Äldreomsorgen i fokus Bilden av äldreomsorgen i de halländska dagstidningarna Elin Svensson

Transkript

1 Meddelandeserien 2010:2 Äldreomsorgen i fokus Bilden av äldreomsorgen i de halländska dagstidningarna Elin Svensson

2 SocialCentrum Region Halland FoU-verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landstinget Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet har utgått under åren

3 Äldreomsorgen i fokus Bilden av äldreomsorgen i de halländska dagstidningarna Elin Svensson

4

5 Innehåll Förord 1 1. Inledning Media och äldreomsorgen Syfte och frågeställningar Utgångspunkt och tillvägagångssätt Journalistiken Dagspress och dess medielogik Regler för press Vilka tidningar läses i kommunerna? 5 2. Vad skriver de halländska tidningarna om äldreomsorgen? Omfattning av textobjekt i tidningarna Nyheter och olika teman Teman som behandlats Reflektioner om typer av objekt och teman 8 3. Hur ser en negativ respektive positiv artikel ut? Textanalys Vilken tråkig nyhet! Det var en glad nyhet! Sammanfattning Vilken bild förmedlar den halländska dagspressen av äldreomsorgen? Insändare, artiklar och notiser Mest positivt skrivs om socialt innehåll! Bilder Reflektion om bilderna Många personer i artiklarna ger ett mer positivt budskap Läsarna får olika bild beroende på vilken tidning de har Var det mer positiva nyheter under våren eller hösten? Reflektioner om budskapen Slutsats Resultat Diskussion och reflektion Referenser 25 Bilagor 27 Bilaga 1 - Metod 27 Bilaga 2 - Kodschema för objekten 29 Bilaga 3 - Kodschema för bilderna 31

6 Förord Mediernas betydelse i samhället är mycket stor och är en viktig källa till vad som händer i vår omvärld, däribland vad som händer inom äldreomsorgen. Bara i Halland arbetar omkring 8000 personer inom äldreomsorgen och ca 9300 personer har hemtjänst eller bor i särskilt boende. Sedan kan man lägga till alla anhöriga och bekanta till någon som arbetar inom äldreomsorgen eller till någon som tar del av deras tjänster. Intresset för denna verksamhet borde därför vara tämligen stor. Det märks också genom att det förekommer artiklar, insändare eller notiser nästan dagligen som berör äldreomsorgen på något sätt. Trots detta är inte kunskapen om hur medierna prioriterar sina nyheter särskilt hög bland personalen. Genom medierna förmedlas olika bilder av den äldreomsorg som bedrivs, såväl i kommunal som i privat regi. Däremot finns det skilda meningar om den bild som medierna förmedlar stämmer överens med verkligheten. Därför är mediernas rapportering av äldreomsorgen synnerligen relevant, inte minst för de som arbetar i verksamheten, men även vid rekrytering av ny personal och för personer som behöver använda sig av äldreomsorgens tjänster. I olika sammanhang har personal inom äldreomsorgen berättat om hur medierna nästan bara skriver om det negativa som händer inom äldreomsorgen. Varför skriver de inte om det som görs bra, har vi många gånger fått höra. Därför ställde vi oss frågan om den bild som medierna visar, verkligen är så negativ som många upplever och hur nyanserad är då denna bild. Resultatet kan ni läsa om i denna rapport, som förhoppningsvis kan öka kunskapen om rapporteringen i medierna och då specifikt i dagstidningarna i Halland. Per Albinsson FoU-chef Marie Karlsson Utvecklingsledare SocialCentrum Region Halland 1

7 1. Inledning En genomsnittlig dag tittar drygt 80 % av Sveriges befolkning i någon dagstidning (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008: 15) Denna stora spridning visar på mediernas starka ställning i samhället, och den bekräftar att vi mer eller mindre är beroende av media som en källa till det som händer i omvärlden. Media har ett stort inflytande på hur allmänheten värderar och uppfattar händelser. Beroende på hur media framställer ett fenomen kan det vara avgörande för hur vi förstår det. Då och då skrivs det till exempel om missförhållanden på äldreboenden och det händer att de äldre glöms bort. Även äldreomsorgen i Halland uppfattas på ett visst sätt, som till stor del grundar sig i den bild media visar. SocialCentrum har vid flera tillfällen, i möten med personal från äldreomsorgen, upplevt ett missnöje mot vad media väljer att rapportera om äldreomsorgen. Många menar att den lokala dagspressen lyfter fram de negativa händelserna i vardagen och att man önskar en mer nyanserad bild. Detta väckte frågor om negativ respektive positiv publicitet. Givetvis är det viktigt att media visar bilder från verkligheten såväl det som fungerar bra som det som fungerar mindre bra. Därför är det väsentligt att undersöka om bilden är så negativ som många tror Media och äldreomsorgen Vi står idag inför en framtida generationsväxling, inte minst när det gäller personal inom äldreomsorgen men även när det gäller den ökande medellivslängden. Vi lever helt enkelt längre vilket innebär att vi blir fler som behöver mer vård. Framför allt finns det behov av att anställa fler män i vården. Av den orsaken blir frågor om rekrytering och status väldigt påtagliga. Att det finns många fördomar om äldreomsorgen vittnar flera manliga undersköterskor om i En tupp i hönsgården (Karlsson, 2007:1). Fördomar som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Har man ingen erfarenhet och kännedom av att arbeta inom äldreomsorgen, så formas den bilden till viss del av det som visas i medierna. I Bilder från framtiden halländsk äldreomsorg år 2020 (Sarge, 2007) kan vi ta del av personalens egna reflektioner om att arbeta inom äldreomsorgen. En av de intervjuade arbetsledarna menar att Det handlar (för att få en förändring) om att de som arbetar i vården blir bättre ambassadörer för sitt yrke och för ut en mer positiv, stoltare bild och att man själv försöker utveckla sig från där man står. Äldreomsorgen i Halland är en stor verksamhet med omkring 8000 anställda ( ). En väldigt bred verksamhet som innefattar en rad olika yrkeskategorier som alla har en roll i att underlätta vardagen för de äldre som har behov av det. Då är det inte konstigt att det skrivs en del om äldreomsorgen i dagstidningarna. Och det är kanske inte heller så konstigt att det ibland händer tråkiga saker som måste rapporteras. Allt går upp och ner inom alla verksamheter och media har ett ansvar att skildra det som sker i samhället.

8 Media drivs även av en viss medielogik. En nyhet är något som avviker från det vardagliga, händer det något avvikande hamnar det i fokus. Det får gärna vara konfliktladdade teman som är dramaturgiska. Närheten, både geografiskt, kulturellt och tidsmässigt, prioriteras och man framhåller gärna enskilda personers upplevelser som kan vara relevanta för många. Men vad väljer de halländska dagstidningarna att lyfta fram? Hur och ur vilket perspektiv förmedlas verksamheterna? Fokus hamnade således på hur äldreomsorgen faktiskt återges i medierna, vilket i denna studie begränsas till dagstidningarna. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en helhetsbild av de halländska dagstidningarnas skildring av äldreomsorgen. De här frågorna tas upp i rapporten: I vilken omfattning förekommer äldreomsorgen i de halländska dagstidningarna? Vilka nyheter från äldreomsorgen lyfts fram? På vilket sätt skrivs det om äldreomsorgen? Positivt och/eller negativt? 1.3 Utgångspunkt & tillvägagångssätt För att ta reda på hur äldreomsorgen framställs i medierna har det genomförts en innehållsanalys, med kvalitativ och kvantitativ ansats (se bilaga 1). Studien avgränsas till att undersöka de dagstidningar som läses mest i Halland. Material från tidningarna har samlats in under fem månader (två månader under våren 2009 och tre månader under hösten 2009). De objekt som ingår i studien är artiklar, ledare, notiser, reportage och även insändare, eftersom allmänheten berörs av det som står om äldreomsorgen i sin helhet. Det är viktigt att påpeka att den mänskliga faktorn har betydelse för artikelsamlandet. Således kan det förekomma enstaka bortfall av objekt. Den kvantitativa analysen har genomförts via ett kodschema där olika egenskaper registrerats (se bilaga 2). Ett antal objekt har valts ut för vidare textanalys. Genomgående när det talas om objekt syftar det till alla texter från tidningarna, inte bara artiklar utan alla olika textobjekt såsom notiser, insändare, ledare, reportage och debattartiklar. I textanalysen används frågorna: Vilka retoriska grepp används? Vilka faktorer lyfts fram i texten? Hur skapar journalisten känsla? Används specifika begrepp och ord? Textanalysen beskrivs ytterligare i avsnitt 3.1. Det har även genomförts en separat bildanalys (se bilaga 3). De artiklar som hämtats från tidningarna har varit sådana som behandlat äldreomsorgen ur någon aspekt. I kapitel 2 beskrivs det ytterligare vilka teman som dykt upp under arbetets gång. Tidningar som har granskats är; Laholms Tidning, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Norra Halland, Kungsbackaposten, Kungsbacka Tidning och Göteborgsposten. Alla dagstidningar med relativt stor utgivningsfrekvens i Halland. De sammanlagda analyserna blev slutligen 50 olika variabler för de 237 artiklarna. Det har således kodats uppgifter om objekten i databasen. 3

9 1.4 Journalistiken Medierna utgör en särskild institution i samhället där andra institutioner och verksamheter förhandlas och koordineras i det offentliga. Vi är alla mottagare av media och medierna ger oss tillgång till en annan del av världen som finns utanför vår enskilda omgivning Dagspress och dess medielogik Dagstidningar är som namnet säger: en daglig utgåva av en tidning. Dock är detta lite missvisande, det finns nämligen dagstidningar i Sverige som endast kommer ut en eller ett par gånger i veckan. Definitionen ligger i reglerna för presstöd (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008: 51). Varje dag spenderar vi i genomsnitt omkring fem och en halv timme åt massmediekonsumtion (Strömbäck, 2000: 17). Det rör sig då om press, radio, TV och Internet. Hur medvetna är vi egentligen om hur media bidrar till att forma vår vardag? Medierna har blivit en självklarhet i vårt samhälle och det känns avlägset att tänka sig en vardag utan TV, Internet, tidningar och radio. Medierna har således väldigt stor makt och dess uppgift är att informera, granska och vara ett forum för debatt (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008: 26). En nyhet kan definieras som en konstruerad nyhet av en journalist. Medierna speglar egentligen inte händelsen utan konstruerar denna som en del av vår vardag. Detta är en del av medielogiken och nyhetsskapandet. Alla nyheter som dyker upp under en dag kommer inte med i tidningen utan nyhetsförmedlaren måste göra en värdering och välja ut vilka nyheter som ska få plats och föreställa sig vad läsaren är intresserad av (Alm & Eliasson, 2008: 24). Termen för detta kallas på engelska för gate-keeping. Begreppet syftar till att en ansvarig på tidningen avgör vad som kommer med i tidningen och vaktar grinden. I denna process läses flera hundra artiklar och nyheter i veckan (Berkowitz, 1997: 65). Man strävar efter att skapa en tidning med blandade nyheter, för att locka till läsning. Palm menar att närhet och känsla är nyckelord i dagspressen. Personifiering av problem i form av till exempel enskilda drabbade skapar känslor hos läsaren. Den lokala anknytningen och det individuella skapar närhet (Palm, 2006). I boken Omvårdnad och omsorg i massmedia (Lundälv, 2004: 100) finns ett citat från en av intervjupersonerna. Hon arbetar som verksamhetschef för äldreomsorg och LSS-bistånd. Hon säger så här om media och dess sätt att ta fram individers känslor: Medierna på lokal nivå är intresserade men lyfter frågor ur sitt sammanhang och refererar till brukarens känslor inför myndighetsbeslut och ger inte bakgrund om rådande lagstiftning. Närhet och känsla är viktigt för att läsaren ska bli engagerad. Samtidigt medför det att det stora sammanhanget försvinner och den lilla människan blir mer intressant. Det är även vanligt med olika typer av retoriska knep för att förstärka budskap och incidenter. En nyhet måste också vara relevant och beröra mottagaren på något sätt. Nyheten och artikeln torde också vara begriplig för läsaren. Dagstidningen ska kunna läsas av i princip alla lokalt. En sjuksköterska berättar om sina erfarenheter av media och journalistik: 4

10 Min egen far var journalist men det var ett tag sedan och de hade en annan filosofi på den tiden. Det var inte så hyenaktigt som det är idag. Jag frågade en journalist: Varför skriver ni inte om alla bra saker som vi gör? Vi jobbar ju med massa bra saker. Men journalisten sa att det är väl ingenting att skriva om. (Lundälv, 2004:9) Verkligheten är varken svart eller vit och vården har både sina mörka och ljusa sidor. Media har som uppgift att rapportera om något utöver det vanliga som sker i samhället. Anmälningar om till exempel missförhållanden i vården måste anmälas och dokumenteras, vilket innebär att detta blir känt med en gång. Journalister har tillgång till diarier, och många tar daglig kontakt för att se vad som kommit upp på agendan (Lundälv, 2004: 66) Regler för press Journalisten måste förhålla sig till vissa bestämmelser när det gäller rapportering av nyheter. Men press, liksom radio och TV, ska ha största möjliga frihet inom ramen för Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna rapportera nyheter. Det gäller dock att skydda den enskilde mot onödigt lidande genom publicitet. De etiska reglerna för press, radio och TV (Spelregler för press, TV, radio, 2002) är inte formella regler, utan ett stöd i det egna ansvaret i den publicistiska uppgiften. Reglerna innefattas av Publicitetsregler, Yrkesregler och regler mot textreklam. Publicitetsreglerna handlar om att ge korrekta nyheter, respektera den personliga integriteten, att vara aktsam med bilder, höra båda sidor och att vara försiktig med namn. Yrkesreglerna bygger på journalistens roll och trovärdighet. Att ha en stark integritet och tåla att bli granskad av omvärlden, att material samlas in på korrekt sätt och att vara konsekvent mot sin arbetsgivare. De sistnämnda reglerna mot textreklam handlar om att inte ta emot förslag till artiklar som innebär reklam i någon form, inte heller nämna företagsnamn när det inte finns journalistiska motiv (Spelregler för press, TV, radio, 2002: 7-13). Således får inte journalisten publicera vad som helst och den enskilde kan begära rättelse i de fall den känner sig illa behandlad eller är omskriven på ett felaktigt sätt (Spelregler för press, TV, radio, 2002: 5). 1.5 Vilka tidningar läses i kommunerna? Nedan redovisas hushållstäckning i procent i respektive kommun. Laholm Halmstad 60 1 Hylte 57 Falkenberg 2 70 Hallands Nyheter Norra Halland Kungsbacka Tidning Varberg Laholms Tidning Hallandsposten Kungsbackaposten Göteborgsposten Kungsbacka Figur och ( ). 5

11 2. Vad skriver de halländska tidningarna om äldreomsorgen? Under fem månader har tidningsartiklar om äldreomsorgen undersökts i de halländska dagstidningarna och en rad intressanta nyheter har hittats. Fokus i detta avsnitt ligger på nyheterna och teman som behandlas, men även omfattningen av textobjekt i tidningarna. 2.1 Omfattning av textobjekt i tidningarna Nästan varje dag finns det någon text i någon av de aktuella tidningarna som handlar om äldreomsorgen. Vissa dagar finns det flera stycken. Men som helhet har antalet under fem månader räknats till 237 objekt. Tidningarna medverkar i studien med följande antal objekt: i veckan och Norra Halland två gånger i veckan. Övriga tidningar är renodlade dagstidningar som utkommer, som minst, måndag till lördag. Objektens fördelning på de undersökta månaderna: Månad Antal objekt Procent April Maj September Oktober November Totalt Figur 2.2 Tidning Antal objekt Procent Hallandsposten Göteborgsposten Hallands Nyheter Norra Halland 20 8 Laholms Tidning 14 6 Kungsbackaposten 9 4 Kungsbacka Tidning 3 1 Totalt Figur 2.1 Det är tämligen stor skillnad på antalet objekt för tidningarna. Till exempel har Kungsbacka Tidning endast haft tre objekt om äldreomsorgen. Detta kan bero på att denna endast utkommer en gång i veckan. Kungsbackaposten utkommer tre gånger 6

12 2.2 Nyheter och olika teman Under kodningen arbetade vi med 22 olika temaområden (se bilaga 2). I tabellen är endast de teman med som omnämndes i minst tio objekt. Tema Brukare 140 Boende 124 Anställda 95 Ekonomi 78 Socialt innehåll 46 Hemtjänst 43 Övrigt 43 Mat 36 Organisation 34 Kundval 30 Privat/offentligt 28 Arbetsmiljö 27 Anhöriga 25 Färdtjänst 17 Läkemedel 15 HSL 12 Figur 2.3 Antal objekt Objekten behandlar många olika områden och en artikel kan behandla mer än ett tema. Till exempel organisation, ekonomi, hemtjänst och brukare och då har detta noterats. Många objekt har behandlat den ekonomiska situationen med besparingar och reduktioner inom omsorgen. Men det största fokus ligger på brukaren, 140 objekt av 237 handlar om brukaren själv. Då faller boende naturligt in på en andraplats i raden av teman. Det har även skrivits mycket om de anställda, både i positiv och negativ bemärkelse. Det kan handla om arbetssituationen, anmälningar, utbildningar, organisationen med mera. De teman som omnämndes mindre än tio gånger var: Biståndshandläggning, regelverk, termer/begrepp, Privat/offentligt, Brott och straff och slutligen rekrytering. 2.3 Teman som behandlats Periodvis har vissa teman varit extra mycket på tapeten. I vissa fall rör det sig om en artikel som väcker stor uppmärksamhet och får många reaktioner i form av insändare, ibland ett skeende i samhället som följts i en utveckling av händelser. Matinköp och Färdtjänst Uppmärksammade teman i Kungsbacka under 2009 var maten och färdtjänsten. Vi har i flera artiklar kunnat följa personer som är besvikna på hanteringen av inköp av mat och andra livsmedel. Kungsbacka kommun har lagt över ansvaret från hemtjänsten till ett externt företag som tar hand om alla inköp. Enligt tidningarna har problemen uppstått då man som kund inte kan ta del av de veckoblad som dimper ner i brevlådan från olika lokala butiker, leveranser har blivit fel och man har inte fått de varor man har beställt. Färdtjänsten tycks heller inte fungerat som den borde, personer har inte blivit hämtade och det har varit lång kö till kundtjänst. Totalt har 17 objekt behandlat färdtjänsten och många av dessa har berört Kungsbacka genom Norra Halland och Göteborgsposten. 7

13 Lex Sarah Ett annat tema som tagits upp en hel del till exempel i Göteborgsposten är Lex Sarah. En artikel publicerades gällande alla Lex Sarah-anmälningar som gjorts under 2008 och detta skapade flera ledare och insändare på temat. 65 anmälningar gjordes under året och den skakande artikeln redogör för varje område i Göteborg som råkat ut för Lex Sarah-anmälningar av olika slag. Ledare och insändare som publicerats på temat efter denna artikel grundar sig mestadels i den stora bristen på personal, och alla nedskärningar inom vården som skapar problem. Man har inte tid att kolla av och se om man glömt något. I en ledare från den 20 april 2009 med rubriken Fler händer i omsorgen kan vi läsa: Bland ärendena kunde man läsa om gamla människor som glömts bort och hittats nerkissade och förvirrade efter många timmar. Andra har blivit bestulna. Flera fall handlar om hemtjänstpersonal som burit sig illa åt mot vårdtagare. Nu är det knappast så att de som arbetar inom äldreomsorgen är glömskare eller otrevligare än andra. Den enda rimliga förklaringen är att det på många håll finns alldeles för lite personal för att man skall kunna ta hand om de äldre på ett humant och respektfullt sätt. Ytterligare ett par artiklar publicerades på temat under april månad. I en av dem uttalar sig äldreomsorgsminister Maria Larsson. Hon menar att fördubblingen av antalet Lex Sarah-fall sedan 2005 inte bara behöver vara negativ, utan att ökningen kan betyda att fler vågar göra anmälningar och att arbetsklimatet kan vara på väg att förändras. 2.4 Reflektioner om typer av objekt och teman De objekt som det varit tillräckligt många av för att kunna analysera budskapet i, är artiklar, notiser och insändare. Här kan det konstateras att det skrivs få ledare på ett tema som berör så många. Äldreomsorgen i Halland har omkring 8000 anställda, drygt 6000 personer har hemtjänst och 3300 personer bor permanent på särskilt boende ( således borde det finnas ett stort intresse för området. Vi kan även räkna till anhöriga till alla dessa personer. Många berörs av äldreomsorgen och det borde vara ett tema som intresserar gemene man. Nyheterna som lyfts fram handlar oftast om brukare, deras boendesituation och de anställda som tar hand om dem. Detta är av stort värde då hela omsorgen handlar om de äldre och då ska de få ta plats i artiklarna som behandlar området. Som det nämndes i bakgrunden har medierna som uppgift att skildra och granska samhällets skeenden, och de drivs av en viss medielogik. En förstasida får mer genomslagskraft om det skrivs om något spännande och avslöjande istället för om en helt vanlig dag på ett äldreboende i Halmstad. Förstasidan ska erbjuda en god mix av rubriker som ska locka läsaren. Oftast rör det sig om en egen lokal nyhet för att visa förankringen till den geografiska nivån, men ibland prioriteras stora in- eller utrikes nyheter som varvas med mjukare lokala rubriker (Alm & Eliasson, 2008: 137). 8

14 3. Hur kan en negativ respektive positiv artikel se ut? I detta kapitel belyses några exempel på artiklar, insändare och notiser som valts ut för vidare textanalys. Exemplen har inte valts ut för att de tillhör någon ytterlighet, utan för att de tillhör den stora massan. Analysen har genomförts för att visa hur medierna arbetar med texter och bygger upp dramaturgi och förstärker uttryck för att intressera läsaren. 3.1 Textanalys I analysarbetet ställdes följande frågor: Vilka retoriska grepp används? Vilka faktorer lyfts fram? Hur skapar journalisten känsla? Används speciella begrepp och ord? Retoriken har använts som grund för analysarbetet med Logos, Ethos och Pathos som bas. Logos eller förnuftsargument är de argument som vädjar till läsarens förnuft. Argumenten kan vara sådana som rör: nytta, heder, hälsa, trygghet och genomförbarhet. Faktaargument således som till exempel varför en olycka inträffade, som orsak och verkan. Ethosargumenten skapar förtroende för författaren. Ett begrepp som syftar till övertygelse och att vi tror på texten. Till exempel kan citat hjälpa till att göra en text mer trovärdig. Pathosargumenten spelar på läsarens känslor genom till exempel personifiering och närhet (Gunnarsson, 2006: 75). En närhet som kan vara både geografisk, tidsmässig och kulturell. I modellen placeras varje objekt in och vi ser var i modellen objektet befinner sig. Rör objektet, till exempel, känsla (pathos) eller handlar det mer om sakfrågor (logos)? Ethos = Förtroende, Logos = Förnuftsargument Bildspråket är också intressant och även hur journalisterna använder sig av värdeord och stilfigurer. Texterna har även analyserats som rena nyhetstexter. Melin och Lange (1995) menar att det finns ett antal punkter att titta på när en nyhetstext analyseras. Intressant för denna studie är: Hur ser dispositionen ut rubriken, ingressen, bilden? Repliker vem kommer till tals och varför? Vilken betydelse har det för texten och budska pet? Typ av nyhet, vad är det för temaområden som behandlas i artiklarna och varför? (Melin & Lange, 1995: ) 3.2 Vilken tråkig nyhet! Pathos = Känsla De objekt som visade sig vara negativa tar bland annat upp missförhållanden, ekonomi, läkemedel etcetera. Ett exempel på en negativ artikel är från Norra Halland fredagen den 17 april. 9

15 Förnuftsargumenten är att två demensboenden stängs i Kungsbacka eftersom kommunen behöver spara pengar. Stängningen kommer få konsekvenser för de som bor på boendet eftersom tryggheten utsätts för utmaningar. Teman som tas upp i artikeln är brukare, boende och anhöriga. Författaren skapar förtroende och ethos genom replikerna i texten. De repliker som kommer fram i artikeln är från en anhörig till en av brukarna som bor på ett av de nedläggningshotade boendena. Här ser vi även exempel på pathos genom personifiering som journalisten använder för att skapa en känsla av närvaro. Vi känner med den här personen som uttalar sig och får en empati för alla de demenssjuka personer som kommer drabbas av flytten. Journalisten använder sig av en hel del värdeord. Istället för att skriva att den anhöriga är ledsen så har hon gråten i halsen vilket är starkare. Metaforer används genom att säga att personerna hamnar ett trappsteg närmare döden och - de tar livet av våra anhöriga. Det är inte så att personalen bokstavligen tar livet av personerna, men den intervjuade personen är ganska dramatisk i sina formuleringar vilket skapar dramatik i artikeln. Den dramaturgiska rubriken säger tydligt att detta inte är en positiv artikel. Ingressen består av ett sammandrag av hela artikeln och vi får reda på det viktigaste. Dispositionen är ganska enkel med det viktigaste först, dock är rubriken ett citat och rubriken säger inte hela sanningen, utan den drar in oss och vi vill veta vem som hamnar närmare döden. Att använda starka ord som döden skapar känslor av rädsla, vilket gör oss mer intresserade av artikeln. Texten består av en del förnuftsargument och författaren skapar förtroende, men genom värdeorden och de sorgliga och upprörda citaten från den anhöriga, skapas många känslor och vi blir berörda. Därför placeras texten närmst pathos i triangeln. Ethos = Förtroende, Logos = Förnuftsargument Pathos = Känsla 10

