ELSIUS. Carl Vetter Vinge Advokatbyrå Ett principiellt viktigt mål. Johan Carle, Mårten Andersson Mannheimer Swartling När du får oväntat besök

Transkript

1 ELSA SWEDENS MEDLEMSTIDNING NUMMER 13, I ELSIUS TEMA: KONKURRENSRÄTT Ett växande rättsområde Carl Vetter Vinge Advokatbyrå Ett principiellt viktigt mål Johan Carle, Mårten Andersson Mannheimer Swartling När du får oväntat besök

2 Om ELSA ELSA, The European Law Students Association, är en liberal, politiskt oberoende och ideell internationell organisation som drivs av och för både juridikstudenter och unga jurister. ELSA grundades 1981 av juridikstudenter från Österrike, Ungern, Polen och Västtyskland, och är idag världens största självständiga juridikstudentorganisation. ELSA har över medlemmar, av vilka alla är juridikstudenter eller unga jurister. Organisationen är uppbyggt på tre nivåer - lokalnivåer med lokala styrelser, nationella med nationella styrelser och på internationell nivå med den internationella styrelsen som har sitt säte i Bryssel, Belgien. Så här fungerar ELSA ELSAs ryggrad är alla lokala grupper på de olika universiteten runtom i Europa. I Sverige finns sju lokala grupper; Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Det är de lokala grupperna som ansvarar för att administrera och organisera medlemmar samt anordnar aktiviteter. För att samordna de lokala grupperna finns den nationella styrelsen som i sin tur har kontakt med den internationella styrelsen i Bryssel. Detta gör att den enskilda medlemen får tillgång till ett stort internationellt nätverk. ELSAs verksamhet baseras på tre grundläggande områden: Academic Aktivities (AA) Aktiviteterna inom AA innefattar föreläsningar, studiebesök och rättegångsspel. Seminar and Conferences (S&C) Inom området för S&C anordnas seminarier, paneldebatter och utbyten. Student Trainee Exchange Programme (STEP). STEP ger möjligheten till att studera och praktisera utomlands. Bästa sättet att få reda på alla fantastiska möjligheterna som öppnas genom medlemskap i ELSA är att kontakta din lokala ELSA grupp eller besöka vår hemsida. ELSA Sweden Den nationella styrelsen i Sverige består av medlemmar från hela landet ELSA Swedens styrelse för verksamhetsåret 2012/2013 består av: Emil Nyquist President president@elsasweden.org Erik Holmgren Secretary General secgen@elsasweden.org Rebecca Yourstone Treasurer treasurer@elsasweden.org Alexander Rindö VP Marketing vpmarketing@elsasweden.org Fredrik Johansen VP STEP vpstep@elsasweden.org Bozang Hussein VP Seminars & Conferences vpsc@elsasweden.org Ola Linder VP Academic Activities vpaa@elsasweden.org nationalboard@elsasweden.org Hemsida: Facebook: facebook.com/elsasweden ELSA Sweden Partner ELSIUS ELSIUS är ELSA Swedens medlemstidning. Publikationen ges ut två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren. VP Marketing i ELSA Sweden, Alexander Rindö, är ansvarig för tidningen. För annonsering eller andra förfrågningar, kontakta ansvarig via vpmarketing@elsasweden.org. MOT BARNSEXHANDEL

3 ELSIUS NUMMER 13, I-2012 TEMA Den långa lilla historian om konkurrensrätt När du får oväntat besök På djupt vatten eller farlig väg? Ett principiellt viktigt mål Konkurrensrättens betydelse för den kommunala vardagen INTERNATIONELLT Några inledande ord.. Jag skulle först och främst vilja tacka min föregångare, Anders Liljeberg, för detta nummer av ELSIUS. Även om det är jag som ny redaktör som skriver dessa ord, så är det hans tidning som ni nu läser. Han har gjort ett, som vanligt, fantastiskt jobb med med tidningen. Stort tack även till alla som deltagit som skribenter! Temat för detta nummer är konkurrensrätt, ett spännande rättsområde som växer snabbt och som samtidigt är väldigt öppet för tolkningar. Vi har bland annat i detta nummer en genomgång av konkurrensrättens historia och en intressant inblick i vad som verkligen sker vid en gryningsräd. What are you waiting for? ELSA Delegation to New York Supporting and Key Area Meetings PÅ HEMMAPLAN Om ELSA Än finns mycket kvar att upptäcka! ELSA Sweden ELSA Lund ELSA Göteborg ELSA Örebro ELSA Stockholm ELSA Linköping ELSA Uppsala ELSA Umeå Vi har som vanligt med artiklar från alla våra lokalgrupper, och inkluderat i detta nummer kan ni också hitta rapporter från ELSAs Area Meetings, som vi besökte i Uppsala och Brno, och från Gazang som varit en del i den delegation som representerade ELSA vid FN i New York. För mig som ny VP Marketing har det vart otroligt kul, och synnerligen lärorikt, att få färdigställa ett nummer av ELSIUS. Jag hoppas ni finner den läsvärd och sprider den vidare! Alexander Rindö VP Marketing ELSA Sweden 2012/2013

4 Advokat Leif Gustafsson och advokat Morvarid Dorkhan Nilsson, Baker & McKenzie Advokatbyrå, guidar oss genom bakgrunden till ämnet konkurrensrätt: Den långa lilla historian om konkurrensrätt Konkurrensrätt är en liten, dock lång, historia om ett stort ämne. Det har funnits lagstiftning på området sedan 1889 då Kanada som första land införde en konkurrenslag. Redan året därpå, 1890, stiftades den kanske mest kända konkurrenslagstiftningen The Sherman Act i USA, som ofta har fått stå förebild för konkurrenslagstiftning i andra länder. Den innebar bland annat att konkurrensbegränsande avtal och samarbeten blev förbjudna. I Europa blev Tyskland det första landet som införde en konkurrenslagstiftning Redan två år senare, 1925, fick vi vår första konkurrenslag i Sverige, en lag som gav myndigheterna rätt att undersöka företag med dominerande ställning (monopol och sammanslutningar). Sedan inträdet i EU 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. Inom EU är konkurrensrätten i princip det enda området där Kommissionen har reell makt och är beredd att utöva den i alla dess former. Att arbeta med konkurrensrätt i Sverige innebär i princip att tillämpa ynka två förbudsparagrafer. Vidare finns det ett stycke om förvärvskontroll, vilken ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa mot särskilt skadliga företagsförvärv, för att på förhand kunna hindra att stora eller dominerande aktörer monopoliserar en viss marknad eller bransch, på bekostnad av konkurrens. Slutligen finns ett stycke om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, vilken ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när offentliga aktörer - kommuner, landsting eller statliga myndigheter - driver verksamheter, eller agerar på ett sätt, som bedöms snedvrida konkurrensen mellan offentlig och privat sektor. Värre än så är det inte. Kan det tyckas. Men så är det inte. De två förbudsparagraferna döljer kanske ett av världens mest komplexa regelverk där minor, bakhåll, ränker och försåt är några av de kryddiga ingredienserna. Paragraferna som alltså bygger på en förbudsprincip, innebär att det finns preciserade förbud mot förfaranden som begränsar konkurrensen. Det första förbudet avser konkurrensbegränsande samarbete. Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning, s.k. karteller. Ett relativt färskt exempel på ett sådant fall i Sverige är den så kallade asfaltskartellen, där de svenska företag i asfaltbeläggningsbranschen gick samman och beslutade om att i upphandlingar dela upp den svenska marknaden sinsemellan, för att på så sätt kunna ta ut höga priser. Fem bolag fälldes år 2009 för kartellen i Marknadsdomstolen som utdömde böter om sammanlagt nära 300 miljoner kronor. Det andra förbudet avser missbruk av dominerande ställning. Ett sådant missbruk innebär att företag som har en stark ekonomisk ställning på marknaden missbrukar sin makt för att hindra en effektiv 4

5 ELSIUS nr 13, I-2012 konkurrens, exempelvis genom att ta ut orimligt höga priser för en vara eller en tjänst, s.k. överprissättning. Det ledande målet i denna fråga är från EU-domstolen i det s.k. United Brands fallet där domstolen kom fram till att United Brands missbrukat sin dominerande ställning genom att ta ut oskäligt höga priser för Chiquita-bananer i flera länder. Brott mot reglerna leder till, om och när de uppdagas, höga böter (s.k. konkurrensskadeavgift). En kanske ännu mer avskräckande sanktion, som infördes 2008, är näringsförbud för dem som deltar i olagliga karteller. I vissa länder, som t.ex. USA, finns det ännu vassare sanktionssystem. Där kan nämligen personer ur företagsledningen åtalas och dömas till höga böter eller fängelse för brott mot konkurrenslagarna. Trots de hårda sanktionerna och intern utbildning (s.k. compliance training) på företagen, sker det fortfarande överträdelser. Det är märkligt men visar på att individens jakt på pengar, av budget eller andra syften väger allt tyngre och är en motverkande faktor mot efterlevnad. Man tar helt enkelt risken. Konkurrensrätten är viktig för samhället. Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan, konsumenterna till fromma. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens leder till onödigt stora kostnader som drabbar konsumenter. I USA skall den i första hand skydda mot att företag skapar monopol och om de får en stark ställning inte missbrukar den. I nästan alla länder finns någon form av konkurrensreglering av motsvarande slag och med motsvarande syften. För att kunna tillämpa konkurrensrätten behövs kunskaper och sunt förnuft. för företagen att agera, inte stoppa affären. Tiderna förändras. Föregångarna till Konkurrensverket, Statens pris- och kartellnämnd och näringsfrihetsombudsmannen, hade en lite mer pragmatisk inställning till konkurrensfrågor och hjälpte gärna till med att finna bra lösningar på svåra problem. Så är det inte längre. Konkurrensverket är visserligen tjänstvilligt men att hjälpa till att på förhand finna lösningar finns inte längre på agendan. Elektroniken har fört med sig förändringar avseende bland annat faktasamling och tidsåtgång.. För rätt många år sedan kunde en begäran om fakturor från en konkurrensmyndighet efter månaders idogt kopierande leda till en långtradare med dokument. Så är det inte längre. Idag ska det gå per mail. Och fort. Den konkurrensrättsliga lagstiftningen är som sagts mager men praxis och litteratur är mycket omfattande, vilket gör lagstiftningen otroligt komplex. För att kunna tillämpa den behövs kunskaper och sunt förnuft. Uttalanden är det gott om, avgöranden likaså men sunt förnuft är inte alltid tillstädes när det handlar om individens jakt på pengar... Leif Gustavsson Advokat Baker McKenzie Advokatbyrå Under snart 90 år med konkurrenslagstiftning finns det nästan ingen konkurrensrättslig frågeställning idag som är ny. Och ändå är alla frågor unika och saknar ofta ett klart svar. Konkurrensen ger dynamiken för ett företag och dess utveckling. Konkurrensen skapar frestelser som företagen måste vara medvetna om. Därför är vägledning ett måste men hur det än är måste rådgivningen ge manöverutrymme Morvarid Dorkhan Nilsson Advokat Baker McKezie Advokatbyrå 5

6 Advokat Johan Carle och jur kand Mårten Andersson, Mannheimer Swartling om de spännande momenten kring gryningsräder hos företag. När du får oväntat besök Europeiska Kommissionen och Konkurrensverket kan i sina utredningar rörande överträdelser av konkurrensreglerna genomföra oförberedda platsundersökningar s.k. gryningsräder i företags lokaler. Det kan nog sägas att möjligheten att genomföra gryningsräder är ett av konkurrensmyndigheternas viktigaste utredningsverktyg. Utan denna möjlighet skulle det vara svårt att slutligen fälla företag för hemliga karteller och andra typer av allvarliga överträdelser av konkurrensreglerna. Denna typ av razzior får betraktas som en mycket ovanlig företeelse i det svenska rättslivet. Syftet med en gryningsräd är att samla bevis, och myndigheterna har därför långtgående befogenheter enligt konkurrenslagen och relevanta EU-rättsliga regelverk. Myndighetens tjänstemän får gå igenom handlingar, kopiera hårddiskar, leta igenom väskor och privata anteckningar ja, i princip är det bara företagets korrespondens med dess externa jurister (advokaterna) som är fredad från tjänstemännens granskande ögon. I Sverige har det aldrig genomförts så många gryningsräder som år 2011, då bland annat företag på marknaderna för posttjänster, vitvaror, båtmotorer och medicintekniska produkter fick oväntad påhälsning på morgonkvisten. Närapå en gång i månaden genomförde Konkurrensverket gryningsräder, ibland själva, ibland i samverkan med Kommissionen eller konkurrensmyndigheter från andra EU-medlemsstater. Normalt sett dyker myndighetens tjänstemän upp på morgonen, omkring klockan 9. De visar då upp ett beslut om tillstånd att få genomföra en gryningsräd. För konkurrensverkets del fattas det av Stockholms tingsrätt och i förekommande fall Marknadsdomstolen, medan Kommissionen beslutar själva. Sen sätter de sig och väntar en stund innan de placerar ut tjänstemän och inleder undersökningen av företagets lokaler. Väntar på att en i regel påtagligt stressad företrädare för bolaget ska ha tid att kalla på sina jurister. När man som jurist bistår företag i samband med gryningsräder har man ett antal viktiga uppgifter att fylla. Juristens roll är att tillgodose att konkurrensmyndigheten inte överskrider sina befogenheter och att företagets grundläggande rättsäkerhetsintressen iakttas. En viktig sådan uppgift är att skugga konkurrensmyndighetens En viktig uppgift är att skugga konkurrensmyndighetens tjästemän så att de inte ges tillfälle att se sådana dokument som de inte får se tjänstemän så att de inte ges tillfälle att se sådana dokument som de inte får se, dvs. handlingar som omfattas av advokatsekretess. Anledningen till att just dessa handlingar, korrespondens etc. med externa jurister, inte får granskas av myndigheten är givetvis att företaget ska kunna söka råd från sina juridiska rådgivare avseende konkurrensrättsliga problem 6

7 ELSIUS nr 13, I-2012 utan att riskera att de anger sig själva i händelse av en granskning. Rådgivning från interna bolagsjurister omfattas dock inte av advokatsekretess. Det är också viktigt att i samband med gryningsräder se till ens klient inte under några omständigheter söker smussla undan eller förstöra dokument. Det är också absolut förbjudet att bryta förseglingar eller dylikt. Om så ändå sker riskerar företaget mycket dryga böter. Ett sentida exempel kan hämtas från en gryningsräd som Kommissionen genomförde hos ett stort tyskt energibolag i maj Kommissionen hade avslutat gryningsrädens första dag med att försegla ett rum med en särskild tejp på vilken en särskild text (lydandes void ) framträder när den avlägsnas. När Kommissionen återkom på morgonen efter var denna försegling dock bruten och det fanns dessutom spår av lim runt den aktuella tejpen. Trots att företaget invände att detta kan ha berott på vibrationerna från en näraliggande konferensanläggning, ansåg Kommissionen att det fanns bevis för att företaget själva hade brutit förseglingen för att förstöra dokument eller dylikt och sedan utan framgång försökt laga tejpen. Kommissionen valde då att använda sig av sin möjlighet att utfärda böter för obstruktioner av Kommissionens utredning, vilka har ett tydligt avskräckande syfte. Resultatet blev 38 miljoner euro (!) i böter för det aktuella företaget. Att flytta på en tejpbit vid fel tillfälle kan alltså bli dyrt. En stor skillnad mellan en gryningsräd som sker idag och en gryningsräd som ägde rum för, säg, 15 år sedan, är att de flesta dokument numera finns lagrade digitalt. Mycket av den bevisning som myndigheten letar efter finns alltså inte i fysisk form, utan är lagrad på hårddiskar och servrar. Detta löser konkurrensmyndigheterna ofta med att göra exakta kopior av digitala enheter och sedan ta med dessa hem till sina egna lokaler i Stockholm eller Bryssel och söka igenom dem där, en övning som kan ta flera veckor. Det har dock på senare tid riktats en hel del kritik mot detta sätt att genomföra gryningsräder, eftersom myndigheten i dessa fall tar med sig alla företagets handlingar till sina lokaler och inte endast de som är relevanta för eventuella konkurrensrätts överträdelser. Oaktat att myndigheten inte alls är intresserad av den stora merparten av materialet, kan det för det berörda företaget av naturliga skäl kännas mycket olustigt att företagshemligheter hamnar på vift långt utanför företagets egna lokaler och utom dess kontroll. Frågan kan därför ställas om inte detta är ett överskridande av myndighetens befogenheter. En statlig utredning har nyligen tillsatts för att undersöka om det föreligger ett behov av lagstiftning på detta område. Som praktiserande affärsjurist är det relativt sällan man helt utan förvarning kastas in i ett pågående myndighetsingripande på detta sätt, och visst finns det ett inslag av spänning i en gryningsräd. Å andra sidan uppskattar den klient som är föremål för en gryningsräd sällan eller aldrig denna typ av spänning. En gryningsräd är en inledning på en utredning hos konkurrensmyndigheten som i värsta fall kan pågå i flera år och sluta med böter omfattande upp till 10 procent av ett företags årsomsättning (s.k. konkurrensskadeavgift). Som jurist har man därför också ett viktigt pedagogiskt uppdrag i att lugna, förklara och strukturera. Ofta krävs snabba rättsliga analyser och tydliga rekommendationer. Johan Carle Advokat Mannheimer Swartling Mårten Andersson Jur kand Mannheimer Swartling 7

8 På djupt vatten Kartellsamverkan kan leta till mycket höga böter, något som är tydligt framför allt på EU-nivå. Men även i Sverige har höga böter dömts ut, särskilt i den s.k. asfaltkartellen (MD 2009:11) där domstolen utdömde rekordböter på 500 miljoner. I denna artikel diskuterar Elisabeth Eklund, advokat och partner på Advokatfirman Delphi, målet och hur utvecklingen avseende kartellmål har sett ut därefter. eller farlig väg? I likhet med många andra kartellprocesser var vägen till slutlig dom lång. Konkurrensverkets utredning avseende asfaltskartellen, där ett antal bolag som anlade asfalt misstänktes ha delat upp marknaden och fastställt priser i upphandlingar, initierades redan 2001 efter att tre tidigare anställda på NCC tipsade Konkurrensverket om att det förekom prissamarbete i branschen. Konkurrensverket genomförde därefter en gryningsräd under 2001 i syfte att säkra bevis mot de aktuella företagen och verket gav 2003 in sin stämningsansökan till Stockholms tingsrätt mot nio företag och yrkade initialt att bolagen skulle betala s.k. konkurrensskadeavgift om totalt 1,6 miljarder SEK. Detta yrkande justerades sedermera ner till 1,2 miljarder SEK. Stockholms tingsrätt (mål nr T ) fällde den 10 juli 2007 samtliga nio företag. De inblandade företagen dömdes att betala rekordböter om totalt 460 miljoner SEK de individuella konkurrensskadeavgifterna som utdömdes låg i spannet mellan miljoner SEK. Innan tingsrätten prövade själva sakfrågan hade den även prövat frågan om det var möjligt att en kartell förelåg då Vägverket Produktion AB, som var ett dotterbolag till den upphandlande enheten Vägverket, var inblandat i den påstådda kartellen. Enligt en mellandom i Marknadsdomstolen 2004 fann Marknadsdomstolen (mål nr MD 2004:21) i likhet med Stockholms tingsrätt att det förhållandet att Vägverket Produktion hade deltagit i den påstådda kartellen fortfarande innebar att det kunde vara fråga om en kartell och att Vägverket Produktion kunde vara del av denna. Alla företag utom Skanska (som hade ådömts de högsta böterna), Vägverket och Kvalitetsasfalt överklagade domen till Marknadsdomstolen. Sandahls medgav dock böter om SEK. Konkurrensverket överklagade inte domen men bestred bolagens yrkanden och yrkade vidare att tingsrättens dom skulle upprätthållas i de delar den inte hade överklagats. Konkurrensverket gav vidare in ett anslutningsöverklagande och yrkade att högre böter skulle utdömas för NCC, Peab Asfalt, Peab Sverige, Peab Asfalt Syd och Svenska. NCC, Peab Asfalt och Peab Sverige bestred Konkurrensverkets yrkanden. NCC var ensamma om att förlora på överklagandet då det ansågs vara ledare och pådrivare av kartellen vilket resulterade i att Marknadsdomstolen höjde böterna med 50 MSEK till totalt 200 miljoner SEK. Peab, Sandahl och Svenska Väg vann helt eller delvis framgång med överklagandet genom att domstolen sänkte böterna för Peab Sverige AB med 10 MSEK (totala böter om 40 miljoner SEK) liksom för Sandahl Grus och Asfalt AB med 0,5 MSEK (totala böter om 2,5 miljoner SEK). Domen upphävdes mot Svenska Väg Aktiebolag som således inte ansågs vara del av kartellen (men 8

