Denna tematidning är en annons från NextMedia. Outsourcing på stark tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna tematidning är en annons från NextMedia. Outsourcing på stark tillväxt"

Transkript

1 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank trender inom it, pengar och säkerhet Tillit och konkurrens på agendan Trots den svåra finanskrisen visar mätningar som gjorts under senhösten att förtroendet för svenska banker är fortsatt högt. En av de viktigaste målsättningarna för i år är att kunderna ska bibehålla sin tillit till bankerna, säger Ulla Lundquist, vd för Svenska Bankföreningen. Outsourcing på stark tillväxt Finanskris och nya regelverk har gjort att 5 utvecklingen börjat styras mot en mer kunskapsintensiv bank- och finansbransch, där många av rutinprocesserna kommer att kunna utföras med stordriftsfördelar genom outsourcing, tror Kent Eriksson, vid Centrum för bank och finans på KTH. 4 6 Ökat tryck på bankernas it I en finansiell kris med en begynnande lågkonjunktur ökar trycket på bankernas itavdelningar. Några av de stora utmaningarna är att konsolidera och effektivisera applikationsparken, enhetliggöra processer samt utveckla säkrare lösningar för nätbanker och korthantering. Hur förebygga operativa risker? Fokus på operationella risker Större brottslighet i den fysiska världen Kreditbedömning och riskhantering Ingår som bilaga i Dagens Industri mars 2009.

2 åkestam.holst Sparsamhet är en dygd. (Men man vill gärna se stålarna växa också.) Privata Affärers motivering: Enkelhet kännetecknar tyvärr inte de fl esta bankers sparkonton. Men denna utmanare har på ett förtjänstfullt sätt gett oss ett nytt sparkonto utan krångliga villkor och olika trappsteg samt en av marknadens bästa räntor. Sätter du in pengar på ett sparkonto är det knappast de stora klippen du är ute efter. Men väljer du rätt kan du få riktigt bra avkastning ändå. Vi på SBAB har blivit utsedda till Årets sparkonto 2008 av tidningen Privata Affärer. En mycket hedrande utmärkelse om vi får säga det själva. För dig som kund innebär det en av marknadens bästa räntor redan från första kronan, inga avgifter och obegränsat antal fria uttag. I slutändan betyder det en klar och tydlig skillnad jämfört med andra sparkonton mer pengar i plånboken. Vill du också se dina pengar växa snabbare är det bara att gå in på sbab.se eller ringa Öppnar du ett konto före den 31/3 sätter vi dessutom in en startpeng på 100 kr. Varmt välkommen! Jämför alltid med oss.

3 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars Fortsatt högt förtroende för bankerna Förtroendet för de svenska bankerna är fortsatt högt trots den svåra finanskrisen. Även fast stora kreditförluster väntas under de kommande åren har bankerna lärt sig från den förra krisen och står idag väl rustade för att klara oron. Bankerna har även rationaliserat sina verksamheter, sett om sina säkerheter och har väl utarbetade rutiner för att hantera de nuvarande problemen på världsmarknaderna. Enligt Ulla Lundquist på Bankföreningen är en av de viktigaste målsättningarna för i år att kunderna ska bibehålla sin tillit för bankerna. Förändringstakten inom bank och finans är mycket snabb och nya it-baserade tjänster och lösningar utvecklas kontinuerligt. Svenska banker är bland de effektivaste i världen och är ofta ledande när det gäller it och de svenska bankkunderna tar även till sig ny teknik snabbt. Enligt professor Kent Eriksson på Centrum för Bank och Finans på KTH styr finanskris och nya regelverk Svenska banker är bland de effektivaste i världen och är ofta ledande när det gäller it utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv bank- och finansbransch där mycket av rutinprocesserna kommer att kunna utföras med stordriftsfördelar genom outsourcing. I Framtidens Bank belyser vi framtidsfrågorna inom it, säkerhet, riskhantering, outsourcing, regelverk, betalningslösningar och konsultbehov för bank- och finanssektorn genom intervjuer med Bankföreningen, bankernas it- och säkerhetsansvariga, Centrum för Bank och Finans, Finansinspektionen, Fondhandlareföreningen och andra experter i branschen. I Framtidens Bank tar vi del av den här spännande utvecklingen inom bank och finans och berättar hur den påverkar branschen och dess kunder. Trevlig läsning! Redaktionen Om detta kan du läsa i Framtidens Bank 4 Tillit och väl fungerande konkurrens Intervju med Bankföreningens vd, Ulla Lundqvist. 5 Outsourcing på stark tillväxt Kent Eriksson, Centrum för Bank och Finans, om outsourcing. 6-7 Ökat tryck på effektivisering och flexibilitet Bankernas it-satsningar. 8 Gemensam marknad snart verklighet Senaste nytt om SEPA. 9 Allt handlar om nöjda kunder Hur ser framtidens bank ut? 10 Kontroll på operativa risker ger bankerna större frihet Hur kan operativa risker förebyggas? 11 Konkurrensen ökar med MiFID Förändringarna som kom med MiFID. 11 Allt större fokus på bankernas operationella risker Intervju med Elisabeth Antonsson, it-säkerhetschef Nordea. 12 Större brottslighet i den fysiska världen än på Internet Hot och säkerhet i samband med betalningar. 13 Konsulttjänster viktigt komplement till it-avdelningar Kompetensutveckling inom bank- och finans. 14 Bank- och finanssektorn i framkant inom grön it Senaste nytt om grön it. 14 Nyhetssida 15 Kontokortsbedrägerier toppar nätbrottsligheten Stig Sandgren, Citypolisens bedrägerisamordningsgrupp. 16 Kreditbedömning och riskhantering Riskhantering en mångbottnad knäckfråga. 16 Chipteknik minskar bedrägeririsk och ökar trygghet Nya lösningar för betalningar. Presenterade företag och organisationer 17 Tieto 18 SBAB 19 IBM 20 Applicon 21 Emric 22 Capgemini 23 Banqsoft 23 Louttokunta 24 Logica 25 Visab Consulting 26 EDB 27 SYSteam 27 Digia 28 Microsoft 28 Kuponginlösen 29 CSC 30 Nordicstation 31 Crosskey Consulting 32 Verisign 33 BBS 33 Norman 34 PayEx 34 thescreener 35 Signicat Framtidens Bank trender inom it, pengar och säkerhet är producerad av NextMedia Framtidens Bank trender inom it, pengar och säkerhet Projektledare Carl Meijer Skribenter Sandra Ahlqvist, Anette Bodinger, Cristina Leifland, Clas Lewerentz, Henrik Norberg, Annika Wihlborg, Christina B. Winroth Redaktionssekreterare Sandra Ahlqvist Grafisk form Andreas Lathe, Stellan Stål försäljning NextMedia, Media-X Norr Tryck Svenska Tryckcentralen Ingår som bilaga i Dagens Industri mars 2009 Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer Tel: E-post: För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress, kontakta Carl Meijer eller Niklas Engman, NextMedia, på tel eller fax E-post: Give Your Career a Major Boost Information Meeting: Tuesday 21 April 2009, 17:00-19:00 Copenhagen Business School Dalgas Have Frederiksberg For more information please contact us by phone or consult our website. phone:

4 4 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Tillit och väl fungerande konkurrens Trots den svåra finanskrisen visar mätningar som gjorts under senhösten att förtroendet för svenska banker är fortsatt högt. En av de viktigaste målsättningarna för i år är att kunderna ska bibehålla sin tillit till bankerna, säger Ulla Lundquist, vd för Svenska Bankföreningen. Text Cristina Leifland De svenska bankerna har lärt sig från den förra krisen och står i dag väl rustade för att klara oron. De har rationaliserat sina verksamheter, sett om sina säkerheter och har väl utarbetade rutiner för att hantera de nuvarande problemen på världsmarknaderna, säger Ulla Lundquist. Hon framhåller att det internationella samarbetet med andra banker, framför allt inom EU är oerhört viktigt för arbetet med frågor som rör krishantering och tillsyn. Svenska Bankföreningen deltar aktivt i det intereuropeiska arbetet bland annat inom European Banking Federation. Där ska en särskild expertgrupp med representanter för de olika centralbankerna (Larosièregruppen) utarbeta förslag om hur den europeiska tillsynen av banker ska se ut och hur man gemensamt ska tackla bankkriser. Det kommer också nya regler när det gäller insättningsgarantin. Sverige höjde nyligen insättningsgarantin från kronor till det dubbla. Om ett år kommer bankerna i EU troligtvis att ha en garanti på en miljon kronor. Fungerande konkurrens Svenska Bankföreningen arbetar med en rad branschövergripande frågor och en viktig fråga i dag är att de svenska bankerna ska tillförsäkras regelverk för väl fungerande konkurrens nationellt och internationellt. Svenska Bankföreningen deltar därför aktivt i utformningen av olika EU-direktiv. Från Svenska Bankföreningen förespråkar vi full harmonisering av direktiven eftersom vi anser att det är av stor vikt att EU-länderna har samma grundläggande lagstiftning dels för att säkra konkurrensen, dels för att det innebär kostnadsbesparingar för banker som har verksamhet i flera europeiska länder, säger Ulla Lundquist. SEPA, Basel 2, MiFID och 3:e penningtvättsdirektivet är några exempel på ny lagstiftning inom EU som svenska banker måste anpassa sig till. Världsledande på it En annan viktig fråga är att skapa en väl fungerande infrastruktur för bank och finans. SEPA, exempelvis, syftar till att utveckla en gemensam betalningsstruktur för eurobetalningar, så att betalningar över nationsgränserna går lika snabbt som inhemska. I Sverige har vi kommit långt och har redan välutvecklade system för detta. Här har vi exempelvis länge haft e-fakturor och nu driver vi frågan om elektroniska, gröna betalningar inom ramen för SEPA, berättar Ulla Lundquist. Svenska banker är världsledande när det gäller att utnyttja it för att utveckla produkt- och tjänsteutbudet och de är mycket effektiva. Det har lett till att de har bland de lägsta avgifterna i Europa. Den svenska banksektorn ligger också i bräschen för it-säkerhet och har länge arbetat med hotbilder och riskhantering, med avancerade säkerhetssystem som ständigt uppdateras. Det har skett en mycket snabb utveckling i Norden och kunderna har tidigt anpassat sig till den nya tekniken, framhåller Ulla Lundquist och nämner internetbanken som ett exempel. Byter bank Svenska bankkunder är också medvetna om hur de olika bankernas villkor ser ut och mer än varannan kund har fler än en bank. Det är av stor vikt att EU-länderna har samma grundläggande lagstiftning för att säkra konkurrensen Det talas ibland om bristande konkurrens på den svenska bankmarknaden och att det skulle vara svårt att byta bank. Vår erfarenhet är en helt annan. Det finns 126 olika banker i Sverige och folk är mycket prismedvetna och utnyttjar också olika leverantörer för att få de bästa villkoren. Man kan byta bank på tre dagar förutsatt att man lämnat all information som banken behöver, säger Ulla Lundquist. Hon ser ljust på framtiden trots den pågående internationella finanskrisen. De svenska bankerna står starka och krisen har inte drabbat dem alls i lika stor utsträckning som banker i många andra länder även om den naturligtvis påverkar alla. Under 2009 hoppas vi på ökad stabilitet och att olika stimulanspaket får fart på ekonomin. Vd Ulla Lundquist, Svenska Bankföreningen