16 Nästa objekt är en notis från Hallands Nyheter den 8 april. Rubriken lyder Falsk hemtjänst stjäl hos äldre i Stockholm. Hemtjänstföretaget Attendo Care har blivit bestulna på arbetskläder och dessa används nu vid inbrott hos äldre personer som har hemtjänst. Förnuftsargumenten rör brott inom äldreomsorgen och det är en tydligt negativ nyhet. Vi får även reda på att personerna som begått brotten har samma dräkter som den vanliga hemtjänstpersonalen. Eftersom det till exempel under sommartid är många vikarier som kommer på besök hos de äldre, kan det vara svårt att hålla reda på alla ansikten. Att släppa in någon som har likadana kläder som den ordinarie personalen och även namnbricka med företagets namn på är kanske inte så konstigt under sådana omständigheter. placerar sig notisen ganska högt i toppen av triangeln. Ethos = Förtroende, Logos = Förnuftsargument Pathos = Känsla Det sista exemplet är en insändare som publicerades i Norra Halland den 13 november Dispositionen är enkel med det viktigaste först i rubriken. Men vi får en känsla av otrygghet när vi läser rubriken, det är inte hemtjänsten som stjäl utan det är personer som uppger sig för att vara hemtjänst som stjäl. Här skapas pathos men bara här. Dock är detta på nationell nivå, vilket betyder att denna nyhet antagligen rapporterades på ett annat sätt i Stockholm där detta ägde rum, och således väcktes troligen andra känslor. I Halland blev det en liten notis och i Stockholm rörde det sig säkerligen om större artiklar med fler retoriska knep. Detta betyder att nyheten inte syntes lika bra i Halland. Inga citat finns med, enbart att Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram ABC rapporterar nyheten. Förnuftsargument dominerar i texten och därför 11

17 Den stora jätten mot den lilla människan! Här upplever vi den stora kalla kommunen som styr och bestämmer över den lilla pensionären som arbetat hela sitt liv och inte får mycket för det. Ett David och Goliat syndrom. Diskriminering av de äldre i Kungsbacka, ordet diskriminering är ett ord med väldigt negativ klang och det skapar pathos genom empati för de människor som diskrimineras. De äldre människorna i Kungsbacka blir således orättvist behandlade. Eftersom detta är en insändare är hela texten en replik från författaren, med åsikter och tyckanden. Dispositionen är en löpande text utan någon direkt struktur. Dålig upphandling av färdtjänst, privata äldreboenden, matlistor som skickas iväg. Logosargumenten finns där men de underbyggs inte. Jättedålig upphandling av färdtjänst skriver författaren men beskriver inte närmare vad det handlar om. Någonstans trodde kommunen att upphandlingar mm var för verksamhetens bästa, och att färdtjänsten inte fungerar som den ska är självklart inte kommunens fel, det har med planering att göra hos det enskilda företaget som arbetar med färdtjänsten. Författaren nämner också en 30-årig mans kommentar från ett radioprogram: hade jag haft pengar skulle jag vilja kämpa för de äldre. Bli gammal i dagens Sverige som det är nu, det räds jag för. En kommentar som visar att den mannen är medveten om att han kanske en dag kommer vara i behov av vård och omsorg. Insändaren hamnar i pathosområdet på grund av att argumenten inte underbyggs, dock spelar den på våra känslor. Ethos = Förtroende, Logos = Förnuftsargument 3.3 Det var en glad nyhet! Pathos = Känsla Det tema som det skrivits mest positiva artiklar om är socialt innehåll. I Hallands Nyheter publicerades den 14 november 2009 en insändare med rubriken Bra vård med kärlek, humor och beröring. En insändare som handlade om en man som hade drabbats av en dödlig sjukdom, vilket bidrog till att han hamnade på ett boende för svårt sjuka. En anhörig skriver insändaren och berättar att personalen tog väl hand om hennes broder och att humor och beröring var dagliga inslag i vården. 12 Författaren berättar en historia om sin bror från början till slut. Dock inleder hon med att berätta: Min bror har avlidit. Här fångas läsaren och blir väldigt intresserad av att fortsätta läsa och ta reda på vad som hänt hennes bror. Dispositionen är enkel att följa och vi tilltalas av rubriken som säger mycket. Bra vård med kärlek, humor och beröring!

18 Tre saker vi alla behöver för att må bra. Egentligen är det en självklarhet att vården ska vara bra och innefattas av kärleksfull personal som arbetar med ett glatt humör och använder beröring på rätt sätt. Författaren använder sig av ord som skapar tankar och vi som läsare blir intresserade och fortsätter läsa. Insändaren tar upp teman som brukare, anhöriga, boende och personal. Författaren använder värdeord som identitet, fantastisk personal, beröring och texten skapar ett flöde av hjärtliga budskap. Hon berättar även att han fick behålla sin identitet som människa. Något som vi alla vill, men något som kanske inte alltid är självklart. Han behandlades som en människa och inte som en boende eller patient. Känsloargumenten är starka och vi får en empati både för personalen som tagit hand om mannen, men även för mannen som haft en lång tid av lidande. Författaren använder vissa logosargument och berättar att det var knappt med personal men att alla gjorde sitt bästa för att de som bodde på Blåklinten skulle få den bästa vården. Vi får förtroende för skribenten då hon även lyfter sin brors sämre sidor. Även om detta är en känsloladdad insändare får vi ändå en hel del förnuftsargument genom nyttan med god vård och att det finns goda exempel inom vården. Därför hamnar insändaren mitt i triangeln! logosargumenten. Hela texten sammanfattas genom denna rubrik och det är en nyhet med ett positivt budskap. Den handlar om att äldre personer inte ska splittras ifall en av dem blir sjuk och måste flytta. Folkpartiet vill införa en så kallad parboendegaranti. Det handlar helt enkelt om hälsa och trygghet i vardagen! De teman som behandlas är brukare och boende. Personerna som uttalar sig menar att: det är oanständigt att livskamrater splittras. Logos och pathos varvas och vi tar till oss notisen eftersom att få leva med sin partner livet ut borde vara en självklarhet, det vill säga för dem som vill det. Logos = Förnuftsargument Ethos = Förtroende, Pathos = Känsla Nästa exempel är en notis från Hallands Nyheter från den 20 november Rubriken lyder FP vill ge äldre rätt att leva ihop och här hittar vi Rubriken märker tydligt ut vem det är som har åsikten och vi förstår genom att använda ordet vill att det är något som inte har beslutats. 13

19 Men notisen är ganska spännande för den väcker känslor hos oss och vi får empati för de stackars människor som tvingas lämna sin livspartner på ålderns höst på grund av flytt till ett äldreboende. Dispositionen följer tidningars allmänna dispositionsprincip, genom att berätta det allra viktigaste först och sedan resten i viktighetsordning (Melin & Lange, 1995: 122). Ethos skapas genom den respekterade källan till notisen, TT vilket gör att notisen hamnar i mitten av triangeln. Ethos = Förtroende, Logos = Förnuftsargument Pathos = Känsla Nästa exempel är från Kungsbacka Tidning torsdagen den 8 oktober

