Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

Transkript

1 Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Schizofreni - Tourettes syndrom - Syfilisdemens och konversionssyndrom - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och normalfördelningen Begåvning 2,14 % Utvecklingsstörning 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 %

2 Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000-talet - Autism, Aspergers syndrom, ADHD, OCD etc ICD-10 DSM-V Alla diagnoser har två grundkriterier: - Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan diagnos - Att svårigheterna medför problem i förhållande till skola, arbete eller fritid - Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos! - Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna - Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte fungerar på just denna Autism och normalfördelningen Sociala förmågor, empati 2,14 % 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % Autismtillstånd Autismdrag

3 Inklusionsdilemmat Man får en diagnos när de metoder som används inte funkar - Det kan vara - Fostransmetoder - Undervisningsmetoder - Beteenderegleringsmetoder Inklusion är därför att byta metod - Man kan ju inte fortsätta med den metod som ledde till exklusion Orsaker Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik LSS Samspel Stress Trauman Kompisar Fysiskt miljö SoL Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, helst inga andre

4 34,13 % 34,13 % 13,59 % Normalfördelningen Gäller Längd Begåvning Vikt Sociala förmågor Kommunikation Flexibilitet Utåtvändhet 2,14 % 13,59 % 2,14 % - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper Symptom Två sorters symptom - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos människor utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter

5 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens Uta Frith: Autism - Explaining the Enigma. Wiley-Blackwell 2003 Svårigheter med central koherens Barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt - De är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang - Eller frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang där de inte finns - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda

6 Svårigheter med central koherens Det är därför vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan ske - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och vara begriplig - Om någon har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte den som inte vill Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Lär man sig av sina erfarenheter? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive dina krav Därför upplevs negativa pedagogiska konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att de inte funkar på människor som tycker de är orättvisa Svårigheter med central koherens Och vad med positiva konsekvenser? - Vi kan inte förvänta oss att personer med svårigheter med central koherens kopplar orsak och verkan - Och därmed blir väldigt många av de metoder som har det fokus meningslösa - Därför bör vi vara försiktiga med begrepp som evidens - Finns det evidens för just denna typ av personer?

7 Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln - Ljussinnet - Färgsinnene (2) - Trycksinnet - Temperatursinnet - Smärtsinnet - Kliasinnet - Kinestetiska sinnet - Balansen - Smaksssinnene (6-7) - Etc Olga Bogdashina Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers syndrom. Autism- och Aspergerförbundet Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet - Minskat sinneskänslighet - Svårigheter att habituera - Svårigheter att filtrera - Synestesi

8 Sinnesmässiga svårigheter Därför måste vi kartlägga och anpassa - Ljudmiljö - Ljusmiljö - Stöknivå - Lukt - Tryck (med hjälpmedel) Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada, vanligt vid överkänslighet - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande Studio III position statement on severe self injury. Studio III Självskadande beteende - Smärtstillande självskada - Slå sig på bulor - Skära bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada

9 Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten Tryckvästar Stödstrumpar Handledsvikter Bolltäcken TENS Musik i ipod Smärtstillande medicin Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Sinnesmässige svårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje Överraskning Ilska Intresse Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012.

10 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med npf har svårigheter med nivå två i empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter Affektsmitta Orsaken är att man använder sig av hjärnan på ett annorlunda sätt Mellersta gyrus singularis, att tänka på sig själv Lombardo et al 2010: Atypicaöl neural selfrepresentation in autism. Brain. brain.oxfordjournals.org/content/early/ 2009/12/13/brain.awp306.abstract Ventromediala prefrontala cortex, att tänka på andra och sig själv

11 Mentalisering - theory of mind Den tredje nivån i empatiutvecklingen Att räkna på andras sinnesstämning och avsikter Kräver välutvecklad central koherens Mentaliseringsförmågan är någorlunda på plats mellan 4 och 8 års ålder, men kan utvecklas hela livet Empatisvårigheter Affektsmitta fungerar Man har problem med at särskilja egna och andras affekter Mentalisering utvecklas därför långsamt Empatisvårigheter Konsekvenser: - Man har svårt att förstå, vad andra tänker - Inte minst andras avsikter - Man förstår inte, att andra upplever världen annorlunda än en själv - Egocentricitet - Man har svårt att jämföra sig med andra

