MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET

Transkript

1 1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Statkraft SCA Vind AB

2 1 Titel Version Författare Granskad av Utgivare Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Mörttjärnberget, Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Slutversion Jenny Wintzer och Håkan Lindroth, SWECO Projektnummer SWECO Energuide AB Box Stockholm Malin Granberg, uppdragsledare SWECO Ingemar Stenbeck, utomstående granskare, SWECO Statkraft SCA Vind AB Hitechbuilding STOCKHOLM Ort och Datum Stockholm 16 december 2008 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2008/08157

3 1 SAMMANFATTNING Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Vindkraftssatsningen kommer att medföra en produktion på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker. I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas en deletapp av vindkraftssatsningen, vindparken Mörttjärnberget, som ligger i Bräcke kommun i Jämtlands län. Den centrala delen av parken sammanfaller med vad som utpekats som riksintresse för vindkraft. Området där vindkraftverken planeras uppföras består av relativt plan terräng med en mosaik av skog, myrar och tjärnar, där skogsbruket präglar dagens utseende med hyggen och skogsbilvägar. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på m över markplanet och en rotordiameter på m. Den förväntade medelvinden på 105 m höjd i nästan hela vindparken är beräknad till 6.8 m/s eller högre. Vid full utbyggnad beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 210 GWh om vindkraftsanläggningen byggs med planerade vindkraftverk (ca 40 st) och total installerad effekt på ca 100 MW. För att kunna uppföra vindparken krävs bland annat tillstånd från länsstyrelsen. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Samrådsprocessen har följt anvisningarna i miljöbalkens 6 kap. 4 och pågått under perioden december december Projektet är sådant att det regelmässigt ska antas medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Samråd har således hållits med länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, kommuner, enskilda som antas bli särskilt berörda, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Ett antal skyddsåtgärder har vidtagits för att minimera vindparkens miljökonsekvenser. Exempelvis har värdefulla natur- och kulturmiljöer undantagits från exploatering och parken har planerats så att riktlinjer för buller och skuggor hålls. Produktion av el från förnybara resurser som, då den ersätter el som produceras med fossila bränslen, bidrar till minskade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxid med respektive 540 ton vardera samt minskade utsläpp av försurande svaveldioxid med 77 ton. Årsproduktionen för parken motsvarar elkonsumtionen i eluppvärmda villor eller hushållsel i villor eller lägenheter. Vindkraftverken påverkar landskapsbilden. Ringa buller då riktlinjer för buller kommer att följas. Ingen skuggning för bostäder. Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av vindparken. Den planerade vindparken bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Inga kända fornminnen berörs av den planerade vindparken, den bedöms därför i nuläget inte medföra några konsekvenser för kulturmiljön. En arkeologisk utredning av området planeras till Den förändrade landskapsbilden kan ses som en landskaplig förändring av kulturell betydelse. De negativa konsekvenserna för friluftslivet och turismen bedöms som ringa. Vindparken kan medföra en positiv utveckling för turismen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små eller obefintliga

4 2 I samband med att vindparken byggs kan människor som vistas i området samt vilt störas, främst av buller från byggverksamheten. Konsekvenserna bedöms bli måttliga under en begränsad tid. Vindparken bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Projektet medför samhällsnyttor såsom nya arbetstillfällen identifierade SSVAB 19 områden där förutsättningarna för vindkraftutbyggnad bedömdes som goda. Dessa rangordnades främst utifrån vindförhållanden, miljöhänsyn och förväntade isproblem. Nu kvarstår sex områden där bl. a. vindparken Mörttjärnberget ingår. Nollalternativets fortsatta brukande av marken som idag, med skogsbruk, innebär att landskapsbilden inte påverkas lokalt, att bullernivåerna blir oförändrade inom området, men att den sammantagna negativa miljöpåverkan sannolikt blir betydligt större beroende på att mer miljöskadlig elproduktion behöver användas istället, alternativt att vindparken uppförs på annan plats.

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 LÄSANVISNINGAR INLEDNING Allmänt om vindkraftsatsningen Tillstånd och samråd Vindkraft och klimatfrågan Syfte OMRÅDESBESKRIVNING Planförhållanden Områdets lämplighet för vindkraft Närhet till överliggande elnät Landskapsbilden Geologi Naturmiljö Rovfåglar Kulturmiljö Friluftsliv och turism Rennäring Övrig mark- och vattenanvändning Konkurrerande intressen Aktuella fastighetsägare Närboende MÖRTTJÄRNBERGETS VINDPARK Vindkraftverken Principiell layout Ljus- och hindermarkering Fundament Kringanläggningar Transportvägar Mätmaster Elnät Underhåll och service Transporter Massor Avveckling och återställning SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER Landskapsbilden Buller Skuggning Reflexer Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Olycksrisker Elektromagnetiska fält Naturmiljö Rovfåglar Kulturmiljö Friluftsliv och turism... 57

6 Natura Rennäringen Övrig mark- och vattenanvändning Konkurrerande intressen Byggtiden Hushållning med naturresurser UPPFYLLELSE AV MÅL Nationella miljökvalitetsmål Regionala miljökvalitetsmål Lokala miljömål Miljökvalitetsnormer SAMLAD BEDÖMNING ALTERNATIVA LOKALISERINGAR, ALTERNATIV UTFORMNING OCH NOLLALTERNATIV Alternativa lokaliseringar Alternativa utformningar Utformningsprocessen Nollalternativ SAMRÅD OCH PRÖVNINGSPROCESS Genomfört samråd Prövningsprocessen REFERENSER...79

7 5 BILAGOR Bilaga C1 Bilaga C2 Bilaga C3 Bilaga C4 Bilaga C5 Bilaga C6 Bilaga C7 Bilaga C8 Bilaga C9 Bilaga C10 Karta Statkraft SCA Vind AB:s vindkraftssatsning Översiktskarta Karta och lista med intressen från Länsstyrelser, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet Landskapsbildsanalys Naturvärdesinventering Rapport rovfågelinventering Rapport kulturhistorisk karakterisering Normalsektion väg fastmarksområden Normalsektion flytande väg Samrådsredogörelse

