Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Transkript

1 Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

2 Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New London Group Den autonoma modellen neutral och universell teknik fristående från det sociala litterat: modern, västerländsk Den ideologiska modellen kulturkänslig varierar efter kontexten social praxis socialt konstruerade kunskapsprinciper maktförhållanden

3 Litteracitet en social konstruktion som varierar efter den kulturella kontexten. en bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till skrift. en uppsättning socialt organiserade praktiker som för sin spridning använder ett symbolsystem och en teknik. (Scribner & Cole, 1981)

4 Flerspråkighet och litteracitet Olika språk och kulturer Olika litteracitetspraktiker Varierad expertis Translanguaging Pluriliteracy

5 Centrala begrepp Litteracitetshändelser (konkreta aktiviteter, Heath 1983) Litteracitetspraxis (kulturella normer, värderingar, attityder, ideologier, konventioner, Street 1984) Street 2000:22: Lit. practices refer to this broader cultural conception of particular ways of thinking about and doing reading and writing in cultural contexts.

6 Heath (1983): Ways with words etnografisk forskning, sociokulturell analys Olika litteracitetspraktiker i Trackton (funktion, kreativ, koppling till omgivningen) Roadville, (litteracitet sanning, inte fiktion) Main town (godnattsagor, IRE) Läsning: teknisk färdighet + skapa mening från omgivningen

7 Scribner & Cole (1981) från psykologiskt till socialt paradigm etnografisk forskning Vai folket, Liberia olika språk olika litteracitetspraxis engelska resonera, dra slutsatser* arabiska lära långa texter utantill vai språket lösa rebusar, instruera *Formell skolning, situationsoberoende, abstrakt språk talking about tasks Omfattande, globala kognitiva färdigheter från litt. tänker man sig inte.

8 Från psykologiskt till socialt paradigm Scribner & Cole (1981) Litteracitet innebär inte bara att veta hur man läser och skriver en specifik text utan hur man använder denna kunskap för specifika syften i specifika sammanhang. Utformningen av dessa praktiker, inklusive de tekniska aspekterna, bestämmer färdigheterna och konsekvenserna kopplade till litteraciteten. (Scribner & Cole 1981: 236, min översättn). Vad som menas med litteracitet varierar från en situation till en annan och beror på ideologi. [ ] litteracitetens mening beror på de sociala institutioner som den är inbäddad i (Street 1984: 8, min övers.) Litteraciteten är aldrig neutral värdebemängd social produkt

9 Vad betyder detta för den flerspråkige? Att utveckla litteracitet på ett nytt språk innebär att (till viss del) tillägna sig kulturella beteenden och värderingar kopplade till språket. För minoritetstalare som utvecklar litteracitet på majoritetsspråket kan detta ha betydelse för och eventuellt påverka individens identitet.

10 E Exempel från den svenska skolan Andraspråkseleven som från tidigare skolgång är van vid att lära sig fakta utantill och reproducera dem har svårt att förstå när provet i samhällskunskap går ut på att lösa och resonera kring ett problem med hjälp av de fakta eleven lärt sig. Får man tänka egna tankar?

11 Brist eller resurs? Qarin Franker (2007) Begränsande modell Utvidgande modell Skolans domän Skolans domän Litteraciteten som barriär Litteraciteten som gemensamt område Vardagslivets domän Vardagslivets domän

12 Litteracitet som metafor =specialiserad tillgång till kunskap och information datorlitteracitet, visuell/ medialitteracitet, politisk litteracitet, kulturell litteracitet, skollitteracitet Litteraciteter Förord av Street 2001 i Literacy and Development:..läs och skrivpraktikerna inom litteraciteten är bara en del av vad människor kommer att behöva lära sig för att anses vara litterata i framtiden (min övers.)

13 Litteracitet Kulturell litteracitet Operationell litteracitet Kritisk litteracitet Textanvändare Textdeltagare Kodknäckare Textanalytiker efter Luke & Freebody 1999, Gibbons 2006

14 Referenser Barton, David (2007). Literacy: An Introduction to the Ecology of Written Language. Oxford: Blackwell. Blommaert, Jan (2003). Commentary: A sociolinguistics of globalization. Journal of Sociolinguistics 7/4. Franker, Qarin (2009). Bildvalet har betydelse. I: Päivi Juvonen (red.). Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7 8 november Stockholm: ASLA. Heath, Shirley B. (1983/1996). Ways with Words: Language, Life and Work in Communities and Classrooms. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Kulbrandstad Iversen, Lise (2003). Lesing i utvikling. Teoretiske og didaktiske perspektiver. Bergen: Fagbokforlaget. Martin Jones, Marilyn & Kathryn Jones (Eds) (2000). Multilingual Literacies. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co. Scribner, Sylvia & Cole, Michael (1981), The psychology of literacy. Cambridge: Cambridge University Press. Street, Brian (1993), Cross Cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press.