12 Empatisvårigheter Man berättar inte om vad som är annorlunda Och man har svårt att anpassa sitt handlande till - Normer - Outtalade regler - Personliga förhållanden - Olika platser, olika normer - Situationen Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter Affektreglering och kontroll Människor med npf har nedsatt affektregleringsförmåga Affektreglering och självkontroll hör ihop

13 Ventromediala prefrontala cortex Hjärnan och affektreglering Konstigt nog är problem med affektreglering kopplat till svårigheter i ventromediala prefrontala cortex Som dämpar reaktioner i amygdala Amygdala Diekhof EK, Geier K, Falkai P, Gruber O. (2011): Fear is only as deep as the mind allows A coordinate-based meta-analysis of neuroimaging studies on the regulation of negative affect. Neuroimage Sep 1;58(1): Diekhof EK, Geier K, Falkai P, Gruber O. (2011): Fear is only as deep as the mind allows A coordinate-based meta-analysis of Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta neuroimaging studies on the regulation of negative affect. Neuroimage Sep 1;58(1): Sjöwall D, Roth L, Lindqvist S, Thorell LB (2013): Multiple deficits in ADHD: executive dysfunction, delay aversion, reaction time variability, and emotional deficits. J Child Psychol Psychiatry Jun;54(6): Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

14 Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Att skära sig i armen Missbruk Hot Glåpord Maktrelationen Maktrelationen innebär - Att Fredde bestämmer mer än jag gör - Därför får jag tycka att han är en idiot - Jag får till och med skriva det i tidningen - Om han svarar förlorar han auktoritet Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka Islag ck eller skrik Att skära sig i armen efa Missbruk rli gt Hot Glåpord

15 Affektreglering Kaos Affektreglering Affektreglering Kaos

16 Affektreglering Kaos Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att alla har kontrollen över sig själva Och vårt mål i varje svår situation måste vara att personen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för personen att lämna över kontroll till oss Metod Det viktiga med hela denna genomgång är att skapa förståelse för ett enkelt mantra! Den som tar ansvar kan påverka!

17 Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad! - Vem har ansvar för att reparera och serva bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga - Mekanikern kan inte ha metoder och verktyg som riskerar skada bilen Kaos / konfliktsituationen Kaos Vardagen Kaos

18 Eskaleringsfasen Kaos Kaosfasen Kaos Deeskaleringsfasen Kaos

19 Vardag igen Kaos Metod: Kravanpassning Kaos Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och elev föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for personens bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien - Utveckla personen Men vi måste ta ansvar för kravsättningen

20 Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska

21 Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - smässiga - smässiga strukturer kompenserar för att eleven inte har koll på framtiden Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet och medbestämmande - Frihet inom en ram - Val - Vi-upplevelser - Skapa framtid - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor - Motiverande handlingar Människor gör det mest begripliga i varje situation

22 Metod: Låg-affektivt bemötande Kaos Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Avleda i stället för att sätta gränser Avledning Avleda konkret - Prata om personens intressen - Frågor - Se där! Avleda med affekt - Humor - Personalbyte - Trygg och välkänd aktivitet

23 Avledning Om det inte fungerar kan man avleda perceptuellt - Äta eller dricka - Perspektivskifte - Kraftfulla intryck Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång den andra går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot Låg-affektivt bemötande

24 Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn Metod: Vid kaos Kaos

25 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Andrew McDonnel: Managing Aggressive behaviour in care settings. Wiley 2010 Vardagen - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingen den kontroll utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring personen ändras?

26 Eskaleringsfasen - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? - Använde sig personalen av några strategier för att hjälpa personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde Kaos personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge Ingen som kontroll minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Kaosfasen - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröts den av personalen Kaos på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om det inte var en farlig situation: - Kunde personalen låta bli att ingripa? - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Deskaleringsfasen - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen?

27 Vardag igen - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - smässiga strukturer Kaos - Har personalen en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 2 2. Gör en lista på konkreta avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 3 Handlingsplanen 3. Gör en lista på affektiva avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 4 Aktiva avledningar - Skoja - Prata om vad personen gillar - Välkänd aktivitet - Personalbyte

28 Handlingsplanen 4. Gör en lista på perceptuella avledningar. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 5 - Mat - Spring ut Handlingsplanen 5. Avbryta, antingen genom att alla lämnar eller, om det är farligt, genom rörelse!!!! Tack!!!!