5 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars Outsourcing på stark tillväxt Finanskris och nya regelverk styr utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv bankoch finansbransch där mycket av rutinprocesserna kommer att kunna utföras med stordriftsfördelar genom outsourcing. Text Clas Lewerentz Enligt World Retail Banking Report har outsourcing och offshoring blivit allt viktigare verktyg när bankerna förändrar sina affärsmodeller. Outsourcing och offshoring väntas också växa starkt de närmaste åren. De flesta banker outsourcar redan en eller flera delar av verksamheten, främst backoffice, IT och support. Att sänka kostnader genom outsourcing av ITfunktioner, vilket är den vanligaste formen av outsourcing, är något som kommer att bestå även i framtiden, menar Kent Eriksson, professor på Centrum för bank och finans på KTH. Orsaken är att finansiella tjänster i dag handlar mycket om att erbjuda kunderna en infrastruktur för betalning, Bankerna vill ligga nära kundernas betalningsflöden och dessa flöden är ofta länkade till tekniska lösningar. Därför blir bankerna sittande med en mängd IT-gränssnitt mot kunden, exempelvis mobiltelefon och Internet. Kent Eriksson ser också nya outsourcingtrender inom bankvärlden. De stora engelska bankernas offshoreverksamhet i lågkostnadsländer när det gäller backoffice, IT och support är något som ännu inte har fått genomslag på samma sätt i Sverige. Men detta kommer att komma även här i kölvattnet av finanskrisen, tror Kent. I en sådan här krissituation är allting öppet när det handlar om att rädda företagen. Så jag tror att man kommer ompröva lösningar som man tidigare haft låsningar mot. Exempelvis så har ju fackföreningarna uttryckt starka önskemål om att inte flytta ut en del utav produktionen till lågkostnadsländer. Kent Eriksson, professor på Centrum för bank och finans på KTH. den här kundkommunikationen kan bankerna köpa in. Stordriftsfördelar genom outsourcing Med framväxten av ett gemensamt regelverk står Sverige och Europa inför ett nytt utvecklingsskede när det gäller den finansiella infrastrukturen. Införandet av SEPA till exempel, innebär att marknaden för betalningar inom EU standardiseras. Detta ger helt nya förutsättningar att uppnå skalekonomier i betalningsförmedling. Här kan man tänka sig en klar stordriftsfördel genom outsourcing när det gäller att hantera backoffice-processerna för de här betalningarna, säger Kent Eriksson som tror att vi kommer att få se mycket mer av nya aktörer som uppnår skalfördelar genom att skära emellan på bankernas tjänsteerbjudanden. Det kan också gälla processer för kredithantering. Man jobbar hårt i Bryssel på att även huslån ska standardiseras i Europa. Med en stor volym på bostadskrediter så kan man tänka sig nya aktörer med paketerade lån som gäller standardlösningar för hela Europa, och som man får väldigt låga marginaler på. Vi kan också få aktörer som tar hand om de interna processerna för sådana organisationer bygga upp IT-system och så vidare. Mer renodlad rådgivningsfunktion Som ett resultat av SEPA kommer troligtvis den finansiella tjänstesektorn mer tydligt delas upp i transaktion och finansiell rådgivning, där transaktion sköts av en mängd aktörer medan finansiell rådgivning sköts av bankerna, resonerar Kent Eriksson vidare. I efterdyningarna av finanskrisen så kommer vi I efterdyningarna av fi nanskrisen så kommer vi säkert att få se en omstrukturering av branschen. säkert att få se en omstrukturering av branschen. Det handlar bland annat om frågan var kundgränssnittet går, vad en bank är för någonting. Är det att sköta infrastrukturen kring betalningar och krediter, eller handlar det om att sköta gränssnittet mot kunden i en mer problemlösande roll? Här ligger outsourcingfrågan centralt till. Tar du försäkringsbranschen så är det ungefär samma komplexitet i tjänsten som hos bankerna. Men om du går till en försäkringsmäklare så får du väldigt mycket rådgivning. Där har vi en mer renodlad rådgivningsfunktion. Sedan har man i stort sett outsourcat allt som har med produktion av tjänster att göra. Man skulle kunna tänka sig att det blir samma lösning även i bankvärlden. Viktigare roll i samhället Det finns också en annan dimension som kreditkrisen för med sig och som Kent Eriksson tycker att inte så många har berört: I den politiska retoriken ställs ju stora krav på att bankerna ska vara tillväxtskapare och leda företagen ur svackan genom att öka kreditgivningen. Detta förutsätter en rådgivningskompetens som bankerna traditionellt inte har haft, utan som egentligen affärskonsulterna haft mera av. Detta kan vara någonting som bankerna kan outsourca. Kraven på att bankerna ska vara en positiv kraft för att utveckla företagsvärlden pekar på att banken som infrastruktur i samhället blir mer och mer viktig. Det är inte för intet som en bank fick Nobels fredspris Ett par år senare hamnar bankerna vid skampålen genom den stora finanskrisen. Är det någonting som de här motpolerna visar så är det betydelsen av den finansiella infrastrukturen, avslutar Kent Eriksson. Högre krav på kompetens Kostnadsbesparingar har varit det främsta motivet bakom bankernas outsourcing. En ny och växande drivkraft är konkurrens om specialistkompetens, framhåller Kent Eriksson. Att utveckla tjänster som är lämpade för den nya globala risksituation som vi befinner oss i kräver ganska stora resurser. Ska du köpa en fond i dag så behöver du ha kunskap och förmåga att se på vilket sätt den fonden länkar in i de risker som finns runt om i världen. Det globala perspektivet, och kompetensen att länka in det till den enskilde spararen, är någonting som bankerna måste ha i framtiden. Det har den här krisen visat oss. Rådgivningslagen säger att kunderna ska informeras om vilka risker som finns. Detta ställer väldigt höga krav på pedagogisk kompetens när det gäller att paketera budskap som får kunden att förstå vilka risker som en marknad har. Om man ser till den enskilda banken så finns kanske inte den kompetensen där. Så en del av

6 6 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Ökat tryck på effektivisering och flexibilitet Vilka utmaningar står ni inför just nu? Med anledning av det ekonomiska läget, där vi är mitt uppe i en finansiell kris och en begynnande lågkonjunktur, ser vi ett ökat tryck på effektivitet både vad gäller leverans och kostnad. Utmaningarna ligger i att öka effektiviteten i stödet till affären och göra kunderbjudandet rikare och mer lättillgängligt. Genom att vi gör det skapar vi en bättre kundupplevelse; för det är där vår konkurrenssituation sitter. Det handlar både om att ha en bättre time-to-market i vår utveckling, men också att ha ett rikare erbjudande, både på privat- och på företagssidan. Aktuella utvecklingsområden är produktfrågor, processeffektivisering och hela business intelligence-området som handlar om hur vi samlar information för att sedan återanvända den i till exempel säljstöd, kalkyler och analyser. För alla banker är också hela Internet-området viktigt. Det går inte att driva bankverksamhet i dag utan en väl fungerande internetbankslösning. Swedbank har den största sajten av alla och här är utmaningen att utveckla ett attraktivt erbjudande och innehållet samt att göra den så lättillgänglig som möjligt. Generellt sett för vi en ständig effektiviseringskamp där vi genom ett förbättrat erbjudande kan skapa intäkter, men också att genom effektivare processer få ner kostnaderna. Nästan allting vi gör inom banken bygger på någon IT-lösning i botten, därför är det väldigt roligt att driva dessa frågor för att hjälpa till med att skapa affärsnytta. Vi har en mycket kompetent beställarorganisation i verksamheten och vi har hittat en bra form för samverkan mellan IT och affärer. Vilka säkerhetsfrågor står högt upp på agendan? Christer Cragnell, CIO Swedbank Eftersom vi är alltmer synliga och arbetar genom Internet blir Internet-säkerheten, och de erbjudanden Swedbank har på nätet, allt mer viktiga. Vi arbetar ständigt med att öka Internet-säkerheten och söker bland annat nya metoder för att öka säkerheten kring identifiering och signering. Det är dock alltid en balans mellan enkelhet och säkerhet. Vi vill inte göra livet alltför komplicerat för våra kunder, men ibland måste vi göra det för att höja säkerheten. De kriminella blir allt mer förslagna. Säkerheten i banktjänster har på senare tid också fått en större acceptans hos kunderna. Det finns en förståelse för att man som kund kan behöva gå med på en mer komplicerad process för att skapa ökad säkerhet. Sverige har bland den högsta Internet-mognaden i världen och därmed ser man också riskerna, vilket bidrar till en ökad förståelse. Kortområdet är ett annat område där säkerheten hela tiden utvecklas. Vi har tillsammans med branschen investerat en hel del i att höja säkerhetsnivån genom att införa nya lästerminaler med chip-teknologi. På samma sätt arbetar vi med Verified by Visa och MasterCard Secure Code för att säkerställa kortanvändningen över Internet. Det andra spöket inom säkerhetsområdet är hela kontanthanteringen där vi med olika innovativa grepp försöker minska kontantmängden i samhället och i stället stimulera mer kortanvändning. Detta görs via olika avgiftsstrukturer samt genom att göra korthanteringen säkrare. Det är en dyr process att hantera kontanter och det innebär stora rånrisker. Fortfarande är det stora kontantflöden i marknaden, men vi hoppas på att bryta utvecklingen och få till stånd en minskning av kontantanvändningen. Hur löser ni ert IT-behov outsourcing eller inhouse? Vi är en stor organisation både i Sverige och i Baltikum och vår filosofi är att köpa standardlösningar och inte utveckla allting själv. Sedan ska systemen ändå integreras och implementeras i vår arkitektur och för den processen använder vi oss mycket av egen personal, men till viss del även konsulter. Vi har även etablerat ett samarbete Våra IT-investeringar är alltid kopplade till ett business case som leder till ökad produktutveckling med konsulter i Indien som blev frukten av en lång utvärderingsprocess med presumtiva samarbetspartners. Samarbetet har vi etablerat både i Sverige och i Baltikum. Inom banken har vi dock inget behov av att själva utveckla det som någon annan redan har utvecklat, vilket tydligt minskar vårt behov av konsulter. Kommer IT-investeringar att kunna leda till kostnadseffektiviseringar? Den ekonomiska situationen kräver att vi måste hålla extra koll på våra kostnader. Målet är att inte överinvestera vilket kontrolleras genom en gedigen beslutsprocess. Samtidigt ställer man inte om en utvecklingsplan över en natt. I dag har vi ett hundratal projekt som rullar i Sverige och som löper över en viss tid. I stället för att försöka blåsa av en del av våra investeringar försöker vi få ut mer per investerad krona i varje projekt. Det är också så vi konkurrerar; kostnadssidan av vårt resultat har stor betydelse för vår affärsmässiga framgång. Våra IT-investeringar är alltid kopplade till ett business case som leder till ökad produktutveckling, med ett nytt produkterbjudande ut till kund med ett plus på intäktssidan. Alternativet är effektiviseringar i våra processer som bidrar till minskade kostnader, eller både och. Som en internationell bank handlar det om att också inom IT arbeta på ett internationellt plan där konsolideringar av infrastruktur ger synergieffekter med kostnadseffektiviseringar som resultat. Vilka utmaningar står ni inför just nu? IT är en central del av bankens verksamhet och det är alltid av högsta vikt att IT levererar lösningar till affärsverksamheten. I dessa tuffa tider är det särskilt viktigt att hålla fast vid de strategiskt viktiga projekt som pågår. Dels infrastrukturellt viktiga satsningar som syftar till att bygga IT-plattformar och systemlösningar som kan användas i hela koncernen och i alla länder, men också projekt som är obligatoriska på grund av. exempelvis legala skäl. Vi måste också hålla hög kvalitet, det vill säga arbeta för att minimera störningar och leverera lösningar på utsatt tid och kostnad, parallellt som vi kontinuerligt arbetar med att effektivisera och konsolidera vår verksamhet. En annan utmaning är att balansera våra resurser vad gäller utbud och efterfrågan av IT-utveckling och att snabbt kunna anpassa resurstillgången kräver ett stort mått av flexibilitet. Rätt kompetens och en bred spridning av åldrar bland personalen är ytterligare en utmaning. I dessa tuffa tider är det särskilt viktigt att hålla fast vid de strategiskt viktiga projekt som pågår Vilka säkerhetsfrågor står högt upp på agendan? Vi ser två delvis sammanfallande utmaningar som dominerar de närmaste åren för SEB:s IT-säkerhetsarbete. Det ena är det kontinuerligt ökande antalet Internet-relaterade hot, som riktar sig mot både våra kunders datorer och vår interna miljö. Det andra är den allt mer organiserade och internationellt förgrenade brottslighet, som etableras i spåren av en ökande mängd finansiella transaktioner i IT-systemen och över Internet. För att möta hoten arbetar SEB med att utveckla Internetbankssystemet med bland annat elektroniska certifikat. SEB, och ett flertal banker, samarbetar med Bank-ID för att gemensamt utveckla kostnadseffektiva och säkra lösningar för att både identifiera personer och ingå avtal via Internet. För kunderna innebär detta också möjligheter att använda certifikaten i andra sammanhang. Ett annat fokusområde är att göra våra interna system mer robusta mot yttre och inre hot av olika slag. Det gör vi bland annat genom att utveckla säkerheten i vår PCplattform. Ett liknande område är förstärkt skydd av det inre nätverket, till exempel genom att kontrollera utrustning som ansluts och endast tillåta i förhand godkänd kommunikation mellan olika delar av nätverket i kombination med aktiv övervakning. Hur löser ni ert IT-behov outsourcing eller inhouse? Ulf Thorstensson, CIO SEB I dag gör vi merparten inhouse. Vi tittar dock alltid på möjligheter att lägga delar av IT-verksamheten utanför banken om vi bedömer att de externa leverantörerna kan göra det kan göra det billigare och bättre än vi själva. I dag outsourcar vi dock enbart printing och helpdesk. Kommer IT-investeringar att kunna leda till kostnadseffektiviseringar? Ja, självklart kommer det att leda till kostnadseffektivisering. Att konsolidera IT-verksamheten, bygga koncerngemensamma lösningar och öka graden av Straight Through Processing syftar i mångt och mycket till detta. Utan IT-investeringar blir det inga kostnadsbesparingar på lång sikt. Att satsa på Grön IT är ett annat område som inte bara ger viktiga miljöeffekter utan också sparar pengar genom att vi minskar vår resursförbrukning. Därför har vi startat ett initiativ som syftar till att ta ett helhetsgrepp kring detta område. Något, som trots turbulensen på marknaden, känns viktigare nu än någonsin.

