Minnesanteckningar från projektseminarium Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide

Transkript

1 Utskottet för FoU och högskolesamverkan Minnesanteckningar från projektseminarium Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide Plats: Norra Latin konferenscenter, Stockholm Tid: Tisdag 18 november 2008 kl Inbjudan, Program och Deltagare se bilaga Projektet Byggherremodell för demonstrationsprojekt Implementeringsguide syftar dels till en praktisk handledning för genomförande av demonstrationsprojekt med fokus på relationen mellan forskare och byggherrar och dels till ett långsiktigt FoU-program om implementering av FoU-resultat och nya kunskaper i byggherreföretag. Projektet finansieras av Banverket, BQR, CERBOF, Formas och Vägverket. Det genomförs av professor Michael Edén och tekn dr Paula Femenias (Chalmers) med stöd av en referensgrupp med aktiva byggherrar under ledning av Byggherrarnas tidigare ordförande Christer Wannheden. I referensgruppen ingår Per Andersson (Älvstranden Utveckling AB), Lars Redtzer (Banverket), Hans Bergenståhl (Fortifikationsverket), Claes-Göran Hulegård och Anders Huvstig (Vägverket) och Hans-Åke Ivarsson (Lokalförsörjnings-förvaltningen i Göteborg) samt Björn Svedinger som sekreterare och Byggherrarnas (FoU-utskottet) projektledare. (Björn Svedinger svarar också för dessa minnesanteckningar) Välkomna Inledning Christer Wannheden, referensgruppens ordförande, hälsar välkomna. Seminariet syftar till att informera om projektet, belysa byggherrens och demonstrationsprojektens roll i innovationsprocessen samt att ge tillfälle diskutera innehåll och utformning av slutrapport och förslag till FoU-program. Inbjudna presentatörer och deltagare har egna erfarenheter av olika slag av demonstrationsprojekt varför framförda synpunkter förväntas få stor betydelse för projektets slutsatser och förslag. Christer betonar att syftet inte bara är att ge vägledning för genomförande av enskilda demonstrationsprojekt benämningen är inte fastställd utan framför allt att ge kunskap och modeller så att demonstrationsprojekt bättre kan nyttjas som managementverktyg för förbättringar genom tillämpning av FoU-resultat. Det gäller såväl i byggherrens interna förändringsprocesser som verktyg för byggherren att i rollen som förändringsagent leda samhällsbyggnadssektorn, dvs att påverka övriga aktörer i byggprocessen. Demoprojekt är också ett verktyg för lärande i samverkan med högskola/universitet. Som inledande illustration berättade Christer om en kommentar från en ledamot i Byggherrarnas styrelse efter Michael/Paulas presentation av projektet vid Byggherrarnas höstkonferens: Nu inser jag att en aktiv och kompetent byggherre alltid måste ha minst ett demonstrationsprojekt på gång. 1

2 Presentation av projektet och preliminär slutrapport Michael Edén och Paula Femenias presenterade utgångspunkter, mål och preliminära resultat enligt bilagda bilder. Något ytterligare referat görs inte här. Frågor/synpunkter Arne Elmroth bekräftar vikten av utvärderingar och betonar då vikten av att kunna jämföra resultat här bör Sverige vara mer aktiva i internationell standardisering. (se vidare nedan). Christer Wannheden påpekar att den nu aktuella guiden syftar till en modell som fokuserar att göra medan det fortsatta FoU-programmet ger utrymme för olika frågor om hur. Stefan Sandesten hänvisar till avhandling om Byggherren som förändringsagent i Luleå (Anders Wennström) som lyfter fram betydelsen av att inte bara redovisa resultat av projekt utan också utvärdera vägar dit i syfte att ge underlag för förändringar i processer. Vidare påpekas behovet av förändringskonsulter, t ex demonstrationsledare att jämföra med t ex partneringledare som processtöd till produktionen under byggprocessen. Anders Huvstig bekräftar vikten av erfarenhetsåterföring. Tidigare hade Vägverket 25 personer som arbetade heltid med att dokumentera erfarenhetsåterföring detta ansvar fördes teoretiskt över på entreprenörer med effekt att det i praktiken upphörde alla förlorade! Bengt Wånggren påpekar att demonstrationsprojekt ofta ingår i företags-pr varför redovisning av problem och negativa erfarenheter inte görs viktigt med oberoende utvärdering om resultaten ska vara trovärda och jämförbara. Om mätdata (energi) pågår Sveby-projektet för entydiga begrepp och mått: Christer Wannheden: Erfarenhet visar att konkurrentfokus leder till hemlighetsmakeri medan företag som arbetar med kundfokus söker öppenhet varumärke byggs av förtroenden och till förtroende hör att både ligga i fronten och att kunna berätta om misstag. Demonstrationsprojekt är en del i varumärkesbyggandet med effekter både internt (medarbetare) och externt med effekter på såväl kunder som leverantörer. Demonstrationsprojekt i praktiken Exempel från Älvstranden Utveckling AB Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag Per Andersson presenterar strategisk tillämpning av demonstrationsprojekt och exempel på projekt inom Älvstranden Utveckling AB enligt bifogade bilder: Parkhuset Höghuset Hamnhuset (pågående) Akterhuset (planerat). Ett dokumenterat resultat är att man genom sk passivhusteknik och tillämpning av LCC successivt sänkt energiförbrukningen från 110 till 60 KWh/m2 (beräknat) med lönsamhet som följd och därtill positiva bidrag till varumärket. Det finns ett kontinuerligt samarbete med Chalmers, bl.a många examensarbeten och många studiebesök. Observera också att de resultat Älvstranden får fram i egna projekt ger underlag för krav på andra byggherrar. Per betonade också att objektivt utvärderade resultat från genomförda projekt tagit död på ett antal myter om bra/dåligt med den s k passivhustekniken. Michael Edén: Älvstranden har ett utvecklat samarbete med Chalmers som är till nytta också för såväl forskare som lärare det är t ex roligt för en X-jobbare att se sina resultat omvandlade i konkreta hus. Företaget är också med i aktuellt MISTRA-program. Arne Elmroth: OM Hamnhuset är så bra varför byggs inte allt så? Viktigt följa upp beräknade värden. Många: Normerna ligger efter! Och sen finns bromsande effekter från energileverantörer. Men LCC-analyser visar att alla tjänar på det ägare, brukare, miljön och entreprenören. Normskrivare är också viktig målgrupp för demonstrationsprojekt. 2

3 Exempel Banverket: Effektivare anläggningsprocesser Lars Redtzer presenterar exempel på tillämpning av demonstrationsprojekt inom Banverket mot bakgrund av de stora investeringsvolymer som blir aktuella framöver. Banverket driver betydande FoU-verksamhet men bilden av sektorns FoU är spretigt och ostrukturerat. Lars ser stor potential i att ordnade former för demonstrationsprojekt och gärna i samverkan med Vägverket kan medverka till bättre strukturer för kompetensutveckling och så att FoUresultat kommer till användning. Ofta har FoU-projekt rätt titel och bra sammanfattning men sen blir det svårare nå praktisk tillämpning demonstrationsprojekt ett sätt göra resultat och innovationer tydliga! Bra om vi hittar gemensamma begrepp och modeller för detta. Viktigt att demoprojekt blir en del i företagets ledningssystem och att avdramatisera risktagandet för projektledare (som gärna ser nytt som störning). + Ref demoprojekt om funktionskrav i IVAs Anläggningsforum (Kolbäck) frågor som sen vidareutvecklats inom FIA och nu tillämpas i Banverket. Viktigt att en byggherremodell för demonstrationsprojekt omfattar också tillämpningar inom anläggningar då perspektivet byggherre är detsamma och behovet av arbetsverktyg likartat. (Se bilagda bilder). Erfarenheter och synpunkter från referensgruppens övriga byggherrar Fortifikationsverket Hans Bergenståhl presenterar FortV statens största fastighetsägare med ambition att lyfta byggherrekompetensen. Ser här demonstrationsprojekt som ett hjälpmedel att lyfta den egna verksamheten till högre nivåer. Vill också i demoprojekten få in ny teknik och öka kompetensen hos konsulter och entreprenörer för att på så sätt bidra till sektorns utveckling samt att öka kontakten med högskolan. + Exempel på aktuella frågor är energieffektivisering, flygfältsbeläggningar och dagvattenhantering, BIM och Partnering. (Se bilagda bilder) Vägverket Anders Huvstig presenterar erfarenheter och synpunkter från Vägverket som till stor del bekräftar Banverkets syn: Resultat av FoU måste ut i konkreta projekt och där visa sin nytta i praktisk tillämpning. Här har Vägverket exempel på flera utvärderade projekt om olika typer av vägbeläggningar som visar betydelsen av bl.a tjocklek och packning för långsiktiga egenskaper (spår- och sprickbildning) som nu nyttiggörs i nya genomförandeformer med t ex funktionskrav och partnering som inkluderar drift och underhåll. Tillämpning av LCC och kunskap från demonstrationsprojekt nyttjas för att skapa incitament och win-win-koncept. Visade exempel visar bl.a värdet av jämn kvalitet där besparingar på sträckor med bra förutsättningar ger resurser att nyttja där bärigheten är låg lösningar där asfalttjocklek väljs utifrån aktuella materialegenskaper. Detta kräver i sin tur att detaljprojektering görs i samband med byggandet, sk aktiv design. I utvecklingsarbetet nyttjas också examensarbetare. möjligheten att tjäna pengar på rätt kvalitet genom att utförd kvalitet utsätts för konkurrens ger starka incitament för kunskapstörst! Se bilagda bilder. Christer Wannheden: Dessa exempel bekräftar vikten av att demonstrationsprojekt mäts och utvärderas samt att resultatet nyttjas i en kontinuerlig utvecklingsprocess med nya projekt. Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg Hans-Åke Ivarsson lyfter fram betydelsen av tydliga råd och anvisningar som resultat av all FoU och inte minst demonstrationsprojekt för att underlätta spridning och användning. För 3

4 sektorn finns t ex AMA-systemet. I Göteborg pågår ett stort projekt som syftar till ett samordnat paket Råd och Anvisningar för kommunens fastigheter och alla förekommande processer (Se bilagda bilder). Kommunens ambition är att alla de olika kommunala byggherreorganisationerna ska bli ledande byggherrar genom att skapa förutsättningar för likartade arbetsprocesser, gemensamma krav och tillämpning av LCC på sätt som stimulerar till kostnadseffektiv teknik och ändamålsenliga lokaler. Denna satsning är också strategisk för att förbereda förestående generationsskiften en satsning som även ger en bas för fortsatt utveckling där samarbetet med Chalmers ska vidareutvecklas. I allt detta arbete har demonstrationsprojekt rätt använda stor potential. Erfarenheter från några närliggande program och initiativ inom sektorn BQR och Byggabodialogens arbete Implementering av miljöklassningsmodell Gun-Britt Solberg, BQR (se presenterar BQR och BQRs motiv att ge stöd till utvecklingen av en byggherremodell för demonstrationsprojekt byggherren är den aktör som genom sitt agerande som beställare har störst förutsättningar att introducera nya lösningar som stärker sektorns kvalitetsutveckling: BQR vill därför stödja processer där resultat från demonstrationsprojekt också kommer hela sektorn och alla dess aktörer till del. Implementeringsfrågorna är viktiga också för BQRs egna projekt där flera resultat nu står inför att spridas i sektorn som t ex mätverktyget Best Practice Projekt (som också kan vara ett verktyg för att utvärdera demonstrationsprojekt). Jan Bröchner har för BQR gjort en förstudie om implementering som belyser olika aspekter på förutsättningar för spridning och användning där demonstrationsprojekt ges stor potential. Implementering är också aktuell inom Byggabodialogen som nu tillsatt en implementeringsgrupp för att sprida användningen av framtaget miljöklassningssystem i en första färdig version här kan det också bli aktuellt tillämpa demonstrationsprojekt som modell och verktyg. Se bilagda bilder. OBS formulering: Demonstrationsprojekt är en pröva-, visa- och mötasarena. Arne Elmroth: Det finns många klassningsmodeller och vi har nu krav på energideklarationer. Viktigt att vi inte skapar en vildvuxen svensk flora som inte är anpassade till internationell utveckling och vad som kommer att efterfrågas av utländska aktörer satsa på medverkan i internationell utveckling och standardisering så att vi inte bygger nya öar. Flertalet klassningsmodeller är mycket svåra att tolka och kan bl.a. ha helt olika viktningsfaktorer inlagda. Transparensen är många gånger otydlig Per Erik Nilsson: SIS har också klassningsverktyg och vi har SPs P-märkning så det finns att välja på. Vad gäller klassningsnivåer är det till synes enklare med få (som ABC+D i Byggabodialogens modell) men erfarenheter från t ex 7 nivåer (A-G) för vitvaror är positiva. Snart kommer också Green Building För benchmark / jämförelser / är det nödvändigt med samsyn och viss standardisering. Per Lilliehorn påpekar att Byggabodialogens miljöklassning är ett branschgemensamt projekt som bygger på en omfattande internationell kartläggning. Ett problem som nu (och först nu) uppmärksammas är frågan om framtida huvudmannaskap för denna typ av gemensamma och ideella verktyg. Är detta en möjlig uppgift för BQR eller SP eller? CERBOF/BIC: Demonstrationsprojekten i innovationsprocessen Anders Rosenkilde, BIC programsekreterare för CERBOF (se presenterar CERBOF och CERBOFS aktuella verksamhet samt planerade utlysningar Se bilagda 4

5 bilder. Hittills har 20 projekt beviljats anslag. CERBOFs motiv att ge stöd till utvecklingen av en byggherremodell för demonstrationsprojekt utgår från byggherrefunktionens avgörande betydelse för att målen om energieffektivisering ska nås vi behöver kompetenta byggherrar! Demonstrationsprojekt har en viktig roll i innovationsprocessen inte bara när det gäller att visa effekter och nå ut med FoU-resultat i praktisk användning utan också som verktyg för att dokumentera och samla erfarenheter och genom objektiv utvärdering få aktörer att känna trygghet. Demoprojekt har således stor betydelse för samtliga aktörer i innovationsprocessen och vars resultat måste komma hela sektorn till del. CERBOFs intresse fokuserar energi men det finns förståelse för att ett managementverktyg för demonstrationsprojekt måste vara generell både för olika slag av byggherrar och olika slag av tekniska/organisatoriska frågeställningar. Möjligheten att skapa processer så att lyckade demonstrationsprojekt banar väg för nya är tilltalande. Jämför statens satsning på träbyggande som till stor del bygger på användning av demonstrationsprojekt och som nu börjar få genomslag projekten ger beslutsfattare något konkret att ta på. CERBOF ser därför fram emot fler modiga byggherrar och ansökningar om FoU-projekt om teknik och beteende som mynnar ut i demonstrationsprojekt OBS dock att CERBOF idag inte kan ge stöd till det renodlade demonstrationsprojektet. Belok: Erfarenheter av demonstrationsprojekt för ny teknik Per Erik Nilsson, Belok (se presenterar BELOK och erfarenheter från några genomförda projekt se bilagda bilder. Beloks idé går ut på att visa vägen till energieffektivisering i lokaler genom att pröva och demonstrera ny teknik/nya lösningar i skarp läge, dvs i verkliga projekt hos medverkande företag det vi här kallar för demonstrationsprojekt. För Belok är det då angeläget att bra projekt leder till allmän tillämpning. Utveckling av nya modeller så att demonstrationsprojekten integreras i företagens verksamhetssystem är därför angelägen. - Exempel Tilluftdon (Akademiska hus), Värmelager (Akademiska hus) och Kyltorn (i stället för kylmaskin) visar på stora besparingspotentialer. I pågående programperiod (t.o.m 2008) görs ett antal intressanta totalprojekt där syftet är att genomföra åtgärdspaket med ett antal olika åtgärder som sammantaget ger lönsamma besparingar om upp till 50% i befintlig bebyggelse. Denna satsning bygger på demonstrationsprojekt som utvärderas objektivt. Med ledning av erfarenheterna hittills ser Belok positivt på möjligheten att nå mål om 50% besparing till 2050 och tycker då att de mål om 25% förbättringar i nyproduktion och ombyggnad som är aktuella i Green Building är en begränsad utmaning. Bebo: Erfarenheter av demonstrationsprojekt för ny teknik Arne Elmroth, Bebo (se presenterar Bebo och erfarenheter från några genomförda projekt se bilagda bilder. Liksom Belok är Bebo initierad och finansierad av Energimyndigheten med uppgift att prova, demonstrera och marknadsföra ny teknik/nya lösningar för energieffektivisering i flerbostadshus. Bland kriterierna märks nytta och visionärt med krav på objektiv/opartisk utvärdering och spridning av resultat efter kvalitetsgranskning och då såväl positiva som negativa erfarenheter. - Exempel Styrning av eltorkskåp visar stor lönsamhet med enkel åtgärd. Utvärdering av projekt med bergvärmepumpar till flerbostadhus och sk Energieffektiva flerbostadeshus visar emellertid på stora brister i uppföljningar av att beräknade prestanda uppfyllts i praktiken och att man inte i resp. projekt skapat möjligheter att göra nödvändiga mätningar för att kunna utvärdera husens prestanda. I projektet med bergvärmepumpar var i flera fall prestanda hos husen före åtgärd ofullständigt dokumenterad på grund av otydliga statusmätningar (före), 5

6 otydliga uppgifter om projektgenomförande och otillräckliga mätdata som grund för uppföljning. Kostnader var oftast otydligt redovisade. I flera fall finns stora skillnader mellan beräknade och uppmätta data. Bland pågående/aktuella projekt märks åtgärdspaket för tillämpningar i miljonprogrammets förnyelse. Här är kraven satt till 50% energibesparing eftersom någon ny ombyggnad inte torde bli aktuell före Det finns exempel som visar att dessa mål inte är orimliga. För Bebo är utmaningen bl.a att hitta optimala kombinationer av åtgärder som möjliggör repeterbarhet ett synsätt som bygger på ett utnyttjande av de principer för industrialiserat byggande som präglade miljonprogrammets tillblivelse. Bebo tillhandahåller också en gemensam resurspool och ställer på så sätt experter till förfogande i beslutade projekt. Mål för dessa demonstrationsprojekt är att visa på vad som är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt med fokus på energi och inneklimat men givet krav på användning. I projekten finns krav på tydlig statusbeskrivning före åtgärder, kvalitetssäkrat genomförande och objektiv utvärdering av uppnådda prestanda samt informationsspridning. En modell för demonstrationsprojekt som lyfter fram behovet av utvärdering och inkluderar integration i företagens verksamhetssystem är mycket önskvärd. Viktigt också att enhetlighet skapas i synen på vad som ska mätas och hur vi har t ex olika principer och synsätt för hur kostnader skall fördelas mellan energieffektiviseringsåtgärder och vad som ska hänföras till eftersatt underhåll respektive till avsiktliga standardförbättringar. Ofta mäter vi och presenterar energianvändning på olika sätt beroende på hur systemgränser definieras och ibland kan t.o.m. viktningsfaktorer för värme och el ingå (värdet kwh-enhet bestäms av var vi sätter systemgränser) och vi har en mängd olika sätt att ange m 2 (BRA; LOA; BOA; A temp m.fl.) vilket försvårar jämförelser. Standardisering viktig! Gun-Britt Solberg betonar betydelsen av samverkan med brukare och ett stort antal berörda aktörer och hänvisar till ett projekt för miljonprogrammets förnyelse som BQR genomför. I demonstrationsprojekt är det viktigt följa upp också dessa icke-tekniska parametrar. Se Avslutande diskussion Christer Wannheden konstaterar att samtliga presentationer ger likartade uttryck för behovet av en guideline som dels klarar ut vad ett demonstrationsprojekt är (bör vara) och hur det ska genomföras och dels ger vägledning om hur resultat kan föras ut och framför allt insikten att ständiga demonstrationsprojekt ska integreras i företagens ledningssystem så att de blir bidrag i processer för ständiga förbättringar. Vi har också fått flera konkreta exempel på såväl lyckade projekt, bra resultat och processtänk som samverkan mellan företag/projekt och högskola/forskare. Kunskaper och erfarenheter finns och därmed förutsättningar för modellutveckling. Många frågor har också aktualiserats att ta med i ett program för fortsatt FoU inkl t ex vilken av entydiga definitioner och mått som förutsättning för jämförelser (benchmark) liksom en växande insikt om betydelsen av internationellt samarbete i fortsatt FoU. Arne Elmroth: Läser ofta om bra byggprojekt och resultat från utvärderingar av projekt men presenterade data är som regel mycket svårtolkade. Många gånger är det otydligt om man avser beräknade/förväntade prestanda eller verkligt uppnådda prestanda samt under vilka förutsättningar prestanda uppnåtts. Redovisningarna brister i definitioner och tydliga systemgränser vi måste bättre söka använda oss av internationell standard. Sverige har länge lekt för sig själv och vår frånvaro i internationell standardisering är en risk då framtida direktiv kommer att hänvisa till standarder (som vi då inte varit med att utforma). 6

7 Michael Edén: Vi värderar kostnader olika. Kvalitet vill vi alla ha till rimlig kostnad och vissa standardökningar vill vi ha till vilken kostnad som helst. Kostnader för energieffektivisering värderas som regel mot vissa krav på lönsamhet. För ägare som förvaltar ett samhällskapital bör det finnas vissa generella synsätt som för många bör kunna inkludera att miljöhänsyn och energihushållning blir drivande av skäl varumärke. Vi behöver fler byggherrar som vill ta på sig bredare glasögon som grund för värderingar och val av åtgärder. Bland tänkbara FoUområden av gemensamt intresse märks detta med mått/mätområden. Arne Elmroth: Allokering av kostnader vid ombyggnad är också värt ett eget projekt. Anders Huvstig: Rekrytering är en viktig fråga där vi som sektor har att hjälpas åt för att göra oss attraktiva Vägverket och Banverket driver dessa frågor för anläggningssidan men problemen med aktuella generationskiften rör oss alla. Här har demonstrationsprojekt stor potential att visa oss kreativa/spännande med alla former av innovationer men också som utgångspunkt för erfarenhetsåterföring och dokumentation för nästa generation. Gun-Britt Solberg. För BQR är det angeläget att resultat från detta modell-projekt kommer sektorns alla aktörer till del brukare, arkitekter/konsulter, entreprenörer/installatörer etc inkl försäkringsbolag och myndigheter (dvs BQRs medlemmar). Förslag därför att projektet kan presenteras vid ett medlemsmöte under våren 2009, eventuellt tillsammans med Byggherrarna eller årsstämman. Återkommer med förslag om detta. Michael Edén. Vi har också andra typer av byggherrar att ta hänsyn till engångsbyggare, developers och villaägare som inte nås via Byggherrarna men är viktiga aktörer. Avslutning Christer Wannheden tackade alla deltagare och avslutade mötet. Ytterligare synpunkter är välkomna. Anteckningar från mötet och ytterligare information om projektet och dess slutrapportering kommer att skickas via mail till samtliga deltagare samt läggas ut på Byggherrarnas hemsida 7

