komposit/index.html - Styvhet och styrka, Grundläggande kompositmekanik,

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer