Konferens 7-8 februari 2012, Stockholm. Ökad säkerhet och kvalitet i ditt undermarkprojekt genom förbättrade kunskaper inom geotekniken

Transkript

1 Årets branschmötesplats Underjordisk Infrastruktur & Geoteknik 2012 Ökad säkerhet och kvalitet i ditt undermarkprojekt genom förbättrade kunskaper inom geotekniken Organisering av din geoteknik för lägre markbyggnad- och undersökningskostnader Miljösmarta materialval för ökad bärighet, minskat underhållsbehov och mindre materialåtgång Så kontrollerar du markvibrationer för minskad omgivningspåverkan Ordförande: Lars Reuterswärd, Director, Urban Futures & rektorsråd, Chalmers Eurokod 7 - Effektiva metoder för tillståndsbedömning av ditt undermarkprojekt Talare: Geert Degrande Katholieke Universiteit Leuven Bo Lind Nils Rydén Lund Tekniska Högskola Marius Tremblay Sven Knutsson Luleå Tekniska Universitet Mats Öberg Björn Wiberg Sveriges Geologiska Undersökning Torleif Dahlin Lunds Universitet Carl Wersäll Kungliga Tekniska Högskolan Andreas Eitzenberger Luleå Tekniska Univerisitet Malin Klarqvist Göteborgs Stad Fredrik Mossmark Chalmers Sara Kvartsberg Chalmers Lars Malmgren LKAB Tjabba Nordanfjäll LKAB Monica Lövström Svenska EnergiAskor AB Claes Ribbing Svenska EnergiAskor AB Helena Eriksson PEAB Separat bokningsbar Temadag 9 februari 2012: Markvibrationer Så hanterar du vibrationer för att minska omgivningspåverkan och kostnader i ditt tunnelprojekt Tack till: samarbetspartner: Konferens 7-8 februari 2012, Stockholm

2 Konferens 7 februari Kaffe och registrering 09:30 Lars Reuterswärd, Director, Urban Futures och rektorsråd, Chalmers, inleder konferensen Geoteknisk forskning för ökad säkerhet och kvalitet i markbyggandet Beskrivning av hur Sveriges geotekniska forskningslandskap ser ut Så möter SGI de geotekniska kunskapsbehoven Geoteknisk forskningspotential för att öka säkerheten och kvaliteten i markbyggandet Bo Lind, forskningschef, Statens Geotekniska Institut Förmiddagskaffe Klimatförändringarnas påverkan på de geotekniska förutsättningarna i Göta Älvdalen Framtida klimatscenario för Göta Älv-Vänern Praktikfall Påverkan på vattennivåer, grundvatten och erosionsprocessen Påverkan på stabilitetsförhållandena Skredriskanalys längs Göta Älvdalen Marius Tremblay, geotekniker och uppdragsledare, Lunch Geoteknisk sektorsportal datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar Förstudie från MSB, Lantmäteriet, Trafikverket, SKL, SGU och SGI Insamling och registrering av analoga undersökningsresultat för en ökad överskådlighet av grundläggande geoteknik vid planering av nya samhällsbyggnadsprojekt Hur kommer Trafikverket att arbeta med leveranser från borrentreprenör via Geosuite och databaslagring till standardiserad WMS-tjänst? Hur kan borrhålsinformation presenteras i nationella Geodataportalen geodata.se? Slutsatser från förstudien och fortsatt huvudstudie för nationell etablering Mats Öberg, GIS-arkitekt, Civ. Ing, Statens geotekniska institut Björn Wiberg, statsgeolog, Sveriges Geologiska Undersökning Bensträckare Tekniska lösningar för hur du hanterar och tillgängliggöra geotekniska data Så ser processen ut från indata till utdata! Praktikfall Dagens och framtidens tekniska lösningar på Stadsbyggnadskontoret vid hantering och organisering av geoteknisk data Exempel ur praktiken kring hur du effektivt arbetar med geotekniskt arkivmaterial Metoder för hur du gör din geotekniska data mer tillgänglig och överskådlig En överblick av Göteborgs Stads samlingskarta Praktiska exempel på underjordiska infrastrukturprojekt: - Götatunneln Västlänken - Marieholmstunneln Malin Klarqvist, GIS-ingenjör, Göteborgs Stad Eftermiddagsfika Metoder och lösningar vid hantering av tjälproblematik inom samhällsbyggnadsområdet Så bedömer du tjällyftning och tjäldjup vid projektstart! Ta del av vilka effekter tjällossningen har på infrastruktur Tjälens inverkan på rörledningar och dagvattenledningar i tjällyftande jord Förändring av jordens egenskaper till följd av frysning och tining Ojämna tjällyftningar; en beskrivning av orsaker och åtgärder Sven Knutsson, professor, Avd. för Jord- och bergmekanik, Luleå Tekniska Universitet

3 Konferens 8 februari Minska riskerna i bygg- och anläggningsprojekt med hjälp av geofysiska undersökningar Undvik förseningar och extrakostnader på grund av oväntad geologi Kartlägg grundvattenförande zoner och deras sårbarhet för förorening. Lokalisera och kartlägg nedgrävt avfall och förorenad mark. Kartlägg skredriskområden för säkrare bedömningar Övervaka geokonstruktioner för att hitta defekter i tid Torleif Dahlin, professor Teknisk Geologi, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Konferensens första dag sammanfattas och avslutas av Lars Reuterswärd Norra Brunn separat bokningsbart kvällsarrangemang! Begränsat antal platser, först till kvarn! Morgonkaffe Lars Reuterswärd inleder konferensens andra dag Jord, berg, vatten och en tunnel Presentation av ett förslag på hur man (i tidiga skeden) bedömer hydrogeologiska och hydrokemiska förutsättningar för ett tunnelprojekt i observationsmetodens anda Översiktligt identifiera svårigheter för ett tunnelprojekt med hänsyn till jord, berg och vatten genom viktiga källor som geologiska kartor och brunnsarkivet Exempel ur praktiken på miljömässiga konsekvenser Fredrik Mossmark, doktorand, avd. för geologi och geoteknik, Chalmers Sara Kvartsberg, doktorand, avd. för geologi och geoteknik, Chalmers Så möter LKAB dagens och framtidens bergmekaniska utmaningar Ta del av LKABs kärnkompetens inom säkerhet Praktikfall och tillgänglighet under jord, gruvseismolgi, omgivningspåverkan och geomodeller Förbättra säkerheten och tillgängligheten genom utveckling av bl. a. brytningssekvenser och förstärkningssystem Gruvseismologi - ett av LKABs bergmekaniska kärnområden pga. dess stora inverkan på säkerhet och tillgänglighet Prognoser för markdeformationer som ett viktigt beslutsunderlag när byggnader, infrastruktur m.m. måste flyttas/rivas Lars Malmgren, chef FoU gruvteknik, LKAB Förmiddagsfika Undvik störningar och skador på byggnader ovan jord genom kontroll på vibrationer i ditt underjordsprojekt Grundläggande information om jord och bergdynamik Hur markvibrationer fortplantar sig och bl. a påverkar tunnlar och byggnader i sin omgivning Exempel på hur och varför du mäter markvibrationer i ditt markbyggnadsprojekt Vibrationsanalys inför och under projekttiden för att prediktera framtida vibrationsnivåer Nils Rydén, teknisk doktor, Lund Tekniska Högskola

4 12.20 Lunch Minska kostnaderna och ersätt naturmaterial genom att använda restmaterialet aska Så når du förbättrade egenskaper i ditt markbyggnadsprojekt genom användning av aska som ersättningsmaterial istället för bland annat bergkross och grus Lär dig hur du använder aska tillsammans med cement som stabiliseringsmaterial för exempelvis muddermassor som sedan används som konstruktionsmaterial Ta del av hur du genom användning av askor undviker miljörisker och försurningar orsakade av bland annat sulfidjord Monica Lövström, VD och Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor AB Bensträckare Så stabiliserar och solidifierar du förorenade muddermassor! Ta del av praktiska erfarenheter från PEABs anläggnings- och muddringsarbete vid Gävle Hamn Praktikfall ProSol-processen Ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ för deponering av farligt avfall Vilket bindemedel är bäst att använda vid solidifiering av muddermassor ur ett tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv? Helena Eriksson, teknisk chef, PEAB Eftermiddagsfika Ny damm i sjön Loussajärvi och avbördning vilka var de geotekniska utmaningarna? Varför behövs en ny damm och en ny avbördningskanal? Praktikfall Kanal genom område med mineralhaltigt berg Kanal under ny järnväg Sedimentering av partiklar i myrmark Damm som ligger dels på våtmark samt dels i sjön Muddringsarbeten Oprövad teknik vid utläggande av material i sjödelen Dammen och gruvridas Tätning av dammkropp med spont Tömning av sjön Tjabba Nordanfjäll, projektledare Norra Luossajärvie, LKAB Konferensen sammanfattas och avslutas Lars Reuterswärd Separat bokningsbar Temadag 9 februari Markvibrationer Så hanterar du vibrationer för att minska omgivningspåverkan och kostnader i ditt tunnelprojekt Temadagen den 9 februari 2012 kommer att handla om hur du hanterar olika vibrationsfrågor vid byggandet av tunnlar i allt mer trångbebodda städer. I och med ökande och mer omfattande exploatering i storstäderna planeras och utförs allt fler tunnelprojekt runt om i landet. Frågor som rör vibration hamnar ofta mellan stolarna men är grundläggande vid planeringen av projektets tidplan, kostnader och påverkan på omgivningen. Under denna heldag får du en fördjupning i lösningar på problematiken från några av de främsta inom området. Delar av dagen hålls på engelska 09:00 Temadagen inleds. Dagen behandlar bl.a.: Skillnader med avseende på ljud och vibrationer mellan järnväg ovan jord och i tunnel Hur jord och berg påverkar vibrationer? Nationella och internationella riktvärden för ljud och vibrationer Hur människor påverkas av ljud och vibrationer? Åtgärder för att minska vibrationer Markvibrationer vid tunneldrivning mätning och prognos Vågutbredning i mark Prognos av vibrationer från sprängning teori och praxis! Mätning av markvibrationer mätteknik, fördelar och nackdelar med olika mätinstrument, analysmetoder Skillnad i påverkan på olika konstruktionstyper (byggnader, undermarksanläggningar, m.m.) 16:00 Temadagen avslutas Fördjupningsdagen leds av: Geert Degrande, professor, Byggnadsmekanik, Katholieke Universiteit Leuven Andreas Eitzenberger, doktorand, Luleå Tekniska Univerisitet Carl Wersäll, civilingenjör och doktorand, Kungliga Tekniska Högskolan Under dagen bryter vi för: förmiddags fika kl , lunch kl och eftermiddagsfika kl

