Accounting Update #27 Oktober 2012

Transkript

1 Kära läsare! Innehållsförteckning Sid Plötsligt hände det! Över en natt så var hösten här. Med regn och lite rusk men också med strålande sol och en natur som skiftar färg. Något annat som också plötsligt hände är K3! Plötsligt befinner vi oss mitt i förberedelserna för att ta emot och implementera detta nya redovisningsregelverk för större företag. K3 upptar i hög grad allas våra tankar just nu. Av detta skäl bjuder vi på en längre artikel i ämnet där vi guidar er igenom de väsentligaste förändringarna som en övergång till K3 innebär. Även andra saker har plötsligt hänt! IFRS 9 närmar sig sin slutliga form och som ett led i detta gav IASB i september ut en review draft för säkringsredovisning. Två stora förändringar jämfört med dagens IAS 39 finner vi i utkastet. För det första kommer effektivitetskraven för säkringsredovisning förändras i grunden. Kravet på att man ska uppnå en effektivitet på mellan procent tas bort! Detta tror vi välkomnas av många då det öppnar upp dörrar för säkringsredovisning på fler säkringsrelationer. För det andra finns det ett förslag på att det ska vara möjligt att säkra enskilda komponenter i icke-finansiella föremål. Mer om IFRS 9s innehåll kan ni läsa om på sidan 8. Rådet för finansiell rapportering har i september 2012 publicerat ett ändringsmeddelande avseende uppdateringar av RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Ändringen innebär ett klargörande av hur koncernbidrag ska redovisas. Huvudregeln är att koncernbidrag ska redovisas enligt dess ekonomiska innebörd. En alternativregel införs dock, vilken möjliggör en redovisning av koncernbidrag som bokslutsdispositioner. Alternativregeln är ett led i att åstadkomma harmonisering med K2 och K3. Detta nummer bjuder också på lite ögongodis i form av en diskussionsartikel om hur IASBs kommitté för tolkning av IFRSér ska arbeta. Slutligen uppdaterar vi er på de mindre ändringar som IASB har föreslagit i befintliga standarder vilka träder ikraft nästa år. Trevlig läsning! Stockholm den 11 oktober 2012 Mikael Scheja Ulrika Anjou Ansvarig utgivare Redaktör mikael.scheja@se.pwc.com ulrika.anjou@se.pwc.com K3- nu är Sveriges nya redovisningsregelverk på plats! 2 IFRS 9 Nya möjligheter med säkringsredovisning? 8 Beslutade ändringar i RFR 2 9 Flera verktyg i lådan 10 IASBs Annual Improvements med ikraftträdande Kommande seminarier och utbildningar IFRS Update Finansiell rapportering i en värld av förändring. Stockholm 21 november (1 dgr) K3- det nya regelverket o Stockholm 15 oktober (1 dgr) o Stockholm oktober (2 dgr) o Malmö 3 december (1 dgr) o Göteborg 6 december (1dgr) Se även kalendarium för mindre K3- seminarier på ett antal orter i landet. För tid, plats och anmälan- se PWCs hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Hot News! BFN har publicerat utkast till avsnitt (kap 11-12) om finansiella instrument i K3! Se UFR 9 Rådet för finansiell rapportering har under september månad gett ut ett uttalande avseende redovisning av avkastningsskatt, UFR 9. Bakgrunden till detta uttalande var den av IASB publicerade ändringen av IAS 19 (juni 2011). Rådets bedömning är att avkastningsskatt som tas ut på avsättningar i balansräkningen ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet för den period skatten avser. Sådan avkastningsskatt ska således inte innefattas i skuldberäkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Sid 1 Accounting update oktober 2012

2 K3 - nu är Sveriges nya redovisningsregelverk på plats! Bakgrund I början av sommaren publicerades K3 regelverket, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) vilket är Sveriges nya huvudregelverk för redovisning i aktiebolag och ekonomiska föreningar. K3regelverket är en del i BFNs K-projekt 1 och är upprättat med IASBs IFRS for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SMEs) som utgångspunkt. IFRS for SME:s är IASBs försök att skapa ett regelverk för små och medelstora företag. K3 följer i stort samma kapitelindelning som IFRS for SMEs, men det ska understrykas att K3 är ett självständigt regelverk som avviker från IFRS for SMEs på ett antal punkter. Regelverket är tillämplig vid upprättande av års- och koncernredovisning. Värt att notera är att de kapitel i K3 som ska behandla redovisning av finansiella instrument (kapitel 11 och 12) vid utgivandetidpunkten inte var färdigställda. Dessa publicerades istället i utkastform i början av hösten och förväntas färdigställas runt årsskiftet 2012/2013. välja förenklingsregelverket K2, antingen BFNAR 2008:1, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag eller BFNAR 2009:1, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar, beroende på företagsform. Vilka företag är det då som klassificeras som större respektive mindre? Enligt Årsredovisningslagen gäller följande kriterier för klassificering som större företag; Över 50 anställda i genomsnitt Över 40 miljoner kronor i balansomslutning Över 80 miljoner kronor i omsättning Då samma två av dessa kriterier har överstigits två år i rad, räknas företaget som större det tredje året. Om företaget är moderföretag i en större koncern räknas även moderföretaget som större. Publika företag, som inte är noterade på en reglerad marknad, ska, oavsett storlek, tillämpa K3. Nedan återges en översikt över företagstyper och tillämpliga redovisningsregelverk. För vem gäller K3? K3 regelverket är obligatoriskt för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar som klassificeras som större enligt Årsredovisningslagen. För de som klassificeras som mindre finns möjligheten att 1 Bokföringsnämnden (BFN) delar in företag i i fyra storlekskategorier: K4,K3, K2 och K1. BFN håller på att anpassa sin redovisningsnormgivning till respektive företagskategori. Företagskategorierna styrs bl.a. av gränsvärden. Företag har ofta möjlighet att välja en mer avancerad norm (dvs. högre upp i kategorihierarkin) men gränsvärden styr möjligheterna att välja förenklingsregelverk. K4: noterade företag/koncerner, K3:Större företag (gränsvärden 50/40/80), K2: Mindre företag (under gränsvärden 50/40/80), K1: enskild näringsidkare, ideella föreningar (oms under 3Mkr) Sid 2 Accounting update oktober 2012