7 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars för bank-it I en finansiell kris med en begynnande lågkonjunktur ökar trycket på effektivitet för bankernas it-avdelningar. Några av de stora utmaningarna är att konsolidera och effektivisera applikationsparken, enhetliggöra processer samt utveckla säkrare lösningar för nätbanker och korthantering. Vi har frågat fyra banker om hur de arbetar för att lyckas med utmaningarna. Text Christina B. Winroth Vilka utmaningar står ni inför just nu? Liksom på andra håll sätter utvecklingen på den finansiella marknaden tonen för vårt arbete, men vår målsättning är trots allt tydlig. Våra huvudsakliga utmaningar är i hög utsträckning relaterade till att kunna hålla en hög kompetens och erbjuda en ständig utveckling av våra koncept. Detta gör vi genom att arbeta för en ökad flexibilitet som rymmer såväl anpassningsförmåga som handlingsberedskap, allt för att öka IT-verksamhetens affärsnytta. Ytterligare en utmaning är den generationsväxling som vi står inför. För att säkerställa en god kunskapsöverföring till morgondagens IT-ingenjörer arbetar vi intensivt för att säkerställa kompetensen hos våra yngre medarbetare. Dagens affärsklimat ställer också nya krav på IT-avdelningarna: vi måste vara mer förutseende i vårt arbete, svara snabbare på förändringar i omgivningen och arbeta effektivare inom organisationen. För att stödja vår affärsverksamhet driver vi ett antal projekt varav Nordea Transformation Programme är ett. Målet är att skapa samstämmiga processer som är applicerbara på ett fysiskt bankkontor, men även virtuellt genom vår nätservice. Vi fokuserar på att behålla och arbeta för flexibilitet i våra redan existerande system. Under de senaste åren har vi genomfört en omfattande konsolidering av Nordeas IT-produktion. Det har skett i samarbete med vår partner Nordic Processor/IBM och har resulterat i ett centraliserat datacenter lokaliserat i Stockholm. I linje med detta fortsätter vi vårt effektiviseringsarbete och härnäst fortlöper arbetet med att virtualisera vår servermiljö. Vilka säkerhetsfrågor står högt upp på agendan? Förra året genomförde vi en omfattande Tapio Saarelainen, CIO Nordea Sweden säkerhetsförbättring av vår Internet-bank i Sverige. I år fokuserar vi på att följa och övervaka transaktioner för att förhindra bland annat penningtvätt. Installering av säkerhetsuppdateringar i operativsystemen och annan programvara binder resurser i fortsättningen också, men detta resurskrävande arbetet måste utföras för att skydda oss emot det ständigt ökade hotet mot skadliga program. Hur löser ni ert IT-behov outsourcing eller inhouse? Vi fokuserar på att behålla och arbeta för fl exibilitet i våra redan existerande system Vi använder oss av både interna och externa resurser. För närvarande har vi lagt ut en del av vår ITproduktion, del av vår applikationsutveckling och delar av underhåll på specifika områden, utanför banken. På applikationsområdet har vi dock fortfarande den största delen av vårt utvecklingsarbete kvar inhouse. För att försäkra tillgängligheten av behövlig kompetens kommer externa resurser att användas enligt behov. Vi ser en möjlighet att kunna lägga ut vissa projekt offshore som skulle skapa mer flexibilitet och samtidigt bädda för en mer långsiktig försörjning av och tillgång till en bredare kompetens-pool. Kommer IT-investeringar att kunna leda till kostnadseffektiviseringar? På Nordea viktas alla investeringsbeslut mot affärsnyttan där vi alltid väger in möjligheter till ekonomisk tillväxt såväl som potentiella kostnadsbesparingar. I dagens ekonomiska klimat är det ännu viktigare med väldefinierade projekt som kan realiseras. Under de senaste åren har vi därför förbättrat våra uppföljningsrutiner för att kunna se hur väl våra investeringar fallit ut i verksamheten. Det vi har sett är att en god planering och ett gott utförande av projekten verkligen leder till kostnadseffektiviseringar. Med den vetskapen ser jag med tillförsikt fram emot att genomföra nya avgränsade projekt som kommer att leda till en ökad produktivitet och större flexibilitet inom organisationen. Vilka utmaningar står ni inför just nu? Utmaningen är densamma som den alltid varit; att leverera en efterfrågad funktionalitet till en affärsverksamhet i rätt tid och till rätt kostnad. På så sätt ser jag ingen skillnad över tid, oavsett om man jämför med i går, i dag eller i morgon. Jag tycker inte att det nuvarande marknadsläget har påverkat oss utan vi har en utvecklingsnivå som jag känner att vi kommer att klara av att leverera, och även behöver leverera under Det handlar ungefär om samma investeringsnivå som föregående år, så däri finns inga skillnader. Vi har en målbild som vi arbetar med och som sakta men säkert förverkligas. Mycket handlar om konsolideringar. Samtliga banker, och även vi, arbetar utifrån perspektivet där vi sitter med många äldre grundsystem för att bedriva bank. Ovanpå de systemen har nya lösningar för självbetjäning och Internet utvecklats och med det en mångfald av applikationslösningar. En av de stora utmaningarna är att konsolidera och effektivisera applikationsparken. Utvecklingen går mot förbättrade standarder, som dels kan var en egenutvecklad standard, men likväl ett standardsystem som vi plockat hem från marknaden. Hur vi än vrider och vänder på det kommer det alltid att vara en blandning av egenutvecklade och köpta standardsystem. I slutänden handlar det om vad produkten kostar ut mot slutkund. En av de stora utmaningarna är att konsolidera och effektivisera applikationsparken När man i dag tittar ut på marknaden för att köpa ett standardsystem får man med en rad funktionaliteter som man egentligen inte har något behov av, men ändå får betala för. Det faktumet kommer att påverka priset mot slutkund och därför lämpar vissa delar sig bättre för att bygga själv och skapa just den funktionaliteten som det finns ett behov av. I andra fall där man rör sig på områden som till exempel värdepappershandel, kan det löna sig att köpa in ett standardsystem eftersom vi själva inte kan tillverka produkter i den takt som det finns behov av förändring. Vilka säkerhetsfrågor står högt upp på agendan? Säkerhet står alltid högst upp på agendan. Ska man ta risk, vilket bank i grunden bygger på, måste man också ha en hög säkerhet. Vi arbetar inte med säkerhet på specifika områden, utan säkerhet är alltid en väldigt viktig faktor när vi tillverkar eller utvecklar någonting. Vi följer precis som allting annat utvecklingen på till exempel kort- och Internetmarknaden för att säkerställa att vi känner oss nöjda med våra lösningar. Vi har nyligen lanserat en tjänst över Internet där du som kund kan låsa ditt kort så att det inte går att använda för köp i utlandet. Kortbrott sker oftare utomlands där legitimation inte efterfrågas då ett köp ska genomföras. Det gör det förstås mycket lättare att missbruka kort. Med denna nya säkerhetstjänst kan kortet låsas för utlandsköp; dels för Internethandel, men även för fysisk handel utomlands, vilket innebär att ett skimmat kort inte kan användas om det är låst. Hur löser ni ert IT-behov outsourcing eller inhouse? Anders H. Johansson, vice vd och IT-chef, Handelsbanken Det är en blandning. Det viktiga är att det är behovsanpassat. Vi kommer att fortsätta att egenutveckla produkter inom banken och använda oss av den kompetens vi har med kompetenta medarbetare som också sitter inne med en kunskap om de behov av produkter och tjänster som Handelsbanken har. Vi kommer även att fortsätta med att ha leverantörer som levererar in lösningar. Kommer IT-investeringar att kunna leda till kostnadseffektiviseringar? Ja, det är väl därför man går till jobbet. Vi måste se till att vi har produkter och tjänster som är enkla att använda, men i grunden handlar det om att bank i dag har en marginalpress och att transaktionerna måste bli billigare och billigare. Allt vi arbetar med handlar om att hitta effektivare sätt för att hantera miljön. Kostnadseffektivitet är något av ett adelsmärke, men om man i dag har en mångfald av lösningar som man vill byta mot ett standardsystem måste man i alla fall sätta sig ner och göra en kalkyl så att det verkligen blir en prisprestanda i slutänden för produkten. Sammantaget handlar det om alla kostnader med IT i botten, sedan läggs rutiner och personal som ska sälja därtill och i slutänden har produkten ett pris som ska vara så lågt som möjligt. Med stigande volymer kommer vi alltid att kunna producera billigare produkter, men någonstans kommer förstås kurvan att vika av; var vet jag inte. Förmodligen i ett sådant läge då en funktionalitet erbjuder något extra som är dyrare än vad som hittills erbjudits. Det får tiden utvisa.

8 8 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Gemensam marknad snart verklighet En fullt integrerad, gemensam marknad för betalningar inom EU håller på att förverkligas. Tack vare SEPA är det snart lika enkelt att skicka och ta emot betalningar i euro över nationsgränserna som det är att göra transaktioner i det egna landet. Text Cristina Leifland SEPA står för Single Euro Payment Area och är ett av de viktiga stegen på väg mot en fullt integrerad europeisk ekonomi. Det är det mest omfattande betalningsprojektet någonsin inom EU och när det har implementerats fullt ut blir det betydligt lättare för privatpersoner att bo, resa, äga fastigheter och driva affärsverksamhet i andra EU-länder. SEPA gäller i hela EU samt i Norge, Island, Schweiz och Lichtenstein, men får störst genomslag i de länder som infört euro som valuta. Om Sverige ska kunna utnyttja fördelarna med SEPA fullt ut är en euroanslutning nödvändig. I dag krävs att bankerna har två parallella system, ett för euro och ett för kronor. Ju längre vi står utanför EMU, desto dyrare för de svenska bankerna, förklarar Leif Trogen, chef för avdelningen för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen. Självreglering SEPA bygger på självreglering och frivillighet och hittills har tidsplanen för implementeringen hållit. Men det är ett gigantiskt jobb att få Europas över banker att anpassa sina system till en enhetlig inre marknad för betalningstjänster. Stora investeringar krävs i såväl affärsutveckling som it. EU-kommissionen ställer höga krav Om Sverige ska kunna utnyttja fördelarna med SEPA fullt ut är en euroanslutning nödvändig. på att de gemensamma europeiska systemen ska vara lika effektiva och tillförlitliga som de bästa nationella lösningarna. I en första fas omfattar SEPA kreditöverföringar, direktdebiteringar och ett ramverk för kortbetalningar och ska vara fullt genomförd Förändringarna märks inte så tydligt för den genomsnittlige svenske bankkunden, eftersom den övervägande delen av alla betalningar görs i kronor i redan befintliga nationella system. Dessutom har Sverige under fyra decennier utvecklat säkra och effektiva betalningssystem genom Dataclearingen och Bankgirot, som i mycket påminner om de nya eurosystem som nu implementeras. Till skillnad mot många andra länder, däribland vårt grannland Danmark, är dessutom svenska bankkort redan baserade på global standard och fungerar runt om i världen. I Sverige är det stora investeringar som måste göras, men förhållandevis lätt att göra de anpassningar som krävs eftersom infrastrukturen är väl utvecklad. Men när man ser till omfattningen av SEPA på en europeisk nivå är det en stor utmaning, säger Leif Trogen. Nya eurotjänster De som kommer att märka av SEPA är framför allt företag och privatpersoner som gör många transaktioner i euro. Men på lite sikt kommer även vanliga bankkunder att märka av förändringarna då bankerna successivt erbjuder fler eurotjänster. Exempelvis kan det bli vanligare för svenskar som reser mycket i Europa att ha ett eurokonto med tillhörande betalkort kopplat till det vanliga svenska bankkontot. Det blir också ökad konkurrens mellan banker över nationsgränserna, vilket kan gynna svenska bankkunder. Arbetet med att utveckla och implementera SEPA bedrivs av European Payments Council, som består av 65 europeiska banker och bankföreningarna i de olika länderna. Även den europeiska centralbanken och EU-kommissionen är engagerade i projektet. För närvarande arbetar man med att skapa ett gemensamt regelverk för autogiro, som ska implementeras i november i år. Leif Trogen, Svenska Bankföreningen. E-fakturor Den första fasen av SEPA omfattar kreditöverföringar, direktdebiteringar och ett ramverk för kortbetalningar och ska vara fullt genomförd Men SEPA tar inte slut med det. Europeiska bankkunder kommer successivt att erbjudas alltfler gemensamma tjänster över nationsgränserna. En viktig fråga, där Sverige är pådrivande, är lösningar för elektroniska fakturabetalningar över nationsgränserna. Svenska Bankföreningen hoppas på e-fakturor snarare än autogiro när standarder för detta har utvecklats. Nordiska banker och bankkunder ligger i frontlinjen för den här typen av betalningar. När vi blickar framåt är det lösningar för e-fakturor, mobila tjänster och direktbetalningstjänster som vi gärna vill se inom ramen för den gemensamma europeiska infrastrukturen, ett sorts e-sepa. Men alla länder har inte en utvecklad infrastruktur för detta och e-fakturor är ännu inte lika vanliga i andra EU-länder som de är i Norden. EUkommissionen har tillsatt en expertgrupp för att utreda förutsättningarna för ett sådant regelverk, säger Leif Trogen. Den pågående globala finanskrisen har gett det europeiska samarbetet runt SEPA ytterligare en dimension. European Payments Council har blivit ett forum där representanter för banker och centralbanker kan diskutera viktiga frågor och komma överens om regelverk och standarder för SEPA. Det ger en bra plattform för att finna gemensamma lösningar. Men Leif Trogen betonar att den påverkan som Sverige kan utöva är begränsad så länge som vi står utanför eurozonen. Länder utanför eurozonen har inte samma förutsättningar att påverka i viktiga frågor.