5 Underjordisk Infrastruktur & Geoteknik 2012 Vid utveckling av bland annat infrastruktur och byggverksamhet är frågor om markanvändningen högst central. Städer tätnar och breder ut sig över områden med allt sämre markförhållanden som gamla kajer, industriområden, odlingsmark eller gamla sjöbottnar. Begränsade ytor för expansion ovan mark gör att det blir allt vanligare att gräva ner infrastrukturen under mark. Men kunskapen inom geoteknik i samband med undermarkbyggnation är idag begränsad och det finns behov av bättre geounderlag och framför allt mer forskning på området. Idag uppgår de totala kostnaderna för geotekniskt relaterade skador på infrastruktur och bebyggelse i Sverige till flera miljarder per år. Trots det kommer geovetenskapen ofta i skymundan. Dessutom kräver klimatförändringarna allt större fokus i planeringsarbetet då nederbörden beräknas öka upp till 40 procent under de närmaste åren. Du som arbetar med samhällsbyggnad- och planering, projektering och geoteknik står därför inför stora utmaningar i ditt framtida arbete. Konferensen Underjordisk Infrastruktur och Geoteknik den 7 8 februari ger dig verktyg för hur du planerar och bygger mer effektivt, hållbart och lönsamt, genom exempelvis miljösmarta materialval. Du får ta del av hur du säkerställer att dina projekt inte påverkas av de risker städerna lätt kan utsättas för i och med ökad exploatering på sämre markförhållanden, som exempelvis ras, skred och översvämningar. Du lär dig även hur du organiserar din geoteknik för att nå lägre markbyggnadsoch undersökningskostnader. Genom konferensen får du ett helhetsgrepp kring vilken roll geotekniken i samband med undermarkbyggnationen spelar i ett hållbart samhälle. Du får du ta del av aktuella praktikfall samt praktiska metoder och lösningar för hur du strategiskt planerar och organiserar ditt byggprojekt på en stabil grund, både ekonomiskt och geotekniskt! Missa inte detta unika tillfälle att lära av andra kommuner och entreprenörer i framkant när det gäller geoteknik och markarbeten, träffa kollegor samt utbyta och jämföra erfarenheter! Varmt Välkommen! Felicia Fazzi Projektledare och Samhällsplanerare Teknologisk Institut Utställare & Sponsorer Teknologisk Institut erbjuder företag nya möjligheter till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. Genom konferensen kan ni som sponsor skapa en unik plattform för nya affärskontakter med beslutsfattare inom både privat och offentlig sektor, vilket ger stora möjligheter att i framtiden göra bättre och effektivare affärer. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta Felicia Fazzi på telefon eller via e-post ffa@tiutbildning.se

6 B Porto betalt Sverige PRAKTISKA UPPLYSNINGAR Datum: Konferens 7 8 februari 2012 (kod ) Temadag 9 februari 2012 (kod ) plats: Teknologisk Institut Utbildningscenter Olof Palmes gata Stockholm Tre enkla sätt att anmäla dig! Telefon E-post info@tiutbildning.se Webben Tunnelbana: T-Centralen Hotell i närheten med avtal: Freys Hotell, Bryggargatan 12 Telefon: Hotell Tegnérlunden Telefon: Hotell Lilla Rådmannen Telefon: För rabatt ange bokningskod: Teknologisk Institut Norra Brunn Konferensmiddag med stand-up Comedy på norra Brunn OBS! Separat anmälan. När: 7 februari kl. 19:30. Var: Surbrunnsgatan 33. Pris: 700 kr exkl. moms I priset ingår entré, show, tre rätter, ett glas vin eller öl samt kaffe Begränsat antal platser, först till kvarn! Pris Anmälan före 21 december Konferens kr kr Temadag kr kr Ord. pris (anmälan efter 21 december) Konferens & Temadag kr kr I priset ingår lunch, förfriskningar under pauser samt dokumentationsmaterial. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer. Övrig info Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se På webben hittar du även praktisk information och tips på boende. För övriga frågor kontakta projektledaren Felicia Fazzi, ffa@tiutbildning.se, Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Antal platser är begränsat. Missa inte boka-tidigt-rabatt på upp till kr om du bokar innan den 21 december! Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi: Projektledning Kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001:2008 Arbetsledning Arbetsmiljöutbildning för chefer och ledare Försäljning för dig inom teknik & industri B2B-försäljning för tekniska säljare Se för datum och mer information. RETURADRESS Teknologisk Institut, Box 2513, Göteborg