8 Bilaga Medlemmar i Byggherrarna Utskottets högskolekontakter FoU-finansiärer med resp nätverk Inbjudan till seminarium Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide Projektseminarium 18 november 2008 Plats: Norra Latin konferenscenter, Stockholm Tid: Tisdag 18 november 2008 kl Projektet Byggherremodell för demonstrationsprojekt Implementeringsguide syftar dels till en praktisk handledning för genomförande av demonstrationsprojekt med fokus på relationen mellan forskare och byggherrar och dels till ett långsiktigt FoU-program om implementering av FoU-resultat och nya kunskaper i byggherreföretag. Projektet finansieras av Banverket, BQR, CERBOF, Formas och Vägverket. Seminariet syftar till att informera om projektet, belysa byggherrens och demonstrationsprojektens roll i innovationsprocessen samt att ge tillfälle diskutera innehåll och utformning av slutrapport och förslag till FoU-program. Program bifogas, bilaga 1. För ytterligare information om projektet hänvisas till Byggherrarnas hemsida med länk och utskottets verksamhet: Ytterligare underlag kommer att skickas till anmälda deltagare. Välkomna Stefan Sandesten Vd. Byggherrarna Martin Bergdahl Ordf. Utskottet för FoU och högskolesamverkan Anmälan till seminariet senast den 7 november till Ingmarie Engström, Byggherrarna. ; ingmarie.engstrom@byggherre.se, Telefon: För ytterligare information hänvisas till utskottets projektledare Björn Svedinger bjorn@sveresearch.se, Mobil (Deltagarantalet är begränsat först till kvarn ) 8

9 Bilaga 1 Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide Projektseminarium 18 november 2008 Plats: Norra Latin konferenscenter, Stockholm Tid: Tisdag 18 november 2008 kl Program Välkomna Christer Wannheden, referensgruppens ordförande hälsar välkomna. Mål: Ledarskapsverktyg för förbättringar genom tillämpning av FoU-resultat Presentation av projektet och preliminär slutrapport Michael Edén och Paula Femenias, Chalmers Demonstrationsprojekt i praktiken: - exempel: - Per Andersson. Älvstranden Utveckling AB: Långsiktigt tänkande lönsamt idag! - Lars Redtzer, Banverket: Effektivare anläggningsprocesser! Erfarenheter och synpunkter från referensgruppens övriga byggherrar - Hans Bergenståhl, Fortifikationsverket - Anders Huvstig, Vägverket - Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg Gemensam lunch Erfarenheter från några närliggande program och initiativ inom sektorn - BQR och Byggabodialogens arbete Implementering av miljöklassningsmodell Gun-Britt Solberg, BQR (se - CERBOF/BIC: Demonstrationsprojekten i innovationsprocessen Anders Rosenkilde, Cerbof (se - Belok: Erfarenheter av demonstrationsprojekt för ny teknik Per Erik Nilsson, Belok (se - Bebo: Erfarenheter av demonstrationsprojekt för ny teknik Arne Elmroth, Bebo (se Kaffe Diskussion: Demonstrationsprojekt och Implementeringsguide Synpunkter och ord på vägen inför projektets slutrapportering Avslutning (senast) 9

10 Deltagare Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide Projektseminarium 18 november 2008 Plats: Norra Latin konferenscenter, Stockholm Tid: Tisdag 18 november 2008 kl Namn Christer Wannheden Michael Edén Paula Femenias Per Andersson Lars Redtzer Martin Malm Hans Bergenståhl Anders Huvstig Hans-Åke Ivarsson Gun-Britt Solberg Anders Rosenkilde Per Erik Nilsson Arne Elmroth Anna Montgomery Henrik Persson Neves Bengt Wånggren Sven Erik Delsenius Åke Skarendahl Per Lilliehorn Stefan Sandesten Björn Svedinger Företag Byggherrarna Chalmers Chalmers Älvstranden Utveckling AB Banverket Banverket Fortifikationsverket Vägverket Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg BQR Cerbof Belok Bebo Locum Locum Fastighetsägarna KTH BIC Byggherrarna/MTK-utskottet Byggherrarna Byggherrarna/FoU-utskottet Förhindrad Martin Bergdahl Byggherrarna/FoU-utskottet 10