9 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars Allt handlar om nöjda kunder Skandiabanken startade 1994, som den första svenska renodlade telefonbanken. Utgångspunkten var att möta bankkunder på ett smidigt sätt. Två år senare var man först ut med att satsa på Internetbank. Sedan dess har det hänt en hel del och nu är det dags att lansera nästa generation av Internetbanken, version 2.0. Text Anette Bodinger Skandiabankens Internettjänst lanserades i mitten av 1990-talet och har fått utvecklas i sin egen takt parallellt med försäkringsrörelsen. Nu jobbar Skandia och Skandiabanken med att ge kunden ett helhetserbjudande. Vi ser stora möjligheter i att ta det bästa från Internetkanalen och kombinera det med det bästa från vår försäkringsrådgivning. Ny teknik och möjligheten att komma ut i olika kanaler gör att vi på ett enklare sätt kan hjälpa kunderna att få grepp om sin totala ekonomi. Den nya tekniken innebär att kunden kan erhålla ett totalt erbjudande inom bank och försäkring oavsett om det är via telefon, Internet eller möte med rådgivare som kunden väljer för kontakt. Rådgivning handlar om så mycket mer än enbart om var du ska placera en summa pengar. Många unga har en ekonomisk resa att göra innan de kommer i positionen att behöva fundera på penningplaceringar. I början handlar det mer om att lägga upp Mårten Jönsson, Skandiabanken en smart strategi för att skapa och möjliggöra en framtida buffert, säger Mårten Jönsson. Nya verktyg Snart lanseras en ny version av banken på Internet som kommer att innehålla en rad nya, smarta verktyg som kunderna kan använda för att få översikt över sin ekonomi. Vi har lagt ned mycket möda på att få det personliga och virtuella mötet att fungera och komplettera varandra Vi har lagt ned mycket möda på att få det personliga och virtuella mötet att fungera och komplettera varandra. Målet är att finnas till för kunderna när de behöver det, säger Mårten Jönsson. HQ Bank sa nyligen att de kan tänka sig att hjälpa sina mest förmögna kunder med att gå ut med hunden om det finns behov av det. Kommer vi att få se liknande initiativ från Skandiabanken? Självklart förändrar vi oss efter kundens behov men vi prioriterar service på det vi är bäst på, bank och försäkring. I dagens bankvärld handlar allt om nöjda kunder. Vi vet att våra kunder agerar som ambassadörer och aktivt rekommenderar oss till sina vänner. Vi är oerhört stolta över att kunderna är ambassadörer och vi kämpar varje dag för att leva upp till det förtroendet! avslutar Mårten Jönsson. Xenta - en snabb, säker och smidig lösning Behöver du en fristående eller kassakopplad kortterminal till ditt företag? Då har vi lösningen för dig. Kortterminalen Xenta är en flexibel och avancerad kortterminal som kan anslutas till kassasystem, eller användas fristående. Xenta kopplad till bredband är en av den snabbaste terminalen med Chip och PIN på den svenska marknaden. För mer information kontakta vår kundsupport på telefon

10 10 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Kontroll på operativa risker ger bankerna större frihet I finanskrisens spår har frågan kring kapitaltäckningsregler för operativa risker aktualiserats. De operativa riskerna utgör en stor osäkerhet för bankerna. De är i många fall svåra att kalkylera för, men genom att utveckla förmågan att kalkylera sina risker kan en finansiell institution öka sin handlingsfrihet, säger Jan Fritsch, enhetschef kredit och operativa risker på Finansinspektionen. Text Christina B. Winroth Uldis Cerps är avdelningschef för stabilitetstillsyn på Finansinspektionen (FI): Huvudreglerna för kapitaltäckningsreglerna för både Basel 2 och Solvens 2, som är under förhandling, är att se till att banker och försäkringsbolag har kapital som täcker de risker de har. Enligt Basel 2 beräknas kapitalkravet för kreditrisker, operativa risker och marknadsrisker vad gäller minimikapitalkravet i Pelare 1. För Pelare 2-kravet måste banken också själv ta hänsyn till övriga risker som inte täcks av minimikapitalkravet, men som är väsentlig för bankens verksamhet. I finanskrisens spår har fokus i allt högre utsträckning riktats mot de så kallade operationella riskerna. Operativa risker kan ses som bankernas och försäkringsbolagens drulleförsäkring. Det kan röra sig om att man inte lyckas med sina interna processer, eller att det händer någonting utifrån, som en naturkatastrof eller ett datorhaveri, som gör att man inte kan återskapa saker, förklarar Fritsch. De operativa riskerna utgör en stor osäkerhet för bankerna. De är i många fall svåra att kalkylera för, men genom att utveckla förmågan att kalkylera sina risker kan en finansiell institution öka sin handlingsfrihet. Ju bättre kontroll en bank har på sina operativa risker, desto lägre kommer kapitalkravet att vara. Ju mer eget kapital, desto mer kan banken låna ut. Jan Fritsch, enhetschef kredit och operativa risker på FI. Uldis Cerps, avdelningschef för stabilitetstillsyn på FI. Maria Westerberg, solvensexpert på FI. Olika mätmetoder En bank kan välja mellan tre olika metoder för att räkna ut hur stora de operativa riskerna i verksamheten är; basmetoden, schablonmetoden och AMA (Advanced Measurement Approach). Basmetoden är det passiva valet. Enligt basmetoden ska 15 procent av bruttointäkterna, baserat på tre års genomsnitt, reserveras för operativa risker. Efter anmälan till FI, och med vissa säkerhetskrav uppfyllda, kan banken använda sig av schablonmetoden vari risken differentieras beroende på bankens verksamhetsinriktning, säger Fritsch. Med AMA räknar banken själv på sina risker, precis som med kreditrisker om banken använder så kallade IRK-modeller (riskklassificeringsmodeller). Oavsett mätmetod baseras kapitaltäckningsbehovet på den historiska frekvensen av olika händelser och vad de kostat. Kapitaltäckningsreglerna anger att bolagen måste hålla kapital för att dels täcka förväntade förluster, schablonmässigt räknat cirka tre procent av utlåningen, dels mer oväntade förluster. Förväntade förluster ska det finnas täckning för i resultaträkningen. Mer oväntade, och osannolika förluster, måste täckas av det egna kapitalet. Principen är att kapitalet ska vara täckt till 99,9 procent. Det som årets vinst inte täcker måste balanseras med eget kapital, säger Fritsch. Titta på extremhändelser Det finns i princip två sätt att räkna ut risken: LDA (Loss Distribution Approach) som beskriver sannolikhetsfördelningar i hela datamängden, eller EVT (extremvärdesteori) som används för att modellera ett värsta scenario. Hittills har EVT, eller en kombination av LDA och EVT, visat sig fungera bäst. Konceptet syftar till att stressa fram kostnader för extremhändelser, som en finanskris, som ingen under de goda åren ens kunde föreställa sig och i allt mindre grad reservera kapital för. Det är viktigt att få med de djupa svackorna i våra sannolikhetsberäkningar, säger Fritsch. Fördelarna med AMA är att man får ett kapitalkrav som passar den egna kostnadskostymen. Men vad händer om kapitalkravet blir större med en mer avancerad mätningsmetod? Om banken inte kommer fram till en reduktion i kapitaltäckningsgraden, kan den då gå tillbaka till en mer primitiv mätningsmetod på grund av att resultatet inte är tillfredsställande? Regelverket säger att det måste finnas ett giltigt skäl för detta, men syftet med kapitalkravet för operativa risker har alltid varit att uppnå en bättre riskhantering där fokus på ett lägre kapitalkrav egentligen är sekundärt, säger Uldis Cerps. Inom försäkringsbranschen ser kapitaltäckningskraven något annorlunda ut. I det nuvarande regelverket, Solvens 1, finns inget explicit kapitalkrav för operativa risker. I Solvens 2 ska ett kapitalkrav för operativa risker beräknas när det totala kapitalkravet fastställs. Det viktiga för ett försäkringsbolag är att klara av åtagandet till försäkringstagaren. Nuvarande kapitalkrav beräknas bara utifrån bolagets försäkringsrisker och tar inte hänsyn till marknadsrisker och operativa risker. Syftet med Solvens 2 är att skapa en harmoniserad europeisk solvensreglering, som ger ett grundläggande konsumentskydd och får bolagen att förbättra riskkontroll och riskhantering, säger MariaWesterberg, solvensexpert på FI. Fördelar med hårdare regler Innan Basel 1 kom arbetade banker utifrån principen att undvika kreditförluster; man fick inte låna ut till någon man inte trodde kunde betala tillbaka. Med de nya kapitaltäckningsreglerna får vi ett kontrollerat risktagande och ett system som i teorin betyder att alla kan få kredit, men det har sitt pris, säger Fritsch, som menar att systemet bidrar till en stabilare och tryggare bank där var och en får betala vad den kostar. Med de nya kapitaltäckningsreglerna får vi ett kontrollerat risktagande Med Solvens 2 på plats tror Maria Westerberg på en utveckling mot ett ännu högre kapitalkrav för försäkringsbolagen. Försäkringstjänster är ofta komplexa och kan sträcka sig över lång tid. För att skydda konsumenten ser regelverket därför till att det finns en extra buffert för att bolagen ska kunna stå fast vid sina åtaganden. Men ett högre kapitalkrav för försäkringsbolagen behöver inte betyda höjda premier. Genom att ha en mer avancerad mätning och hantering av risker kan bolagen förbättra sin riskkontroll och skapa ett stabilare system, det kan också leda till ett minskat kapitaltäckningskrav. Som ett resultat av finanskrisen tror Uldis Cerps att kapitaltäcknings- och riskhanteringsreglerna kommer att skärpas ytterligare. Jag tror att vi kommer att se ytterligare krav på likviditetsriskområdet, bland annat för investeringar i värdepapperstransaktioner med syftet att bankerna själva behåller en del av den kreditrisken. Nya limiter för exponeringar mot finansiella institut, för de som hittills varit undantagna, är också att räkna med. När en ordentlig analys av finanskrisen är klar kan vi heller inte utesluta att bankerna i framtiden kan komma att behöva mer kapital än vad de har i dag för att täcka sina risker, avslutar Cerps.

11 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars Konkurrensen ökar med MiFID Sedan EU-direktivet MiFID (Markets in Financial Instrument Directive), infördes i november 2007 har konkurrensen mellan marknadsplatserna ökat i Europa, vilket påverkat prisbilden. Kundskyddet har också förstärkts som det var avsett. Samman-taget har de svenska värdepappersföretagen lagt ner mycket arbete på att anpassa sig till de nya direktiven. Text Annika Wihlborg MiFID har inneburit relativt stora initiala investeringar för värdepappersbolag och banker. De nya kraven innebär också att tröskeln för att starta upp ett nytt värdepappersföretag och komma igång med värdepappershandel har blivit högre. MiFID var ett led i utvecklingen mot en fylligare dialog mellan kund och rådgivare, säger Vigg Troedsson, direktör på Svenska Fondhandlareföreningen. Han menar att anpassningen till MiFID har gått över förväntan och att regelverket har fungerat väl även när det satts ordentligt på prov i samband med höstens volatila marknader. Även om pappersexercisen och annan formalia blivit mer omfattande för kunderna, vilket i sig kan upplevas som irriterande, så är intrycket att kunderna nu är bättre införstådda i vad de investerar i, säger Vigg Troedsson. En av avsikterna med MiFID var att Direktör Vigg Troedsson, Svenska Fondhandlareföreningen öka konkurrensen mellan marknadsplatserna i Europa samtidigt som prisbilden skulle bli mer transparent. Sedan direktivet infördes har ett antal nya handelsplatser tillkommit på den europeiska marknaden, exempelvis Chi-X, som tagit upp konkurrensen med de etablerade börserna/auktoriserade marknadsplatserna. Den nya konkurrensen har lett till prispress på de sedan tidigare etablerade marknadsplatserna. Det är ännu för tidigt att bedöma om de positiva effekterna av Mi- FID motsvarar värdepappersföretagens kostnader för att anpassa sig till MiFID och den mer omfattande administration som det kräver. Harmoniserad europeisk marknad Vi kan inte bedöma om visionen att EU Intrycket är att kunderna nu är bättre införstådda i vad de investerar i och dess värdepappersmarknad ska stå sig väl i den globala konkurrensen kommer att uppnås. Genom att harmonisera kundskyddet skapas samma kundskydd och förutsättningar för värdepappershandel i hela Europa. I praktiken blir det lättare för banken och värdepappersbolag att erbjuda sina tjänster direkt till alla europeiska marknader. Den svenska värdepappersmarknaden är relativt mogen och MiFID har därför sannolikt krävt mindre anpassningar här än i en del andra länder. Sett i ljuset av att MiFID-reglerna ska fungera i hela Europa och värdepappersmarknaderna skiljer sig markant mellan olika europeiska länder så fungerar det nya regelverket mycket bra, säger Vigg Troedsson. I december gav Finansinspektionen ut delrapporten Ett år med MiFID, så klarar företagen de nya värdepappersreglerna. Rapporten konstaterar att svenska värdepappersföretag har bedrivit ett omfattande och aktivt anpassningsarbete till MiFID och Finansinspektionens uppföljning ledde enbart till tre sanktionsprövningar planeras en mer omfattande uppföljning av direktivet på europeisk basis från kommissionens sida. Allt större fokus på bankernas operationella risker Finanskrisen har fört med sig ett ökat fokus på bankernas riskhantering. Förr handlade det mest om att hantera finansiella risker. I dag är det minst lika stort fokus på de operationella riskerna i verksamheten. Text Anette Bodinger Elisabeth Antonsson, IT-säkerhetschef på Nordea, arbetar med operationella risker, det vill säga risker för störningar i den dagliga verksamheten. Det kan vara alltifrån risken för förlust till följd av händelser i omvärlden som naturkatastrofer och extern brottslighet till interna orsaker som exempelvis datafel, bedrägerier eller en bristande efterlevnad av lagar och interna föreskrifter. I slutänden handlar det om verksamhetsstyrning. En god styrning ger förutsättningar för en god intern kontroll, som i sin tur ger lägre risker. Det ligger också ett reellt affärsvärde för en bank att ha kontroll En god styrning ger förutsättningar för en god intern kontroll på de operativa riskerna eftersom en finansiell verksamhet får låna ut mer pengar om den kan påvisa en bättre kontroll av sina operativa risker. Riskkultur Att åstadkomma en god riskkultur kräver gemensamma insatser och ett liknande tänk som när det handlar om ekonomi. Precis som vid finansiell redovisning, där standarder behövs för ett harmoniserat finansiellt klimat, behövs det ramverk för hanteringen av operationella risker, menar Antonsson. De första övergripande direktiven för bankernas riskhantering kom för cirka 20 år sedan i form av Basel I Elisabeth Antonsson, itsäkerhetsschef, Nordea. som främst var inriktade på finansiella risker. Basel II, som infördes för ett par år sedan, lade mer fokus på de operativa riskerna inom banksektorn. Basel II ledde bland annat till att bankerna skapade förlustdatabaser i syfte att kunna mäta och redovisa sina operativa risker. I princip handlar det om att registrera alla incidenter och vad de kostar verksamheten. Med den kunskapen som grund kan man bygga databaser som inte bara är inriktade på faktisk förlust, utan även på att kunna beräkna kostnaden för risker och förutsäga att det kan inträffa något. Ansvaret förflyttas Efter mer än 20 år i branschen kan Elisabeth Antonsson konstatera att det har hänt en hel del på området. En märkbar förändring är att är ansvaret för säkerhet allt mer har förflyttats ut i linjen. För tio år sedan var det särskilda riskmedarbetare som hanterade risk, i dag är det något som även varje chef hanterar i sin organisation. Det ultimata är att ha en riskkultur där det är linjens ansvar att hantera risker och där den centrala riskhanteringsavdelningen fungerar som en stödfunktion i linjens riskarbete, motsvarande verksamheters finansiella controllers. Vem vet, om några år kanske vi kommit så långt att det görs riskredovisning på samma självklara sätt som det i dag görs ekonomisk redovisning.