3 Redovisningsregelverk per företagskategori Typ av företag Noterade företag Större företag (över gränsvärdena 50/40/80) Mindre företag (under gränsvärdena 50/40/80) Enskilda näringsidkare och ideella föreningar (omsättning under 3 Mkr) BFNs K- kategori Redovisnings regelverk K4 IFRS/RFR - Valmöjlighet K3 BFNAR 2012:1 IFRS/RFR K2 BFNAR 2008:1 BFNAR 2009:1 K1 BFNAR 2006:1 BFNAR 2010:1 BFNAR 2012:1 IFRS/RFR BFNAR 2012:1 *RFR=Rådet för finansiell rapportering. RFR 1 Kompletterande regler för koncerner, RFR 2 Redovisning för juridisk person. Ovanstående innebär t.ex. att moderföretag i IFRS-koncerner är så kallade K4-företag och får därmed inte tillämpa K3 utan ska tillämpa RFR 2 i den juridiska personen. Detta gäller dock inte övriga dotterföretag inom en IFRS-koncern där möjlighet finns att tillämpa såväl RFR 2 som K3 eller K2 beroende på storlek. Ett större företag enligt K3-definition kan välja att istället för K3 frivilligt tillämpa IFRS i koncernen och RFR 2 i moderföretaget. Finansiella företag och försäkringsföretag får inte heller tillämpa K3 utan ska tillämpa IFRS respektive RFR i koncernen och den juridiska personen. Ikraftträdande K3 är obligatoriskt för större företags års- och koncernredovisningar som upprättas för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december Med andra ord 2014 för kalenderårsföretag. K3 får dock frivilligt tillämpas tidigare. Tidpunkt för övergång Vid övergången till K3 är huvudregeln att företaget ska lämna omräknade jämförelsetal för ett år. Detta innebär att den faktiska tidpunkten för övergången i de allra flesta fall kommer att bli den 1 januari Således bör företag som står inför en K3-implementering redan nu analysera vilka konsekvenser övergången kommer att få och börja förbereda anpassning av redovisningssystem, insamling av information och omräkning av jämförelsetal i god tid. Huvudregeln vid övergången är att omräkningen ska ske retroaktivt. Särskilda övergångsregler finns dock med ett antal undantag från full retroaktivitet. Värt att notera är att för mindre företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 finns lättnadsregler för omräkning av jämförelsetal. Även denna företagskategori tjänar dock på att i ett tidigt skede analysera övergångseffekterna för 2014 och vidta erforderliga anpassningar av system, informationsinsamling och möjligen också redovisningsteknisk kompetens. Valet mellan K2 och K3 De företag som klassificeras som mindre (dvs. de som inte uppfyller kriterierna för klassificering som större ) kan välja mellan att tillämpa huvudregelverket K3 eller förenklingsregelverket K2. För att kunna göra detta val är det viktigt att känna till de väsentligaste skillnaderna mellan regelverken. Nedan beskriver vi övergripande skillnaderna; K2 är ett regelbaserat regelverk som är tänkt att tillämpas som det är skrivet medan K3 är principbaserat och därmed Sid 3 Accounting update oktober 2012

4 delvis öppnar för mer tolkningsutrymme. K2 är tänkt att upplevas som enkelt varför det avseende upprättande av årsredovisning har mer karaktär av en mall och exempelvis enbart kostnadsslagsindelad resultaträkning tillåts. K2s målgrupp är tänkt att vara mindre företag med en relativt okomplex verksamhet och inga, eller ett fåtal, externa finansiärer. K3 tar sikte på större och lite mer komplexa verksamheter. Inom vissa redovisningsområden innehåller K2regelverket färre alternativ och valmöjligheter. Till exempel redovisas inte uppskjutna skatter, egetkapitalreglerade aktierelaterade ersättningar och inte heller ställs krav på komponentavskrivningar. K2regelverket innehåller också vissa schabloner och väsentlighetskriterier. K2 innehåller också vissa förbud. Exempelvis tillåts inte redovisning av egenupparbetade immateriella tillgångar. Om sådana förekommer i ett mindre företag eller om de bedöms kunna föreligga i framtiden kan detta vara ett tungt argument för att välja K3 regelverket. Vilka är de stora förändringarna jämfört med nuvarande regelverk? I dagsläget kan svenska onoterade företag följa såväl Bokföringsnämndens allmänna råd som Redovisningsrådets rekommendationer och därför kan konsekvenserna av en övergång till K3 bli olika beroende på vilket regelverk som företaget följer idag. Generellt kan man säga att har företaget följt Redovisningsrådets rekommendationer, vilka är mer lika IFRS, blir övergångseffekten ofta något mindre än i de fall då företaget helt och hållet följt Bokföringsnämndens normgivning. Hur stor effekt övergången kommer att få är också starkt beroende av vilka tillgångar och skulder företaget har och vilka transaktioner det har genomfört. Stora skillnader föreligger inom områden såsom koncernredovisning, inkomstskatt, aktierelaterade ersättningar, avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Nedan följer en översiktlig genomgång av de viktigaste skillnaderna. Koncernredovisning Enhetssynen Den största förändringen jämfört med tidigare normgivning är att koncernredovisningen ska upprättas enligt enhetssynen. Enhetssynen skiljer sig från den syn som präglat tidigare svensk normgivning, baserad på Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning, och som utgår ifrån majoritetsägarnas perspektiv. Enhetssynen utgår istället från hela koncernens perspektiv oavsett ägarstruktur. Enhetssynen innebär att förvärvstidpunkten är den tidpunkt då moderföretaget får bestämmande inflytande över dotterföretaget. Vid denna tidpunkt upprättas en förvärvsanalys. Från och med denna tidpunkt ses förvärvaren och den förvärvade enheten som en redovisningsenhet. Detta innebär att 100 % av dotterföretagets identifierbara tillgångar (inklusive goodwill) och skulder tas upp till verkliga värden även om förvärvad andel är mindre än 100 %. Enhetssynen innebär således att K3 ställer krav på att full goodwill method ska tillämpas, vilket innebär att även minoritetens andel av goodwill redovisas i balansräkningen. Värdet på minoritetens andel får bestämmas utifrån den senaste transaktionen. Exemplifierat innebär ovanstående följande; Företag Anna förvärvar 80 % av Företag Berta för 80 MSEK. Hela Berta bedöms därmed vara värt 100 MSEK och minoritetens andel 20 MSEK. (Om 80% kostar 80 MSEK, bör 100% vara värt 100 MSEK, osv.) Verkligt värde på identifierbara nettotillgångar uppgår till 70 MSEK och därmed Sid 4 Accounting update oktober 2012

5 skall 30 MSEK tas upp som goodwill (totalt värde på Företag Berta 100 MSEK). Minoritetens andel har i svensk normgivning tidigare ansetts vara en skuld men som en följd av enhetssynen bedöms minoritetens andel nu vara en del av det egna kapital som satsas i koncernens verksamhet. Enhetssynen innebär att så länge moderföretaget har bestämmande inflytande, ses transaktioner med minoriteten endast som transaktioner mellan ägare och påverkar därmed enbart det egna kapitalet och kassan. Stegvisa förvärv/partiell avyttring Om moderföretaget säljer en så stor andel av sitt dotterföretag att dotterföretaget upphör att vara dotterföretag och istället blir ett intresseföretag så ska denna transaktion ses som om den är uppdelad i två steg. Först anses dotterföretaget vara avyttrat i sin helhet och således uppkommer här en vinst eller förlust (dvs. baserat på den omvärdering som görs i samband med avyttringen ). Steg två innebär sedan att andelar i ett intresseföretag förvärvas. I koncernredovisningen redovisas således ett resultat av omvärderingen och ett resultat av avyttringen. Motsvarande gäller om moderföretaget istället förvärvar fler andelar i ett intresseföretag så att det blir ett dotterföretag (dvs. först avyttring av intresseföretag och sedan förvärv av dotterföretag med ett efterföljande omvärderings och avyttringsresultat). Detsamma gäller om andelar avyttras i ett intresseföretag så att det inte längre klassificeras som ett intresseföretag utan istället utgör en finansiell tillgång. Avskrivning av goodwill En stor skillnad i K3 jämfört med tidigare regler är att goodwill skrivs av på maximalt 10 år. Enligt tidigare normgivning gällde en maxgräns avseende goodwillavskrivningar på 20 år, en avskrivningstid som nu alltså halveras. Förbud mot poolingmetoden Vad gäller val av metod vid redovisning av förvärv så tydliggör K3 det som redan har varit praxis i svensk redovisning innebärandes att man förbjuder tillämpning av poolingmetoden. Samtliga förvärv ska redovisas enligt förvärvsmetoden. Komponentavskrivning En stor förändring är att K3 kräver komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning innebär att om en materiell anläggningstillgång har betydande komponenter med väsentligt skilda nyttjandeperioder, så ska tillgångens redovisade värde delas upp på dessa komponenter. Varje komponent skrivs sedan av under dess bedömda nyttjandeperiod. Uppdelningen i komponenter ska göras vid övergångstidpunkten. Kravet på komponentavskrivning är ett absolut krav vilket innebär att det inte går att underlåta att dela upp materiella anläggningstillgångar, såsom exempelvis fastigheter, i komponenter förutsatt att komponenterna är betydande och har väsentligt skilda nyttjandeperioder. K3 ger ingen ytterligare vägledning till hur betydande komponenter ska identifieras och hur det redovisade värdet sedan ska fördelas på dessa, utan det blir företagets egen bedömning i varje enskilt fall. Sannolikt kommer här en branschpraxis att växa fram vilken kan verka som stöd för företagen. Exempelvis så har organisationen Fastighetsägarna uttalat att de under hösten 2012 ämnar komma med vägledning avseende indelning av fastigheter i betydande komponenter. Löpande underhåll ska liksom tidigare kostnadsföras men tillkommande komponenter samt komponenter som byts ut läggs till anskaffningsvärdet. Har företaget gjort en korrekt bedömning avseende nyttjandeperioden på komponenten finns i normalfallet inget restvärde kvar i samband Sid 5 Accounting update oktober 2012

6 med utrangeringen, men i de fall där ett restvärde trots allt finns kvar, utrangeras detta i samband med bytet. Nedskrivningar K3s avsnitt om nedskrivningar överensstämmer i grunden med Redovisningsrådets tidigare normgivning. Ett par viktiga skillnader eller förtydliganden finns dock. K3 har exempelvis beslutat om att förtydliga vad de anser vara innebörden av ÅRLs krav på bestående värdenedgång. En tillgång ska skrivas ned om tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet återspeglar en bedömning av de kassaflöden som tillgången genererar under hela sin återstående nyttjandeperiod. Det innebär att det finns en långsiktighet i bedömningen som gör att kriteriet i ÅRL om att värdenedgången ska vara bestående kan anses uppfyllt. En skillnad är vidare att vid diskontering av kassaflöden krävs ett marknadsmässigt avkastningskrav. Enligt tidigare svensk praxis har det många gånger ansetts acceptabelt att inte använda ett marknadsmässigt avkastningskrav, utan har tillgången täckt löpande räntebetalningar och avskrivningar, har ingen nedskrivning behövt äga rum. Detta är alltså inte längre fallet i och med tillämpningen av K3, vilket kan leda till att nya nedskrivningsbehov kommer att uppstå. Finansiell leasing För de företag som idag följer Bokföringsnämndens normgivning har leasetagare redovisat samtliga leasingavtal som operationella, d v s löpande kostnadsföring av hyresbetalningarna. Möjligheten att redovisas finansiell leasing som operationell kvarstår i den juridiska personen men för koncernredovisningen gäller att samtliga leasingavtal ska klassificeras som operationella eller finansiella och redovisas enligt denna klassificering. Finansiell leasing är ju i praktiken ett förvärv av en anläggningstillgång (där leasingen ses som en finansieringslösning) och följaktligen hamnar den finansiella leasingen i balansräkningen. K3 kräver även viss utökning av upplysningar avseende operationella leasingavtal Redovisning av pensioner Enligt årsredovisningslagen har det funnits en möjlighet att redovisa pensionsförpliktelser enbart som ansvarsförbindelser. Denna möjlighet tas bort i K3 då samtliga pensionsförpliktelser ska återfinnas i balans- och resultaträkningen. Företagen måste klassificera sina pensionsplaner som antingen avgifts- eller förmånsbestämda. De avgiftsbestämda planerna redovisas löpande som en kostnad i resultaträkningen. För förmånsbestämda planer ges företaget en valmöjlighet att antingen tillämpa IAS 19 (antagen av EU juni 2012), alternativt tillämpa K3:s lättnadsregler. Möjligheten att tillämpa IAS 19 föreligger dock endast i koncernredovisningen. K3:s lättnadsregler innebär följande: Då en pensionspremie betalas (exempelvis till Alecta) redovisas denna som avgiftsbestämd plan Då överföring sker av medel till pensionsstiftelse, ska avsättning redovisas endast om stiftelsens förmögenhet understiger förpliktelsen. Ingen tillgång redovisas dock om verkligt värde på medlen i pensionsstiftelsen överstiger förpliktelsens värde Är pensionsförpliktelsen uteslutande beroende på värdet av en företagsägd tillgång (t ex kapitalförsäkring) ska förpliktelsen redovisas till det redovisade värdet av tillgången. Detta ska redovisas brutto. Då förpliktelse finansieras i egen regi och där beloppsuppgift erhålls från ett oberoende företag (exempelvis PRI) redovisas denna som avsättning enligt erhållen uppgift Sid 6 Accounting update oktober 2012

7 Pensionsförpliktelser i utländskt dotterföretag redovisas på samma sätt som pensionsförpliktelserna redovisas i dotterföretaget Aktierelaterade ersättningar Redovisning av aktierelaterade ersättningar (ofta lite slarvigt benämnda som personaloptionsprogram ) har varit i allt väsentligt oreglerat i tidigare svensk normgivning. Bokföringsnämnden saknar normgivning i ämnet och Redovisningsrådet har endast haft ett uttalande om syntetiska optioner samt en upplysningsrekommendation om aktierelaterade ersättningar. I och med K3s införande ska samtliga aktierelaterade ersättningar redovisas till verkligt värde och som en kostnad i resultaträkningen. Baserat på huruvida den aktierelaterade ersättningen är kontant- eller egetkapitalreglerad redovisas den som skuld eller eget kapital. Värt att notera är att på aktierelaterade ersättningar utgår vanligen sociala avgifter vilka också ska redovisas som en kostnad. Inkomstskatter Förändringen inom redovisning av inkomstskatter är framförallt att samtliga företag, såväl koncerner som juridiska personer, ska redovisa uppskjuten skatt. Ett undantag finns dock även fortsättningsvis avseende rena substansförvärv, men detta gäller enbart förvärv av andelar i företag vars huvudsakliga identifierbara tillgångar är byggnader eller mark eller där köpeskillingen så gott som uteslutande avser mark eller byggnader med avdrag för fastighetslån. Eget kapital K3 ställer krav på att konvertibla skuldebrev delas upp i en egetkapitalkomponent och en skuldkomponent i redovisningen. Intäkter Redovisning av intäkter innehåller inte så stora förändringar. Ett antal mindre, men intressanta, förändringar medför dock K3s inträde. Exempelvis så får uppdrag på löpande räkning inte längre redovisas enligt alternativregeln, det vill säga i samband med fakturering. Ytterligare en intressant förändring är hanteringen av kundlojalitetsprogram. K3 föreskriver att som grundprincip ska varje transaktion redovisas för sig. En transaktion ska delas upp i flera delar ( komponenter ) om detta krävs för att spegla den ekonomiska innebörden på ett korrekt sätt. Ett exempel på fall där en sådan uppdelning ska göras är när ett försäljningspris på en produkt eller tjänst inkluderar ett identifierbart belopp avseende ett kundlojalitetsprogram. Slutligen kan nämnas att anteciperad utdelning kan redovisas i moderbolaget om detta har bestämmande inflytande, det krävs alltså inte som tidigare att dotterföretaget är helägt. Koncernbidrag I K3 fastslås att koncernbidrag ska redovisas som en bokslutsdisposition. Ett undantag finns dock för koncernbidrag som lämnas till dotterföretag då dessa även kan redovisas som ett aktieägartillskott, det vill säga som en ökning av andelar i dotterbolag. Rättelse av fel Enligt svensk praxis har rättelse av fel skett framåtriktat men enligt K3 ska dessa rättas med retroaktiv verkan. Upplysningar om förvaltningsfastigheter Företag som innehar förvaltningsfastigheter ska enligt K3 lämna upplysning om, åtminstone på aggregerad nivå, verkligt värde på dessa under förutsättning att värdet kan mätas tillförlitligt och tas fram utan oskälig kostnad. Jenny Nobrand Ulrika Anjou jenny.nobrand@se.pwc.com ulrika.anjou@se.pwc.com Sid 7 Accounting update oktober 2012

8 IFRS 9 Nya möjligheter med säkringsredovisning? IASB fortsätter sitt mödosamma arbete med att ta fram en ny standard för redovisning av finansiella instrument. I september publicerade IASB ett nästan slutligt utkast till nya regler för säkringsredovisning. Vad innebär de nya reglerna? Innehåller de några väsentliga förbättringar? Nedan redogör vi övergripande för de väsentligaste förändringarna. Effektivitetskrav förändras i grunden För att kvalificera för säkringsredovisning krävde IAS39 att man kunde visa att säkringsrelationen skulle ha en effektivitet på procent. Denna numeriska tröskel tas nu bort och ersätts istället med tre kriterier: Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkrat föremål och säkringsinstrument, Förändringen i verkligt värde får inte huvudsakligen komma från förändringar i motpartens kreditrisk, En lämplig säkringskvot ska användas. Säkringskvoten avser relationen mellan den verkliga mängden säkrat föremål och säkringsinstrument. I normalfallet är mängden säkrat föremål lika stor som mängden säkringsinstrument (ex. säkring av prognostiserade inköp på 100 MEUR med en valuta termin på 100 MEUR) och säkringskvoten är då 1:1. Det kan ibland, av olika anledningar, vara önskvärt att använda en annan säkringskvot för att nå en effektiv säkring. Så kan exempelvis vara fallet om man använder valuta x som är peggad (dvs. valutan är låst mot en annan valuta) mot valuta y för att säkra en exponering i valuta y och kvoten mellan dessa valutor är annan än 1:1. Kvoten ska vidare vara en följd av företagets risk management strategi och inte innebära att man medvetet skapar ineffektivitet. Även om det inte längre finns ett krav på att en viss effektivitet måste uppnås för att kvalificera för säkringsredovisning så ska ineffektiviteten även fortsättningsvis mätas och redovisas i resultaträkningen. Säkring av komponenter i icke-finansiella föremål blir tillåtet Innebörden av IAS 39 har nästintill omöjliggjort tillämpningen av säkringsredovisning för många säkringsstrategier som syftar till att säkra ickefinansiella föremål. Anledningen till detta är att IAS 39 kräver att alla värdeförändringar i det säkrade föremålet ska inkluderas i effektivitetsmätningen, oavsett om avsikten var att säkra samtliga risker eller ej. All risk som inte säkrades blev därmed betraktad som ineffektivitet och rymdes ineffektiviteten inte inom det tillåtna spannet för effektivitetsmätning var det inte möjligt att uppnå säkringsredovisning. I IFRS9 kommer det att vara tillåtet att identifiera enskilda komponenter i icke-finansiella föremål och låta dessa komponenter utgöra självständiga säkrade föremål. Detta förutsätter dock att komponenten är separat identifierbar och tillförlitligt mätbar. Värdeförändringen på säkringsinstrumentet (derivatet) kommer därmed att kunna ställas mot värdeförändringen på den identifierade komponenten. Möjligheten att identifiera en komponent i ett icke-finansiellt föremål som säkrat föremål medför sannolikt att effektiviteten kommer att kunna bli betydligt bättre. Resultatfluktuationer från tidsvärdet i optioner som ingår i säkringsrelationer minskar IFRS 9 kommer, på samma sätt som i IAS 39, föreskriva att endast realvärdet i en option får ingå i en säkringsrelation. Hanteringen av en options tidsvärde har vid tillämpning av IAS 39 resulterat i stora resultatfluktuationer under hela säkringens löptid. Detta försöker IFRS 9 råda bot på genom att införa två metoder för hantering av optioners tidsvärde i redovisningen. Sid 8 Accounting update oktober 2012

9 Vilken metod som ska användas beror på typen av säkrat föremål. IFRS 9 betraktar det initiala tidsvärdet (betald optionspremie) som en kostnad för säkringen. Gemensamt för de båda metoderna är att omvärderingen av tidsvärdet under säkringens löptid redovisas i övrigt totalresultat. Det som skiljer metoderna åt är hur kostnaden (d.v.s. initialt tidsvärde) ska hanteras: 1. Transaktionsrelaterade säkringsrelationer Initialt tidsvärde redovisas samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultat eller balansräkningen, ex. som en del av anskaffningsvärdet av en materiell tillgång. Ett exempel på en transaktionsrelaterad säkringsrelation är säkring av inköp eller försäljning av råvaror 2. Tidsrelaterade säkringsrelationer Initial premie periodiseras över den tid som säkringen avser. Ett exempel på en tidsrelaterad säkringsrelation är säkring av prisrisken i ett råvarulager. Innehåller de nya reglerna några väsentliga förbättringar? Säkringsredovisning kommer även fortsättningsvis att vara omgärdad av en rad regler och kriterier för att få tillämpas. Några större administrativa lättnader innebär dessvärre inte det nya regelverket. Däremot har IASB gjort en rad förbättringar och exempelvis skapat en bättre koppling till ekonomiskt relevanta riskhanteringsstrategier, eliminerat effektivitetströskeln som kriterium för att få tillämpa säkringsredovisning samt möjliggjort säkring av komponenter i ickefinansiella föremål. Sammanfattningsvis är det vår bedömning att de nya reglerna kommer att innebära att fler säkringsrelationer kommer att kvalificera för säkringsredovisning men den praktiska hanteringen kommer inte nödvändigtvis att bli så mycket enklare. Peter Almgren peter.almgren@se.pwc.com Beslutade ändringar i RFR 2 Rådet för finansiell rapportering har i september 2012 publicerat ett ändringsmeddelande avseende uppdateringar av RFR 2 Redovisning för juridiska personer (se Rådets hemsida Koncernbidrag Reglerna för redovisning av koncernbidrag återfinns i RFR 2 IAS 27 punkt 2. Enligt huvudregeln i RFR 2 ska koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd vilket för moderföretag innebär att koncernbidrag som erhålls från dotterföretag redovisas som en finansiell intäkt då det är att likställa med utdelning. Ett koncernbidrag som moderföretag lämnar till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i dotterföretag då det utgör ett kapitaltillskott och därmed hanteras på samma sätt som ett lämnat aktieägartillskott. I RFR 2 införs även regler kring hur dotterföretag ska redovisa lämnade och erhållna koncernbidrag samt hur koncernbidrag som lämnas mellan systerföretag ska redovisas. Eftersom koncernbidrag i båda dessa fall är att betrakta som transaktioner med aktieägarna redovisas de i eget kapital. Enligt alternativregeln ska lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. I de fall alternativregeln används ska den tillämpas konsekvent på samtliga koncernbidrag. Genom att införa denna alternativregel möjliggörs en enhetlig redovisning av koncernbidrag då K3- regelverket medger redovisning av koncernbidrag som bokslutsdisposition och K2 kräver detta. Sid 9 Accounting update oktober 2012

10 De nya reglerna i RFR 2 avseende redovisning av koncernbidrag träder ikraft för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning uppmuntras. Övriga ändringar Det har utöver ändring av koncernbidragsreglerna även införts ett antal mindre tillägg och förtydligande i RFR 2 vilka träder i kraft med omedelbar verkan. Claes Janzon claes.janzon@se.pwc.com Flera verktyg i lådan Effektiviteten hos IFRS IC? Under 2012 har styrelsen för IFRS stiftelse utfört en undersökning av effektiviteten i IFRS Interpretations Committee, IASBs tolkningsorgan i. Undersökningen gjordes genom intervjuer och enkäter med olika intressenter. Därefter har detta underlag diskuterats av kommittén och IASB. Styrelsen har nu presenterat en rapport över sina slutsatser. Rapporten har redan innan den publicerats gett upphov till att IASB haft kommitténs arbetssätt och effekterna av arbetssättet på sin agenda. I den här artikeln redogörs kortfattat för vad undersökningen gett upphov till för förändringar i kommitténs arbetssätt, och vad vi kan förvänta oss i framtiden från dess sida pga dessa förändringar. Vad innebär Kommitténs nya arbetssätt? En av de synpunkter som framkom i undersökningen var att många frågeställningar som kommer in till tolkningsgruppen aldrig tas upp på agendan, dvs diskuteras inte av kommittén i en process där de kan komma att leda till ett tolkningsuttalande, utan avförs pga att de: anses ha för liten spridning bland upprättare av finansiella rapporter, att de flesta företag gör likadant eller att effekten i redovisningen inte är stor. Frågan är dock hur man kan veta detta utan att ha undersökt omfattningen eller hur företag faktiskt hanterar frågan i sin redovisning. Därför ska nu kommittén i framtiden göra mer av s.k. outreach activities och ta hjälp av lokala normgivare för att undersöka frågeställningarnas spridning på olika marknader. Den kommer också få en större verktygslåda framöver för att hantera olika tillämpningsfrågor som den identifierar. Den ska innehålla fyra redskap: IFRICs, dvs formella tolkningsuttalanden som går ut på remiss och sedan antas av IASB. Dessa blir en del av IFRS. Kommittén gör tolkningarna som tidigare inom ramen för befintliga standarder och ramverket. Sid 10 Accounting update oktober 2012

11 Rejections notices, avgöranden av IFRS IC att inte ta upp ett ärende på agendan. Frågeställningen och slutsatsen kommenteras i den nyhetstidning som publiceras löpande (ca 1 gång i månaden) av IFRS IC. Dessa avfärdade frågeställningar blir inte en del av IFRS. Annual improvements, mindre frågeställningar som föranleder justeringar i befintliga standarder. Justeringarna samlas ihop i ett paket och går ut på remiss. De antas sedan av IASB och justeringarna skrivs in i standarderna. Inga nya principer ska skapas utan justeringarna är inom ramen för befintliga principer i standarderna. Utbildningsmaterial, IFRS IC ska påbörja arbete med att publicera exempel på hur redovisning enligt IFRS kan se ut. Detta är inte material som antas av IASB och det blir inte del av standarderna, de ska betraktas som exempel och vägledning. Ett av de första områden som kommittén ska ta fram material för är kassaflödesanalys. Rejection notices - vilken status har dessa? Ett område som fler och fler börjat undra över är vad en s.k. rejection notice egentligen innebär. Det är inte alltid som kommittén avfärdar en frågeställning om hur redovisning enligt IFRS borde se ut, av de skäl som beskrivits ovan, utan det inträffar också påfallande ofta att frågan anses ha sitt svar i befintliga standarder utan att någon tolkning egentligen behövs. I ett sådant fall har det hittills lett till en kort skrivning som publiceras i kommitténs nyhetsbrev och läsarna har haft 30 dagar på sig att inkomma med synpunkter. Men många har frågat sig vad en sådan skrivning betyder. Är den en del av IFRS? Vilken ställning har en rejection notice? Vad innebär det att en sådan notice publiceras om jag som upprättare tolkat regelverket på ett annat sätt? Har jag gjort fel och måste nu hantera den ändrade principen som en rättelse av fel? Rapporten från stiftelsens styrelse och uttalanden från IASB i dess nyhetsbrev i februari 2012 bringar viss klarhet i detta. Rejection notices är inte IFRS utan ska ses som en vägledning och en hjälp till upprättare. De antas inte formellt av IASB. Dock har IFRS IC och IASB förstått att notices har en stor betydelse och har därför förlängt remissperioden från 30 till 60 dagar. Från det att en rejection notice publiceras har sålunda en intressent 60 dagar på sig att inkomma med synpunkter till IFRS IC. IASB anser inte att de som normgivare ska verka som en enforcer. Det överlåter man till regulatorer på olika marknader. Om en rejection notice ska tolkas som rättelse av fel, ändrad bedömning eller på annat sätt enligt IAS 8 lämnar IASB till upprättare, revisorer, tillsynsmyndigheter etc att avgöra. En sak som kommittén dock fått i uppdrag att göra efter styrelsens genomgång av dess arbete är att förbättra och förlänga skrivningarna i sina rejection notices. En läsare av nyhetsbrevet ska kunna få hela förståelsen för frågan och slutsatsen genom att läsa i just nyhetsbrevet. Det ska inte vara nödvändigt, som idag, att behöva använda flera olika källor för att förstå vad frågan och slutsatsen innebär. Hur sätts kommitténs agenda? En ytterligare sak som har justerats pga styrelsens genomgång är de kriterier som används för att avgöra om en frågeställning ska tas upp på IFRS IC agenda. Det är fyra kriterier som ska beaktas i denna process: Problemet ska vara utbrett med en praktisk relevans och ge upphov till väsentliga effekter i redovisningen Redovisningsfrågan löses på olika sätt när företag tolkar den mot bakgrund av nu rådande IFRS; en tolkning från IFRS IC kan minska olikheterna Frågan kan lösas effektivt inom ramen för befintliga standarder och det konceptuella Sid 11 Accounting update oktober 2012

12 ramverket; den ska vara tillräckligt avgränsad för att kommittén med sina resurser ska kunna komma fram till ett svar men inte så liten att det inte är kostnadseffektivt Lösningen ska vara rätt i tiden. Om IASB t.ex. håller på med, eller planerar, ett projekt som innefattar den aktuella frågeställningen ska inte kommittén hantera den om man inte hinner få fram ett svar tillräckligt snabbt (och fortfarande tar hänsyn till allt sitt förfarande med remiss etc). För en att en ändring i en standard, genom sk annual improvements, ska göras krävs dessutom (tillkommande kriterier) att den antingen förbättrar IFRS genom ett: - Klargörande, ändrar en oklar skrivning eller ger vägledning där avsaknad av vägledning leder till bekymmer. Inga nya principer skapas utan ändringen sker inom ramen för befintliga principer i standarden. eller en - Justering, löser en konflikt mellan standarder med en tydligt resonerande förklaring till vilka regler som ska tillämpas eller hanterar en oavsiktlig konsekvens (eller ett förbiseende) av mindre mått som uppstår vid tillämpningen av en standard. Någon ny eller förändrad princip ska inte föreslås men lösningen kan innebära att ett undantag från tillämpningen av en princip tillåts. Sammantaget kan vi som en effekt av styrelsens undersökning troligen förvänta oss att fler ärenden hanteras av IFRS IC i framtiden och att vi därför får ta del av flera, tydligare skrivna, rejection notices och även fler tolkningsuttalanden. Mikael Scheja mikael.scheja@se.pwc.com IASBs Annual Improvements med ikraftträdande 2013 I maj publicerade IASB beslutade årliga förbättringar och ändringar med ikraftträdande nästa år, dvs 1 januari 2013 (Annual improvement cycel ). Tidigare tillämpning är tillåten. Notera att dessa ändringar ännu inte är antagna av EU. Nedan presenterar vi en sammanfattning av de väsentligaste förändringarna. IAS 1, Utformning av finansiella rapporter Bakgrund: IAS 1 föreskriver grunden för utformning av finansiella rapporter och enligt standarden ska ett företag utforma minst två rapporter över finansiell ställning och två av de andra rapporterna, förutom när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt, gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter eller omklassificerar poster i sina finansiella rapporter. I dessa fall kräver standarden att företag redovisar minst tre rapporter över finansiell ställning och anger vilka upplysningskrav som då gäller. Det har emellertid saknats vägledning avseende upplysningskrav vid frivillig presentation utav mer än en jämförelseperiod. Sid 12 Accounting update oktober 2012