20 Artikeln spelar mycket på känslor och vi får en härlig bild av kräftskivan på Måhaga äldreboende. Replikerna är från enhetschefen och från de boende på Måhaga som tillsammans med anhöriga firar denna högtid. Vi får en känsla av glädje när vi läser den beskrivande artikeln om det varma skenet från vägglampor och vackert dukade bord och den trevliga underhållningen. Vi förstår genom texten att Måhaga erbjuder de boende en unik livskvalitet genom olika festligheter. Pathos skapas genom personifieringen av Birgit som har sin festhatt på och Tage som skålar med oss. Birgit säger även Det här är en bra plats att vara på. En bra plats att vara på gamla dar. Repliken är väldigt ärlig och ger ett gott betyg till enhetschefen och äldreboendet som har det som tradition att det ska vara mycket fest. Artikeln följer tidningarnas främsta dispositionsprincip och går från viktigast och sen till det som är mindre viktigt. Rubriken säger tydligt vad det handlar om och ingressen berättar lite mer ingående om att det var bubbel och snaps på äldreboendet. Skribenten använder sig lite mer av en reportageretorik, det är många som uttalar sig och vi får en hel del beskrivningar av vad som händer runtomkring. Ethos = Förtroende, 3.4 Sammanfattning Logos = Förnuftsargument Pathos = Känsla Som presenterats ovan finns en rad olika uttryckssätt för att väcka olika typer av reaktioner. Ibland spelar journalisten på läsarens känslor genom personifiering och värdeord. För att få förtroende kan man använda trovärdiga källor och citat från insatta personer. Om journalisten vill spela på vårt förnuft använder denne sig ofta av faktaargument som handlar om hälsa och trygghet, men även nyttan med saker och ting. Dispositionen har betydelse för läsaren och rubriken, ingressen och bilden är viktiga för att fånga intresset. Vem som kommer till tals i objektet är intressant då vi får olika känslor för olika personer som uttalar sig. Till exempel är det lättare att få empati för brukare och anhöriga. Vi får en känsla för stämningen och atmosfären och lever oss in. Just eftersom artikeln är så pass berättande som den är skapas en närhet och förståelse för de här människorna som träffas och firar tillsammans. Detta skapar även ett förtroende för författaren eftersom vi förstår att hon har besökt Måhaga och träffat alla de här människorna. Därför hamnar artikeln mellan förtroende och känsla. 15

21 4. Vilken bild förmedlar den halländska dagspressen av äldreomsorgen? Artiklar och övriga objekt som behandlar äldreomsorgen skiljer sig från varandra i typ av budskap och tonläge. Det är även en skillnad på vilken bild som förmedlas beroende på vilken tidning man väljer att läsa. Objekten har kategoriserats i en femgradig skala för att fånga det huvudsakliga budskapet. Skalan syftar till om innehållet i objektet är positivt eller negativt. Totalt sett fördelade sig de 237 objekten enligt nedan. Mycket positivt 13,1 % Positivt 23,2 % Neutralt 17,7 % Negativt 32,9 % Mycket negativt 13,1 % Balans -9,7 Figur 4.1 summerade andelarna för negativt och mycket negativt. Balansen betyder att ju närmare -100 % budskapet är desto mer negativt och ju närmare +100 % desto positivare är budskapet. Ligger balansen på 0 innebär det att det skrivits lika många negativa som positiva artiklar på temat, eller att det rör sig om uteslutande neutrala objekt. Enligt tabellen lutar objekten lite mer åt det negativa hållet. Men resultatet blev exakt lika många mycket positiva som mycket negativa objekt. Mindre än hälften av objekten är negativa, 46 % vilket måste betyda att bilden som visas av äldreomsorgen är mer nyanserad än vad personal inom den halländska äldreomsorgen ofta hävdar. 4.1 Insändare, artiklar och notiser Tre olika objekttyper förekommer ofta i materialet: insändare, notiser och nyhetsartiklar. Se figur 4.2. Balansen är uträknad genom att summera andelarna för mycket positivt och positivt minus de Positivt Negativt Balans Antal Insändare 44,7 % 52,6 % -7,9 38 Notiser 26,9 % 45,1 % -19,2 26 Nyhetsartiklar 34,7 % 42,9 % -8,2 147 Totalt 35,5 % 45,0 % -9,5 211 Figur

22 Insändare En insändare innehåller åsikter och tyckanden från läsarna och ger uttryck för personliga uppfattningar om en sak. I de halländska dagstidningarna är intresset stort för äldreomsorgen, vilket märks genom alla de insändare som publiceras. Under vår och höst har 38 stycken insändare samlats in som handlar om äldreomsorgen. Åsikterna skiftar skarpt beroende på författaren och upplevelserna som personen haft av omsorgen och allt därtill. 44,7 % av insändarna är positiva, 52,6 % är negativa och resterande 2,7 % är neutrala. Att enbart 2,7 % är neutrala är inte så konstigt eftersom ett forum för insändare är en plats att tycka till och ha åsikter på. Dock är det inte så många fler negativa än positiva. Många insändare handlar om något som någon vill göra oss uppmärksammade på och det är många som lyfter fram goda exempel från äldreomsorgen också. Artiklar En nyhetsartikels syfte är att förmedla från en plats där något inträffat. Den ska berätta om ett skeende och ge en här- och nu upplevelse. En artikel är både utredande och gestaltande (Melin & Lange, 1995: 121). Artiklarna som kunnat läsas i tidningarna om äldreomsorgen har varit av blandad karaktär. Det har samlats in 147 stycken och 34,7 % av artiklarna är positiva, 46,1 % är negativa och resterande 19,2 % utgörs av neutrala artiklar. Detta betyder att det ändå är mer än en tredjedel av artiklarna som är av positiv karaktär. Positiva på så sätt att de tar upp positiva händelser och inslag i äldreomsorgen. Notiser Notisen är en kortare nyhet som bara ger de viktigaste fakta till en händelse. Denna materialtyp har visat sig ha störst skillnad mellan hur många positiva respektive negativa objekt som publicerats. Det blev totalt 26 stycken notiser. 46,1 % av notiserna visade sig ha ett negativt budskap jämfört med endast 26,9 % positiva. Detta betyder också att 27 % av notiserna var neutrala. Varför är det så? Anledningen till att så många notiser är neutrala kan vara, som nämndes ovan, att det är en kortare nyhet avskalad alla detaljer. Orsaken till att 46 % av notiserna är negativa kan således bero på en negativ händelse, inte ett negativt tonfall. Dock har det varit så att när en notis är negativ rör det sig oftast om en nyhet från en annan ort. Är det en lokal nyhet från Halland som är negativ blir det oftast en större artikel. 17