8 6 LÄSANVISNINGAR Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad i samband med tillståndsansökan för vindparken Mörttjärnberget. Syftet med MKB:n är att redovisa vilka effekter och konsekvenser vindkraftsanläggningen bedöms ge upphov till och därmed möjliggöra en samlad bedömning i en tillståndsprövning. MKB:n är utformad enligt följande; Kapitel 1 - Inledning I det inledande kapitlet redovisas allmänna uppgifter om det planerade projektet tillsammans med en bakgrund till vindkraftens utveckling. Här beskrivs de samhällsnyttor som projektet bedöms medföra. Vidare beskrivs också syftet med MKB. Kapitel 2 - Omgivningsbeskrivning I kapitel 2 beskrivs området där vindparken Mörttjärnberget planeras. Här redogörs för områdets landskapsbild, geologiska förhållanden, planförhållanden, områdets lämplighet för vindkraft samt identifierade intressen. Kapitel 3 Mörttjärnbergets vindpark Här redovisas vindparken Mörttjärnberget, med uppgifter om anläggningens utformning och omfattning. Kapitel 4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått, miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de åtgärder som vidtagits för att begränsa vindparkens negativa konsekvenser för miljön och människor. Detta kapitel behandlar också de återstående miljökonsekvenser vindparken bedöms ge upphov till efter det att skyddsåtgärder och försiktighetsmåtten vidtagits. Kapitel 5- Miljöbalkens mål och miljökvalitetsnormer I det femte kapitlet redogörs för hur vindparken bedöms påverka de mål som finns för miljöarbetet, såväl nationellt som regionalt och lokalt, samt gällande miljökvalitetsnormer. Kapitel 6 Samlad bedömning Kapitel 7 Alternativa lokaliseringar, utformning och nollalternativ I detta kapitel redovisas alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och även för det så kallade nollalternativet, d v s vad det innebär att inte anlägga den planerade vindparken. Kapitel 8 Samrådsprocessen Innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas och tillståndsansökan lämnas in har samråd hållits med markägare, diverse myndigheter, intresseföreningar samt övriga som kan antas bli berörda av vindparken Mörttjärnberget. I kapitel 9 redogörs för hur samrådet har genomförts, samt vad som framkommit under samrådet. REFERENSER I det avslutande avsnitt listas de studier och rapporter etc. som använts som underlag för MKB:n.

9 7 1 INLEDNING 1.1 Allmänt om vindkraftsatsningen Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Omfattningen kommer att medföra en produktion på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker, se karta i Bilaga C1. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlas en deletapp av vindkraftssatsningen, vindparken Mörttjärnberget, som ligger i Bräcke kommun i Jämtlands län. Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Statkraft och SCA bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. SCA-koncernen har ett stort behov av elenergi och höga elpriser är ett hot mot verksamheten. SSVAB:s vindkraftssatsning och engagemang i energifrågan gör det möjligt att utveckla verksamheten och även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga. Det finns stora potentialer för vindenergi i de skogsområden där SSVAB nu planerar sina vindparker. Till största delen kommer parkerna att placeras på SCA:s skogsmark, men även ett antal andra fastighetsägare, inom området, erbjuds möjlighet att delta i projektet. SSVAB:s vindkraftssatsning i Jämtland och Västernorrlands län innebär en investering på miljarder kr. Av detta kan 0,4-4 miljarder hamna lokalt, beroende på hur aktiva det lokala näringslivet är. Ambitionen är att så många uppdrag som möjligt ska gå till företag och företagskonstellationer i de kommuner som berörs. Området runt den aktuella vindparken är glest befolkat och utgör avfolkningsbygd. Utflyttningen återspeglas i färre antal arbetstillfällen, lägre fastighetsvärden, reducerad lokal service och lägre trafikflöden på det lokala vägnätet. Som ledande företag inom förnyelsebar elproduktion i Europa och med driftscentral i Sollefteå utökas Statkrafts bidrag till den lokala näringslivsutvecklingen med en storsatsning som en ny vindpark innebär. SSVAB:s vindkraftssatsning skulle ge en ökning av antalet arbetstillfällen för berörda byar, framförallt under byggtiden men även när parkerna är uppförda och driftspersonal behövs. På så sätt skapas förutsättningar för en starkare lokal arbetsmarknad. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för hela vindkraftssatsningen (d v s alla sex vindparkerna) till årsverk under byggfasen, varav ca 1/3 kan hamna lokalt. När projektet går in i driftsfas handlar det om personer i heltidsjobb samt säsongsarbeten under säsongen april-september. Genom dessa nya arbetstillfällen kan också underlaget för lokal service, både kommunal och kommersiell, stärkas. Utöver de arbetstillfällen i direktanknytning till vindparkerna så visar erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindparken. Nedan följer några exempel på behoven under 3-8 års byggfas: Anläggning av vägar inom vindparkerna Grävning av fundament och diken Betong till och armering av fundament Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer Byggnation av drifts- och personalbyggnader Transporter, frakter och godshantering Installationsarbeten med t.ex. stora mobilkranar

