Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn."

Transkript

1 Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Schizofreni - Tourettes syndrom - Syfilisdemens och konversionssyndrom - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och normalfördelningen Begåvning 2,14 % Utvecklingsstörning 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 %

2 Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000-talet - Autism, Aspergers syndrom, ADHD, OCD etc ICD-10 DSM-V Alla diagnoser har två grundkriterier: - Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan diagnos - Att svårigheterna medför problem i förhållande till skola, arbete eller fritid - Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos! - Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna - Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte fungerar på just denna Autism och normalfördelningen Sociala förmågor, empati 2,14 % 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % Autismtillstånd Autismdrag

3 Inklusionsdilemmat Man får en diagnos när de metoder som används inte funkar - Det kan vara - Fostransmetoder - Undervisningsmetoder - Beteenderegleringsmetoder Inklusion är därför att byta metod - Man kan ju inte fortsätta med den metod som ledde till exklusion Orsaker Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik LSS Samspel Stress Trauman Kompisar Fysiskt miljö SoL Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, helst inga andre

4 34,13 % 34,13 % 13,59 % Normalfördelningen Gäller Längd Begåvning Vikt Sociala förmågor Kommunikation Flexibilitet Utåtvändhet 2,14 % 13,59 % 2,14 % - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper Symptom Två sorters symptom - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos människor utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter

5 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens Uta Frith: Autism - Explaining the Enigma. Wiley-Blackwell 2003 Svårigheter med central koherens Barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt - De är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang - Eller frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang där de inte finns - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda

6 Svårigheter med central koherens Det är därför vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan ske - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och vara begriplig - Om någon har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte den som inte vill Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Lär man sig av sina erfarenheter? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive dina krav Därför upplevs negativa pedagogiska konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att de inte funkar på människor som tycker de är orättvisa Svårigheter med central koherens Och vad med positiva konsekvenser? - Vi kan inte förvänta oss att personer med svårigheter med central koherens kopplar orsak och verkan - Och därmed blir väldigt många av de metoder som har det fokus meningslösa - Därför bör vi vara försiktiga med begrepp som evidens - Finns det evidens för just denna typ av personer?

7 Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln - Ljussinnet - Färgsinnene (2) - Trycksinnet - Temperatursinnet - Smärtsinnet - Kliasinnet - Kinestetiska sinnet - Balansen - Smaksssinnene (6-7) - Etc Olga Bogdashina Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers syndrom. Autism- och Aspergerförbundet Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet - Minskat sinneskänslighet - Svårigheter att habituera - Svårigheter att filtrera - Synestesi

8 Sinnesmässiga svårigheter Därför måste vi kartlägga och anpassa - Ljudmiljö - Ljusmiljö - Stöknivå - Lukt - Tryck (med hjälpmedel) Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada, vanligt vid överkänslighet - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande Studio III position statement on severe self injury. Studio III Självskadande beteende - Smärtstillande självskada - Slå sig på bulor - Skära bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada

9 Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten Tryckvästar Stödstrumpar Handledsvikter Bolltäcken TENS Musik i ipod Smärtstillande medicin Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Sinnesmässige svårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje Överraskning Ilska Intresse Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012.

10 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med npf har svårigheter med nivå två i empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter Affektsmitta Orsaken är att man använder sig av hjärnan på ett annorlunda sätt Mellersta gyrus singularis, att tänka på sig själv Lombardo et al 2010: Atypicaöl neural selfrepresentation in autism. Brain. brain.oxfordjournals.org/content/early/ 2009/12/13/brain.awp306.abstract Ventromediala prefrontala cortex, att tänka på andra och sig själv

11 Mentalisering - theory of mind Den tredje nivån i empatiutvecklingen Att räkna på andras sinnesstämning och avsikter Kräver välutvecklad central koherens Mentaliseringsförmågan är någorlunda på plats mellan 4 och 8 års ålder, men kan utvecklas hela livet Empatisvårigheter Affektsmitta fungerar Man har problem med at särskilja egna och andras affekter Mentalisering utvecklas därför långsamt Empatisvårigheter Konsekvenser: - Man har svårt att förstå, vad andra tänker - Inte minst andras avsikter - Man förstår inte, att andra upplever världen annorlunda än en själv - Egocentricitet - Man har svårt att jämföra sig med andra

12 Empatisvårigheter Man berättar inte om vad som är annorlunda Och man har svårt att anpassa sitt handlande till - Normer - Outtalade regler - Personliga förhållanden - Olika platser, olika normer - Situationen Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter Affektreglering och kontroll Människor med npf har nedsatt affektregleringsförmåga Affektreglering och självkontroll hör ihop