13 Beslutad förändring: Ändringen förtydligar skillnaden på upplysningskrav för frivillig jämförande information och obligatorisk jämförande information. När ett företag frivilligt väljer att presentera jämförelsetal utöver de krav som IAS 1 föreskriver så behöver man inte lämna fullständiga rapporter för denna frivilliga jämförelseperiod. Detta innebär exemplifierat att om företaget frivilligt väljer att presentera en rapport över totalresultat för ett extra jämförelseår så behöver inte samtliga finansiella rapporter upprättas för denna frivilliga jämförelseperiod. Dock skall notupplysningar alltid lämnas till samtliga frivilliga rapporter. Vidare förtydligas i IAS 1 att i de fall då det föreligger byte av redovisningsprincip, retroaktiv omräkning eller omklassificering och dessa har en väsentlig påverkan på rapporten så ska en tredje rapport över finansiell ställning lämnas. För denna rapport krävs dock inga notupplysningar utöver vad IAS 8 kräver. Beslutad ikraftträdandetidpunkt: Ändringen innebär retroaktiv tillämpning för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar Bakgrund: IAS 16 anger kriterierna för när utgifter för anskaffning av en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång. Standarden anger även att reservdelar och serviceutrustning vanligtvis bokförs som varulager, men utgör anläggningstillgångar när de är av viktigare karaktär. Beslutad förändring: Ändringen innebär ett förtydligande av att reservdelar och serviceutrustning klassificeras som materiella anläggningstillgångar snarare än varulager när de möter definitionen av en materiell anläggningstillgång. Den tidigare ordalydelsen i IAS 16 indikerade att reservdelar och serviceutrustning vanligtvis bokförs som varulager även om de användes under mer än en period. Ändringen innebär att reservdelar och serviceutrustning ska klassificeras som materiell anläggningstillgång när de uppfyller definitionen för anläggningstillgångar (dvs. en fysisk tillgång som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster, för uthyrning eller för administrativa ändamål och förväntas användas under mer än en period), i övriga fall som varulager. Beslutad ikraftträdandetidpunkt: Ändringen innebär retroaktiv tillämpning för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IAS 32 Finansiella instrument, Klassificering Bakgrund: Normalt uppkommer kostnader när ett företag emitterar eller återköper egna egetkapitalinstrument. Sådana transaktionskostnader i samband med en egetkapitaltransaktion redovisas enligt IAS 32 som en avdragspost från eget kapital med hänsyn tagen till eventuella inkomstskatteeffekter. Utdelningar till aktieägare ska enligt samma standard redovisas direkt mot eget kapital, även med hänsyn tagen till eventuella inkomstskatteeffekter. IAS 12 Inkomstskatter kräver vanligen att inkomstskatt för lämnade utdelningar redovisas i resultatet eftersom man anser att skattekonsekvenserna av utdelningar är närmare knuten till tidigare transaktioner eller händelser än till utbetalningar till ägare. Beslutad förändring: Ändringen innebär ett förtydligande av behandlingen av inkomstskatt relaterat till ovan nämnda transaktioner, dvs. utdelningar till aktieägare och transaktionskostnader i samband med en egetkapitaltransaktion. Ändringen innebär ett förtydligande av att båda transaktionerna skall redovisas Sid 13 Accounting update oktober 2012

14 enligt kraven i IAS 12. Detta innebär att inkomstskatt på lämnade utdelningar ska redovisas i resultatet medan inkomstskatt på transaktionskostnader ska redovisas inom eget kapital. Beslutad ikraftträdandetidpunkt: Ändringen innebär retroaktiv tillämpning för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IAS 34 Delårsrapporter Bakgrund: IAS 34 definierar kraven på segmentsrapportering i delårsrapporter, bl. a innebärande att sammanlagda tillgångar som berörs av väsentliga förändringar i förhållande till de belopp som lämnats i den senaste årsredovisningen ska presenteras. Anna Sandberg anna.sandberg@se.pwc.com Beslutad förändring: Ändringen förtydligar upplysningskraven i delårsrapporter kopplade till ett rörelsesegments tillgångar och skulder. En upplysning om totala tillgångar och skulder för respektive segment ska lämnas endast om sådan information presenteras regelbundet till högste verkställande beslutsfattare ( CODM ) och det har förekommit en materiell förändring i beloppen sedan senaste årsredovisningen. Beslutad ikraftträdandetidpunkt: Ändringen innebär retroaktiv tillämpning för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Sid 14 Accounting update oktober 2012

15 Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer Manual of accounting IFRS 2012 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2012 Manual of accounting Financial instruments 2012 Illustrative IFRS corporate consolidated financial statements for 2011 year end För mer information och beställning se vår hemsida Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Denna skrift visar ett exempel på en koncernredovisning, upprättad enligt IFRS, för en fiktiv tillverknings-, grossist och detaljhandelskoncern. Den baseras på kraven i IFRS-standarder och tolkningar för räkenskapsåret som börjar den 1 januari Publikationen kan laddas ner från vår hemsida. Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services mikael.scheja@se.pwc.com Tel IFRS: Technical Partners dennis.svensson@se.pwc.com Tel Svensk redovisning: Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel Technical Directors christian.stralstroem@se.pwc.com Tel claes.janzon@se.pwc.com Tel johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel katarina.lindgren@se.pwc.com Tel olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: asa.klasson@se.pwc.com Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: asa.weiner@se.pwc.com Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 15 Accounting update oktober 2012

16 i Tolkningskommitténs (IFRS IC, tidigare benämnd IFRIC) uppdrag är att inom ramen för gällande IFRS och IASBs ramverk uttolka vad som är korrekt redovisning när frågor om tillämpning av IFRS uppkommer från olika intressenter. Så här formuleras det på IASBs hemsida: The IFRS Interpretations Committee is the interpretative body of the IFRS Foundation. Its mandate is to review on a timely basis widespread accounting issues that have arisen within the context of current International Financial Reporting Standards (IFRSs). The work of the Interpretations Committee is aimed at reaching consensus on the appropriate accounting treatment (IFRIC Interpretations) and providing authoritative guidance on those issues. Sid 16 Accounting update oktober 2012