10 8 Avfallshantering Drivmedel och service/reparation av maskiner Inkvartering och förplägnad Handel, service och uthyrning Vägförbättring allmänna vägar Administrativa tjänster Byggledning, utsättning mm De kommuner som berörs av vindkraftssatsningen har samverkat kring exempelvis översiktsplaner för vindkraft. Förhoppningsvis kan kommunerna fortsätta att samverka kring dessa frågor även i framtiden. En större vindkraftsetablering ställer nya krav på utbildningssektorn. Idag finns en yrkesutbildning i vindkraft i Strömsund. Ytterligare insatser på olika nivåer inom utbildningsområdet kan bli aktuella som ett resultat av SSVAB:s vindkraftssatsning. Fastighetsvärdena på permanentbostäder bedöms öka något i områdena kring vindparkerna till följd av ökad sysselsättning lokalt. SSVAB samverkar med regionens kommuner för att kartlägga kompetenser och kapacitet kring vindkraft i det lokala näringslivet för att lyfta fram detta och på så sätt öka möjligheterna till lokal medverkan i projektet. Vägverket och SSVAB samverkar i projekt för att se över vägstandarden i berörda områden och tillfartsvägar till desamma. Ambitionen är att detta arbete skall leda till förbättrad vägstandard på tillfartsvägar och vägar i anslutning till berörda områden. Med samarbetet avser man också att uppnå en tidigareläggning av vissa för projektet nödvändiga vägobjekt. Tillståndsansökningarna för alla vindparkerna lämnas in under december 2008 och byggstart planeras till hösten På uppdrag av SSVAB driver SWECO Energuide AB erforderliga tillståndsprocesser för ovan nämnd vindkraftssatsning. Kontaktpersoner är: Jakob Norström Projektledare SSVAB Adress: Statkraft Vind Sverige Hitechbuilding Stockholm, Sweden Telefon: E-post: jakob.norstroem@statkraft.com Malin Granberg Projektledare SWECO Adress: SWECO Energuide AB Box Stockholm Telefon: E-post: malin.granberg@sweco.se 1.2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst Miljöbalken (1998:808), nedan kallad MB. Vindkraftsanläggningar på land prövas enligt reglerna i 9 kap. MB. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en total uteffekt överstigande 25 MW.

11 9 Enligt 6 kap. 4 MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i detta fall) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Det samråd som genomförts för den planerade vindparken beskrivs nedan under kapitel 8. Även andra lagar utöver MB kan vara tillämpliga. Exempelvis kommer bygglov för de planerade vindkraftverken att krävas enligt plan- och bygglagen (1987:10). För tillkommande kraftledningar krävs nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Kulturminneslagen (1988:950) kan bli aktuell om fornminnen berörs. 1.3 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vinden är en förnyelsebar energikälla som drivs av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår av solens energiinstrålning. Vindkraft producerar ren energi som inte ger utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle. Ett vindkraftverk producerar den energi som gått åt till tillverkningen på 3-6 månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras. Under 2007 svarade vindkraften för ca 1,4 TWh av den svenska elproduktionen som totalt uppgick till ca 145 TWh. I juni 2002 tog riksdagen beslut på ett nationellt planeringsmål för vindkraft som säger att vindkraftproduktionen år 2015 skall vara 10 TWh. I december 2007 lämnade Energimyndigheten förslag till regeringen om en tjugodubbling av elproduktionen från vindkraftverk. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör enligt Energimyndigheten sättas till 30 TWh år 2020 för att klara EU:s målsättning att 20 procent av all energiproduktion år 2020 ska komma från förnybara källor. Det förutsätter i sin tur en ökning från dagens cirka 800 vindkraftverk till mellan och verk. Av planeringsmålet på 30 TWh bör två tredjedelar omfattas av landbaserad vindkraft och resten av havsbaserad. I mars 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition Miljövänlig el med vindkraft (2005/06:143). Propositionen säger att vindkraft bör ges högre prioritet än vad som i dag är fallet. Hänvisningar görs till stora ansträngningar, internationellt och i Sverige, för att öka användningen av miljöanpassad teknik och för att minska utsläppen av växthusgaser. En av konsekvenserna av planerade åtgärder är att de långsiktigt tryggar en produktion av förnybar energi. Åtgärderna ligger i linje med de beslut som tagits, på såväl global nivå som på nationell nivå, om en minskning av CO 2 -utsläppen för att därigenom motverka riskerna för en ökad växthuseffekt. Statens Energimyndighet har i rapporten Marginal elproduktion och CO 2 -utsläpp i Sverige (ER 14:2002), kommit fram till slutsatsen att det i första hand är kolkraft i Danmark som har täckt svensk förbrukning av el på marginalen och kommer att göra detta åtminstone fram till år En ökning av elförbrukningen i Sverige ger ökade CO 2 -utsläpp i Sverige och andra länder vilket medför en negativ klimateffekt. Den nu aktuella vindkraftssatsningen kan ses som ett led i målsättningen att satsa på förnybar energi. Då fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna medverkar därför till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar. Då vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft enligt

12 10 Tabell 1 nedan. SSVAB:s vindkraftsatsning i Västernorrland och Jämtland skulle totalt ge en produktion på upp till 2,6 TWh per år. Detta skulle leda till kraftigt minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, se

13 11 Tabell 1 nedan.

14 12 Tabell 1. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius T, 2007) Ämne Årligt minskat utsläpp per 1 kwh Årligt minskat utsläpp med de sex planerade vindparkerna Koldioxid 850 g ton Svaveldioxid 0,37 g 890 ton Kväveoxider 2,6 g 6280 ton Stoft 0,1 g 240 ton Den årliga produktionen i den aktuella vindkraftssatsningen motsvarar elkonsumtionen för eluppvärmda villor, hushållsel för villor eller lägenheter samt drift av eldrivna bilar enligt tabellen nedan. Tabell 2. Jämförelse årlig produktion för SSVAB:s vindkraftssatsning och drift av bostäder och bilar. Typ Eluppvärmda villor (förbrukning kwh/år) Hushållsel villor (förbrukning kwh/år) Hushållsel lägenheter (förbrukning kwh/år) Eldrivna bilar (som körs mil/år) Antal Ca st. Ca st. Ca st. Ca st. Energimyndigheten offentliggjorde i slutet av våren 2008 de reviderade riksintressena för vindkraft. Alla sex vindparker i SSVAB:s vindkraftssatsning ligger helt eller delvis inom riksintressen för vindkraft. 1.4 Syfte Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att, i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten (vindparken Mörttjärnberget) kan medföra. Härvidlag avses effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på miljön och människors hälsa. Det övergripande syftet med denna MKB är att ge ett beslutsunderlag för länsstyrelsens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen kan ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minimera/eliminera konsekvenserna. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Den planerade vindparken Mörttjärnberget ligger i Bräcke kommun i Jämtlands län, se kartor nedan samt i Bilaga C2. Parken är ca 13 km 2 och ligger ca 2,5 mil öster om Bräcke, ca 2,5 mil nordost om Ånge och ca 4,5 mil sydväst om Hammarstrand. Den planerade vindparken Mörttjärnberget ligger i ett område som domineras av skogsmark med inslag av mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Området är mycket glest befolkat med ett fåtal byar med enstaka bebyggelse. Det dominerande markslaget inom parken är skogsmark med inslag av några små tjärnar och våtmarker. Området är präglat av skogsbruk där kalhyggen är vanligt förkommande.

15 13 Bild 1. Lokaliseringskarta. 2.1 Planförhållanden Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Bräcke kommun har en gällande översiktsplan som antogs december I denna beskrivs vindkraften generellt och översiktligt då den då gällande kartläggningen visade att vindenergiförhållandena generellt sett inte var tillräckliga för någon kommersiell utbyggnad av

16 14 vindkraftanläggningar i kommunen. Översiktsplanen ger därför inget beslutsunderlag för vare sig en storskalig eller småskalig utbyggnad. Förutsättningarna för kommunen ändrades 2006 då nya beräkningsmetoder visade på flera platser i kommunen lämpliga för vindkraftsetableringar. Kommunen har därför tagit fram ett förslag på tillägg avseende vindkraft till översiktsplanen. Tillägget gick ut på samråd november 2008 och beräknas antas vid halvårsskiftet Målet är att ange förutsättningar för storskalig och småskalig utbyggnad av vindkraft. I tillägget anges riktlinjer som bör följas vid uppförande och drift av vindkraftverk i kommunen. Riktlinjer finns för: Skyddsavstånd till närboende Naturmiljö, mark och vegetation, vatten och våtmarker, fåglar Jakt Landskapsbilden Friluftsliv och turism, kulturmiljöer och fornlämningar Rennäring Jord- och skogsbruk Luftfarten, totalförsvaret Nätanslutning, vägar Buller, skuggor, reflexer Säkerhet Avveckling I tillägget till översiktsplanen redovisas ett tiotal områden inom kommunen där större vindparker tillåts. Vindparken berör Bräcke kommun och ligger till största delen inom ett område där större vindparker tillåts, se Bild 2 nedan. I de fördjupade översiktsplaner för vindkraft som kommunerna upprättar kommer nödvändiga intresseavvägningar ha gjorts. Dessa bedöms vara tillräckliga som beslutsunderlag för ställningstagande om tillståndsgivning enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen.

17 15 Bild 2. Vindparken Mörttjärnbergets överensstämmelse med ett område där Bräcke kommun tillåter större vindparker Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom det berörda området kring vindparken finns inga befintliga detaljplaner eller områdesbestämmelser Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten offentliggjorde i slutet av våren 2008 de reviderade riksintressena för vindkraft. Kriterierna för utpekande av områden som riksintresse för vindbruk finns nedan. Kriterier för utpekande av områden av riksintresse för vindbruk: Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 meter per sekund på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen) över land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon. Undantag: Undantag 1: Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 (nationalpark) och 4 kap. 7 (national-stadspark) Undantag 2: Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 (obrutet fjäll)

18 16 Undantag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets "Terrängkartan" med ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse) Undantag 4: Områden med bottendjup större än 30 m. Undantag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 3 km². Den centrala delen av vindparken Mörttjärnberget utgör ett område som är utpekat som ett riksintresse för vindkraft. Se kartan nedan för den planerade parkens överensstämmelse med riksintressen för vindkraft. Bild 3. Vindparken Mörttjärnbergets överensstämmelse med riksintressen för vindkraft. 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Området kring vindparken Mörttjärnberget är ett typiskt skogsområde i södra Norrlands inland, bestående av ett flertal höjder, som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är goda vindförutsättningar samt relativt få konkurrerande intressen i området. I området kring vindparken finns få fastboende och relativt gles fritidsbebyggelse. Det aktiva skogsbruket innebär också att området är långt ifrån opåverkat. Kjeller Vindteknikk AS har utfört vindmätningar på Mörttjärnberget sedan den 2 april För detta ändamål har en 60 m hög stålrörsmast använts, se Bild 4 nedan. Vindmätningarna har utförts på tre höjder för vindhastighet och på två höjder för vindriktning. Dessutom har vindmätningar

19 17 utförts vid sex andra master i SSVAB:s övriga planerade vindparker ungefär 10 mil norr om Mörttjärnberget. Se karta i Bild 5 nedan för mätmasternas placering. Bild 4. Mätmast av stålrörstyp, 60 m hög.

20 18 Bild 5. Översiktskarta som visar placeringen av mätmasterna på Mörttjärnberget och övriga SSVAB-projekt. Den längsta av de insamlade dataserierna stammar från vindparken Bodhögarna, strax söder om Sörvikssjön, där mätmasten blev monterad redan i mitten av december Masten på Bodhögarna har uppvärmd mätutrustning vilket ger hög datatillgång även under förhållanden som ger nedisning på vanliga sensorer. På Bodhögarna har sedan 28 maj 2008 även en SODAR varit utplacerad. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Data från SODAR:en på Bodhögarna används huvudsakligen till att beräkna förhållandet mellan vindhastigheten i navhöjd och vindhastigheten i masternas höjd. Insamling av data från mätmasterna sker fortlöpande. Ytterligare 12 mätmaster har uppförts i området under oktober-november Dessa nya master mäter vinden på 100 m höjd. En av masterna har placerats i det sydvästra hörnet av vindparken Mörttjärnberget. Den högre mäthöjden innebär främst att osäkerhet knutet till beräkning av vinden i navhöjd reduceras betydligt. Dessutom blir det möjligt att använda de två mätmasterna inom Mörttjärnbergets vindpark för att skapa en bättre bild av medelvinden för parken i sin helhet. Se karta i Bild 6 nedan för placering av mätmasterna.

21 19 Bild 6. Mörttjärnberget vindpark med tillhörande mätmaster. Medelvinden på en plats kan variera mycket från år till år. För att på relativt kort tid avgöra hur den uppmätta vinden förhåller sig till medelvärdet över lång tid behövs en referens att jämföra med. Som långtidsreferens används här data från den meteorologiska mesoskalamodellen WRF. WRF använder sig av geografiska och meteorologiska data för var 6:e timme från punkter utspridda över hela jorden från år 2000 och fram till i dag. Med hjälp av dessa data som ingångsvärden kan en tidsserie med motsvarande meteorologiska data beräknas för ett mindre område med hög upplösning. WRF tar hänsyn till alla kända fysikaliska processer som låter sig beskrivas av en matematisk modell. Detta omfattar till exempel vindhastighet, temperatur, nederbörd, fuktighet, moln och strålning. Användning av denna metod för att erhålla långa dataserier har tidigare visat sig ge väldigt god korrelation med uppmätt vind och bedöms här vara den bästa källan till långtidsreferenser. Senare i planläggningen kommer dessutom data från Hirlam10 för perioden att användas. Detta förväntas endast ge mindre förändringar i förväntad medelvind. Den förväntade medelvinden på 60 m höjd vid mätmasten i vindparken Mörttjärnberget är beräknad till 6.1 m/s efter att data insamlade under ispåverkan filtrerats bort. Vindrosen för den 60 m höga mätmasten under mätperioden och den förväntade vindrosen efter långtidskalibrering är presenterade i Bild 7 nedan. En vindros visar riktnings- och hastighetsfördelningen hos vinden. Av vindrosorna framgår att den dominerande vindriktningen är ungefär 300, det vill säga västnordvästlig vind.

22 20 Bild 7. Vindros för uppmätt dataperiod till vänster och vindros för förväntad riktningsfördelning av vinden över lång tid till höger. För att beskriva vindens fördelning över parkområdet på Mörttjärnberget har en vindresurskarta för 105 m höjd beräknats med hjälp av datamodellen WindPro 2.6, se Bild 8 nedan. Kartan visar att med en navhöjd på 105 m kan man förvänta att praktiskt taget hela vindparken har en medelvind på 6.8 m/s eller högre. Bild 8. Vindresurskarta över Mörttjärnberget vindpark på 105 m höjd. I det norrländska inlandet kan man vintertid förvänta sig att is periodvis bildas på vindturbiner. Is som ansamlas på turbinbladet medför inte nödvändigtvis att vindkraftverket måste stängas ned,

23 21 däremot medför det att de aerodynamiska egenskaperna hos turbinen gradvis försämras och orsakar förluster i energiproduktion. Under perioder med isbildning har vinden statistiskt sett ett större energiinnehåll än annars, det är nämligen ofta starkare vindar vintertid och den låga temperaturen gör att luftdensiteten blir högre. Is på turbinbladen leder också till större mekanisk påkänning och därmed större slitage. Blir nedisningen alltför stor kan detta leda till att kraftverket måste stoppas helt. Det är idag brist på vindkraftverk med avisningssystem på marknaden. Tillgängligheten på marknaden avgör om man väljer en turbin med uppvärmda vingar. Huruvida det lönar sig att använda sig av denna typ av teknologi måste också beaktas. Utifrån insamlade data från mätmasterna i området kring vindparken har det uppskattats att mätsensorer utsätts för is ungefär 10 % av året. Det är ännu inte beslutat vilken typ av turbin som kommer att användas och olika turbinleverantörer använder sig av olika styrsystem för att hantera nedisning. Det är därför i detta skede inte möjligt att göra en precis analys av energiförluster som följd av is på turbinerna. Det anslås här en årlig bruttoenergiförlust på grund av isbildning på turbinbladen mellan 0 och 10 % beroende på vilken teknik och styrsystem som används. För att skapa ytterligare kunskapsunderlag kring problematiken med nedisning pågår det en utredning kring detta inom projektet. Vid full utbyggnad av Mörttjärnberget med ca 40 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 210 GWh med en nyttjandegrad på ca 29 %. Den genomsnittliga nyttjandegraden för de svenska vindkraftverk som 2007 deltog i samarbetsprojektet Vindforsk II var 22.3 %. Den slutgiltiga nyttjandegraden och energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från det uppgivna beroende på vilken turbinleverantör som blir vald. 2.3 Närhet till överliggande elnät Förutsättningar för anslutning till existerande, överliggande elnät är mycket goda för vindparken Mörttjärnberget. Parken kommer att anslutas till överliggande elnät via den 220 kv-ledning som passerar ca 7 km väster om parken. En ny 220 kv-station uppförs längs med denna ledning och från stationen byggs en ny luftledning fram till parken. 2.4 Landskapsbilden Landskapet och landskapsbilden vid Mörttjärnberget har analyserats och redovisas i rapporten Analys av landskapsbilden Vindpark vid Mörttjärnberget, bilaga C4. Rapporten består av två huvuddelar. I den första analyseras och värderas landskapet och landskapsbilden. Den andra omfattar de bedömningar som gjorts och består dels av den visuella påverkan på landskapsbilden, dels av konsekvenserna för landskapsbilden, som de planerade vindkraftsverken bedöms utgöra. Konsekvenserna är en sammanvägning av påverkan och landskapsbildens värde. Visualiseringar i form av fotomontage och s.k. siktanalyskartor har tagits fram för att ge en bild av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Resultaten av dessa framgår av rapporten och dess bilagor. Landskapet kring Mörttjärnbergets planerade vindpark är ett barrskogsklätt, kuperat bergkullelandskap beläget ovan högsta kustlinjen. Det är ett typiskt skogslandskap i södra Norrlands inland. Nivåskillnaderna är mer än 300 meter mellan sjön Alan vid Albacken och höjderna i Mörttjärnbergets vindpark. Barrskog, med stor andel ungskog och hyggen på kullar av morän, gnejser och diabas, breder ut sig kring den planerade parken tillsammans med en mosaik av sjöar och våtmarker mellan två mindre vattenstråk i nordvästlig-sydostlig riktning; Gimån i norr och Getterån i söder, båda bifloden till Ljungan. Bygden är en glesbefolkad gränsbygd. Mörttjärnberget ligger intill gränsen mellan Jämtland och Medelpad, Jämtlands och Västernorrlands län samt Bräcke och Ånge kommun och var norskt land före 1645.

24 22 Jämtgavelns naturreservat, som gränsar till vindparken, har ett koncentrat av kunskapsvärden för just den här typen av skogslandskap. Där finns spår från inlandsisens avsmältning och från jägarkulturerna, som först befolkade bygden, i form av lägerplatser och fångstgrop. Där finns en fäbodvall som minner om den tid då skogen var så kallad utmark och bidrog till försörjningen för byarna runt omkring. Där finns nybygge och svedda tallar som vittnar om nykolonisationen av Norrlands skogsområden på och 1800-talet. Där finns skogskojor som berättar om när skogsbruket blev intensivare och timmer flottades från sjön Torringen via Getterån ned till Ljungan och sågverks- och massaindustrierna vid kusten. Kunskapsvärdet i området består främst av Gimåns natur-, kultur och friluftslivsvärden och Norra Borgsjös rikområdes rika flora och fauna förutom Jämtgavelns natur- och kulturmiljövärden. Bruksvärdet består framför allt av skogsbruket och av friluftsliv i form av fiske, jakt samt fritidsboende. Området fungerar även som renbete vintertid. Bild 9. Kartan redovisar landskapets rumslighet och struktur kring Mörttjärnberget. SWECO Östersund.

25 23 Bild 10. Utsikt från Biskopsudden på västra stranden av sjön Torringen mot Mörttjärnberget och Jämtgavelns naturreservat. 2.5 Geologi Som underlag har SGU:s jordartskartor, berggrundskartor och rundvattenkartor använts. I detta skede har inget fältarbete utförts. Ytjordarterna utgörs enligt jordartkartan huvudsakligen av grusig eller svallad morän förutom i de nordliga och sydvästra delarna där siltig och finsandig morän är vanligast. Moränerna bedöms vara normalblockiga. Förrutom morän så består ytjordarerna till stor del även av torv, huvudsakligen i lågpunkterna inom hela området. Vidare förekommer berg i dagen inom de sydvästra och nordostliga delarna av området. Ytjordarterna bedöms utgöras av ungefär 75 % siltig och finsandig morän, 23 % torv och 2 % berg i dagen. Det finns inga tillgängliga data gällande grundvattenförhållandena i området för den planerade vindparken vid Mörttjärnberget. Grundvattenkartan visar inga tecken på problem med stor grundvattentillgång i jordlagren. En grov bedömning är att grundvattennivån påträffas inom 5 m från markytan. Berggrunden består i den centrala och östra delen av området av diabas, så kallad svart granit. I områdets västra och norra del utgörs berggrunden främst av olika typer av gnejser. 2.6 Naturmiljö Inledningsvis genomfördes en inventering av intressen för naturmiljön där följande underlag studerades:

26 24 Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Insamlat underlag från fältstudier Under samrådet med länsstyrelser och kommuner har ytterligare information framkommit om aktuellt område. I söder gränsar vindparken mot Jämtgavelns naturreservat som också ingår i Natura nätverket enligt såväl Art- och habitatdirektivet som Fågeldirektivet. Naturreservatet ligger i sin helhet inom Västernorrlands län, se vidare under avsnitt Berörda fiskevårdsområden samt limniska värden i området har tagits fram genom bl. a. kontakter med fiskeenheten på respektive länsstyrelse. Kontakt har hållits med SCA:s ekolog för att fånga upp dennes erfarenhet av området. SCA har sedan tidigare genomfört naturvärdesinventeringar i området. Hela det aktuella området inom vindparken Mörttjärnberget ligger på en höjdrygg med en högsta höjd på ca 520 m.ö.h. Terrängen är relativt platt med få uppstickande höjder. Den västra delen domineras av ett myrkomplex. I den sydöstra delen finns ett antal sjöar och mindre tjärnar. Korssjön och Mörttjärnen är de största sjöarna. Avvattningen sker via ett antal mindre bäckar som slutligen mynnar ut i Gimån som utgör Ljungans största tillflöde. Samtliga bäckar har sin uppkomst inom vindparken och ett flertal är periodvis torrlagda. Området ligger över högsta kustlinjen och domineras av yngre contorta- och tallskogar. I de södra delarna av vindparken finns enligt Skogsstyrelsens material flera mindre områden med höga naturvärden, bl. a. nyckelbiotoper. I områdets västra och norra delar finns enligt samma källa 6 st mindre sumpskogar. Det ligger en våtmark (Tjärnflon) som är av klass 3 inom vindparken. Hela vindparken berörs av ett skydd för Gimån (skyddade vattendrag). Se Bilaga C3 för en karta över vindparken och berörda naturmiljöintressen redovisade av länsstyrelser och Skogsstyrelsen. Vindparken berörs ej av några riksintressen för naturvård. Under sommaren 2008 genomfördes en naturvärdesinventering av Lars-Olof Grund (Kaxås) och Fredrik Jonsson (Trångsviken). Samtliga vindparker (6 st.) inom SSVAB:s vindkraftssatsning inventerades, rapporten finns i sin helhet i Bilaga C5. Lägen för tilltänkta vägar och vindkraftverk har undersökts. Områden med äldre skogar, sumpskogar, större myrar, myr- och bäckövergångar samt myrkanter har i första hand inventerats. Hyggen och yngre skogar (under 100 år) har mestadels sållats bort. Inventeringen har i första hand gått ut på att lokalisera värdefulla biotoper och om en sådan hittats söka alternativa vägdragningar och vindkraftverkslägen. Alla snabb- och lättidentifierade arter har noterats och värdefulla biotoper har undersökts mer noggrant. Under första halvan av juni koncentrerades inventeringen till äldre skogar, sumpskogar och större myrar för att få med intressanta fågelområden. Fåglarna noterades samtidigt som naturvärdesinventeringen gjordes. Några fladdermöss har inte påträffats, vare sig under naturinventeringen eller övriga besök på plats. Någon specifik inventering nattetid har dock inte gjorts. Områdena i naturinventeringen har delats in i tre olika kategorier: Området har höga naturvärden Området har vissa medelhöga naturvärden Väg eller vindkraftspunkt främst flyttat/ändrat av tekniska eller liknande skäl Resultatet av naturinventeringen visar att inga områden med höga naturvärden kunde identifieras inom vindparken. Däremot så finns det ett antal områden med medelhöga naturvärden. Här följer

27 25 några exempel på sådana områden: Sydväst om Kaptensmyran ligger en öppen tallbevuxen myr. På myren växer tallar som är över 200 år gamla. I tjärnen på Tjärnflon häckar smålom och runt tjärnen finns det ljungpipare, grönbena och gluttsnäppa. Vid södra änden av Storblanken finns en myr där det bl a fanns ängspiplärka, gök, bergfink, ljungpipare och dubbeltrast. Där finns också några sälgar med rödlistade arter och signalarter. För mer detaljerad information om de olika delområdena hänvisas till naturvärdesinventeringen, Bilaga C4. Bild 11. Fattigmyr/mosse med gamla tallar, sydväst Kaptensmyran. Foto Lars-Olof Grund. 2.7 Rovfåglar För att skapa kunskapsunderlag för rovfågelförekomsten, med särskilt fokus på kungsörn, inom planerade vindparker genomfördes en rovfågelinventering. Studien utfördes av Limo Natur, större delar av rapporten finns i Bilaga C6 (denna rapport faller inom 10 kap. 1 sekretesslagen och vissa känsliga delar här därför tagits bort). Datainsamling genomfördes med tre olika metoder. Inledningsvis, februari och mars, bedrevs kikarspaning från punkter i terrängen med bra sikt över vindparkerna med omgivning. Under denna period infaller normalt kungsörnens spelperiod vilket innebär att det är troligt för en observatör att kunna identifiera förekomst av t.ex. kungsörn. Vid varje observation av rovfåglar registrerades följande data: tidpunkt och kompassriktning då rovfågeln upptäcktes respektive då den försvunnit ur sikte, art, ålder och ungefärligt avstånd till rovfågeln samt spaningspunktens koordinat. Baserat på indikationer från kikarspaningen genomfördes fältbesök i maj. Mindre områden där möjliga boplatser indikerats vid kikarspaningen besöktes. För att bekräfta eventuella boplatser studerades även ett antal av dessa mindre områden med spaning från helikopter. I augusti genomfördes det slutliga fältbesöket. De områden där boplatser bekräftades med helikopterspaningen besöktes igen för att studera förekomst av örnungar.

28 26 Limo Natur har även samarbetat med Thomas Birkö som har utfört en kungsörnsinventering på uppdrag av Sollefteå kommun. Birkös inventering syftar till att skapa ett kunskapsunderlag i framtagandet av kommunens fördjupade översiktsplan för vindbruk. Kungsörnen är totalt fredad i Sverige sedan 1924 och är idag klassad som missgynnad (NT) i Artdatabankens rödlista. Enligt material från Kungsörnsymposiet på Gotland 2007 fanns i Sverige 2007 totalt 797 kända kungsörnsrevir var av 452 var besatta. Av dessa lyckades häckning i 218 vilket resulterade i 291 ungar. Antalet kända revir har sedan år 2000 ökat med drygt 5 % och under samma tidsperiod. Andelen lyckade häckningar har ökat med knappt 4 %. År 2006 var 117 revir kända från Jämtland/Härjedalen och 75 i Ångermanland. Ur en rapport av från Viltskadecenter framgår att det år 2007 fanns 65 kända besatta revir i Jämtland och 49 i Västernorrland. Kartan nedan är hämtad från denna rapport och där framgår att totalt antal häckningar år 2007 var 40 i Jämtland och 17 i Västernorrland. I en rapport 2006 nämner M Tjernberg att problemen för örnarna i skogslandskapet i huvudsak består av skogsbruket i form av omfattande skogsavverkning och nydragning av skogsbilvägar. Bild 12. Totalt antal häckningar av kungsörn Siffran med fet stil anger totalt antal häckningar och den mindre hur många av det totala antalet som är lyckade häckningar (Källa: Resultat från inventering av kungsörn i Sverige 2007, Viltskadecenter). Kungsörnarna förekommer främst i områden som ligger på 300 meters höjd över havet och rör sig över stora områden från 50 km 2 till 150 km 2. De häckar i skogs- och fjällområden och bygger helst sina bon i kraftiga tallar eller i klippstup, ofta där de har utsikt över landskapet. Varje örnpar har vanligtvis minst en alternativ boplats inom sitt revir. Avståndet mellan de alternativa boplatserna varierar dock kraftigt, allt från några tiotals meter till flera kilometer. Reproduktionen hos kungsörnar är generellt relativt låg och ligger genomsnittligt på ca 0,5 ungar per par och år.