12 12 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Större brottslighet i den fysiska världen än på Internet Under de senaste tre åren har antalet attacker mot Internetbanker blivit allt vanligare. Hoten blir större i samma takt som kreditkortsanvändningen och penningvolymerna på nätet ökar. Men trots den dystra prognosen är brottsligheten fortfarande betydligt större i den fysiska världen än på Internet. Text Anette Bodinger Christer Samuelsson arbetar som säkerhetschef för SEB:s Internetbanker i Sverige. Han berättar att det finns två olika typer av brottslighet på nätet: dels en internationell, organiserad brottslighet som gör riktade attacker, dels en småbrottslighet, motsvarande väskryckning och inbrott i den fysiska världen. För oss är det en kapplöpning med de kriminella. Därför samarbetar bankerna i syfte att hitta gemensamma lösningar och motåtgärder. Vi har märkt att det ger effekt i form av att småbrottslingarna inte längre ger sig på Internetbankerna. De stora kanske försöker, men lyckas bara någon enstaka gång. Det har lett till att deras verksamhet flyttat någon annanstans. Den organiserade nätbrottsligheten slår alltid till där det är lägst säkerhetsnivå. Som bank och land är det viktigt att hålla sig över den nivån. Tidigt ute Sverige var tidigt ute med Internet och Internetsäkerhet. I början var säkerheten bland den bästa i världen. Sedan gick kurvan nedåt, andra länder kom i kapp och förbi. Det gjorde att Sverige utsattes för många nätattacker under en period. Då insåg man på allvar att säkerheten på Internet måste vara ett ständigt utvecklingsarbete. Insikten fick bankerna att samarbeta för att gemensamt säkra Internetbankerna. Nu kan jag utan att tveka säga att Sverige åter är i topp. Det märker vi rent konkret eftersom Säkerhetschef Christer Samuelsson. det inte sker så många attacker. De kriminella har styrt om sin verksamhet till andra länder. Skimming Den senaste tiden har det skrivits mycket om skimmade magnetremsor på betalkort. De flesta kort är ju utrustade med chip, varför tar det så lång tid att slopa magnetremsan? Faktum är att det är chippet som används när du tar ut pengar i en bankomat i dag. Anledningen till att magnetremsan lever kvar är att alla handlare inte har bytt ut sina terminaler. När magnetremsan skrotas försvinner skimmingproblemet för gott, men det kan uppstå problem även med chippen. Dessa lösningar byggs av människor, de kan också knäckas av människor. Det finns inga 100-procentigt säkra lösningar, däremot kan de vara tillräckligt svåra. I de länder som har infört chippen har det fått till följd att brottslingarna flyttat sin verksamhet till länder som har kvar magnetremsan, berättar Christer Samuelsson. Privata nätverk Även om det är stort fokus på bankernas Internetsäkerhet är det fortfarande fler bankrån i den fysiska världen än bankbedrägerier på Internet. När det sker attacker mot Internetbanker, är ingången oftast ett privat nätverk och en privat dator. Systemen används sedan för att gå vidare in i banker och hämta pengar från kundens konton. Det är inte så annorlunda på nätet jämfört med hur det ser ut i den fysiska världen. Det sker fler personrån än bankrån med anledning av att själva banken är säker, vi har många väggar som skyddar oss. Det är lättare att angripa enskilda personer. Så använd det sunda förnuftet. På samma sätt som att inte gå i mörka gränder och vifta med plånboken bör du veta på var på nätet du befinner dig när du tar fram kreditkortet. Krävs beteendesäkerhet För att komma tillrätta med problemet erbjuder SEB i samarbete med Bankföreningen ANNONS utbildning i beteendesäkerhet på Internet. Kravet på oss som medborgare är att vi måste engagera oss och ta reda på hur vi säkrar oss på nätet, precis som i den fysiska världen. Att sia om framtiden är inte lätt men Christer Samuelsson är övertygad om att vi kommer att göra allt fler affärer på nätet. För att klara detta krävs ytterligare tekniska säkerhetslösningar, men även en högre grad av beteendesäkerhet från kundernas sida. Det går inte att enbart förlita sig på tekniken, eftersom teknik skapas av människor går de flesta säkerhetslösningar att knäcka förr eller senare. ANNONS

13 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars Konsulttjänster viktigt komplement till it-avdelningar Banksektorn är i hög grad beroende av en väl fungerande it-struktur och efterfrågan på spetskompetens inom it är omfattande. Även om de flesta banker har en relativt stor intern it-avdelning så behöver man ofta komplettera sitt kompetensbehov genom att köpa in externa konsulttjänster. Text Annika Wihlborg När vi köper in externa it-tjänster så tar inköpsavdelningen emot en kompetensbeställning från någon av våra enhetschefer. Där anges vilken kompetens som efterfrågas och till vilket projekt den ska användas. Ofta föreslår också beställarna ett par tänkbara leverantörer som de gärna ser att vi utvärderar, säger Christian Torgerson, som arbetar på Swedbanks inköpsavdelning för it-tjänster. När beställningen har godkänts av en inköpskommitté, så börjar inköpsavdelningens arbete med att hitta den leverantör som bäst motsvarar bankens kravspecifikation. Ett tiotal personer arbetar med att upphandla externa konsulter på Swedbanks huvudkontor i Stockholm och på kontoret i Tallin arbetar ytterligare ett par personer med att köpa in tjänster till de baltiska länderna. Strävar efter att minska antalet leverantörer Vi har ett hundratal ramavtal med olika leverantörer. Dessa avtal löper över minst två år. När vi efterfrågar kompetens som inte finns hos dessa företag så upprättar vi kortare konsultavtal med specialister. Vår ambition är att minska antalet leverantörer för att kunna förenkla vår administration, säger Christian Torgerson. Ytterligare en ambition är att agera opartiskt i valet av leverantörer genom att prioritera formell kompetens framför långa relationer mellan enhetschefer och leverantörer. Ett av Swedbanks grundkrav är att samtliga leverantörer Christian Torgerson, Swedbank Vi tittar naturligtvis också på hur leverantörens kompetensnivå ser ut på såväl kort som lång sikt ska vara solida och sakna betalningsanmärkningar. De ska också kunna skriva under på Swedbanks riktlinjer för CSR, vilket bland annat innefattar socialt ansvarstagande och miljöarbete. Eftersom vi själva är ISO-certifierade inom miljö så kräver vi att samtliga leverantörer bedriver någon form av miljöarbete. Vi tittar naturligtvis också på hur leverantörens kompetensnivå ser ut på såväl kort som lång sikt och hur snabbt de kan tillgodose våra önskemål. De ska också vara villiga att strukturera sitt arbete utifrån vår projektmetodik. Det som i slutänden avgör vårt val är en sammanvägning av alla dessa kriterier, säger Christian Torgerson. En av de kompetenser som köps in mest är projektledare av olika slag. Arkitekter har Swedbank däremot i huvudsak inhouse. Prisnivån är viktig, men för såväl Swedbank som andra banker är leveranssäkerhet minst lika avgörande. Eftersom it-systemen ofta är verksamhetskritiska så är det viktigt att den kompetens som tillförs är tillförlitlig. Skelett i kakan och russin i garderoben? Så är det i alla verksamheter. De mumsiga russinen i kakan de roliga, lönsamma och utvecklingsbara produkterna och kunderna blandas med de skramlande skeletten i garderoben. I bistra tider är det extra viktigt att fokusera på det som skapar lönsamhet. Kruxet är bara att det kan vara svårt att veta vad som är vad. Om man inte gräver på djupet. Börja med en screening Ett första steg mot en lönsammare verksamhet är att låta oss genomföra en screening. Med hjälp av strukturerade metoder gör vi en övergripande analys, identifierar de lönsamma och olönsamma delarna och tar fram förslag till åtgärder. Ta farväl av de heliga korna Sedan börjar det roliga. Ärmarna kavlas upp och vi går från ord till handling. Åtgärderna betas av, garnityret putsas och en och annan helig ko får gå till slakt. Och resultatet? Ökad konkurrenskraft och bättre lönsamhet. Ruby, Acando. 6 månaders ROI. Garanterat. Uppdrag som startar med en screening betalar sig inom 6 månader efter projektavslut. Vi är till och med så säkra på resultatet att du kan betala projektet i form av vinstdelning om du så vill. Enkelt och riskfritt för dig. Utmanande för oss. Kontakta Sveriges bästa russinletare på eller Vill du veta mer? Beställ boken om AHA! Management kostnadsfritt från vår hemsida på Åttiofyra sidor klokskap för chefer och företagsledare som vill få fler AHA!-upplevelser i sin vardag. Acando is a consultancy company that in partnership with its clients identifies and implements business improvements through information enabled by technology. Acando provides a balance of high business value, short project times and low total cost. Acando s annual turnover exceeds EUR 150 million and the Group employs more than 1,100 professionals in six European countries. Acando is listed at NASDAQ OMX Nordic. Acando s corporate culture is based on three core values: Team spirit, Passion and Results.

14 14 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Bank- och finanssektorn i framkant inom grön it Insikten om fördelarna med att satsa på grön it har nu på allvar etablerats i näringslivet och intresset för att lära sig konkreta arbetsmetoder och att förflytta ansvaret för grön it från it-chefen till ledningsgruppen är stort. Text Annika Wihlborg I samband med höstens finanskris så valde många organisationer att minska sina investeringar på grön it, något som kan ligga nära till hands när alla kostnader måste ses över. Jag rekommenderar dock företag att inte dra ner utan kanske hellre öka sina satsningar på grön it i samband med lågkonjunkturen. Satsningar som bygger på konkreta mål och som har tydliga kopplingar till det strategiska arbetet har en stor besparingspotential. En viktig del av grön it består av att ändra medarbetares etablerade beteendemönster, exempelvis när de bokar resor. Det bör omfattas av tydliga incitament som ökar den enskilde medarbetarens motivation, säger Ewa Thorslund, projektledare för IT & Telekomföretagens satsning på grön it. Många behöver konkreta verktyg Hon menar att viljan att komma igång Ewa Thorslund, projektledare på IT & Telekomföretagen. med och hitta verktyg för att praktiskt organisera arbetet med grön it är en av de tydligaste trenderna på området just nu. En annan är att allt fler väljer att betrakta begreppet grön it utifrån ett bredare perspektiv. Det handlar Foto: Sören Andersson inte längre om enbart it-teknik och inte heller några tillfälliga projekt utan innefattar ofta policys och riktlinjer som blir en del av det långsiktiga och strategiska arbetet i ett företag, något som aktuell forskning också understryker. Satsningar på grön it sänder ut positiva signaler till presumtiva och befintliga medarbetare, kunder och leverantörer. Bankoch finanssektorn är en av de branscher som kommit längst inom grön it och det kan bero på att it är en verksamhetskritisk del av branschen, säger Ewa Thorslund. Sverige kan inta tätposition Förra året presenterade IT & Telekomföretagen ett it-index, som mäter hur företag och organisationer arbetar med miljöanpassad it. I år görs ett index under våren och ett under hösten. Sverige ligger redan i framkant och har en möjlighet att, genom korsbefruktningar och innovationer, ta en internationell tätposition på området framöver. Det är särskilt glädjande att intresset för att finansiera forskning inom grön it kommer från såväl forskningsvärlden som näringslivet och offentlig sektor, säger Ewa Thorslund. På Swedbank innebär arbetet med grön it bland annat att man har som mål att minska pappersförbrukningen med tio procent genom att göra färre utskrifter och att minska bankens koldioxidutsläpp med tio procent. Jenny Johansson, miljöchef på Swedbank. Swedbank har också en resepolicy som uppmanar medarbetarna att tänka efter en extra gång innan de bokar en mötesresa. Vi uppmanar våra medarbetare att fundera på om de verkligen behöver resa iväg för att kunna ha ett givande möte. Ofta går det lika bra att hålla mötet per telefon eller som en videokonferens, säger Swedbanks miljöchef Jenny Johansson. Med målsättningen att kunna få tillgång till samma tekniska prestanda med energisnålare utrustning så ställer Swedbank krav på att deras teknikleverantörer ska vara miljöcertifierade. Under våren tar banken nästa steg genom att introducera grön it även i verksamheten i de baltiska länderna. Penningtvätt och terroristfinansiering Kaupthing förvärvas av Ålandsbanken I mars förväntas det nya direktivet angående penningtvätt och terrorfinansiering (det tredje penningtvättsdirektivet) träda i kraft. Direktivet innebär att EG-rätten kommer att införliva FATF:s (Financial Action Task Force on money laundering) reviderade 40 rekommendationer om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering presenterade FATF en utvärdering av fl era länders följsamhet av FATF:s rekommendationer, däribland Sveriges, och brister på fl era punkter påpekades. Dessförinnan hade även Bankföreningen belyst brister i den svenska lagstiftningen. Flera rekommendationer efterföljdes inte alls och andra enbart delvis. Som svar på FATF:s kritik tillsatte re- geringen en utredning med syfte att föreslå ändringar till det svenska regelverket, och 2007 lade utredningen fram sitt betänkande. Som sakkunniga har Bankföreningen arbetat för att se till att de nya reglerna tillgodoser även finansbranschens behov och synpunkter. Mot bakgrund av utredningen lade regeringen under 2008 fram en proposition om nya åtgärder mot penningtvätt och terrorfinansiering. Den nya lagen innebär skärpt tillsyn, högre krav på aktörerna och att lagen omfattar ett bredare spektrum av aktörer. Dessutom tillsätts ett penningtvättsorgan inom Finansinspektionen som får ett övergripande samordningsansvar för att säkerställa att de nya reglerna efterlevs. Enligt propositionen föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft i mars Nyligen offentliggjordes Ålandsbanken Abp:s förvärv av Kaupthing Bank Sverige. I samband med affären övertar Ålandsbanken bland annat verksamhet inom private banking, förmögenhetsförvaltning och institutionell aktiehandel. Huvuddelen av Kaupthing Banks utlåningsverksamhet till företag överförs till isländska moderbolaget Kaupthing hf. Peter Wiklöf, vd för Ålandsbanken, berättar att det länge varit en ambition att vidareutveckla till den svenska marknaden. Affären innebär direkt tillgång till omkring svenska kunder och en affärsökning för Ålandsbanken på 20 procent. Vi har noga analyserat Kaupthing Bank Sverige och funnit en högkvalitativ verksamhet med kompetent personal och goda kundrelationer som utgör en attraktiv bas för vår etablering på den svenska marknaden, säger Wiklöf. Ålandsbankens resultat väntas bli positivt trots omstruktureringskostnader. Alla förutsättningar föreligger för att detta ska bli en mycket bra affär och vi ser fram emot att utveckla Ålandsbanken i Sverige. Vår vision är att med utgångspunkt i den existerande verksamheten inom private banking, kapitalförvaltning och institutionell aktiehandel fortsätta att utveckla en nischbank för premiumkunder baserad på enkla, trygga och långsiktiga bankrelationer, precis som vi byggt banken i Finland, förklarar Peter Wiklöf.

15 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars Kontokortsbedrägerier toppar nätbrottsligheten Sveriges höga internetmognad framhålls ofta som någonting positivt. Men medaljen har en baksida, nämligen nätbedrägerierna som omfattar allt från stöld av kontokortsnummer till attacker mot internetbanker. Text Anette Bodinger Med internets intåg flyttade en majoritet av bedrägerierna över till den digitaliserade världen. Under de senaste åren har Stig Sandgren, kriminalinspektör vid Citypolisens bedrägerisamordningsgrupp i Stockholm, sett en dramatisk ökning av internetburna bedrägerier. Vanligast är bedrägerier med kontokortsnummer, så kallade card not presentbrott, det vill säga att kortet inte visats upp vid ett köp utan att det skett någon typ av distansköp. Mest populärt bland bedragarna är snabbomsatta produkter inom teknik- och elektronikområdet, resor samt en hel del spel på svenska och utländska sajter. Bedragarna använder ofta någon annans kortnummer och/eller säkerhetskod (CVV-kod). Kortinformation kommer bedragarna över genom att kort stjäls eller tappas bort, via skimming av bankomater och kortläsare, att någon hackar sig in i en kortdatabas (data compromise), eller genom phishing där till exempel internetbanker attackeras. På senare tid har bedragare också börjat att med hjälp av mobiltelefoner fotografera av kontokortens fram- och baksida. Kortinformationen skickas sedan till medbrottslingar som missbrukar kortet på olika sätt. Hittills har kort fotograferats av både i handeln, på krogen och i taxibilar. Som privatperson gäller det att göra det så svårt som möjligt för bedragarna att komma åt kortuppgifterna. Regel nummer ett är att aldrig lämna ifrån sig ett kort i en bar. Det är i sin ordning att lämna ifrån sig kortet för betalning på en restaurang, men för att vara på den säkra sidan finns ett bra knep. Jag undviker att betala med ett kort som är direkt kopplat till mitt bankkonto. I stället använder jag ett rent kreditkort som jag framför allt använder när jag är ute och reser, eller om jag beställer något på nätet. Räkningen kan jag sedan granska Att se upp för Phishing ofta e-postmeddelande med hemsida som ser ut att komma från en bank eller kortutgivare där mottagaren ombeds att bekräfta uppgifter om betaleller kontokort. Skimming att en bedragare tekniskt manipulerar betalterminaler eller uttagsautomater för att avläsa kortinformation. Kan innebära att svindlaren kommer åt PIN-koden för att sedan länsa kontot. Pharming bedragaren hackar sig in i en databas och omdirigerar besökaren och summan på kreditkortet betalar jag av en gång i månaden. Det kort som är knutet till mitt konto använder jag mest för uttag i bankomater. Knäcka kortbedrägerier Eftersom de flesta kortinformationsstölder begås utomlands kan det löna sig att låsa sitt kort för uttag och köp i utlandet om kortutgivaren erbjuder den tjänsten. Handelsbanken har nyligen lanserat ett jättebra system där kortinnehavaren kan gå in på sin internetbank och låsa kortet för utlands- och internetköp. Låser man kortet, vilket är enkelt och endast tar några sekunder att göra, fungerar kortet endast för bankomatuttag samt fysiska köp i svenska butiker, det vill säga köp där kortet visas upp. Om man behöver göra ett internetköp låser man upp kortet, vilket också görs på några sekunder, för att efter avslutat köp åter låsa kortet. Vid en utlandsresa kan inloggningsuppgifter tas med för att på plats öppna upp för köp. Alternativet är att redan innan utresan öppna kortet för utlandsköp, för att åter stänga det då man kommer hem. Stig Sandgren hoppas på att övriga kortutgivare kommer att följa efter och att kunderna verkligen använder sig av möjligheten. Om fler banker införde liknande system, och om kortinnehavarna använder systemet, skulle det knäcka den till en annan sida. Konsumenten tror till exempel att den befinner sig på bankens hemsida, men är i själva verket någon annanstans då de privata bankuppgifterna knappas in. Stavfelsockupanter bedragare utnyttjar att internetanvändare stavar fel då de vill besöka en hemsida. En användare som vill handla på ebay.com råkar i stället skriva Ebey.com varpå denne hamnar på en sida som ser nästan exakt likadan ut som den sida kunden avsåg att söka efter. Den felaktiga sidan drivs av bedragaren och lurar kunden att handla där och göra sina betalningar på en falsk hemsida. Bedragare har också börjat att med hjälp av mobiltelefoner fotografera av kontokortens fram- och baksida här typen av kortbedrägerier rakt upp och ner. Använd betaltjänster När det gäller bedrägliga köp mot e-handlare har polisen trots allt noterat en viss minskning. De stora e-handelsföretagen som säljer elektronik har blivit duktigare på att upptäcka bedrägerierna. Tack vare nya system kan de, redan innan köpet genomförts, ana att de utsatts för ett bedrägligt köp och hindra att köpet genomförs. På sajter som Blocket och Tradera skulle bedragarna ha mindre att hämta om köparna använde sig av de säkra betalningstjänsterna. Vi rekommenderar att köpare använder de betaltjänster som erbjuds med internetgiro på Blocket och Payson på Tradera. Använder man sig av de säkra betalningsreglerna är risken för att bli lurad mycket mindre. Tyvärr går dock tillgänglighet och säkerhet inte hand i hand. Om man gjorde ett system tvärsäkert skulle det inte gå att använda och därför går alla system att knäcka. Det är en människa som skapat systemet, och det som en människa skapat kan en annan knäcka. Skimming ligger på en konstant nivå och i Sverige skimmas fortfarande bankomater, men uteslutande de som ännu inte har modifierats för att göra det svårare att komma åt kortuppgifter. Fortfarande gäller att vara uppmärksam på lösa delar på bankomaterna. Det största problemet med skimmingen är magnetkortsremsan där kortinformationen finns. I alla miljöer där man fortfarande har magnetkortsläsning kommer attacker att ske. Parkeringsautomater är ett problem. Hittills har tankstationer varit befriade från skimming, men inte längre och bensinbolagen arbetar hårt för att stävja detta. Guldchip säkrare Kort som har guldchip med EMV-teknik är säkrare. Med EMV finns kortinformationen lagrad i det säkrare chipet och i kombination med att kunden identifierar sig med sin PIN får man ett bättre skydd mot både skimming och bedrägerier med stulna och tappade kort. Phishingproblematiken har lugnat ner sig, men det pågår fortfarande attacker och försök att komma in på internetbanker. Om e-handelsbrotten tenderar att minska är trenden den motsatta för data compromise. Tyvärr ser vi en ökande tendens i försöken att hacka sig in i kortdatabaser. I takt med att korten ska bära mer och mer information, och att man ska kunna använda sitt kort för att nyttja fler tjänster, ökar sårbarheten. Risken är stor att det vid ett applikationstillägg uppstår någon svag punkt. Bedragarna är jätteduktiga på att nosa fram dessa svaga punkter, men frågan är vem som i slutänden är den smartare.

16 16 Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Bank Mars 2009 Riskhantering en mångbottnad knäckfråga Analyser kring risker i en bank har blivit allt svårare att göra. Det talas med oro om en växande komplexitet i hela det finansiella systemet där ingen längre kan ge några säkra svar. Professor Annina H Persson är tveksam till om mera lagstiftning kan vara någon hjälp. Text Clas Lewerentz Finanskrisen sätter fokus på bland annat ansvarsfördelning och riskhantering. Hur kommer krisen att påverka det framtida risktänkandet? Kommer vi att få se mer och hårdare lagstiftning? Annina H Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet och gästforskare vid Centrum för bank och finans på KTH, tror att vi nått vägs ände när det gäller lagregleringar. Det finns ingen annan bransch som är så reglerad som Professor Annina H Persson bank- och finanssektorn. Vi har otroligt mycket regler om hur man ska hantera risker, transparens och ekonomisk buffert. Nu har det visat sig att det inte hjälper. Då frågar man sig, ska man ha mera regler? Eller är det tillsynen som är fel? Bankerna gör ju egna modeller för hur de ska räkna ut risken. Sedan ska Finansinspektionen utföra kontroller med jämna mellanrum. Kanske man inte ska ha den modellen kvar, utan i stället använda en modell som Finansinspektionen föreslår. Det är möjligt att det kommer göras mer kontroller framöver, men jag tror inte det hjälper med mer lagstiftning. Den här situationen uppstår ju med jämna mellanrum. När räntan åker ner så ökar jakten på avkastning. För att få maximal utdelning så måste man hitta nya finansiella produkter. Ingen lagstiftare kan komma tillrätta med ekonomernas innovationsförmåga. Om vi exempelvis får en hård lag om värdepapperisering så kommer man snabbt på något nytt. Ekonomerna måste ju tjäna pengar. Det är deras jobb. Man kan säga att ratingbolagen också har haft en viss skuld i det här genom att de gett olika finansiella produkter alldeles för hög rating. Så vad är deras roll och ansvar? Genom att Sverige är med i EU är vi också mer sårbara gentemot omvärlden. Det är en globaliserad marknad där man är väldigt mycket inne i varandras system. Den här komplexiteten gör det otroligt svårt även för någon som är involverad att se alla olika lager. Är det standardiserade modeller som saknas? Nja, inte riktigt. Eftersom det är ett komplicerat system så måste det finnas flexibilitet. I de typer av produkter som orsakat finanskrisen så har vi framför allt finansiella instrument i baksätet. Det som är problematiskt är att lagstiftningen kring dem skiljer sig åt. Trots att modellerna kan vara lika blir tillämpningen olika. USA gör på ett sätt, London på ett annat. Såväl inom EU som internationellt pågår arbete för att få fram Den här komplexiteten gör det otroligt svårt även för någon som är involverad att se alla olika lager ett harmoniserat regelverk. Men genom att det är så mycket politik inblandat är det oerhört svårt att komma fram med gemensamma modeller och någon typ av harmoniserad lagstiftning på det här området. Om man ska försöka se vad som kommer i förlängningen av finanskrisen, ser du någon självklar utveckling åt något håll? Nej, det gör jag inte. Men det som oroar mig mest det är att när de traditionella kreditgivarna blir hårt reglerade så växer det upp en helt annan flora av kreditgivare vid sidan om, exempelvis på Internet. Vem har tillsyn över dem? Effekten kan bli att småföretag och privatpersoner som inte får banklån i stället vänder sig till den typen av kanaler, och då kanske man går helt överstyr när det gäller tillsyn och reglering. Den enda lagstiftning som jag direkt saknar är en tillämplig lagstiftning på en bank som befinner sig i kris. Vi har ju en rekonstruktionslagstiftning för företag, men inte för banker, avslutar Annina H Persson. Chipteknik minskar bedrägeririsk och ökar trygghet Samtidigt som säkerhets- och tillgänglighetskraven ökar så går utvecklingen fort framåt på kortbetalningsområdet. Chiptekniken ersätter kort med magnetremsa och lokala kort ersätts av internationella standarder. Mobila betalningslösningar är under utveckling och mycket görs för att minska kontanthanteringen och öka säkerhetsnivån. Text Annika Wihlborg Implementeringen av chiptekniken är den enskilt största förändringen, på kortmarknaden just nu. Implementeringen pågår för fullt och höjer säkerhetsnivån eftersom risken för bedrägerier är betydligt mindre än på kort som är försedda med magnetremsa. Antalet bedrägerier har minskat i de europeiska länder som infört chiptekniken, men antalet bedrägerier har i stället ökat i de länder som i huvudsak fortfarande använder sig av magnetremsor, exempelvis USA, Australien och delar av Asien, säger Ann Rilbe, chef för kortsäkerhet på Handelsbanken. Låsbara kort ökar säkerheten Handelsbanken har, som första bank i Sverige, introducerat ett låsbart bankkort, som ytterligare höjer säkerhetsnivån. Kortet, som kan låsas för betalningar på nätet eller utomlands, kan i viss mån förebygga bedrägerier. Ann Rilbe tror att fler banker kommer att introducera den typen av kort framöver. Idealet för många svenskar som reser utomlands är ett kort där man kan koppla på och av utlandsbetalningsfunktionen beroende på var man befinner sig. Tekniken är på plats, nu handlar det bara om att paketera och lansera tjänsten på ett attraktivt sätt, säger Ann Rilbe. För att öka säkerhetsnivån inom e-handeln så introducerades 3D secure för ett par år sedan. Det är en säkerhetsstandard som kräver att kunden identifierar sig med hjälp av ett chipförsett bankkort och en särskild dosa, som banker vanligtvis tillhandahåller. Eftersom man måste ha kortet närvarande vid köpet så minskar bedrägeririsken. En annan intressant tjänst som ökar just nu är bankid. Det är ett slags certifikat som gör det möjligt att identifiera sig med hjälp av en särskild kod när man exempelvis skickar in sin deklaration eller anmäler vård av sjukt barn på Försäkringskassans hemsida. Fördelen med bankid är att man kan använda sig av samma id till flera olika typer av tjänster, säger Ann Rilbe. Mobila terminaler ger tryggare betalningar Utrullningen av chiptekniken och EMV-terminaler, som är den vanligaste teknikstandarden för korten, kommer förmodligen att vara klar i höst, då har merparten av landets handlare övergått till chipkort. Den ansvarsförflyttning som sker och som innebär att handlarna själva måste hantera risken om ett kortbedrägeri äger rum i deras butik, har skyndat på utvecklingen, säger Svensk Handels kortspecialist Lars G Ohlsson. Ann Rilbe, chef för kortsäkerhet på Handelsbanken. Lars G Ohlsson, kortspecialist på Svensk Handel. En annan teknik som länge använts ute i Europa men som är relativt ny i Sverige är de mobila GPS-terminalerna, som i nuläget används främst i restaurangnäringen. Allt fler restauranggäster vill ha kontroll på sitt kort och de mobila terminalerna, som används direkt vid bordet, ökar tryggheten. Enligt Lars G Ohlsson så kommer de mobila terminalerna sannolikt att öka i antal även i andra branscher de kommande åren. Chiptekniken kommer sannolikt att bana väg för nya tekniska lösningar. Flera mobila betalningslösningar är just nu under utveckling och det kommande året lanseras troligen den första lösningen för den mobila plånboken på bred front. Asien är föregångare på området, där har mobiltelefoner använts som betalningsmedel i drygt tio år. Genom att tanka sin mobiltelefon med pengar och därefter använda den som betalningsmedel vid mindre köp, exempelvis i kiosker, så minskar kontanthanteringen, samtidigt som konsumenten alltid har tillgång till kontanter via sin mobiltelefon, säger Lars G Ohlsson.

17 Viktigt vara öppen för förändringar Vid årsskiftet blev TietoEnator Tieto, en förändring som inte bara syns på ytan utan som genomsyrar hela företaget. För Tieto i Sverige innebär det en ökad fokusering och en ökad satsning på Sverige som marknad. Tieto har lång och gedigen erfarenhet från bank- och finanssektorn och den ökade satsningen i Sverige kommer våra kunder att dra nytta av säger Madeleine Rittner Chami, sedan årsskiftet chef på Tieto för området Financial Services i Sverige. Tieto är ett av norra Europas ledande ITtjänsteföretag med över anställda i närmare 30 länder. I Sverige är Tieto verksamma över hela landet med totalt ca anställda. Området Financial Services som riktar sig mot bank-, försäkringsoch kapitalmarknaden, är ett av bolagets fokusområden. Det breda kunnandet inom finansiella applikationer och ICT-infrastruktur tillhör Tietos starkaste erbjudanden gentemot bank- och finanssektorn. Få tjänsteleverantörer klarar att ta hela ansvaret för kundernas IT-verksamhet och utveckla ett samarbete som blir ett positivt långsiktigt partnersamarbete. Tieto använder verktyg som egna lösningar, skräddarsydda element och integrerar delar av vår partners lösningar. Tietos starka tjänsteportfölj kommer väl till pass i en lågkonjunktur och ambitionen är att vara en flexibel och proaktiv partner med starka erbjudanden även när kundernas krav på kostnadseffektivitet ökar. på banklösningar och på effektiv drift av våra kunders system. I våra utvecklingsteam arbetar konsulter som dagligen bidrar till att utveckla befintliga system och hitta nya affärsmöjligheter utifrån våra kunders befintliga struktur, exempelvis i form av avancerade internettjänster. Många banker ser idag över möjligheten att skapa enhetliga kanaler för sina kontor, telefon- och nätbanker. Förmågan att identifiera nya affärsmöjligheter, agera proaktivt samt optimera system är alltid intressant för våra kunder, säger Madeleine Rittner Chami. Korsbefruktar med erfarenheter från olika branscher Idag talar många företag om vikten av kvalitet och att snabbt och effektivt kunna lansera nya erbjudanden till marknaden. Vår globala organisation gör att vi snabbt kan hjälpa våra kunder att gå från tanke till handling exempelvis inom outsourcing. Genom att korsbefrukta vår djupa systemutvecklingskompetens med våra erfarenheter från de olika branscher vi är verksamma inom, har vi möjlighet att erbjuda våra kunder nya lösningar baserade på framgångsrika och beprövade koncept, säger Madeleine Rittner Chami. Utöver ett brett utbud av lösningar inom t.ex. värdepapper, e-banking och kort erbjuder Tieto också konsulttjänster som optimerar kundnyttan och bidrar till att utveckla nya tjänster och erbjudanden. Tieto ingår gärna i partnerskap med kunderna och agerar ofta bollplank och betrodd diskussionspartner i bankers och finansbolags affärsutvecklingsarbete. Tieto erbjuder lösningar inom bank, Internetbank, betalning, kort och kapitalmarknad. Vi har även nyckelkompetenser inom projektstyrning, systemutveckling och förvaltning vilket stöds av effektiva affärsmodeller. Vi erbjuder tjänster inom applikationshantering samt erbjuder även outsourcing av affärsprocesser och ICT-infrastruktur. Tieto Sweden AB Kronborgsgränd Kista Tel: Specialister på banklösningar och effektiv systemdrift Tieto är en solid och trygg samarbetspartner som arbetat med bank- och finanssektorn sedan bolaget grundades. Erfarenheterna har gjort oss till specialister Madeleine Rittner Chami, chef på Tieto för området Financial Services i Sverige.

18 Eva Cederbalk, vd för SBAB. SBAB breddar verksamheten SBAB har fått ett utökat mandat som innebär att bolaget ges möjlighet att starta bankverksamhet. Strategin är fortfarande att ha fokus på vår kärnaffär bolån, skillnaden är att vi kommer att erbjuda fler lån- och sparprodukter. Exakt vilka produkter och tjänster vi ska lansera, det får vi se under resans gång, säger Eva Cederbalk, vd för SBAB. SBAB Affärsidé: Att erbjuda lån och spartjänster inom områden där vår förmåga att utmana och förenkla ger oss marknadens mest nöjda kunder. Antal anställda: Cirka 365 medarbetare. Ägare: Svenska staten. SBAB-koncernen SBAB-koncernen består av moderbolaget Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ), AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ) och FriSpar Bolån AB. Det helägda dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ) emitterar säkerställda obligationer. FriSpar Bolån AB är ett joint venture som ägs till 51% av SBAB och till resterande del av Sparbankerna Finn och Gripen. SBAB Stockholm Box Stockholm Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Tel: Fax: E-post: Regeringen har beslutat att föreslå riksdagen att bolåneföretaget SBAB ska få bedriva bankrörelse. Syftet är att slå vakt om och stärka SBAB:s konkurrenskraft Vi ser mycket positivt på regeringens beslut som gör att vi kan bredda vårt sortiment inom kreditgivning och sparande. Jag vill inte gå in på detaljer i vad vi kommer att göra. Vi har en plan men det är ganska stora frågor att hantera när man ska addera ett nytt produktområde, säger Eva Cederbalk. Trots att 2008 var ett turbulent år på finansmarknaden kan SBAB visa upp en god utveckling resultatmässigt och en bra rapport för det gångna året. Med tanke på finanskris och dåliga tider har vi hittills klarat oss ganska bra och börjat se en bättre tillväxt i vår affär, både på privat- och företagssidan. Oron i finansvärlden har resulterat i en rekordlåg räntenivå. Hur det påverkar SBAB är enligt Eva Cederbalk för tidigt att säga. Vår uppfattning är att det finns ett ökat intresse på bostadsmarknaden och att det kommer fler intressenter till visningarna än under hösten. Det finns tecken som pekar på en större efterfrågan på bostäder och på finansiering, vilket förstås gynnar vår affär. Fortsätter utmana SBAB har genom åren varit en utmanare och gått i täten för många förändringar som kommit de svenska bankkunderna till godo i form av lägre räntor och slopade avgifter. I april förra året lanserades en helt ny prissättningsmodell till konsument. I den nya modellen för räntesättning av bolån avgör lånebeloppets storlek och belåningsgraden vilken ränta som kunden erbjuds. Den nya räntesättningen innebär att kunden kan få både högre och lägre ränta än med tidigare enhetliga räntesättning. Lena Hedlund, Kommunikationschef SBAB, berättar att allt fler upptäcker den nya prismodellen vilket gjort att man haft en stark kundtillströmning den senaste tiden. Det är en bra modell där det inte handlar om kundens egen förmåga att pruta och förhandla om räntan. Alla som har samma förutsättningar erbjuds samma ränta vilket enkelt kan räknas fram på sbab.se. Detta har mottagits mycket positivt och bidragit till att vi fått många nya kunder trots den här jobbiga perioden. Garantiprogrammet I mitten av februari ansökte SBAB om att gå med i statens garantiprogram. Vi ser det som ett sätt att bredda investerarbasen och underlätta vår långfristiga och internationella upplåning. Det har fungerat hyfsat bra för oss att finansiera vår verksamhet på den svenska marknaden. Men på lång sikt kan det bli svårare eftersom det är så stor efterfrågan från alla banker. Om vi får lättare att finansiera oss kan vi lättare erbjuda likvida medel till kunderna och även klara av att finansiera en viss tillväxt. Trots mörka tider ser vi att det finns en viss potential för oss att växa i den här marknaden, säger Eva Cederbalk. Framtid Att sia om framtiden är inte lätt. Men Eva Cederbalk räknar med att SBAB inom en tidsperiod av två till tre år kommer att erbjuda ett större utbud av tjänster och därmed en större affär. Då kommer nya tjänster ha genererat större volymer och intäkter, vi tror också att vi kommer att ha en bra utveckling i vår befintliga affär. Sedan ska man ha all respekt för att tre år är en kort tid. I den här branschen förflyttar man inga berg, men jag tror ändå att vi har utvecklats åt det här hållet när vi skriver Lena Hedlund påpekar att SBAB är i ett gott skick och att det är spännande att kunna vidga verksamheten och få bygga vidare. Vi har ett bra läge och är glada över att ha möjligheten att titta på ett helt nytt produktutbud. Det som är närmast till hands är att se över vår sparprodukt där vi haft en stor kundtillströmning. En annan målsättning är att bredda vårt erbjudande så att fler målgrupper, som till exempel bostadsrättsföreningar, kan spara hos oss.

19 Bankerna måste hitta nya affärsmodeller, säger Carl Mikael Dufberg, direktör IBM Financial Services Sector Sverige. Carl Mikael Dufberg, IBM: Nya möjligheter att nå unga bankkunder genom sociala nätverk Bankvärlden har förändrats. Kunderna står inte längre med mössan i hand för att lite nervöst hälsa på bankdirektören. Dagens kunder är medvetna konsumenter som ställer krav på insyn och öppenhet. Det ställer i sin tur nya krav på hur bankerna affärsutvecklar men ger också helt nya möjligheter, säger Carl Mikael Dufberg, direktör, IBM Financial Services, Sector Sverige. Historiskt sett har bankerna varit något av samhällets stöttepelare. Men en ny konsumentgeneration växer fram med en helt annan syn på gamla samhällsauktoriteter som exempelvis banken. Dagens unga konsumenter är medvetna och har tillgång till långt mycket mer information än vad tidigare generationer har haft, säger Carl Mikael Dufberg. Konsumentforum på webben och sociala medienätverk gör att det blixtsnabbt går att skaffa mycket information om en vara eller tjänst innan beslut om köp tas. Han beskriver vidare att unga konsumenter ställer högre krav på individuella lösningar och fler valmöjligheter och menar att den nya tidens sociala nätverk snarare är en möjlighet än ett hot; Ska man hänga med in den digitala utvecklingen tillsammans med 80- och 90-talisterna, ställer det visserligen högre krav på öppenhet från bankernas sida kring hur man exempelvis tjänar pengar, men samtidigt har man aldrig haft så stora möjligheter att samla in kunddata och få input på sin verksamhet som nu. Bankkunderna skapar sin egen bank I dag har en kundmajoritet sin primära kontakt med banken genom Internet. Detta samtidigt som de sociala nätverken har flyttat ut på webben och det inte längre är familj eller kollegor som rådfrågas inför finansiella transaktioner. Trenden går mot sociala nätverk med grupperingar av en speciell typ av männis- kor med samma intressen eller yrkesroll. När de börjar kommunicera dyker det ofta upp någon som tar reda på fakta, argumenterar, och blir en väldigt stark kraft. Bankerna bör överväga hur denna information ska analyseras och i vilken utsträckning man ska börja engagera sig i dessa forum. Är kunderna inte nöjda med bankens agerande eller erbjudande kan det få konsekvenser som att konsumentgrupperingarna börjar hantera sina egna bankärenden och i USA finns redan sådana exempel. I USA finns låne- eller mäklarinstitutioner, varav Prosper.com är ett, där människor i ett nätverk lånar av varandra i stället för att låna i en bank, berättar Carl Mikael. Det finns även exempel på sociala forum som riktar in sig på finansiell rådgivning kring privatekonomin. Samarbete nödvändigt Genom att släppa in kunder, potentiella partners och även konkurrenter kommer nya möjligheter till affärer att växa fram. I grund och botten handlar det om att samla in och ha koll på kunddata samt att vara flexibel för att kunna möta kundernas krav. Svensk industri har sedan länge förstått värdet av att integrera underleverantör och kund medan man i bankvärlden inte ännu har den starka kopplingen med underleverantörer som levererar just in time production. Möjligheten ligger således i att också engagera andra i utvecklandet av sin affärsmodell. För att hitta bra affärsmodeller måste bankerna börja engagera sig i de kundforum och sociala medienätverk som finns och vara mer aktiva på Internet. Carl Mikael drar en parallell mellan bankernas situation idag och den som flygindustrin befann sig i för några år sedan. Det handlar delvis om att tänka om kring hur man gör affärer. I flygindustrins fall kom ett antal nischspelare fram med en helt annan modell för hur affärer görs. De insåg kundernas behov av billiga flyg, men började i stället ta betalt för allting extra. Men Dufberg framhåller också att bankerna själva sitter på en jättepotential i sina medarbetare. Börja dialogen med medarbetarna. De är alla individer som själva är med i sociala nätverk och vars idéer kan användas i produktutveckling och till utveckling av affärsmodellen. Carl Mikaels tips för den som vill öppna upp sig mot sociala nätverk: Börja analysera och samla in information från relevanta sociala nätverk. Titta på IBM:s social media guidelines för enkla tips att komma igång Möjliggör för medarbetarna att chatta och blogga för att dela med sig av egna erfarenheter internt. En bra start är IBM:s Social Network Analysis för att kartlägga interna nätverk och samarbeten. Våga prova. Man måste delta i sociala nätverk för att förstå vad som diskuteras. För mer tips och idéer hur man kommer igång, se IBM är ett av världens ledande företag inom informationsbehandling. Med fler än medarbetare och tusentals teknik- och affärspartner över hela världen är bolaget ett globalt integrerat företag som arbetar tvärs över landsgränser för att ge sina kunder tillgång till den sammanlagda kompetensen i sin världsomspännande organisation. IBM erbjuder IT-system, programvaror och tjänster som hjälper kunderna att frigöra kapacitet för innovation. I Sverige har bolaget cirka anställda. IBM Institute for Business Value (IBV) är ett internationellt institut med över 50 erfarna strategikonsulter med en omfattande branschkunskap. De arbetar tillsammans med världens främsta företag i syfte att förutsäga och förstå branschförändringar, identifiera och utvärdera strategiska alternativ samt utveckla strategiska planer. Genom IBVs arbete hjälper IBM sina kunder att förstå samhällets förändringar och skiftande kundkrav för att utveckla nya affärsmodeller. IBVs senaste rapport för banksektorn Undressing in public finns tillgänglig via: us/gbs/bus/html/bcs_whatwethink. html IBM Oddegatan Stockholm Tel: Fax:

