Din ekonomi och dina pengar

Transkript

1 Din ekonomi och dina pengar Ungas ekonomi, tips trix o vinkar ekonomirådgivare Janine Smeds

2 Varför denna lektion Bakgrund: Överskuldsättning sker i allt yngre ålder Ungdomar upplever själva att de inte får tillräcklig ekonomifostran och kunskap Vem har ansvar för den? Hemmet, skolan, samhället Unga står inför en förändring i den ekonomiska situationen

3 Hemmets och föräldrars roller SOM FÖREBILDER gällande penninganvändning konsumtionsvanor ekonomisk planering SOM FOSTRARE borde ge ungdomarna redskap och kunskaper för vuxenlivet även om ekonomi

4 Olika slags penninganvändare bekymmerslösa gnidiga generösa slösaktiga normala Huvudsaken är: att känna sig själv och hitta verktyg om man vill ändra sitt beteende

5 Konsumtionsmönster fås hemifrån konsumerande livstil ekologisk livsstil shopping en fritidssysselsättning (ganska ny tt fenomen) Det föräldrarna GÖR påverkar mer än vad de SÄGER Föräldrarna påverkar också genom hur mycket pengar de ger sina barn och ungdomar

6 Vad skall du tänka på då du flyttar hemifrån? ekonomin (vilka inkomster och utgifter kommer du att ha) bostad (bostadsform, plats, storlek) olika avtal (som skall göras och binder en) anskaffningar (stora och små i början) flyttningskostnader

7 Din budget kan se ut så här då du bor hemma Inkomster: pengar av föräldrarna t.ex. månadspeng, gåvor, lön av utomstående (tillfälliga jobb) Utgifter, exempel nöjen godis kläder, kosmetik hobbyn spel och andra anskaffningar

8 Din budget i eget hem kan se ut så här: Inkomster: studiestöd, lön, övriga inkomster Utgifter: boendekostnader (hyra eller bolagshyra +lån, el, vatten) anskaffningar (möbler, textilier, köks- o städutrustning, apparater, grundförråd: mat och olika medel) löpande utgifter: mat, hygien, hälsa, dagliga resor försäkringar studier telefon, internet, Tv-licens kläder, hobbyn, nöjen

9 Fyra grundsaker som påverkar ekonomin Ekonomiskt tänkande och prismedvetenhet Ekonomisk planering Behoven - uppfyllande och prioritering Skuldsättning lån - en möjlighet, lån - en risk

10 Vad hör till ekonomisk planering Ekonomiskt tänkande, motivation Kartläggning av inkomster och utgifter, budget Uppföljning av utgifterna, bokföring Prioritering av behoven Planering av anskaffningar, tidpunkt och finansiering Genomtänkt sätt att sköta betalningar

11 Varför är det bra att ha ekonomin i balans? Du vet hur mycket det går till olika utgifter och vad du har att röra dig med då det nödvändiga är betalt. Du undviker att oroa dig om pengar. Du undviker gräl om pengar. Du kan göra/köpa även dyrare roliga saker om du sparar till det. Du kan klara av överraskande utgifter.

12 Ekonomin får man i balans genom Planering av ekonomin Budget - kartläggning av utgifter och inkomster Bokföring - uppföljning av kostnader Kostnadsjakt God och hälsosam sparmat Övriga kostnader

13 Enkel budget i huvudet Drag av alla dina nödvändiga utgifter från din inkomst och dividera återstoden med antalet dagar/veckor som återstår tills du nästa gång får pengar Då vet du ungefär hur mycket du får använda per dag/vecka

14 DU bestämmer själv Planera på förhand vad du vill att dina pengar skall gå till. Gör alltså någotslags budget; enklare eller utförligare. Exempel på en enkel budget om du ännu bor hemma är att en sommarlön på 2000 euro skall räcka hela året, d.v.s. 2000:12= ca 165 euro per månad att använda. En litet utförligare är att en månadslön skall räcka till hyra, el, telefon, mat, hygien, hälsa, resor, kläder, försäkringar, fritid och nöjen, anskaffningar och övriga utgifter. Du försöker då uppskatta de olika utgiftsslagen, en del vet du andra är svårare om du inte bokfört en tid.

15 Marthaförbundets hjälpmedel för ekonomisk planering bokföringshjälpmedel med budget, månadsbokföring, årssammandrag samt kassaflödesschema för akut kassakris eller för att veta din situation just nu och framåt

16 Gör en budget

17 Bokför

18 Bokföra Vart går mina pengar? Räkna ihop (enklast med bokföringshjälpmedlet) hur mycket pengar du använt under en tidsperiod t.ex. en månad. Då kan du sedan försöka minska någon utgift om du tycker så. Det är också så du kan kolla efteråt om din planering lyckades och korrigera den för följande period. Noggrann planering och uppföljning gör du en tid i olika förändringssituationer tills du känner att du har koll. Exempelvis då du flyttar hemifrån, då du flyttar ihop med någon, då du får barn, då du planerar köpa en bostad.

19 Hur uppfylla dina behov, drömmar Finansieringsalternativ förhandssparande lån både förhandssparande och lån

20 Sparande och konton Då du börjar ha inkomster och utgifter borde du ha två bankkonton; ett för att sköta betalningar, lyfta pengar o. dyl. och ett sparkonto (varifrån du undviker att lyfta pengar). Då du får en inkomst såsom lön, studiestöd el. dyl. (en penninggåva borde också räknas som inkomst) överför du genast en lämplig del till ditt sparkonto. Inte sen först om något blir kvar. I nödfall kan du låna från ditt sparkonto.

21 Krediter kan nog vara ok! Exempel: bostadslån studielån billån (bilen behövs t.ex. i arbetet) och andra större anskaffningar Jämför alltid olika krediters totalkostnader, räkna ut anskaffningens totala pris, innan du besluter Ta alltså ej onödigt långa betalningstider

22 Undvik helst: konsumtionskrediter (t.ex. för resor) avbetalningsköp kreditkort alla sorts kort, om du vet att du förköper dej långa betalningstider på lån

23 Genomtänkt sätt att sköta betalningar Hur betalar du räkningar och vad händer om en räkning blir obetald. Det blir dyrt att betala förseningsräntor och indrivningskostnader. Undvik avbetalningar och snabblån som lätt skapar problem och betalningssvårigheter.

24 Historien om en mobiltelefonräkning eller hur en räkning på 36 euro blev ca tio gånger så stor Den ursprungliga räkningens belopp 36 Första påminnelsen, påminnelseavgift 5 Andra påminnelsen, påminnelseavgift 5 4 brev från indrivningsbyrån -indrivningskostnader (minimikostnad) 60 -indrivningsbyråns kundkostnader 6

25 Forts Indrivningsbyrån förde ärendet till tingsrätten, - tingsrättens kostnader (minimikostnad) 65 - till indrivn.byrån för rättegången (minimi) 170 Fordran gick till utmätning, utsökningsavgift 12 Sammanlagt dröjsmålsränta för hela indrivningstiden, räknat från förfallodagen.

26 Påverka din ekonomi via utgifterna Inkomsterna kan man kortsiktigt påverka ganska litet Ett lätt och praktiskt sätt att närma sig ekonomisk planering är via utgifterna Resultat märks snabbt om man lyckas Sparar ofta också på miljön vilket många är intresserade av

27 Några spartips om mat Kasta inte mat, planera så att det inte blir spill o använd resterna kreativt till omeletter, pizzor, wraps och pajer Laga maten själv, baka och plocka gratismat från naturen Undvik impulsköp genom att inte gå för ofta till butiken, inte handla hungrig och göra och följa en inköpslista Jämför enhetspriser (pris per kilo eller liter) Välj inköpsställe; undvik bensinstationer, delin och kiosker annat än i undantagsfall Många småutgifter blir tillsammans stora(godis, läsk, mellanmål) Ät gratis eller subventionerad mat (ex. Skolmat)

28 Exempel: Många bäckar små blir en stor å En chokladstång à 40 cent per dag utgör 146 euro på ett år, en tidskrift à 6,90 e per vecka utgör 358,80 e på ett år, en halvliters läskedryck à 1,94 e 5 dagar i veckan utgör 504,40 e på ett år. Om du under ett år lyckas låta bli allt detta har du sparat 1.009,20 e Fundera på vad du kunde göra med den summan!

29 Exempel: Filmkväll,lördag, 4 personer Bio Uthyrning Butik Biobiljetter, 4 vuxna 13e/st 52,00 Hyrfilm, ny, 6 e (dyrast) 6,00 4 limsa à 0,5 l 10,40 7,52 popcorn, 4 st 1,5 l 3,45/st popcorn, 4 st 0,69c/st 2,76 popcorn, 2 st som inneh. 6 påsar Filmkväll,lördag, 4 personer 2,10 PantteriMIx, 4 st 12,76 7,68 75,16 23,30 extra: självlagad skinkpizza, 4 pers 5,50

30 Extra spartips Ta inte med extra pengar då du går ut en kväll.

31 Spartips gällande kläder Tänk efter före: Behöver du plagget eller vill du ha det. Kolla vad du redan har i garderoben. Planera nödvändiga inköp i god tid så kan du utnyttja realisationer. Baskläder borde vara av god kvalitet. Fixa: Tvätta inte för ofta, vädra istället. Reparera små hål och sy i knappar. Använd rätta skor för rätt väderlek och putsa skorna. Återanvänd: Minns att man kan köpa begagnat, låna, hyra, byta kläder och föra till återvinning.

32 Tips mot shopping Kvalitet - Unna dig hellre få vackra saker av god kvalitet framom mycket slit och släng -grejer. Blir du mer kräsen vässar du också din stil och köper färre men mer personliga saker. Betänketid - När köplusten drabbar dig vänta en stund, gör något annat och se om habegäret bleknar. Eller skjut upp köpbeslutet en hel vecka eller två. Köpstopp - Vilka saker gör verkligen skillnad för dig? Testa tidsbegränsad köpstopp för t.ex. kläder, kosmetika, småsaker. Frigör du pengar och tid till annat? Vad längtar du efter? Kreativitet - Behöver du verkligen köpa nytt eller kan du lösa ditt behov på annat sätt? Fynda på loppisar och second hand - butiker. Ordna bytarkvällar, samäg, låna och ge vidare det du inte behöver.

33 Spartips om kommunikation Planera på förhand så undviks onödiga samtal Analysera din mobiltelefonanvändning - nya abonnemangsformer sänker räkningarna på kort sikt men kan öka användningen (jämför sockerbehovet) Textmeddelanden är ofta bra (också för en själv, eftersom handsfreen ännu inte används knappast alls annat än i bil) Använd skype gratis om du ändå har internet

34 Spartips om kommunikation, resor Gå eller cykla då det är möjligt Använd allmänna kommunikationer Överväg noga innan du köper bil i framtiden (det är en dyr satsning) Planera köror och samåk med vänner då ni skjutsas med bil

35 Spartips om boende som du kan påverka El-kostnaderna kan lätt minskas: ha ej allt på standby, koncentrera bastubad om ni har bastu så att alla i familjen badar samma dag, släck apparater och belysning efter dig, sänk temperaturen inne och ta på dej en tröja. Vädra effektivt med kortvarigt korsdrag. Vattenkonsumtionen kan minska betydligt i många hushåll : Duscha effektivt. Låt inte vattnet rinna för att bli kallt utan förvara dricksvattenkanna i kylskåpet. Diska inte under rinnande vatten.

36 EURON som räkne-enhet Euron är en liten enhet jämfört med t.ex. svenska kronan (1 euro nästan 9 kronor). Psykologiskt har det stor betydelse då man jämför priser; skillnaden mellan något som kostar 1,50 och 1,90e känns mindre än skillnaden mellan 13,50 och 17,10kr och i båda fallen är skillnaden lika stor, nära 30 %. Kanske det skulle löna sig att tänka och tala om cent istället för euron?!!! Skillnaden mellan 150 och 190 upplevs som större än skillnaden mellan 1,50 och 1,90.

37 Avslutningsvis Din ekonomiska situation förändras då du flyttar hemifrån och skall ansvara för din ekonomi! Pengarna räcker i allmänhet inte till allt. Man måste välja till vad pengarna skall räcka och lära sig att avstå från annat åtminstone för en tid. Har man en realistisk bild av sin ekonomiska situation är det lättare att säga NEJ till behov och önskningar. Genom att behärska sin ekonomi kan man undvika betalningssvårigheter och överskuldsättning.