Citybanan i Stockholm

Transkript

1 Datum Diarienummer Annan beteckning Antal bilagor F /SA20 Citybanan i Stockholm PM efter utställelse av järnvägsplan Version för Internetpublicering

2

3 Datum Diarienummer Annan beteckning Antal bilagor F /SA20 Innehåll 1 Inledning 5 2 Utställelse 5 3 Generella kommentarer Störning kontra nytta Lokalisering av arbetstunnel Drottninggatan 6 4 Synpunkter under järnvägsplanens utställelse ( ) 9 5 Synpunkter kopplade till järnvägsplanens utställelse (inkomna efter ) 55 6 Synpunkter på sammanställning av skyddsåtgärder och försiktighetsmått 76 7 Synpunkter i samband med kommunikation om ändringar i järnvägsplanen 79

4

5 1 Inledning Enligt lag om byggande av järnväg ska en järnvägsplan ställas ut för granskning innan den fastställs. När utställelsetiden gått ut ska en PM upprättas där alla synpunkter sammanfattas och kommenteras. Denna PM behandlar de synpunkter som har kommit in under och efter utställelsetiden för Citybanans järnvägsplan. Tillsammans med respektive sammanfattad synpunkt ges s kommentar. Dokumentet kan ses som en fortsättning på samrådsredogörelsen vilken hör till järnvägsplanen och som beskriver de samråd som genomförts under järnvägsplanens framtagande. 2 Utställelse Järnvägsplan för Citybanan i Stockholm tillsammans med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådsredogörelse var under perioden utställd på s projektkontor för Citybanan (Sturegatan 2, Sundbyberg) samt i Tekniska Nämndhuset (Fleminggatan 4, Stockholm). Utställningen på Tekniska Nämndhuset var bemannad av s personal mån-ons kl 15-18, dock med uppehåll för semester under veckorna Blanketter för att lämna synpunkter fanns tillgängliga i utställningslokalerna och det var möjligt att skicka skriftliga synpunkter per post och via e-post. Visst material, såsom informationsbroschyrer och sammanfattningar av planbeskrivning respektive MKB, fanns att ta med från utställningen och vid önskemål har ytterligare material skickats. Järnvägsplanen och MKB-dokumentet fanns också att tillgå på Citybanans hemsida under utställelsetiden. Vid sidan om järnvägsplan med bilagor och en skärmutställning om Citybanan fanns tidigare utredningar såsom Förstudie för Citybanan (2002) samt Järnvägsutredningen (2003) tillgängliga i Tekniska Nämndhuset. bjöd in allmänheten till seminariekvällar under utställelsetiden. Seminarierna behandlade byggnation (Så här byggs Citybanan den 21 samt 30 augusti) samt bakgrund och utformning (Citybanan Bakgrund och utformning den 22 och 29 augusti). Under seminariekvällarna fanns tid att ställa frågor om järnvägsplanen och projektet. Underrättelse om utställelsen sändes till berörda fastighets- och rättighetsinnehavare (enligt bestyrkta fastighetsförteckningar från Stockholms stad och Solna stad). Underrättelse skickades även till sakägare i mål gällande Citybanans vattenverksamheter. Dessutom skickades underrättelse till fastighetsägare och tomträttsinnehavare vars fastighet/tomt finns inom 50 m från planområdet. Underrättelse skickades också till en rad myndigheter och intressenter. Annons om utställelsen var införd i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 14 juni samt den 15 augusti Vidare gjordes annonsering i Metro Stockholm, Mitt i Södermalm och Mitt i Vasastan den 14 augusti samt i Södermalmsnytt och Vi i Vasastan den 11 augusti På Citybanans hemsida annonserades utställelsen som en nyhet under hela utställelsetiden. 5 (82)

6 3 Generella kommentarer Här ges en inledande kommentar om vad Citybanan syftar till för att ge ett perspektiv på den störning som byggverksamheten kan komma att leda till. 3.1 Störning kontra nytta En mängd frågor och synpunkter på järnvägsplanen rör de miljöstörningar som byggandet av Citybanan kommer att medföra. Ett antal skrivelser är negativa till projektet som helhet. vill i detta sammanhang påminna om att Citybanan, som en mycket viktig del i Sveriges järnvägsnät, syftar till att möjliggöra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ett av de största hindren för utveckling av tågtrafiken i Sverige är de två enda spåren söderifrån in mot Stockholms Central. Då dessa två spår invigdes 1871 trafikerades de av 10 tåg per dag. Idag trafikeras dessa två spår av ca 550 tåg per dygn och är för närvarande den svagaste länken i hela tågtrafiken i Sverige. Efterfrågan är större än vad kapaciteten tillåter och det höga utnyttjandet medför att störningskänsligheten är hög. Ca 330 tåg per dag är pendeltåg. Varje dag väljer nästan en kvarts miljon människor pendeltåget som transportmedel. För dessa är störningar och förseningar ett känt problem. Därutöver blockerar spårbristen en utveckling av den regionala trafiken i Mälardalen som skulle ge möjligheter för fler att bosätta sig längre från Stockholm och arbetspendla med tåg till huvudstaden. För att avlasta vägnätet från tung trafik behövs också ökad spårkapacitet för godståg till Stockholm. Projekt Citybanan är s största enskilda projekt och ett av Sveriges största infrastrukturbyggen någonsin. Det är ofrånkomligt att byggandet av sex kilometer tunnel och två nya stationer centralt i Stockholm kommer att innebära störningar för såväl enskilda som verksamheter under den flera år långa byggtiden. På alla sätt måste arbeta för att begränsa dessa störningar. Ett stort och aktivt arbete med kartläggning av berg, grundvatten, verksamheter, byggnader och anläggningar har genomförts och ytterligare utredningar pågår. har tätt samarbete med tillsynsmyndigheter om gränsvärden för tillåtna störningsnivåer. Produktionsmetoder analyseras och riskbedöms i detalj för att finna lämpliga arbetsmetoder med avseende på bl a miljöstörningar. Störningar på lokal nivå måste sättas i perspektiv till att Citybanan är en långsiktigt hållbar investering för en modern, miljöanpassad kollektivtrafik som stärker Stockholm-Mälardalsregionens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter samtidigt som den förbättrar hela det nationella järnvägsnätet. 3.2 Lokalisering av arbetstunnel Drottninggatan En rad synpunkter på järnvägsplanen ifrågasätter lokaliseringen av arbetstunnel Drottninggatan varför här väljer att sammanfatta vad som ligger bakom valet att placera arbetstunneln i Drottninggatan. Inledningsvis bör nämnas att byggandet av Citybanan kommer att delas upp i ett flertal entreprenader. För att få ett effektivt byggskede krävs att var och en av dessa får tillfarter och en egen arbetstunnel för uttransport av bergmassor och intransport av material m m. Alternativet att genomföra bygget utan arbetstunnel vid station Odenplan skulle innebära att entreprenaden, omfattande station Odenplan och tunneln söder om stationen, skulle delas mellan intilliggande entreprenader med förlängd byggtid som följd. Intilliggande entreprenader är tänkta att försörjas från arbetstunnlar vid Norra Station och vid Torsgatan. 6 (82)

7 Då arbetstunnlarna vid Norra Stationsgatan och Torsgatan ansluter på den sydvästra sidan av den planerade spårtunneln är det svårare att använda dem vid en framtida utbyggnad av station Odenplan (kallad etapp 2 i järnvägsplanen). Lokaliseringen av alla Citybanans arbetstunnlar har utretts och analyserats i samråd med tjänstemän på Gatu- och fastighetskontoret (numera Trafikkontoret och Exploateringskontoret), Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Informations- och samrådsmöten har hållits med närboende. Fjorton alternativa lokaliseringar för en arbetstunnel har studerats närmare. Studerade lägen för arbetstunnel vid Odenplan. Det är en mängd kriterier som har legat till grund för framtagning och bedömning av arbetstunnelns läge; De geologiska förutsättningarna med bergläge och bergkvalitet påverkar byggtid och kostnader samt antalet fastigheter som störs av buller och vibrationer under byggtiden. Förekomst av markföroreningar. Nedfart till tunneln bör gå i gatumark för att underlätta markåtkomsten och minska störningar för boende och verksamma i ovanliggande byggnader. Längden och lutningen på arbetstunneln är styrande. En lång arbetstunnel leder till lång byggtid och stora investeringar. En alltför kort tunnel och därmed brant nedfart omöjliggör uttransporter med lastbilar. 7 (82)

8 Anslutning mot spårtunnlarna ska helst vara centralt placerad inom entreprenaden för att passa produktionsmetoder och korta byggtider. Intrång i bebyggelse och konflikter med ledningar samt anslutande gatunät måste undvikas så långt möjligt. Trafiksäkerheten för kringboende och kringliggande verksamheter ska lösas på ett säkert sätt. I utvärderingen av trafiksäkerhet studeras barnsäkerheten särskilt. Hänsyn till kollektivtrafiken ska tas för att minska störningarna för kollektivtrafikresenärerna. Arbetstunneln ska om möjligt ansluta mot större genomfarts- och trafikleder. I anslutning till nedfarten ska det finnas utrymme för etableringar och service av maskiner. Hänsyn måste tas till andra byggprojekt i närområdet när det gäller trafik, etableringsytor och samordning. Det ska finnas möjlighet att ventilera ut spränggaser. Tunnelpåslagets påverkan på stadsbild och parkmiljö har betydelse. Störningar i form av buller, vibrationer, från arbetena och från transportvägarna ska vara så små som möjligt. Detsamma gäller avgasemissioner utmed transportvägarna. Konsekvenserna av de olika lokaliseringsalternativen för arbetstunnel vid Odenplan har utvärderats utifrån ovanstående kriterier. har tillsammans med tidigare nämnda förvaltningar inom Stockholms stad kommit fram till att lokaliseringen i Drottninggatan är ett möjligt alternativ. Alla arbetstunnlar till Odenplan leder ofrånkomligt till negativa konsekvenser. Alla arbetstunnlar ska bygglovprövas. har sökt bygglov för arbetstunnel Drottninggatan. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm gav bygglov i maj I villkoren som kopplats till bygglovet anges vilka vägar som ska nyttja vid uttransport av bergmassor. Nämndens beslut överklagades hos länsstyrelsen som i december 2006 avslog samtliga överklaganden. Överklaganden ställdes då till Länsrätten som i juni 2007 också avslog samtliga överklaganden. De klagande har ansökt om prövningstillstånd för att få frågan prövad i Kammarrätten. tar allvarligt på de många synpunkterna gällande lokaliseringen av arbetstunnel Drottninggatan. Trots långtgående och långvarigt utredningsarbete fortsätter att studera möjligheter att minska transporterna på Vasastans mindre gator. Alternativet att bygga Citybanan med mindre belastning på eller helt utan arbetstunnel Drottninggatan har tagits upp för ytterligare utredning och diskussion. 8 (82)

9 4 Synpunkter under järnvägsplanens utställelse ( ) Här återges synpunkter som inkommit under järnvägsplanens utställelse t o m den 14 september Till vänster i sammanställningen finns en sammanfattning av aktuell synpunkt och till höger står s kommentar gällande synpunkten. Inkomstdatum anges i de fall som synpunkten inkommit med post, e-post, fax eller liknande. De synpunkter som lagts i brevlådan i utställningslokalen saknar i ett par fall inkomstdatum. 1. Räddningsverket Inkom Anser att har arbetat övergripande och genomtänkt med säkerhetsfrågor i järnvägsplan och MKB. Säkerhetsfrågor måste dock hanteras med lokalt ansvariga berörda parter. Risk för höga flöden samt olycksrisker med inträngning av vatten i tunneln under Söderström och Riddarholmen samt vid Stockholm C behöver beaktas. Vid station City/Stockholm central är det angeläget att vid projektering och planering se hur brand och rökgaser sprider sig i och mellan system samt hur utrymning och räddningsinsats kan genomföras. Ser positivt på möjligheten att sätta in plattformsavskiljande väggar. Spridning av rökgaser med en sådan plattformsutformning bör dock beaktas. 2. Naturvårdsverket Inkom Vidhåller de synpunkter som har framförts i samband med tillåtlighetsprövningen. Framhåller vikten av att boende inte utsätts för buller som överstiger riktvärdena. I de etableringsområden ovan jord där byggverksamhet pågår mer än två år ska Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller för befintlig industri tillämpas vid bedömningen av har ett kontinuerligt samråd avseende säkerhetsfrågor med den lokala räddningstjänsten, länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och berörda kommuner. Inläckage och översvämning i tunnlarna har beaktats i planeringen. Betongtunneln under Söderström dimensioneras för att klara den påverkan ett pendeltåg kan åstadkomma, t ex vid urspårning. Betongtunneln utformas även så att den klarar påsegling av det största fartyg som kan passera genom slussen i Södertälje. Skulle, trots alla rimliga förebyggande åtgärder, en läcka uppstå i betongtunneln under Söderström planeras skyddsåtgärder både för spårtunneln och för servicetunneln. Tunnlarna utrustas med skyddsportar för att kunna förhindra okontrollerat vatteninflöde tillsammans med katastrofpumpar som tar undan vatten som kommit in i anläggningen via Söderström. Åtgärder planeras även för att öka säkerheten mot översvämning via tunnelbanan t ex vid extremt hög vattennivå i Mälaren. Citybanan och tunnelbanan är utformade som två av varandra oberoende system med bl a minimalt luftutbyte. Det betyder att systemen fungerar självständigt och kan t ex ha olika öppettider. Systemen är dessutom utformade som separata brandceller. För räddningsinsatser i Citybanan finns tillgång till separata angreppsvägar. Spridning av rökgaser vid plattformsavskiljande väggar kontrolleras med hjälp av simulering av brandgasflöden (s k CFD-beräkningar). Syftet med dessa är att bekräfta att utrymning av plattformar kan ske innan kritiska förhållanden har uppnåtts. Länsstyrelsen har beslutat ( ) att får tillämpa riktvärdet 45 db(a) under vardagar kl Motiven till beslutet är att ett lägre riktvärde skulle ha stor betydelse för projektets tidplan och kostnader. För dem som kommer att störas av buller är det av stor betydelse hur länge som störningen kommer att pågå. Det är viktigt att bygget kan genomföras så fort som möjligt. 9 (82)

