GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. del av Skellefteå 4:1 m fl., ny bro över Skellefteälven,

Transkript

1 Antagandehandling Dnr: GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Skellefteå 4:1 m fl., ny bro över Skellefteälven, inom stadsdelen Centrala stan Skellefteå kommun, Västerbottens län

2 Nya bron över Skellefteälven, gestaltningsprogram Bakgrund, syfte och användning Historiskt heter alla broar över Skellefteälven Nya bron till dess nytt namn är antaget, så även denna. Enligt plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900, 4 kap. 8 ) ska utformningen av allmänna platser alltid redovisas om kommunen är huvudman. Vidare anges (2 kap. 3) att planeringen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Detta program använder ordet gestaltning om utformning. Gestaltning innefattar omgivning, utsikt, orienterbarhet, skötsel och underhåll samt variation och rytm. Dessa aspekter bidrar tillsammans med säkerhet och trygghet, framkomlighet samt ljud- och luftkvalitet till väganläggningens totala kvalitet. Inom Trafikverket används numera begreppet arkitektonisk kvalitet för detta (Vägverket 2010). Även i Väglagen (SFS 1971:941, Väghållning 4 ) läggs det fast att en estetisk utformning alltid ska eftersträvas. Enligt lag ska alltså vikt läggas vid de gestaltningsmässiga frågorna. Närmare 500 moderna träbroar har byggts i Sverige under de senaste 10 åren. Det är idag inget speciellt med att bygga en bro i trä, men alla projekt av denna storlek kräver tydlighet av både beställare och entreprenör. Och det är ju upplevelsen av den färdiga bron som är själva syftet, det kan kännas såhär: Jag kör Karlgårdsleden norrut, förbi rondellen och de nya husen, och ser landskapet öppna sig mot vattnet med museets gavel i fonden på andra sidan älven. Jag passerar cykelbanan och dess eleganta lösning för den överfarten, och ser först nu bron i sin helhet. Att det gick att bygga en såhär stor träbro! Och att det faktiskt känns att den är av trä. Såhär i skymningstid gör belysningen verkligen bros detaljer än mer spännande. Där, i ett av fågeltornen halvvägs över vattnet står ett kärlekspar och tittar ut mot Landskyrkan, och där kommer ett kompisgäng på cykel. De verkar vara på väg mot ett av fikaborden på brons rastplatser. De bilar jag möter har när de kör ut på bron stans äldsta hus Karlgård i fonden, för att sedan ute på bron sikta mot Sunnanå gravkapell. Väl på andra sidan saktar jag in för fler cyklister på väg mot Filmstudion på Nordanå. Gestaltningsprogrammet som behandlar gestaltning av bron och omgivningen är en del av arbetet med detaljplanen för Nya bron men ska också dels utgöra ett fristående underlag för förslagsställare, dels utgöra underlag för bedömningen av förslagen. För samtliga tio gestaltningskrav i checklistan gäller att de är skall-krav och ska redovisas i förslag som lämnas in. Det är upp till förslagsställaren att visa hur kraven tillgodosetts, och upp till beställaren att avgöra om kraven har tillgodosetts. Beställaren ska ha expertkompetens till sitt förfogande. Gestaltning ska ske i samråd med bygg- och miljökontorets arkitekter. Processen är en totalentreprenad, där gestaltningen är ett av utvärderingskriterierna. Intressenter ska redovisa ett förslag. Dessa bedöms sedan av en grupp där bygg- och miljökontoret och tekniska kontoret ingår. I förslagen ska arkitekter anlitas och materialleverantörer medverka. Förslag ska vara rikt illustrerade enligt de tio punkterna i checklistan.

3 Övergripande krav för gestaltningen - checklista Bron är en träbro Hela bron är gestaltad Bron är tilltalande både att färdas över och att betrakta Bron är en bro för alla trafikanter Produktion, drift och underhåll är viktiga delar av brons helhet Bron bejakar möjligheterna till vyer och siktlinjer Både funktions- och effektbelysning är en integrerad del av brons uttryck De bägge brofästena ansluter väl till sin omgivning Bron har en genomtänkt färgsättning Skellefteås riktlinjer för hållbart byggande följs

4 Övergripande krav för gestaltningen precisering 1. Bron är en träbro. En träbro är en bro som har en överbyggnad av trä, där huvudbärverket med till exempel balkar eller plattor huvudsakligen är tillverkat av trä. I en träbro ingår även ståldetaljer och fästdon för sammanfogning av träkomponenterna. Träöverbyggnaden kan med fördel kombineras med konstruktionsdelar av andra material, där varje material gör det det är bäst på. Detta kan betonas ytterligare i formen, och genom annan belysning eller färg. Asfalt eller grus används oftast som beläggning på bilträbroar, varför träuttrycket måste komma någon annanstans. Till träbroar används granvirke eller till utsatta delar impregnerad furu. Trenden är att man av miljöhänsyn strävar att minska användningen av impregneringsmedel. Bron ska vara ett starkt bidrag till utvecklingen av Skellefteås träbyggande. 2. Hela bron är gestaltad. Detta är inklusive brostöd/upplag, slänter, vägområdet, landskapet, räcken, stolpar, balkonger, ramper och av- och påfarter. Olika byggnadsdetaljer kan med fördel accentueras genom att arbeta med rytm och variation i färg, belysning eller material. Gång- och cykelbanan är lika viktig som körbanan för motorfordon, och för båda trafikslagen gäller att anslutningar ska vara enkla och självklara. Inriktningen är att gång- och cykelbanan placeras öster om körbanan för motorfordon. Kommunen tar inte ställning till inbördes höjder på dessa. Naturliga och trygga anslutningar, där anslutningarna på bägge sidor anpassas till gatunätet och ges en mjukare, svängande avslutning, är dock viktiga. Utformningen av räcken mot vattnet, räcken mellan trafikslagen, stolpar för belysning och skyltar, balkonger eller andra rastställen är, tillsammans med själva körbanan och anslutningarna till cykelbanor och bilvägar på vardera sidan älven, exempel på sådant som skapar uttrycket ovan körbanan. Detaljbearbetning är speciellt viktig i miljöer för gång- och cykeltrafikanter. Räckets utformning är en viktig del av upplevelsen av bron, och på räcken och handledare ställs både funktionella, statiska och estetiska krav. Dessutom är dessa delar hårt utsatta för väder och vind, vilket man bör beakta vid projekteringen. Här kan därför andra material än trä vara nog så passande. Under körbanan har materialet ett naturligt skydd och tål därför att exponeras mer. Här kan man laborera med uttryck som ska fungera både nära och på håll. Brons upplag (bropelare, skivstöd etc) är en del av gestaltningen och ska således ges en medveten utformning. De utförs med fördel i betong eller sten med ett skulpturalt uttryck. Antalet upplag - och därmed spännvidder - kan variera beroende på konstruktionslösning. Det finns ingenting som anger att de ska vara jämnt fördelade över älven. Om bron bärs av ett flertal stöd i älven behöver inte brohuvudena vara lika tunga, och kan utföras med större lätthet, både vad gäller utformning och material. 3. Bron är tilltalande både att färdas över och att betrakta. Bron är med sina tekniska lösningar och sin gestaltning ett landmärke och ett besöksmål i sig. En genomtänkt bro behöver ingen utsmyckning, brons form är i sig god arkitektur. Den bästa utformningen fås av ett självklart och läsbart kraftflöde, att det är lätt att se hur lasterna tas om hand. Bron kännetecknas av goda proportioner i alla tre dimensioner, en god enkel ordning, en enkelhet. Upplevelsen av bron när man är på den är lika viktig som upplevelsen av bron när man upplever den på håll. Därför är både den övergripande formen och detaljutformningen viktig. Detta ska redovisas.

5 Av underhållsskäl kan andelen utsatt trä hållas lägre ovan körbanan, men det är viktigt att tänka på känslan av bron även när man kör på den det är ju dess huvudsyfte. Material ovan körbanan är mer utsatt varför man i projekteringen ska beakta möjligheten att enkelt underhålla och/eller ersätta dessa delar. Givet att bärverket i träbroar i princip alltid har inklädnad som skyddar den bärande strukturen är det lämpligt att låta delar av den bärande strukturen gå upp ovan körbanan. En bro fördelad på flera upplag är strikt statiskt sett flera sammankopplade broar, och detta kan nyttjas för brons uttryck. Exempelvis kan man välja att göra ett av spannen större, och låta det vara där som det extra i formgivningen får sitt uttryck. 4. Bron är en bro för alla trafikanter. När nya vägars och broars sträckning projekteras tar man allt oftare hänsyn till trafikantupplevelse. Detta innebär bl.a. att den miljö som trafikanten färdas i ska vara vacker och trafikanterna ska kunna se ut över öppna kulturlandskap eller få utsikt över natursköna områden. Alla trafikanter är lika prioriterade och ska känna sig lika trygga. Såväl gång- och cykeltrafik samt motorfordon. Eftersom bron är närmare 400 meter lång kommer det att bli nödvändigt att erbjuda rast och avkoppling på gång- och cykelbanan, i form av väderskyddade balkonger, fågeltorn, lusthus, torn eller sittplatser i lä. Rätt utformade, kan dessa element vara det som ger bron sin karaktär. Tillgänglighet och trygghet är självklara egenskaper hos en ny bro. Detta kan särskilt behöva understrykas där bron möter land och där gång- och cykelbanan kanske ansluter under bron. Dessa platser är ljusa, luftiga och tilltalande, samt har en medveten ljussättning. Båttrafik i älven ska kunna passera under bron till en seglingsfri höjd av 3,5 meter. 5. Produktion, drift och underhåll är viktiga delar av brons helhet. Även ex. snöröjning och möjlighet att byta ut delar är väsentligt för upplevelsen av bron över tid. Bron ska vara optimerad såväl till material som till sin geometri. En hög grad av standardisering håller nere kostnaderna, men står inte i kontrast till god arkitektur. Tvärtom är det möjligt att skapa komplexa former med förutbestämd produktionsteknik (se ex. Mathematical Bridge i bilaga 1). Detta förutsätter dock en tidig dialog mellan tillverkare, arkitekt, konstruktör och byggherre, där faktorer som standardprodukter, begränsningar i utbud eller maskinpark ingår, men också sådant som när det är lågsäsong hos leverantören med mera. För en bro med en teknisk livslängd på närmare 100 år, måste förvaltarperspektivet särskilt beaktas, vad gäller exempelvis snöröjning, underhållsplan och utbyte av delar. Att flytta kostnader till tidigare i processen är ofta en god investering. Detta är särskilt relevant för träkonstruktioner. Det handlar om enkla saker som konstruktivt träskydd (avrinning, utformning vid brobanans kanter, skyddat ändträ) och att material enkelt kan ersättas ( offerbrädor ), men också om att ha rätt material på rätt plats. En vanlig konstruktion för träbroar innebär ofta att de bärande delarna är inklädda med plåt ovanpå, men brädor på sidorna och oklädda neråt. Detta innebär också att det är av mindre betydelse för väderskyddet om de bärande strukturerna delvis sticker upp ovan körbanorna. 6. Brons vyer och siktlinjer är beaktade. Se bilaga 1. Platsen. 7. Både funktions- och effektbelysning är en integrerad del av brons uttryck. Bron ska ha en tillfredsställande funktionsbelysning, som inte bländar vare sig motortrafikanter eller gångoch cykeltrafik. Denna och eventuella stolpar, linor och armaturer med mera för ska vara integrerade delar av gestaltningsförslaget. Belysning ska utformas så att ljuset finns där

6 fotgängarna finns, vilket bidrar till en ökad trygghetskänsla. Bron ska även ha en genomtänkt effektbelysning, som fungerar året om med huvudsakligt fokus på det mörka halvåret. Denna och eventuell armatur för detta ska vara integrerad del av gestaltningsförslaget. Utöver detta ska bron ha en vägskyltning (vägmärken) och belysning av denna som är i skala med dess funktion som lokalbro (inga stora E4-skyltar). Även platserna där bron landar i nord och syd bör ges en genomtänkt belysning som visar att detta är en stadsgata och ingen genomfartsled. 8. De bägge brofästena ansluter väl till sin omgivning. Se bilaga 1. Platsen. Det är viktigt att mötet med Strandgatan och Ernst Westerlunds allé inte blir en barriär mot Nordanåområdet utan snarare en del av ett välkomnande stråk. Detta kan utföras exempelvis som en stadsgata eller ett entrétorg. Även strandpromenaden på norra stranden och gång- och cykelbanan på södra är viktiga att värna som trygga och populära stråk. Korsningen Strandgatan/Ernst Westerlunds allé/södra Lasarettsvägen ligger på +10,5 m (i höjd med mitt på vattenverket +8,6). Gång- och cykelvägen söder om älven ligger på +12 m. Ävenledes viktigt är att gatan mellan brofästet och Karlgårdsrondellen utformas som just en gata och inte en genomfartsled. Detta val påverkar också utformning av slänter, belysning, trottoarer och vegetation. Möjligheten att hus byggs mellan gatan och befintligt bebyggelse i öster kan också nyttjas till att inverka positivt på detta. Korsningen Skråmträskvägen/Karlgårdsleden ligger på +14,6. Skellefteälven på noll. Bron rör sig diagonalt över älven, vilket är ett brott mot tidigare planering, men också kan ge möjligheter, exempelvis till rikare vyer. Det kan av produktions- och lasttekniska skäl vara befogat med en rak diagonal bro, men då ska anslutningarna på bägge sidor anpassas till gatunätet och ges en mjukt svängande avslutning. Detta av såväl trafiksäkerhets- som gestaltningsskäl. 9. Bron har en genomtänkt färgsättning. Bron ska tydligt avteckna sig mot gröna träd och buskar, blå älv och himmel och vit snö och is. Av belysningsskäl kan det vara befogat att i huvudsak hålla sig till en ljus nyans. Färgsättning på brons ytskikt ska i första hand följa nedanstående färgschema i rött, grått eller brunt med detaljer i grönt, svart, rött eller brutet vitt. I de fall träet i bron inte färgsätts utan behandlas på annat sätt finns palett för detta. Avsteg från dessa paletter ska godkännas av bygg- och miljökontorets arkitekter. Färgpalett för målning av bron. Detaljer i mindre rutor.

7 Palett för ytbehandling av brons trä. Kan med fördel kombineras med färgpaletten. Trä ytbehandlas för att få en viss kulör och för att skyddas mot till exempel fukt och UV-ljus. En obehandlad träyta grånar och eroderar sakta genom påverkan av solens UV-ljus. Obehandlat trä påverkas också av fukt, och fuktrörelserna blir större än för målat trä. Ytbehandlingens hållbarhet beror bland annat på färgens typ och kvalitet, trämaterialet, samt klimatpåverkan av sol, vind och regn. För trä används flera olika färgsystem, med stora skillnader i uppbyggnad och egenskaper. En olämplig eller felaktig ytbehandling kan leda till att en bra konstruktion tar skada. Färgen bör anpassas till omgivningen och till brons konstruktion. Med färger kan man också framhäva eller dölja konstruktionselement i bron och färgsättningen bör därför göras både i detalj och i stort. Ytbehandlingen ska framförallt skydda träytan mot fuktkvotsändringar och påverkan av solljusets UV-strålning. Ytbehandlingen minskar diffusionen från träet, så att fuktkvoten inte ändras så mycket att ytan torkar ut och det bildas sprickor. Med tillsats av pigment till ytbehandlingen förhindras ljusets nedbrytning av träytan. Det finns många typer av färger med olika egenskaper och mängd pigment. 10. Skellefteås riktlinjer för hållbart byggande följs. Bron är en del av Skellefteås hållbara byggande; såväl socialt som ekonomiskt och ekologiskt. Det handlar bl a om att det vi bygger främjar tillgänglighet, begränsad klimatpåverkan och livscykelperspektiv. De 15 riktlinjerna ska så långt möjligt följas, och om avsteg måste göras ska de vara motiverade (delar av riktlinjerna kan sägas täckas av andra punkter i detta program). Se bilaga 3.

8 Bilagor: 1. Platsen Staden, kulturmiljöer och vyer 2. Referensobjekt 3. Riktlinjer för hållbart byggande

9 Bilaga 1. Platsen Staden, kulturmiljöer och vyer Nya bron är en bro i staden (inte på landsbygden), en bro byggd på 2000-talet (inte på 1700-talet) och en lokalbro (ingen genomfartsled). Bron är ett tillskott till de omgivande kulturmiljöerna och staden. Värt att notera att den omgivande kulturmiljön med gamla läroverket på Nordanå, gravkapellet på Sunnanå och Parkbron är mer sekelskifte 1900 och nationalromantik (eller t.o.m. jugend) än den är 1700-tal. Bron utgör gränsen för Centrala stan å enda sidan (Centrum och Karlgård) och Prästbordet och Sunnanå å andra sidan. Målpunkter i direkt närhet är Nordanå (D), parkeringshuset Ekorren, Skråmträskvägen (k), Sunnanå kyrkogård (B) och Hälsans stig (gång och cykel, på bägge sidor älven) m.fl. Älvens grunda mittparti har ett rikt fågelliv och kontakten med vattnet är viktig, bron hamnar ca 70 meter från Ytterholmen. Norra brofästet hamnar väldigt nära vattenverket Abborren som ska rivas, men som kan komma att stå kvar under byggskedet. När verket är rivet kan eventuellt anslutningar komma att göras om, ex till strandpromenaden. Landskapet som bildas, särskilt på väg upp mot rondellen (k), blir en del av broupplevelsen och måste finnas med i gestaltningsarbetet för att fungera både visuellt, trafiksäkerhetsmässigt och tekniskt. Även hur gång-, cykel- och bilanslutningar hamnar i landskapet.

10 2.1 Omgivet av kulturmiljöer Norra brofästet gränsar till Nordanåområdet som är kulturmiljö av riksintresse ( Skellefteå sockencentrum, AC 20 Skellefteå, västra delen; rosa på kartan). Motiveringen lyder Skellefteå sockencentrum, kyrkstad och marknadsplats vid den gamla kustlandsvägen, som berättar om platsens betydelse för bygdens kyrkliga, sociala och kommersiella liv sedan medeltiden. Riksintresset har ett särskilt skydd enligt Miljöbalken. Där fastslås i 3 kap 6, andra stycket: Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Södra brofästet gränsar i väst mot Sunnanå kyrkogård (rosa) med Sunnanå gravkapell (B) som skyddas av Kulturminneslagen (1988:950). I fjärde kapitlet anges att: Kyrkobyggnader och kyrkotomter ska vårdas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller deras utseende och karaktär inte förvanskas. De objekt som kyrkomiljön omfattas av, samt de objekt som lagen pekar ut är bl. a begravningsplatser med begravningskapell mm. I öst gränsar södra brofästet mot Centrala stans äldsta hus, Karlgård (A) från 1692 och den kulturmiljö som omger den med bl a en dubbelbod från 1700-talet. För området föreskrivs i Byggnadsordning för Centrala stan (2013) att västra delen bör utvecklas med måttfullhet och respekt för den gård som namngett stadsdelsområdet. Skellefteås broar Lejonströmsbron (1737, trä) 207,5 m lång, ca fordon/ dygn, byggnadsminne. Parkbron (1913, stål) 238 m lång, ca fordon/dygn Viktoriabron (1961, betong) 200 m lång, ca fordon/dygn Älvsbackabron (2011, trä) 130 m lång, gång- och cykelbro

11 2.2 Sikt och vyer Det finns ett flertal vyer från och mot som är viktiga för upplevelsen av bron och dess omgivning. Dessa ska förslagen förhålla sig till och så långt möjligt redovisas i förslagen. Det finns flera sätt att förhålla sig till siktlinjer, det kan räcka med att som i Dockan i Malmö göra en portik i huset (genom vilken man ser en liten fyr) eller att studera och redovisa siktlinjerna i en modell (fysiskt eller digital). Siktlinje mot lilla fyren i Dockan i Västra Hamnen i Malmö. Siktlinje i modell. Fysisk (Skansberget, Göteborg) och digital (Skellefteå). Två bromodeller i samma 3D-modell. Modellerna av bron ska bara ses som diskussionsunderlag.

12 Vypunkter mot bron Det finns ett antal platser som är mer betydelsefulla än andra för upplevelsen av bron, både av sig själva och tack vare brons placering. Av 3D-modelleringen (såväl den yligt redovisade här, som mer ingående studier) framgår att den nya bron i sig inte kommer att störa upplevelsen av den omgivande kulturmiljön, fastmer att det finns visuellt utrymme för att delar som sticker upp skulle kunna manifestera brons läge och öka orienterbarheten. från punkt 7 (Nordanå) försvinner mycket i växtligheten och markens ojämnheter. Nordanå, vid huvudbyggnadens entré (7) Bonnstan (9) Korsningen Nygatan/Södra Lasarettsvägen och P-huset Ekorren (8) Parkbron (1, 2, 3) Karlgård (4) Sunnanå gravkapell (6) Korsningen Karlgårdsleden/Skråmträskvägen (5) Landskyrkan (10) Viktoriabron (11) Vypunkter mot bron

13 Vy från Nordanå (plats 7). 3D-modell och foto. Modellerna av bron ska bara ses diskussionsunderlag.

14 Vy från Lugnet (Bonnstan) mot Nordanå (mellan plats 9 och 7). Modellerna av bron ska bara ses diskussionsunderlag.

15 Vy från korsningen S Lasarettsvägen/Storgatan mot bron (nära plats 8). Modellerna av bron ska bara ses diskussionsunderlag.

16 Vy från Karlgård (plats 4). Modellerna av bron ska bara ses diskussionsunderlag.

17 Vy från väster om kyrkogården (väster om plats 6). Modellerna av bron ska bara ses diskussionsunderlag.

18 Vy väster om Karlgård (nära plats 4). Modellerna av bron ska bara ses diskussionsunderlag.

19 Vypunkter från bron Korsningen Karlgårdsleden/Skråmträskvägen (k) mot Nordanå huvudbyggnads gavel (D) Norra brofästet (i, g) mot Karlgård (A) Nya brons huvudsakliga riktning (f, g, h) mot gravkapellet (B) Vattnet Andra vyer av vikt: Från Krukmakargatan (m) mot gravkapellet (B) Parkbrons södra fäste (n) mot Landskyrkan (C) genom ev. balkong/fågeltorn (f) Från bron mot Bryggarbacken och Centrum Sikt från körbanan samt gång- och cykelbana: Öppenhet eftersträvas för att säkerställa utblickarna från bron. I arbetet med ex höjder på räcken och körbanor ska detta beaktas. Välj en räckestyp som även möjliggör montering av stänkskydd och bullerskärmar av glas eller stålnät. Vypunkter från bron

20 Bilaga 2. Referensobjekt Upplag och stödben. Parkbron, Skellefteå samt ex från Vägverkets bok Broestetik. Ovan Lejonströmsbron (del).

21 Snöfylld, sällan nyttjad rastplats på Parkbron. Th Yusuhara Wooden Bridge Museum, Japan Wooden Bridge, Sneek, Nederländerna, % trä, klarar 60 ton. Th Järnvägsbron vid Kusfors, byggd Rastställe på Henderson Waves Bridge, Singapore. Foto Schristia. Tv Keystone Wye, South Dakota, USA. Foto Robert Cortright. Th Kintai Bridge, byggd 1673.Foto Pastaitaken

22 Mathematical Bridge, Cambridge. Th Old Walton Bridge, Surrey, England Även rationella räcken kan ha ett uttryck. Th Skiss på bro, Ljungskile. Från Broestetik. Mixed use bridge, Amsterdam. Förslag av Laurent Saint-Val.

23 Bilaga 3. Riktlinjer för hållbart byggande Bron uppförs i enlighet med riktlinjerna för hållbart byggande, som planeras att beslutas av kommunfullmäktige under hösten För vidare information, se dessa i sin helhet. Social hållbarhet Det vi bygger blir ett tillskott till omgivningen. Det vi bygger främjar tillgänglighet, trygghet och jämlikhet. Det vi bygger har god arkitektur där form, färg och material bidrar till en tilltalande livsmiljö. Det vi bygger ger en hälsosam och inspirerande utemiljö som är tillgänglig för alla. Det vi bygger låter oss forma vår egen vardag. Ekologisk hållbarhet Det vi bygger tar tillvara på platsens naturliga förutsättningar. Det vi bygger tar väl hand om dagvatten och bidrar till stadens naturliga mångfald. Det vi bygger har liten påverkan på miljö och klimat. Det vi bygger håller länge och vi underhåller grönytor och byggnader. Det vi bygger bromsar det växande sopberget. Ekonomisk hållbarhet Det vi bygger har ett tydligt syfte och en dialog med alla aktörer, i ett tidigt skede. Det vi bygger är gjort på medvetna val och kvalitet går före pris och kontakter. Det vi bygger har ett livscykelperspektiv. Det vi bygger har tydliga rutiner som förhindrar större kostnader än planerat. Det vi bygger ska vara tekniskt bra, enkelt och lättanvänt, och spara resurser