13 Ventromediala prefrontala cortex Hjärnan och affektreglering Konstigt nog är problem med affektreglering kopplat till svårigheter i ventromediala prefrontala cortex Som dämpar reaktioner i amygdala Amygdala Diekhof EK, Geier K, Falkai P, Gruber O. (2011): Fear is only as deep as the mind allows A coordinate-based meta-analysis of neuroimaging studies on the regulation of negative affect. Neuroimage Sep 1;58(1): Diekhof EK, Geier K, Falkai P, Gruber O. (2011): Fear is only as deep as the mind allows A coordinate-based meta-analysis of Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta neuroimaging studies on the regulation of negative affect. Neuroimage Sep 1;58(1): Sjöwall D, Roth L, Lindqvist S, Thorell LB (2013): Multiple deficits in ADHD: executive dysfunction, delay aversion, reaction time variability, and emotional deficits. J Child Psychol Psychiatry Jun;54(6): Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

14 Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Att skära sig i armen Missbruk Hot Glåpord Maktrelationen Maktrelationen innebär - Att Fredde bestämmer mer än jag gör - Därför får jag tycka att han är en idiot - Jag får till och med skriva det i tidningen - Om han svarar förlorar han auktoritet Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka Islag ck eller skrik Att skära sig i armen efa Missbruk rli gt Hot Glåpord

15 Affektreglering Kaos Affektreglering Affektreglering Kaos

16 Affektreglering Kaos Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att alla har kontrollen över sig själva Och vårt mål i varje svår situation måste vara att personen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för personen att lämna över kontroll till oss Metod Det viktiga med hela denna genomgång är att skapa förståelse för ett enkelt mantra! Den som tar ansvar kan påverka!

17 Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad! - Vem har ansvar för att reparera och serva bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga - Mekanikern kan inte ha metoder och verktyg som riskerar skada bilen Kaos / konfliktsituationen Kaos Vardagen Kaos

18 Eskaleringsfasen Kaos Kaosfasen Kaos Deeskaleringsfasen Kaos

19 Vardag igen Kaos Metod: Kravanpassning Kaos Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och elev föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for personens bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien - Utveckla personen Men vi måste ta ansvar för kravsättningen

20 Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska

21 Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - smässiga - smässiga strukturer kompenserar för att eleven inte har koll på framtiden Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet och medbestämmande - Frihet inom en ram - Val - Vi-upplevelser - Skapa framtid - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor - Motiverande handlingar Människor gör det mest begripliga i varje situation

22 Metod: Låg-affektivt bemötande Kaos Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Avleda i stället för att sätta gränser Avledning Avleda konkret - Prata om personens intressen - Frågor - Se där! Avleda med affekt - Humor - Personalbyte - Trygg och välkänd aktivitet

23 Avledning Om det inte fungerar kan man avleda perceptuellt - Äta eller dricka - Perspektivskifte - Kraftfulla intryck Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång den andra går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot Låg-affektivt bemötande

24 Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn Metod: Vid kaos Kaos

25 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Andrew McDonnel: Managing Aggressive behaviour in care settings. Wiley 2010 Vardagen - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingen den kontroll utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring personen ändras?

26 Eskaleringsfasen - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? - Använde sig personalen av några strategier för att hjälpa personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde Kaos personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge Ingen som kontroll minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Kaosfasen - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröts den av personalen Kaos på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om det inte var en farlig situation: - Kunde personalen låta bli att ingripa? - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Deskaleringsfasen - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen?

27 Vardag igen - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - smässiga strukturer Kaos - Har personalen en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 2 2. Gör en lista på konkreta avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 3 Handlingsplanen 3. Gör en lista på affektiva avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 4 Aktiva avledningar - Skoja - Prata om vad personen gillar - Välkänd aktivitet - Personalbyte

28 Handlingsplanen 4. Gör en lista på perceptuella avledningar. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 5 - Mat - Spring ut Handlingsplanen 5. Avbryta, antingen genom att alla lämnar eller, om det är farligt, genom rörelse!!!! Tack!!!!

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteenden Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen

Läs mer

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass

Läs mer

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende LS Samspel Stress Trauman Social miljö Ju större biologiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg. 2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds. När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagarna Dag 1 21/9 - Inledning och bakgrund - Problemskapande beteende - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Dag 2 12/10 - Metoder för att förebygga och hantera problembeteende

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Cecilia Stocks och Astrid Emker

Cecilia Stocks och Astrid Emker Cecilia Stocks och Astrid Emker är kombinationer av symtom symtomen kan förekomma i varierande svårighetsgrad vilket får komplexa konsekvenser PWS är en neurogenetisk sjukdom vilket innebär att symtomen

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår. ( S Kirkegaard)

För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår. ( S Kirkegaard) För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår ( S Kirkegaard) NPF Neuro Psykiatriska Funktionsnedsättningar Autismspektrum tillstånd, AST (Asperger maj 2013)? Dyskalkyli Dyslexi

Läs mer

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter Diana Lorenz Kurator, Neurologkliniken KS Huddinge Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt? (Ashleigh Brilliant) Neuropsykiatriska

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Barn som utmanar. Camilla Björknert Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet. Vad ar Asperger/AST? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012 UTMANANDE BETEENDE www.scratchpad.wikia.com Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Sammanfattning Utmanande beteende

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer