Talsyntes som stöd för personer med autismspektrumstörning
|
|
- Jonas Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Talsyntes som stöd för personer med autismspektrumstörning Uppsats kurs i datalingvistik Gunilla Thunberg Doktorand 1
2 Innehållsförteckning Talsyntes som stöd för personer med autismspektrumstörning...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Syfte och frågeställningar...3 Talsyntesens historik...4 Talsyntesen som hjälpmedel...5 Autismspektrumstörning...7 Svårigheter inom språk och kommunikation...9 Insatser för att stimulera språklig och kommunikativ utveckling hos barn med autism...10 Datorstöd och talsyntes inom interventioner till personer med autism...11 Talsyntes som stöd vid datorbaserad träning/undervisning...11 Talsyntes i kommunikationshjälpmedel...13 Diskussion och slutsats...15 Referenser
3 Sammanfattning Talsyntes började användas som hjälpmedel till personer med kommunikationssvårigheter redan under 70-talet., då dock mest inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojekt. Redan från början ingick personer med autism i dessa försök. Resultaten var lovande med ökad kommunikation och skrivförmåga som resultat. Trots detta har det funnits en ängslan att datorstöd och talsyntes skulle hämma tal- och kommunikationsutveckling och det var först under slutet av 90-talet som talsyntes började användas till personer med autism i Sverige. Det finns dock tämligen få studier som specifikt studerar effekten av att använda talsyntes till personer med autism. Flertalet studier är inriktade på användning av talsyntes i inlärningssyfte snarare än kommunikation. I de studier där ljudåterkoppling används i kommunikationshjälpmedel används ofta inspelat digitalt tal. Resultaten i dessa studier är unisont positiva. Det finns inga belägg för att personer med autism har svårt att uppfatta konstgjort tal. Tvärtom pekar resultaten i vissa studier mot att talsyntesens konsekvens och avsaknad av dialekt, affekt mm underlättar språkförståelsen. Möjligheten att i nya moderna dynamiska kommunikationsprogram kunna organisera ordförrådet i visuella scener förefaller extra intressant för personer med autism. Sannolikt utgör då också ljudstödet ett viktigt element. I flera studier diskuteras att det inte är tekniken i sig som gör att talsyntesbaserad intervention ibland fungerar bra eller mindre bra, utan snarast är det kunskapen och entusiasmen hos personer i omgivningen som tycks vara den utslagsgivande faktorn. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva hur talsyntes hittills har använts som hjälpmedel till personer med autismspektrumstörning och vilken kunskap vi har om hur detta fungerat. Behov av framtida utvecklings- och forskningsinsatser kommer också att diskuteras. Följande frågeställningar kommer att diskuteras: När började man prova att använda talsyntes med personer med autism? På vilket sätt har talsyntes använts? Vilka är erfarenheterna? Vad verkar vara annorlunda när det gäller denna diagnosgrupp jämfört med andra diagnosgrupper? Hur kan och bör framtida användning av talsyntes se ut för denna grupp? 3
4 Talsyntesens historik Talsyntesens historia går så långt tillbaka i tiden som till andra halvan av 1700-talet. Christian Kratzenstein, professor i fysiologi i Köpenhamn, lyckades så med att producera vokaler genom att koppla olika resonansrör till orgelpipor. Ungefär samtidigt hade Wolfgang von Kempelen i Wien inlett sitt projekt att försöka konstruera en talande maskin. Von Kempelen närde en innerlig vilja att detta skulle lyckas och lämnade efter sig mycket detaljerade ritningar med förhoppning att någon skulle kunna fortsätta hans påbörjade projekt. Von Kempelens ambition var enligt källor faktiskt terapeutiskt då målet var att bättre förstå orsaker till talsvårigheter. Han lyckades att åstadkomma den första maskinen som inte enbart producerade enstaka ljud utan även simulerade ord och fraser. Maskinen bestod av bälg, blås-låda med olika hål att spela på samt öppningar för att simulera mun och näsborrar. Ett elfenbensrör utgjorde stämband. Efter några veckors övning gick det enligt utsago att lära sig spela upp någorlunda förståeligt tal, dock företrädesvis romanska språk. Tyskan med så komplexa stavelsekonstruktioner och mycket konsonanter var svårare. Van Kempelens maskin finns bevarad och går att se på Deutsche Museum i München i London kom nästa genombrott då Joseph Faber till sin talmaskin tillade en modell av tunga och svalg vilka också kunde manipuleras. Faber anpassade även sin maskin för att kunna producera sång. I början av 1900-talet möjliggjorde utvecklingen inom elektroniken att producera syntetiska talljud på elektronisk väg. Homer Dudley presenterade sin Voder för första gången på Världsutställningen i New York För att kunna framställa tal med denna krävdes dock mycket lång träning. De elektroniska talsynteser som sedan kom att tillverkas byggde samtliga på att periodiskt eller operiodiskt elektroniskt genererat ljud som sedan filtrerades på olika sätt för att simulera talrörets resonansmässiga egenskaper. Det fanns sedan två olika typer av elektroniska synteser och som byggde på olika tekniker, nämligen en där talrörets olika delar genereras av en rad olika kretsar och en där resonanskretsar simulerar talrörets olika formanter. Gunnar Fants OVE från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm var kanske den mest erkända formantsyntesen. Sedan ungefär 1970 har utvecklingen av talsyntes gått hand i hand med utvecklingen av datorteknologin. Genom datorn blev det möjligt att använda datorn för en rad praktiska syften. Ovanstående historiska beskrivning utgår från Traunmüller (2008) och från Galyas, Fant och Hunnicutt (1992). 4
5 Talsyntesen som hjälpmedel Talsyntes började användas som hjälpmedel för personer med funktionshinder i slutet av 70 talet och i början av 80-talet. En pionjär inom detta område var svensken Caroly Galyas med medarbetare, vilka var verksam som forskare på KTH i Stockholm. Gruppen samarbetade inom ramen för olika projekt med ett antal svenska pedagoger och terapeuter som fick tillgång till talsyntesutrustning för att kunna prova användning med sina elever respektive patienter (Galyas, Fant & Hunnicutt, 1992). Dessa hade olika typer av kommunikationssvårigheter, främst på grund av dysartri i samband med Cerebral Pares (CP) eller stroke. I ett av de första försöken i slutet på 70-talet var dock även en 11-årig pojke med autism involverad (1992). Denne pojke rapporterades ha lärt sig kommunicera med teckenkommunikation men hade stora svårigheter att, trots stort intresse för bokstäver och läsinlärning, lära sig att sätta samman ljud till ord. Med tillgång till talsyntes rapporterades en positiv utveckling härvidlag (1992). KTH-gruppen vidareutvecklade tekniken alltmedan den tekniska utvecklingen gick framåt. I mitten på 80-talet lanserades Multi-Talk där inmatningsenhet (tangentbord), talsyntes och utskriftsdel i kassakvittoformat integrerades i ett portföljliknande utförande och storlek. Samtidigt utvecklades också så kallade blissbord dvs möjlighet att få talsyntesåterkoppling då blissymboler aktiverades genom antingen visuell avsökning eller med ett särskilt pekdon på en stor (och mycket otymplig) elektronisk display med blissymboler. Dessa blissbord var som nämnts otympliga men också mycket känsliga och driftosäkra. Emellertid innehöll de en avancerad lösning för att kunna uttrycka svensk talspråksgrammatik med blissymbolerna (Galyas, Lundman & lagerman, 1982; Galyas, Fant & Hunnicutt, 1992). Blissborden fick ändå viss spridning och tillverkades och försåldes kommersiellt under några år i början och mitten på 80-talet. I mitten på 80-talet utvecklades en så kallad talsyntesbox som kunde kopplas till någon av datorns portar (Galyas, Fant & Hunnicutt, 1992). För att kunna omvandla text till tal och kunna höra denna genom boxen var det också nödvändigt att ha tillgång till programvara som kunde skicka kommandon till boxen. Det första svenska ordbehandlingsprogrammet med talsyntesstöd hette Oveprogrammen och utvecklades också det av forskargruppen på KTH. Det utvecklades även progamvaror för att kunna få talsyntesåterkoppling vid inmatning eller skrivande med blissymboler. Det första svenska symbolskriftsprogrammet hette Blissapple. I slutet av 80-talet lanserades också ett talsynteskort som kunde installeras på plats inuti själva datorn. I slutet av 80-talet började hjälpmedelsföretagen även lansera sk bärbara pratapparater eller samtalshjälpmedel på den svenska marknaden. Flertalet av dessa var försedda med möjligheten att använda ljud via digitalt inspelat tal. Det första bärbara samtalshjälpmedlet med syntetiskt tal hette Polycom. Polycom som är ett textbaserat kommunikationshjälpmedel lanserades redan i mitten av 80-talet men då utan bärbar talsyntes. I början av 90-talet lanserades en taltillsats som monterades med kardborrband ovanpå själva apparaten. Polycomen blev betydligt mer otymplig än utan tal men erbjöd ändå en möjlighet att få en någorlunda transportabel och textbaserat bärbart kommunikationshjälpmedel med tal. Ungefär samtidigt lanserade det engelska företaget Toby Churchill det något smidigare hjälpmedlet LightWriter. Toby Churchill hade först konstruerat detta hjälpmedel till sig själv då han som tekniker drabbats av neurologisk sjukdom. Lightwriter försåldes också med talsyntes men 5
6 dock av betydligt sämre kvalitet på svenska vilket gjorde att talsyntesen i praktiken var mycket svår att göra sig förstådd med. Genom att företaget GEWA utvecklade det mindre talsynteskortet till Polycom blev det snart också möjligt att installera detta i portabla persondatorer. Detta innebar också utökade möjligheter till hörbar kommunikation med talsyntesstöd genom att en portabel dator var mindre stationär fast på denna tid i praktiken mer släpbar än bärbar. För rullstolsburna personer med kommunikationssvårigheter gick det i alla fall att montera dem på rullstol el rullstolsbord. Fortfarande var dock strömförsörjning ett problem, som gick något bättre att lösa för de användare som hade elektrisk rullstol. När det gäller symbol- eller bildbaserad kommunikation lanserades ett nytt system och tillhörande generation av hjälpmedel som benämndes Minspeak. Genom denna ikoniskt baserade kodningsmetod kan ett stort ord- och frasförråd lagras och återges, med talsyntes som huvudsaklig teknik. Denna metod fick stor genomslagskraft framförallt i USA men också i andra engelskspråkiga länder. Systemet översattes också till svenska men fick trots detta inte så stor spridning, trots att det också utvecklades i en speciell version även för personer som kommunicerade med bliss (som motsvarade den största målgruppen för metoden i Sverige). Detta hade säkert flera orsaker men en orsak var troligen att Minspeak ändå anpassades förhållandevis sent till svenska och hann få konkurrens av den nya generationens kommunikationsprogramvaror, de dynamiska kommunikationsprogrammen. I ett dynamiskt kommunikationsprogram organiseras ett ordförråd i en dynamisk hierarkisk struktur. Text, foton eller symboler används för inmatning. För ljudåtergivning används huvudsakligen syntetiskt tal, i synnerhet för de användare som behöver en stor anpassning/ordförråd. Just storleksmässigt finns egentligen inga begränsningar. Denna typ av kommunikationsprogram är de som för närvarande dominerar området tillsammans med enkla samtalshjälpmedel. Dessa har oftast några få knappar/rutor där pappersark fästs och ljud, ord och fraser spelas in digitalt. I dynamiska kommunikationsprogram finns också möjlighet att arrangera vokabulären i visuella scener. För att t ex säga ordet sked går jag först till bilden på kök sedan klickar jag vidare på kökslådan på köksbilden och därefter på skeden i facket för skedar. Detta sätt att reflektera kring och organisera ord motsvarar enligt forskning av Fallon, Light, Achenbach (2003) en språklig utvecklingsnivå före ca 5 år. Enligt denna forskning och senare kliniska erfarenheter förefaller också detta sätt att bygga en dynamisk struktur att underlätta för personer med funktionsnedsättning och som befinner sig på motsvarande språkliga nivå. Enligt Shane (2007) är denna typ av organisation att föredra för personer med problem inom autismspektrat eftersom dessa personer har problem med central koherens, dvs att naturligt kunna skapa helhet av olika delar/detaljer och tvärtom kunna hitta de naturliga delarna/detaljerna i en helhet eller sammanhang. 6
7 Autismspektrumstörning Även om det långt tidigare funnits beskrivningar av barn med svårigheter som nu skulle klassificeras som autism så var det den amerikanske barnpsykiatern Leo Kanner som 1943 utarbetade beskrivningen av det tillstånd som idag benämns autism i barndomen (Kanner, 1943). I dag används två olika system för att diagnosticera autism: den fjärde utgåvan av the American Psychiatric Association s Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV; APA, 1994) som återfinns i tabell 1 samt tionde utgåvan av the International Classification of Diseases (ICD-10; World Health Organization, 1992). Båda systemen bygger på ett gediget och internationellt forskningsunderlag och har med tiden också kommit att likna varandra alltmer (Volkmar & Klin, 2005). Sedan Kanners tid har vår kunskap om autism ökat. Under senare delen av 1970-talet infördes begreppet autismspektrumstörning. Detta används för att beskriva de tämligen olika kliniska bilder som finns men där den gemensamma kärnan är problem inom den symtomtriad som Wing och Gould (1979) beskrev som svårigheter med 1) socialt samspel, 2) kommunikation 3) fantasi tillsammans med en begränsning av intressen och beteenderepertoir (Wing, 2005). Exakt vilka störningar som bör inkluderas i spektrat och hur brett det skall vara diskuteras av forskarna, men helt klart inräknas autism, disintegrativ störning, Aspergers syndrom samt autismliknande tillstånd. Siffran på hur många personer det är som har autismspektrumstörning varierar en del beroende på vilken definition som används. Mellan personer/10,000 invånare kan därför sägas ha någon typ av autismspektrumstörning (Fombonne, 2005). 70% av de som har autism har också utvecklingsstörning. och autismspektrumstörning är 4 gånger vanligare bland män än bland kvinnor (Fombonne, 2005). Det är nu allmänt accepterat att autism beror på en underliggande störning i det centrala nervsystemet (Volkmar & Klin, 2005). 7
8 Tabell 1. DSM-IV (1994) Diagnostic Criteria for Autistic Disorders. (I) A total of six (or more) items from (A), (B), and (C), with at least two from (A), and one each from (B) and (C) (A) qualitative impairment in social interaction (two or more) 1. marked impairments in the use of multiple nonverbal behaviours such as eye-to-eye gaze, facial expression, body posture, and gestures to regulate social interaction 2. failure to develop peer relationships appropriate to developmental level 3. a lack of spontaneous seeking to share enjoyment, interests, or achievements with other people, (e.g., by a lack of showing, bringing, or pointing out objects of interest to other people) 4. lack of social or emotional reciprocity [Note: in the description, the following examples are cited: not actively participating in simple social play or games, preferring solitary activities, or involving others in activities only as tools or mechanical aids] (B) qualitative impairments in communication (one or more) 1. delay in, or total lack of, the development of spoken language (not accompanied by an attempt to compensate through alternative modes of communication such as gesture or mime) 2. in individuals with adequate speech, marked impairment in the ability to initiate or sustain a conversation with others 3. stereotyped and repetitive use of language or idiosyncratic language 4. lack of varied, spontaneous make-believe play or social imitative play appropriate to developmental level (C) restricted repetitive and stereotyped patterns of behaviour, interests and activities (two or more) 1. encompassing preoccupation with one or more stereotyped and restricted patterns of interest that is abnormal either in intensity or focus 2. apparently inflexible adherence to specific, nonfunctional routines or rituals 3. stereotyped and repetitive motor mannerisms (e.g. hand or finger flapping or twisting, or complex whole-body movements) 4. persistent preoccupation with parts of objects (II) Delays or abnormal functioning in at least one of the following areas, with onset prior to age 3 years: (A) social interaction (B) language as used in social communication (C) symbolic or imaginative play (III) The disturbance is not better accounted for by Rett s Disorder or Childhood Disintegrative Disorder. 8
9 Svårigheter inom språk och kommunikation Stora framsteg har gjorts under de senaste 20 åren när det gäller att förstå de stora kommunikationssvårigheter som personer med autism har. Detta har också lett till ett allt större fokus på och intresse för dessa delar i diagnossystemen (Wetherby, 2006). Det vanligaste är att föräldrar till barn med autism upptäcker att det är något som inte stämmer med deras barn just för att språkutvecklingen fallerar: den är sen och vanligt är också att föräldrarna upplever att barnen förlorar sitt språk (Short & Schopler, 1988). Detta fenomen brukar kallas språklig regression och är det symtom varmed man bäst kan särskilja barn med autism från de som har specifik språkstörning eller andra utvecklingsavvikelser. Med ökad kunskap om avvikelser i den tidiga kommunikationsutvecklingen är förhoppningen att kunna identifiera barn med autismspektrumstörning tidigare. Syftet med tidig identifikation är att kunna hjälpa barnet och familjen tidigare. Fortfarande är kunskapen begränsad om effekten av tidiga insatser, den evidens som finns pekar dock starkt i positiv riktning. Det verkar som om fler barn med autism kan börja använda talat språk på ett funktionellt sätt med tillgång till tidiga insatser. Angivelser i tidigare studier om att 35-50% av personer med autism inte använder funktionellt tal har i den senaste studien rapporterats till 15% (Lord, Risi, & Pickles, 2004). Man är noga med att påpeka att man inte vet om det är utökade tidiga insatser som ligger bakom denna sjunkande siffra men hypotesen om ett samband uttalas starkt av både forskare och kliniker. Vikten av utveckla just kommunikationsförmågan har också lyfts fram i senare forskning, bl a från Sverige. Avsaknad av spontant, avsiktsmässigt tal vid fem års ålder korrelerar starkast med dålig utkomst vid vuxen ålder (Billstedt, 2007; Billstedt, Gillberg, & Gillberg, 2005; Howlin, Goode, Hutton, & Rutter, 2004; Shea & Mesibov, 2005). Både kliniker och forskare har också påvisat en tydlig länk mellan kommunikationsförmåga och beteendeproblem hos personer med grav autism och utvecklingsstörning (Carr, 1997). Även om alla personer som diagnosticeras med autism har kommunikationssvårigheter så ser dessa olika ut. Bland de personer med autism som utvecklar tal har två fenotyper identifierats: barn med normala språkliga färdigheter (vad beträffar ljudsystem, ordförråd och grammatik) och de som uppvisar störd språkutveckling på precis samma sätt som fenotypen som återfinns hos barn med specifik språkstörning (Tager-Flusberg and Joseph, 2003). Ytterligare en potentiell subgrupp utgörs av de barn som uppvisar problem med viljemässig kontroll av talmotoriken, så kallad verbal dyspraxi (Rogers, 2006; Tager-Flusberg, Paul, & Lord, 2005; Wetherby, Prizant, & Schuler, 2000). Dyspraxi nedsätter också förmågan att imitera. När det gäller imitation talas det idag mycket om de så kallade spegelneuron som identifierats i människans frontal- respektive parietallober. Frågan är hur viktiga dessa är för vår förmåga att imitera och utveckla intersubjektivitet och i vilken mån de är påverkade eller intakta hos personer med autismspektrumstörning. Sammanfattningsvis kan sägas att alla personer med autism har kommunikationssvårigheter av något slag och att det är mycket viktigt att så snabbt som möjligt få stöd och hjälp för att livskvalitet såväl hos barnet med autism, dess familj och så småningom den vuxna personen med autism skall kunna utvecklas på bästa sätt. 9
10 Insatser för att stimulera språklig och kommunikativ utveckling hos barn med autism De första resultaten av språkträning till barn med autism publicerades i början av 1960-talet (Lovaas, Berberich, Perloff, & Schaeffer, 1966; Risley & Wolf, 1966; Wolf, Risley, & Mees, 1964). Vid denna tid utgick träningen från den operanta inlärningsteori som utvecklats av Skinner under 1950-talet. Träningsessionerna var av didaktisk karaktär, på engelska också benämnda discrete trial teaching, vilket innebär att de utmärks av en hög grad av vuxenkontroll- och styrning, användning av förvalda uppgifter som upprepas och tränas intensivt, tydligt bestämda ramar för hur uppgifter bjuds, lärs in och förstärks (Rogers, 2006). Styrkan hos denna metod är att man i flera studier kunnat visa på positivia resultat och för tämligen olika typer av uppgifter. Den stora nackdelen vad gäller träning av just språkliga färdigheter är att det visat sig att dessa varit svåra att få barnen att generalisera (Lovaas, Koegel, Simmons, & Long, 1973). Kanske är inte detta heller så konstigt då den operanta inlärningsmetoden utvecklades då flera milstolpar i forskningen om barns språktillägnande saknades. Under 70-talet hände nämligen mycket på denna front och framförallt fastslogs vikten av den tidiga kommunikations- och samspelsutvecklingen för senare utveckling av språk och tal (Bates, 1976). Flera forskare inom autismområdet har kunnat visa att det är inom just när det gäller tidig kommunikation och samspel som små barn med autism har sina största och mest grundläggande svårigheter såsom delad uppmärksamhet, social och emotionell ömsesidighet samt användning av gester (Wetherby & Prutting, 1984) Wetherby & Prutting, 1984, Mundy publicerade Hart och Risley en viktig studie. De visade att principerna för operant inlärning gick att tillämpa inom ramarna för barnets naturliga miljö. Resultaten var goda och problemen med generalisering uteblev och inlärningseffekten kvarstod över tid. Denna riktning inom beteendeanalysen kom att kallas incidental teaching och bygger alltså på att barnets naturliga miljö och lek anpassas så att de kommunikativa eller språkliga moment man vill träna blir tydliga. Enligt Rogers (2006) finns fyra skäl till att denna metod är effektiv: 1) eftersom barnets val av mål och aktiviteter står i fokus och tjänar som förstärkning så blir effekten större, 2) fokus ligger på färdigheter som är funktionella i alla miljöer, 3) språkets sociala funktion lyfts fram och 4) fokus på barnets motivation och naturlig förstärkning adderar ett positivt moment vilket sannolikt förbättrar minnesfunktion och därmed också inlärningseffekten. Den tredje huvudsakliga inriktningen inom kommunikationsintervention för barn med autism är den utvecklingsinriktade pragmatiska traditionen. Det mest omfattande behandlingsprogrammet inom denna tradition är SCERTS (Social-Communication, Emotional Regulation, Transactional Support; Prizant, Wetherby, & Rydell, 2000). Många likheter finns med incidental teaching men med den skillnaden att större vikt läggs vid att träna förspråkliga färdigheter samt vid att använda olika AKK som stöd för att utveckla verbal kommunikation (Rogers, 2006). Det finns också modeller som kombinerar användning av beteendeterapeutiska tekniker med utvecklingsinriktade pragmatiska principer, såsom Enhanced Milieu Teching (Hancock & Kaiser, 2002). Enligt Rogers (2006) är den stora styrkan hos den utvecklingsinriktade pragmatiska traditionen att den utgår från modern kunskap om hur språkutveckling går till medan nackdelen är att metoden i högre grad är beroende av terapeutens kunskap och erfarenhet. AKK och datorer används idag som redskap inom alla de tre nämnda riktningarna (Cafiero, 2007). 10
11 Datorstöd och talsyntes inom interventioner till personer med autism Historiskt sett har användning av talteknologi som stöd för personer med autism inte varit någon självklarhet (Schlosser & Blischak, 2001). Datorteknologi introducerades förhållandevis sent i verksamheter för barn med autism, såväl i Nordamerika som i Sverige. Tre svenska undersökningar som gjordes i slutet av 1990-talet (Eklöf Wicksell, 1998; Olsson, 1998; Thunberg, 2000) visade med tydlighet att antalet datorer som användes i skolan respektive förskrevs som personligt hjälpmedel till personer med autism var avsevärt lägre än motsvarande siffror för personer med kommunikationssvårigheter av andra orsaker än autism. Det var vanligt att höra farhågor om att personer med autism riskerade att bli mer avskärmade om de uppmuntrades att sitta framför en dator. När det gällde ljudåterkoppling var ofta inställningen att tillgång till talljud endast skulle stimulera till meningslöst ekotal och att ljudet dessutom riskerade att bli alltför störande i skolmiljön. I slutet av 1990-talet föreföll inställningen att bli mer positiv. Antagligen hängde detta samman med att några svenska forsknings- och utvecklingsprojekt där datorstöd och ljudåterkoppling användes till personer med autism kunde rapportera mycket positiva resultat. Heimann, Nelson, Tjus och Gillberg (1995) visade att en grupp på 11 barn med autism utvecklades betydligt vad gäller förmåga att läsa, fonologisk medvetenhet, verbalt beteende och motivation då de tränat en tid med multimediaprogrammet Delta Messages. I ytterligare en studie inom samma projekt påvisades att 13 barn med autism, oberoende av språklig och kognitiv nivå, ökade sin läsförmåga och läshastighet då de tränat med programmet. Samspelet mellan barnen och deras lärare studerades också. Man fann att mängden verbala uttryck och glädjeuttryck ökade under datorinterventionen. Detta var mer påtagligt för barnen med autism jämfört med övriga barn som ingick i studien. De verbala uttrycken var dessutom mer relevanta mot slutet av interventionen, en tendens som var mest påtaglig för de barn som fungerade på en lägre språklig nivå. Ytterligare en svensk studie som fick mycket positiv uppmärksamhet, även i massmedia, var Bodil Jönssons och Eve Mandres arbete med några individer med misstänkt autismdiagnos som befann sig inom rättspsykiatriskt omhändertagande (Mandre 1997, 2002). Dessa personer fick möjlighet att få pedagogiskt stöd där datorstöd också utgjorde en del. Talsyntes som stöd vid datorbaserad träning/undervisning I de ovan beskrivna studierna har datorn och eventuell talsyntes framförallt använts för träning av kognitiva och språkliga funktioner. Detta är också den vanligaste tillämpningen sett i ett internationellt perspektiv (Heimann & Tjus, 1997; Schlosser & Blischak, 2001). De första studierna där barn med autism fick prova datorstödd ljudåterkoppling handlade också om språklig träning. Dessa pionjärstudier publicerades i början av 1970-talet av den amerikanske forskaren Colby. Enligt beskrivningen i Schlosser och Blischaks artikel (2001) rapporterade Colby goda resultat för 13 av de 17 icke-talande barn med autism som fick möjlighet att träna med datorsystemet. Colby beskrev att flera av barnen började använda avsiktsmässigt tal i högre utsträckning samt att de visade glädje och motivation inför träningen. Enligt Schlosser och Blischak saknas dock mycket grundläggande information i beskrivningen av studierna. Exempelvis finns ingen information om det var inspelat eller syntetiskt tal som användes, hur mycket träning barnen faktiskt fick eller hur gamla de var. 11
12 Under 80-talet och 90-talet publicerades några studier som jämförde inlärning via dator med inlärning via mänsklig instruktion. I den första studien med detta syfte återfanns 6 barn med autism bland de 17 barn som totalt ingick (Pleinis & Romanczyk, 1985). Resultaten för hela gruppen visade inte på några stora skillnader i inlärning beroende på instruktion. Dock noterades att barnen var mer följsamma när de jobbade vid datorn samt uppvisade mindre beteendeproblematik. Det återfanns ingen specifik resultatredovisning för barnen med autism i denna studie. I en liknande studie utförd av Chen och Bernhard-Opitz (1993) ingick fyra barn med autism. I denna studie rapporterades att tre av barnen var motiverade och uppvisade mindre beteendeproblem då de fick arbeta vid datorn. Inlärningseffekten visade sig dock variera mellan barnen och deras individuella förutsättningar för inlärning. I en fallstudie av en 17-årig pojke med autism rapporterades att han gav avsevärt mer ögonkontakt respektive uppvisade minskad ekolali då han tränade vid dator jämfört med lärarledd träning (Chen och Bernhard-Opitz, 1993). I an annan studie rapporteras en intervention där man tränat tre pojkar på 7-9 år med sociala berättelser i datorformat och med möjlighet till uppläsning med syntetiskt tal (Hagiwara & Myles, 1999). Resultaten var mycket positiva då pojkarna snabbt förbättrades på det sätt man önskat. Även denna studie har dock en del brister när det gäller den vetenskapliga kontrollen vilket föranleder Schlosser och Blischak (2001) att i sin granskningsartikel påpeka att det endast är i ett av de tre fallen som man kan säga att resultaten är säkerställda. I de två andra fallen kan andra faktorer lika väl ha legat bakom den positiva förändringen. Endast en studie har specifikt studerat huruvida talsyntes stimulerar talutveckling (Parson & La Sorte, 1993). I denna studie fick 6 barn med autism datorbaserade inlärningsuppgifter under två olika betingelser: med eller utan talsyntesstöd. Man räknade barnens spontana yttranden och kom fram till att dessa ökade markant då barnen arbetade med talsyntes jämfört med såväl baslinjeobservationerna respektive utan talsyntes. Denna studie pekar således mot att talsyntes förefaller facilitera talproduktion hos barn med autism. När det gäller att använda talsyntes som stöd för att läsa och skriva finns inte så många studier gjorda på barn med autism. Förutom Heimann och Tjus svenska studier som rapporterats ovan är det främst två studier av Schlosser som är av intresse. I den första studien fick en 10-årig pojke med autism och utan funktionellt tal skriva under tre olika betingelser: med endast talsyntesåterkoppling, med talsyntes- respektive visuell återkoppling samt endast visuell återkoppling. Pojken lärde sig stava ord lika bra under de tre olika omständigheterna men arbetade mest effektivt då han endast fick ljudåterkoppling och näst mest effektivt med tillgång till både ljud- och textåterkoppling. Då Schlosser och Blischak 2004 replikerade studien på fyra barn med autism framkom olika profiler för samtliga barn. Schlosser och Blischak drar slutsatsen att olika barn med autism förefaller ha olika inlärningsstil och starka/svaga kanaler och att man därför alltid bör pröva och förse barn med autism med olika möjligheter till återkoppling, både visuellt och auditivt, då de skall lära sig skriva. Inom ramen för ett svenskt magisterarbete fick en 9-årig pojke med autism, dyspraxi samt läs- och skrivsvårigheter möjlighet att under en tremånadersperiod arbeta med bild- och talsyntesåterkoppling i programvaran Widgit symbolskrift (Kling & Thörnqvist, 2006). Pojkens läsförståelse och skrivhastighet ökade betydligt under den aktuella perioden och framförallt ändrades hans egen skattade upplevelse av att skriva och stava från att uppfattas som svårt till att beskrivas som lätt. Kling och Thörnqvist drog slutsatsen att datorintervention underlättade pojkens skrivande men att det var svårt att veta vilka variabler som var viktigast i detta interventionspaket. Det föreföll som att den motoriska avlastningen var väldigt viktig för denne dyspraktiske pojke. Möjligheten att laborera med och lyssna till talsyntesåterkopplingen på ett nästan samspelsliknande sätt verkade dock också vara en viktig ingrediens. 12