9 ELSIUS nr 13, I-2012 av tingsrätten hade dömts att betala böter om SEK). Marknadsdomstolen upprätthöll tingsrättens dom mot både Peab Asfalt AB och Peab Asfalt Syd AB. De totala böterna för kartelldeltagarna uppgick således totalt till ca 500 miljoner SEK. Marknadsdomstolen fann att det förelåg ett antal konkurrensbegränsande avtal mellan företagen och att NCC och Peab Asfalt hade utbytt information på ett sätt som utgjorde ett s.k. samordnat förfarande. Vad gäller det konkurrensbegränsande syftet ansåg domstolen att vad gäller de upphandlingar som hade genomförts av Vägverket så hade dessa avtal en konkurrensbegränsande syfte. Domstolen gjorde samma bedömning avseende de andra avtalen gällande marknadsuppdelning, bestämmande av priser och begränsning av produktion. Marknadsdomstolen upprätthöll tingsrättens marknadsdefinitioner, dvs. marknaden för produktion och försäljning av asfaltsmassa, marknaden för asfaltsanläggningsverksamhet och marknaden för anläggningsverksamhet. Vad gäller märkbarheten av konkurrensbegränsningarna uttalade domstolen att kartellbolagens inflytande på den aktuella marknaden var betydande. Detta oavsett den exakta definitionen av den relevanta marknaden samt att det även är fråga om särskilt allvarligt konkurrensbegränsningar. En märkbar effekt förelåg således. Till skillnad mot tingsrätten så fann Marknadsdomstolen att överträdelserna i fråga inte bara var i strid med konkurrenslagen utan även Artikel 81(1) EG (nu Artikel 101 FEUF). Denna bestämmelse kunde börja tillämpas av svenska domstolar först den 1 januari 2001 varför överträdelserna i denna tid ansågs föreligga mellan januari februari/ mars Vad gäller fastställande av böter konstaterades att det var fråga om allvarliga överträdelser och att dessa hade skett mellan Överträdelser hade en allvarlig inverkan på samhällsekonomin och en betydande geografisk marknad som omfattande hela Götaland och delar av Svealand. Marknadsdomstolen uttalade att utifrån överträdelsens allvar skulle böterna sättas mycket högt för att vara avhållande för de deltagande företagen och avskräckande för andra företag. Det beaktades också att det delvis var fråga om en överträdelse av Artikel 81(1) EG. En försvårande omständigheter var att NCC hade stor påverkan på det konkurrensbegränsande samarbetet. I många fall hade de varit initiativtagare till detta och att personer inom ledande ställning i företaget hade deltagit i samarbetet samt att företaget hade hållit samarbetet hemligt. Att betala pengar till mindre företag ansågs även det som försvårande, särskilt för NCC. De totala böterna om 500 miljoner som utdömdes för företagen i kartellen är de högsta böter som någonsin har dömt ut i ett svenskt konkurrensrättsligt mål. Som en förmildrande omständighet ansågs att NCC hade medverkat i Konkurrensverkets utredning, vilket hade lett till att böterna sattes ned med 30 procent i tingsrätten. Marknadsdomstolen fann inte anledning att höja denna procentsats. Marknadsdomstolen fann att det inte fanns några förutsättningar för eftergift (dvs. att NCC helt skulle slippa betala böter) såsom hade hävdats av NCC. Det kan noteras att ett antal av företagen involverade i kartellen ställdes inför skadeståndskrav från de kommuner som hade drabbats av de riggade upphandlingarna och därmed anser sig ha lidit ekonomisk skada. Parterna förliktes dock. De totala böterna om 500 miljoner som utdömdes för företagen i kartellen är de högsta böter som någonsin har dömt ut i ett svenskt konkurrensrättsligt mål. NCC fick även de högsta individuella böterna om 200 miljoner SEK. Detta visar att svenska domstolar ser allvarligt på konkurrensrättsliga överträdelser. Detta kan dock jämföras med de rekordböter om runt 13 miljarder SEK som utdömdes av EU-kommissionen i november 2008 mot en kartell inom bilglassektorn eller nyligen där ett flertal fraktfirmor fälldes av Kommissionen för flera karteller och ålades betala böter om totalt ca 15 miljarder SEK. I och med att den nya konkurrenslagen trädde i kraft den 1 november 2008 infördes mer preciserade regler för bestämmandet av konkurrensskadeavgiftens storlek. Detta sker i syfte att underlätta för parterna och domstolarna att identifiera överträdelser som är särskilt skadliga från konkurrenssynpunkt och som förtjänar att höga avgifter döms ut. En anpassning till EU-rätten bör förhoppningsvis öka möjligheterna till förutsebarhet och enhetlighet i rättstillämpningen. Liksom tidigare är det maximala bötesbeloppet högst tio procent av företagets årsomsättning under föregående räkenskapsår, till skillnad från EU-rätten där det är koncernomsättningen som ligger till grund för beräkningen. Elisabeth Eklund Advokat, Advokatfirman Delphi 9

10 Den 2 december 2011 meddelade Stockholms tingsrätt en dom som väckt mycket uppmärksamhet hos konkurrensrättsjurister i Sverige och utomlands. Carl Wetter, advokat på Vinge, om det uppmärksammade målet: Ett principiellt viktigt mål Carl Wetter Advokat Vinge advokatbyrå I den aktuella domen ålades TeliaSonera att betala 144 mkr i konkurrensskadeavgift för otillåten marginalklämning på bredbandsmarknaden. Detta är ett av de principiellt mest viktiga missbruksärenden vi haft att hantera sedan 1990-talet, sade Konkurrensverket i en kommentar till domen. TeliaSonera har överklagat domen till Marknadsdomstolen. Rättegången har sitt ursprung i det teknikskifte som skedde i slutet av 1990-talet när användare av internet började gå över från uppringt internet till bredband. Den vanligaste bredbandsanslutningen var i början s.k. ADSL-anslutning som krävde tillgång till det fasta kopparnätet. Det kontrollerades och kontrolleras alltjämt av TeliaSonera. TeliaSonera konkurrerade på internetmarknaden med bland andra Tele2. De hade ungefär lika stor marknadsandel på uppringt internet. Tele2 begärde tillgång till TeliaSoneras kopparnät för att följa med i teknikskiftet och på samma sätt som TeliaSonera erbjuda adsl till slutkunderna. Vad tvisten i tingsrätten rörde var det grossistpris som TeliaSonera begärde för att ge Tele2 och andra konkurrenter tillgång till det fasta kopparnätet. Konkurrenterna menade att skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpris och priset till slutkunderna var så låg att varken TeliaSonera eller konkurrenterna rimligen kunde tjäna några pengar. Grossistpriserna var i vissa fall till och med högre än det pris Telia- Sonera tog ut av slutkunderna. För TeliaSonera spelade marginalen ingen roll då man tog igen på gungorna vad man förlorade på karusellen. Men konkurrenterna blev klämda och tappade marknadsandelar. Konkurrensverket stämde TeliaSonera redan 2004 efter klagomål från bland andra Tele2. Något senare stämde Tele2 och en annan konkurrent TeliaSonera vid samma tingsrätt och begärde skadestånd på sammanlagt flera miljarder. Dessa mål vilandeförklarades i avvaktan på utgången i målet om konkurrensskadeavgift. Tele2 har intervenerat i målet om konkurrensskadeavgift eftersom det målet kan få bevisverkan i skadeståndsmålen. Tingsrätten begärde ett förhandsavgörande av EU-domstolen om en rad rättsfrågor innan huvudförhandlingen hölls i målet. Detta förlängde processen med knappt två år men bidrog samtidigt till viktiga klargöranden i tvisten. EUdomstolen bekräftade att marginalklämning (eller prisklämning) är en separat form av missbruk och att det inte förutsätts att det dominerande företaget har en skyldighet att leverera produkten ifråga (i det här fallet tillgången till kopparnätet) eller att den är oundgänglig för konkurrenterna. 10

11 ELSIUS nr 13, I-2012 Nuläget är följande. Marknadsdomstolen ska hålla huvudförhandling i målet om konkurrensskadeavgift i november i år En slutlig dom i det målet kan därför förväntas runt årsskiftet. Det kan sannolikt ta ytterligare något år innan tingsrätten hinner avgöra skadeståndsmålen vilka kan överklagas till hovrätt och eventuellt Högsta domstolen. Marginalklämning som konkurrensrättsligt missbruk har varit ett omdebatterat ämne. I USA finns inte ett sådant separat missbruk; antingen är det leveransvägran genom för höga priser i grossistledet eller så är det underprissättning i detaljistledet men det kan inte vara en blandning av båda, slog Supreme Court fast senast i rättsfallet LinkLine. Det är synd att två viktiga jurisdiktioner har så skilda uppfattningar. Det kommer att ta sammanlagt runt nio år innan målet om konkurrensskadeavgift är slutligen avgjort. Och sedan kan det säkert ta flera år till för skadeståndsmålen. Genom en lagändring kommer man i fortsättningen att kunna pröva mål om skadestånd tillsammans med mål om konkurrensskadeavgift. Det gör förhoppningsvis processen effektivare. Höga konkurrensskade-avgifter och ännu högre skadeståndskrav är nog här för att stanna. Det är viktigt för samhällsekonomin att de karteller och dominansmissbruk som påträffas och bevisas blir ordentligt sanktionerade. Det är därför Kommissionen vill föreslå regler för att underlätta för företag och enskilda som utsätts för konkurrensbegränsande förfaranden att begära skade-stånd. Det lyckas säkert till slut men tar, som vanligt i EU-sammanhang, tid... { } LEGAL EDUCATION INTERNTIONAL EXPERIENCE SOFT SKILLS DEVELOPMENT A just world in which there is respect for human dignity and cultural diversity 11

12 Docent och jur. dr. Tobas Indén lotsar oss genom konkurrensrättsliga aspekter som kanske inte är det första man kommer att tänka på när konkurrensrätten kommer på tal. Konkurrensrättens betydelse för den kommunala vardagen Tobias Indén Docent, jur. dr. Umeå Universitet Att fråga en jurist i allmänhet och en akademiker i synnerhet om raka svar brukar vara tämligen utsiktslöst inte minst gäller det då man frågar mig något, jag råkar ju vara både jurist och akademiker. En fråga som jag däremot kunde ge ett rakt svar på var om jag var villig att skriva en artikel som skulle handla om konkurrensrätten som ett växande rättsområde till den tidning som du just nu läser. En önskan som lades fram i sammanhanget var att artikeln skulle vara lättsamt skriven huruvida det kravet är uppfyllt återstår för er läsare själv att bedöma. Risken är däremot överhängande att texten kan uppfattas som lite väl teoretisk, men det blir lätt så då man arbetar vid ett universitet. Att fråga en jurist i allmänhet och en akademiker i synnerhet om raka svar brukar vara tämligen utsiktslöst. inte minst gäller det då man frågar mig något, jag råkar ju vara både jurist och akademiker Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot vad som betecknats som en marknadsstat. Ekonomisk effektivitet genomsyrar i allt större omfattning även det allmännas dispositioner vilket fått till följd att det blivit vanligare att använda marknaden som verktyg för att säkra en effektiv produktion och för att åstadkomma en effektiv fördelning av resurser, inte minst visar det sig i den kommunala organsationen. Som belysande exempel på denna utveckling kan införandet av s.k. valfrihetsordningar ifråga om exempelvis äldreomsorg, likväl som liberaliseringen av apoteksmarknaden nämnas. Denna samhällsutveckling har fört med sig nya utmaningar för vårt rättssystem, inte minst beroende på att delar av vår lagstiftning inte är anpassad till att privata aktörer tillvaratar uppgifter som det offentliga tidigare svarat för. Samtidigt har utvecklingen också fört med sig att privata och offentliga aktörer, främst i form av kommunala företag, idag möts på allt fler marknader än tidigare, vilket i många avseenden varit en utmaning både för kommunalrät- 12