29 27 Örnarna är särskilt känsliga under tiden januari- juli under spel- och häckningsperioden. Rovfågelinventeringen har identifierat tre revir och sex kungsörnsbon i området kring parkerna Stamåsen, Bodhögarna, Ögonfägnaden och Björkhöjden-Björkvattnet. För området kring Mörttjärnberget har observationer av kungsörnar skett utanför vindparken. Troligen kan här finnas en boplats som dock ej identifierats. Denna boplats kan troligen tillhöra ett revir som finns ca 7 km från parken. 2.8 Kulturmiljö Inledningsvis inventerades intressen för kulturmiljön genom att studera följande underlag: Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial Under augusti 2008 genomfördes en kulturhistorisk karakterisering av samtliga sex områden som är aktuella för utbyggnad av vindkraft och där Mörttjärnberget ingår som ett område. Karakteriseringen utfördes av Jämtlands läns museum, rapporten finns i sin helhet i Bilaga C7. I underlaget ingår genomgång av äldre lantmäterikartor, arkivmaterial och litteratur med syfte att söka platser med tradition, uppgifter om utmarksbruk och uppgifter om ej registrerade fornminnen. Här ingår även genomgång av redan nu kända fornminnen, tips på fornminnen från Skogsstyrelsen samt tips från allmänheten till Jämtlands läns museum. Områdets storlek och att det gäller en anläggning för energiförsörjning innebär att Länsstyrelsen för Jämtland sannolikt kommer att fatta beslut om en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 KML. Ett eventuellt beslut kommer att tas först efter det att aktuell tillståndsansökan lämnats in till Jämtlands länsstyrelse. Sökanden avser att under 2009 utföra en sådan arkeologisk utredning. Då vet man säkrare var vägar och vindkraftverk skall placeras. Huvudsakliga syftet med en arkeologisk utredning är att utröna huruvida det idag finns ej kända fornminnen inom arbetsområdet samt redovisa dessa. Likaså skall redan kända fornminnen markeras i terrängen på lämpligt sätt samt kontrolleras vad gäller kartinprickning i de fall de ligger intill eller i den del av området som skall exploateras. I det här fallet bestäms arbetsområdet av vägarnas (nya samt förstärkning av befintliga) sträckning, platser för vindkraftverken samt kringanläggningar. Vid inventering av vägsträckningar brukar bredden på området variera från ca 50 till 100 m beroende på terräng eller behov av att bedöma alternativ sträckning. Vid vindkraftverkens placering är det marken som kommer att tas i anspråk samt ett mindre område runtomkring. Arbetet skall följa de riktlinjer och den praxis som utarbetats av Riksantikvarieämbetet vad gäller registrering och bedömning av påträffade lämningar. Inget område av riksintresse för kulturmiljövården finns inom eller i närheten av den planerade vindparken. Inte heller några regionala områden utpekade som intressanta ur kulturmiljösynpunkt finns i den planerade anläggningens närhet. Det finns inga kända fornminnen inom området för de planerade vindkraftverken eller där den planerade vägen till området är tänkt att gå. Nedan presenteras avsnittet från ovan nämnda karakterisering i sin helhet: Mörttjärnsberget, Bräcke kommun. Området Mörttjärnsberget är cirka 15 km 2 stort och består i huvudsak av kuperad skogsmark med större myrar och några tjärnar. I området är i dagsläget planerat 42 vindkraftverk. Området ligger avsides och de närmsta större byarna Räggen,

30 28 Albacken (tidigare Alanäset) och Strandåker ligger mellan fyra och sju kilometer från området. Byarna har historiska belägg som nybyggen från 1700-talet och tidigt tal (Strandåker). I närheten av området finns ett flertal fäbodar. Området inventerades efter fornlämningar senast 1993 varvid inga lämningar registrerades i området. I närområdet har framför allt fångstgropar och stenåldersboplatser registrerats. Närmsta större flyttled för ren går cirka 3 kilometer nordöst om området. Ett rimligt antagande är att området haft betydelse som betesområde under äldre tider. I den typ av terräng och vegetation som finns i området är det dock svårt att finna de ofta diskreta spåren efter äldre tiders renskötsel. Som helhet ger området intryck av att under historisk tid brukats för utmarksnäringar som fäbodbruk, slåtter, skogsbruk, torvtäkt, jakt och fiske av de närliggande byarna. Ett rimligt antagande är att det finns spår som ännu ej är upptäckta. Om förhistoriska lämningar finns i området är det främst fångstgropar som bör vara möjligt att finna. 2.9 Friluftsliv och turism Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt, fiske och till viss del vandring och skoteråkning. Under samrådet har undersökts om och i så fall vilka jaktlag och fiskevårdsområden/fiskevårdsområdesföreningar som är aktiva inom parken. Kontakt har även hållits med länsstyrelserna för att undersöka eventuella intressen för fisket. Eventuella skoterleder har också identifierats. Fyra jaktlag och fyra fiskevårdsområdesföreningar är aktiva inom parken och dess närområde. Inga intressen för fisket har identifierats. Inom parken finns inga allmänna skoterleder. En sträckning som utnyttjas för skotertrafik går genom parkens östra område och en skoterled planeras i parkens södra del Rennäring Information om rennäringen har insamlats från flera olika källor. Genom kontakt med Jämtlands länsstyrelse har information om rennäringens markanvändning erhållits skriftligt. Vidare har även digitalt informationsmaterial inhämtats från länsstyrelserna (digitalt underlagsmaterial, RUM), Ren 2000 samt VindGIS. Information har även inhämtats genom samråd med berörda samebyar via skriftliga utskick och ett flertal samrådsmöten samt från rapporter beskrivna under kapitlet Referenser. För närvarande bedrivs renskötsel i Sverige av 51 samebyar. Rennäringen är beroende av stora betesarealer och bedrivs idag på ca 40 % av Sveriges yta. Ett vanligt renskötselår består av de 8 samiska årstiderna. Under renskötselåret flyttas renarna mellan olika betesmarker beroende på att betestillgången i dessa marker är olika gynnsam beroende på årstid. Exempel på några typer av betesmarker är högfjället, björkskogar och barrskogar. Vinterbetesmarkerna varieras från år till år bl.a. för att tillåta att marken återhämtar sig. Under våren (april maj) betar renarna på platser där snön smälter undan tidigt och under maj föds renkalvarna. Inom områden där kalvarna föds, så kallade kalvningsland, är renen extra känslig för störning. Under sommaren betar renarna på högfjället eller i björkskogar. På hösten betar de i lågfjällsregionen och på vintern sker förflyttning till vinterbetesmarker, främst i barrskogar. Inom betesmarkerna betar renarna lavar, såsom renlavar, marklavar och trädlavar, men även andra gröna växter. Flyttning av renarna kan ske antingen med lastbil eller genom att renarna drivs med