23 4.2 Mest positivt skrivs det om socialt innehåll! Vissa teman i tidningarna skrivs det oftare negativa än positiva texter om. I tabellen kan vi se på vilket sätt de skrivs om de olika temana. Jämför vi rapporteringen rörande respektive område uppkommer vissa skillnader. Se figur 4.3. Tabellen visar att teman som läkemedel och färdtjänst har varit mest negativa. Det tema som det skrivits mest positivt om är socialt innehåll. Inget av temana har haft 0 % positiva objekt och inte heller 0 % negativa. Detta betyder att det finns vissa nyanser. Ett bra exempel är kundval som det skrivs lika mycket negativt som positivt om vilket visar att temat belyses från olika perspektiv. De negativa artiklar som behandlat läkemedel har rört sig om stölder av mediciner, felmedicineringar och onödigt många preparat som ordinerats. Detta har resulterat i att de positiva artiklar som finns endast blivit några i mängden av allt negativt. I Halland arbetas det aktivt med läkemedelsgenomgångar och utbildning inom läkemedel och det har endast publicerats ett fåtal artiklar på detta område. Landstinget Halland tillsammans med kommunerna i Halland arbetar utifrån den så kallade Hallandsmodellen vad gäller läkemedelsgenomgångar. Detta har uppmärksammats av Socialstyrelsen som menar: Huvudsyftet är att via kompetenshöjning av personal och korrekt dokumentation kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen av äldre och därmed öka deras livskvalitet (Socialstyrelsen, 2008: 14). Figur

24 4.3 Bilder Objekt med en eller flera bilder tenderar att ge ett mer positivt budskap. Utan bild Med bild Totalt Positivt 25,3 % 46,8 % 36,3 % Negativt 56,5 % 35,1 % 46 % Balans -31,2 +10,7-9,7 Antal Figur 4.4 Detta förstärks ytterligare om vi endast tar med nyhetsartiklarna i analysen. Utan bild Med bild Totalt Positivt 17,7 % 47,1 % 34,7 % Negativt 56,4 % 33 % 42,7 % Balans -38,6 +14,1-8,0 Antal Figur 4.5 De objekt som har varit mer åt det positiva hållet har också i de flesta fall haft positiva bilder, samtidigt som de negativa objekten kompletterats med negativa bilder. Det är extra tydligt i Laholms Tidning som är den tidning som förmedlar den mest positiva bilden av äldreomsorgen till sina läsare. Tidningen har högst andel objekt med bilder, 78,6 % av objekten om äldreomsorgen i Laholms Tidning har en eller flera bilder. Se figur 4.6. Totalt sett är det ungefär lika många objekt som har bilder och som inte har bilder. Många fotografier är relativt neutrala och det är oftast olika personer som är fotograferade. Vissa ger ett väldigt positivt intryck med skrattande människor i social samverkan. Andra bilder är av lyssnande människor, porträtt eller av någon som talar. De bilder som varit mest negativa är av personer som genom minspel visat negativa känslor. 38 bilder är av brukare och äldre personer. Endast tre bilder av dessa 38 är tagna utomhus. Då är brukaren i samverkan med frivilliga eller anhöriga. Om även personal är med på bilderna, är de oftast tagna i någon inomhusmiljö, till exempel en matsal eller ett samlingsrum. De bilder som är tagna av vårdpersonal visar nästan enbart kvinnor. Detta visar tydligt att vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom äldreomsorgen domineras av en kvinnlig majoritet. Tidning Laholms Tidning Kungsbacka tidning Totalt Antal objekt Med bilder 14 78,6 % 3 66,7 % Norra Halland % Hallands Nyheter 69 53, ,9 % Hallandsposten 73 45,2 % Göteborgsposten Kungsbackaposten 9 44,4 % Totalt ,5 % Figur

25 Illustrationerna som varit med i tidningarna är oftast väldigt negativa. Det kan vara en illustration av en gammal man som sitter fångad i ett piller (Göteborgsposten, ) eller ett kvinnligt vårdbiträde i en gammaldags uniform (Norra Halland, ). De illustrerade bilderna används oftast i insändare, ledare eller debattartiklar där det finns större möjligheter att ta ut svängarna Reflektioner om bilderna Bilder och formgivningen i tidningar underlättar ofta för läsaren att ta till sig ett budskap (Alm & Eliasson, 2008: 33). Bilder används således för att komplettera en text och förklara fenomen som behöver tydliggöras eller belysas lite extra. Objekt med en eller flera bilder tenderar att ge ett mer positivt budskap. Varför är det såhär? En artikel med en bild väcker oftast större uppmärksamhet än en artikel utan bilder. Kanske väljer man att visa det positiva i bilder och det negativa i text?! Att inte ha lika mycket negativa bilder kanske är ett led i att tona ner och visa hänsyn? Eller är det kanske så att det är lättare att ta en bra bild vid något trevligt tillfälle än när det rör sig om en artikel om anmälningar om vanvård. Det finns inte så mycket att fotografera vid de tillfällena på grund av sekretessen. Bilder ger väldigt starka signaler i tidningen och oftast väljer man inte mer än en bärande bild per sida. De blir också mer spännande om det växlas mellan närbilder på människor och miljöbilder (Alm & Eliasson, 2008: 108). Minst smickrande för äldreomsorgen är de tecknade eller illustrerade bilderna som ibland publi- ceras i samband med insändare och ledare. Dessa bilder är okänsligare och det är på detta sätt tidningarna kan visa vanvård och obehagliga saker som inte kan fotograferas på grund av sekretess. 4.4 Många personer i artiklarna ger ett mer positivt budskap Hur många personer som får uttala sig och som representeras i objekten spelar roll för hur budskapet uppfattas. Siffrorna redogör för balansen mellan positiva och negativa budskap: Tabellen visar att det är positiva budskap när det är flera kvinnor med i artikeln eller en blandad grupp. Objektet är mer åt det negativa hållet om det rör sig om enskilda kvinnor och män. När det handlar om enstaka personer handlar objektet ofta om anmälningar, en person som stulit eller kanske en brukare som farit illa i omsorgsarbetet. Anledningen till att de objekt som uppfattas vara mest positiva utgörs av grupper av människor beror oftast på det sociala innehållet. Som redovisats tidigare är det detta tema som det skrivits mest positivt om. Dock har vi inte hittat några objekt där det rör sig om en grupp av män. I de sociala sammanhangen rör det sig oftast om festligheter eller middagar med både män och kvin- 20

26 nor, men i arbetssammanhang ser vi ofta ett antal kvinnor som har någon intressant utbildning. Rör det sig om arbetsförhållanden som inte är bra eller missförhållanden på arbetsplatsen är det oftast enstaka personer som uttalar sig. tiv bild förmedlas av Göteborgsposten och Norra Halland, vars läsare i Halland främst bor i Kungsbacka. I Göteborgsposten förmedlas en särskilt negativ bild av äldreomsorgen i Göteborgs och Mölndals kommuner. 4.5 Läsarna får olika bild beroende på vilken tidning de har Mest positiv bild av äldreomsorgen får läsarna i Laholm av Laholms Tidning. De som läser Hallands Nyheter får också en ganska positiv bild, denna tidning läses främst av de som bor i Varberg och Falkenberg. En aningen mer negativ bild ges av Hallandsposten som främst riktar sig till läsare i Laholm, Hylte och Halmstad. Mest nega- 21

27 4.6 Var det mer positiva nyheter under våren eller hösten? I stort sett var det ingen skillnad mellan vår och höst, utan resultaten per månad verkar snarare ha varit lite mer slumpmässiga och beroende på vilka nyheter som var föremål för diskussion. Men det varierar också i informationsintag från dagstidningarna på orterna. I Laholm läser 37 % av invånarna Laholms Tidning som ger en väldigt bekymmersfri bild av omsorgen, men Hallandsposten som ger en lite mer negativ bild av verksamheten har en hushållstäckning på 50 %. 65 % av hushållen i Kungsbacka har Göteborgsposten, en tidning som skriver tämligen mycket negativt om äldreomsorgen i framförallt Göteborg. Men vi får inte enbart nyhetsinformation från dagstidningarna utan vi lever i ett evigt mottagande av nyheter från tv, Internet och radio vilket präglar vårt vardagliga liv och skapar ett brus av budskap (Hadenius & Weibull, 2003: 11). Vi gallrar och tar in det som skapar närhet och känsla hos oss. I diagramet kan vi se fördelningen för positivt respektive negativt i tidningarna för varje månad. Detta betyder att det publiceras både negativa och positiva nyheter. Under april månad var skillnaden en aning större. Då kan det bero på en serie av objekt om ett speciellt område. Till exempel Lex Sarah i Göteborg som det skrevs mycket om under april månad. 4.7 Reflektioner om budskapen Vi får ta del av både positiva och negativa texter om äldreomsorgen genom de halländska dagstidningarna. Men vi får olika bilder av äldreomsorgen beroende på var vi bor. Den som bor i Laholm får en bild och den som är bosatt i Kungsbacka får en annan bild genom tidningarna. 22 Det publiceras en mångfald positiva nyheter men det är fler negativa nyheter överlag. Även om det finns många positiva företeelser i äldreomsorgen och glada nyheter, så får dessa kanske inte lika stor plats just på grund av att det inte är lika dramaturgiska teman som lockar till läsning. Vidare ska en nyhet avvika från det vardagliga och det positiva inom äldreomsorgen kanske ses som en självklarhet? Självklart ska Rut må bra och vara nöjd med personalen, men det är inget nyhetsvärde i det och därför skrivs det inte lika mycket om detta. Men händer det något utöver det vanliga, som skapar närhet till läsaren, det behöver inte vara geografiskt utan även en kulturell närhet, finns ofta ett intresse att rapportera det (Alm & Eliasson, 2008: 25). Artiklarna om Lex Sarah-anmälningarna upprörde läsarna till att skriva insändare, politiker uttalade sig i artiklar och ledare skrevs. Negativa artiklar engagerar på ett annat sätt än vad de positiva gör. Detta behöver i sig inte vara negativt, tvärtom kan en negativ artikel vara positiv för framtiden. Det är en negativ nyhet men att den kom till allmän kännedom kan vara en fördel och då finns möjligheterna att komma till rätta med problemet.

28 5. Slutsats Är det verkligen så att dagstidningarna i Halland enbart skriver negativt om äldreomsorgen? Tidningarna skriver väldigt blandat om äldreomsorgen och det är inte enbart negativa artiklar som hamnar i tidningarna. Bilden har visat sig vara relativt nyanserad och det är många olika teman som behandlas. 5.1 Resultat Under fem månader 2009 har det samlats ihop 237 objekt som alla handlar om äldreomsorgen. Dessa har samlats in från sju dagstidningar som läses i Halland. Det har kodats data om alla objekten som rör sig om artiklar, notiser, insändare, ledare, debattartiklar och reportage. Äldreomsorgen förekommer således i ganska stor omfattning i de halländska dagstidningarna. De teman som det skrivs mest om är brukaren eller de äldre, samt äldreboenden. Det har även skrivits en hel del om ekonomi och personal under studieperioden. Nyheterna som lyfts fram varierar självklart efter vad som händer just nu, men under 2009 har mycket handlat om Lex Sarah i Göteborg, färdtjänst och matservice i Kungsbacka och genomgripande har det talats om besparingar på ekonomifronten. Temat det skrivits mest positivt om är socialt innehåll! Inte så konstigt eftersom temat är positivt i sig självt. I studien är 46 % av det som skrivs av negativ karaktär, detta betyder att 54 % av texterna är av positiv och neutral karaktär. Detta är genomsnittliga siffror för alla tidningarna. Det skiljer sig 23 en hel del i hur tidningarna rapporterar, och vad som lyfts fram. Detta betyder att den publicitet som äldreomsorgen får idag inte enbart är negativ. Men det är av stort värde att skapa och bibehålla goda relationer med media i dessa frågor. Just eftersom media har ett stort inflytande på hur allmänheten värderar och uppfattar händelser i samhället. Beroende på hur media framställer ett fenomen kan det vara avgörande för hur vi förstår det. Äldreomsorgen i Halland uppfattas på ett visst sätt, som till stor del grundar sig i den bild media väljer att visa om man inte har egen erfarenhet. Enligt resultaten från studien bör sannolikt hallänningarna ha en tämligen nyanserad bild av äldreomsorgen, då det skrivs både positiva och negativa artiklar och om ganska spridda teman. Men bilden är aldrig svart eller vit, vi måste alltid komma ihåg att vara kritiska och ifrågasätta. Vi får aldrig glömma bort de äldre, det är ju för dem vi verkar och ständigt strävar efter en god omsorg! 5.2 Diskussion och reflektion Vad kan det innebära för verksamheter inom äldreomsorgen att mindre än hälften av texterna vi funnit på temat är negativa? Vilken roll spelar en upprörande artikel för brukare, anhöriga och de som arbetar i branschen? Vilken roll spelar en positiv artikel? Bilden tidningarna visar av äldreomsorgen är relativt nyanserad och vi får ta del av olika teman, budskap och åsikter. Men vilket värde kan olika typer av publicitet ha för verksamheterna?