Miljörapport enligt miljöbalken - textdel. Befesa ScanDust AB. Landskrona kommun. År 2014

Transkript

1 Miljörapport enligt miljöbalken - textdel Befesa ScanDust AB Landskrona kommun År 2014 Landskrona VD Fredrik Trydegård

2 2(29) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Verksamhetsbeskrivning Organisation och ansvarsfördelning Lokalisering, plan- och recipientförhållanden Allmänna uppgifter om verksamheten Processbeskrivning Påverkan på miljön och människors hälsa Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Buller Biprodukter / avfall Risker Förändringar 9 2 Tillståndsbeslut Beslut i anmälningsärenden Övriga gällande beslut Inledning Övriga beslut Meddelanden Information Äldre beslut Äldre överenskommelser 13 5 Tillsynsmyndighet Produktion Gällande villkor Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Sammanfattning av mätningar, beräkningar och undersökningar Utsläpp till luft Utsläpp från fasta utsläppspunkter Diffus damning Utsläpp till vatten Buller Slagganalyser Besiktning Åtgärder för drift, kontroll, skötsel och underhåll Reningsanläggningarnas driftförhållanden Övriga anläggningsdelar 23

3 3(29) 10.3 Anlitade mätkonsulter och analyslaboratorier Åtgärder efter driftstörningar Åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror och energi Råvaror / kemiska produkter Råvaror Kemiska produkter Renvatten Energi Utbyte av kemiska produkter Åtgärder för att minska avfallsmängder och dess miljöfarlighet Åtgärder för att minska risker Undersökning och åtgärder avseende produkter Sammanfattande kommentar Bilagor... 29

4 4(29) 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation och ansvarsfördelning ScanDust ABs organisation visas nedan. Det dagliga ansvaret för verksamheten inklusive den miljövårdande utrustningen åligger skiftlagen och daggående avdelningsförmän. Därutöver ligger beslutsansvaret enligt linjeorganisationen hos produktionschefen och VD. Totalt är det 77 anställda. 1.2 Lokalisering, plan- och recipientförhållanden ScanDust bedriver hela sin verksamhet på Varvsudden i Landskronas sydvästra industriområde. Området är planlagt för industriändamål. Närmaste granne är Oresund Heavy Industries AB (varvsverksamhet). De närmaste bostäderna ligger norrut, ca 1,5 km från ScanDust. Direkt norr om ScanDust finns Södra Hamnbassängen som är recipient för utsläppen av vatten från verksamheten. 1.3 Allmänna uppgifter om verksamheten Verksamheten omfattar upparbetning av filterstoft och glödskal främst från stålverk som producerar rostfritt stål samt förbrukade katalysatorer etc. Genom upparbetningen återvinns värdefulla metaller som Ni, Mo, Cr, Mn och Fe. Gällande tillstånd omfattar en högsta årlig tillförd mängd av ton järn- och metallhaltigt stoft och slam m m räknat som torrt material. Produktionen omfattade år ton stoft med kontinuerligt 6-skift.

5 5(29) 1.4 Processbeskrivning Råmaterialet, som är oxidiskt eller hydroxidiskt och mycket finkornigt, transporteras till ScanDust i big bags på ca 1,5 ton och i container på ca 25 ton, antingen per järnväg, båt eller lastbil. Via intagsfickor går sedan stoften till ett silosystem. I en blandare tillsätts vatten och mindre mängder sand eller kalk för att optimera slaggens sammansättning. Före torkningen tillsätt gummigranuler. Efter torkning i en indirekt rotertork, eldad med egen processgas, transporteras stoftblandningen pneumatiskt i två steg in i en schaktugn. I ugnen reduceras huvuddelen av ingående metaller med hjälp av koks, gummigranuler och elenergi. Elenergin tillförs med 3 st plasmageneratorer, max effekt 3 x 7 MW. Ca 9,5 ton stoft per timme reduceras och smälts. Ca 50 % bildar en kolmättad järnbaslegering, (de svårflyktiga metallerna) medan de lättflyktiga metallerna, främst Zn och Pb samt alkali och halogener, förångas och lämnar ugnen vid ca 1150 C tillsammans med bildad processgas. Processgasen består av ca 85 % CO och % H 2 samt av ca 5 % N 2. Se även processchema nedan. Den flytande metallen från processen tappas i en granuleringstank, som är fylld med vatten. I denna tank kyls metallen och bildar granuler. Granulerna avvattnas i en sikt innan de torkas i en naturgaseldad rotertork varefter de mellanlagras på det s k Järntorget. En liten del av produktionen tappas i stora formar, galtsängar, som rymmer 3 ton metall. Efter gjutning transporteras galtsängarna med metall till Järntorget för kylning. Uttransport av slutprodukt sker per järnväg, med bil och båt.

6 6(29) Den bildade processgasen kyls och renas innan den recirkuleras till schaktugnen eller förbränns. Utrustning, transportsystem etc där det finns risk för damning avluftas, liksom ugnshallen, via textila spärrfilter. Skrubbervatten, granuleringsvatten samt dagvatten från fabriksområdet behandlas i en vattenreningsanläggning, som omfattar ett flertal olika behandlingssteg, innan det avleds till recipient (Södra Hamnbassängen). Verksamheten ger upphov till biprodukter i form av slagg samt avfall huvudsakligen i form av slam från skrubberanläggningen. Slaggen återanvänds för anläggningsändamål medan slammet levereras för extern återvinning av främst zink och bly. 1.5 Påverkan på miljön och människors hälsa 1.5.1Utsläpp till luft Verksamheten ger upphov till utsläpp till luft dels via fasta utsläppspunkter dels i form av så kallad diffus damning. Utsläppen till luft via de fasta utsläppspunkterna utgörs av metallhaltigt stoft, förångat kvicksilver, vätecyanid, NOx från förbränning av processgas, naturgas och olja samt CO 2 från koksen och från förbränningen av olja och naturgas. Processgasen kyls och renas i ett trestegs venturiskrubbersystem följt av ett våtelektrofilter. Den processgas som inte recirkuleras till schaktugnen renas ytterligare med avseende på kvicksilver i ett selenfilter. Gasen förbränns därefter antingen i råmaterialtorken, i en hetvattenpanna för leverans av fjärrvärme till det kommunala nätet eller i en fackla (överskottsgas). Råmaterialtorken avluftas via två textila filter placerade efter varandra (DCE-filter och ABB-filter). Ugnshallens tappställe och takhuv är försedda med utsug anslutna till ett textilt spärrfilter (ABB-filtret) liksom utsug från den torra materialhanteringen och de pneumatiska transportsystemen. Även den naturgaseldade direkttorken för granuler avluftas via ABB-filtret. I vattenreningen surgörs avloppsvattnet med svavelsyra varvid cyanväte bildas. Denna drivs av i en stripperkolonn med hjälp av luft. Denna luft används sedan som förbränningsluft i hetvattenpannan när vattenreningsanläggningen är i drift. Principerna för gashanteringen och reningsanläggningarna visas i figur nedan.