13 ELSIUS nr 13, I-2012 ten men kanske mest av allt för konkurrensrätten. Lagstiftaren har därför ansett sig vara tvungen att försöka hantera lagstiftningens brister genom att i konkurrenslagen införa en reglering som tar sikte just på de problem som kan uppstå då privata företag möter konkurrens från offentliga aktörer. Sedan den 1 januari 2010 innehåller därför konkurrenslagen inte endast bestämmelser som förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten (till vilka karteller räknas) och missbruk av dominande ställning, utan det följer numera av 3 kap. 27 att i första hand Stockholms tingsrätt, på talan av Konkurrensverket, inte bara kan förbjuda en offentlig aktör som ägnar sig åt offentlig säljverksamhet att agera på ett konkurrensbegränsande sätt, utan man kan under vissa förutsättningar till och med förbjuda en kommun att bedriva viss verksamhet. En förutsättning för att ett förbud att driva viss kommunal verksamhet ska kunna utfärdas är att dels att verksamheten snedvrider eller är ägnad att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om den hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens, dels att verksamheten inte anses vara förenlig med lag. Hur de nya bestämmelserna ska tillämpas och vilket genomslag de kan få i den kommunala vardagen är för tidigt att sia om; Konkurrensverket har nämligen till dags dato endast vänt sig till Stockholms tingsrätt i fyra fall och de första av dessa ärenden förväntas avgöras under hösten Oavsett utgången av ärendena så visar regleringen på att både den konkurrensrättsliga och den kommunalrättsliga kartan håller på att riktas om. Det finns därför all anledning för den vetgirige juristen med ett stor intresse för affärsjuridik att också ägna delar av sin tid åt offentlig rätt, inte minst i form av kommunalrätt. Ytterligare indikation på att det svenska rättsliga landskapet skiftat karaktär ifråga om vad som styr det offentliga då man väljer lösning för att tillvarata samhälleliga intressen, bl.a. i form av välfärd, är EU:s statsstödsregler. Flera privatiseringar av bl.a. vårdcentraler i Stockholmsområdet har på senare tid kritiserat för att inte ha genomförts på ett sätt som är förenligt med det förbud mot att lämna statliga stöd som återfinns i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Således kan man också dra slutsatsen att statsstödsregleringen, vilken motiveras av konkurrensskäl, har betydelse för hur bl.a. svenska kommuner inrättar sin verksamhet vilket får ses som något av ett paradigmskifte. Konkurrensrätten och Sveriges inträde i EU har på så sätt urholkat den tidigare så starka svenska lokaldemokratin. Det går således inte längre att finna några vattentäta skott mellan exempelvis kommunalrätten och den konkurrensrättsliga regleringen, oavsett om vi letar i den svenska nationella konkurrensrätten eller i EU:s konkurrensrätt. Med tanke på hur bland annat den nya regleringen i konkurrenslagen är konstruerad så måste därför de jurister som idag arbetar med konkurrensrätten i än större utsträckning än tidigare också vara insatta på den offentliga rättens område i och med att man som ett centralt led i den konkurrensrättsliga analysen kan behöva undersöka om ett visst agerande kan anses rymmas inom ramarna för den kommunala kompetensen. Samtidigt skapar statsstödsrättens ökande betydelse för svenska förhållanden också nya intressanta möjligheter för den praktiskt verksamma juristen, på så sätt att den ger möjligheter att få t.ex. kommunala åtgärder underställda en prövning oavsett om de villkor för att kunna initiera en laglighetsprövning enligt kommunallagens bestämmelser är uppfyllda eller inte. Det finns därför all anledning för den vetgirige juristen med ett stor intresse för affärsjuridik att också ägna delar av sin tid åt offentlig rätt, inte minst i form av kommunalrätt. På motsvarande vis kan det finnas en stor poäng för den jurist som primärt arbetar inom den offentliga förvaltningen att inte blunda för de konkurrensrättsliga inslagen i juridiken. 13

14 ELSA Swedens president om en resa från Göteborg till Europa via ett svettigt konferensrum i Portugal... Än finns mycket kvar att upptäcka! I din hand håller du vår tidning ELSIUS. Oavsett om du är nybliven juriststudent, färdig jurist, ELSA-medlem eller aldrig tidigare har hört talas om ELSA, innebär det att du just påbörjat en resa... En resa som kan innebära att du utvecklas i din yrkesroll genom att gå på din lokalgrupps events eller att du tar det extra steget ut i världen och bygger ditt nätverk internationellt och vinner förståelse för hela den europeiska kulturen. Min resa började för tre år sedan då några av mina vänner engagerade sig i en av ELSAs svenska lokalgrupper. Jag gick på några studiebesök och föreläsningar men var inte någon särskilt aktiv medlem. I slutet av mitt första år som medlem fick jag en insikt när jag för första gången träffade på ELSA medlemmar från ett annat land då jag deltog på den vårens National Council Meeting. Min bild av organisationen expanderade och plötsligt fanns det mer som jag ville utforska. Där och då anade jag inte vad det var jag hade gett mig in på. Två år och en hel del erfarenheter senare upplever jag ett av mitt livs mest surrealistiska ögonblick då jag plötsligt inser att jag är inne på min åttonde timme i ett konferensrum i en källare i Portugal tillsammans med ca 400 personer från av världens Min bild av organisationen expanderade och plötsligt fanns det mer som jag ville utforska. länder. Alla med en sak gemensamt som fört dem dit: ELSA. Jag kommer snart även ha besökt alla lokalgrupper i Sverige och sett det enorma engagemang och driv som ligger bakom det som du som juriststudent har den fantastiska möjligheten att vara del av. Vi har sett allt från case-kvällar i Uppsala, föreläsningar om mänskliga rättigheter i Lund, Studiebesök i Göteborg, Uppsatstävling i Stockholm, Legal English i Örebro och utveckling av argumentationsteknik i Linköping till soft skills development i Umeå. Jag heter Emil Nyquist och jag startar under hösten min sjunde termin på Juristprogrammet i Göteborg. I våras förärades jag rollen som President i ELSA Sweden. Den ELSA resa jag valde att påbörja kommer under det närmaste året föra mig till Paris, Frankrike; Uppsala, Sverige; Köpenhamn, Danmark; Batumi, Georgien; Umeå, Sverige; Yalta, Ukraina; Köln, Tyskland och Göteborg, Sverige m.m. och trots allt detta kan jag inte låta bli att förundras över hur mycket mer ELSA det finns kvar att upptäcka. Tillsammans med resten av den nationella styrelsen och styrelserna för våra sju lokalgrupper i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm Linköping, Göteborg och Lund arbetar jag för att din ELSA resa ska bli allt du vill att den ska vara. Genom att läsa det här har du påbörjat din resa. Vart den än må ta dig Emil Nyquist President ELSA Sweden president@ elsasweden.org 14

15 ELSIUS nr 13, I-2012 Federica Toscano, Vice President Seminars & Conferences i ELSA Internatoinal, berättar om en av ELSA:s alla möjligheter. What are you waiting for? One of the reasons why ELSA is special, is because it allows students and young lawyers to explore what stays beyond the content of the law books that we are obliged to read, and to experience a preview of the professional life. ELSA Delegations, in particular, are an example of what makes our association unique: They give us the opportunity to enter in some of the main International Institutions and organizations, and to participate actively to meetings and processes that lead to the creation of protocols, resolutions, regulations, different type of agreements and decisions. Law students and young lawyers, rep resenting ELSA and its vision and purposes, can sit next to diplomats, delegates from different countries and officers representing the main NGOs, with the same possibility to express our position to the entire audience. ELSA Sweden members, do not hesitate to take the opportunity to be the next Delegate representing ELSA. This is possible because ELSA has always cooperated with different Institutions and Organization in the development of interesting projects, showing that our members have good academic background, an international mind and the willingness to be professional and active during their students life. ELSA demonstrated to the United Nations that its programme of work is of direct relevance to the aims and purposes of the UN; for this reason, in 1994 ELSA gained the Special Consultative Status in UNESCO (UN Educational, Scientific and Cultural Organization), and in 1997 in UN ECOSOC (United Nations Economic and Social Council). This status allows selected ELSA delegates to attend the relevant international conferences convened by the United Nations and the meetings of the preparatory bodies, participating directly in the decisions about international policies; furthermore, it gives the right to address the Human Rights Council during its regular and special sessions. The good relationship between ELSA and UN is also testified by the fact that UNCITRAL (UN Commission on International Trade Law) regularly invites ELSA to participate in its sessions. The fruitful cooperation with WIPO (World Intellectual Property Organization) brought ELSA to obtain the Observer Status in On the same basis, INTA (International Trademark Association) often invites ELSA members to participate in its conferences or workshops. I understood the importance of this opportunity when I was selected to represent ELSA in Geneva in I had the chance to understand the process that leads to a Protocol, but also to establish new contacts that are still useful for our new projects on Children Rights: ELSA Delegations are a unique experience for members, but also the opportunity to grow as Association and strengthen our presence in the professional world. Thus, what are you waiting for? Last year ELSA sent more than 40 Calls for applications, and during my term I will to enlarge this number. ELSA Sweden members, do not hesitate to take the opportunity to be the next Delegate representing ELSA in the International level! Federica Toscano VP Seminars & Conferences ELSA International 15

16 Verkar ELSA-delegationer intressant? Läs om nät Gazang Hussein, ELSA Örebro, var i New York för att representera ELSA! ELSA Delegation to the 45th session of the Commission on Population and Development, New York Adolescents and Youth United Nations Headquarters april 2012 Committee on Economical, Social, Cultural Rights (ECOSOC) är bland de FN-organ som tillåter Non- Governmental Organizations (NGO) att delta i FNs sammanträden och som lyfter fram dess nödvändighet. Som NGO, har ELSA möjlighet att skicka observatörer, det vill säga, sina medlemmar till sammanträden som hålls av organ under ECOSOC. I december 2011 bestämde jag mig för att söka till en delegation, vilket resulterade i denna fantastiska resa som jag kort ska berätta om. Denna delegation var till Forty-fifth session of the Commission on Population and Development i New York. Sammanträdet, som öppnades av Ban Ki-moon, handlade om ungdomars rättigheter och dess situation i olika länder. Stater gick genom sina redogörelser där de rapporterade om situationen om de unga i respektive land samt vad de har åstadkommit i hopp om att uppfylla sina skyldigheter. Avslutningsvis infördes en resolution som staterna accepterade och det mest intressanta var förhandlingarna mellan staterna för att komma fram till en resolution. Det var en väldigt intressant process då det var många länder som hade olika åsikter. Till exempel Iran, Tunisien och Polen ville inte acceptera att abort skulle vara tillåtet. Det var dessutom många länder som inte kunde acceptera rätten till sexualundervisning i skolor och Vatikanstaten ville absolut inte nämna frågan om abort och sexualundervisning i sin nationella lagstiftning. Denna fråga var väldigt känsloladdad och många stater ville helst inte ens prata om det. 16

17 ELSIUS nr 13, I-2012 Innan sammanträdet visste jag inte att detta var ett så stort problem, det vill säga att ungdomar inte får sina mänskliga rättigheter respekterade och att ungdomar är en utsatt grupp in många länder. De största problemen som de flesta stater hade var att bidra med reproduktive hälsovård, utbildning i sexualkunskap och ekonomiska resurser, vilket i sin tur är en kränkning av mänskliga rättigheter. Det man vanligtvis gör som en observatör är att representera ELSA och sedan måste man skicka in en rapport till ELSA International. Vi som deltog i denna delegation var ELSA medlemmar från Polen, Tyskland, Rumänien, Ungern, Nederländerna och Sverige. Som observatör måste man känna till ELSA väldigt väl då stater och observatörer från andra NGO var väldigt intresserade av att få information om ELSA och de var dessutom mer intresserade av oss som juridikstuderande från Europa. Eftersom jag är väldig intresserad av internationellrätt och älskar att jobba med mänskliga rättigheter, har denna delegation varit en underbar upplevelse för mig. Detta har resulterat i att potentiella arbetsgivare har fått upp ögonen för mig och bortsett från detta samt all erfarenhet, så tycker jag att detta är väldigt snyggt att ha med i CV:t Mina bästa minnen från denna delegation är människorna som jag har fått träffa. FN-byggnaden på Mannhattan i New York Mina bästa minnen från denna delegation är människorna som jag har fått träffa. Vi från ELSA delegationen har blivit väldigt bra vänner och vi har en fortsatt bra kontakt med varandra. Förutom den egna delegationen, träffar man människor från de flesta länderna i världen. Man pratar med varandra då de är väldigt intresserade av att få lära känna en och på så sätt skapar man en vänlig relation. All kommunikation är på engelska och för de som inte kan tala engelska finns det möjlighet till tolk. Detta innebär att man lär sig att behärska engelska språket väldigt bra. För att kunna söka till en delegation räcker med att vara medlem i ELSA. Med detta vill jag verkligen rekommendera ELSA medlemmar att söka till en delegation. Det är en underbar resa! Jag sökte till denna delegation och om jag får möjligheten kommer jag definitivt att söka till flera delegationer. Det är roligt, lärorikt och ett minne för livet. Mitt råd är därför att du ska gå in på ELSA Internationals hemsida och söka till en delegation som just du är intresserad av. Gazang Huseein ELSA Örebro Läs mer på ELSA:s hemsida: elsa.org/lawstudents/ legaleducation/delegations För mer information, kontakta VP S&C i ELSA Sweden (vpsc@elsasweden.org) eller lokalgruppen på ditt universitet! 17

18 ELSA Sweden åker på Supporting och Key Area Meeting Brno, Tjeckien, II Key Area Meeting Sammanlagt möttes runt 60 personer från nätverket för att diskutera frågor rörande de tre Key Areas som ELSA jobbar med; Academic Activities, Seminars & Conferences och STEP, Student Exchange Trainee Programme. Schemat för veckan var fyllt med workshops om olika aspekter av områdena, socialt program och en training i Project Management med en ledare från Portugal. Uppsala, II Supporting Area Meeting Uppsala hade detta år äran att få hosta ELSAs andra Supporting Area Meeting. SAM är ett internationellt event där alla Marketers, Treasurers och Secratary Generals i ELSAs nätverk kan träffas, utbyta ideer och lära av vandras arbetssätt. SAM är så klart öppet för alla, och ELSA Sweden hade hela styrelsen på plats, samt även en hel del locals. Jag deltog själv i marketing workshops där vi bland annat diskuterade den ökande betydelsen av sociala medier, hur man bäst använder sig av corporate identity och vad som egentlig faller under området marketing. Det var stor variation i hur vi arbetade, mycket var i form av föreläsningar och diskussioner, men vi hade även workshop i quiz format, där vi tävlade marketeer mot marketeer allt för att vinna en påse gott & blandat. Organizing Commite för SAM såg till att vi hade ett minnesvärt och otroligt kul socialt program på kvällen, med bland annat besök på många av Uppsalas nationer. Vi blev även inbjudna till en av Uppsalas finare nattklubbar, som den kvällen hostade modevisning. Att få delta i SAM är nog bland det roligaste jag har vart med om i ELSA, och jag tipsar alla som läser detta att åka på nästa SAM! Tack till alla som deltog, jag hoppas få träffa er snart igen! Alexander Rindö VP Marketing, ELSA Sweden Vi var fem deltagare från Sverige. Både den nationella styrelsen och en lokalgrupp fanns representerade. Som en AA:er så var jag närvarande vid de workshops som rörde det området när inte alla områden samverkade i gemensamma frågor. Exempelvis så diskuterades företeelser som Legal Writing och Moot Courts. Andra något nyare aspekter är Legal Courses och HRMCC, Human Rights Moot Court Competition som går av stapeln för första gången i år. Jag uppmanar alla läsande studenter att delta; det är den enda internationella rättegångstävlingen om mäskliga rättigheter som ges på engelska i Europa. Vidare diskuterades ELSA:s framtid i mer generella drag, exempelvis vad det nya International Focus Programme för nästa period kommer att bli, vilket i skrivande stund är Health Law. Mer om detta på årsmötet, ICM, i Batumi i Georgien. Det sociala programmet inkluderade bland annat ett besök i en tjeckisk vinkällare i Valtice, en interaktiv stadstur och Laser Game. Kanske mest givande av allt, trots det innehållsrika och intressanta stoffet i det akademiska och sociala programmet var att träffa alla fantastiska människor. Jag vet inte hur många länder som var representerade, men fingrarna på mina händer räcker absolut inte till. Det är just detta som är styrkan i ELSA; att samla likasinnade människor med avseende på rättssystemets studium och att samtidigt samla människor med så olika bakgrund, vilket tillåter ett kulturellt utbyte i samband med det vi alla ställer oss bakom; arbetet mot: A just world in which there is respect for human dignity and cultural diversity. Ola Linder VP AA, ELSA Sweden 18

19 ELSIUS nr 13, I-2012 ELSA Sweden ELSA Swedens styrelse 2012/2013 Emil Nyquist President Erik Holmgren Secretary General Rebecca Yourstone Treasurer Bozang Hussein VP Seminars and Conferences Ola Linder VP Academic Activities Fredrik Johansen VP STEP Alexander Rindö VP Marketing 19

20 ELSA Lund Efter ca ett år i styrelsen börjar det närma sig slutet för mig och övriga styrelsemedlemmar. Det har varit ett upplevelserikt år och framförallt har det varit roligt under resans gång. Tillsammans har vi fått uppleva såväl mottgångar som framgångar i arbetet. Jag kan otvivelaktigt säga att ELSA är en upplevelse samtidigt som man känner en gemenskap. Gillar man utmaningar, gillar du att träffa nya människor och vill utvecklasdå är ELSA något för dig. Det händer mycket när man sitter i styrelsen men även som medlem kan du ta del av ELSA och det är upp till dig hur mycket. Du kan välja att endast delta på ELSA:s evenemang, studyvisits, söka praktik via ELSA etc.. Men kom ihåg att medlemmar även kan vara med och påverka samt vara med och hjälpa till med något projekt, evenemang, eller helt enkelt komma med andra bra idéer som ni vill att ELSA styrelsen ska förvekliga. Viktigast av allt för ELSA Lund är att våra medlemmar får uppleva ELSA på flera nivåer dvs. inte bara ta del av evenemang etc. utan även få en chans att träffa företag som man vill veta mer om inför framtiden. Ta varje chans sommedlem och utnyttja de möjligheter ni får genom oss på ELSA. Glöm inte att ELSA är en internationell organisation och att det även händer saker på internationell nivå som man kan ta del av. Jag vill avsluta med att tacka för ett fantastiskt år hos ELSA. Jag kommer minnas ELSA, de personer som jag jobbat med samt personer träffat via ELSA. Jag vill avslutningsvis tacka alla medlemmar som tror på ELSA och fortsätter bidra till att ELSA blir ännu roligare. Det är en upplevelse som jag kommer minnas. Shkurta Pepaj President ELSA Lund 20