Medlemstidning 2007:4

Transkript

1 Medlemstidning 2007:4

2 Sid 2 Styrelsen Sid 3 Ledaren Sid 4 Seniorträffarna, HC om TSS mm Sid 5 HRF-kongrressen i vår Hörselrådet Sid 6 Kallelse till höstmöte Sid 7 Nomineringsblankett Sid 8 Slingrapport 2 Sid 9 Hörhjälpmedel till utlåning Sid 10 Hörseldagen Sid 11 Problem med Musikens Hus Sid 12 Framgång för landstingsprojektet Sid 13 Privat hörselvård Sid 14 Vuxendövföreningen Sid 15 Tillgänglighetsarbetet går för långsamt Fortsättning Hörselrådet Sid 16 Adresser Styrelsen för Hörselskadades förening i Uppsala Ordinarie: Lena Hård, ordförande , lena.hard@hrf-uppsala.se Ersättare: Anja Castensson, webmaster anja.castensson@hrf-uppsala.se Eva Alsén Eklöf, v ordf, red för Luren , eva.alsen@hrf-uppsala.se Bo Svahn, kassör , bosse.svahn@hrf-uppsala.se Anette Nyberg Grau, sekreterare , anette.nyberggrau@hrf-uppsala.se Marie Nordström, studieorganisatör , marie.nordstrom@hrf-uppsala.se Föreningens adress: HRF, Hörselskadades förening i Uppsala Kungsgatan UPPSALA Öppet måndag - fredag Telefon: Texttelefon: , Fax: E-post: kansliet@hrf-uppsala.se Hemsida: Postgiro: Medlemsavgifter: Enskild medlem Dubbelansluten Vuxen familjemedlem Medlem under 18 år: 175 kr/år 70 kr 50 kr 25 kr/år Per Mattsson per.mattsson@hrf-uppsala.se Eva Back Hedersledamot: Thomas van Stokkom, , thomas.van.stokkom@hrf-uppsala.se Redaktionen: Ansvarig utgivare: Lena Hård Redaktör: Eva Alsén-Eklöf Redaktionskommitté: Eva Alsén-Eklöf Lena Hård Marie Nordström Per Mattsson Manusstopp nästa nr 25 januari 2008 Upplaga 600 ex Tryck: HSO:s tryckeri

3 Ordföranden har ordet Medvind i seglen Ledaren Det är söndag eftermiddag, dagen efter Hörseldagen. Det blev en intensiv, men mycket trevlig dag. Det var många som passade på att besöka utställningen med hörselhjälpmedel och de fyra produktrepresentanterna hade fullt upp hela tiden. Vi förstår att behovet att se och prova olika typer av hörselhjälpmedel är stort och vi ska definitivt upprepa detta så att fler får tillfällen att göra det. Framför allt hoppas jag att de som inte kunde ta sig upp i lokalen på grund av problemet med hissen vågar återkomma. Den stod tyvärr stilla under drygt en timme. Det är naturligtvis oacceptabelt för funktionshindrade. Vi har anmält felet till HSO och förutsätter att de ställer krav på fastighetsägaren. Det måste gå att få kontakt med hissjouren även på helger och de måste inställa sig utan fördröjning. Höstmötet Nästa aktivitet för er medlemmar är det kommande höstmötet, den 19 november. Då ska vi definitivt vara på bottenplanet, närmare bestämt på Slottsbiografen. Har ni inte varit där tidigare vill jag rekommendera ett besök. Man får verkligen en känsla av att befinna sig i början av den svenska biografens historia. Och för att öka på den känslan kommer mottagaren av HRF:s förtjänsttecken 2007, Nils Bingefors, att visa en 30-minuter lång stumfilm. Därefter följer sedvanliga mötesförhandlingar då vi bland annat beslutar om nästa års budget och verksamhetsplan, vilken jag hoppas ni kommer med förslag och synpunkter på. Kallelsen till mötet finns längre fram i tidningen. Akademiska sjukhuset I början av september fick vi så äntligen träffa ansvariga från Akademiska sjukhusets tillgänglighetsgrupp. Vi var, som vanligt i sådana här sammanhang, redo att propagera för våra synpunkter på tillgängligheten. Men nu behövdes det till vår stora förvåning inte alls. Man hade anammat våra förslag fullt ut och redan satt igång arbetet. Det var dessutom planerat och utfört på ett föredömligt bra sätt. Men om detta nu resulterar i att man faktiskt skaffar de hjälpmedel som vi föreslår, hoppas jag att alla hörselskadade ser till att fråga efter dem också! Vi ska inte inbilla oss att det syns att vi hör dåligt (det är vanligt med grejor i örat nuförtiden), och vi kan inte förvänta oss att personalen ska fråga varje patient om deras hörselstatus. Så fatta nu modet att tala om det själv om du har oturen (eller turen) att befinna dig innanför Akademiska sjukhusets väggar. Höstens kurser Tyvärr nappade inte någon på erbjudandet om språkkurser i höst. Jag själv var den enda som anmälde mig till kursen i engelska. Tursamt nog har vi just startat en kurs i arbetsrelaterad engelska på min arbetsplats. Så jag själv kommer kanske att komma igång så pass mycket att jag kan upprätthålla kunskaperna på egen hand sen. En stor nackdel är att läraren inte har någon som helst förståelse för mina hörselproblem. Trots information och påminnelser fortsätter han att prata fort och otydligt. Jag får förlita mig på de texter som finns för att kunna hänga med, och får inte den träning på att lyssna som jag skulle behöva. Är jag verkligen ensam om detta problem?? Om det finns andra behov behöver vi få reda på det, för att ordna särskilt anpassade kurser är faktiskt något som vi kan hjälpa till med. Hör därför av dig till kansliet, eller till vår studieorganisatör, om du har några önskemål. TSS på gång TSS-kursen för nybörjare kunde i alla fall starta. Vi är sex personer (varav 4 från styrelsen) som tycker det är jätteroligt att få lära sig Tecken Som Stöd. De flesta av oss har svårt ibland att få fingrarna åt rätt håll och att komma ihåg bokstäver och siffror. De tecken som används för vanliga ord är lättare, till exempel ordet för telefon/ringa, som även används ibland av hörande personer. Men får vi bara möjlighet att fortsätta träna, så kanske det sitter där så småningom. Lena Hård 3

4 Månadsträffar för Seniorer och daglediga De populära seniorträffarna fortsätter med ytterligare två möten i höst. Missa inte julfesten med luciatåg och småtomtar från Domarringens klass 4 som sjunger stämningsfulla julsånger. Observera den ändrade tiden! Boka dessa tider: Måndag den 19 november Måndag den 10 december med Lucia. Tid: Kl ca Plats: Kungsgatan 62, 5 tr, fungerande hiss Träffarna annonseras i UNT under Föreningsnytt på fredagen före varje möte. Programmen varierar och bestäms från gång till gång. Alla förslag är välkomna. Kontakta Sonja eller Elisabeth i så fall. Kaffe, smörgås och hembakt kaka för 30 kronor. Blomlotteri på kaffebiljetten. Batteriförsäljning TSS tema för Hörcentralens sista höstföreläsning När denna tidning kommer ut återstår bara ett tillfälle att besöka Hörcentralens öppna föreläsningar. Tisdagen den 13 november, kl 17 Lindersalen, Kungsgärdets center, S:t Johannesgatan 28 A /Villavägen 2 TSS/teckenspråksläraren Carina Karlsson om Tecken som Stöd och hur TSS kan göra kommunikationen säkrare. Carina Karlsson berättar också om möjligheten att få TSS-utildning i form av kommunikationsträning som ett led i rehabilitering för hörselskadade. Juridisk rådgivning via förbundet En fråga som diskuterats flitigt bland hörselskadade sedan förra kongressen är kravet på juridisk ombudsman inom HRF. Vid kongressen 2004 beslöts att en sådan kompetens ska finnas. Nu meddelar HRF.s Riksförbund att man knutit till sig juridisk specialkompetens inom socialförsäkringsområdet. Det innebär att HRF fr o m november kan erbjuda fördjupat råd och stöd till medlemmar, t ex när det gäller att överklaga ett beslut som Försäkringskassan tagit. Medlemmar ska i första hand vända sig till Hörsellinjen, som kan ge grundläggande information och rättig- och möjligheter i arbetslivet, hjälpmedel, diskriminering mm. Hörsellinjen nås via telefon varje vardag 9-15 på eller e-post: horsellinjen@hrf.se. Telefon kostar som lokalsamtal. Förening för vuxendövtolkar bildad Den 19 januari i år träffades de svenska vuxendövtolkarna i Stockholm och bildade en egen förening. Årsmötet beslutade att den skulle heta Sveriges Vuxendövtolkars Förening - SVuF. Föreningen kommer att arbeta med att tillvarata medlemmarnas intressen beträffande utbildning, arbete och anställningsvillkor samarbeta/samråda med andra organisationer i frågor som rör vuxendövtolkarnas situation verka för en djupare tolkgemenskap Det har funnits en förening tidigare bildades ddvtf - Dövblind- och vuxendövtolkarnas förening. Den lades ner i början av 2000-talet. SVuF hoppas bli slagkraftig och aktiv med många medlemmar. Organisationer kan för 500 kr/år stötta föreningen med medlemskap. Katarina Öman ordf ( ) Hanna Magnusson, sekr Bankgiro

5 HRF-kongressen maj i Örebro Riksförbundet planerar nu för fullt för kongressen i vår. Varje förening och distrikt har fått kallelse, inbjudan till forskningskonferens 22 maj samt förbundsstyrelsens förslag till nytt handlingsprogram , smärre stadgeändringar samt höjda medlemsavgifter. Mest intressant är förslaget till nytt handlingsprogram. Under temat Befria samtalet vill HRF riva de hinder som omgärdar samtal, oavsett om vi använder talat språk eller tecken. Ett viktigt inslag i det arbetet är att arbeta för ökad tillgång till hörseltekniska hjälpmedel för alla som behöver. Därmed fortsätts det arbete som inletts redan under 2007 och som bland annat var temat för Hörseldagen nyligen. Ett annat viktigt sådant är en stor satsning för att väcka opinion mot samtalsstörande ljud och samtidigt skapa insikt om vad som behövs för att hörselskadade ska kunna vara delaktiga. HRF ska vidare arbeta för att motverka ohälsa genom att göra hörselfrågor till en självklar del av arbetsmiljöarbetet. Utslagning från arbetslivet pga hörselskada ska motverkas. Hörselrådet Hörselrådet har den 21 maj och 15 oktober diskuterat många för oss viktiga frågor. Vid senaste möte informerades om hur Hörcentralen klarar jourverksamheten sedan två audionomer slutat, en tekniker avlidit och en annan drabbats av stroke. Audionomtjänsterna har utannonserats, en ny tekniker har anställts och en pensionerad tekniker har tillfälligt besatt vakansen, berättade chefen för Hörcentralen AnnCharlotte Norman. Jourerna ska därför fungerar normalt trots de tragiska händelserna. Vid mötet berättade också Ann- Sofie Selberg, audionom, om Andelen hörselskadade med förtidspension är ungefär dubbelt så stor som i hela befolkningen. Detta är ofta en följd av att under lång tid ha arbetat i bristfällig arbetsmiljö, utan anpassningar av arbetsplatsen och uppgifterna. De flesta har inte fått den rehabilitering och de hjälpmedel de behöver. HRF ska också arbeta mer för att anpassa verksamheten för hörselskadade i yrkesverksam ålder. Medlemsavgifter Frågan om höjda medlemavgifter brukar bli kontroversiell. Förra kongressen införde en enhetlig avgift för alla föreningar på 175 kr per år. (För Uppsala var det en avgift som vi hade haft i flera år). Nu föreslås en höjning till 240 kr för huvudmedlem, 90 kronor för familjemedlem och 60 kronor för ungdomar under 18 år. Dubbelsansluten medlem föreslås betala 100 kr som går direkt till den förening det gäller. Av medlemsavgiften på 240 kr föreslås 100 kr gå till föreningen, 55 kr till distriktet och 85 kr till förbundet. Av familjemedlems 90 kr föreslås 60 kr gå till föreningen och 30 kr till förbundet. Och av regelverket för utdelning av hörseltekniska hjälpmedel som Hörcentralen tillämpar. Det innebär inget direkt nytt. Hörcentralen är ytterst restriktiv. Ofta kan man dock få en slingkudde till tv mot några hundra i ordinationsavgift. Yrkesverksamma hänvisas till sin arbetsgivare eller Försäkringskassan. Övriga får köpa hjälpmedel privat på egen bekostnad. Det är denna utveckling som Hörselskadades Riksförbund nu försöker stoppa. TSS Carina Karlsson redogjorde för vilka som kan få grundlig utbildning i Tecken som stöd (TSS). Den som är gravt hsk kan få en 5 ungdomsavgiften föreslås hälften gå till föreningen och hälften till förbundet. Höjningen behövs för att handlingsprogram och verksamhetsplaner ska kunna genomföras. Förbundsavgiften har haft samma nivå i 12 år, vilket motsvarar ca tre procent av förbundets ekonomi. Detta har betytt att förbundet blivit alltför beroende av gåvor från allmänheten för att kunna driva verksamheten. Verksamheten har också vuxit kraftigt på senare år eftersom HRF blivit alltmer aktivt. Höjningen motiveras också med kommuner och landsting som ger bidrag till HRF.s verksamhet kan reagera över medlemsavgifternas låga andel av intäkterna samtidigt som vi begär ökade anslag. Valda ombud får större delen av kostnaderna för resa och uppehälle betalda av förbundet. Andra förtroendevalda kan delta som observatörer om föreningen så beslutar och med delfinansiering. Även enskilda medlemmar kan delta som observatörer på kongressen på egen bekostnad. Forskningsdagen den 22 maj är öppen för alla. Eae treårig utbildning på Wik för sig och en anhörig. Utbildningen sker några veckor om året. Hörcentralen kommer den 13 november berätta mer om detta i sin föreläsningsserie i Lindersalen, Kungsgärdet, kl 17. Från Audiologen informerades om att ett 40-tal CI-operationer är planerade till nästa år. Ny sektionschef är Konrad Konradsson. Akademiska sjukhuset firar 300 år. I firandet ingår hörseldagen den 27 november,som ingår i vårt projekt,(sid 13) samt utställningen kring hörsel i Blå rummet va 48. Forts på sid 15

6 Höstmöte 19 november på Slottsbiografen HRF, Hörselskadades förening i Uppsala Kallelse till Höstmötet 2007 Tid: Måndag 19 november kl Plats: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6 1. Mötets öppnande 2. Kallelsens behörighet 3. Fastställande av dagordning 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justerare och rösträknare 6. Förslag till antal ledamöter i styrelsen Fastställande av a) verksamhetsplan och b) budget för år Val av ombud till HRF:s kongress Motioner till HRF:s kongress Nomineringar till förbundsstyrelsen och revisorer Övriga frågor 12. Avslutning 1 Förslag till budget och verksamhetsplan finns tillgängligt på kansliet senast 13/11. Handlingarna kan på begäran skickas till er via post eller e-post. 2 Motioner från medlemmar ska vara kansliet tillhanda senast fredag 9/11. Föreningen kan antingen anta motionen som sin egen, besluta att insända den som kommen från enskild medlem eller avslå den. I de fall motionen avslås, har medlemmen rätt att sända in den ändå som sin egen. Även i det fallet ska föreningens beslut bifogas motionen. 3 Av den nuvarande förbundsstyrelsen har tre ledamöter avsagt sig omval. Det är Monika Steorn, Åke Eriksson och Rolf Pettersson. Vid nominering av nya ledamöter ska dessa tillfrågas och svara på vissa frågor innan nomineringens sänds in till valberedningen. Styrelsen ansvarar för utfrågningen. Visning av stumfilm efter årsmötesförhandlingar. Lokalen är handikappsanpassad (även för rullstolar) och har slinga. Skrivtolk beställd. 6

7 Förslag till kongressombud Föreningarna väljer ett ombud för varje påbörjat fyrahundratal betalande medlemmar per den 30 september Vi räknar med att kunna skicka två ombud eftersom vi vid årsskiftet hade 407 medlemmar, vilket skulle berättiga till detta. Vi har ännu inte fått slutgiltigt besked från förbundet om detta Namn: Telefon: Förslag till ledamöter i förbundsstyrelsen Ange namn, adress och telefon eller e-postadress. Styrelsen kontaktar personen för besvarande av valberedningens frågor: Obs. Flera namn kan föreslås. Förslag till revisorer: Namn: Telefon: Nomineringarna ska vara kansliet tillhanda senast 9 november Det går också bra att skicka förslagen via e-post. 7

8 Tillgängligheten i kommunen 2007 Slingrapport nr 2 Arbetet med att få ordning på slingorna i allmänna lokaler i Uppsala fortsätter. Granskning av äldreboenden visar skrämmande okunnighet. Problemen med Musikens Hus har också varit många. Det var i maj det lossnade för slingverksamheten. Som vi berättade i förra numret av Luren har vår kassör och slingtekniker Bosse Svahn projektanställts på halvtid av HSO i samarbete med HRF. Projektet fortsätter så länge pengarna räcker ( kr) och vi hoppas på förlängning eftersom behovet är så stort. Mellan maj och augusti besöktes ett 20-tal ställen i kommunen. Det har handlat om alla sorters lokaler i Uppsala kommun samt Knivsta eftersom Knivsta ingår i HRF Uppsala. Följande lokaler har granskats och/eller kontaktas mellan augusti och oktober: Äldreboenden Nyby Servicehus Har fungerande slinga men den är dålig. Årstagården Kontakt förmedlad med Wikmans el för reparation av slingor. Besök tillsammans med Wikmans för att rätta till felen. Slingan i Aulan fungerar nu. Slingor i TV-rum i vårdboenden fungerar med risk finns för överhörning eftersom de ligger ovanpå varandra. Rekommenderad lösning att skifta mellan matsal och TV-rum på varje plan. Gillbergska Huset Har ingen slinga och inga hörseltekniska hjälpmedel Verksamhetschefen skulle ta upp det med Attendo Care. Myrbergska Har slinga men den fungerar inte. Inga tekniska hjälpmedel Glimmervägen 3 Ingen slinga fanns Gnejsen, Gnejsvägen 20 Ingen slinga men verksamheten ska läggas ned. Orstenen, Granitvägen Har fungerande slinga och det fanns skylt om den. Björngårdens Servicehus Inga slingor Galaxen Har fungerande slinga Restaurang Senioren Här finns ingen slinga trots att så många äldre vistas här mycket. Här har också pensionärsföreningen SPF sina träffar. Man anser att kommunen ska betala. Örnen Servicehus i samma hus som senioren. Ingen slinga eller hjälpmedel. Höganäs äldreboende Slingor upptäcktes vid besök. Fick hjälp att få dem att fungera. Balder äldreboende Slingor fanns i TV-rummen men ingen visste detta. En kabel måste skaffas mellan slingförstärkaren och TV. Ramund Fungerande slinga fanns i samlingssalen. Skylt saknades. Servicehuset Eskil, Torkelsgatan Ingen slinga i matsalen där gudstjänster och föredrag hålls. Frodegården Ingen slinga men ansågs inte behövas eftersom ingen allmän lokal fanns där. 8 Hjorten Har nu både fungerande slinga och slingväska (Se förra Luren). Johannelundsgården Det fanns slinga i aulan men mikrofonen fungerade inte. Förmedlade hjälp. Kronparken Tf verksamhetschef kände inte till om det fanns slingor. Hänvisade till Landstingsfastigheter. Sävjahus Inga slingor Fyrisgården Slinga fanns men ingen mikrofon. Slingan kunde därför inte kontrolleras. På grund av det dåliga resultatet även för nya äldreboenden har Fastighetskontorets projektledare för nya vårdboenden (Gillbergska, Erikdalsgården och Höganäs) besökts och informerats. Slingor finns men ingen har informerat personalen. Slingorna fungerar heller inte eftersom kabel fattas mellan TV och slingförstärkare. Kyrkor Sävja kyrka Slingan fungerar inte överallt i samlingsrummet. Kontakt förmedlad. Domkyrkan Slinga finns nu även i Domkyrkocentrum invid kyrkan. Diskussion om guideutrustning Sunnersta kyrka Slingan i församlingssalen ur funktion. Ska åtgärdas. Eriksbergskyrkan Klagomål på slingan. Den fungerade dock men kan vara för svag. Kan höjas, säg till.

9 Övriga lokaler Rikssalen Har fungerande slinga men den kopplas ur vid musikevenemang. Stadshuset Receptionsslinga har nu införskaffats till informationen. Stadshuset reception har en slingväska som kan användas vid möten i huset. Gränden Slingorna fungerar i samlingssalen och matsalen. Ultuna Stora undervisningshuset som hade bra slinga ska byggas om och få IR-system i stället. Ska besökas när det är klart i vår. Gamla Uppsala Museum Fast slinga fungerade inte. Guideutrustning fanns men ingen visste hur den fungerade. Bosse informerade även om behov av receptionsslinga. Museet ingår i ett pilotprojekt för tillgänglighet under Riksantikvarieämbetet Linnéträdgården Intresserat av guidesystem. Får information om vad som finns. Uppsala Konstmuseum Känner till att de har problem. Funderar på en mobil föreläsningsslinga. För guidning finns Transett sändare och 2 mottagare som nu har reparerats. Gustavianum Hörsalen rustad för hörselskadade. Ska titta på övriga lokaler enligt verksamhetsplanen för Miniutställning om handikappforskning nästa år. Ska ta upp tillgänglighet i museirådet och museichefskollegiet. Medicinhistoriska museet Information lämnad om portabel slingväska och guideutrustning. Alla museer har fått mail om behovet av guidesystem. Många har alltså visat intresse. Ny hörselutrustning till HRF:s kansli kan lånas Polisen Har uppmanats skaffa receptionsslinga. Kontakt har förmedlats med installatör. Rikspolisstyrelsen inkopplad. Försäkringskassan Diskussioner har inletts på högre ort. Apoteket AB Enligt uppgift bör hörhjälpmedel finnas på apoteken. Man använder sig av Hörat Original från Oticon. Det ska finnas på Kronan på Svartbäcksgatan. Där finns också en dörrskylt om slinga som inte stämmer. Vi jobbar vidare på detta. Uppsala konsert och kongress Många problem. Se särskild artikel på sid 11. Bo Svahn/Eae Hörselskadades Förening i Uppsala har nu förnyat sin hörseltekniska utrustning och är nu ganska väl rustat. Därför kan vi även hjälpa till med tillfällig utlåning till främst våra medlemmar. Vi har nu skaffat Okayo trådlöst FM-system för guidning. Det kan lånas av medlemmar och organisationer i viss mån. Dessutom behåller vi hos oss en av kommunens slingväskor som innehåller en trådlös IR-mikrofon att ställa på bordet (Comfort) samt fem halsslingor och två hörlurar. Systemet laddas i sin väska genom att sticka in en sladd i väggen. Även denna väska kan lånas ut vid tillfälligt behov. Föreningen har också en Transett mikrofon samt batteridrivna halsslingor. Dessa måste laddas i förväg men fungerar bra när de väl är laddade. Beställs alltså i god tid på kansliet. Dessutom har vi en modern slingväska med utrullbar stor slinga och trådlös mikrofon. Slingan kan vi tillfälligt hyra ut till arrangörer mot viss betalning. Någon från oss lägger ut slingan. På kansliet finns också Sound Ear som varnar för höga ljudnivåer. Den kan också utlånas vid behov. Slutligen beslöt styrelsen vid senaste sammanträde att en av våra bärbara datorer ska kunna utlånas till medlemmar under kortare perioder. Kontakta Elisabeth Andersson på kansliet eller Bosse Svahn. Eae 9

10 Hörseldagen den 20 oktober HärBra ställde upp med ett vackert och innehållsrikt bord. Här ses Ann.-Louise och Åsa.. Nu tar hörselskadade upp striden för de hjälpmedel vi behöver: Temat för årets hörseldag var just Rätt hjälpmedel till alla hörselskadade. Över hela landet ordnades utställningar och föredrag om hjälpmedel på Hörselskadades Dag nyligen. Så även i Uppsala där vi hade full ström av vetgiriga besökare. Intresset för olika typer av hjälpmedel var mycket stort i de nya lokalerna på Kungsgatan 62. Många passade på att njuta av utsikten från terrassen samtidigt. Utställarna, Ann-Louise Eriksson och Åsa Danielsson från HörBra i Uppland, Nevenca Rojas från LIC Audio (Hörsam) och Markus Heed från Comfort Audio var strängt sysselsatta med att visa och besvara frågor. Intresset var så stort att ordförande själv drog iväg för att köpa mer fikabröd. (Ibland går det fortare än att delegera). Tyvärr fick vi hissproblem men stämningen var god och många förbättrade sin kondition med att gå upp för fem trappor. (Se ledaren). Bland nyheterna fanns flera intressanta konferens och lyssningshjälpmedel. Glädjande nog börjar de också krympa ner i pris. Nog var vi många som skulle vilja ha Comfort Contego som såldes till mässpris med 1100 kr i rabatt. Men kr är inget som vanliga hörselskadade plockar fram utan vidare. Contego består av digital FM-sändare och mottagare som fungerar utan att man behöver ha en sockerbit på hörapparaten och kan kopplas ihop med många hjälpmedel. Jämfört med microlinken är den billig. En intressant nyhet var kommunikationsmedlet Hear Plus från Hörsam/LIC för 4668 kr. Det bestod av liten sändare och LIC Audio visade upp nya intressanta telefoner mottagare som drevs med blåtandsteknik. Den skulle också kunna kopplas till mobiltelefon för en trådlös lösning. Flera tyckte dock att ljudet inte var perfekt. Bättre i pris låg hörförstärkaren och samtalshjälpmedlet Comfort Duett för med halsslinga. Den har visserligen sladd men bra och starkt ljud till rimligt pris. Det händer mycket på telefonfronten. Kombinationen av hörselskada och ålderdom verkar finna en marknad. Flera telefoner har stora tydliga knappar och hörförstärkare och eller slinga. HörBra visade upp en mycket liten behändig mobil med fem inprogrammerade telefonnummer och bara fem tydliga knappar. Lämplig julklapp till åldrig, ensam förälder? Vi vet dock inte hur högt ljud den har ännu. Men tanken är god. HRF: Hörselhjälpmedel till alla som behöver Närmare hälften av alla hörselskadade har inte de hjälpmedel de behöver. Och av landets hörselskadade i yrkesverksam ålder har väldigt få arbetshjälpmedel utöver hörapparater, konstaterar HRF:s Riksförbund inför Hörseldagen. - Följden blir att många sjukskrivs och förtidspensioneras helt i onödan, säger ordförande Jan- Peter Strömgren. - Den som hör dåligt på jobbet hamnar i ett Moment 22: Försäkringskassan har kostnadsansvaret för arbetshjälpmedel men vet inte vad hörselskadade behöver. Landstingen har sådan kunskap men inget ansvar för kostnaderna. - Den som har kunskap har inga Eae pengar och den som har pengar har ingen kunskap. Det är absurt! - Alltför många hörselskadade missar en teknisk revolution som skulle kunna ge dem en betydligt bättre tillvaro. Över 40 procent av tillfrågade anser att de inte fått tillräcklig information om hörselhjälpmedel för arbetet enligt en ny HRF/Handu-undersökning 10

11 Inkörningsproblem på Musikens Hus Trots alla våra ansträngningar för att få det förstklassiska konserthuset tillgängligt för hörselskadade från första början finns det många problem som måste lösas. Framför allt brister det i kunskap och rutiner. Vi jobbar vidare på saken och kommer att uppvakta ansvariga. Men akustiken är bra. Den 27 september invigdes till slut Uppsala Konsert och Kongress eller Musikens Hus som den heter i folkmun. Hörselskadades Förening i Uppsala har tidigt agerat för att även hörselskadade ska kunna njuta av musik och ord. Bland annat träffade vi under hösten 2005 ansvariga för bygget och framförde våra krav samt informerade om hörsel. Med vid mötet var även ljudkonsulten Akustikon från Göteborg samt Hörcentralen i Uppsala. Inför öppnandet bad vi att få komma och testa lokalerna för att se att det fungerade. Vi fick avslag på den begäran. Vid invigningen av en flygel den 4 september fungerade inte slingan i stora salen högst upp, kallad A- salen. Vår slingtekniker Bosse Svahn kontaktade Hans Norin, teknisk chef i Konserthuset. Han berättade att det den kvällen hade varit fel på mjukvaran, något som ganska lätt klarades upp. Bosse Svahn gjorde upp med Norin om genomgång av huset salar den 14 september. Det konstaterades följande: A-salen med fast slinga fungerar nu bra. Mellansalen på våningen under, kallad B-salen har ingen bra lösning. För gradängerna, dvs de upphöjda stolsraderna längst bort finns slinga. På parkett, utan nivåskillnad, finns IR-sändare som kräver särskilda mottagare. Dessa ska kunna hämtas i receptionen på bottenplanet före föreställningen. OBS! det finns två sorters mottagare - hörlurar för folk utan hörapparat och halsslinga för hörapparatbärare. Vid besök i B- salen den 25 september då Georg Riedel spelade fungerade inget av systemen. Plats hade köpts till parketten. Mottagare efterfrågades i receptionen som hänvisade till kundvärdarna vid dörren. Ingen av dessa visste var mottagarna fanns. De besökande hänvisades i stället till platserna längre bak vid gradängerna där slinga skulle finnas. Dock fungerade inte denna. Det visade sig sedan att någon, troligtvis gästande musiker, hade dragit ur sladden till slingan. Detta har visat sig vara ett stort problem. Dagens musiker har nämligen med sig egen ljudanläggning. För att den ska fungera som de tänkt sig kopplar de ur all annan utrustning. Slingor ska kunna vara inkopplad utan att deras ljud störs. Men information om detta är nödvändig. C-salen på samma plan som B är en konferenssal med slinga i golvet. Den verkar fungera. Bankettsalen- D-salen på entréplanet är ett annat problem. Här gick det inte att lägga in slinga i golvet pga för mycket störningar. I stället finns en IR-anläggning, dvs infrarött ljus som sänder trådlöst till en mottagare. Dock krävs särskilda sådana, se under B-salen. Vid Äldremässan i D-salen nyligen fungerade inte IR-syste- 11 met trots stora ansträngningar av ansvarig tekniker. Bosse Svahn fortsätter att borra sig in i problemet. Konferensrum på mellanplanet Två konferensrum här har slingor. De fick läggas i taket sedan man glömt att lägga dem i golvet. Men de ska fungera om de bara är på. Receptionen/biljettbokningen Slingor i receptionen ska komma men är ännu inte riktigt klara. HRF kommenterar: Motgångarna var väl inte direkt oväntade men känns ändå onödiga och tråkiga när vi ändå varit ute i så god tid och ansträngt oss att informera. Till Musikens Hus vill vi säga att HRF inte kräver en viss sorts utrustning. Vi kräver bara att den fungerar! För att höra IR måste vi ha särskilda mottagare. Samt att folk pratar i mikrofon förstås. Det gäller alla system för övrigt. Alla system måste också vara påslagna, helst alltid. Vidare krävs informationsskyltar om slingor och IR och mottagare för besökare samt information till artisterna. Vi kommer att uppvakta ansvariga inom kort och återkommer med fler rapporter från Musikens Hus framöver. Eae