7 7(29) Facklan och hetvattenpannan mynnar ca 40 m ovan mark. Utloppet från ABBfiltret är ca 8 m ovan mark Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till processvatten i form av skrubbervatten och granuleringsvatten samt i form av vatten från spolplatta och golvbrunnar i byggnaderna. Dagvatten från hårdgjorda ytor inom fabriksområdet är normalt också att betrakta som processvatten liksom det först avrinnande vattnet från taken. Alla dessa vatten avleds/pumpas till ett lagersystem bestående av fem tankar med en samlad volym på ca m 3 och behandlas internt enligt följande. Skrubbervattnet ph-justeras (vid behov) varefter polymer tillsätts som flockhjälpmedel. Vattnet förtjockas (en sedimenteringsförtjockare och en lamellförtjockare) varefter sedimentet avvattnas i dekantrar. Klarfasen som kommer från förtjockarna blandas tillsammans med klarfasen från dekantrarna och återförs till processvattensystemet efter kylning med luft i lufttorn. Det avvattnade slammet från dekantrarna är zinkrikt (ca 35 % Zn) och har en TS-halt på ca 70 %. En viss mängd granuleringsvatten måste blödas av för att upprätthålla kvaliteten på det granulerade materialet. Detta vatten avleds tillsammans med vatten från golvbrunnar i byggnaderna och dagvatten från hårdgjorda ytor och tak till samlingstankarna ovan (placerade i materialhallen). Vattnet används för påfyllning av processvattensystemet.

8 8(29) Även en viss mängd skrubbervatten, ca 0,3 m 3 /ton processat stoft, måste blödas av för att hålla salthalten på en rimligt låg nivå. Detta vatten behandlas enligt följande. Cyanider som är lösta i vattnet avlägsnas i ett första reningssteg genom en lätt värmning, surgörning till ph 2 följt av avluftning i ett strippertorn. Därpå höjs ph till ca 10 med kalkslurry varpå metallerna fälls som hydroxider och fluor som kalciumfluorid. Restcyaniderna oxideras med natriumhypoklorit varefter polymer tillsätts som flockningshjälpmedel. Utfällt material avskiljs genom lamellsedimentering varefter det renade vattnet samlas i tankar. Vattnet analyseras innan utsläpp till recipient. Det avskilda slammet avvattnas i en separat dekanter och rejektvattnet återförs till vattenreningen (cyanidoxidationstanken). Utöver ovanstående finns det ett internt kylvattensystem för kylning av bl a plasmageneratorerna och schaktet. Systemet utgörs av två cirkulerande kretsar med kylning vatten/vatten/luft. Några utsläpp från dessa sker inte annat än via förångning Buller Bullerkällor utgörs huvudsakligen av gaskompressorn, kyltorn, fläktar (ABBfiltret) och materialhanteringen Biprodukter / avfall Verksamheten ger främst upphov till biprodukter/avfall i form av slagg och den zinkrika filterkakan från behandlingen av skrubbervattnet. Slaggen är sedan 2010 klassad som produkt enligt REACH. Den har sedan 1998 levererats till avfallsbolag där metall sorteras ut och övrig del nyttiggörs för anläggningsändamål. Det sk zinkslammet levereras för närvarande per järnväg till Befesa Freiberg i Tyskland samt Recytech i Frankrike för återvinning av zink och bly. Av ingående stoftmängd genereras ca 20 % filterkaka (torr vikt) som årsgenomsnitt. Vidare uppkommer processavfall i form av stoft som avskiljs i textila spärrfilter samt i form av förbrukade filterdukar och filterstrumpor från utrustning för vatten- och luftbehandling. Filterstoftet återförs till processen medan resterande avfall förvaras i täckt container i väntan på borttransport. I övrigt uppkommer annat såväl ofarligt avfall som farligt avfall av olika slag vilka är vanligt förekommande vid industriell verksamhet. Det finns långt gående rutiner för källsortering och hantering av dessa avfall och ett antal fraktioner lämnas för återvinning. Sådant avfall som inte kan källsorteras för återvinning samlas som osorterat avfall Risker En djupgående riskanalys avseende yttre miljörisker har genomförts. De huvudsakliga riskerna för påverkan på miljön samt vidtagna åtgärder är: Spridning av stoft i omgivningen. Lagring och hantering av stoft sker därför inomhus.

9 9(29) Brand och/eller explosion på grund av antändning av CO/H 2 -gas eller på grund av inläckage av kylvatten i processen. Utrustning för kontinuerlig mätning av CO-gas finns i ugnshallen. Vid ett eventuellt läckage sker larmgivning i manöverrummet samt akustiskt i hela ugnshallen. Larmet är även kopplat direkt till Räddningstjänsten. Utsläpp av cyanidhaltigt processvatten. Det cyanidhaltiga vattnet hålls därför separerat från renat vatten. Vattnen kan inte heller blandas eftersom brunnslocken inom området är av gastät typ. Samtliga system som innehåller cyanider inspekteras regelbundet. Läckage av starkt surt processvatten och vätecyanidgas, vilken frigörs i vattenreningsprocessen. Gasen avleds till hetvattenpannan för förbränning. Det finns utrustning för kontinuerlig mätning av gasen i vattenreningsanläggningen samt i omgivande lokaler. Vid ett eventuellt läckage sker larmgivning via ljudoch ljussignaler. Samtliga system som innehåller cyanider inspekteras regelbundet Förändringar Förändringar 2014 Under 2014 har följande förändringar genomförts: Försök med kvävgas som ett alternativ till luft vid injicering av stoftet till schaktet för att minska koksförbrukningen, kvar en utvärdering av försöket. Försök med nytt injektionssystem till schaktet avslutades under Gav inget mervärde. Vi har ersatt 5 10 % av koksen med gummigranuler. Ny brännare till granuleringstorken som möjliggör användning av processgas i stället för naturgas. Planerade förändringar Under 2015 planeras följande: Förbättring av befintlig injektionssystem till schaktet. Utvärdering av kvävgasförsöket som ett alternativ till luft, se ovan Fortsatta försök med andra alternativa kolkällor till koks Fortsatta försök med slaggranulering Ny brännare till gjutlådan som möjliggör användning av processgas i stället för naturgas.

10 10(29) 2 Tillståndsbeslut Beslutsdatum Tillståndsgivande myndighet Koncessionsnämnden för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd Beslutet avser Tillstånd att inom Västra industriområdet i Landskrona dels uppföra en anläggning för återvinning av järn och metaller ur stoft och slam från järn- och metallverk samt sliger, dels därefter bedriva verksamheten vid anläggningen vid en högsta årlig tillförd mängd av ton järnoch metallhaltigt stoft och slam mm, räknat som torrt material (KN66/83 och regeringens beslut ). Tillstånd att avleda processavloppsvatten från bolagets återvinningsanläggning till Landskrona kommuns ledning med utsläpp till Södra Hamnbassängen (KN 203/86). Tillstånd att komplettera existerande råvaruberedningssystem med ett torrt samt att bedriva verksamheten med nämnda system (KN 68/89). 3 Beslut i anmälningsärenden 2014 Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Skåne Län Byte av förbränningsgas till Granultork Länsstyrelsen i Skåne Län Test av eldningsolja som komplement till koks.

11 11(29) 4 Övriga gällande beslut 4.1 Inledning Nedan redovisas övriga beslut och meddelanden som meddelats under 2014 samt äldre övriga beslut och överenskommelser av särskild vikt. Samtliga beslut mm redovisas i bifogad bilaga Övriga beslut 2014 Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Skåne Län Miljörapport 2013 Länsstyrelsen bedömer, via meddelande i SMP, att rapporten för närvarande inte föranleder någon åtgärd samt att uppföljning kommer att ske inom ramen för den löpande tillsynen. 4.3 Meddelanden 2014 Några meddelanden har inte lämnats under Information 2014 Ingen information har inlämnats under år Äldre beslut Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Skåne Län Oljeförorenad mark Länsstyrelsen i Skåne Län Egenkontroll. Oljeförorenad mark upptäcktes vid grävningsarbeten i närheten av den stora oljetanken. Lst beslöt efter provtagning att bevakning och sanering skulle ske genom existerande lågpunktsbrunn som skall toppsugas från olja vid behov. Åtgärderna skall rapporteras i miljörapporten. Bolaget har i dokumentet Egenkontroll enligt miljöbalken redovisat hur rutinerna i gällande kontrollprogram införts i systemet samt i skrivelse be-

12 12(29) Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser gärt att kontrollprogrammet upphävs. Länsstyrelsen har därefter genom beslutet meddelat att man inte har något att erinra förutom att besiktning av verksamheten ska ske en gång per år. Länsstyrelsen har också genom beslutet upphävt tidigare förelagda beslut om kontrollprogram. I dokumentet har bolaget åtagit sig att ändringar i egenkontrollen vad avser uppföljning och kontroll av villkor i tillståndsbeslut och anmälningsärenden ska redovisas till tillsynsmyndigheten innan respektive ändring genomförs. Under 2014 har dock inga sådana ändringar genomförts Länsstyrelsen i Skåne Län Tillstånd enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Länsstyrelsen i Skåne Län Rutiner för egenkontroll. Genom beslutet har rutinerna för egenkontroll ändrats så att extern besiktning av anläggningen genomförs vartannat år med start 2009 och extern mätning av utsläppen till luft vartannat år med start Vid varannan mätning mäts även utsläppen av dioxin (nästa mätning 2016) Länsstyrelsen i Skåne Län Användning av slagg Bolaget har begärt att Länsstyrelsens beslut angående nyttiggörande av slagg upphävs eftersom slaggen registrerats som produkt enligt RE- ACH samt då råden i beslutet starkt begränsar användningen av slaggen. Länsstyrelsen har i beslutet framfört att man inte har något att erinra mot att slagg från verksamheten övergår till att klassas som produkt och har också upphävt det tidigare beslutet enligt bolagets önskemål.

13 13(29) 4.6 Äldre överenskommelser År Myndighet Ärendet avser 1995 Länsstyrelsen i Skåne Län ScanDust har åtagit sig att koppla om regnvattensystemet så att det första regnet alltid pumpas tillbaka till det slutna markvattensystemet. 5 Tillsynsmyndighet År Tillsynsmyndighet Handläggare 2014 Länsstyrelsen i Skåne Län Peter Malmqvist 6 Produktion Tillståndsgiven tillförd mängd Faktisk tillförd mängd ton ton År 2014 präglades av god tillgång på stoft under året. Processat stoft och glödskal fördelar sig mellan de europeiska stålproducentländerna enligt nedanstående tabell (ton): Tyskland 292 Finland Sverige Katalysatorer (förbrukade), o.dyl. 24 Summa: Totalt processades ton stoft under 2014 vilket är mer än med I bilaga 2 visas den årliga produktionen från planeras produktionen till ton. 7 Gällande villkor För verksamheten gäller nedanstående villkor. Uppfyllandet av villkoren redovisas i kursiv stil. Notering: nedan har enbart relevanta villkor utifrån dagens verksamhet tagits med. 1. Om ej annat framgår av nedan angivna villkor skall anläggningen uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt i ärendet.

14 14(29) Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Länsstyrelsen under förutsättning att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning. Om Länsstyrelsen inte godkänner föreslagen ändring äger bolaget underställa frågan Koncessionsnämnden för prövning (KN 66/83). Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Två anmälningspliktiga ändringar har skett under 2014, se avsnitt 3. Villkoret bedöms vara uppfyllt. 2. Verksamheten vid bolagets anläggningar får inte sättas igång med mindre än att tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelats bolaget eller annan att omhänderta den från verksamheten fallande slaggen samt annat avfall (KN 66/83). Villkoret inaktuellt och kommenteras inte separat. Hanteringen av slagg och zinkslam redovisas i avsnitt Intill dess koncessionsnämnden förordnat annat får som metallråvara i processen endast utnyttjas stoft, slam och sliger som innehåller huvudsakligen oxider och hydroxider av metaller samt endast i mindre grad innehåller salter, sulfider och liknande ämnen. Dock äger Länsstyrelsen medge provdrift med annat råmaterial. Det åligger bolaget att för sådant fall i samråd med Länsstyrelsen göra de materialanalyser och genomföra den ökade utsläppskontroll som Länsstyrelsen kan komma att föreskriva. Om utsläppsförhållandena ger anledning därtill äger Länsstyrelsen återkalla medgivandet till provdrift (KN 66/83) Inga nya metallråvaror har introducerats under året. 4. Processgaserna från schaktugnen skall renas i en venturiskrubber, dimensionerad för en utgående stofthalt av högst 50mg/m3 norm torr gas vid maximal belastning. Skrubbervätskan skall ha sådan sammansättning att sura gaser absorberas i största möjliga omfattning. All processgas skall förbrännas. Ventilationsluft från råmaterialhanteringen samt avsugen luft från tappningsplatser, torkanläggningar och annan stoftalstrande verksamhet skall renas i spärrfilter eller motsvarande reningsordning, dimensionerad för en utgående stofthalt av högst 10 mg/m 3 norm torr gas vid maximal belastning. Rökgaserna från skänkvärmningen får tills vidare släppas ut genom särskild skorsten på en höjd av minst 30 m över marken. Tapprännor skall kapslas samt tappningsplatser, gjutanläggningar, skänkvärmningsplatser och andra stoftalstrande anläggningar i ugnshallen förses med huvar anslutna till filtret för ventilationsluft. Kapsling och huvar skall utformas så att stoftavgång till lanterninen i möjlig mån begränsas. Anläggningarnas utformning och omfattning skall bestämmas i samråd mellan bolaget och länsstyrelsen.

15 15(29) Gasrening och gashantering sker i enlighet med villkorets två första stycken. Det tredje stycket är inaktuellt eftersom lanterninen stängts och byggnaden ventileras via ABB-filtret. 5. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder samt upprätta program för arbetsrutiner i syfte att förhindra eller begränsa damning från hantering, lagring och transporter av råvaror. Allt dammande råmaterial skall lagras inomhus (KN 66/83). Ett handlingsprogram mot diffus damning utarbetades för Programmet omfattade ett antal punkter däribland interna transporter, lossning av bulkmaterial, sprinklersystem och städning, trycksändarsystemet och inkapsling. Det finns numera ett uppdaterat program i miljöledningssystemet som bl a omfattar daglig sopning med sopmaskin. 6. Detaljutformningen av anordningar och system för rening och utjämning av avloppsvattnet från verksamheten skall bestämmas i samråd mellan bolaget och Länsstyrelsen. (KN 120/86). Utformningen av dessa anläggningsdelar sker i enlighet med villkoret. Planerade ändringar redovisas och diskuteras vid besiktningssammanträden och anmälningspliktiga ändringar anmäls. 7. Allt stoft och slam som avskiljs i reningsanordningar skall så långt det är möjligt återföras till processen som råmaterial. Slam som på grund av process- eller utsläppsskäl inte bör återföras får endast omhändertas vid anläggning som godkänts för sådant avfall vid prövning enligt miljöskyddslagen (KN 66/83). Stoft som avskiljs i DCE- och ABB-filtren återförs till processen. Även slam hanteras i enlighet med villkoret (se även redovisning i avsnitt 14). 8. Buller från anläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder på grund av bolagets verksamhet inte överstiger 50 db(a) under vardagar dagtid (kl 07-18), 40 db(a) nattetid (kl 22-07) och 45 db(a) under övrig tid. Nattetid får den momentana ljudnivån vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud eller hörbara ljudkomponenter förekommer skall avgivna värden sänkas med 5 db(a) (KN 66/83). En bullerutredning med närfältsmätningar och beräkning av uppträdande ljudnivåer i omgivningen har genomförts under Utredningen visar att gällande bullervillkor avseende den ekvivalenta ljudnivån klaras under hela dygnet vid närmaste bostäder samt vid fritidsbebyggelsen på Gråen. Några installationer av bullrande utrustning har inte gjorts sedan dess varför villkoret bedöms vara uppfyllt även Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen upprätta förslag till kontrollprogram avseende verksamheten och förhållanden i recipienterna samt senast vid utgången av 1983 redovisa förslaget till länsstyrelsen för godkännande (KN 66/83).

16 16(29) Förslag till kontrollprogram har ingivits i enlighet med villkoret. Det har därefter upphävts genom beslut Se även avsnitt 4.5 ovan. 10. Uppkommer meningsskiljaktigheter mellan bolaget och länsstyrelsen vid tillämpning av föreskrifter som meddelats under punkterna 3, 4, 5 eller 6 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Någon meningsskiljaktighet har inte uppkommit. 11. Mängden processavloppsvatten som tillförs recipienten får som månadsmedelvärde motsvara högst 10 m 3 /h. Det renade processavloppsvattnet skall uppsamlas i behållare som får tömmas först sedan det kontrollerats att halten fri cyanid understiger 0,5 mg/l samt övrig av länsstyrelsen föreskriven provtagning skett. Tömning av behållare skall ske med jämnast möjliga flöde. Om halterna av följande ämnen överstiger nedan angivna begränsningsvärden som veckomedelvärden eller - såvitt gäller 6-värd krom som momentanvärde åligger det bolaget att snarast komplettera eller förstärka reningen så att värdena därefter underskrids: Fluorid 35 mg/l Zink 0,5 Totalkrom 0,3 6-värd krom 0,1 Nickel 0,1 Koppar 0,2 Suspenderade ämnen 5 De årliga föroreningsmängderna med processavloppsvattnet får inte överskrida 35 kg fri cyanid, kg fluorid, kg kväveföreningar räknade som kväve, 100 kg zink, 25 kg totalkrom, 20 kg nickel, 40 kg koppar, 10 kg bly samt 1 kg av vardera kadmium, kvicksilver och arsenik (slutligt villkor KN 68/89 och KN 37/92 (sista stycket)). Processavloppsvattenmängden har som mest varit 1,37 m 3 /h som månadsmedelvärde. Processavloppsvattnet hanteras och kontrolleras i enlighet med villkoret. Samtliga riktvärden har underskridits under året, se även avsnitt 9.2 nedan. Samtliga gränsvärden har underskridits med god marginal. 12. Länsstyrelsen äger ålägga bolaget att ansluta dagvatten från ytterligare mark- och takytor till processvattensystemet om detta visar sig innehålla beaktansvärda halter av metaller eller andra föroreningar. Vid meningsskiljaktigheter gäller vad som sägs i p 10. (slutligt villkor KN 68/89). Länsstyrelsen har inte ålagt bolaget att ansluta dagvatten enligt ovan.

17 17(29) 13. Det samlade utsläppet av stoft till luften från bolagets anläggningar (exklusive diffus damning) får som riktvärde* vid mätning uppgå till högst 0,05 kg/ton satsad råvara. *Med riktvärde avses värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas (slutligt villkor KN 80/97). Det samlade utsläppet av stoft har, med utgångspunkt från resultat från extern mätning utförd av DGE Mark och Miljö under 2014 och resultat från egna mätningar under 2014, bedömts till ca 0,0045 kg/ton satsad torr råvara. Villkoret anses uppfyllt. 14. Utsläppshalten av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från hetvattenpannan får som vägt årsmedeltal och riktvärde inte överstiga 500 mg/mj tillfört bränsle (slutligt villkor KN 171/94). Utsläppen av kväveoxider har som medelvärde under året uppgått till 450 mg/mj tillfört bränsle. Villkoret anses uppfyllt. 15. Utsläppshalten av cyanväte från hetvattenpannan får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 norm torr gas (slutligt villkor KN 171/94). Utsläppen av cyanväte har vid mätning som högst uppgått till 0,20 mg/m 3 norm torr gas. Villkoret anses uppfyllt. 16. Utsläppet av kvicksilver får från verksamheten får som riktvärde inte överstiga 5 kg/år (slutligt villkor KN 171/94). Utsläppet av kvicksilver har uppgått till 0,117 kg under 2014, vilket väl underskrider gällande villkor. 8 Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Ingen av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och 2002:28 är tillämpliga. 9 Sammanfattning av mätningar, beräkningar och undersökningar 9.1 Utsläpp till luft 9.1.1Utsläpp från fasta utsläppspunkter Under 2014 har en stor extern mätning gjorts. Den totala stoftemissionen vid denna mätning och med egna interna mätningar var 0,0045 kg/ton torr materialråvara som upparbetas, se bilaga 3. Omräknat motsvarar detta 275,3 kg och stoftemmissionen ligger på samma nivå som de tidigare åren. Stoftemissionen ligger väl under gällande riktvärde, 0,05 kg/ton torr upparbetad stoft, vilket motsvarar 3059 kg för 2014 produktion.

18 18(29) Motsvarande genomsnittliga stoftemission från tidigare mätningar var: År Stoftemission (kg/ton) , , , , , , , , , , , ,0073 0,0015 Stoftemissionerna till luft vid de interna mätningarna 2014 blev: mg/m 3 ntg kg/ton processat stoft kg/år (beräkning) Fackla 4,0 0, ,8 HVP < 0,25 < 0,0016 < 97,9 ABB < 0,11 < 0,0022 < 134,6 Totalt: < 0,0045 < 275,3 Stoftemissionen från ABB-filtret var under ,11 mg/m 3 ntg, nedan följer jämförelse med tidigare mätningar. År Stoftemission ABB (mg/m 3 ntg) , , , , < 0, , , , < 0, , ,22 0,03 Från analysen av uppsamlat stoft i varje mätpunkt kan det genomsnittliga tungmetallinnehållet (Pb, Cd, Cr, Hg (tot), Ni, Zn och As) i emitterat stoft ungefärligen beräknas. En sådan beräkning för 2014 visas i bilaga 4. Summa tungmetaller har minskat från 2012 till 2014, vilket beror på att stoftets samman-

19 19(29) sättning har ändrats år 2014 jämfört med Stoftets sammansättning beror på vad stålverken upparbetar. Andelen tungmetaller i stoftet minskat från ca 16 % till ca 11 %, se bilaga 4. Vi har kontinuerlig övervakning av stofthalterna efter ABB- och DCE filtren. Mätsystemet bygger på den senaste tekniken med den sk "triboelektriska effekten, dvs att signalen som mäts är proportionell mot koncentrationen partiklar som passerar/träffar mätstavarna. I bilaga 5 redovisas mätresultatet från dessa under ABB-filtret tar luft från hela ugnshallen, ugnshallens tappställe, den torra materialhanteringen samt de pneumatiska transportsystemens avluftningar. Som en extra säkerhet leds även den renade luften från DCE-filtret till ABBfiltret. Materialet som fastnar på filterstrumporna och faller av återförs till processen. Vi har gjort egna kontroller av de kontinuerliga stoftmätarna under 2014 enligt Metlabs stoftmätningsmetod. Vi har gjort fyra mätningar under året. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell nedan. Stoftemission efter ABB-filtret Kontinuerlig mätning (mg/m 3 ntg) 0,01 0,01 0,02 0,02 0,08 0,01 0,17 0,02 Metlabs stoftmätningsmetod (mg/m 3 ntg) Det finns en liten avvikelse mellan mätningarna enligt ovan. De kontinuerliga mätarna har liksom tidigare kalibrerats av ett externt företag och de funktionskontrolleras regelbundet inom ramen för egenkontrollen. På grund av de låga stofthalterna måste de manuella mätningarna pågå under lång tid för att mätbara mängder stoft ska samlas upp vilket påverkar mätnoggrannheten. Då de uppmätta stofthalterna är mycket låga enligt båda metoderna kan de kontinuerliga stoftmätarna trots avvikelserna anses fungera tillfredsställande som övervakare av filtrens kondition. Kvicksilverutsläppen från torkgasen mäts kontinuerligt mha egen utrustning efter DCE-filtret, för resultat se tabell nedan.

20 20(29) År Kg Hg/år , , , , , , , , , , , , ,5 0,24 En årssammanställning redovisas i bilaga 6. Utgående kvicksilverhalt är väsentligt lägre jämfört med föregående år, detta återspeglar kvaliteten på det material som upparbetas vilket varierar beroende på kundens råmaterial. Vi anlitar ett ackrediterat företag som gör kontrollmätningar vartannat år, senaste mätning gjordes 2014 av DGE Mark och Miljö (DGE). Resultat från dessa kontrollmätningar redovisas tillsammans med egna mätningar år 2014 nedan: Efter DCE-filtret år 2014: ScanDust (µg/m 3 ) DGE (µg/m 3 ) 1,16 < 0,34 Mätning av kvicksilver från torken sker efter DCE filtret. Luften från DCE-filtret leds sedan vidare till ABB-filtret. Tidigare mätningar utförda av ackrediterade företag visar att kvicksilver avskiljs även i ABB-filtret. Under den tid mätningar utförts ( ) har avskiljningsgraden i medeltal varit ca 60 %. Utsläppet av kvicksilver år 2014 denna väg blir därmed 97 g istället för 243 g. Vi kommer att fortsätta att mäta kvicksilver efter DCE-filtret. Detta beror på att vi vill kunna styra utsläppet av kvicksilver från torken. Av redovisningen ovan framgår att de av DGE uppmätta nivåerna under 2014 var likvärdiga med nivåerna vid de egna mätningarna. Det bör dock observeras att analysresultatet ligger väldigt nära analysinstrumentets nedre detektionsgräns, vilket gör analysresultatet något mer osäkert. Det finns analysinstrument som kan mäta vid de låga halterna men de är mycket dyra. Då de uppmätta utsläppen därtill är låga relaterat till gällande villkor anser vi inte att det är rimligt att investera i nya analysinstrument för kvicksilver. Selenfiltret, som ligger efter venturisystemet, har fungerat mycket bra ur Hgreningssynpunkt. Vid DGE Mark och Miljö mätning 2014 har halten Hg varit 0,0004 mg/m 3 ntg efter filtret med en reningsgrad motsvarande 90 % vid mät-

21 21(29) ning vilket är mycket bra vid dessa mycket låga halter. Detta motsvarar en genomsnittlig emission av ca 20 gram Hg per år från fackla och HVP vid en produktion under ca 7000 timmar per år. Nedan redovisas DGE Mark och Miljö (DGE) s kontrollmätningar 2014 tillsammans med egna mätningar Efter Selen-filtret, 2014: Scandust (µg/m 3 ) DGE (µg/m 3 ) 0,73 0,38 Vid dessa mätningar var de av DGE Mark och Miljö uppmätta nivåerna under 2014 lägre än nivåerna vid de egna mätningarna. I hetvattenpannans skorsten (HVP) har NO X och HCN år 2014 mätts av DGE Mark och Miljö. Under DGE Mark och Miljö s mätning 2014 var vattenreningen i drift ca 25 % av mätperioden. Nedanstående halter för år 2014 blev: HCN: 0,20 mg HCN/m 3 ntg NO X : 285 mg/mj Vi har gjort 51 egna NO X mätningar under Eftersom inte vattenreningen körs under hela tiden som HVP är i drift blir den genomsnittliga NO X emissionen 450 mg/mj. Detta skall jämföras med 2013, 243,1 mg NO X /MJ. Skillnaden är stor vilket beror på att vi inte har kunnat leverera fjärrvärme som vi hade planerad under 2014 (ca 15 % mindre jfr med 2013) och vi har kört vattenreningen mera under 2014 (ca 25 % mer jfr med 2013). Dessa två faktorer resulterar i att utsläppsvärdet för NOx stiger. Vi får förhöjda halter av NO X i samband med att vi destruerar cyanidhaltig gas från vattenreningen i vår hetvattenpanna. Under övrig drifttid har vi mätt halter på nivån mg/mj då vi får leverera fjärrvärme. Stoftutsläpp 2014: ca 0,0045 kg/ton, motsvarande ca 275 kg år 2014 HVP utsläpp 2014: 0,20 mg HCN/m 3 ntg NO X 2014: 450 mg/mj villkor 13: 0,05 kg/ton, motsvarande ca 3059 kg villkor 15: 10 mg HCN/m 3 ntg villkor 14: 500 mg/mj NO X 2014: 24,7 ton/år Hg 2014: 0,02 kg från Fackla och HVP 0,097 kg från ABB Totalt 2014: 0,117 kg/år villkor 16: 5 kg/år

22 22(29) 9.1.2Diffus damning Den diffusa stoftemissionen är mycket svår att redovisa. Inga bra metoder finns för att mäta eller uppskatta denna. Någon egentlig beräkning kan därför inte göras utan endast grova uppskattningar. Ett program för att minska den diffusa damningen finns i det interna miljöledningssystemet. Det kan särskilt nämnas att sopning av samtliga hårdgjorda ytor numera sker dagligen (tidigare 3 ggr/vecka) och med en ny och effektivare sopmaskin vilket medfört att ytorna kan hållas renare än tidigare. Den ändrade kokshanteringen har också medfört att damningen från denna har minskat. 9.2 Utsläpp till vatten Mängden renat vatten har stegvis minskat från 0,84 m 3 /ton stoft 1989 till 0,12 m 3 /ton stoft (7 384 m 3 ) Detta motsvarar ca 0,84 m 3 /h som medelvärde under året, vilket inte överstiger 10 m 3 /h (villkor 11). Mängden renat vatten beror också på hur mycket det regnar. En genomsnittlig mängd på ca 0,3 m 3 /ton, dvs ca m 3 /år kan förväntas de närmaste åren. Analyser av de element och ämnen i veckosamlingsproverna som angivits i KN-beslutet och i regeringens beslut redovisas som erhållna genomsnittshalter tillsammans med de beräknade mängderna för 2014 i bilagorna 7 och 8. Av sammanställningen framgår att gränsvärden och riktvärden har kunnat innehållas för 2014 med när det gäller gränsvärdena god marginal. När det gäller analyserna av metallerna så kan man iakttaga att i princip alla analyser av As och Cr 6+ och i de flesta fall för Ni och Pb är lägre än analysmetodernas praktiska analysgränser i vårt avloppsvatten. Nedan redovisas villkor 11 tillsammans med resultatet från Riktvärden Utfall Gränsvärden Utfall (veckomedelvärden) (mg/l) (mg/l) (kg/år) (kg/år) Fluorid (F) 35 27, ,6 Zink (Zn) 0,5 0, ,69 Totalkrom (Cr) 0,3 < 0,1 25 < 0,738 6-värd krom 0,1 1) < 0,1 (Cr 6+ ) Nickel (Ni) 0,1 < 0,1 20 < 0,828 Koppar (Cu) 0,2 < 0,1 40 < 0,738 Suspenderade 5 5 ämnen Cyanid (CN) 0,5 0, ,40 Totalkväve ,2 Bly (Pb) 10 0,007 Kadmium 1 < 0,037 Kvicksilver 1 0,0013 Arsenik 1 < 0,02 1) Momentanvärde

23 23(29) 9.3 Buller En bullerutredning med närfältsmätningar och beräkning av uppträdande ljudnivåer i omgivningen, enligt den Nordiska beräkningsmodellen, har genomförts under Utredningen visar att gällande bullervillkor avseende den ekvivalenta ljudnivån klaras under hela dygnet vid närmaste bostäder samt vid fritidsbebyggelsen på Gråen. Bullermätningen genomfördes av ett externt ackrediterat akustikföretag, som också upprättat modellen. Ny kontroll kommer att genomföras när flera förändringar som kan påverka ljudnivån är utförda. 9.4 Slagganalyser Medelhalten (%) från 516 slagganalyser visas nedan: FeO MnO Cr 2 O 3 TiO 2 CaO S SiO 2 Al 2 O 3 MgO F Medel 2,6 4,9 5,0 0,4 33,4 0,6 36,2 3,4 7,5 1,2 Max 9,7 10,0 9,9 0,9 42,4 1,0 43,7 8,9 19,6 2,3 Min 2,4 2,4 1,2 0,2 20,3 0,3 23,9 1,7 2,5 0,3 9.5 Besiktning Periodisk besiktning av anläggningen genomfördes den 2 maj Resultaten från besiktningen har dokumenterats i protokoll från besiktningssammanträde 30 maj Åtgärder för drift, kontroll, skötsel och underhåll 10.1 Reningsanläggningarnas driftförhållanden Vattenreningens funktion har resulterat i ungefär samma medelhalter och mängder av alla metaller i renat vatten 2014 jämfört med Större volym vatten har behandlats 2014 jämfört med 2013, vilket beror på större mängd vatten i form av avblödning från processen. Eftersom mängderna av metall redan är mycket låga är ytterligare förbättring av vattenreningen inte realistiskt. För att kunna styra doseringen av kalkslurry och natriumhypoklorit effektivt i vattenreningen används en kombinerad redox/ph elektrod för mätningarna. Vi har under 2004 ändrat på hur vi tar processvattnet till vattenreningen. Processvattnet tas från en stor lagertank. Tidigare togs processvattnet direkt från processen. Genom att ta vattnet från en stor lagertank har vi fått en stabilare drift, vilket innebär att vattenreningen inte påverkas lika mycket av vilket material som vi kör i processen Övriga anläggningsdelar En översyn av alla invallningar genomfördes under Ett åtgärdsprogram upprättades liksom rutiner för fortsatta kontroller.

24 24(29) 10.3 Anlitade mätkonsulter och analyslaboratorier Analys av veckosamlingsprov på behandlat processavloppsvatten har utförts av Coor Service Management. Mätning av utsläpp till luft, som utförs av ett ackrediterat företag, har tom 2008 utförts en gång årligen. Enligt nya rutiner, som anmälts till och godkänts av Länsstyrelsen, utförs mätningar numera vartannat år. Senaste mätning utfördes i april 2014, nästa mätning blir således år Åtgärder efter driftstörningar Inga driftsstörningar, avbrott, miljörelaterade olyckor eller liknande händelser har inträffat under Ett miljötillbud rapporterats internt, utsläpp av lite oförbränt koloxid på grund av att fackeltändningen inte fungerade, åtgärdes omgående. Miljötillbudet har ej medfört någon olägenhet varför några avhjälpande åtgärder inte heller vidtagits. 12 Åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror och energi 12.1 Råvaror / kemiska produkter Råvaror ScanDust är ett återvinningsföretag som upparbetar avfall från andra verksamheter. Några åtgärder för att minska förbrukningen av dessa huvudråvaror är därmed inte aktuella. Vidare används koks och sand som hjälpmedel för återvinningen. Under 2007 har kokshanteringen ändrats från öppen till sluten hantering, vilket har lett till en effektivare användning av koksen. I övrigt är det svårt att styra förbrukningen av koks och sand då förbrukningen varierar beroende på vilken typ av stoft som upparbetas Kemiska produkter Förbrukningen av kemikalier under 2014 redovisas i bilaga 9. Inga väsentliga förändringar avseende mängd eller typ av använda kemikalier har skett under 2014 jämfört med de närmaste åren innan. Under 2007 har den polymer som används för flockning i vattenreningen bytts från en saltbaserad till en oljebaserad, vilket har lett till en effektivare användning och minskad förbrukning av polymeren. I bilagorna 10 och 11 redovisas HFC användningen i luftkonditioneringsanläggningar på ScanDust. Under året har 0 kg HFC fyllts på Renvatten Förbrukningen av kommunalt vatten är sedan granuleringsförfarandet infördes ca m 3 per år. Under 2014 var förbrukningen m 3. I korrelation till produktionsmängden har renvattenförbrukningen varit oförändrad mellan 2013 (1,7 m 3 /ton stoft) och 2014 (1,7 m 3 /ton stoft).

25 25(29) 12.3 Energi Totalt förbrukades MWh el under 2014, motsvarande 2,56 MW per ton stoft vilket är något mindre än 2013 (2,57 MW per ton). Denna minskning beror på att stoftet som har upparbetats under året har varit av sådan beskaffenhet att det krävts mindre mängd energi för återvinning av metall i stoftet levererades MWh fjärrvärme till Landskrona kommun, främst genom förbränning av processgas och värmeväxling av vissa kylvatten. Den specifika fjärrvärmeleveransen var m.a.o. ca 0,60 MWh per ton stoft. Ytterligare fjärrvärme skulle kunna levereras, främst på sommaren, om fjärrvärmesystemet kunde ta emot detta. Med ytterligare investeringar skulle även de 4 MW som idag facklas av kunna nyttiggöras i form av fjärrvärme. Olja används på ScanDust främst till hetvattenpannan (HVP) när vattenreningen måste vara igång trots att processen i övrigt står. Under 2014 behövdes 351 m 3 Eo 1. Detta är en minskning jämfört med 2013 då behovet var 514 m 3. För 2014 motsvarar detta ca 5,7 liter olja per ton upparbetat stoft, vilket är lägre än 2013, då det behövdes 8,2 liter olja per ton upparbetat stoft. Naturgas används vid granuleringen. Användningsområdena omfattas av uppvärmning av gjutlådor och torkning av granuler i en rotertork. Torkning behövs dels för att kunna hantera granulerna vintertid, och dels för att underlätta tömning av containers med granuler hos kunden. Förbrukningen av naturgas under 2014 var Nm 3 motsvarande 4,2 Nm 3 /ton stoft. Förbrukningen per ton stoft under 2014 är därmed lite mindre jämfört med 2013 då behovet var 4,3 Nm 3 /ton var koksförbrukningen ton, motsvarande 202 kg/ton stoft. Vi har under 2014 ersatt en andel koks med gummiggranuler. Vi har förbrukat 756 ton gummigranuler, motsvarnade 12,4 kg/ton stoft. Detta gör tillsammans med koks ca 214,4 kg/ton stoft. Detta är en liten minskning jämfört med 2013, 216 kg/ton stoft. Minskningen beror på det stoft som upparbetas. Koksen används främst som ett reduktionsmedel. Ca 4,2 % C löser in sig i den producerade metallen och ca 5,6 % C hamnar i det zinkrika skrubberslammet. Då C halten i koksen är 89 % och ton metall och ca ton (TS) skrubberslam producerades 2014 motsvarar detta ton koks. Övriga ton koks bildar ca ton CO 2 i hetvattenpannan, facklan och torken. Dessutom tillkommer 931 ton CO 2 från oljan, ton CO 2 från gummigranuler och 570 ton CO 2 från naturgas dvs tillsammans ton CO 2. I övrigt var gasförbrukningen 2014 följande: Kvävgas 3,7 miljoner m 3 (varav ca 90 % från membranfiltrerad luft direkt vid ScanDust) Argongas m 3 Syrgas m 3 Total elförbrukning: Fjärrvärmeleveranser: MWh MWh

26 26(29) Koksförbrukning: ton Gummigranuler: 756 ton Oljeförbrukning (Eo 1): 351 m 3 Naturgas: m 3 Koldioxidproduktion: ton 13 Utbyte av kemiska produkter Utbyte av kemiska produkter finns med som ett mål i ScanDusts mål- och handlingsplan. Målet är att halvera antalet kemikalier som finns med på PRIOlistan framtill år 2018, med 2014 som basår. Arbetet med utbyte av kemiska produkter kommer att fortskrida under Det finns en kemikaliegrupp som granskar alla nya kemikalier mot kraven i produktvalsregeln. Härigenom väntas behovet av utbyten minska framöver. 14 Åtgärder för att minska avfallsmängder och dess miljöfarlighet Verksamheten ger upphov till en biprodukt i form av slagg som används som fyllmaterial i bl a vägar. Vidare ett zinkrikt slam som skickas i väg för vidare upparbetning. Mängderna är huvudsakligen beroende på det inkommande materialets sammansättning och kan inte påverkas av ScanDust i någon större omfattning. I tabell nedan redovisas uppgifter om de processrelaterade biprodukter/restprodukter/avfall som erhölls Mängd Användning/deponering Slagg ton Till LSR Pressat Zn-slam från venturi Begagnade filterstrumpor (inkl. filterdukar och fyllkroppar) 1) Skickad mängd 2014, varav ca 30 % vatten Slaggen utgjorde 2014 ca 420 kg/ton stoft ton 1) Järnväg till Befesa Freiberg GmbH i Tyskland samt Recytech i Frankrike 0,84 ton Till NSR Filborna special deponi Övrigt avfall, som bl a utgörs av källsorterade avfallsfraktioner som brännbart avfall, träavfall och wellpapp samt osorterat avfall omhändertas av OHLSSONS, se bilaga 12. Källsortering av det osorterade avfallet är under fortsatt utveckling. Insatserna under åren har resulterat i att mängden osorterat avfall minskat kraftigt bl a genom att big-bag s nu utsorteras som brännbart avfall. Mängden osorterat avfall var 2014 ca 48 ton. Detta är en ökning jämfört med Vi har haft en planerad underhållsstopp under 2014 som varade ca 2 veckor vilket bidrog till ökad mängd av osorterat avfall.

27 27(29) Härutöver uppkom farligt avfall, bl a spillolja, enligt redovisning nedan. En sammanställning av allt farligt avfall bifogas (bilaga 13). Spillolja 2,7 m 3 Till NSR via Ohlssons AB Det farliga avfallet bestod 2014 kvantitetsmässigt huvudsakligen av spillolja. Spilloljan härrör huvudsakligen från gaskompressorn. Några specifika åtgärder för att begränsa mängderna farligt avfall har inte vidtagits under ScanDust strävar dock alltid efter att begränsa såväl uppkomst som mängder av farligt avfall. 15 Åtgärder för att minska risker Några betydande åtgärder för att minska riskerna med verksamheten har inte genomförts under Undersökning och åtgärder avseende produkter Verksamheten ger två produkter; metall och slagg. Metallen är s k down-streamprodukt från respektive stålverk. Det är därmed inte ScanDust som ska ansvara för registrering av metallen enligt REACH och inte heller för några andra undersökningar. Alla de tester som krävs för registrering har gjorts på slaggen och handlingar för detta skickades till ECHA under Slaggen är nu REACH-registrerad. 17 Sammanfattande kommentar Under 2014 processades ca ton stoft vilket är något mer jämfört med 2013 års produktion. År 2014 präglades av god tillgång på stoft under året. Under året har vi haft en långt planerad underhållsstopp som varade ca 2 veckor. År 2015 planeras produktionen till ca ton. Vi har under året bytt ut en andel av koks med gummigranuler, ca 5 10 % med bra resultat. Arbetet fortskrider med att finna alternativa kolkällor, tex med eldningsolja, istället för koks under Utsläppen till luft och vatten låg i huvudsak på samma nivå eller lägre som tidigare år och väl under gällande villkor. Verksamheten har även i övrigt bedrivits enlighet med gällande tillståndsbeslut och relevanta villkor. Under 2014 validerades verksamhetens koldioxidutsläpp enligt ISO med 2013 års siffror som underlag. Valideringen resulterade i några avvikelser och förbättringsförslag vilka åtgärdades under Under 2013 har vi haft två externa revisioner utförda av DNV som har berört verksamhetssystemet enligt kraven i ISO 9001, ISO och OHSAS Där till har ytterligare en externrevision tillkommit för ISO utförd av WSP. Fyra interna revisioner har genomförts under året. Dessa revisioner gav oss ett antal noteringar och avvikelser som vi arbetar vidare med.

28 28(29) Arbete med omprövning av verksamheten fortskrider, vi har skickat in ansökningshandlingar och erhållit en kompletteringsbegäran till vår ansökan. Kompletteringen till ansökan kommer att skickas in i början av 2015.

29 29(29) 18 Bilagor Bilaga 1. Lagar och andra krav, Sammanställning av tillstånd, villkor, anmälningsärenden samt övriga beslut Bilaga 2. Produktionsvolymer Bilaga 3. Stoftemissioner Bilaga 4. Uppskattat tungmetallinnehåll i emitterat stoft 2014 (mg/ton) Bilaga 5. Emission av stoft från ABB- och DCE-filter under 2014 Bilaga 6. Kvicksilver från DCE- och Selenfilter under 2014 Bilaga 7. Utsläpp till vatten. Medelhalter per vecka Bilaga 8. Utsläpp till vatten. Utsläppsmängder, kg/vecka Bilaga 9. Kemikalieförbrukning 2014 Bilaga 10. Kontrollrapport, Kyl & Värmepump Teknik AB Bilaga 11. Aggregatförteckning, Kyl & Värmepump Teknik AB Bilaga 12. Befesa ScanDust AB, Avfall, statistik Bilaga 13. Journal för farligt avfall