13 Talsyntes i kommunikationshjälpmedel Forskning. När det gäller att använda talsyntes för ljudåtergivning i kommunikationshjälpmedel till barn med autism finns nästan ingen forskning gjord. Med några får undantag är alla studier där barn med autism deltar utförda med pratapparater som har digitalt inspelat ljud. Deltagarna befinner sig nästan undantagslöst i ett mycket tidigt kommunikativt utvecklingsskede där interventionen i fokus handlar om att lära dem begära i en mellanmålsaktivitet och med hjälp ett eller några få inspelade meddelanden. Fyra studier utgör undantag från ovanstående, varav två utgörs av mer begränsade fallstudier. Båda dessa studier är ägnade åt att företrädesvis beskriva den interventionsmodell man arbetat med, snarare än själva hjälpmedlet och resultatet. Den första är en fallbeskrivning av en 6-årig pojke med autism med stora svårigheter att både uttrycka och förstå talat språk (Light, Roberts, DiMarco & Greiner, 1998). Denne pojke, som lärt sig att bokstavera meddelanden (men hade problem att stava) försågs med portabel dator med talsyntesstödd ordbehandling för att uttrycka sig. Detta gjorde att han vid uppföljning två år senare gjort stora framsteg såväl expressivt som impressivt och hade dessutom förbättrat sin stavning. Den andra fallstudien avsåg en 10-årig pojke med autism som använde såväl pratapparat med inspelade meddelanden som portabel dator med talsyntes (Sonnenmaier m fl., 2005). Denne pojke hade vid uppföljningen ett år senare utvecklat sitt ordförråd med meddelanden. Den tredje studien är en gruppstudie där barn med olika diagnoser följts under en tvåårsperiod då de använt SAL-metoden (Romski & Sevcik, 1996). SAL står för System för Augmenting Language (system för att stödja språk) och innebär att barnet får tillgång till samtalshjälpmedel och personerna i barnets närhet också använder hjälpmedlet i sin kommunikation till barnet. Hjälpmedlet används och tränas i den naturliga miljön sk naturalistisk inlärningsmodell. I Romski och Sevciks studie ingick två barn med autism och båda dessa ingick i den grupp som visade sig ha mest nytta av interventionen. Romski och Sevcik spekulerar i att grad av språkförståelse och förmåga till representativt tänkande förefaller vara viktiga framgångsfaktorer. Den fjärde forskningsstudien består av författarens egen avhandlingsstudie (Thunberg, 2007). Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka om barn med autismspektrumstörning kan använda samtalshjälpmedel för att förbättra sin kommunikation i olika aktiviteter i hemmet samt hur kommunikationsutvecklingen påverkas av denna insats. Fyra pojkar som var 5-7 år då projektet startade, studerades då de fick tillgång till pratapparat i valda aktiviteter i sin hemmiljö. En av pojkarna studerades också då interventionen erbjöds i en aktivitet i skolan. Tre av pojkarna använde ett dynamiskt kommunikationsprogram på pekdator. Ordförrådet organiserades i tre nivåer och talsyntes användes till merparten av meddelandena. Familjeorienterad problemlösning användes där föräldrarna i samråd med habiliteringspersonalen och forskningsledaren tog aktiv del i att välja aktiviteter, formulera mål samt i att utforma ordförrådet i samtalshjälpmedlen. I interventionen ingick också utbildning och handledning i programvaror och metodik till föräldrar och lärare. Särskilt uppmuntrades de vuxna att i sitt samspel med barnet använda samtalshjälpmedlet så mycket som var möjligt, enligt SAL, den metod som beskrivits ovan (Romski & Sevcik, 1996). Barnen videofilmades innan och under interventionen och deras utveckling följdes genom föräldraintervju med Vineland Adaptive Behavior Scales (VABS). Två av barnen kunde även delta i en bedömning av passivt ordförråd med Peabodytestet (PPVT). Genom videoanalys 13
14 kodades barnens kommunikativa bidrag inom fem domäner: effektivitet i kommunikationen, roll i turtagning, kommunikativ form, kommunikativ funktion samt engagemang i aktiviteten. En samtalsämnesanalys utfördes också. Denna omfattade typ av samtalsämne, antal samtalsämnessegment, antal bidrag per segment (längd) samt initiativtagare. Kvalitativa observationer utfördes också och en verksamhetsbaserad kommunikationsanalys (ACA) av aktiviteterna utgjorde bas för tolkning av förändringar. Resultaten visade att de fyra barnen kunde kommunicera mer effektivt i samtliga aktiviteter när de fick tillgång till pratapparat, men att kodningarna av de övriga dimensionerna varierade mycket beroende på barn och aktivitet. I aktivitetsanalysen framkom att i synnerhet två faktorer hade ett viktigt inflytande på effektiviteten: hur föräldern använde hjälpmedlet och hur väl hjälpmedlet var anpassat till aktivitetens mål. Analysen av samtalsämnen pekade mot en ökad interaktion mellan barn och vuxen då dels samtalsämneslängden tenderade att öka samt att barnen mindre ofta använde irrelevanta samtalsämnen. För ett av barnen jämfördes utfallet av interventionen i hemmet med intervention i en aktivitet i skolan. Det visade sig att likheterna mellan aktivitet (syfte, roller och struktur) snarare än miljön påverkade hur hjälpmedelsinsatsen utföll. Vad avser adaptiv utveckling (VABS) utvecklades barnen markant jämfört med andra barn med autism och användningen av problembeteenden minskade avsevärt för tre av barnen. Det passiva ordförrådet mätt med PPVT ökade under studien så att eftersläpningen i utveckling i förhållande till jämnåriga minskade. Hjälpmedlet användes på olika sätt av de olika barnen: pojken på förspråklig nivå använde pratapparaten för att utforska språkligt samspel med sin förälder medan pratapparaten för de två avancerade pojkarna fr a förbättrade deras möjlighet att samtala om ämnen utanför här och nu. Pojken på tidig språklig nivå kunde konstruera meningar, uttrycka mer innehåll och blev stimulerad att imitera tal. För samtliga tre pojkar som använde talsyntes minskade deras användning av förspråkliga kommunikationsformer då tal och samtalshjälpmedel användes. En generell tendens som framkom både under kodningen och i samtalsämnesanalysen var att barnen med stöd av sina hjälpmedel kunde svara mer på den vuxnes kommunikation. I framförallt aktivitetsanalysen och de kvalitativa observationerna framkom att den utbildning och handledning som givits till föräldrarna och läraren föreföll otillräcklig. Personer som skall använda AKK till barn med kommunikationssvårigheter behöver inte endast mer träning i att själva använda hjälpmedel utan sannolikt också mer grundläggande kunskap om kommunikation och kommunikationsstimulans (Thunberg, 2007). Några svenska utvecklingsprojekt. Eftersom så förhållandevis lite forskningsdata om talsyntesanvändning i kommunikationshjälpmedel står till buds känns det viktigt att rapportera resultaten från några svenska utvecklingsprojekt. Stockholmslogopeden Fredrik Thurfjell kan sägas vara vår svenske pionjär på området, åtminstone vad gäller att dokumentera erfarenheter av att förskriva och utvärdera datorbaserade hjälpmedel, varav flera med talsyntes, till personer med autism. Thurfjell arbetade med sitt projekt och beskriver i rapporten (1999) att resultaten var mycket positiva för 9 av de 11 medverkande personerna med autism. Thurfjell lyfter fram att entusiasmen och intresset hos personerna i omgivningen föreföll vara avgörande för hur väl hjälpmedlet kom att fungera för individerna med autism. Lovisa Jacobsson redovisar i en projektrapport från 2003 två fallbeskrivningar där två flickor med autism fått tillgång till ett dynamiskt kommunikationsprogram i portabel pekdator med tal. I båda fallen användes dock digitalt inspelade meddelanden då det var Jacobssons 14
15 uppfattning att detta föreföll fungera bäst för de båda barnen. Hon menar att barnen förefaller mer intresserade av digitalt tal jämfört med syntetiskt då intonation kan förstärkas på ett helt annat sätt och att tydligheten blir bättre, förutsatt att de ljudfiler som används är av bra kvalitet. Jacobssons kollega Anja Morell, verksam vid dataresurscentret DAHJM i Skåne har däremot använt talsyntes som källa för ljudåtergivning i flera av de fall som hon presenterar i sina båda rapporter (2005, 2006). Resultaten för dessa sammanlagt 10 barn, de flesta i förskoleåldern, varierar. Några barn använder sina hjälpmedel mycket och i flera aktiviteter, medan man för andra konstaterar att användningen blir mer begränsad till några situationer och personer respektive vid färre tillfällen. Morell tycker sig ana att två faktorer förefaller vara viktiga för hur pass väl de fungerar. Dessa är hur mycket personerna i omgivningen använder hjälpmedlet till barnen med autism respektive vilken kognitiv stil och driv barnet självt har. De barn som själva är aktiva och utforskar hjälpmedlen på egen hand, trycker och lyssnar för sig själva, verkar sedan bli duktigare på att använda hjälpmedlet i samspel med andra. Diskussion och slutsats Sammanfattningsvis kan man säga att det inte finns så mycket forskning att hitta när det gäller att studera hur talsyntes använts i intervention till personer med autism. Frågan som uppstår är givetvis om detta beror på att det inte gjorts så mycket forskning eller om om talsyntes inte använts i så stor utsträckning. I en del artiklar och böcker, t ex Schlosser & Blischak (2001) och Tjus & Heimann (1997), framskymtar att svaret på denna fråga skulle kunna vara att talsyntes faktiskt inte använts i så stor utsträckning. Tjus och Heimann beskriver att det länge fanns en ganska utbredd skepsis när det gäller att använda datorer och datorbaserade hjälpmedel i stort till personer med autism. Enkätundersökningarna som utfördes i Sverige under sekelskiftet visar också att det dels förskrivits färre datorbaserade hjälpmedel till barn med autism jämfört med andra grupper av funktionshindrade, samt dels att datorer använts i väldigt liten utsträckning i skolan. Men hela svaret på varför det finns så lite forskning kring barn med autism och datorer ligger sannolikt ändå inte här. Det råder en allmän brist på forskning kring interventioner för barn med autism över huvud taget (Föreningen Sveriges habiliteringschefer, 2004). Autism är en symtomdiagnos och det typiska är att grad och art av symtom har mycket stor variation. Vanligt är också att en person med autism har andra funktionsnedsättningar, till exempel utvecklingsstörning och att autismen är en del av ett annat större syndrom som t ex Tuberös Scleros. På grund av dessa omständigheter är det mycket svårt att utföra kontrollerade gruppstudier, den vetenskapliga metod som har högst evidensvärde. I den litteratur som granskats i denna uppsats ingår inte heller några gruppstudier där gruppen når den storlek som är önskvärd för ett mer säkerställt resultat. Det är också svårt att genomföra studier, även mindre, med den stringens som är önskvärd ur ett vetenskapligt perspektiv, vilket framförallt Schlosser och Blischak (2001) respektive Mirenda (2001) beskriver i sina artiklar. Vid litteraturgenomgången framkommer att även om man varit skeptisk på ett kliniskt plan till att arbeta med datorer och ljudåterkoppling så gjordes Colbys studie redan Trots att dessa resultat också föreföll vara mycket positiva och lovande så verkar de alltså inte ha satt så stora spår. Kanske utfördes denna studie alltför tidigt, eftersom den genomfördes långt innan tekniken fanns tillgänglig för praktiker på fältet. En annan bidragande faktor till varför just talsyntes eller ljudinspelningar inte förekommit i så många studier kan vara den mycket starka betoning på visuellt stöd som dominerade under 80- och 90-talet då TEACCH dominerade som behandlingsprogram, i alla fall i stora delar av USA och i Europa. Även om 15
16 författaren inte funnit detta beskrivet i forskningslitteratur så har en del företrädare för TEACCH hävdat att man bör tala så lite som möjligt, eller inte alls, då man använder bilder till personer med autism. Har man denna syn är det knappast troligt att man är intresserad av att arbeta med en kombination av bild och ljud i ett datorbaserat hjälpmedel. Talsyntes förefaller främst ha använts som en del i datorbaserade träningsprogram, även om det givetvis är svårt att dra en gräns mellan tränings- och kommunikationshjälpmedel. Utan att ha gjort någon vetenskaplig jämförelse så förefaller detta utgöra en skillnad jämfört med andra funktionshindrade, åtminstone personer som har omfattande kommunikationssvårigheter i samband med cerebral pares. Som framgår av den historiska översikten har fokus när det gäller användning av talsyntes för denna grupp ända från början legat på att personen skall kunna använda talsyntesen för att kommunicera att tekniken skall kunna ersätta det fallerande talet. Samma förhoppningar förefaller alltså inte ha funnits när det gäller personer med autism med omfattande kommunikationssvårigheter. Kanske är detta inte så konstigt eftersom kommunikationssvårigheterna hos dessa diagnosgrupper har olika orsaker. Den uppfattning som ofta framförs är att det grundläggande problemet hos personer med autism som inte talar är att de inte knäckt den språkliga koden. Med denna utgångspunkt spelar det ingen roll om man får tillgång till en konstgjord röst eller inte, eftersom man ändå inte förstår hur denna skall användas kommunikativt. Problemet med detta resonemang är att vi inte säkert vet om bristande förståelse till kommunikation verkligen är orsaken eller den enda orsaken till att personen inte talar. Allt fler forskare har under senare år belyst att förhållandena inte är fullt så enkla utan att det kan finnas andra hinder. Som nämnts ovan har många barn med autism problem av dyspraktisk natur och där dyspraxin drabbar såväl tal som användning av kroppskommunikation. Dock är det man säkert vet om dyspraxi och autism också oerhört begränsat, sannolikt för att det är svårt att testa och säkerställa denna diagnos. Kliniskt är det dock inte ovanligt att logopeder bedömer att barnets svårigheter att använda talspråk hindras av en verbal och/eller oral dyspraxi. Utifrån dessa premisser blir det intressant och viktigt att erbjuda möjlighet att uttrycka sig via hjälpmedel och talsyntes. Dator eller samtalshjälpmedel där bilder och ljud presenteras samtidigt ger också barnet med autism en möjlighet att självständigt utforska det talade språket och kan på så sätt underlätta barnets väg till språket. Båda dessa möjligheter förefaller alltför ofta ha förbisetts. Den amerikanska forskarduon Romski och Sevcik har i sin forskargärning och sina skrifter länge belyst betydelsen av att använda AKK inklusive talsyntes för att stödja kommunikationen till barnet, alltså barnets språkförståelse (Romski & Sevcik, 2002). Kan man få barnet med autism att förstå kommunikations och eventuellt talat språk via bilder så finns åtminstone förutsättningar för en produktiv utveckling (2002). Resultaten av Thunbergs forskning och de svenska utvecklingsprojekten ger stöd för att detta är viktigt (Thunberg, 2007). Thunberg menar att samtalshjälpmedlet utgör en konkret yta som kan kompensera för svårigheter med uppmärksamhetsfunktion, delad uppmärksamhet och ökar möjligheten att svara verbalt och kunna samspela med föräldern. Förhoppningsvis tyder den relativt sett rika flora på svenska projektrapporter som kommit under 2000-talet på att inställningen har ändrats och att fler barn med autism som har omfattande kommunikationssvårigheter får möjlighet att prova talsyntes, både för att förstå tal, tala och att kunna utveckla läs- och skrivförmåga. Detta eftersom resultaten i både forsknings- och utvecklingsrapporter är så entydigt positiva och att tillgång tal inte bara underlättar förståelse, kommunikation och samspel utan dessutom tycks stimulera barnets egen talproduktion. De nya möjligheterna i dynamiska kommunikationsprogram att med stöd av ljudåtergivning organisera ordförrådet visuellt situationellt förefaller också ge nya möjligheter (Shane, 2007). Ett visuellt organiserat vokabulär förefaller vara en perfekt 16
17 anpassning till personen med autisms typiska kognitiva stil: förmågan att lägga märke till mycket små obetydliga detaljer som ingen annan ser men samtidigt framstå som typiska gestaltinlärare. Att med hjälp av det visuella minnet orientera sig i en bekant värld, som t ex i hemmet eller i ett motiverande datorprogram, är något som påfallande många barn, ungdomar och vuxna med autism kan klara galant samtidigt som de t ex kan vara oförmögna att förstå talat språk. Shanes artikel är den första som belyser och beskriver denna teknik. Sannolikt kommer vi snart att få se mer vetenskapliga utvärderingar av detta sätt att organisera vokabulär. 17
18 Referenser American Psychiatric Association. (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (4th ed.). Washington, DC: Author Bates, E. (1976). Language and context: The acquisition of pragmatics. New York: Academic Press. Billstedt, E. (2007). Children with autism grow up: Use of the DISCO (Diagnostic Interview for Social and COmmunication disorders) in population cohorts. Göteborg: Göteborg University. Billstedt, E., Gillberg, I. C., & Gillberg, C. (2005). Autism after adolescence: Populationbased year follow-up study of 120 individuals with autism diagnosed in childhood. Journal of Autism and Developmental Disorders, 35, Cafiero, J. M. (2007). Increasing communication article: Carr, E. G., Levin, L., McConnachie, G., Carlson, J. I., Kemp, D. C., & Smith, C. E. (1997). Communication-based intervention for problem behavior. Baltimore, MD: Paul H. Brookes Publishing. Chen, S. H. A., & Bernard-Opitz, V. (1993). Comparison of personal and computer-assisted instruction for children with autism. Mental retardation, 19, Eklöf Wicksell, G. (1998). Kartläggning av förskrivning av datorbaserade hjälpmedel sett ur skolperspektivet. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Fallon, K., Light, J. & Achenbach, A. (2003). The semantic organization patterns of young children: Implications for augmentative and alternative communication. Augmentative and Alternative Communication, 19, Fombonne, E. (2005). Epidemiological studies of pervasive developmental disorders. In F. Volkmar, R. Paul, A. Klin & D. Cohen (Eds.), Handbook of autism and pervasive developmental disorders (Vol. 1, pp ). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer (2004). Mångsidiga och intensiva insatser för små barn med autism. Stockholm: Handikapp och Habilitering: ( habilitering/). Galyas, K., Fant, G., & Hunnicutt, S. (1992). Voice output Communciation Aids: A study sponsored by the International project on Communicaiton Aids for the Speech Impaired, IPCAS. Stockholm: Hjälpmedelsinsitutet. Galyas, K, Lundman, M., & Lagerman, U. (1982). Kommunikation för gravt talhandikappade. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Jacobsson, L. (2003). Slutrapport: IT, AKK och autism. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Hagiwara, T., & Smith Myles, B. (1999). A multimedia social story intervention: Teaching skills to children with autism. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 14, Hancock, T. B., & Kaiser, A. P. (2002). The effects of trainer-implemented enhanced milieuteaching on the social communication of children with autism. Topics in Early Childhood Special Education, 22, Hart, B. M., & Risley, T. R. (1968). Establishing use of descriptive adjectives in the spontaneous speech of disadvantaged preschool children. Journal of Applied Behavior Analysis, 1, Heimann, M., Nelson, K., Tjus, T., & Gillberg, C. (1995). Increasing reading and communication skills in children with autism through an interactive multimedia computer program. Journal of Autism and Developmental Disorders, 25, Heimann, M., & Tjus, T. (1997). Datorer och barn med autism. Stockholm: Natur och kultur. 18
19 Howlin, P., Goode, S., Hutton, J., & Rutter, M. (2004). Adult outcomes for children with autism. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45, Kanner, L. (1943). Autistic disturbances of affective contact. Nervous Child, 2, Kling, M., & Thörnqvist, A. (2006). Skrivträning med bild- och ljudåterkoppling I ett dynamiskt kommunikationsprogram: fallstudie av en 9-årig pojke med autism. Magisterarbete i logopedi. Göteborg: Göteborgs Universitet. Koul, R., K. (2003). Roles of speech Output in AAC. In Schlosser, R. W, Blischak, D. M., & (Eds.) The efficacy of augmentative and alternative communication (ss ) San Diego: Academic Press. Light, J. C., Roberts, B., Dimarco, R., & Greiner, N. (1998). Augmentative and alternative communication to support receptive and expressive communication for people with autism. Journal of Communication Disorders, 31, Lord, C., Risi, S., & Pickles. (2004). Trajectory of language development in autism spectrum disorders. In R. M & S. Warren (Eds.), Developmental language disorders: From phenotypes to etiologies (pp. 7 29). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. Lovaas, O. I., Berberich, J. P., Perloff, B. F., & Schaeffer, B. (1966). Acquisition of imitative speech by schizophrenic children. Science, 151, Lovaas, O. I., Koegel, R. L., Simmons, J. Q., & Long, J. S. (1973). Some generalization and follow-up measures on autistic children in behaviour therapy. Journal of Applied Behavior Analysis, 6, Morell, A. (2005). Hur använder barn med autism pekdatorer som alternativ kommunikation? (No. 3/2005). Lund: Habilitering och Hjälpmedel, Region Skåne. Morell, A. (2006). AKK med hjälp av pekdator för barn med autism (No. 2/2006). Lund: Habilitering och Hjälpmedel, Region Skåne. Mundy, P., Sigman, M., & Kasari, C. (1990). A longitudinal study of joint attention and language development in autistic children. Journal of Speech and Hearing Research, 38, Olsson, G. (1998). Kartläggning av förskrivning av datorbaserade. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Pleinis, A., & Romaczyk, R. (1985). Analyses of performance, behavior, and predictors for severely disturbed children: A comparison of adult vs. computer instruction. Analysis & Intervention in Developmental Disabilities, 5, Parsons, C., La Sorte, D. (1993). The effects of computers with synthesized speech and no speech on the spontaneous communication of children with autism and no speech: two case studies. Australian Journal of Human Communication Disorders, 21, Prizant, B. M., Wetherby, A. M., & Rydell, P. (2000). Communication intervention issues for children with autism spectrum disorders. In A. M. Wetherby & B. M. Prizant (Eds.), Autism spectrum disorders: A transactional developmental perspective. Baltimore, MD: Paul H. Brookes Publishing. Risley, T. R., & Wolf, M. (1966). Establishing functional speech in echolalic children. Behaviour Research and Therapy, 5, Rogers, S. (2006). Evidence-based interventions for language development in young children with autism. In T. Charman & W. Stone (Eds.), Social and communication development in autism spectrum disorders (pp ). New York: The Guildford Press. Romski, M. A., & Sevcik, R. A. (1996). Breaking the speech barrier: Language development through augmented means. Baltimore, MD: Paul H. Brookes Publishing. Romski, M. A., Sevcik, R. A., Hyatt, A. M., & Cheslock, M. (2002). A continuum of AAC language intervention strategies for beginning communicators. In J. Reichle, D. R. Beukelman & J. C. Light (Eds.), Implementing an augmentative communication 19
20 system: Exemplary practices for beginning communicators. Baltimore, MD: Paul H. Brookes Publishing. Schlosser, R. W., & Blischak, D. M. (2001). Is there a role for speech output in interventions for persons with autism. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 16, Schlosser, R.W., & Blischak, D. M. (2004). Effects of Speech and Print Feedback on Spelling by Children With Autism. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 47, Shane, H. (2007). Shea, V., & Mesibov, G. (2005). Adolescents and adults with autism. In F. Volkmar, R. Paul, A. Klin & D. Cohen (Eds.), Handbook of autism and pervasive developmental disorders (pp ). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Short, C., & Schopler, E. (1988). Factors relating to age of onset in autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 18, Sonnenmeier, R. M., McSheehan, M., & Jorgensen, C. M. (2005). A case study of team supports for a student with autism s emergent communication and engagement within the general education curriculum: Preliminary report of the Beyond Access Model. Augmentative and Alternative Communication, 21, Tager-Flusberg, H., & Joseph, R. M. (2003). Identifying neurocognitive phenotypes in autism. Philosophical Transactions of the Royal Society of London, Series B: Biological Sciences, 358, Thunberg, G. (2000). Konsekvenser av IT-insatser för personer med autism [Consequences of IT-based interventions to individuals with autism]. Stockholm: Swedish Handicap Institute. Thunberg, G. (2007). Using speech-generating devices at home: A study of children with autism spectrum disorders at different satges of communication development. Göteborg: Göteborg University. Thurfjell, F. (1999). Användning av tekniska kommunikationshjälpmedel vid autism och autismliknande tillstånd. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Traunmüller, W. (2008). Wolfgang von Kempelens speaking machine and its successors. Volkmar, F., & Klin, A. (2005). Issues in the classification of autism and related conditions. In F. Volkmar, R. Paul, A. Klin & D. Cohen (Eds.), Handbook of autism and developmental disorders (Vol. 1, pp. 5 41). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Wetherby, A. M. (2006). Understanding and measuring social communication in children with autism spectrum disorders. In T. Charman & W. Stone (Eds.), Social and communication development in autism spectrum disorders (pp. 3 34). New York: The Guildford Press. Wetherby, A. M., & Prutting, C. A. (1984). Profiles of communicative and cognitive-social abilities in autistic children. Journal of Speech and Hearing Research, 27, Wing, L. (2005). Problems of categorical classification systems. In F. Volkmar, R. Paul, A. Klin & D. Cohen (Eds.), Handbook of autism and pervasive developmental disorders (Vol. 1, pp ). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Wing, L., & Gould, J. (1979). Severe impairments of social interaction and associated abnormalities in children: Epidemiology and classification. Journal of autism and developmental disorders, 9, Wolf, M., Risley, T., & Mees, H. (1964). Applications of operant conditions procedures to the behavior problems of an autistic child. Behaviour Research and Therapy, 1, World Health Organization. (1992). International statistical classification of diseases and related health problems (10th ed.). Geneva: Author. 20
PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation
1(5) PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation The Picture Exchange Communication System (PECS) är en vanlig metod för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Metoden går ut på att
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merLek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org
Lek och samspel hos barn med autism Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Gunilla Thunberg Leg logoped 1984 Arbetat med barn med språkstörning sedan dess, DART sedan 1988 Doktor i Neurolingvistik 2007 avhandling
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merMessa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merBritt Claesson. Kommunikation TAKK
Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART
Läs merTeam för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs mer2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Läs merAKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation
AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation för personer med autism Av Gunilla Thunberg, Leg logoped, Fil Dr Skrift framtagen på uppdrag av Autismforum Habilitering och Hälsa, SLL 2011 Handläggare:
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merVad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund
Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan
Läs merAtt jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merKom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"
Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen
Läs merAutismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Läs merTidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merEvidens för lyckad AKKpraktik. Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART
Evidens för lyckad AKKpraktik finns det? Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART Evidensbaserad praktik - EBP Allt mer efterfrågat och ett mål eller krav i många verksamheter Inte helt okomplicerat
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merKommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)
Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter
Läs merDagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?
Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning
Läs merPresentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget
Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å
Ulrika Ferm, Aktuell forskning inom omrdet flersprkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om flersprkighet, AKK, utveckling och inlärning Mnga svrigheter känner vi igen som typiska för omrdet
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merVad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merSpråksvårigheter och flerspråkighet
Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped
Läs merFöljande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.
Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor
Läs merUtvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merDinosaurie på DART Kommunikationshjälpmedel i ett historiskt perspektiv
Dinosaurie på DART Kommunikationshjälpmedel i ett historiskt perspektiv Uppsats kurs i kognitionshistoria Gunilla Thunberg Doktorand Institutionen för lingvistik Göteborgs Universitet 1 Innehållsförteckning
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merVerbal dyspraxi i skolan
Verbal dyspraxi i skolan Vad är det och vad kan vi göra? Sonia Tota, leg. logoped Grundsärskolans resursteam Centrala elevhälsan Dagens agenda Vad händer när vi talar? När det blir fel på olika nivåer
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merAlternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv
Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens
Läs merPraktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM
Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Anja Morell Logoped och enhetschef, DAHJM Dataresurscenter, Lund Fotograf: Anna-Mi Wendel Sjuläns temadag, Eskilstuna, 23 april 2015 Dagens
Läs merHur förklaras språkstörning?
Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta
Läs merAutismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs mer2 Studier som metoden grundas på
2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merErfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation
Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention
Läs merAppar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen
Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta
Läs merTidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merTips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse
Tips på AKK-appar Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse Oktober 2019 Innehåll Innehåll... 2 Vad är AKK och vad är AKK-appar?...
Läs merAnnorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merDetta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel
Snacka om appar! Detta gör DART Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna Utbildar inom - AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) - Kommunikationsstöd - Tillgänglighet
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merAKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten
AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga
Läs merASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991
ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991 Oversatt av Helena Sehlin Barnets namn: Personnummer: Kön: Ålder: Informant Bedömare: Datum: Intervjun är avsedd
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merHEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014
ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer
Läs merIntegrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped
Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och
Läs merTRIK: En talande och ritande robot för barn med kommunikativa funktionshinder
TRIK: En talande och ritande robot för barn med kommunikativa funktionshinder Staffan Larsson, Peter Ljunglöf, Jessica Villing Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Mats Lundälv, Katarina
Läs mer1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat
1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn
Läs merEffektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merHelt plötsligt började vi märka skillnad hemma också
Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Föräldrars erfarenheter av KOMiTID en tidig kommunikationsintervention Anna Fäldt doktorand, logoped Gunilla Thunberg, docent Helena Fabian, md doktor
Läs merLek & kommunikation - bästa kompisar
Lek & kommunikation - bästa kompisar FoU-seminarium 2014-11-19 Britt Claesson & Gunilla Thunberg DART Först några ord om lekens betydelse Sitter i våra gener Finns över hela världen Vi leker hela livet
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs mer