12 Framgång för Landstingprojektet: Akademiska tar fram handlingsplan för tillgänglighet Projektet Ökad tillgänglighet för hörselskadade på Akademiska sjukhuset har blivit en framgång. Sjukhuset har tagit fram ett handlingsprogram som nästan helt följer våra förslag. Programmet ska nu presenteras för cheferna som också får information om hörselskador. Dessutom blir det en utställning hörhjälpmedel på sjukhuset i november. Det var i december förra året som HRF överlämnade sin rapport om sjukhusets bristande tillgänglighet för hörselskadade till landstingsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Rapporten fick ett positivt mottagande och man lovade påbörja arbetet med att förbättra tillgängligheten under våren Efter några påminnelser före och efter sommaren fick vi till slut besked om datum för ett informationsmöte. Före mötet hade vi inte fått någon information om vad man hittills gjort. Det var snarare så att vi trodde att arbetet inte ens hade påbörjats. När en färdig handlingsplan lades fram på bordet blev vi därför först glatt överraskade, sedan oroliga myndigheter och tjänstemän brukar inte klara av att tolka våra rekommendationer på rätt sätt! Handlingsplan Vid genomgången av handlingsplanen blev vi dock lugnade. Arbetsgruppen, som bland andra består av Kerstin Franck, chefssjuksköterska och Kerstin Buckley, själv hörselskadad, hade gjort ett mycket bra arbete. I gruppen ingår också företrädare från audiologen, lokalavdelningen, Landstingsservice och Hörcentralen vilket garanterar en bra och professionell kunskap. I handlingsplanen hade man, utifrån de behov som HRF rapporterat om, lagt ett förslag till åtgärder och tekniska produkter. Man hade i de tekniska delarna utgått från vårt förslag om hjälpmedel kompletterat med synpunkter från Hörcentralens personal. När det gäller utbildning och information har kuratorn på audiologen, Gun-Britt Olsson, kontaktats för synpunkter. Beslut och ansvar Sjukhuset består av sju divisioner. Man föreslår i handlingsplanen att varje division själv beslutar om vilka avdelningar respektive mottagningar som ska ha hörselteknisk utrustning. Det gäller teleslingor och mikrofoner i receptionen på mottagningar, förstärkare till telefoner, samtalshjälpmedel och TV-slinga på avdelningar. När det gäller fasta slingor i de större samlingssalarna uppdrar man åt Landstingsservice att göra en inventering och avgöra vilken typ av slinga som ska finnas i respektive sal. Landstingsservice kommer att ansvara för skötseln av slingorna. Utställning Under vecka 48 ska en utställning med de aktuella hörseltekniska produkterna arrangeras i Blå rummet. Avsikten är att avdelningschefer och övrig personal ska kunna se och prova produkterna innan de avgör vad som passar på respektive plats. Veckan innan informeras om utställningen på ett möte för avdelningschefer. Information Man föreslår att Tolk- respektive Hörcentralen ska informera om hörselskadades behov på avdelningschefsmöten en gång per år. Respektive avdelningschef får sedan i sin tur avgöra hur informationen till personal ska ske. Displayer i väntrum Tyvärr är sjukhuset av kostnadsskäl inte berett att investera i displayer till väntrum. Det fungerar heller inte så bra med könummersystem i dessa sammanhang. Vi påpekade problemet med att uppfatta upprop i väntrum. Sjukhuset vill i stället att den hörselskadade meddelar 12

13 om hörselskadan vid ankomsten så ska personalen se till att detta uppmärksammas vid upprop. Beslutsunderlag Ett underlag för beslut kan troligtvis vara klart till vårdchefsmötet i december. HRF kommer att informeras om det aktuella läget i slutet av januari Fortsatt bevakning Från HRF:s sida hade vi inte mycket att tillägga. Arbetsgruppen har gjort ett mycket bra, väl genomtänkt arbete. Det som behöver bevakas särskilt är hanteringen av information och ansvarsfrågan. När det gäller informationen handlar det mest om att upplysa om att hörseltekniska hjälpmedel finns att tillgå, så att både personal och de hörselskadade själva efterfrågar och använder dem när det behövs. Informationen bör vara tydlig och synlig för alla. Ansvaret för skötseln av framför allt samtalshjälpmedel anser vi ska finnas så centralt som möjligt, eftersom vi av erfarenhet vet att den kunskapen lätt försvinner när personal slutar. Det är också lättare att behålla kompetensen när man hanterar hjälpmedlen kontinuerligt istället för vid enstaka tillfällen. Nu håller vi tummarna för att alla divisions- och avdelningschefer tar till sig problematiken, tittar på utställningen och fattar bra beslut! Lena Hård Mödravård tar över hörselvården i Stockholm Aleris förlorade överklagan Turerna kring hörselvården i Stockholm går vidare. De rättsliga instanserna har jobbat för högtryck i sommar under tidig höst. Läget är för närvarande att mödravården Storken tar över den basala utrpovningen av hörapparater i hela Stockholms län från och med årsskiftet. Kontraktet med tidigare partners, Aleris, LIC och Hearing har sagts upp. Aleris har överklagade dock landstingets beslut till länsrätten och vann tillfälligt. För landstinget överklagade till nästa instans, kammarrätten, som avslog Aleris ansökan. Landstinget agerar nu för att Storken ska kunna ta över redan från årsskiftet. Aleris funderar dock fortfarande på att försöka få upp målet i högsta instans, regeringsrätten. Men det är inte givet att regeringsrätten beviljar prövningstillstånd. Storken AB jobbar med mödravård och flyktingmedicin. Storken vann upphandlingen genom att erbjuda halverat pris. Frågan är nu hur ett företag som aldrig sysslat med hörselvård så snabbt kan skaffa sig den kompetens som krävs. Luren berättade om detta i förra numret. I senaste numret av Auris finns mer om fallet. Stockholms HRF-distrikt och förbundet oroar sig inte bara över Storkens brist på kompetens utan också att de får monopol på en mycket stor del av hörselvården i Stockholm. Tidigare har ju detta arbete utförts av tre aktörer. Det anses bättre för konkurrensen Eae Audionomerna till Uppsala Uppsala tycks vara intressant för privata hörselföretag. Nyligen har även Audionomerna flyttat hit. Centralt, ganska nära varandra finns nu HörBra i Uppland på Vaksalagatan 20 mittemot Stadshuset med butik i gatuplanet. I gamla polishuset på Salagatan 18 har Audionomerna slagit sig ned. Och i samma huskropp på Salagatan 16 A huserar Aleris Hörsel, som gör en stor del av hörapparatutprovningarna på uppdrag av Landstinget här. Vad Audionomerna gör är oklart. Ingen har fått någon information. De tycks inte ha avtal med Landstinget och entrén är synnerligen otillgänglig. Vi släpptes inte in ens för att hälsa företaget välkommet trots att vi försökte förklara detta i porttelefonen. Dessvärre verkar även Aleris svårtillgängligt. Även den mottagningen ligger uppe i huset och nås av porttelefon. Frågan är hur hörselskadade patienter tar sig in och hur de gör när hörapparaten plötsligt gått sönder? Möjligtvis kan Aleris patienter klara både porttelefon och vanlig telefon någorlunda eftersom de har lättare hörselskador. Men å andra sidan är många äldre. Fungerar det? Hör av er till Luren eller vårt kansli. Vi lyckades i alla fall genom porttelefonen ta oss in genom porten och upp till Aleris mottagning där det var helt öde och ingen som välkomnade oss. Vi lade några ex av Luren där som visitkort. Eae 13

14 Kära medlemmar! Så här i oktober är det grått och rått ute men mysigt inne! Såg nyss på TV att människor förbereder sig för vintern genom att varva ner och äta gott och mycket, när ljuset avtar. Då man ska ha mycket ljust inne! Men tiderna är ju sådana att man hela tiden har något för sig och först när allt som ska göras är gjort kan man ta det lugnt. Det är bara det att detta aldrig händer mig! Jag börjar med att ta det lugnt, sen får resten fixas bäst det går! Det var dock annat jag skulle skriva om, jag tänkte först berätta om senaste Gysingekursen i månads-skiftet augusti-september då vi tränade TSS med lärare i tre dagar. Vi har haft denna träff sedan början av 90-talet och det mesta går på rutin. HSO ser till att mat och husrum finns och ordnar underhållning och kringaktiviteter. I år var det höstmarknad på Gysinge bruk och vi skulle öva oss att kommunicera genom att fråga oss fram till ett antal föremål mm som fanns på marknaden. Jodå det var kul och fungerade! På de två kvällarna var det festligt med uppträdande och en liten orkester. Vi umgicks även med de andra föreningarna som hade kurser samtidigt. Vi själva övade oss att uppträda med att framföra Ulf Lundells Jag trivs bäst i öppna landskap med TSS-sång! Man ska följa musiken och det blir en slags rörelsepoesi om det funkar. Ja, vi övade en eftermiddag med våra entusiastiska lärare Karin och Carina det gick hackigt men fick duga. På kvällen när vi skulle uppträda inför publik var det spännande! Vi stod 27 stycken på den lilla scenen i stora matsalen med ett draperi bakom oss, som dolde den tekniska utrustningen, en musik-anläggning mm och där bakom försökte en av våra lärarinnor och en av HSO-ombudsmännen få igång musiken till Ulf Lundell (för den hörande publikens skull). Det gick inget vidare, de kopplade och grejade och minuterna kröp fram och vi stod där rätt upp och ner framför publiken, som tydligen roades av att draperiet böljade och rörde sig i mäktiga 14 vågor. Några började fnissa : men vad GÖR dom egentligen!!. Nå, dramatiken avtog när ljudet kom igång och vi skärpte oss och inspirerade varann till en riktigt samstämt framförande Efteråt sa en del att publiken faktiskt blev andlöst fängslade och några tårar syntes här och var Sant eller inte, så kan man förstå att TSS faktiskt kan ge en kulturupplevelse! Roligt har vi även i TSS-klubben i Uppsala. Vi är mellan 12 och 15 stycken, som träffas var fjortonde dag och 5-6 av medlemmarna reser många mil varje gång för att vara med! Lokalerna på Kungsgatan 64 fungera bra; vi använder dator, DVD-skivor och OH-projektor för att visa filmade övningar. Det är nästan enda sättet för att kunna träna in tecknen på rätt sätt, när man inte har proffslärare vi turas ju om att ordna och leda det hela. Vi har nu bara två träningsdagar kvar under hösten, dels i samband med föreningens höstmöte 22 november och sen är det avslutning 6 december. Men i januari startar vi igen och Elisabeth på kansliet kommer att ha en lista om nya deltagare vill vara med. Ni är välkomna! Man behöver inte ha mer än nybörjarkunskaper, vi hjälps åt så alla hänger med. I februari kommer vi sen att ha en helgkurs ute på Wik, dit även våra vänner i Stockholm och Gävle inbjuds. Brev kommer om detta. Nästa evenemang blir en riksträff för vuxendöva i Knivsta oktober i förbundets regi. Vi är ca sju st från Uppsala län. Rapport om detta kommer i nästa nr av Luren. Den 22 november kl 17 kallar vi till VXDföreningens Höstmöte. Vi förhandlar ca en timme med tolkhjälp, äter sen något gott och TSS:ar Vi ska bland annat prata om att resa tillsammans. Er ordförande, Gustaf Söderlund

15 Pressmeddelande från Boverket: Det dröjer för länge innan hindren är borta Det är fortfarande onödigt krångligt för rörelsehindrade Anna som vill köra rullstol in på krogen eller synskadade Bertil som vill röra sig fritt på egen hand i stan. En ny undersökning från Boverket visar att det är en stor mängd så kallade enkelt avhjälpta hinder som inte har åtgärdats, trots att kravet har funnits sedan Hälften av fastighetsägarna är fortfarande okunniga om vad det står i föreskrifterna. Boverkets föreskrifter handlar i praktiken om att personer med nedsatt funktionsförmåga så långt som möjligt ska kunna använda allmänna platser och publika lokaler som t ex affärer, kiosker, restauranger, stationer, teatrar och receptioner. Många sådana lokaler och platser kan relativt enkelt och till en rimlig kostnad bli tillgängliga för fler som bestämmelserna i plan- och bygglagen och Boverkets föreskrifter kräver. Hindren ska åtgärdas omedelbart. I annat fall ska de redovisas i en plan som anger varför det inte sker och när det i så fall ska göras. Riksdagens och regeringens målsättning är att alla enkelt avhjälpta hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga* ska vara borta före utgången av Boverkets uppföljning av föreskrifterna talar dock för att målsättningen inte kommer att nås med nuvarande åtgärdstakt. På två år har antalet fastighetsägare som säger att de är färdiga bara stigit några procentenheter, från fem till nio procent, och endast en dryg tredjedel har åtgärdat 50 procent av sina fastigheter eller mer. Den undersökning som Boverket har genomfört visar att det framför allt är de stora fastighets- och förvaltningsföretagen, liksom en stor grupp allmännyttiga fastighetsägare, som ännu inte har kommit igång med åtgärder i någon större omfattning. Två tredjedelar av fastighetsägarna räknar med att bli klara i tid under 2010, men det bedömer Boverket som väl optimistiskt. * Hörselskadade räknas enligt förbundet till gruppen med bristande orienteringsförmåga. HSO och flera kommuner nöjer sig dock med att agera för främst rörelsehindrade i detta arbete. Det spelar dock inte så stor roll för oss eftersom samhället ska vara handikappanpassat för alla senast Dessutom finns sedan länge lagkrav på att samlingslokaler ska ha fungerande slinga. Eae Hörselrådet forts från sid 5 HRF.s landstingsprojekt togs upp. Såväl Hörselrådets sekreterare, handikappkonsulent Ingrid Pineiro, som audionom Annika Wahlström, Neurocentrum/Audiologen har ingått i sjukhusets arbetsgrupp om tillgänglighetplan för hörselskadade. Från HRF:s distrikt informerades om att Älvkarleby kommun under 2007 fått statliga pengar till ett anhörigprojekt som ska drivas tillsammans med ideella föreningar och en anställd inom kommunen. Projektet fortsätter Hörselrådet i maj tog bland annat upp tillgängligheten till Hörcentralen per telefon där det har visat sig vara problem. Det är svårt för alla som ringer att komma fram. Vid hög belastning kan 8-20 samtal i veckan gå förlorade. Hörcentralen skulle sätta in ytterligare en person för att besvara inkommande samtal. Tillgängligheten för texttelefon skulle undersökas. Stölderna av hörapparater på Hörcentralen verkar förbli ouppklarade. Polisen har lagt utredningen på is. Både i maj och i oktober diskuterades vårdgarantin och jourerna. HC klarar nu i stort sett vårdgarantins tre månader. Heminstruktör togs upp i maj. AnnCharrlott Norman berättade att dessa bjuds in till årliga träffar på Hörcentralen som också utbildar nya heminstruktörer. Enligt kommunernas hemsidor arbetar följande heminstruktörer för hörsel i länet: Uppsala 4, Enköping 2, Älvkarleby 1, Knivsta 1, Håbo 2. Östhammar och Tierp 4 samt Heby 11. Allan Persson, Skutskär, undrade hur HC bestämmer sortimentet av hörapparater. Svaret var att upphandlingen sker tillsammans med sex andra landsting i mellansvenska sjukvårdsregionen enligt kravspecifikationer med bör och skall. På vissa områden finns ingen konkurrens t ex för mellanöreimplantat. BAHA är ensamma på marknaden för benledningsapparater. Eae Glöm inte besöka vår hemsida 15

16 B-föreningsbrev HRF, Hörselskadades förening i Uppsala Kungsgatan UPPSALA HSO Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala (kommun och län) Kungsgatan UPPSALA Telefon: Texttelefon: Fax: Öppet: månd-torsd fred Dörrvakt på plats till varje vardag Kungsgatan 64 Hörcentralen Jourtider: Måndag, onsdag och fredag kl Tidsbeställning : måndag-fredag Telefon Texttelefon: Fax: E-post: hoercentralen@lul.se Besöksadress: Kungsgärdet, Villavägen 2 Postadress: Box UPPSALA Tolkcentralen Beställ tolk via: Taltelefon: Texttelefon: Fax: E-post: tolkcentralen.1@lul.se Besöksadress: Kungsgärdets Center S:t Johannesg 28, ing J Uppsala 16