10 bullerskyddsåtgärder. För byggverksamhet i övrigt ska de riktvärden för buller som anges i SOU 1993:65 tillämpas, dvs att om de angivna riktvärdena utomhus inte kan nås med tillgänglig teknik och rimlig ekonomi bör åtminstone de riktvärden som anges för bullernivån inomhus kunna uppnås genom att det vidtas fasad- och fönsteråtgärder. Anser inte att det finns skäl att de höga bullernivåer som anges för kvällstid bör få pågå ända till kl Stomljudsskapande verksamhet bör inte få förekomma längre än till kl Fiskeriverket Inkom Vidhåller de synpunkter som framfördes vid yttrande över vattenverksamheten knuten till Citybanan. Inga synpunkter i övrigt. 4. Sveriges Geologiska Undersökning Inkom Uppmärksammar att mängden grundvatten som ska ledas bort vida tycks överstiga de högst 1 liter per minut och 100 meter tunnel som angavs järnvägsutredningens MKB. Anser att genom effektiv tätning bör minimera inläckaget så att behovet av kompenserande infiltration minskar. Ansvaret och kontrollen över infiltrationsanläggningar måste ligga kvar hos och inte överlåtas till enskilda fastighetsägare. Eftersom det i Stockholmstrakten råder stora kvalitetsskillnader i bergartsmaterialet bör kvalitetsgranskning av bergarterna längs tunnelsträckningen ske innan byggstart, så att bergmaterial av god kvalitet kan tas tillvara och inte blandas med bergarter av sämre kvalitet. Kontrollprogrammet bör omedelbart sättas igång på alla punkter om inte detta redan är gjort, så att en referensserie fås innan byggstart. Mätningarna måste fortgå under hela den tid som inläckande vatten pumpas bort och infiltration pågår. Kontrollpunkter bör också finnas utanför influensområdet i den händelse har gjort en felaktig avgränsning av området. SGU saknar mätning av grundvattennivåer i jord i kontrollprogrammet. 5. Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Stockholms län Inkom Förordar ett ytlägesalternativ istället för tunnel. För personer med olika funktionsnedsättningar är iakttar Fiskeriverkets yttranden i tillståndsprocessen för vattenverksamhet för tunneln i Söderström enligt redovisning i målet. kommer att utföra omfattande tätning av Citybanans tunnlar, dels för att minska påverkan på omgivningen, dels för att hålla nere underhållskostnaderna och behovet av infiltrationsanläggningar. Där behov föreligger att hålla uppe grundvattennivån genom infiltration till följd av påverkan från Citybanan kommer ansvaret att ligga på. s nära samarbete med länsstyrelsen, om användning av massorna, har syftat till att korta transportvägarna och återanvända massorna till fyllning i andra projekt i stadens närhet. Marknadens behov är långt större än vad Citybanan behöver lasta ut. avser därför att, på ett styrt sätt, överlåta bergmassorna till entreprenören. Sortering skulle äventyra tidplan och kostnader för projektet samtidigt som miljönyttan är tveksam. startade 2004 ett kontrollprogram avseende mätning av grundvattennivån i jord (övre och undre magasinen) och i berg. I kontrollprogrammet ingår också observationsrör utanför influensområdet. Kontrollprogrammet omfattar även mätning av sättningar i mark inom områden med sättningskänslig lera och på byggnader med grundvattenberoende grundläggningar. Ett ytlägesalternativ skulle kunna innebära flera fördelar för de grupper som anges i yttrandet. Tidigare studier har 10 (82)

11 det svårt att vistas och ta sig till och från ett pendeltåg djupt ner under mark. Det handlar både om personer med rörelsehinder, nedsatt syn- eller hörsel, orienteringsproblem samt panik eller ångest. dock visat att det med ett sådant alternativ inte är möjligt att uppnå tillräckligt hög kapacitet. Det är också viktigt att notera att det även vid ytlägesalternativ skulle vara nödvändigt med vertikala transporter för att angöra stationerna. Citybanans stationer kommer att utföras med god handikappsanpassning. Dagens normer ställer högre krav än vad som t ex gällde vid tiden för tunnelbanans utbyggnad. Det djupa läget innebär förvisso längre förflyttningar med hissar för rörelsehindrade men antalet hissar som behöver nyttjas under en resa har minimerats. I regel kommer man att få använda 3-4 hissar för att nå markplan. Förbindelser mellan pendeltågets och tunnelbanans plattformar kräver färre förbindelser. Vid Odenplans station kommer det t ex att vara möjligt att åka mellan tunnelbanans och pendeltågets plattformar med en direkt hissförbindelse. Hissar är planerade med ett informationssystem som kan visa att hela resekedjan med hissar fungerar. Det innebär att man redan vid första hissförbindelsen ska kunna se om en hiss längre upp/ned i systemet är trasig. Plattformarna utformas så att det ska vara ett plant insteg till tågen. Stor omsorg har även lagts på att stationerna med dess förbindelser ska vara överskådliga och lättorienterande med tydliga ledstråk. Tekniska hjälpmedel kommer att nyttjas bl a för att underlätta för resenärer med syn- och hörselnedsättningar eller andra funktionsbegränsningar. Planering pågår för att förse plattformarna med öppningsbara glasdörrar till tågen. Detta förhindrar att personer med eller utan funktionshinder riskerar att falla ner på spåren. Tillsammans med en aktiv kontinuerlig ventilation av stationerna kan luftkvaliteten förbättras för bl a känsliga personer. 6. Bostadsbolag, tomträttshavare och fastighetsägare, bl a Barnhuset 16, Dykärret mindre 11, Karlavagnen 14, Lammet 16, Trädgårdsföreningen 1 Inkom Anser att en utbyggnad av infrastrukturen i Stockholmsregionen är nödvändig och ställer sig positiv till Citybanan. Bostadsbolaget har dock ett antal fastigheter med boende och näringsidkare utmed Citybanans sträckning och dessa kommer att uppleva störningar från utbyggnaden. Det är av stor vikt att utbyggnaden genomförs med största hänsyn till boende och med ett organiserat och effektivt kommunikationsarbete från s sida. arbetar för att störningarna för boende, verksamhetsutövare etc ska begränsas så långt möjligt. Vidare är det s avsikt att erbjuda god och regelbunden information. Projekt Citybanan förstärker just nu sin organisation med bl a informatörer. 11 (82)

12 7. Tomträttshavare, synpunkten gäller Spelbomskan 12, Orion 1 och 2, Hugin 11, Orgelpipan 6 samt Pilen 30 (Gyldéng, Odeng, Norrtullsg, Karlbergsv, Surbrunnsg, Dannemorag, Vasag) Inkom Påpekar att genomförandet av Citybanan måste ske med erforderlig säkerhet för fastigheterna så att inga skador uppkommer. Avgörande är ett gott informationsutbyte mellan och tomträttshavaren med hyresgäster. Uttrycker en oro beträffande de grundvattenförhållanden som råder för utförande av arbetstunnlar och tågtunnel. Orgelpipan 6: Det är viktigt för tomträttshavaren att Scandic Hotels verksamhet säkras i Orgelpipan 6. Förslaget i Järnvägsplanen med en om- och tillbyggnad av Orgelpipan 6 uppfyller inte detta krav, utan innebär begränsningar för verksamheten inom fastigheten. Tomträttshavaren bestrider detta alternativ och förordar istället alternativet inom fastigheten Uggleborg 5. Om en ombyggnad av Orgelpipan 6 ska kunna ske måste järnvägsplanen kompletteras med mer utredningar och förslag till kompensationsåtgärder. har etablerat kontakter med tomträttshavaren och dess hyresgäster. kommer att bedriva arbete i tätt samarbete med dem. Under sommaren/hösten 2007 genomförs en mötesserie med tomträttshavaren och Stockholms stad med målsättning att nå en överenskommelse. Det ligger i s intresse att säkerställa att allt arbete utförs säkert beträffande byggnadskonstruktioner, försörjning och grundvattenförhållanden. Byggnaderna på angivna fastigheter är, enligt s inventering, grundlagda på sätt som inte är känsligt för grundvattenpåverkan. har tagit fram och arbetar vidare med särskilda kontrollprogram för att kunna genomföra arbetena säkert. Under byggtiden kommer kontinuerliga uppföljningar att ske av arbetena och deras påverkan. kommer att informera hyresgästerna och tomträttshavaren om sina planerade arbetsmoment. De ytor behöver liksom möjlig tillkommande byggrätt för en påbyggnad redovisas generellt utan att i detalj visa hur ombyggnaderna sker och hur hotellets verksamhet anpassas, på samma sätt som är brukligt vid upprättande av t ex detaljplan. Det är inte planförfattarens uppgift att i detalj reglera visst användningssätt eller tillkommande byggrätt och därmed inte heller att i planskedet utreda, gestalta och beskriva en kommande byggnads utseende, innehåll och konsekvenser. De två alternativ som redovisas innebär likvärdiga ingrepp i Orgelpipan 6 vad avser ytor som tas i anspråk permanent, frånsett anspråk på plan 5 (+9,15) i låghusdelen i alternativ med entré inom Orgelpipan 6. Detta anspråk görs för att få ljusinsläpp och orienteringsmöjlighet för resenärer som kommer upp från station City. Alternativet med entré inom Orgelpipan 6 innebär ett något större ingrepp under byggtiden då även ytor inom den del av fastigheten som vetter mot Klara Vattugränd behöver tas i anspråk. Påverkan på tekniska installationer och varuförsörjning till fastigheten är likvärdiga för alternativen. Tillgängligheten för besökare och fordon kan bli sämre under byggtiden i alternativet med entré inom Orgelpipan 6. har samrått med tomträttshavaren, hyresgästerna m fl. Parterna uttryckte en mer positiv syn på förslaget under samrådet än vad som framgår av skriftlig synpunkt. Baserat på deras och andras synpunkter samt att lösningen med en entré inom Orgelpipan 6 ger bättre placering och mer långsiktig funktion för en entré har i samförstånd med Stockholms stad valt att förorda detta alternativ för genomförande. 12 (82)

13 kommer att fortsätta de påbörjade förhandlingarna med tomträttshavaren och dess hyresgäster för att finna lösningar och kompensationer som parterna kan enas kring. kommer att beskriva ingreppen, åtgärder och säkerställande av tillgänglighet och försörjning i samråd mellan och tomträttshavaren. Utökning av byggrätten regleras i detaljplan. Pilen 30: Arbeten under byggtiden kommer att medföra väsentliga störningar för hyresgästerna, bl a Freys Hotel. I järnvägsplanen saknas en analys och precisering av hur den central för elförsörjning till Citybanan som planeras under Pilen 30 påverkar fastigheten. Orion 1 och 2, Spelbomskan 12: Det är av stor vikt att samordning sker mellan alla de olika byggen som planeras i och omkring Odenplan. 8. Scandic Hotels Aktiebolag Inkom Scandics verksamhet kommer att påverkas under byggskedet genom sämre tillgänglighet, buller, påverkan på teknisk försörjning samt säkerhetsaspekter. Befarar att byggnationen kan medföra en längre stängning av hotellverksamheten, vilket leder till ekonomiska förluster. Anser att järnvägsplanen inte är tillräcklig ifråga om redovisningen av åtgärder under byggnadsskedet. Anser att planen otillräckligt redovisar hur avser att hantera och kompensera de förluster av ytor som Scandic kan komma att drabbas av. Saknar också en redovisning av hur hotellets infrastruktur för försörjning skall tryggas i framtiden. Vad gäller alternativet med nya entréer anser Scandic att det intrånget i Scandics lokal inte kan motiveras med den nytta det medför för övriga intressen, utan Scandic vill diskutera kompensationsmöjligheter. På samma vis som för Orgelpipan 6 kommer ha täta kontakter med tomträttshavaren beträffande deras andra fastigheter och byggnader för att planera arbetena. En järnvägsplan kan långt ifrån redogöra för samtliga följdåtgärder som kan uppstå. Det är s ansvar att vid genomförandet av planen lösa nämnda behov i samförstånd med fastighetsägaren. är även skyldigt att ersätta eller på annat vis kompensera för intrång eller störningar som har en ekonomisk påverkan enligt gällande lagstiftning. deltar tillsammans med Stockholms stad, SL och Rodamco i samordning av planerad byggverksamhet. Samordningsarbetet drivs av Stockholm stad. Rörande planens beskrivning av åtgärder, möjlig utbyggnad, planerat fortsatt samråd m m se kommentar på synpunkt nr 7. Samråd kommer på liknande sätt att ske med Scandic och med tomträttshavaren. noterar Scandics beskrivning av hur påverkan inom fastigheten ser ut och de förluster i ytor som uppstår. Detta föranleder dock ingen ändring i järnvägsplanen utan hanteras i de fortsatta samråden. Slutligen anser Scandic inte att järnvägsplanen i tillräcklig detaljeringsgrad presenterar förslagen för hur tomträtten skall gestalta sig efter att byggnationen är klar. Scandic säger även att man är villig att diskutera en större utbyggnad av hotellet som kompensationsmöjlighet. Är i grunden mycket positiv till att Citybanan kommer till stånd och vill ha en fortsatt god dialog med. 13 (82)

14 Scandic menar att säkerhetsfrågorna i form av utrymning vid bl a brand inte har belysts. 9. Fastighetsägare Uggleborg 5, hotellverksamhet Inkom Förordar att entré till biljetthallen sker genom Orgelpipan 6 från Vasagatan och Klara Västra Kyrkogata. Detta eftersom allt för stora delar av hotellets reception och entré skulle tas i anspråk om biljetthallen skulle läggas med ingång genom Uggleborg 5. En sådan förändring skulle inverka menligt på hotellet och förutsättningar för att driva rationell hotellverksamhet. 10. Fastighetsägare Terminalen 1, Norrmalm 4:63, Norrmalm 5:3, Blekholmen 4 Inkom Framför i samlad form de fastighetsägande dotterbolagens synpunkter. Hänvisar till tidigare yttranden. Anser att den redovisade lösningen för Station City torde fungera tillfredställande för resenärer och att nyttja fastighet Orgelpipan 6 för del av stationen är en god idé. Anser dock att passagen fram till entrén mot Vasagatan bör studeras ytterligare samt att möjligheten att åstadkomma en utgång till Klarabergsviadukten bör utnyttjas. Den i tidigare planer illustrerade förbindelsen mellan det centrala mellanplanet och ett källarplan i Centralstationen under Klarabergsviadukten bör beaktas, så att en senare komplettering av detta inte omöjliggörs. Förutsätter att det planerade ventilationsschaktet på gångbanan intill Centralplan utformas i nära samverkan med fastighetsägaren. Påminner om risker för sättningsskador till följd av grundvattensänkning och risk för skador från vibrationer och vill att tar fullt ansvar för att åtgärda eventuella skador som uppkommer i samband med bygget. Hänsyn till utrymningsfrågorna är omhändertagna i utformningen i form av ett kompletterande trapphus och översyn av brandcellsgränser. har efter utställningen valt bort alternativet att förlägga entré till omnämnd biljetthall inom Uggleborg 5. I stället väljs just det alternativ som ägaren förordar. Stockholms Stad avser även ändra detaljplanen på motsvarande sätt. har valt alternativet med entré inom Orgelpipan 6 framför det med endast en ombyggd entré inom Uggleborg 5. Järnvägsplanen omfattar inte en utgång till Klarabergsatan från byggnaden inom Orgelpipan 6. Detta beror på att det skulle innebära en betydligt större påverkan på byggnaden. Den lösning som fastighetsägaren föreslår är dock inte utesluten och skulle kunna vara resultatet av fortsatta förhandlingar med tomträttshavare och verksamhetsutövare. Förslaget skulle kräva ytterligare detaljplaneändringar utöver de som hittills föreslagits för Citybanan. Utformningen i järnvägsplanen innebär att det fortfarande är möjligt att i framtiden ansluta en förbindelse från Stockholms central till station City. Det kommer dock att krävas omfattande ombyggnad och att en ytterligare biljetthall byggs. Lösningen prövas inte vidare i järnvägsplanen. Den befintliga förbindelsegången mellan Stockholms central och T-centralen kan fylla behovet för resenärerna. Biljetthallen under Vasaplan har valts som västlig uppgång för station City. avser hålla kontakt med fastighetsägaren gällande ventilationsschaktets utformning. kommer att samråda med berörda parter vad gäller att vidta olika åtgärder för att minska störningarna och påverkan. ersätter skador som uppstår i samband med bygget om skadorna beror på s verksamhet. Se kommentarer till synpunkt nr 7 avseende oro för grundvattenförhållandena. 14 (82)

15 11. Tomträttshavare, synpunkten gäller Apeln 13 (Drottningg 67/Apelbergsg 54), Kurland 19 (Kammakarg 36/Holländarg 21), Skålen 22 (Norra Stationsg ) Inkom Framför allt fastighet Skålen 22 kommer enligt tomträttshavaren att drabbas av omfattande störningar under utbyggnaden av Citybanan. Genomförandet av Citybanan måste ske med erforderlig säkerhet för fastigheterna så att inte vibrations- och sättningsskador uppkommer samt på ett sätt så att så lite störningar som möjligt uppkommer under anläggningstiden. Tomträttshavaren kan acceptera Citybanan och dess arbetstunnlars lokalisering mot bakgrund av de utökade skadeförebyggande åtgärderna som åtagit sig (bl a förlängning av bullerplank) och med möjlighet till evakueringar vid alltför störande arbetsmoment. 12. Royal Viking Hotel AB, Pennfäktaren 12 Inkom Meddelar att inga faktiska mätningar av buller har redovisats som visar hur hög bullernivån blir för hotellet. Vill att mätningar görs både för dag och natt. Flygbesättningar sover på hotellet dagtid och deras dygnsvila är viktiga ur en säkerhetsmässig aspekt. Hotellet önskar få en detaljerad tidsperiod avseende störning och vill att samordnar byggandet av arbetstunneln samt servicetunnel vid hotellet för att minimera tidsperioden för störningar. Citybanans etableringar runt hotellet får varken skymma eller störa driften av hotellet. Hotellet kommer att ställa krav om ersättning om intäkter förloras samt för eventuella kostnader som kan uppstå med anledning av tunnelarbetena. kommer att vidta olika åtgärder för att minska störningarna och om gränsvärdena för buller inte kan innehållas kan tillfälligt boende komma att erbjudas. Ovanjordsarbeten kommer att ske och underjordsarbeten De bullernivåer som gäller är att inomhusnivån inte får överstiga 45 db(a) i bostäder. Tiderna och nivåerna för detta är godkända av länsstyrelsen. Ett kontrollprogram för s hantering av dessa frågor har utarbetats. Med planerade skyddsåtgärder kopplat till kontrollprogram, bedömer att skadliga sättningar kan undvikas. Vid möte i oktober 2007 mellan och Royal Viking Hotel AB redovisades platsspecifika uppgifter om bl a tidplan, byggetableringar och bullernivåer. Tidplanen utgår från gällande planeringsförutsättningar. Bygglogistiken kommer styra hur bygget av arbetstunnel och servicetunnel kan göras. Ett samtidigt byggande av tunnlarna kan inte utlovas. Vid mötet redovisades bullerberäkningar av Ingemansson Akustik AB. Under försommaren 2007 genomfördes även bullermätningar vid fullskaleförsök med borrning i cityområdet. Försökens resultat visar att de beräknade bullernivåerna kommer att klaras. Ytterligare bullermätningar kommer att ske dels innan byggnadsarbetena påbörjas och dels under arbetets gång. kommer att fortlöpande informera och samråda med sin omgivning. Ovanjordsarbeten kommer att ske och underjordsarbeten har uppfattat att hotellet har viss men inte full möjlighet att erbjuda flygbesättningar hotellrum i tystare delar av hotellet. Utformningen av byggetableringarna kommer att beslutas av Stockholms stadsbyggnadskontor. s utgångspunkt är att så långt möjligt minska de störningar som kan komma att orsakas av Citybanan. Om skador ändå uppstår gäller att har ett ansvar enligt gällande lagstiftning, bl a Expropriationslagen, Miljöbalken och Skadeståndslagen. Regler om skadeståndsansvar för finns också i Lag om byggande av järnväg och i Järnvägstrafiklagen. Vid prövningen av om ersättning ska utgå finns regler om att ersättningen reduceras för skada som är allmänvanlig eller ortsvanlig. Det finns även vissa kvalifikationsgränser för att ersättning ska utgå. 15 (82)

16 13. Sopsug inom Södra Stations Samfällighetsförening Inkom Reserverar sig för alla eventuella uppkomna skador på sopsugsanläggningen i samband med arbeten som kommer att utföras med anledning av bortledande av grundvatten från planerad spårtunnel m m vid station Stockholm Södra. 14. Fastighetsägare Solna Haga 4:28 Inkom Bolaget har långt gångna planer på en utveckling av sin fastighet i linje med det som gäller för Solna stads översiktsplan och fördjupningen av två översiktsplaner, Karolinska - Norra station. Anser att Citybanans tunnlar inte ska förläggas under fastigheten Solna Haga 4:28 och anser att det bör utredas ytterligare om sträckningen/ omfattningen av servicetunneln kan förläggas utanför fastigheten. Servicetunneln utgör det enskilt största hindret mot delar av den tänkta utvecklingen av fastigheten. Även tillfartstunneln bör enligt Bolaget kunna ges en alternativ sträckning, vilket föreslås i yttrandet. Om skador uppkommer på anläggningen till följd av Citybanan ansvarar för att dessa åtgärdas. En besiktning av anläggningen kommer att utföras innan och efter Citybanans bygge. Citybanan har planerats sedan lång tid tillbaka. Samråd har skett med både tidigare och nuvarande fastighetsägare samt med en av de nuvarande hyresgästerna. Sträckningen på tillfartstunnel och servicetunnel har förändrats enligt önskemål som framkommit i dessa samråd och den nu föreslagna sträckningen är en kompromiss mellan olika intressen. Tidigare föreslagna lägen har i samråden med fastighetsägaren ändrats till det nu gällande. Det förslag som redovisas i samrådsyttrandet har valts bort beroende på närheten till omkringliggande verksamhet bl a Astrid Fagreus laboratoriet beläget på motsatt sida av Tomtebodavägen. Bolagets konkreta planer på att utveckla fastigheten med ny bebyggelse har kommit till Citybanans kännedom först under sommaren har innan dess fått en tillåtlighetskorridor genom regeringsbeslut, fått ett positivt förhandsbesked gällande bygglov för tunneldelen inom Solna Kommun samt hållit samråd kring utformning med fastighetsägaren. medverkar gärna till att fastigheten kan utvecklas på ett för fastighetsägaren positivt sätt men det är i dagsläget svårt att förändra dragningen av tillfartstunneln. Vad gäller utformningen av övriga tunnlar är dessa utformade enligt myndighetskrav och gällande riktlinjer. 15. Tomträttshavare Fatburen Övre 1 Inkom Motsätter sig inte järnvägsplanen som sådan. Anser att det är angeläget att arbetena utförs och anpassas så att minsta möjliga olägenheter uppstår. Huset på Swedenborgsg/Fatbursg är ett ankare för rederiverksamheten som bedrivs av Walleniusrederier och Wallenius Wilhelmsen och byggnaden har känslig avancerad datautrustning. Konstruktionen är redan idag sådan att huset står på gummikuddar för att förebygga vibrationsskador. Trots detta har sprickbildningar i byggnaden konstaterats som troligen kommer av vibrationer från tågtrafiken. måste ordna så att vibrationer och sprickbildningar inte uppkommer, t ex genom att gummihängningen byts ut. Byggnaden är idag inte utrustad för att Arbetena kommer att utföras och anpassas för att olägenheterna ska bli små. Vibrationsdämpande material finns invid och under spåren sedan byggandet av nuvarande järnvägsanläggning. s arbetar för att i största möjliga mån minska störningarna och hitta lösningar som är så bra som möjligt för berörda. Citybanan projekteras så långt möjligt för att begränsa störningarna. kommer att ha ytterligare kontakter med tomträttshavaren för att diskutera åtgärder i fastigheten i samband med bygget. 16 (82)

17 skydda mot magnetiska fält från tåg och ledningar. Är oroliga för eventuella skador på människorna som arbetar och vistas i huset. Anser att måste ordna förstärkt skydd i form av blydiktning under hela huset. Bolaget förbehåller sig rätten att framställa ersättningskrav för uppkomna störningar, minskning av fastighetens marknadsvärde och uppkomna skador. 16. Tomträttshavare Pennfäktaren 11 Inkom Fastigheten med adress Vasagatan 7 (Pennfäktaren 11) kommer att byggas om både exteriört och interiört under år Konstruktionsmässigt är byggnaden väldigt komplicerad och det är av stor vikt att Citybananprojektet inte påverkar fastighetens stomkonstruktion negativt. Citybananprojektet måste göra vad som krävs för att minimera störningar av buller, stomljud, transporter, damm, vibrationer etc samt löpande informera boende i området. Etableringen av schakt med ramp på Vasaplan ses som olycklig, men om den är oundviklig är det viktigt att störningar minimeras och att gestaltningen görs smakfull. Önskar få möjlighet att slutföra utvecklingen av fastigheten Pennfäktaren 11 under 2009 innan de två T- baneuppgångarna stängs. T-baneuppgången vid Vasagatan 7 kommer då att belastas extra mycket. Se kommentar om ersättning till synpunkt nr 12. har kännedom om byggnadens konstruktion och avser inte påverka konstruktionen negativt. s utgångspunkt är att minska de störningar som kan komma att orsakas av Citybanan. Fortlöpande information/samråd planeras med berörda. I avtal med staden har fått nyttjanderätt till områden för byggetablering och åtgärder vid Vasaplan. Avtalet medger också att trafikreglering får ske i samråd trafikkontoret. Förutom befintlig trafik tillkommer Citybanans byggtransporter till och från området. kommer att ta kontakter för samordning med omkringliggande verksamheter. För byggetableringar i området krävs bygglov där trafikkontoret är remissinstans. I samband med bygglovansökan kan redovisa hur arbetsområden ska disponeras. Gällande tidplan innebär att arbeten vid Vasaplan kommer påbörjas i slutet av 2008 eller början på Se även kommentar till synpunkt nr Fastighetsägare Boken 3 Inkom Instämmer med inlämnade synpunkter nr 80. Se kommentarer till synpunkt nr 80. Kräver full ekonomisk kompensation för alla intrång. Hänvisar till tidigare skrivelser till angående grundvatten och vibrationer för vilka vi kräver skydd. Kräver skydd för tillkommande störningar under bygg- och driftstid. är skyldigt att ersätta eller på annat vis kompensera för intrång eller störningar som har en ekonomisk påverkan enligt gällande lagstiftning. Ersättning för markåtkomst kommer att regleras i avtal eller i lantmäteriförrättning. För de yttranden som inkommit i samband med tillståndsärenden för vattenverksamhet hänvisar till bemötanden i dessa mål. kommer att vidta åtgärder för att minska störningarna. Tunneldrivningen kommer att orsaka stomljud. I och med att stomljud inte går att dämpa finns inget faktiskt skydd. Däremot anpassas arbetstiderna för 17 (82)

18 att minska störningen. Påtalar att boende i Norrmalm kommer att få genomlida tio år av byggtransporter. Stockholm riskerar att hamna i underläge i konkurrens med andra städer p g a att anläggningsarbetena orsakar svårframkomlighet, buller, vibrationer, nedsmutsning, dålig luft, damm m m. Föreslår att godsspår byggs väster om Stockholm och att persontrafiken även fortsättningsvis får gå via Stockholms Central. Presenterar ett alternativ benämnt Klarasjötunneln. bör göra tillräckligt många provborrningar för att fastställa bergnivån samt att redovisar resultatet av undersökningarna. Beskriver missnöje med hur bl a nedre Norrmalm utvecklats utseendemässigt under andra hälften av 1900-talet. 18. Fastighetsägare Vattumannen 33, Stjärnfallet 16, Paris 20, Dykärret Större 7 Inkom Påtalar att det under remissarbetet har framförts en mängd synpunkter och kritik gällande arbetstunnel vid Drottninggatan med tillhörande transportvägar. Järnvägsplanen bör inte fastställas innan noggrant utrett möjligheterna att frakta schaktmassor med mindre störningar för de boende i Vasastan. En alternativ sträckning kan ge en högre kostnad men kostnaden är motiverad med hänsyn till bättre miljö för de boende. 19. Brf Höga Loftet 2, Bellmansgatan 5 Inkom Oroade av planerade sprängningar. Undrar om ersättning kommer att fås för eventuella uppkomna skador på fastigheten. 20. Brf Bössan nr 11, Bellmansgatan 6 Inkom Flera lägenheter i huset ligger en eller två trappor ner, i det som en gång var grund. Sannolikt kommer dessa bli starkt störda av buller och vibrationer i samband med sprängningar och transporter. Många i huset har även sin arbetsplats hemma. Det är av stor vikt att åtgärder vidtas för att reducera bullernivån och föreningen Den tunga trafiken från Citybanan kommer inte att vara tät i 10 år. Den intensiva fasen kommer att vara ca 4 år. Se text om störning kontra nytta i inledningen av detta dokument. Järnvägsplanens syfte är inte att pröva om en utbyggnad bör ske eller att jämföra ett alternativ med ett annat. I en järnvägsplan regleras en beslutad järnvägsutbyggnads mer detaljerade sträckning. Frågan om alternativa sträckningar är därför inte längre aktuell utan har hanterats i förstudie och järnvägsutredning. Berget är undersökt genom ytkartering, kärnborrning och redovisning finns bl a i ansökningshandlingar för vattenverksamhet gällande spårtunneln mellan Tomteboda och Riddarholmen. Citybanans tillägg i stadsbilden kommer endast marginellt att påverka totalintrycket av nedre Norrmalm. I och med att Citybanan kommer att gå under jord påverkas inte stadsrummet utseendemässigt annat än vid stationsuppgångar. samarbetar med Stockholms stad och SL när det gäller gestaltning av stationerna. tar allvarligt på de många synpunkterna gällande lokaliseringen av arbetstunnel Drottninggatan. Trots långtgående och långvarigt utredningsarbete fortsätter att studera möjligheter att minska transporterna på Vasastans mindre gator. Se inledande text om arbetstunnel Drottninggatan i början av detta dokument. är ansvarigt för alla skador som uppkommer på fastigheter och som beror på s verksamhet. kommer att besikta fastigheter inom 150 m från tunneln före och efter bygget. kommer att vidta olika åtgärder för att begränsa störningarna. Buller och vibrationer kommer att mätas inom det område som påverkas av bygget. Tillfälligt boende kommer att erbjudas om byggbullernivåerna inomhus förväntas överstiga 45 db(a) under mer än en vecka. Ovanjordsarbeten kommer att ske och underjordsarbeten Tiderna och nivåerna är 18 (82)

19 anser det vara oacceptabelt att gör avsteg från Naturvårdsverkets riktlinjer för byggbuller. Föreningen avser att återkomma i den rättsliga frågan om sådana avsteg sker. Yrkar på att ett program som redovisar och specificerar bullerstörningar upprättas av innan arbetet med Söderströmsdelen av Citytunneln igångsätts. Ytterligare yrkanden gällande buller handlar om krav på mätningar, redovisning av effekter och metodval. Vill ha löpande kontakter med. 21. Brf Kungstuben, Kungstensgatan 61 Inkom Anser att arbetstunneln på Drottninggatan är mycket olyckligt placerad och bör omprövas. Arbetstunnel med mynning i Odengatans mitt i sluttningen ner från Odenplan mot Sveavägen är ett bättre alternativ, liksom arbetstunnel till Norra Stationsgatan. Om arbetstunneln trots allt placeras i Drottninggatan bör den tunga utfartstrafiken från arbetstunneln ledas norrut längs Norrtullsgatan och därefter österut längs Odengatan. Den planerade stationsuppgången i västra delen av Odenplan bör förflyttas österut så att huvuddelen av träden kan bevaras, både av folkhälso- och bullersynpunkt. Kräver att tar ansvar för eventuella skador på föreningens fastighet under byggnadstiden och rimlig tid efteråt. 22. Brf Nattugglan 18, Åsögatan Inkom Påpekar att genomförandet av Citybanan måste ske med erforderlig säkerhet för fastigheten med avseende på vibrationer, sättningsskador och andra störningar. Anser att handlingsprogram och tillsynsprogram måste finnas som i förväg försöker minimera störningsmomenten. Det som oroar föreningen mest är risken för grundvattenförändringar. Vill att projekt Citybanan har ett gott informationsutbyte med föreningen och dess medlemmar. godkända av länsstyrelsen. Ett kontrollprogram för s hantering av buller finns framtaget och finns som bilaga till järnvägsplanen (bilageflik 15). Vad gäller avsteg från riktvärden se kommentar till synpunkt från Naturvårdsverket (nr 2). Inför och under byggnationen kommer löpande att informera de berörda i området. En arbetstunnel med mynning i Odengatans mitt skulle komma nära tunnelbanan. Som kollektivtrafiken är upplagd idag skulle en sådan placering ge störningar på gåendeströmmar och kollektivtrafik. Se också generell beskrivning av lokalisering av arbetstunneln i inledningen av dokumentet. Alla tillfartsvägar är utredda i samråd med trafikkontoret i Stockholms stad som anvisar körvägar för den tunga trafiken med hänsyn till störningsbild, möjliga svängradier, övrig trafik m m. Stockholms stad har framfört att strömmen av gående och cyklister i korsningen Norrtullsg- Odeng är mycket stor. Risken för oskyddade trafikanter har därmed motiverat att inte använda Norrtullsg som transportväg. väger in alla synpunkter i den slutliga bedömningen av körväg. Tunnelbanans läge under Odenplan gör det svårt att flytta stationsentrén åt öster. Dessutom är Odenplans östra del avsmalnande (triangulär) och det måste finnas plats runt övergångsställen vid Norrtullsgatan. I kommentarer till synpunkt nr 105 längre fram i detta dokument finns ytterligare förklaringar till varför entrén planerats på nu redovisad plats. ersätter skador som uppkommer i samband med bygget om skadorna beror på s verksamhet. Det har tagits fram ett övergripande kontrollprogram för Citybanans vattenverksamhet. Programmet fokuserar på de risker som är förknippade med grundvattennivåsänkning i jord och berg och behandlar de kontrollinsatser som ska utföras under projekterings-, bygg- och driftskedet. Sättningar pågår inom fastigheten, troligen beroende på att fyllningsjord omlagrats under årens lopp. Grundvattennivån ligger under underkant lera. En sänkning av grundvattennivån medför därigenom inte sättningar i leran. 19 (82)

20 Ett kontrollprogram gällande akustik har också tagits fram och kommer att vidta olika åtgärder för att minska störningarna. Fastigheter inom ca 150 m från spårtunnel/arbetstunnel kommer att besiktigas både före och efter Citybanans bygge för att kontrollera ev skador. Vibrationerna som alstras från sprängningarna kommer vid aktuell fastighet att vara låga. De gränsvärden som gäller för byggnader inom besiktningszonen har fastställts för att inga skador på byggnader ska uppkomma p g a vibrationer och luftstötvågor. Vibrationsmätningar kommer att göras under byggtiden för att kontrollera att de uppsatta gränsvärdena inte överskrids. Inför och under byggnationen kommer löpande att informera de berörda i området genom regelbundna utskick och öppet hus. 23. Brf Kejsarkronan 6 Inkom Anser att en station placerad vid Norra station ger väsentligt effektivare kollektivtrafik än ett stationsläge vid Odenplan. Angöringsmöjligheterna är bättre och möjligheter att anknyta till ytterstadsbussar, Roslagsbanan och Tvärbanan finns. Järnvägsplanens syfte är inte att pröva om en utbyggnad bör ske eller att jämföra ett alternativ med ett annat. I en järnvägsplan regleras en beslutad järnvägsutbyggnads mer detaljerade sträckning. Frågan om alternativa sträckningar, vilket station vid Norra station skulle innebära, är därför inte längre aktuell. Regeringens beslut om tillåtlighet för Citybanan medger endast att banan får placeras inom den korridor som nu anges i järnvägsplanen. Station Odenplan kommer att utgöra en mycket viktig bytespunkt med sin koppling till tunnelbanan och bussar samt dess närhet till det framtida exploateringsområdet vid Norra station. Stationens placering nära många mål och dess mycket goda bytesmöjlighet till andra mål i och i närhet till innerstaden kommer enligt utförda prognoser innebära en påtaglig och nödvändig avlastning av T- centralen som redan idag har behov av detta. Avlastningen sker till följd av att bytesbehovet mellan pendeltåg och tunnelbanan minskar för främst fortsatt resande mot norra innerstaden. En alternativ placering av stationen utanför stadskärnan skulle inte kunna medge samma avlastning då totalt färre kommer närmre sina målpunkter. Under förstudien och järnvägsutredningen diskuterades även förutsättningarna för en station vid Karolinska sjukhuset. Läget ansågs inte lämpligt då det skulle innebära en längre spårsträcka med skarpare kurvradier eftersom att Citybanan behöver kunna anslutas söder om förgreningen till de bägge pendeltågsträckorna norr om Tomteboda. Vidare ansågs att den planerade tunnelbanelinjen från Odenplan till Karolinska kunde uppfylla behovet av spårtrafik. 20 (82)