20 Applicon vi hjälper bankerna att våga ta steget! Applicon har sedan 2004 levererat och vidareutvecklat en modern banklösning för Sverige och andra nordiska länder. Tack vare att man använt ett standardsystem, SAP, med ett effektivt verktyg för integration, har leveransen kunnat genomföras snabbt. För Sverige handlade det om 6 månader för det första projektet. Applicon har ett brett utbud av lösningar och tjänster för bankoch finanssektorn. Applicon erbjuder rena konsulttjänster inom IT och verksamhet, implementation av standardprogramvara som SAP och Calypso samt egenutvecklad programvara. Applicon arbetar normalt mycket långsiktigt med sina kunder; från inledande utredningar kring tex affärsbehov och systembyten, genom hela implementationsprocessen till systemförvaltning inklusive systemavveckling. Applicon har totalt 220 anställda i Norden. Applicon Sverige Mäster Samuelsgatan Stockholm Kontakt: Arne Nabseth Johan Ehnbom Applicon svarade för de anpassningar och integrationer som behövdes för den nordiska marknaden, exempelvis kopplingar till svensk betalningsinfrastruktur och hanteringen av bolån och panter i Sverige. Projektet fick även internationell uppmärksamhet och den ansedda tidningen The Banker gav projektet en utmärkelse som bästa projekt inom Core Retail Banking globalt. SAP-systemet som Applicon kan leverera är flexibelt, med en skalbar infrastruktur, och genom tidigare projekt kan Applicon, tillsammans med SAP, nu erbjuda en banklösning som fungerar i Sverige och andra nordiska länder. Banklösningen kan snabbt tas i produktion till en låg utvecklingskostnad. Dessutom betalar man bara för det man använder. Många banker sliter med system som är dyra att förvalta eller som har för dålig kvalitet för verksamheten. De vet ofta inte hur de ska tackla problemen och kommer då till oss. Vi har hittills genomfört förvaltningsstudier på sju banker och företag inom finans med mycket goda resultat. Diagnosen identifierar problemoch förbättringsrområden och Eftersom det finns en mängd risker förknippade med byten av banksystem så skjuter många banker upp nödvändiga byten av sina gamla system. SAP-lösningen har implementerats på mer än 120 banker runtom i världen. Vi har redan gjort den svenska anpassningen och använder ett effektivt verktyg för integration med kringliggande system, vilket medför en klart lägre risk och kostnadsnivå, säger Applicons affärsansvarige Johan Ehnbom. Hög automatisering i Sverige Lokala anpassningar av internationella system medför ofta stora kostnader och ett flertal projekt i Sverige har havererat i takt med att de blivit alltför komplexa. Förvaltningsdiagnos visar vägen till effektiv förvaltning Applicons förvaltningsdiagnos ger en konkret handlingsplan för effektivare förvaltning. Applicon tar tempen på och mäter styrkor och svagheter i förvaltningen av verksamhetskritiska system. Applicon tar ett helhetsgrepp om en organisations förvaltning och visar hur applikationer och system kan förvaltas effektivare och billigare. Vd Arne Nabseth, Applicon resulterar i en handlingsplan. Den kan i sin tur leda till att vi tar över hela eller delar av kundens förvaltning, och ger i samtliga fall kostnadsreducering som resultat. Genom att låta en oberoende extern part analysera förvaltningen så är det ofta lättare att sätta fingret på svaga punkter i system och förvaltning, säger Applicons vd Arne Nabseth. Det handlar inte bara om anpassning och integration till svensk bankinfrastruktur, utan även om att automatiseringen av banktjänsterna har kommit mycket långt i Sverige och Norden. Med den lösning Applicon erbjuder tillsammans med SAP kan anpassningskostnaderna och riskerna kapas rejält eftersom det redan finns stöd för den automatisering som krävs i Sverige. Medan andra internationella leverantörer pratar om att kunna erbjuda kostnadseffektiva lösningar för Sverige så har vi redan levererat konkreta lösningar som uppfyller den svenska banksektorns automatiseringskrav. Våra lösningar kan dessutom användas i 4 nordiska länder utan några större lokala anpassningskostnader. Vi hjälper bankerna att våga ta steget och modernisera sin core banking -miljö, säger Johan Ehnbom. I förvaltningsdiagnosen går Applicon, tillsammans med banken, igenom ett femtiotal mätpunkter som betygssätts. Normalt tar diagnosen 1-2 veckor. Diagnosen kan användas för en övergripande genomlysning av systemet eller för att belysa specifika problem. I diagnosen görs mätningar inom följande områden: Systemets uppbyggnad Dokumenterad/informell kunskap Organisation och processer Studien leder till sänkta förvaltningskostnader, en stabilare IT-miljö med färre störningar, kortare ledtider för förändringar och en mer långsiktig utvecklingsplanering.

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Framtiden & Säkerhet. Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder. Logica 2008. All rights reserved

Framtiden & Säkerhet. Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder. Logica 2008. All rights reserved Framtiden & Säkerhet Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder Logica 2008. All rights reserved Betalningsmedel Mynt Sedlar Bankbok Faktura, e-faktura, autogiro... Check Giro Betalkort Wap Telebank Internetbank

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. Vi hjälper dig byta bank Det är enkelt att bli bankkund hos. Vi hjälper dig med allt det praktiska ser till att löneinsättningar,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system.

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013-01-01-2013-06-30 Allmänt om verksamheten Om man ur ett

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 Fortsatt starka kassaflöden Andra kvartalet > Intäkterna uppgick till 14,3 (17,6) MSEK. > Rörelseresultatet uppgick till 3,4 (5,1) MSEK. > Resultat efter

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Internets betydelse för bankerna och för kunderna

Internets betydelse för bankerna och för kunderna Internets betydelse för bankerna och för kunderna 2002-10-08 Sten Arvidson FöreningsSparbanken Internetbanken - en av flera mötesplatser Snabb tillväxt - kunder, tjänster och affärer Internetbanken - en

Läs mer

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8)

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Case Asset Management Riskpolicy Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2 RISKORGANISATION... 3

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2015-01-01-2015-06-30 Omvärlden Första halvåret 2015 har

Läs mer

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB FAKTA Mobilis Kapitalförvaltning AB Stortorget 13 252 20 HELSINGBORG Tel. 042-13 44 04 (vxl) Fax. 042-13 44 09 E-post info@mobiliskapital.se Hemsida

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA Vi står alltid på din sida På Sparbanken Öresund tänker vi annorlunda. Vi sätter alltid dig och regionen där du lever och verkar i fokus. Våra rådgivare

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005 Pressinformation Kvartal 3 2005 Resultatrapport DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008

Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008 Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008 Artikel om Digital PS i bequoted: Siktar på att bli ett nytt YouTube inom webbspel och mobilsignaler It-företaget Digital PS är just nu aktuella med en

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank Swedbank en företagspresentation 30 juni, 2015 2 Det ska aldrig vara långt till banken, varken bokstavligt eller bildligt. Det ska vara enkelt att bli och att vara kund. Vi ska ha en aktiv och kontinuerlig

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Företagskund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

KortAccept. Raka vägen till företagets konto. ger en snabb och säker korthantering. fungerar för alla ledande kort på marknaden

KortAccept. Raka vägen till företagets konto. ger en snabb och säker korthantering. fungerar för alla ledande kort på marknaden KortAccept Raka vägen till företagets konto Med KortAccept erbjuder Nordea en lösning som: ger en snabb och säker korthantering fungerar för alla ledande kort på marknaden är enkel för dig och din personal

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Privatkund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com.

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com. NASDAQ OMX First North TrustBuddy International AB Östermalmstorg 1, 114 42 STOCKHOLM Telefon: +46 8-562 596 00 http://trustbuddyinternational.com e-post: info@trustbuddy.com Namn TBDY ISIN SE0001295437

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Finansiell information januari september Nettoomsättningen ökade med 46% och uppgick till 14,0 Mkr (9,6). Resultat efter finansnetto

Läs mer

KOM IGÅNG-GUIDE. för att ta betalt på nätet. Vi gör det enkelt att ta betalt

KOM IGÅNG-GUIDE. för att ta betalt på nätet. Vi gör det enkelt att ta betalt KOM IGÅNG-GUIDE för att ta betalt på nätet Vi gör det enkelt att ta betalt VEM GÖR VAD? När du ska komma igång med din e-handel är det flera parter inblandade. Här ser du några av dom och vad de gör. DIBS

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser.

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser. Niomånadersrapport 2007 Publiceras 2007-10-26 (NGM: MSAB B) Nettoomsättningen under perioden uppgick till 31,83 Mkr (17,32) Resultatet efter finansiella poster var 13,61 Mkr (7,00) Resultat per aktie 0,777

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring Särtryck ur Svensk Försäkrings rapportserie 2013:2 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring En sammanfattning Denna sammanfattning utgör ett särtryck ur rapporten Nöjda och trygga kunder

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

516401-9993 2015-06-30 TKR. Ekobanken medlemsbank Delårsrapport januari juni 2015

516401-9993 2015-06-30 TKR. Ekobanken medlemsbank Delårsrapport januari juni 2015 Ekobanken medlemsbank Delårsrapport januari juni 2015 1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN HÄNDELSER I BANKEN Ekobanken har gått vidare med att utveckla de hållbarhetsrabatter som tidigare införts på räntan för bolån

Läs mer

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Vardagslogistik - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Posten Logistik - Vardagslogistik 1 Förord Just nu händer det mycket på logistikmarknaden. Logistikflödena internationaliseras

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Ålandsbankens bolagsstämma 2012

Ålandsbankens bolagsstämma 2012 Ålandsbankens bolagsstämma 2012 1 Percent index, 2005 = 100 Konjunkturen 2 Bankkrisen blev en statskris 3 Styrräntorna på låg nivå höjningarna startar Styrräntorna på låg nivå höjningarna dröjer 4 Euribor

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Skapa värde för verksamheten genom affärsplanerings- & prognosprocessen. Sara Lindberg, 2014-05-08

Skapa värde för verksamheten genom affärsplanerings- & prognosprocessen. Sara Lindberg, 2014-05-08 Skapa värde för verksamheten genom affärsplanerings- & prognosprocessen Sara Lindberg, 2014-05-08 Vi är Skandia kortsiktighetens fiende Ledande, oberoende och kundstyrd bank- och försäkringskoncern Erbjuder

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Pressmeddelande. För mer information kontakta. Håkan Östlund VD & ägare Göthes AB. Tidigare VD & delägare Industribeslag Sjögren AB

Pressmeddelande. För mer information kontakta. Håkan Östlund VD & ägare Göthes AB. Tidigare VD & delägare Industribeslag Sjögren AB Pressmeddelande Måndag 6 oktober 2014 Den 2 oktober 2014 blev Industribeslag Sjögren AB en del av Göthes koncernen, ett förvärv som stärker och breddar Göthes position på OEM-marknaden inom lås, beslag

Läs mer

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna)

Läs mer

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser.

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. När du kliver över tröskeln till oss kan du vara säker på en enda sak. Att du inte vet exakt vad som väntar dig. Hos

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

Föregångare inom IT- och verksamhetsutveckling

Föregångare inom IT- och verksamhetsutveckling [ Föregångare inom IT- och verksamhetsutveckling [ Ansvarsfull utveckling Frontwalker 2012 Regeringsgatan 26 111 53 Stockholm 08-790 36 00 info@frontwalker.se www.frontwalker.se Här finns vi: Stockholm

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer