16, TEKN :00

Transkript

1 16, TEKN :00 ST: 1/2016 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Beslut:

2 17, TEKN :00 ST: 2/2016 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Tekniska nämnden väljer två medlemmar till protokolljusterare. Protokollet justeras onsdagen den 24 februari I tur att justera protokollet är Matts Ingves och Kennet Kangas. Tekniska nämndens beslut:

3 18, TEKN :00 ST: 3/2016 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden godkänner föredragningslistan i föreliggande form. Tekniska nämndens beslut:

4 19, TEKN :00 ST: 4/2016 ANMÄLNINGSÄRENDEN (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll Vägbyggmästarens beslutsprotokoll Byggnadsinspektörens beslutsprotokoll , och Statistik över bygglov, åtgärdstillstånd och anmälan för år Ely-centralens beslut ; godkännande av kontrollprogram och iståndsättning av Härkmerifjärden i Kristinestad. - Österbottens Räddningsverk; tillsyningsplan 2016 godkänd Tekniska direktörens förslag: Anmälningsärendena antecknas till kännedom. Tekniska nämndens beslut:

5 19, TEKN :00 / Pykälän liite: Tcchef 2.16p TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUTSPROTOKOLL / TEKNISEN PÄÄLLIKÖN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende fredagen den 26 februari 2016 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8. / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä perjantaina 26. helmikuuta 2016 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET Anhållan om partiell vårdledighet; Björknäs Hanna. Anomus osittaista hoitovapaata; Björknäs Hanna. 2 Legoöverföring; Enlund Stefan. Vuokraoikeuden siirto; Enlund Stefan. 3 Vattenägares tillstånd. Vesiomistajan lupa. Anslagits på stadens anslagstavla / 2016 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

6 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi (kylä, Rakennuspaikka tila ja RN:o) Rakennuksen käyttötarkoitus Norrvik Bengt Dagsmark Urminne 1:245 Vaunukuivuri Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

7 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn (by, Byggnadsplats lägenhet och RNr) Byggnadens bruksändamål Norrvik Bengt Dagsmark Urminne 1:245 Mobiltork Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

8 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi Rakennuspaikka Rakennuksen käyttötarkoitus (kylä, tila ja RN:o) Caruna Oy/KS-Verkostopalvelu, Sääskilahti Kimmo Tiukka Osa Eriksback 1:85 Puistomuuntamo Caruna Oy/KS-Verkostopalvelu, Sääskilahti Kimmo Krs Osa Krs lahj.maa 14:0 Puistomuuntamo Alapassi Olavi ja Marketta Skaftung Kiviranta 7:99 Vapaa-ajan asunnon laajennus TeliaSonera Finland Oyj Lapväärtti Osa Sandgrund 67:15 Masto ja laitetila Ingves Rickard ja Simon Skaftung Ingves 3:311 Lihakarjarakennus Ingves Rickard ja Simon Skaftung Hemgård 3:100 Lantalan laajennus, katos Ingves Rickard ja Simon Skaftung Hemgård 3:163 Varastorakennus Triventus Wind Power Projekt Ab Metsälä Osa Norrgård 22:2 Tuulenmittausmasto Sisäisiä muutoksia + rakennuksen muuttaminen kokoontumisrakennukseksi Kristinestads svenska församling Siipyy Jonnsborg 10:1 Dahlgren Tomas ja Norrholm Emelie Krs 3/341/11 Kalliolämpö, 1 kpl. Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

9 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn Byggnadsplats Byggnadens bruksändamål (by, lägenhet och RNr) Caruna Oy/KS- Verkostopalvelu, Sääskilahti Kimmo Tjöck Del av Eriksback 1:85 Parktransformator Caruna Oy/KS- Verkostopalvelu, Sääskilahti Kimmo Krs Del av Krs don.jord 14:0 Parktransformator Alapassi Olavi o. Marketta Skaftung Kiviranta 7:99 Tillbyggnad av fritidsbostad TeliaSonera Finland Oyj Lappfjärd Del av Sandgrund 67:15 Mast och stationsbyggnad Ingves Rickard o. Simon Skaftung Ingves 3:311 Köttdjurstall Lillbyggnad av gödselplan med Ingves Rickard o. Simon Skaftung Hemgård 3:100 tak Ingves Rickard o. Simon Skaftung Hemgård I 3:163 Lagerbyggnad Triventus Wind Power Projekt Ab Ömossa Del av Norrgård 22:2 Vindmätningsmast Kristinestads svenska församling Sideby Jonnsborg 10:1 Dahlgren Tomas o. Norrholm Emelie Krs 3/341/11 Bergsvärme, 1 st. Inre ändringar + ändring av byggnaden till samlingslokal Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

10 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi (kylä, Rakennuspaikka tila ja RN:o) Rakennuksen käyttötarkoitus Euro-Spirit Oy Ab Härkmeri Mörtback 3:34 Emolehmärakennus Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

11 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn (by, Byggnadsplats lägenhet och RNr) Byggnadens bruksändamål Euro-Spirit Oy Ab Härkmeri Mörtback 3:34 Stall för dikor Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

12 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p BYGGLOV, ÅTGÄRDSTILLSTÅND OCH ANMÄLAN FÖR ÅR 2015 Antal Volym Byggn.yta Vån.yta Lägenheter m3 m2 m2 Våningshus Radhus Egnahemshus Tillbyggn. + grundrenov. av bostad Sommarstuga Gäststuga Bastu Ekonomibyggn., uthus, lager Garage, biltak Källare Växthus Inkvarteringsbyggnad Affärsbyggnad Industribyggnad Offentlig byggnad Vindkraftverk 8 Övriga byggnader Anmälan Övriga tillstånd 24 FVA-arbetsledare 44 Ansvarig arbetsledare 141 Sammanlagt

13 19, TEKN :00 / Pykälän liite: BI beslut 2.16p RAKENNUSLUVAT, TOIMENPIDELUVAT JA ILMOITUKSET VUONNA 2015 Määrä Tilavuus Rak.ala Kerr.ala Asuntojen m3 m2 m2 määrä Asuinkerrostalo Rivitalo Omakotitalo Asuinrak. laajennus peruskorjaus Kesämökki Vierasmaja Sauna Talousrak. ulkorak. varasto Autotalli, autokatos Kellari Kasvihuone Majoitusrakennus Liikerakennus Talousrakennus Julkinen rakennus Tuulivoimala 8 Muut rakennukset Ilmoitus Muut luvat 24 KVV-työnjohtaja 44 Vastaava työnjohtaja 141 Yhteensä:

14 20, TEKN :00 ST: 5/2016 ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll Vägbyggmästarens beslutsprotokoll Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter att inte ta upp till behandling ovan nämnda ärenden. Tekniska nämndens beslut:

15 20, TEKN :00 / Pykälän liite: Högreorgan 2.16p BESLUT I ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING PÄÄTÖKSET ASIOISSA JOTKA YLEMPI ELIN VOI OTTAA KÄSITELTÄVÄKSI TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET Anhållan om partiell vårdledighet; Björknäs Hanna. Anomus osittaista hoitovapaata; Björknäs Hanna. Anslagsdatum för dessa beslut är fredagen den 26. februari Näiden päätösten julkipanopäivä on perjantaina 26. helmikuuta 2016.

16 21, TEKN :00 TEKN: 246/2015 VFD UTLÅTANDEBEGÄRAN ANGÅENDE BESVÄR ÖVER MARKTÄKTSTILLSTÅND PÅ LÄGENHET (JI/JI) Tuomo Kangas har lämnat in ett besvär på tekniska nämndens beslut beviljande av marktäktstillstånd på lägenhet Maansiirtoliike Ulfves Ab. Vasa Förvaltningsdomstol begär om tekniska nämndens utlåtande till besväret. Tid för bemötande har givits till , Staden / Tekniska centralen har begärt om tilläggstid till 27 februari 2016, tilläggstiden beviljad. Tuomo Kangas besvär har inlämnats med flera kompletteringar, bemötande ges på de inkomna skrivelserna. Besvärsskrivelse daterat Besvärsskrivelse punkt 1: 1. Tuomo Kangas har inte blivit hörd i marktäktstillståndets hörande av granne Bemötande på besvärsskrivelse punkt 1: 1. Maansiirtoliike Ulfves Ab har ett arrendeavtal med ägaren av fastighet Aittamäki där marktäkten är planerad. Området som Ulfves arrenderar är i rå men ägaren av fastigheten och således närmaste granne vid hörande denna tolkning har Byggnadstillsyn i Kristinestad kommit till och således kan konstateras att hörandet har utförts korrekt. Arrendeavtal som Bilaga till bemötandet. Besvärsskrivelse punkt 2: 2. Kungörelse fel märer av stånd till närmaste byggnad. Bemötande på besvärsskrivelse punkt 2: 2. Det har varit fel precis som Kangas påpekar, saken diskuterades vid Tekniska Nämndens möte och man beslöt att sakfelet rättas till i beredningstexten i enlighet med att till närmaste bostad är det 400 m. Sakfel har således rättats, bifogat tekniska nämndens protokoll där beslut i ärende framkommer. Besvärsskrivelse punkt 3: m säkerhetsavstånd. Tekniska nämnden beviljat 10m. Bemötande på besvärsskrivelse punkt 3: 3. Myndighet som beviljas marktäktstillstånd har rätt att bevilja mindre säkerhetsavstånd bara man uppfyller de tillkom-

17 21, TEKN :00 TEKN: 246/2015 mande villkor. I Ulfves fall har de sökt om 30 m och Tekniska nämnden beviljade 10 m med krav att företaget bygger ett 2m högt staket som skydd. Tekniska nämndens beslut om att ge tillstånd för 10m betyder inte det att företagaren måste göra så. Men kravet på staketet kvarstår och den övervakande myndigheten kommer att kräva att staketet byggs på de ställen som inte ännu är utförda. Bifogat tekniska nämndens protokoll där beslut i ärendet framkommer, punkt 2 i kriterier som skall uppfyllas. Besvärsskrivelse punkt 4: 4. Skyddsstaket runt området som inte är utfört när tidigare marktäktstillstånd beviljats Bemötande på besvärsskrivelse punkt 4: 4. Marktäktstillståndet som beviljades 2002 är beviljat till Alf Aittamäki och det tillståndet har gått ut Nytt tillstånd har sökts av Maansiirtoliike Ulfves 2015 och som tekniska nämnden godkände , Ulfves har åtagit sig att iståndsätta skyddsstaket som varit bristfälligt under en lång tid, arbetet med att bygga skyddsstaket är på gång men ännu inte färdigt, bristerna har meddelats Ulfves att de måste färdigställa staketet omgående. Staketet är också ett villkor i tekniska nämndens beslut. Besvärsskrivelse punkt 5: 5. Fågelinventering på området. Tjäderns häckningsområde. Bemötande på besvärsskrivelse punkt 5: 5. Maansiirtoliike Ulfves har utförd en fågel inventering i området vecka 51, Rapporten bifogad till bemötandet. Enligt rapporten kan konstateras att i det område som själva täktsverksamheten pågår inte är något häckningsområde, i rapporten kan också konstateras att i närområdet förekommer spår av skogsfågel men att täktverksamheten inte är ett sådant störningsmoment gentemot vad ved- tillverkning och skogs avverkning medför. Enligt Tekniska Nämndens beslut skall följande utredningar lämnas in: med hänvisning till naturvårdslagen och skogslagen skall en utredning om det förekommer fridlysta eller hotade arter på området inlämnas till byggnadsinspektionen i Kristinestad. Rapporten inlämnad , men utförd vecka 51, 2015.

18 21, TEKN :00 TEKN: 246/2015 Besvärsskrivelse punkt 6: 6. Bilagor fattas, utlåtande endas på svenska, Kangas anser att detta är ett fel och hänvisar till grundlagen 6 och 17. Bemötande på besvärsskrivelse punkt 6: 6. Alla bilagor är inte med till ärendet inte heller i protokollsutdraget. Detta har Staden Kristinestad meddelat till Tekniska Nämndens medlemmar att handlingarna som berör ärenden finns till hand vid tekniska centralen före möte, under mötet samt att när protokollet är färdigt kan man komma och läsa och ta del av alla handlingar vid tekniska centralen gällande alla ärenden. Staden skickar ut ärendelista digitalt och därför kan inte alla bilagor bifogas, akterna blir så stora att medlemmarna i Tekniska nämnden inte kan mottaga dessa elektroniskt. Myndigheterna har i detta fall gett utlåtande på svenska, utlåtandebegäran hade skickats på svenska. Sökande har finska som modersmål, men meddelade att svenska utlåtanden går bra och krävde inte översättning. Översättning av myndigheters utlåtande utför berörda myndighet själv ifall så begärs i detta fall har sökande av tillståndet meddelat via telefon till Tekniska centralen att utlåtanden godkänns så som det är och sökande kräver inte att de översätts. Ärendet fördes således vidare för behandling till tekniska nämnden. Besvärsskrivelse punkt 7: 7. Tidigare marktäktsinnehavare orsakat olägenheter på Kangas tomt vid rening av smutsvatten vid brytning och krossning av berg. Bemötande på besvärsskrivelse punkt 7: 7. Det som tidigare marktäktsinnehavare har förorsakat kan inte skyllas på Maansiirtoliike Ulfves, det är den tidigare innehavaren som borde ha åtgärdat skadorna. Bilaga Ulfves bemötande på Kangas skrivelse under hörandetiden. Maansiirtoliike Ulfves har installerat sedimentations- bassänger för rening av smutsvatten i enlighet med de föreskrifter som finns för rening av smutsvatten samt villkor som är uppräknade i tekniska nämndens beslut från Besvärsskrivelse tillägg daterat Beslutet är emot punkt 8 i Maansiirtolike Ulfves Oys ansökan om marktäktstillstånd.

19 21, TEKN :00 TEKN: 246/2015 Bemötande på besvärsskrivelse tillägg daterat Maansiirtolike Ulfves Oy har efter inlämnad ansökan meddelat att de önskar inleda täktsverksamheten för Tekniska Nämndens beslut vunnit laga kraft och som garanti inlämnas en bankgaranti om 5000 för täckande av återställandet ifall problem uppstår. Tekniska Nämnden godkände förfarandet. Tekniska nämnden har rätt att godkänna tillägg eller ta bort krav vid sina beslut gällande marktäkter så i detta fall beslöt Nämnden om ett tillägg på att verksamheten får inledas före beslutet vunnit laga kraft. Besvärsskrivelse tillägg 2 daterat Tekniska nämndens beviljade marktäkt är placerat i vindkraftsparks område. 2. I ladskapsetapplanen 2 framkommer inte Ulfves område som marktäktsområde. 3. I Ulfves ritningar finns inritat en sommarstuga och bastu, i området gäller byggförbud. 4. Västerviks vindkraftsområdes el- överföring genom marktäktsområdet. 5. utredningar över området är bristfälliga och gamla, och tar inte i beaktande rådande omständigheter. Bemötande på besvärsskrivelse tillägg 2 daterat Marktäktsområdet är beläget i den av Staden Kristinestad godkända Ömossa delgeneralplan för vindkraft. Område är nu enligt planen ett industriområde för vindkraft där man får utföra och handha sådan verksamhet som höra till byggande av vindkraftsparken samt produktion av el samt att normalt skogsbruk får utföras i området. Således kan konstateras att beviljande av marktäktstillstånd är en av de steg för att förverkliga vinkraftområdets byggande och är inte i strid med den godkända delgeneralplanen. 2. I Österbottens etapplandskapsplan 2 som är fastställd av Miljöministeriet är det inte utmärkt några täktsområden gällande Ömossa området. I planebeteckningarna för vindkraftsområdet i etapplandskapsplanen 2 är intaget följande: vid en detaljerad planering av området skall förutsättningar för primärnäringar och marktäkt tryggas. Således kan man konstatera att tekniska nämndens beslut är i linje med den av Miljöministeriets fastställda etapplandskapsplan 2 man har tryggat primärnäring och marktäkt. Bifogat kopia på Etapplandskapsplanen 2 karta. 3. I situationsritningen för marktäktsansökan är det inritat en sommarstuga och en bastu- byggnad, dessa byggnader kommer man inte kunna bevilja bygglov för eftersom de är be-

20 21, TEKN :00 TEKN: 246/2015 lägna inne i delgeneralplanen för vindkraft som inte tillåter byggnation mera av fritidsbostäder i planeområdet. Att man ritat in fritidshus och bastu i en marktäktsansökan har ingen betydelse för beviljande av bygglov för dylika går via Byggnadstillsyn och någon sådan ansökan finns inte. 4. Västerviks vindkraftsområdes el- överföring genom marktäktsområdet är ett förslag på olika alternativ som Bolaget som planerar vindkraft i Västervik kontrollerat. Miljöministeriet har nu fastställt etapplandskapsplan och vid det beslutet har man tagit bort Västervik- området som ett lämpligt vindkraftsområde således är en stor vindkraftspark inte möjlig att bygga utan endast en park om 9-10 st kraftverk eller högst 25MWh kan byggas där, en 25MWh park kan anslutas till 20kWh elledning d.v.s. en mindre elledning som redan finns i Västervikområdet. 5. De utredningar och undersökningar som är uppgjorda är uppgjorda i enlighet med hur man utformar en marktäktsundersökning och i linje med marktäktslagen (555/1981). I beredningstexten för beviljandet av Maansiirtolike Ulfves Oys marktäkt finns uppräknade ytterligare vilka lagar och föreskrifter som skall följas. Ytterligare har tekniska nämnden beslutat att tilläggsutredningar skall utföras i området. Se Bilaga tekniska nämndens beslut. Besvärsskrivelse allmän text daterad Hävande av tillståndet orsakar inget hinder att förverkliga vindkraftsparken i området, däremot är det ett hot mot i området utrotningshotade arter samt efter att förra tillståndet gott ut har i närheten byggts ett nytt egnahemshus. 2. I området bör utföras en syn där fel och brister konstateras. 3. Upprepade angrepp på min rättsfär i samband med marktäkerna i området. Bemötande på besvärsskrivelse allmän text daterad I enlighet med den fågelinventering som gjorts i området vecka 51, 2015 (Rapporten bifogad till bemötandet) konstateras att inga utrotningshotade fåglar finns inom täktsområdet inte heller i des direkta närmiljö därmed finns det inget hot mot några utrotningshotade djur påståendet är felaktigt. Det finns en bostad 400 m från täktsområdet som enligt beviljat lov är beaktat och marktäktlagens 3 uppfylls. 2. Stadens övervakande myndighet har gjort inspektion i området. I tekniska nämndens beslut finns sådana åtgärder uppräknade i villkoren för beviljandet av marktäktstillstånd som Kangas tar fram i sitt besvär.

21 21, TEKN :00 TEKN: 246/ Tekniska nämnden anser att beviljande av marktäktstillståndet till Maansiirtoliike Ulfves Oy har inte ett angrepp mot Tuomo Kangas rättsfär skett, processen har utförts i enlighet med marktäktslagen (555/1981). Besvärsskrivelse allmän text daterad Sprängningsarbete påbörjat och till detta hörande redogörelse Bemötande på besvärsskrivelse allmän text daterad Sida 1 och 2 har redan bemötts ovan. Sida tre bemötande: Maansiirtoliike Ulfves Oy följer tekniska nämndens beslut, Ulfves har lämnat in bankgaranti för att inleda verksamheten före beslutet vunnit laga kraft. Bankgaranti som Bilaga. Ulfves och den övervakande myndigheten i Kristinestad har kommit överens om att varje gång det sker sprängning vid täktområdet så meddelas Tuomo Kangas personligen så inga skador uppkommer eftersom han ofta befinner sig vid täktsområdet. Allmänt bemötande av Tekniska Nämnden Tekniska nämnden anser att Tuomo Kangas besvär samt alla kompletteringar till besväret skall förkastas eftersom marktäktstillståndet har beviljats i enlighet med marktäktslagen (555/1981). Bilagor till bemötandet: 1. Tekniska nämndens Protokoll från mötet Österbottens landskapsplan etapplandskapsplan Maansiirtoliike Ulfves Oy bemötande på Kangas utlåtande under kungörelsetiden. 4. Marktäktsansökan. 5. Extra Bankgaranti. 6. Ulfves och Aittamäkis arrendeavtal. 7. Fågelinventering Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämndens beslutar att som utlåtande till besvär over marktäktstillstånd på lägenhet ge bemötande enligt beredningstexten ovan. Tekniska nämndens beslut:

22 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4100_001 Kangas Tuomas besvär över marktäktslov 1

27 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4103_001 VHOn diaarilehti Kangas Tuomo

28 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4104_001 Kangas Tuomoi puuttuva liite nro

29 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4104_001 Kangas Tuomoi puuttuva liite nro

30 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4105_001 Kangas Tuomo valituksen täydennys

34 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4106_001 Kangas Tuomo valituksen täydennys s-post

35 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4107_001 Tekninen johtaja s-posti urakoitsijalle Ulfve

36 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4108_001 VHO n lausuntopyyntö lähete Dnro

37 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4125_001 VFD komplettering till Kangas Tuomos bes

38 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4126_001 Kangas Tuomos kompl besvär ö

43 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4225_001 Komplettering till Kangas Tuomos besvär ö

54 21, TEKN :00 / Pykälän liite: 4233_001 Kangas Tuomo komplettering ti

59 21, TEKN :00 / Pykälän liite: VFD utlåtandebilagor besvär över Ulfves marktäktslov. Scannade

60 21, TEKN :00 / Pykälän liite: VFD utlåtandebilagor besvär över Ulfves marktäktslov

81 22, TEKN :00 TEKN: 98/2013 DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPARK, PLANEFÖRSLAG TILL PÅSEENDE; OTSOTUULI OY (JI/JI) Stadsstyrelsen har under sitt möte beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området i Mikonkeidas. Planutkastet och PDB för delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 62 och MBF 30 under tiden Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur linken till bilagorna. Planläggarens förslag till ändringar och kompletteringar i bl.a. PDB har gjorts och framgår i Planförslaget och till dess hörande handlingar. Staden Kristinestad kommer att anhålla om utlåtande om delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark i enlighet med MBF 20. Förslaget kommer att vara offentligt framlagt enligt MBL 65 och MBF 19. Link till bilagor: Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att: 1. Godkänna förslaget för delgeneralplan för Mikonkeidas vinkraftspark och till dess hörande handlingar. 2. Förslaget och till dess hörande handlingar sätts ut för officiellt framläggande i enligt MBL 65 och MBF 19.. Tekniska nämndens beslut:

82 22, TEKN :00 TEKN: 98/2013

83 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavakartta_KRS[1] KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPARK MIKONKEITAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA Skala, mittakaava 1: GENERALPLANEBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER YLEISKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET: JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras på ett för dessa särskilt anvisat område liksom även servicevägar och tekniska nätverk för kraftverken. Nya bostadsbyggnader, fritidsbyggnader eller annan bullerkänslig verksamhet bör ej placeras på området. På området gäller byggnadsinskränkning i enlighet med 43.2 i MBL. M-1 MAA- JA METSÄTALOUSVALTAINEN ALUE. Alue on varattu pääasiassa metsätaloutta varten. Alueelle saa sijoittaa tuulivoimaloita niille erikseen osoitetuille alueille sekä niitä varten huoltoteitä ja teknisiä verkostoja. Uusia asuin- tai lomarakennuksia tai muuta melusta häiriintyvää toimintaa ei saa alueelle sijoittaa. Alueella on voimassa MRL 43.2 mukainen rakentamisrajoitus. KOMMUNGRÄNS. KUNNAN RAJA. LINJE 30 M UTANFÖR DELGENERALPLANEOMRÅDETS GRÄNS. 30m YLEISKAAVA-ALUEEN RAJAN ULKOPUOLELLA OLEVA VIIVA. OMRÅDETS GRÄNS. ALUEEN RAJA. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. OSA-ALUEEN RAJA. BEFINTLIG VÄGFÖRBINDELSE / VÄGFÖRBINDELSE SOM FÖRBÄTTRAS. NYKYINEN / KUNNOSTETTAVA TIEYHTEYS RIKTGIVANDE NY VÄGFÖRBINDELSE. OHJEELLINEN UUSI TIEYHTEYS (0) s-1 MARKTÄKT. Med beteckningen anvisas ungefärligt läge för bergtäkt. eo-4 MAA-AINESTEN OTTOALUE. Merkinnällä on osoitettu kalliokiviaineksen ottoalueen likimääräinen sijainti. OBJEKT FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING. Med beteckningen anvisas ungefärligt läge för vindkraftparkens elstation. Z en ENERGIAHUOLLON KOHDE. Merkinnällä on osoitettu tuulivoimapuiston sähköaseman likimääräinen sijainti. M-1 (1 s- ) 1 Z FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE. Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kv kraftlinje mellan vindkraftparken och den regionala elstationen. Beteckningen anvisar riktgivande förbindelseriktningar. Vid placering av kraftlinjen i terrängen bör man beakta ett tillräckligt skyddsavstånd till kraftverk och naturvärden. (3) VOIMALINJAN YHTEYSTARVE. Merkinnällä on osoitettu 110 kv:n voimalinjan yhteystarve tuulivoimapuiston ja alueellisen sähköaseman välillä. Merkintä osoittaa ohjeelliset liittymissuunnat. Linjan sijoittamisessa maastoon tulee huomioida riittävä turvaetäisyys voimaloihin ja luontoarvot. luo-2 tv OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats. Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhetplaceras innanför områdets gränser. Vindkraftverkets resningsområden ska såvitt möjligt helt och hållet förläggas till området för vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m. På området kan bedrivas jord- och skogsbruk. (2) luo-2 TUULIVOIMALOIDEN ALUE. Merkinnällä osoitetaan ne alueet, joille on mahdollista sijoittaa tuulivoimaloita. Voimaloita voidaan sijoittaa kullekin alueelle enintään sille merkittyjen ohjeellisten paikkojen verran. Voimaloiden rakenteiden ja siipien pyörimisalueen tulee sijoittua kokonaisuudessaan alueen sisäpuolelle. Tuulivoimaloiden nostoalueet tulee pyrkiä sijoittamaan kokonaisuudessaan tuulivoimaloiden alueille. Tuulivoimaloiden kokonaiskorkeus saa olla enintään 210 m. Alueella voi harjoittaa maa- ja metsätaloutta.. RIKTGIVANDE NY JORDKABEL. Jordkablar bör i mån av möjlighet placeras i anslutning till servicevägar. luo-2 (4) (8) s-1 Z z OHJEELLINEN UUSI MAAKAAPELI. Maakaapelit tulee sijoittaa mahdollisuuksien mukaan huoltoteiden yhteyteen. M-1 (15 luo ) (5,31) luo-2-1 tv tv (11) luo-2 LIITO-ORAVAN LISÄÄNTYMIS- JA LEVÄHDYSPAIKKA. Alueella sijaitsee luonnonsuojelulain 49 :n nojalla suojeltuja liito-oravan lisääntymisja levähdyspaikkoja, joiden hävittäminen tai heikentäminen on kielletty. Alueen puusto tulee säilyttää tai puustoa tulee hoitaa niin, että liito-oravan pesäpuut ja niitä suojaavat puut, ruokailupuut sekä liikkumisen kannalta riittävä puusto säilytetään. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI ( lu 7) o2 tv tv 3 tv 4 (1) luo-2 (24) 6 ( lu 6) o2 luo-2 (xx) z tv tv en tv 7 luo-3 (xx) 8 tv tv 7 tv (24) luo-2 z tv (18) luo-2 z TUULIVOIMALAITOKSEN OHJEELLINEN PAIKKA. Numero viittaa kaavaselostuksessa ja liiteaineistoissa käytettyyn tuulivoimaloiden numerointiin. (10 luo ) -2 eo-4 14 (17) luo-2 z Denna generalplan har utarbetats som en generalplan med rättsverkan enligt vad som avses i 77 a i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk som avses i generalplanen på områden för vindkraftverk (tv-områden). z M-1 tv 15 RIKTGIVANDE PLACERING AV VINDKRAFTVERK. Siffran hänvisar till den numrering av vindkraftverken som används i planbeskrivningen och bilagorna. BESTÄMMELSER SOM BERÖR HELA DELGENERALPLANEOMRÅDET: z tv 9 tv ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning bör man sträva till att uppmärksamma de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA MUU ARVOKAS ALUE. Alueen maankäytössä on mahdollisuuksien mukaan pyrittävä huomioimaan kaavamerkinnän perusteena olevat luontoarvot. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z 17 OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning ska man sträva till att bevara de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA PAIKALLISESTI ARVOKAS ALUE. Alueen maankäytössä on pyrittävä kaavamerkinnän perusteena olevien luontoarvojen säilymiseen. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z 5 tv (24) luo-2 z OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Områdets markanvändning ska förverkligas så att de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen inte äventyras. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN ARVOKAS ALUE. Alueen maankäyttö tulee toteuttaa siten, etteivät kaavamerkinnän perusteena olevat luontoarvot vaarannu. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z z z luo-1 z (14) luo-2 18 FÖRÖKNINGS- OCH RASTPLATS FÖR FLYGEKORRE. På området finns i enlighet med 49 i naturvårdslagen skyddade fortplantnings- och rastplatser för flygekorre. Det är förbjudet att förstöra eller försvaga dessa platser. Områdets trädbestånd ska bevaras eller skötas på sådant sätt att flygekorrens boträd, träd som skyddar boet samt ett tillräckligt trädbestånd för att flygekorren ska kunna röra sig på området bevaras. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. (8) s KRIS KOMMUNENS NAMN. KUNNAN NIMI. 13 På områden för vindkraftverk som anvisats i generalplanen kan sammanlagt placeras 18 vindkraftverk jämte den byggnadsrätt de kräver. (16) luo-2 Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband med vägarna. (19 ) luo -2 Beviljandet av bygglov förutsätter godkännande av Försvarsmakten. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen (1194/2009) sökas. Z Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för den befintliga bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp. KOKO OSAYLEISKAAVA-ALUETTA KOSKEVAT MÄÄRÄYKSET: Tämä yleiskaava on laadittu maankäyttö- ja rakennuslain 77 a :n tarkoittamana oikeusvaikutteisena yleiskaavana. Osayleiskaavaa voidaan käyttää yleiskaavan mukaisten tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntämisen perusteena tuulivoimaloiden alueilla (tv-alueilla). Yleiskaavassa osoitetuille tuulivoimaloiden alueille voidaan sijoittaa yhteensä enintään 18 tuulivoimalaa ja niiden vaatima rakennusoikeus. Tuulivoimapuiston sisäinen sähkönsiirto on toteutettava ensisijaisesti teiden yhteyteen sijoitettavina maakaapeleina. Tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntäminen edellyttää Puolustusvoimien hyväksyntää. Ennen kunkin tuulivoimalayksikön rakentamista on haettava ilmailulain (1194/2009) 165 mukainen lentoestelupa. Tuulivoimaloista ei saa aiheutua kaavan suunnittelussa käytettyjen ohjearvojen ylittävää melua kaava- tai lähialueen olemassa olevalle asutukselle. Tämän varmistamiseksi rakennusluvan yhteydessä tulee tarvittaessa esittää melumallinnukset valittavalle voimalatyypille laadittuina. Tarvittaessa myös välkemallinnukset tulee esittää valittavalle voimalatyypille Jyväskylä FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Jarmo Silvennoinen aluepäällikkö, rkm regionschef, bm KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPARK MIKONKEITAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA Tuomo Järvinen arkkitehti arkitekt KRISTINESTAD KRISTIINAN KAUPUNKI Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Mikonkeitaan tuulivoimapuiston osayleiskaava Koordinatsystemet, koordinaattijärjestelmä: ETRS TM 35 FIN Baskarta, pohjakartta: Lantmäteriverket, Maanmittauslaitos Scala 1: Mittakaava 1: MRA MRA och/ja Utställd Nähtävillä Fullmäktige Valtuusto Suunnitteluala, työnumero ja piirustuksen numero FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Puistokatu 2 A Jyväskylä Puh YKS P : Tiedosto Kaavakartta_Mikonkeidas_Kristiinankaupunki_ dwg Päiväys Suunn. T. Järvinen / S. Paananen Pääsuunn. Tuomo Järvinen, arkkitehti Hyv. Jarmo Silvennoinen, aluepäällikkö Yhteyshenkilö T. Järvinen A S

84 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KRISTINESTAD Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planbeskrivning, Kristinestad FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20181

85 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] Planbeskrivning, Kristinestad 1 (98) T. Järvinen FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Puistokatu 2 A, Jyväskylä Puh , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

86 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 1 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun Kristinestad Planens namn Planläggare Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy Planens aktualisering Behandlingsdatum Planens skede Planläggningsbeslut Planarbetet anhängigt Myndighetsmöte i inledningsskedet PDB framlagt Påseende i beredningsskedet Påsende i förslagsskedet och Mikonkeidas vindkraftsparkprojekt Delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad är en del av ett mera omfattande vindkraftsparkprojekt, Mikonkeidas vindkraftspark, som sträcker sig både på staden Kristinestads och Storå kommuns sida. En MKB-utredning har gjorts för hela vindkraftsparkprojektet. Målet med projektet är 25 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka MW. Vindkraftsparken kunde producera cirka 270 GWh el per år 1, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka egnahemshus som inte uppvärms med el. För att genomföra vindkraftsparken utarbetas separata delgeneralplaner både för Kristinestads och Storå kommuns sidor. Av kraftverken ligger 7 i Storå och 18 i Kristinestad. 1 Årsproduktionen beräknas i allmänhet med formeln 1/3 * årets timmar * nominell effekt, dvs. 33 % * 8640 h/a * 3 MW/st. * X st. GWh/a. Selostus_KRS_085_SWE.docx

87 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 2 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1.3 Avgränsningar, begrepp I dokument som berör vindkraftsprojektet och delgeneralplanen används benämningarna projekt, planerings- och planområde. Begreppen skiljer sig från varandra på följande sätt: Projektområde Projektområde är ett område som fastställs av projektaktören (= projektägaren, i Mikonkeidas Otsotuuli) som omfattar kraftverksplatser enligt den preliminära layouten och som ofta är avgränsat så det motsvarar det för tidpunkten beräknade området där bullret är 40 db. Samtidigt är projektområdet det område som har undersökts i samband med MKB-förfarandet. Projektområdets gränser har ändrats något under processens gång. Planeringsområde Termen planeringsområde används både i MKB- och planbeskrivningen för att beskriva det område som är objekt för den fråga som behandlas. Beroende på dokument kan termen planeringsområde även betyda t.ex. det projektområde som undersökts i MKB. I planbeskrivningen kan det även användas för generalplaneområdet. Planområde Med planområde (= planens avgränsning) avses området för delgeneralplanen i enlighet med MarkByggL. Avgränsningen av området visas med ett rött streck följt av tre punkter (... ) och ytterligare ett rött streck på plankartan. Avgränsningen av planen kan preciseras under planprocessens gång, men avgränsningen av en godkänd plan ändras först genom en ny plan eller en planändring. Bild 1: brun = projektområdet ; röd = planområde (Kristinestad) Selostus_KRS_085_SWE.docx

88 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 3 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1.4 Planområdets läge Bild 2: Läget för det område som ingår i delgeneralplanen har markerats med rött på kartan. Det rosafärgade området är den del av projektet som är beläget i Storå. Delgeneralplaneområdet för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad ligger i den sydöstra delen av Kristinestad på gränsen till Storå, på gränsen mellan landskapet Södra Österbotten och Österbotten, cirka 25 km från Kristinestads centrum och cirka en kilometer från Sastmola kommungräns. Området ligger cirka 13 km från Bottniska vikens kust. Planeringsområdet ligger på lägenhet som ägs av UPM samt andra lägenheter som är i privat ägo. Planområdet har en areal på 1469 ha. Planområdet kan preciseras under processens gång. Bild 3: Mark som ägs av UPM samt planområdets gränser. Selostus_KRS_085_SWE.docx

89 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 4 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 4: Landskapsförbunden och NTM-centralerna Hela planområdet hör till Österbottens förbund. I öster angränsar planområdet till Södra Österbottens förbund och i närheten av den södra gränsen till Satakuntaförbundet. 1.5 Planens namn och syfte Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark. Syftet med delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad är att möjliggöra byggande av vindkraftsparken och att bevilja bygglov. Dimensioneringsmålet är 18 kraftverk 2 och planens areal är 1469 ha. 2 Den totala dimensioneringen för vindkraftsprojektet är 25 kraftverk av vilka 7 ligger på Storå kommuns sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

90 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 5 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1.6 Planbeskrivningens innehåll 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Mikonkeidas vindkraftsparkprojekt Avgränsningar, begrepp Planområdets läge Planens namn och syfte Planbeskrivningens innehåll Förteckning över beskrivningens bilagor Förteckning över dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen SAMMANFATTNING Planprocessens skeden Delgeneralplan Genomförande av delgeneralplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning av planområdets förhållanden Planläggningssituation Olika etapper i planeringen av generalplanen Behovet av generalplan Inledning av planläggningen samt åtföljande beslut Deltagande och samverkan Generalplanens mål Alternativa generalplanelösningar och deras konsekvenser Åsikter och beaktande av dem BESKRIVNING AV GENERALPLANEN Generalplanens struktur Generalplanens beteckningar och bestämmelser GENERALPLANENS KONSEKVENSER Konsekvenser för ljudlandskapet Konsekvenser för ljusförhållandena Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Konsekvenser för jordmånen samt yt- och grundvattnet Konsekvenser för växtligheten och värdefulla naturobjekt Konsekvenser för människans omgivning Övriga konsekvenser Samverkan med andra projekt Planens förhållande till gällande utredningar och planer Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Krav på innehåll i en generalplan enligt markanvändnings- och bygglagen Selostus_KRS_085_SWE.docx

91 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 6 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 8 BEAKTANDE AV UTLÅTANDE OM MKB SOM INLÄMNATS AV KONTAKTMYNDIGHETEN GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN Planer, tillstånd och beslut som förutsätts Vindkraftsparkens konstruktioner Uppföljning Planer som styr och åskådliggör genomförandet KONTAKTUPPGIFTER Förteckning över beskrivningens bilagor 1 Program för deltagande och bedömning Pro memoria från myndighetsmötet i inledningsskedet Respons och bemötanden från beredningsskedet 4 Buller- och skuggmodelleringar (med underordnade bilagor) 5 Utredning av synlighetsområden samt fotografiska anpassningar 6 Utredning av inomhusbuller 7 Förslagsskedets respons och bemötanden (med underordnade bilagor) 8 Fiskgjusebons lägen i förhållande till kraftverken (ENDAST FÖR MYNDIGHETSBRUK) 1.8 Förteckning över dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen MKB-beskrivning med bilagor (rapporter över de separata utredningarna är tillgängliga på NTM-centralens webbplats Selostus_KRS_085_SWE.docx

92 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 7 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 2 SAMMANFATTNING 2.1 Planprocessens skeden Inledandet av projektet Planens skeden Staden Kristinestad har påbörjat delgeneralplaneringen för Mikonkeidasområdet på initiativ av UPM. grundat ett gemensamt bolag, Ot- UPM har senare tillsammans med Element Power 3 sotuuli Oy, för utveckling av vindkraft. Planläggningsbeslut Aktualisering Myndighetsmöte i inledningsskedet (MRL 64, MRA 18 ) Program för deltagande och bedömning framlagd Utkast till delgeneralplan framlagt Förslag till delgeneralplan framlagt och Delgeneralplanen godkänns av stadsfullmäktige 3 Element Power är ett engelskt företag som grundades 2008 för att utveckla, finansiera, bygga och operera vindkraftsprojekt på fastlandet samt solkraftsprojekt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

93 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 8 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 2.2 Delgeneralplan Med delgeneralplanen anvisas byggplatser för vindkraftverken, de serviceleder som de kräver samt riktgivande sträckningar som krävs av elsystemet. Dessutom anvisas markanvändningen i det övriga området och värdefulla naturobjekt som konstaterats i samband med utredningarna. Med planbestämmelserna styrs det sätt på vilket byggandet genomförs samt aspekter som ska tas i beaktande. 2.3 Genomförande av delgeneralplanen Delgeneralplanen godkänns av Kristinestads stadsfullmäktige. Verkställandet av planen kan inledas efter att planen vunnit laga kraft genom kungörelse. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. Utöver bygglov kan anläggandet av en vindkraftspark förutsätta även andra tillstånd och beslut (se kapitel 9 Genomförande av generalplanen). Selostus_KRS_085_SWE.docx

94 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 9 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning av planområdets förhållanden En utredning av planeringsområdets förhållanden grundar sig på projektets MKButredning. MKB-utredningen gjordes för hela projektområdet Allmän beskrivning av området Området består huvudsakligen av skog och myrar. På områden mellan myrarna finns även kala berg. I den västra delen av planeringsområdet finns ett vidsträckt myrområde, Stormossen (cirka 250 ha). I indelningen i skogsvegetationszoner ligger området mellan det sydboreala Österbottens kustland och de mellanboreala områdena i Österbotten. Träden är unga eller växande, ställvis förekommer även ganska stora slutavverkningsområden. Jordmånen består främst av blandade moränarter och berg, på myrarna förekommer torv. I den norra delen består berggrunden av granit och granodiorit. På den södra sidan av Korpelankylä förekommer tonalit. I den västra delen av det sydligaste området förekommer skimmergnejs och i den östra delen förekommer intermediära metavulkaniter och tonalit. Markytans höjd varierar från +52 till +83 m.ö.h. På området finns inga betydande ytvattenformationer eller kända källor eller bäckar och rännilar som motsvarar naturtillstånd (värdemål enligt 11 i vattenlagen). De närmaste sjöarna och tjärnarna är: Kaakkoolammi (på Storås sida) Mustajärvi, Stora Sandjärv och Lilla Sandjärv Tönijärvi på kommunernas gräns i norr De närmaste klassificerade grundvattenområdena finns i Kärjenkoski på den norra sidan av Tarmaankylä. På området eller i dess omedelbara närhet finns inga mål som ingår i Natura 2000-nätverket. Det närmaste Natura-området, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka 4 km mot nordost. IBA- eller FINIBA-områden finns inte på 10 avstånd från planeringsområdet. Det närmaste naturskyddsområdet Haapakeidas myrskyddsområde (SSA020007) ligger något under 5 km österut. 4 Projektområdet sträcker sig både över Kristinestads och Storå kommuns område. Selostus_KRS_085_SWE.docx

95 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 10 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Naturmiljö Bild 5: Planområdet på Lantmäteriverkets grundkarta. Kartan har försetts med skuggningar. Jordmån och berggrund Mikonkeidas projektområde ligger i Österbottens svekofenniska skifferavsnitt som bildats för cirka 1900 miljoner år sedan. I de nordligaste delarna av projektområdet (Storå) består berggrunden av granit och granodiorit. På väg söderut från Korpelankylä förändras berggrunden till tonalit. I projektområdet södra delområde består berggrunden av skimmergnejs i de västra delarna, huvudsakligen av intermediära metavulkaniter i den mittersta delen och av tonalit i den östra delen (GTK 1997). Selostus_KRS_085_SWE.docx

96 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 11 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 6: Berggrund (GTK 2010a) och jordmån (GTK 2010b) på projektområdet. Planområdet har avgränsats med blått. På projektområdet höjer sig markytan från det låglänta området i den sydvästra delen mot den nordöstra delen och varierar mellan +52 och +83 m.ö.h. Det är möjligt att det förekommer sura sulfatjordar på projektområdet. Baserat på en ungefärlig kartstudie ligger projektområdet i ett område där sannolikheten för förekomsten av sura sulfatjordar varierar från måttlig till väldigt liten (GTK 2013, Förhandstolkningskarta 1: ). Bild 7: Sura sulfatjordar (GTK 2013) och topografi (LMV). Projektområdet är avgränsat. Projektområdet har även avgränsats på den topografiska bilden. Yt- och grundvatten Området ligger huvudsakligen i huvudvattendragsområdet (83) Bottenhavets kustområde och vidare i Vikbäckens (83.083) och Härkmeri ås (83.081) avrinningsområden. Selostus_KRS_085_SWE.docx

97 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 12 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark De nordostligaste delarna av projektområdet ligger i Lappfjärds ås huvudvattendragsområde (37) och vidare i det nedre loppet av Kärjenjoki å (37.061) och nedre loppet av Siironjoki å (37.062). På området finns inga betydande ytvattenformationer eller kända källor eller bäckar och rännilar som motsvarar naturtillstånd (värdemål enligt 11 i vattenlagen). Bild 8: Indelningen i avrinningsområden samt ytvatten (LMV, Statens miljöförvaltning 2013b), Kristinestads delgeneralplaneområde har markerats med röd färg. På projektområdet finns inga grundvattenområden. Natura- och skyddsområden På området eller i dess omedelbara närhet finns inga mål som ingår i Natura nätverket. Det närmaste Natura-området, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka fyra kilometer nordost om projektområdet. Skyddet av Hanhikeidas grundar sig på SCI och SPA (habitat- och fågeldirektivet). Utlåtande om Natura-bedömningens behovsprövning NTM-centralen i Södra Österbotten har (Dnr EPOELY/37/07.04/203) har avgett ett utlåtande om Natura-bedömningens behovsprövning beträffande Mikonkeidas vindkraftspark. I utlåtandet konstateras att åtgärder som utförs på vindkraftsparkens område sannolikt inte medför betydande skadliga konsekvenser för de naturtyper eller växt- och däggdjursarter som ligger som grund för skyddet av Natura-områdena. Vindkraftsparken ensam medför sannolikt inte heller några betydande skadliga konsekvenser för förekomsten av de fågelarter på Natura-området som ligger som grund för skyddet av de undersökta Naturaområdena, på det gynnsamma skyddets nivå eller Natura-områdenas sammanhållenhet. Det finns inget behov av att utföra en sådan Natura-bedömning som beskrivs i 65 i naturvårdslagen i samband med detta projekt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

98 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 13 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 9: Natura- och andra skyddsområdens läge i förhållande till projektområdet. Kristinestads delgeneralplaneområde har markerats med blått. Vegetations- och naturtyper Enligt indelningen i skogsvegetationszoner ligger Mikonkeidas projektområde på gränsen mellan den sydboreala zonen på Österbottens kustland och den mellanboreala zonen i Österbotten. Kustlandet i Österbotten har en frodigare vegetation än andra delar av landskapet. Detta beror på områdets maritima klimat och den höga näringshalten i jorden som för inte alltför länge sedan höjt sig ur havet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

99 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 14 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 10: Planområdets gräns, ortografisk bild Skogsområdena används för skogsbruk och ståndortstypen är främst torr mo av lingontyp (VT), som är typisk för regionen, samt frisk mo av blåbärstyp (MT) och lingonblåbärstyp (VMT). Försumpade momarker har dikats. På området finns också berg, vars växtlighet är hällmarksskog (Vr) som klassificeras som tvinmark, och vidsträckta öppna myrar. Vegetationen i den sydligare delen av projektområdet karaktäriseras av Stormossen, som är en stor högmosse västerut på projektområdet. Skogsbruksområdena som omger Stormossen består omväxlande av häll- och moränmarker samt torvmarker som bildats i sänkorna mellan hällmarkerna och tämligen små öppna myrar. På området förekommer omväxlande torr och frisk moskog samt dikade torvmoar, som domineras av tall. På frodigare platser är gran det dominerande trädslaget. Trädbeståndet är ungt eller äldre och ställvis har även tämligen omfattande slutavverkningar gjorts. Längs de muddrade bäckfårorna finns också blandskog och mer lövträdsdominerade områden. På hällmarkerna är trädbeståndet lågvuxet och växttäcket består i huvudsak av lavar. På den lösa jorden på hällmarkerna växer förutom lavar också mossor, risväxter, örter och gräs. I den sydvästra delen av projektområdet finns ett stort bergsområde, vars trädbestånd har avverkats. På den södra delen av bergsområdet finns också en mindre myrtjärn, vars kant följer kanten av ett fattigkärr. Selostus_KRS_085_SWE.docx

100 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 15 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fauna Vanliga däggdjursarter i hela Södra Österbotten är bland annat älg, lo, räv, skogshare och mårdhund. Varg förekommer regelbundet, särskilt i Sydösterbotten. Även björnstammen har etablerat sig och björnarnas utbredning sträcker sig till de södra delarna av Sydösterbotten. Lo finns det nära kusten, från Sydösterbotten till Vasaregionen (Österbottens förbund 2011). De däggdjursarter som påträffas i projektområdet kan antas representera ett för trakten typiskt bestånd i barrskogszonen. I fältutredningarna på området observerades inga hotade däggdjursarter. Enligt utgångsdata har livsmiljöer för flygekorre konstaterats i den norra delen av projektområdet på 2000-talet. Vid fladdermusobservationerna har tämligen få fladdermöss påträffats. I området förekommer vårt lands allmännaste fladdermusarter nordisk fladdermus, mustaschfladdermus/stor mustaschfladdermus samt vattenfladdermus, av vilka nordisk fladdermus är den klart dominerande arten. Fladdermustätheten i området har utifrån utredningar bedömts vara normal. Vid naturutredningarna påträffades inte heller några för arterna lämpliga fortplantnings- och viloplatser (ihåliga träd, bergshålor eller stenfält). Det lövträdsdominerade skogs- och våtmarksområdet söder om byn Sandvik visar en större mångfald i fråga om fladdermusarter. Ett annat för fladdermössen betydelsefullt område är beläget i de västliga delarna av projektområdet, norr om Furumossen, där både nordisk fladdermus och mustaschfladdermus påträffades. Dessa områden kan klassificeras som viktiga födoområden för fladdermössen. Dessutom kan de eventuellt även omfatta fortplantnings- och viloplatser. Utifrån fältundersökningar samt granskningar av kartor och flygfoton ligger området förmodligen inte på något betydande flyttstråk för fladdermöss. Det häckande fågelbeståndet Utifrån en inventering av det häckande fågelbeståndet som gjordes på projektområdet sommaren 2012 representerar fågelarterna som förekommer på området arter som är mycket vanliga och som förekommer i rikligt antal i Finland. På området observerades 67 fågelarter som med säkerhet eller sannolikt häckar på området. Några av dem kan anses vara skyddsvärda arter. Bland de observerade skyddsvärda arterna är antalet fåglar som häckar på området generellt sett mycket få. Biotoperna på projektområdet är tämligen ensidiga ekonomiskogar. Fågelbeståndet är dock mångsidigare tack vare några öppna myrar, där ett fåtal värdefullare myrmarksfåglar häckar. Man känner till några rovfågelrevir (bl.a. ormvråk, bivråk och duvhök) på projektområdet. Enligt ett havsörnsregister som upprätthålls av NTM-centralen i Österbotten finns det inga kända havsörnsbon i närheten av projektområdet. Enligt ett fiskgjusregister som upprätthålls av Naturhistoriska centralmuseet känner man till ett fiskgjusbo på projektområdet och tre bon på 1 3 kilometers avstånd från projektområdet (Ringmärkningsbyrån 2012). I samband med kartläggningen av tjäderns spelplatser påträffades i de norra delarna av projektområdet en aktiv spelplats (två tuppar på plats). I den västra delen av projektområdet bevittnades ett spel med tre tjädertuppar som lockade till sig fem tjäderhönor när dessa var som talrikast. Spelcentrum befann sig på en skogsbilväg. Förutom på de ovannämnda platserna påträffades nordväst om projektområdet nära Sandviksvägen en ensam spelande tjädertupp. Orren är vad spelplatsen beträffar mer flexibel och spelplatser för arten förekommer på projektområdets myrar och kalhyggen samt närbelägna åkrar. Flyttfågelbeståndet Ett av de viktigaste stråken för flyttfåglarna går via den sydösterbottniska kusten. Flera hundra tusen fåglar flyttar genom området både på våren och på hösten. Flyttfåglarnas Selostus_KRS_085_SWE.docx

101 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 16 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark viktigaste flyttstråk går längs med kusten, medan antalet flyttande individer snabbt minskar en bit in i landet. Vissa arters huvudflyttning sker likväl längs ett stråk längre bort i inlandet och det är allmänt känt att tranans huvudsakliga flyttstråk följer riksväg 8 på nära håll. Därifrån österut anses mängderna av flyttfåglar i genomsnitt minska. Var de huvudsakliga flyttstråken går kan variera kraftigt från år till år, eftersom de påverkas av bl.a. rådande vind- och väderleksförhållanden. Fåglarnas flyttning genom projektområdet har observerats under våren och hösten Observationerna visar att en ansenlig mängd fåglar flyger över projektområdet, men då styrande linjer saknas går huvuddelen av flytten främst väster om projektområdet och styrs av Bottenvikens kust kilometer från projektområdet. En del år kan huvudflyttstråket, framför allt tranornas, också gå över projektområdet, beroende på de dominerande vindarna. På projektområdet eller i dess omedelbara närhet finns det så vitt man vet inga betydande rastplatser för stora flyttfåglar Värdefulla naturobjekt Delvis odikade myrområden Inom projektområdet finns 15 med tanke på naturens biologiska mångfald betydelsefulla, delvis odikade och trädfattiga myrområden. Ungefär en femtedel av hela projektområdets areal består av myrobjekt. En del av myrobjekten är små, något större än en hektar varav det största, Stormossens högmosse, omfattar cirka 2,5 km2. Det bör observeras att nästan alla myrar åtminstone delvis är dikade eller att deras kantzoner är dikade och att det tidigare tillståndet och/eller naturtillståndet i de kvarvarande dikade delarna därför har gått förlorat. De vidsträckta myrområdena har en mångsidig vegetation av olika typer av myrnatur och kärrvegetation. Mest representativ i sitt naturliga tillstånd är Stormossen. Stormossens myrområde klassificeras som betydande på landskapsnivå, eftersom ett flertal hotade naturtyper förekommer i området, liksom även nära hotade (NT) arter och arter som nämns i bilaga I till fågeldirektivet. Andra till sin vegetation och sitt fågelbestånd representativa myrobjekt är de södra delarna av Töyrenkeidas, Etelämäenkeidas, Maalmosankeidas, Långängsmossen och Trindmossen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

102 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 17 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 11: Värdefulla naturobjekt (1a=representativa, delvis odikade myrar, 1b=övriga delvis odikade myrar, 2=Mikonkeidas hällmarker, 3=Tönijärvi svämäng, 4=stenfältet på Antinperkiönmäki och 5=reviren för flygekorre). Planområdet har avgränsats med röd skuggad linje. Mikonkeidas hällmarker (sammanlagt ca 16 ha) Inom Mikonkeidas projektområde ligger åtta hällmarksområden som tydligt skiljer sig från de omgivande skogsbruksområdena och som är bevuxna med bergstallar som ser Selostus_KRS_085_SWE.docx

103 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 18 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark ut att befinna sig i naturtillstånd. Andra hällmarker som är representativa i naturtillstånd finns det invid de ovan nämnda värdefulla myrhelheterna och i synnerhet på Stormossens värdefulla naturområde Landskap och kulturmiljö I indelningen i landskapsprovinser hör Mikonkeidas till Österbotten och närmare bestämt till regionen Södra Österbottens odlingsslätter. Landskapsprovinserna representerar typiska regionala drag och variation i kulturlandskapen. Bild 12: På kartan som visar indelningen i landskapsprovinser avgränsas Mikonkeidas med rött. Österbotten är ett stort område, vars karaktär förändras i relation till olika faktorer både från söder mot norr och från kusten inåt landet. Gemensamt för hela området är tämligen stora åar, ådalar med tydliga gränser och nästan obebodda åsområden mellan dessa samt en relativt jämn terräng, mestadels med små höjdvariationer. Det mest karaktäristiska för Södra Österbottens kulturlandskap är jämna och bördiga lermarker kring ådalarna. Åarna hör till de vanligaste vattendragen. I Södra Österbotten kan man se typiska kulturdrag med stark prägel i byggnadstraditionen: radbyar och bosättning i byar som likt snören traditionellt ligger längs åstränderna. Ett av de viktigaste landskapselementen på åkerfälten är ladorna, som förvisso håller på att förfalla (Miljöministeriet 1993). Projektområdet är ett förhållandevis jämnt område. Landskapet består av slutna skogsmarker med kalhyggen samt öppna myrmarker. Utöver det vidsträckta Stormossen finns flera mindre myrar och våtmarker. Skogsområdena består av ekonomiskog och är delvis avverkade, delvis i plantskede. Den vanligaste trädarten är i regel tall. På projektområdet finns en del små vägar och ett par små åkerområden. Projektområdet omges av ekonomiskogar och myrmarker. I närheten av projektområdet finns några mindre sjöar och tjärnar. Mindre åkerområden finns på den sydvästra, södra och sydöstra sidan av projektområdet. Större åkerområden finns på den östra sidan av projektområdet i Siiroonjoki ådal på den västra sidan av projektområdet i närheten av riksväg 8. Åkerområdena i ådalen sluttar tydligt mot ån. På den östra sidan av projektområdet i Siiroonjoki ådal finns flera små byområden, av vilka man kan nämna bland annat Kärjenkoski, Kankaanpäänkulma, Kuokkurinkulma, Siiroo, Vesijärvi, Tarmaankylä och Suojoki. En del av byområdena är småskaliga och vackra. Kärjenkoski Kankaanpäänkulmaområdet samt Vesijärvi byområde är kulturmiljöer av landskapsmässigt och regionalt intresse. De framträder även tydligt till sin fördel. I Kärjenkoski och Kankaanpäänkulmaområdet öppnar sig de finaste och mest vidsträckta vyerna från vägen mot nordost och ost över de åkerområden som omger ån, dvs. bort från projektområdet. Även mot den norra sidan av projektområdet öppnar sig några viktiga vyer, men de är betydligt kortare och smalare. Även i Tarmaankylä finns fina drag: stenmurar och hagmarksliknande öppna utrymmen. Mot projektområ- Selostus_KRS_085_SWE.docx

104 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 19 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark det öppnas några viktiga vidsträckta vyer, såväl uppe från backkrönet som nerifrån från vägen. Bosättningen i byområdena har i ganska stor utsträckning koncentrerat sig längs byvägen och delvis längs mindre vägar. I Metsälä på den västra sidan av projektområdet ligger bosättningen i byområdena som ett band längs byvägen. Dessa byområdena är bland annat Västervik, Heden, Koskenkulma och Kallträsk. Även i Uttermossa på den norra sidan av projektområdet ligger bosättningen längs den väg som korsar området. Av byarna i närområdet finns den mest glest placerade bosättningen i Suojoki. Förutom längs huvudvägen ligger husen även längs flera småvägar som viker av från huvudvägen. Nationellt värdefulla landskapsområden Planeringsområdet omfattar inga värdefulla landskapsområden av riksintresse. Närmaste objekt påträffas i Kristinestad, ett område på 800 hektar vid Södra Österbottens kust, Härkmeri (MAO100108). Härkmeri är en typisk kustby som byggts upp kring en havsvik. Byn har ett välbevarat traditionellt byggnadsbestånd som omges av strandängar och odlingsmarker. Härkmerifjärden hör till det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten. På området finns både öppna och igenvuxna vårdbiotoper (Miljöministeriet 2013). Byggda kulturmiljöer av riksintresse På projektområdet finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse. De närmaste objekten ligger cirka 13 kilometer från de närmaste vindkraftverken på projektområdet. De närmaste objekten är Bosättningen i Storå ådal och Storås kyrkolandskap, Koppelonmäki, Sideby och fiskhamnen Kilen, Yttergrunds fyr- och lotssamhälle, Trolls by och stengärden samt Siikais allmogearkitektur (Leppijärvi by). Landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå På projektområdet finns inga kulturmiljöer av landskapsintresse. Området Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma ligger på den nordöstra sidan strax intill projektområdets norra del. Längs Siiroonjoki-Lillån finns dessutom Vesijärvi by cirka fyra kilometer öster om projektområdet och kulturlandskapet i Korsbäck cirka fyra kilometer norr om projektområdet (Södra Österbottens förbund 2013, Österbottens förbund 2013a). Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993-objekt) På projektområdet finns inga byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Den närmaste byggda kulturmiljön av landskapsintresse är Honkajärvi by och kulturlandskap som ligger cirka fem kilometer söder om de planerade kraftverken. Selostus_KRS_085_SWE.docx

105 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 20 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fornlämningar Bild 13: I landskapshänseende och kulturhistoriskt hänseende betydande objekt (Statens miljöförvaltning 2013b och Lantmäteriverket 2013). Planområdet har avgränsats med blått. Det finns inga tidigare kända fornlämningar på projektområdet. I den fornlämningsinventering som gjordes hösten 2013 påträffades inte heller några fornlämningar. Selostus_KRS_085_SWE.docx

106 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 21 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Byggd miljö och bosättning De närmaste byarna är Kärjenkoski, Korpelankylä, Kankaanpäänkulma, Harjunpäänkulma, Sandvik, Vaarainkorpi, Ömossa, Uttermossa, Kallträsk och Riskula. Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus på vindkraftsparkens planeringsområde. Det finns sammanlagt 87 fasta bostäder på mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken. Största delen av dessa har koncentrerats till Kärjenkoski nordost om projektområdet. Grupper med fasta bostäder har också koncentrerats till söder om projektområdet längs Ruusulavägen och Peltomaantie. På den västra sidan av projektområdets mittdel finns ett litet byområde i Sandvik. Från Sandvik kommer invånarna till Ruusulavägen längs Österbackvägen eller norrut till Uttermossa längs Sandviksvägen. De fasta bostäder som ligger närmast kraftverken finns i Korpelankylä öster om projektområdet, cirka 800 meter från kraftverken. Likaså finns ett tiotal fasta bostäder intill Lillåns åkerlandskap öster om projektområdet cirka en kilometer från de närmaste kraftverken. På mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken finns 2 fritidshus. Selostus_KRS_085_SWE.docx

107 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 22 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 14: Bostadshus (röda) och fritidshus (blå) samt avståndszonerna 1 och 2 km från vindkraftverken (svarta punkter). Planområdet har avgränsats med rött. På bilden syns även de kraftverk som planerats på Storås sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

108 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 23 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Trafik Den planerade vindkraftsparken ligger öster om riksväg 8 (Björneborgsvägen). På den norra sidan går Uttermossavägen, som blir till Pöllistön metsätie på Södra Österbottens område (Uttermossa Storå 17017). Kärjenkoskentie (Vanhakylä Kärjenkoski 17027) ansluter till Pöllistöntie som fortsätter söderut som Vesijärventie öster om projektområdet fram till Suojoentie (Sastmola Kauhajoki 661). Söder om projektområdet går Ruusulavägen/Peuralantie mellan Björneborgsvägen (riksväg 8) och Suojoentie (Sastmola Kauhajoki 661). Enligt planerna ska infarten till vindkraftsparkens södra del ske från riksväg 8 via Riskula längs en befintlig skogsbilväg (Österbackvägen) som ska förstärkas och som finns söder om Stormossen. Transporterna till projektområdets norra del (Storå) styrs från riksväg 8 till projektområdet antingen norrifrån via Uttermossavägen, Pöllistön metsätie och Vesijärventie eller söderifrån via Isojoentie, Suojoentie, Tarmaantie och Vesijärventie. Den sista sträckan av transportleden till planområdets norra del utgörs i båda fallen av Korpelankyläntie som viker av från Vesijärventie samt av befintliga skogsbilvägar. De planerade transportrutterna presenteras i nästa bild (bild 15) Selostus_KRS_085_SWE.docx

109 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 24 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Uttermossantie kvl 143 kvl ras 10 Porintie vt 8 kvl 1791 kvl ras 403 Vesijärventie17017 kvl 85 kvl ras 7 Tarmaantie kvl 75 kvl ras 13 Suojoentie 661 kvl 430 Porintie vt 8 kvl ras 453 Isojoentie 661 kvl 390 kvl ras 69 ±0 2, km Bild 15: Projektets huvudsakliga transportleder och trafikmängder i närheten av planområdet år 2014 (Trafikverket 2015). Kvl = genomsnittlig dygnstrafik, kvl ras = genomsnittlig dygnstrafik för tunga fordon. Tekniskt nätverk I den nordöstra delen av vindkraftsparkens projektområde, på området Arkkukallio, finns en 220 kv högspänningsledning som går i nord-sydlig riktning och som inom en nära framtid kommer att ersättas med en 400 kv kraftledning. Dessutom korsar några 20 kv kraftledningar projektområdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

110 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 25 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 16: Mikonkeidas läge i förhållande till Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät Markägoförhållanden Planeringsområdet för Mikonkeidas vindkraftspark är främst i privat ägo och de områden som kommer att bebyggas har arrenderats. 3.2 Planläggningssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör den högsta nivån i planeringshierarkin i markanvändnings- och bygglagen. Målen måste beaktas och uppnåendet av dem bör främjas i landskapets planering, kommunernas planläggning och statliga myndigheters verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen behandlar följande helheter: Landskapsplanering En fungerande områdesstruktur En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden Fungerande kontaktnät och energiförsörjning Särskilda frågor som berör Helsingforsregionen Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. Selostus_KRS_085_SWE.docx

111 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 26 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Kristinestad hör till Österbottens förbund. Planområdet berörs av följande landskapsplaner: Österbottens landskapsplan 2030 Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände Österbottens landskapsplan Miljöministeriet fastställde planen Etapplan 1 för Österbotten handel Etapplan 1 godkändes vid landskapsstyrelsens möte och fastställdes av miljöministeriet Inga beteckningar på planeringsområdet. Etapplan 2 för Österbotten förnybara energikällor Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplanen , och den fastställdes av miljöministeriet Österbottens landskapsplan 2040 Landskapsstyrelsen fattade vid sitt möte ett beslut om att inleda utarbetandet av Österbottens landskapsplan Planen utarbetas som en helhetslandskapsplan som omfattar hela landskapet och dess olika samhällsfunktioner. Syftet är att ha en godkänd plan Efter att den nya planen fastställts ersätter den Österbottens landskapsplan 2030 och dess etapplaner. År 2014 utarbetas ett program för deltagande och bedömning (PDB) samt utredningar för följande områden: samhällsstruktur (centrumnät, tätorter och deras utbyggnadsriktningar, industriområden) regionalt betydande kulturlandskap och bebyggda kulturmiljöer bioenergi och logistik kraftöverföringsledningarnas förbindelsebehov båt- och fiskehamnar pälsnäringen Intilliggande landskapsplaner Området för delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad ligger i sin helhet på Österbottens förbunds område. Planläggningen styrs av Österbottens landskapsplan. I öst angränsar planområdet till området för Södra Österbottens förbund. Södra Österbottens landskapsplan Miljöministeriets beslut om fastställelse Selostus_KRS_085_SWE.docx

112 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 27 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Etapplan I för Södra Österbotten vindkraft Etapplan I har varit framlagt som förslag Den gällande landskapsplanen för Södra Österbotten kompletteras med områden som lämpar sig för vindkraftsparker. Lösningen i förslaget till landskapsplanen består av sammanlagt 24 områden som lämpar sig för fortsatt planering av vindkraftsproduktion. Lösningen anvisar vindkraftsområden som omfattar minst 10 kraftverk eller andra vindkraftsområden som bedömts vara av regional betydelse. I förslaget till landskapsplan föreslås att man utfärdar allmänna planeringsbestämmelser som berör den fortsatta planeringen av alla vindkraftsområden samt områdesspecifika särskilda planeringsbestämmelser. Etapplan II för Södra Österbotten Handel, trafik och landskapsområden Anhängig. Etapplan II för Södra Österbotten Torvproduktion, myrnatur och bioenergi Anhängig. I söder ligger planområdet endast en kilometer från Satakuntaliittos område. Följande landskapsplaner finns på Satakuntas sida: Satakunta landskapsplan Miljöministeriet fastställde Satakunta landskapsplan Högsta förvaltningsdomstolen förkastade de besvär som inlämnats mot fastställelsebeslutet Satakunta etapplandskapsplan 1 Miljöministeriet fastställde Satakunta etapplandskapsplan I samband med fastställelsebeslutet förkastade förvaltningsdomstolen de fem besvär som inlämnats mot planen. Mot landskapsfullmäktiges beslut / 30 att godkänna Satakunta etapplandskapsplan I inlämnades fem besvär till miljöministeriet under besvärstiden. I tre av besvären krävdes att Pahamäki vindkraftsområde i Björneborg (område 8) tillsammans med Harjakoski vindkraftsområde i Påmark (område 10) och tillsammans med Korpimatti vindkraftsområde i Sastmola (område 4) inte ska fastställas. Dessutom framfördes att landskapsfullmäktiges beslut är lagstridigt när det gäller begäran om att miljöministeriet i samband med sitt fastställelsebeslut skulle göra Satakunta etapplandskapsplan I gällande direkt oberoende av eventuella besvär. I besvären framfördes även att miljöministeriet borde förbjuda kommunen och vindkraftsbyggaren att utveckla projektet förrän planen i fråga har lösts på ett lagenligt sätt. Påmark kommun drog tillbaka sitt besvär från miljöministeriet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

113 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 28 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Generalplaner På området finns inga gällande generalplaner. Kristinestads stranddelgeneralplan Närmast Mikonkeidas planeringsområde finns Lilla Sandjärvs och Stora Sandjärvs delar i Kristinestads stranddelgeneralplan (år 2000). Delgeneralplan för Metsälä vindkraftspark I väst angränsar planeringsområdet till området för Metsälä delgeneralplan för vindkraft (godk. KF , 48). Delgeneralplanen har laga kraft och är i byggnadsskede. Fundamenten gjuts under gången av år Lyftandet av vindkraftverken inleds tidigast under våren Delgeneralplan för Uttermossa vindkraftpark Fem och en halv kilometer norr om planeringsområdet finns delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftpark. Kristinestads stadsfullmäktige har godkänt delgeneralplanen för vindkraftparken Överklagandetiden för stadsfullmäktiges beslut är en månad. Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftpark / Storå Delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftpark på Storå kommuns område har godkänts i Storå kommunfullmäktige tiedote investointipäätöksestä Selostus_KRS_085_SWE.docx

114 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 29 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Kristinestad Storå Uttermossa Delgeneralplan för Metsälä vindkraftpark Kristinestads strandgeneralplan Planområde Bild 17: Delgeneralplan för Ömossa 6 vindkraftspark (Kristinestad 2012), stranddelgeneralplanen för Kristinestad och den aktuella delgeneralplanen för vindkraft i Uttermossa samt Storå kommuns delområde av Mikonkeidas vindkraftpark i förhållande till planområdet. 6 Närmast Mikonkeidas ligger Ömossa vindkraftsparkprojekt (EPV Tuulivoima Oy). Projektet väntar på högsta förvaltningsdomstolens beslut om planen och byggloven. Ömossa har beviljats bygglov , men på grund av inlämnade besvär pågår domstolsbehandlingen fortfarande. Beroende på besluten är det möjligt att man ansöker om bygglov på nytt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

115 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 30 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Detaljplaner På planeringsområdet finns inga gällande eller aktuella detaljplaner Övriga vindkraftsprojekt På Österbottens område planeras flera vindkraftsparker som befinner sig i olika planeringsskeden. På 25 kilometers radie från Mikonkeidas vindkraftsprojekt planeras fler än tio vindkraftsparker. Bild 18: Befintliga eller planerade projekt i närheten av projektet (Suomen Tuulivoimayhdistys ry 2013). På bilden visas även de olika elöverföringsalternativ som bedömts i Mikonkeidas MKBprojekt (VEA, VEB ja VEC). Metsälä vindkraftspark Närmast Mikonkeidas ligger Metsälä vindkraftsparkprojekt (EPV Tuulivoima Oy). Delgeneralplanen har laga kraft och är i byggnadsskede. Fundamenten gjuts under gången av år Lyftandet av vindkraftverken inleds tidigast under våren Selostus_KRS_085_SWE.docx

116 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 31 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Byggnadsordning Uttermossa vindkraftspark Fem och halv kilometer norr om projektområdet ligger Uttermossa vindkraftsparkprojekt (ca 8 kraftverk). Kristinestads stadsfullmäktige har godkänt delgeneralplanen för vindkraftparken Överklagandetiden för stadsfullmäktiges beslut är en månad. På området gäller Kristinestads byggnadsordning (ändringar ) Tomtindelning och register Grundkarta Byggförbud Skyddsbeslut Planeringsområdet ingår i statens fastighetsregister. Som grundkarta används Lantmäteriverkets terrängdatabas som skrivs ut i skala 1: och i en grå ton. På området gäller inte byggförbud, men eftersom kommunen har fattat beslut om att inleda planläggning, kommer det att behövas minst ett avgörande om behov av planering, då ett bygglov som söks skulle försvåra förverkligandet av planen. Några skyddsbeslut som rör området finns inte Utredningar som gjorts för delgeneralplanen: Delgeneralplanen stöder sig huvudsakligen på utredningar och konsekvensbedömningar som gjorts i samband med MKB-förfarandet. Efter MKB utarbetades uppdaterade utredningar för ljuseffekter, buller och lågfrekvent buller utifrån hur vindkraftsparkens layout hade preciserats under planprocessen. Den konsekvensbedömning som gjorts inom MKB-förfarandet (t.ex. landskap, trafik och natur) har även uppdaterats efter behov och preciserats under planprocessens gång enligt förändringarna i layout Andra utredningar och annat material som berör området: Vindkraftsutredning för Södra Österbotten (Södra Österbottens förbund 2012), Österbottens förbund (2012), Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, Österbottens förbund (2013) Österbottens vindkraft och specialtransporter, Österbottens förbund och ELY-central i Södra Österbotten. OIVA miljö- och geodatainformationssystemet (Statens miljöförvaltning) Selostus_KRS_085_SWE.docx

117 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 32 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 4 OLIKA ETAPPER I PLANERINGEN AV GENERALPLANEN 4.1 Behovet av generalplan En viktig föreskrift för vindkraftsutbyggnad är markanvändnings- och bygglagen (132/1999, MBL). Lagens föreskrifter tillämpas både vid planeringen av områdesanvändningen och byggandet av vindkraftverken. Byggande av ett vindkraftverk förutsätter alltid endera bygglov eller åtgärdstillstånd. Vindkraftsproduktion kräver särskilda åtgärder, såsom väg- och kraftledningsarrangemang samt arrangemang av friområden. Betydelsen av miljökonsekvenserna förutsätter att ärendet övervägs i större omfattning än vid sedvanligt tillståndsförfarande. För vindkraftsprojekt tillämpas därför föreskrifter för områden i behov av planering enligt 16 i MBL. De särskilda förutsättningarna för bygglov på områden i behov av planering fastställs i i MBL. Beviljande av bygglov förutsätter att byggandet: 1. inte förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen; 2. inte leder till menlig samhällsutveckling, och 3. är lämpligt med tanke på landskapet och inte försvårar bevarandet av särskilda natur- eller kulturmiljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. Grundprincipen för markanvändnings- och bygglagen är att vindkraftsbyggande i regel bör grunda sig på en plan. Med stöd av 77a i MBL kan bygglov för utbyggnad av vindkraftverk beviljas utan hinder av i MBL om det har fastställts i en generalplan med rättsverkan att planen eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov. Delgeneralplanen för Mikonkeidas utarbetas för att den ska kunna användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. 4.2 Inledning av planläggningen samt åtföljande beslut Förplanering och utredningar som gjorts på uppdrag av projektaktören Den projektansvarige har år 2012 låtit göra upp miljöutredningar: utredningar om häckande fågelbestånd, fladdermöss, flygekorre, vegetation och biotoper på kraftverksplatserna enligt den dåvarande planeringssituationen eller på projektområdet. Även en uppföljning av fåglarnas vår- och höstflytt utfördes. Projektets preliminära tekniska planering har utförts i november-december Vid projektplaneringen kartlades vindkraftsparkens potentiella elanslutningspunkter. Desssutom bedömdes investeringskostnader i anknytning till byggande och anslutning till elnätet Initiativ till utarbetande av plan samt beslut om planläggning UPM-Kymmene Oyj tog initiativ till planläggning i februari 2013 genom att kontakta Storå kommun och staden Kristinestad för att inleda utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan för planeringsområdet. Kommunstyrelsen i Storå fattade ett planläggningsbeslut den 11 mars 2013 (91 ). Tekniska nämnden i Kristinestad föreslog på sitt möte den 20 mars 2013 (61 ) för stadsstyrelsen att utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan ska inledas, och stadsstyrelsen beslöt att inleda planläggningen på sitt möte den 8 april 2013 (134 ). Selostus_KRS_085_SWE.docx

118 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 33 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planläggningsavtal MKB-förfarande UPM-Kymmene Oyj som ansvarar för vindparksprojektet har avtalat med Kristinestad och Storå om uppgörandet av en delgeneralplan. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy har valts till planläggningskonsult. Konsulten svarar för utarbetandet av planen. UPM har tillsammans med Element Power 7 grundat ett gemensamt bolag för utveckling av vindkraft, Otsotuuli Oy. Otsotuuli Oy svarar för kostnader i samband med utarbetande av planen och delgivning av information om den. Kristinestad ansvarar för informeringen och framläggandet i berednings- och planeringsskedena och för att samla in respons och bereda bemötanden i nämnda skeden. UPM-Kymmene Oyj ansvarar för kostnaderna för beredningen och informeringen. Eftersom vindkraftsparken är så pass stor förutsätter etableringen ett MKB-förfarande som avses i lagen om miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändringen av lagen 458/2006) och MKB-förordningen (713/2006). MKB är inget tillståndsförfarande och utifrån den fattas inga beslut. Syftet med MKB-förfarandet är att främja bedömningen av miljökonsekvenser och förenhetliga beaktandet av konsekvenserna i planeringen och beslutsfattandet. Syftet med lagen är samtidigt att öka informationen till medborgarna samt öka deras möjligheter att delta. Genom förfarandet produceras information till den projektansvariga för att det ska vara möjligt att välja ett alternativ som är lämpligt med tanke på miljön. Dessutom skapas information om projektets förutsättningar och för fastställande av tillståndsvillkor till myndigheterna. MKB för Mikonkeidas styrdes av NTM-centralen för Södra Österbotten i egenskap av kontaktmyndighet. För projektet utsågs även en uppföljningsgrupp med följande medlemmar: NTM-centralen i Södra Österbotten Södra Österbottens förbund Fingrid Oyj Storå kommun Isojoen-Karijoen riistainhoitoyhdistys Kallträsk ungdomsförening Kristinestad/markanvändning Västkustens miljöenhet, Kristinestads avdelning Kärjenkosken Kyläseura Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening Ömossa jaktförening Ömossa ungdomsförening MTK Etelä-Pohjanmaa Österbottens förbund Pohjanmaan luonnonsuojelupiiri Österbottens museum Skogsvårdsföreningen Österbotten Suupohjan lintutieteellinen yhdistys Suupohjan ympäristöseura Sydbottens Natur och Miljö Uttermossa jaktförening Uttermossa ungdomsförening Vesijärven kyläyhdistys 7 Element Power är ett engelskt företag som grundades 2008 för att utveckla, finansiera, bygga och operera vindkraftsprojekt på fastlandet samt solkraftsprojekt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

119 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 34 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Vesijärven metsästysseura Österbottens svenska producentförbund Den kunskapsgrund om projektet och dess omgivning som planläggningen förutsätter har producerats huvudsakligen inom MKB-förfarandet. MKB-förfarandet har schemalagts så att dess dokument och respons som lämnats in om den kan utnyttjas i utarbetandet av planen. Bild 19: MKB-förfarandets och delgeneralplaneringens skeden. Följande planer och utredningar har utarbetats i anknytning till Mikonkeidas MKB: Planer (=layout) Placering av kraftverk Elöverföring Servicevägar Transport Modelleringar Buller Lågfrekvent buller Skuggning Synlighetsanalyser (ZVI) Illustrationer Utredningar Arkeologi (fornminnen) Invånarenkät Natur Häckande fåglar (inkl. rovfåglar) Flyttfåglar Vår Höst Hönsfåglar 8 8 =Inventering av tjäderns och orrens spelplatser Selostus_KRS_085_SWE.docx

120 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 35 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Uppföljning av fiskgjusens födoflygrutter (art i fågeldirektivets bilaga I) Arter i direktiv IV A: Fladdermus Flygekorre Åkergroda Vegetations- och naturtyper Landskap och kulturmiljö I MKB gjordes utredningar och konsekvensbedömningar även för sammanlagda konsekvenser och alternativ till elöverföringsrutter. I MKB föreslogs även ett uppföljningsprogram. På miljöförvaltningens webbplats kan man bekanta sig med hela MKB-materialet för Mikonkeidas Deltagande och samverkan Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sina åsikter om planen (62 i markanvändnings- och bygglagen). Intressenter är de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av den plan som är under beredning: invånare, företag och näringsidkare på planens verkningsområde, användare av rekreationsområden, markägare och markinnehavare på planens verkningsområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: sammanslutningar som representerar invånarna, såsom hembygds- och invånarföreningar samt bykommittéer sammanslutningar som representerar särskilda intressen eller befolkningsgrupper, såsom naturskydds- och byggtraditionsföreningar; Österbottens naturskyddsdistrikt, ornitologiska föreningar, BirdLife Finland rf. sammanslutningar som representerar näringsidkare och företag; Finlands skogscentral, MTK, Österbottens producentförbund, Metsänomistajien liitto Länsi-Suomi och Skogsägarförbundet Kusten övriga sammanslutningar på lokal eller regional nivå, såsom väglag och vattenskyddsföreningar sammanslutningar eller företag med särskilda uppdrag, såsom energi- och vattenledningsverk Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: grannkommuner olika förvaltningsnämnder i kommunerna (t.ex. tekniska nämnden, miljönämnden, grundtrygghetsnämnden osv.) Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten och Österbotten Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaförbundet Österbottens museum Södra Österbottens landskapsmuseum Försvarsmakten Marinen Flygvapnet Selostus_KRS_085_SWE.docx

121 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 36 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fingrid Oyj Trafiksäkerhetsverket Trafi Forststyrelsen Österbottens räddningsverk Södra Österbottens räddningsverk Anhängiggörande Anhängiggörande har meddelats i Kristinestad genom kungörelse den 3 juni Deltagande och växelverkan Planerings- och utredningsarbetena för utvecklingsprojektet för vindkraft framskrider jämsides i samverkan och medan de pågår ordnas möten för allmänheten, framläggande av planer, samråd och myndighetssamråd. Under mötena får intressenter, medborgare och intressentgrupper detaljerad information om projektet och kan ta ställning till de presenterade planerna. Information om utarbetandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och om framläggandet av den erhålls genom underrättelser och meddelanden från staden Kristinestad, genom pressen och möten för allmänheten, de officiella informationstidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, på Kristinestads anslagstavla, webbplatserna (För invånare > Teknik och miljö > Planläggning och kartor), från kontaktpersonerna och planläggaren. Därutöver ordnade UPM-Kymmene Oyj som var projektansvarig under MKBprogramskedet ett oavhängigt möte för allmänheten i Uttermossa ungdomslokal den 2 april Mötet annonserades i de lokala tidningarna och var öppet för alla. De som deltog i mötet kunde diskutera med projektets MKB- och planläggningskonsulter samt med representanter för UPM. Under MKB-förfarandet ordades två informations- och diskussionsmöten för allmänheten. Medan MKB-programmet var framlagt ordnades det första mötet den 18 juni 2013 i Uttermossa ungdomslokal i Kristinestad. De som deltog i mötet gavs möjligheten att bekanta sig med projektets planerings-, planläggnings- och MKB-material och att diskutera med kontaktmyndigheten för MKB-förfarandet, den projektansvarige och projektets planerare. Dessutom kunde deltagarna föra fram sina åsikter om bedömningsarbetet samt om huruvida bedömningsarbetet var tillräckligt omfattande eller inte. Sammanlagt deltog cirka 20 personer i mötet för allmänheten. Nästa möte för allmänheten arrangerades den 6 maj 2014 efter att MKB-beskrivningen blivit klar. Information om mötena gavs bl.a. i NTM-centralens kungörelser i tidningarna och på webbplatsen Myndighetssamarbete Inledningsskedets myndighetssamråd hölls den 3 juni 2013 på NTM-centralen i Södra Österbotten. Under planens beredningsskede hölls en arbetsöverläggning den 3 december 2013 på NTM-centralen i Södra Österbotten, före framläggandet av planutkastet. Under sammanträdet behandlades uppgjorda utredningar samt landskapsplanernas status. Ett arbetsmöte ordnades även Under mötet gick man igenom den respons som inlämnats om utkastet och MKB och hur den har beaktats/kommer att beaktas i planförslaget. Syftet med mötet är att underlätta gestaltningen av innehållet i det följande planskedet samt att föra en öppen dialog om kritiska punkter för att kunna fär- Selostus_KRS_085_SWE.docx

122 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 37 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark digställa planförslaget. Om planförslaget begärs officiella utlåtanden i samband med att planen framläggs. Vid behov ordnas ett myndighetssamråd efter att planförslaget varit framlagt då man fått utlåtandena och anmärkningarna. Vid behov behandlas planen även vid andra arbetsöverläggningar. Till överläggningarna inbjuds de myndigheter vilkas verksamhetsområde planeringen behandlar. De myndigheter som har presenterats i programmet för deltagande och bedömning ombeds ge ett utlåtande om planutkastet och planförslaget. Ett sammandrag av utlåtandena, bemötandena av dem samt de ändringar och kompletteringar som utifrån dessa gjorts i plandokumenten presenteras i bilagorna till planbeskrivningen. Delgeneralplanens konsekvenser bedöms i samverkan med de myndigheter vars verksamhetsområde frågorna gäller Program för deltagande och bedömning För projektet har ett program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetats. Syftet med PDB är att utarbeta ett med avseende på delgeneralplanens betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser (63 i markanvändnings- och bygglagen). I PDB beskrivs utgångspunkterna, planläggningens syfte och mål, hur planeringen framskrider, den preliminära tidsplanen och möjligheterna att delta. I PDB beskrivs dessutom de utredningar och bedömningar av konsekvenser som ska göras i anslutning till planen. Vid behov kompletteras PDB under planläggningsförfarandet fram till dess att planförslaget framläggs till påseende. Det är möjligt att bekanta sig med programmet för deltagande och bedömning för Mikonkeidas vindkraftspark under hela planprocessens gång. PDB har kungjorts och varit framlagt i Kristinestad Under perioden för framläggandet inlämnades 3 utlåtanden och en åsikt. Respons om programmet för deltagande och bedömning EPV Tuulivoima Oy: EPV ber om möjlighet att få delta i den fortsatta beredningen av planen eftersom Mikonkeidas angränsar till generalplanen för Metsälä vindkraftsparkområde. Beredningsmaterialet för Metsälä kunde med fördel utnyttjas i beredningen av Mikonkeidasprojektet. I alternativen till elöverföringen i PDB ingår inget anslutningsalternativ för Mikonkeidas till UPM:s vindkraftspark i Korvenneva som presenterats i UPM:s MKB-program för Korvenneva. Österbottens förbund, Pohjanmaan liitto: Den vindkraftspark som UPM-Kymmene planerar ligger i Kristinestad I Österbotten och Storå kommun i Södra Österbotten. Vindkraftsparken skulle till stor del placeras på fastigheten Mikonkeidas som ägs av UPM. Endast den södra delen av planområdet ligger i landskapet Österbotten. Den norra delen av området ligger i landskapet Södra Österbotten. Den del av planområdet som ligger i Österbotten, som i etapplandskapsplanen kallas Metsälä-Norrviken, har ingått i Österbottens förbunds utredningar och anses vara lämpligt för storskalig vindkraftsproduktion. För överföringen av den el som produceras i vindkraftsparken granskas två alternativ, där vindkraftverkens el överförs med jordkablar till två elstationer som byggs i projektområdets södra och norra del. Mellan elstationerna byggs en 110 kv luftledning. I alternativ A byggs en 110/400 kv elstation i norra delen i anslutning till Fingrid Abp:s kommande 400 kv kraftledning och som därmed kan kopplas in direkt till stamnätet. I Selostus_KRS_085_SWE.docx

123 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 38 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark alternativ B byggs en 20/110 kv elstation och en ny elledning dras parallellt med Fingrid Abp:s kommande 400 kv kraftledning till Kristinestad 400 kv elstation. Österbottens förbund har i tidigare utlåtanden gällande vindkraftsprojekt i södra Kristinestad lyft fram alternative A som ett bra alternativ, eftersom detta alternativ kunde erbjuda en kopplingspunkt till stamnätet på betydligt närmare avstånd än den som finns norrom Kristinestad centrum. Österbottens förbund ser det som positivt att dessa två alternativ utreds. I konsekvensbedömningen presenteras två projektalternativ för vindkraftsparkens förverkligande. Dessa alternativ skiljer sig från varandra I fråga om storleken på de kraftverk som ska byggas. I alternativ 1, byggs 30 kraftverk med en navhöjd på ca 120 m och i alternativ 2, byggs 30 kraftverk med en navhöjd på cirka 140 m. Ett alternativ med färre antal vindkraftverk kunde enligt Österbottens förbund tas med I bedömningen. Inom en radie på 25 km från vindkraftsprojektet i Mikonkeidas finns fler än 10 vindkraftsparker under planering. Enligt Österbottens förbund är det viktigt att i ett tidigt skede utreda de gemensamma konsekvenser som uppstår vid byggande av dessa vindkraftparker samt vid byggande av de elledningar som krävs för överföringen till stamnätet. Speciellt de gemensamma konsekvenser som uppstår för det boende och fritidsboende vid sjöarna stora och lilla Sandjärv, som ligger mellan projekten Mikonkeidas och Ömossa borde utredas. I programmet finns i övrigt väl beskrivet de pågående projekt som finns i området. Planeringsområdet för generalplanen avviker från avgränsningen I etapplandskapsplanen men enligt den preliminära placeringen av kraftverken så är planen i enlighet med förslaget till etapplandskapsplanen. I övrigt konstaterar Österbottens förbund att programmet för deltagande och bedömning är välgjort och projektet stämmer väl överens med förslaget till etapplandskapsplan 2 och dess målsättningar. Förbundet har inget att tillägga i detta skede av planeringen. Korsholms Miljösektion: Planeringsområdet finns i södra delen av Kristinestad och delvis i Storå kommun. Projektområdet är beläget några kilometer öster om riksväg 8. Avståndet till Kristinestads centrum är cirka 25 km och till Storå centrum cirka 15 km. Avståndet till Bottenhavets kust är cirka 13 km. Maximalt 30 vindkraftverk planeras på området. Väsentligt är att avgränsningen och omfattningen av kraftverksområdet samt placeringen av de enskilda vindkraftverken planeras väl så att olika slag av negativa konsekvenser för bosättning, landskap, rekreation, miljö och natur minimeras. Några av vindkraftverken är planerade relativt nära fritidsbosättning (ca 750 m) och bullerproblem kan uppkomma. Placeringen av kraftverken borde inte vara sådan att Miljöministeriets gränsvärden för buller överskrids. Ljus- och skuggeffekter från vindkraftverken skall inte överstiga 8 h/år vid bosättning. De nyaste anvisningarna om mätning och modellering av vindkraftverks buller bör beaktas. Ifall anmärkningar och riktvärden för buller och skuggningseffekter följs krävs inte miljötillstånd. De planerade kraftverken omringar Stormossens myrmarkskomplex och kan tänkas påverka rastande fågelflockar och födosökningsrutter. Eventuellt kunde kraftverken väster om stormossen tas bort för att skapa så korridorer mellan vindkraftsparker och stormossen. Tillräckliga buffertzoner mellan/runt olika vindkraftsparker och potentiella flyttstråk ska tryggas i samband med planen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

124 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 39 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fiskgjusens boplacering och födosökningsrutter samt flygekorrens levnadsmiljöer innanför projektområdet bör beaktas vid placering av kraftverken. Alternativ 2 för dragning av elledningar bör undvikas eftersom så stora områden påverkas av breddning av linjegatan (speciellt när andra projekts linjedragningar medräknas). När kraftverken och elnätverket byggs skall sådana alternativ och åtgärder som minskar kollisionsrisken för fåglar väljas. Miljösektionen förutsätter att vindkraftsbolagen samarbetar vid dragningen av elöverföringsrutterna så att gemensamma sträckningar åstadkoms. Privat markägare: Markägaren förundrades över det konstiga bynamnet Riskula. Under punkten om rekreationsanvändningen i miljökonsekvensbedömningen saknades Sarvijärvi naturstig. Stigen är i sig gammal, men den har rustats upp 2013 och vid Sarvijärvi byggdes en bastu som kan användas fritt av dem som rör sig längs naturstigen. På kartan över bosättningen saknas en ny fritidsbostad som finns vid sjön. På flygbilden över kartplatsen syns en ny väg som byggts i den södra ändan av sjön. Fritidsbostaden finns i ändan av denna väg. Programmet för deltagande och bedömning har uppdaterats i samband med att förslagsskedet blivit klart. Informationssätt Om beredningen och framläggandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark informeras genom staden Kristinestads annonser och meddelanden, medier och informationsmöten för allmänheten, genom de officiella informationstidningarna Syd- Österbotten och Suupohjan Sanomat, på staden Kristinestads anslagstavla, på webbplatsen (För invånare > Teknik och miljö > Planläggning och kartor) samt av kontaktpersonerna (Punkt 10 Kontaktuppgifter). Selostus_KRS_085_SWE.docx

125 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 40 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 4.4 Generalplanens mål Mål som ställs upp av utgångsmaterialet Klimatpolitiska mål Syftet med vindkraftsparken är att för sin del främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målsättningen för vindkraftens del är att höja den totala installerade kapaciteten i Finland till cirka MW senast år Främjandet av vindkraft uppfyller det nationella målet om att öka produktionen av förnybar energi för att trygga energiförsörjning och självförsörjning. Byggandet av vindkraftsparken stabiliserar eldistributionen lokalt på planeringsområdet och i dess näromgivning samt stärker områdets elnät. Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen ska målen beaktas och genomförandet av dem främjas i planeringen på landskapsnivå, kommunernas planläggning och statliga myndigheters verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen gäller region- och samhällsstrukturen, livsmiljöns kvalitet, förbindelsenäten, energiförsörjningen, natur- och kulturarvet samt användningen av naturresurser. Målen har indelats i allmänna mål och särskilda mål utifrån sakinnehållet. Följande riksomfattande mål för områdesanvändningen gäller Mikonkeidas vindkraftspark och planläggningen av området: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen ska olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas. Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. Selostus_KRS_085_SWE.docx

126 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 41 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. I samband med områdesanvändningen ska säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I samband med områdesanvändningen bör man trygga möjligheterna att utveckla trafiktjänstsystemen samt tillgodose den militära luftfartens behov. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I samband med områdesanvändningen som gäller energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas, i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet som en särskilt betydelsefull helhet med hänsyn till dess natur- och kulturvärde. Krav på innehåll i generalplan De allmänna kraven på innehåll i en generalplan listas i 39 i MBL: Då en generalplan utarbetas bör landskapsplanen beaktas på det sätt som fastställs ovan. Då en generalplan utarbetas ska uppmärksamhet fästas vid: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De punkter som avses i moment 2 ovan bör utredas och beaktas i den utsträckning som det är nödvändigt med tanke på generalplanens styrningsmål och noggrannhet. Generalplanen får inte medföra oskäliga olägenheter för markägare eller annan rättsinnehavare. Selostus_KRS_085_SWE.docx

127 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 42 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Särskilda bestämmelser som berör utbyggnad av vindkraft i MBL trädde i kraft De särskilda innehållskraven för en generalplan som berör utbyggnad av vindkraft är enligt 77 b: generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt, den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring. Delgeneralplanen utarbetas enligt 77a och 77b i MBL som en plan med rättsverkan så att den även kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. I planarbetet utnyttjas den allmänna planeringen för vindkraftsparken samt de utredningar och resultat som ingått i bedömningen av miljökonsekvenser (MKB) Projektaktörens mål Målen för den projektaktör som tagit initiativ till planläggningen fastställs i förutredningarna och -planeringen av vindkraftsparken samt av utredningar och resultat i samband med bedömningsförfarandet av miljökonsekvenserna (MKB). Enligt vindmätningar är planeringsområdet ett lovande område för vindkraftsproduktion. Det är ekonomiskt lönsamt att placera vindkraftverk på området. Projektaktörens mål är att skapa en produktionsmässigt och ekonomiskt sett lönsam vindkraftspark som beaktar den närliggande bosättningen, miljöns särdrag och värdemål i naturen. Strävan är att placera vindkraftverken på områden där de medför så lite olägenheter för bosättningen och omgivningen som möjligt. Målet är att inleda produktionen före slutet av år Mål som uppställts av kommunen Att öka skatteintäkterna Att förbättra sysselsättningen Att stödja företagsverksamhet Mål som härletts från planeringssituationen Landskapsplanering I Kristinestad gäller landskapsplanen för Österbotten (fastställd ). På vindkraftsparkens projektområde finns huvudsakligen inga beteckningar för områdesreserveringar. I landskapsplanen för Österbotten finns endast en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4). Det är frågan om Stormossbergens bergtäktsområde. På Kristinestads sida, på den västra sidan av Tönijärvi, finns rekreations- och turistmålet Soldattorpet Torppa. I landskapsplanen för Södra Österbotten har en del av projektområdet (Storås sida) betecknats som torvproduktionsområde (tt-3). I den omedelbara närheten av den del a vindkraftsparken som finns på Storås sida, i nordost, finns även en rasterbeteckning för ett område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Det nordöstra hörnet tangeras dessutom av en 220 kv:s kraftledning och en reservering för en 400 kv:s kraftledning. Selostus_KRS_085_SWE.docx

128 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 43 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaliitto Bild 20: Kombination av landskapsplanerna för Södra Österbotten, Österbotten och Satakunta. Planområdets gränser anges med röd skuggad linje. Kommungränserna anges med blått. I landskapsplanen för Österbotten anvisas inga sådana områdesreserveringar till planeringsområdet som skulle utgöra ett hinder för att genomföra projektet för utveckling av vindkraft. Placeringen av bergtäktsområdet på planeringsområdet underlättar byggandet genom att minska kostnaderna för transport av bergmaterial samt därtill anknutna olägenheter. Selostus_KRS_085_SWE.docx

129 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 44 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Etapplandskapsplanering Södra Österbottens förbund EP1 Österbottens förbund EP2 Satakunta etapplan 1 Bild 21: Projektområdet och en kombination av etapplandskapsplan 2 för Österbotten (fastställd ), etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten (skickats för fastställelse) och etapplandskapsplan 1 för Satakunta (fastställd ). Etapplandskapsplan 2 för Österbotten har fastställts I etapplandskapsplan 2 för Österbotten granskas energiförsörjningen inom hela landskapsområdet. I etapplandskapsplanen visas endast vindkraftsområden av nationell eller regional betydelse. Gränsen för ett vindkraftsområde av regional betydelse har i etapplandskapsplanen fastställts till 10 kraftverk. Vindkraftsområden med 9 eller färre kraftverk anses vara av lokal betydelse och styrs av kommunala planer. I förslaget till etapplandskapsplan 2 för Österbotten anvisas södra delen av planeringsområdet som område för vindkraftverk (tv-1): Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftparker av regional betydelse. På områdena gäller inga byggbegränsningar enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

130 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 45 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande på området ska man beakta byggandets effekter för fast bebyggelse, semesterbebyggelse, rekreation, landskap, kulturmiljö och fågelfauna samt sträva efter att förebygga skadliga konsekvenser. Dessutom bör man beakta de begränsningar som medförs av flygtrafiken och försvarsmaktens verksamhet. I den mera detaljerade planeringen av vindkraftsområdena bör man fästa uppmärksamhet vid att betydande bullerkonsekvenser inte riktas till bosättningen och att kulturmiljöns värden bevaras. Dessutom bör man trygga förutsättningarna för de arter som nämns i bilaga IVa i habitatdirektivet samt förutsättningarna för primärproduktion och marktäktsverksamhet. Övriga projekt, planer och utredningar Vindkraftverkens konsekvenser för radares funktion undersökning (VTT 2011) Förnybara energitillgångar och deras placering i Österbotten (Österbottens förbund, 2012) Vindkraft och specialtransporter i Österbotten (Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten, 2012) övriga utredningar i anknytning till landskapsplaner och etapplandskapsplaner Mål som uppkommit under processens gång, precisering av målen Intressenternas mål Av svaren på den invånarenkät som genomfördes under MKB-förfarandet framgick bl.a. en oro för de sammanlagda konsekvenserna av vindkraftsprojekten och behovet av ett samarbete mellan vindkraftsparkernas aktörer. Vindkraftsparkernas aktörer bör förpliktigas till samarbete så att gemensamma transformatorstationer och kraftledningar utnyttjas maximalt då projekten genomförs. Respondenterna ansåg att planeringen bör ta hänsyn till naturen, invånarna och markägarna på ett sätt som minimerar olägenheterna. Enligt invånarna är det särskilt viktigt att konsekvenserna för fågelbeståndet utreds. Vindkraftverken bör placeras tillräckligt långt från bebyggelsen, servicevägarna i så stor utsträckning som möjligt längs befintliga skogsbilvägar och kraftledningarna i jordkablar. Intressenternas målsättning kommer att preciseras i och med samråden under planläggningen. Mål som preciserats på basen av MKB-förfarandet Resultat från MKB-utredningen och kontaktmyndighetens utlåtande har preciserat generalplanens mål när det gäller innehållet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

131 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 46 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 4.5 Alternativa generalplanelösningar och deras konsekvenser Arbetet med delgeneralplanen inleddes samtidigt som MKB-förfarandet för utvecklingsprojektet för vindkraft. Planen stödjer sig på utredningar och resultat från miljökonsekvensbedömningen. Olika alternativ har studerats i samband med MKB-förfarandet. Inga nya alternativ kommer att undersökas för delgeneralplanen. Under planläggningsarbetet ändras planlösningen vid behov med beaktande av den respons som erhållits Alternativ som undersökts i miljökonsekvensbedömningen: Alternativ för vindkraftsparken Alt 0 Projektet genomförs inte Inga nya vindkraftverk byggs, motsvarande energimängd produceras på annat sätt. Alt 1 En mindre vindkraftspark På Mikonkeidas projektområde uppförs 19 vindkraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Alla vindkraftverk placeras på Kristinestadsområdet. Alt 2 En större vindkraftspark På Mikonkeidas projektområde i Kristinestad och Storå uppförs 26 vindkraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Kraftledningsalternativ Alt A Kraftledning till elstationen i Arkkukallio Vindkraftsparken ansluts med en luftledning till Fingrid Oyj:s befintliga elnät vid en ny elstation som byggs i den norra delen av projektområdet. Cirka 7 kilometer ny kraftledning byggs. Alt B Kraftledning till Kristinestads elstation Vindkraftsparken ansluts till elnätet via en ny luftledning som byggs från projektområdet till Fingrid Oyj:s elstation i Kristinestad. Cirka 45 kilometer ny kraftledning byggs. Alt C Kraftledning till elstationen i Leväsjoki Vindkraftsparken ansluts till elnätet via en ny luftledning som byggs från projektområdet till Fingrid Oyj:s elstation i Leväsjoki. Högst cirka 30 kilometer ny kraftledning byggs. Alternativ C har behandlats separat från de andra alternativen, eftersom det togs med i MKB-förfarandet så sent Utredning, bedömning och jämförelse av valda alternativ Alternativens konsekvenser har utretts, bedömts och jämförts i miljökonsekvensbeskrivningen Generalplanelösning, val och motiveringar Den lösning som valts är Alt 2. Motiveringen är att Alt 2 som helhet bäst förverkligar målsättningen med projektet. 4.6 Åsikter och beaktande av dem Delgeneralplanen var framlagt som utkast (=hörande i beredningsskedet) i Kristinestad Efter hörandet i beredningsskedet ordnades ett arbetsmöte vid NTM-centralen där man diskuterade responsen och de ändringar som ska göras i planen utifrån den. Selostus_KRS_085_SWE.docx

132 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 47 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Innehållet i utlåtandena och åsikterna, planläggarens bemötanden och de ändringar som gjorts i planen utifrån responsen har antecknats i bilaga 2 Respons och bemötanden i beredningsskedet. Den respons som inlämnats om planförslaget behandlas på motsvarande sätt. De som inlämnat en anmärkning och samtidigt meddelat sin adress, kommer att få bemötandena skriftligt Ändringar som gjorts i planen efter hörande i beredningsskedet Ändringar i kraftverkens numrering och lägen Bild 22: Kraftverkens lägen och numrering i utkastsskedet till vänster, till höger i förslagsskedet. Antalet kraftverk har minskats med ett kraftverk efter utkastsskedet och placeringen av vindkraftverken har ändrats för att minska konsekvenserna för fåglar som häckar på Stormossens myrområde och för semesterbyggnaderna på stranddelgeneralplaneområdet för Stora och Lilla Sandjärv. I gränsdragningen för vindkraftsområdena beaktas även värdeobjekt i naturen noggrannare. Generalplanens beteckningar och -bestämmelser har ändrats jämfört med utkastsskedet enligt följande: Utkast M-1 Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras på ett för dessa särskilt anvisats område liksom även servicevägar och tekniska nätverk för kraftverken. Byggnadsverk som betjänar jord- och skogsbruk ska placeras på minst 210 meters avstånd från vindkraftverken eller det obebyggda område som har anvisats för vindkraftverk. Förslag M-1 Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras på ett för dessa särskilt anvisat område liksom även servicevägar och tekniska nätverk förkraftverken. Nya bostadsbyggnader, fritidsbyggnader eller annan bullerkänslig verksamhet bör ej placeras på området. På området gäller byggnadsinskränkning i enlighet med 43.2 i MBL. Selostus_KRS_085_SWE.docx

133 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 48 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Utkast FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE. Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kv kraftlinje mellan vindkraftsparken och den regionala elstationen. OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats. Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhet befinna sig innanför områdets gränser. Vindkraftverkens resningsområden ska såvitt möjligt helt och hållet förläggas till vindkraftverkens områden. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig. På området kan bedrivas jord- och skogsbruk. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. Områdets markanvändning ska förverkligas så att dess naturvärden inte äventyras. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. Förslag FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE. Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kv kraftlinje mellan vindkraftsparken och den regionala elstationen. Med beteckningen anvisas riktgivande anslutningsriktningar. Vid placeringen av linjen i terrängen bör man beakta ett tillräckligt stort skyddsavstånd till kraftverken och naturvärden. OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats. Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhetplaceras innanför områdets gränser. Vindkraftverkets resningsområden ska såvitt möjligt helt och hållet förläggas till området för vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m. På området kan bedrivas jord- och skogsbruk. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning ska man sträva till att bevara de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

134 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 49 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Utkast OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR VÄRDE- FULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att bevara områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att beakta områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. Elöverföringen inom vindkraftsparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband med vägarna. Före uppförandet av vindkraftverken ska godkännande fås av Försvarsmaktens huvudstab. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen sökas. Efter att vindkraftverkens drift har upphört ska vindkraftverkens delar ovan jord rivas inom en skälig tid som fastställs av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Förslag OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR VÄRDE- FULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att bevara de naturvärden på området som utgör grunden för planbeteckningen. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning bör man sträva till att uppmärksamma de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband med vägarna. Beviljandet av bygglov förutsätter godkännande av Försvarsmakten. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen (1194/2009) sökas. - För att olägenhet i form av buller ska förhindras och trivseln i omgivningen tryggas ska Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer samt Miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft beaktas. Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp Inkommen respons över planförslaget och uppmärksammandet av den Planen var till påseende som förslag under perioden och Över planförslaget inlämnades 7 utlåtanden och 4 anmärk- Selostus_KRS_085_SWE.docx

135 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 50 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark ningar. Innehållet i utlåtandena och anmärkningarna, planläggarens bemötanden samt de justeringar som har gjorts till planehandlingarna på basen av inkommen respons har presenterats i bilaga 7 Förslagsskedets respons och bemötanden. De som lämnat en adresserad anmärkning får bemötanden skriftligen. Kompletteringar som har gjorts till delgeneralplanehandlingarna efter planförslagets påseende På basen av den respons som erhölls av planförslaget har föjande, även i planförslagets bemötanden tecknade kompletteringar och korrigeringar: Teckenförklaringen till bild 11 i planbeskrivningen har klargjorts så att det ur texten klart framkommer, att de visade områdesavgränsningarna inte presenterar METSO-områden, utan endast fastigheter på vilka det finns dessa objekt. En skuggningsmodellering som beaktar skogens inverkan på uppkomsten av skuggbildning har uppgjorts och inkluderats i bilagorna. En bedömning av buller i enlighet med förordningen för boendehälsa 545/2015 och i jämförelse med åtgärdsgränsen 25 db. Den generella åtgärdsgränsen för ljudnivåer i utrymmen ämnade för boende nattetid, 30 db, i förordningen för boendehälsa överskrids inte vid ett enda objekt. Åtgärdsgränsen som specifikt gäller utrymmen för att sova i och för buller som klart kan urskiljas från bakgrundsljudet överskirds inte heller. Planbeskrivningen har kompletterats för trafikens del. Planbeskrivningen har uppdaterats på basen av den rådande planeringssituationen. Förändringar som har skett i vindkraftverkens placeringar har illustrerats med två hjälpkartor. Ett kapitel angående inkommen respons över planförslaget och detta har uppmärksammats har tillsatts planbeskrivningen. Som en teknisk korrigering preciseras planbestämmelsen Tuulivoimaloista ei saa aiheutua kaavan suunnittelussa käytettyjen ohjearvojen ylittävää melua kaava- tai lähialueen olemassa olevalle asutukselle. Tämän varmistamiseksi rakennusluvan yhteydessä tulee tarvittaessa esittää melumallinnukset valittavalle voimalatyypille laadittuina. Tarvittaessa myös välkemallinnukset tulee esittää valittavalle voimalatyypille. översättning till svenska Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp till formuleringen Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för den befintliga bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp. De kompletteringar och korrigeringar som har gjorts till planehandlingarna är till sin betydelse mindre och föranleder inte ett behov av att ställa planförslaget till nytt påseende. Selostus_KRS_085_SWE.docx

136 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 51 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 5 BESKRIVNING AV GENERALPLANEN 5.1 Generalplanens struktur Bild 23: Planförslag Selostus_KRS_085_SWE.docx

137 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 52 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark I delgeneralplanen anges planeringsområdet huvudsakligen som jord- och skogsbruksområde (M-1). Med tv-områdesbegränsningar anvisas sådana områden där vindkraftverken kan placeras. Kraftverkens noggrannare placering inom tv-områdena anvisas som riktgivande. Den maximala tillåtna höjden för vindkraftverken har begränsats. Tv-områdesreserveringarna tillåter små ändringar i vindkraftverkens slutliga placering. I byggnadsskedet är det därför vid behov möjligt att beakta egenskaperna för en enskild byggplats. Tv-områdena är däremot avgränsade så att avvikelser i kraftverkens lägen från den riktgivande platsen kan orsaka en betydande ökning av skadliga konsekvenser (t.ex. buller) vid objekt där störningar kan förekomma. Tv-områdena är dimensionerade så att det även är möjligt att placera resningsområden enligt layoutplanen i det skede då vindkraftverken ska resas. Planbestämmelsen tillåter däremot att resningsområdet vid behov även kan placeras utanför tv-området. I delgeneralplanen anvisas dessutom de servicevägar som betjänar vindkraftverken samt jordkablarnas sträckning. I planeringen av servicevägarna har man strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt använda befintliga vägar. Elstationens läge anvisas som riktgivande. Dess slutliga läge fastställs först genom planens mera omfattande elnätslösningar. Kraftledningen har av samma orsak anvisats som beteckning för ett förbindelsebehov. Genom beteckningen fastställs inte hur ledningen konkret ska dras i terrängen. Jordkabelsträckningarna anvisas som riktgivande och det fastställs att kablarna i mån av möjlighet bör placeras i anknytning till servicevägar. Utöver vindkraftsparkens konstruktioner har även de naturvärdesobjekt som upptäckts i samband med utredningarna markerats på plankartan. Naturobjekten har indelats i tre värdeklasser. luo-1 OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. Områdets markanvändning ska förverkligas så att dess naturvärden inte äventyras. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. luo-2 OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR VÄRDEFULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att bevara områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. luo-3 ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att beakta områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. Utöver Luo-områdesreserveringarna har tre flygekorrsområden anvisats på kartan med beteckningen s-1. PARNINGS- OCH RASTPLATS FÖR FLYGEKORRE. På området förekommer med stöd av 49 i naturvårdslagen parnings- och rastplatser för flygekorre. Det är förbjudet att förstöra eller försämra dessa platser. Områdets trädbestånd ska bevaras eller vårdas så att flygekorrens boträd med omgivande skydds- och födoträd bevaras liksom även ett tillräckligt trädbestånd för flygekorrens rörlighet. Luo-objektens värdeklasser baserar sig på resultaten från den naturutredningen som gjordes i samband med MKB. Siffrorna inom parentes syftar på objektens beteckning i MKB:s naturutredning. Objektens innehåll framkommer även i tabellen nedan. Selostus_KRS_085_SWE.docx

138 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 53 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Tabell 1: Planens naturobjekt Kaava nro Nimi ARVOLUOKKA TYYPPI LAJIT MUUTA s-1 0 Sandvikin liito-oravametsä kansallisesti arvokas liito-oravakohde liito-orava (VU, Ldir IV(a)) ELY:n rajaama vanha, mutta yhä potentiaalinen elinalue (ei havaintoja 2013) s-1 1 Nyåkern liito-oravametsä kansallisesti arvokas liito-oravametsä liito-orava (VU, Ldir IV(a)) ELY:n rajaama vanha, mutta yhä potentiaalinen elinalue (ei havaintoja 2013) luo-2 2 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 3 Trindmossaholmenin suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 4 Trindmossen suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 5 Långängsmossen suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 6 Bullermossenin ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 7 Smalmossenin ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä s-1 8 Dalsmossenin liitooravametsä kansallisesti arvokas liito-oravan elinalue liito-orava (VU, IV(a)) ELY:n rajaama vanha, mutta yhä potentiaalinen elinalue (ei havaintoja 2013) paikallisesti arvokas vähäpuustoinen kurki (lintudirektiivi liite I) Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä ojittamaton suo luontotyyppejä luo-2 10 Maalmosankeitaan ojittamaton osa luo-2 11 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 14 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-1 15 Stormonssenin suon maakunnallisesti vähäpuustoinen Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä ojittamaton osa arvokas ojittamaton luontotyyppejä suoalue luo-2 16 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 17 Paalunevan ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä ojittamaton luontotyyppejä suoalue luo-2 18 Furmosan ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suoalue Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 19 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 24 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 31 Långängsmossen suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä Selostus_KRS_085_SWE.docx

139 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 54 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 5.2 Generalplanens beteckningar och bestämmelser Generalplanens beteckningar På jord- och skogsbruksområdet nämns planens huvudsakliga syfte separat, det vill säga att tillåta placering av vindkraftverk. Samtidigt förbjuds funktioner som står i konflikt med vindkraftsproduktion, dvs. fasta bostäder och semesterbostäder som störs av buller och ljuseffekter. MBL 43.2: I generalplanen kan bestämmas att generalplaneområdet eller en del av det inte får bebyggas så att genomförandet av generalplanen försvåras (bygginskränkning). Härvid tillämpas inte vad som bestäms i 1 mom. I generalplanen kan också bestämmas att en åtgärd som förändrar landskapet inte får vidtas utan tillstånd enligt 128 (åtgärdsbegränsning). Med linjen anvisas kommungränsen mellan Kristinestad och Storå. Med linjen betecknas planområdets gräns. Linjen ligger 30 meter utanför planområdet för att den inte ska täcka gränsen för jord- och skogsbruksområdet. Allmän betydelse för en enhetlig linje. Linjen anknyter alltid till en annan beteckning som beskriver ändamålet. Allmän betydelse för en streckad linje med punkter. Linjen anknyter alltid till en annan beteckning som beskriver ändamålet. På plankartan beteckning befintliga vägförbindelser med tjock svart linje. Längs dessa vägar kommer man att transportera kraftverksdelar till sina platser. Vägarna rustas i regel upp så att de håller för transporterna. Lederna fungerar även som servicevägar. Med röd streckad linje anvisas riktgivande nya vägförbindelser. Beteckningen är riktgivande eftersom dragningen kan preciseras i samband med planeringen av genomförandet. Strävan är att utnyttja befintliga vägsträckningar så mycket som möjligt och att undvika byggande av nya vägar, både av kostnads- och miljöskäl. Selostus_KRS_085_SWE.docx

140 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 55 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Beteckningen från landskapsplanen har även tagits med i delgeneralplanen. Behovet av elstation och kraftledningar samt deras läge påverkas av mera omfattande elöverföringslösningar på planområdet. Beteckningarna är därför riktgivande. Beteckningen för elstationen har placerats på dess sannolika plats, men det är även tillåtet att placera elstationen på en annan plats på planområdet. Även kraftledningen kan anläggas på ett sätt som avviker från det som betecknats i planen. Områdets gränser fastställer de områden inom vilka vindkraftverken bör placeras så att även rotorbladen ryms innanför områdets gränser. Det är tillåtet att utöva jord- och skogsbruk på området. Bokstavskoden i beteckningen anger kommunens namn på plankartan. Selostus_KRS_085_SWE.docx

141 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 56 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark På planområdet finns tre flygekorrsområden. En beskrivning av siffrans innehåll anges ovan i planbeskrivningen. Den streckade linjen i beteckningen åskådliggör det område över vilket kraftverkets rotorblad sträcker sig. Den svarta punkten är större än den verkliga diametern för fundamentet. Numreringen av kraftverken har ändrats sedan utkastsskedet. Siffrornas ändringar ingår i planbeskrivningen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

142 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 57 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bestämmelser som berör hela generalplaneområdet Antalet kraftverk och byggrätt Planbestämmelsen begränsar det sammanlagda antalet vindkraftverk och tillåter den byggrätt som krävs för att uppföra dem. Försvarsmaktens godkännande Före en bygglov beviljas, måste säkerställs att planen är enligt den lösningen, som Försvarsmakten har godkänt. Godkännande begärs av huvudstaben. Flyghindertillstånd trädde en ny luftfartslag i kraft ( /864). Genom lagen hävs huvudsakligen den tidigare luftfartslagen (1194/2009). I den gamla lagen behandlade flyghindertillstånd i 165. Flyghindertillståndet i den nya lagen behandlas i 158. I den nya lagens övergångsbestämmelser i 184 fastställs att då den nya lagen träder i kraft behandlas och löses aktuella ärenden enligt de bestämmelser som gällt då denna lag trädde i kraft. Modelleringar som bör framföras i samband med bygglov Ifall man ansöker om bygglov för ett större antal eller ljudligare vindkraftverk än vad som använts i modelleringarna i samband med utarbetandet av planen, och konsekvenserna på så sätt kan väntas vara större, bör nya modelleringar för kraftverkstypen i fråga framföras i samband med bygglovet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

143 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 58 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 6 GENERALPLANENS KONSEKVENSER Bedömningen av konsekvenserna av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark grundar sig på det undersökningsmaterial som har producerats vid projektets miljökonsekvensbedömning, jämförelsen av alternativen och bedömningen av konsekvenserna. I föreliggande planbeskrivning presenteras projektets väsentligaste konsekvenser. En täckande bedömning av konsekvenserna för hela projektområdet presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen för Mikonkeidas vindkraftspark. I samband med MKB har bedömningen av miljökonsekvenser indelas i tre delar; ickelevande och levande miljö samt människans omgivning. I samband med MKB har man bedömt följande miljökonsekvenser: Konsekvenser för ljudlandskapet Konsekvenser för ljusförhållanden Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Konsekvenser för jordmånen, yt- och grundvattnen Konsekvenser för vegetation och värdefulla naturmål Konsekvenser för Stormossens myrområde Konsekvenser för fåglar Konsekvenser för övriga djur Konsekvenser för naturskyddsområden Konsekvenser för viltarter och jakt Konsekvenser för markanvändning och byggd miljö Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Konsekvenser för näringsverksamheten Förutom ovan nämnda konsekvenser har man även bedömt konsekvenserna för säkerheten, till exempel trafiksäkerheten, radar- och kommunikationsförbindelserna, flygtrafiken och försvarsmaktens verksamhet. Tabell 2: Typisk omfattning av verkningsområden som i MKB-förfarandet granskas enligt konsekvenstyp: Konsekvenstyp Markanvändning Trafik Natur Fågelbestånd Fornlämningar Landskap och kulturhistoriska objekt Buller, skuggor, blinkningar Omfattningen av det verkningsområde som ska granskas Samhällsstruktur på kommunnivå, vindparksområdet och dess närmaste omgivning (ca 5 km), kraftledningsområdet och dess närmaste omgivning (ca 500 m) Vindkraftsparkens huvudtrafikleder och områdena för elöverföringslinjen Vindkraftverkens byggplatser och deras närmaste omgivning, elöverföringsområdena, fåglarnas flyttstråk Vindparksområdet och elöverföringslinjerna, objekt som är betydelsefulla för fågelbeståndet i närområdet, flyttstråk, eventuellt ett vidsträckt verkningsområde Varje byggplats på vindparksområdet, de nya vägarna samt elöverföringslinjerna Objekt som utsätts för byggåtgärder, eventuell synlighetssektor 20 km från vindkraftsparken Verkningsområde i enlighet med kalkyler och modeller, en radie på Selostus_KRS_085_SWE.docx

144 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 59 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark cirka 2 km från vindkraftsparken Människors och trivsel levnadsförhållanden Konsekvensspecifik bedömning inom en radie på högst cirka 20 km och noggrannare inom en radie på cirka 5 km De största miljökonsekvenserna för människan är ljud, ljuseffekter (dvs. växlingar mellan ljus och skugga) samt förändringar i landskapet. 6.1 Konsekvenser för ljudlandskapet Konsekvenser under byggtiden Vindkraftsparken medför förändringar i ljudlandskapet i projektområdet och dess näromgivning. Mest buller uppkommer under byggandet av vindkraftsparken. Buller uppstår under byggandet av servicevägar och kraftverksfundament och dragning av kablar samt resning av vindkraftverken. Bullret består av buller från arbetsmaskiner och byggarbetsplatstrafik och kan jämföras med normalt byggnadsbuller. Med undantag av transporter och eventuellt de största resningarna sprider sig bullret i regel inte utanför vindkraftsområdet. Bullerkonsekvenserna under byggandet av vindkraftsparken är lokala och pågår under en ganska kort tid, och uppskattas inte medföra några betydande olägenheter Konsekvenser under driften Det karaktäriserande ljudet under den tid som vindkraftverken är i drift (varierande brus ) uppkommer genom bladens aerodynamiska ljud och då bladet passerar masten och bladets ljud reflekteras från stommen och det bildas ett nytt ljud genom den luft som pressas mellan stommen och bladet. Enskilda delar i elproduktionsmaskineriet kan även skapa små ljud, men detta ljud överröstas av bruset från rotorbladen. Spridningen av ljudet till omgivningen varierar och beror bland annat på vindens riktning och hastighet samt på luftens temperatur på olika höjder. Med tanke på ljudets hörbarhet spelar nivån av bakgrundsljud en stor roll. Bakgrundsljud orsakas bl.a. av trafik och vind (vindens eget sus och sus från träd) Riktvärden för buller Ljud övergår till buller då det upplevs som störande och det medför skador för hälsan. Riktvärden för bullernivåer enligt statsrådets beslut I Finland styrs bullerbekämpningen av riktvärden för buller enligt Statsrådet beslut SRb 993/1992. Beslutet tillämpas för att förebygga bullerskador och för att trygga trivsel i miljön vid tillståndsförfaranden inom markanvändning, trafik och byggplanering samt byggande. I beslutet fastställs maximala bullernivåer under dag och natt utomhus på områden som används för boende. Tabell 3: Riktvärden för medelljudnivåer av buller enligt Statsrådets beslut (SRb 993/1992): Utomhus (SRb 993/1992) L Aeq, kl L Aeq, kl I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter och i deras omedelbara närhet samt områden som tjänar vård- och läroinrättningar I områden med semesterbebyggelse, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden 1) 2) 55 db 50 db 45 db 40 db 3) 4) Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db Selostus_KRS_085_SWE.docx

145 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 60 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) På nya områden är riktvärdet 45 db 2) Nattriktvärden tillämpas inte i områden som tjänar läroinrättningar. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservation nattetid. 4) På områden som används för semesterboende i tätorter kan däremot riktvärden som används för bostadsområden tillämpas. Planeringsriktvärden för utomhusbuller enligt miljöministeriets anvisningar 4/2012 I miljöministeriets anvisning för utbyggnad av vindkraft (4/2012) konstateras att statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer (Srb 993/1992) inte direkt kan tillämpas för att bedöma störningarna från vindkraftverk. Utifrån upplevelser från vindkraftsutbyggnad och undersökningar om bullerstörningar har det enligt anvisningen konstaterats att tillämpandet av dessa riktvärden för bullernivån i planeringen leder till alltför stora bullerolägenheter. I planeringen av vindkraftsutbyggnad rekommenderas att man använder planeringsriktvärden nedan som grundar sig huvudsakligen på andra länders erfarenheter av de störande konsekvenser som orsakar av ljud från vindkraftverk samt på riktvärden som utfärdats för vindkraftsbuller i andra länder och som tillämpas där. Tabell 4: Miljöministeriet planeringsvärden för buller vid planering av vindkraftsprojekt: Utomhus L Aeq, kl L Aeq, kl I bostadsområden, rekreationsområden, i semesterbostadsområden i tätorter 45 db 40 db I områden utanför tätorter som används för semesterboende, i campingområden och naturskyddsområden 40 db 35 db 1) Övriga områden Tillämpas inte Tillämpas inte 1) Nattriktvärden tillämpas inte i naturskyddsområden som i inte används allmänt för naturobservation eller vistelse nattetid Utkast till statsrådets förordning om riktvärden för bullernivåer från vindkraftverk Miljöministeriet har i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet berett ett utkast till statsrådets förordning om riktvärden för buller från vindkraftverk. Utkastet till förordningen har skickats ut för utlåtanden i novemberdecember Bild 24: Utkast till statsrådets förordning om riktvärden för buller från vindkraftverk. Selostus_KRS_085_SWE.docx

146 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 61 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Jämfört med beslutet om riktvärden (SRb 993/1992) och miljöministeriet anvisning 4/2012 skulle den väsentliga ändringen vara att samma riktvärden för buller skulle fastställas för fast bebyggelse och semesterbebyggelse. Ikraftträdande av förordningen 9 Statsrådet utfärdade förordningen om vindkraftverkens utomhusbuller Med de riktvärden som anges i förordningen strävar man efter att säkerställa att det finns ett tillräckligt avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse och att bullret inte orsakar olägenheter för människornas hälsa eller annan betydande förorening av miljön. Riktvärdena ska tillämpas i planeringen av markanvändningen och byggandet och i de tillståndsförfaranden och den tillsyn som avses i markanvändnings- och bygglagen och miljöskyddslagen. I enlighet med förordningen är riktvärdet för vindkraftsbuller i anslutning till permanent bebyggelse, fritidsbebyggelse, vårdinrättningar och campingplatser dagtid 45 decibel och nattetid 40 decibel. För områden med läroanstalter och rekreationsområden anges ett riktvärde på 45 decibel dagtid. För nationalparker gäller ett riktvärde på 40 decibel såväl dagtid som nattetid. De riktvärden för utomhusbuller som anges i förordningen är striktare än de riktvärden som statsrådet slog fast I förordningen hänvisas till de bestämmelser om bullernivån inomhus som handlar om bullrets hälsoeffekter och som utfärdats inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Detta innebär att man vid placeringen av vindkraftverk även ska beakta de bestämmelser om buller inne i byggnader som utfärdats med stöd av hälsoskyddslagen. Den nya förordningen ska förenhetliga sätten att dimensionera avståndet mellan ett vindkraftverk och det objekt som exponeras för buller och även leda till tydligare styrning av vindkraftsutbyggnaden. Ikraftträdande och tillämpning Förordningen trädde i kraft den 1 september Från och med ikraftträdandedagen tillämpas förordningen på alla planförslag som inleds enligt markanvändnings- och bygglagen och på de tillståndsärenden som avses i markanvändnings- och bygglagen och miljöskyddslagen. Förordningen gäller inte de vindkraftverk som har miljötillstånd eller bygglov den dag förordningen träder i kraft. Om ett gällande miljötillstånd däremot behöver ändras, börjar vindkraftverket omfattas av den nya förordningen. Ett vindkraftverk kan dessutom börja omfattas av den nya förordningen om behovet av miljötillstånd för vindkraftverket måste tas till prövning efter att förordningen trätt i kraft, t.ex. på grund av klagomål från grannar. Förordningen gäller inte heller: 1. sådana planförslag enligt markanvändnings- och bygglagen som har varit eller var offentligt framlagd när förordningen trädde i kraft, 2. sådana i markanvändnings- och bygglagen avsedda tillståndsärenden som gäller vindkraftverk och som är anhängiga när förordningen träder i kraft eller 3. sådana ansökningar om miljötillstånd för vindkraftverk som är anhängiga och har kungjorts när förordningen träder i kraft. Enligt undersökningar innebär inte bullernivåer i enlighet med förordningen att det uppkommer hälsokonsekvenser eller att omgivningens trivsel försvagas. 9 Kapitel tillsatt efter planförslagets påseende. Källa: FI/Ajankohtaista/Tiedotteet/Tuulivoiman_ulkomelulle_ohjearvot(35401) Selostus_KRS_085_SWE.docx

147 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 62 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Lågfrekvent buller Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt riktgivande maximala värden för lågfrekvent buller i sin Anvisning om boendehälsa Riktvärdena berör bostadsutrymmen och de har fastställts som medelljudnivåer utan frekvensvikt tersvis under en timme. Riktvärdena berör ljudnivåer nattetid och på dagen tillåts 5 db högre värden. Då mätnings- och beräkningsresultaten jämförs med dessa riktvärden görs inga lågfrekvenseller impulskorrigeringar. I miljöministeriets anvisning 4/2012 Planering av vindkraftsbyggande hänvisas till dessa riktvärden. Tabell 5: Ljudnivåer för låga frekvenser enligt anvisningen om boendehälsa. Tersens medelfrekvens, Hz Oviktad medeljudnivå inomhus (L eq, 1h, db) , Bullerutredning Konsekvenserna av Mikonkeidas vindkraftspark för ljudomgivningen under driften har utretts genom modellering. Modelleringen gjordes enligt Miljöförvaltningens anvisning 2/2014. Som modelleringsmetod användes ISO Beräkningen gjordes med WindPRO version programmet. Enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014 tillades ingen sanktion på 5 db 10 till modelleringen eftersom tillverkaren inte har meddelat några sådana särskilda egenskaper för den kraftverkstyp som användes vid modelleringen som skulle förutsätta en sanktion. Sådana särskilda drag är bl.a. utsläpp av impulsartat buller och smalbandigt/tonalt buller. Enligt samma anvisning behandlas inte heller kraftverkens eventuella signifikanta pulsering (amplitudmodulation) separat. Som beräknad bullerkälla i Kristinestadsområdet användes kraftverket Vestas V126 med en nominell effekt på 3,3 MW, navhöjden 137 m och rotordiametern 126 m. I beräkningen användes en utgångsbullernivå på 107,5 db(a). Vid behov kan bullerutsläppet från kraftverket sänkas genom s.k. noise mode, dvs. genom att reglera rotorn och rotationshastigheten. Modelleringen har gjorts för hela vindkraftsområdet, dvs. i modelleringen ingår även kraftverk som ligger på Storå kommuns sida. Bullermodelleringsrapporten finns som bilaga 4 till beskrivningen. I rapporten ingår noggrannare uppgifter om följande: Modelleringsprogram och vindkraftverkets ljudeffektsnivåer samt bullrets särskilda drag i enlighet med Miljöförvaltningens anvisning 2/2012, s Resultat från bullerberäkningen vid de närmaste bostads- och fritidshusen Kartor som åskådliggör bullerutredningens resultat Ljudnivåer för lågfrekvent buller vid de närmaste bostads- och fritidshusen 10 Med sanktionen avses en åtgärd där ett värde (t.ex. 5 db) tilläggs i mätresultatet på grund av impulsartat buller, lågfrekvent buller eller signifikant pulsering (variation i ljudstyrkans varaktighet, amplitudmodulation) innan värdet jämförs med planerings- eller riktvärdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

148 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 63 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Resultat från bullerutredningen Bild 25: Bullermodellering, planområdet är avgränsat med blått. På kartan anges även objekt som undersökts separat samt gällande stranddelgeneralplaner. Den svarta linjen anges gränsen mellan kommunerna. Statsrådets riktvärden för buller och MM:s planeringsriktvärden för nattetid överskrids enligt modelleringen inte vid fasta bostäder eller semesterbostäder, på rekreationsområden eller naturskyddsområden. Selostus_KRS_085_SWE.docx

149 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 64 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Lågfrekvent buller Det lågfrekventa bullret har beräknats enligt Miljöministeriets anvisning 2/2014 och resultaten jämfördes med riktvärden för lågfrekvent buller i bostadsutrymmen enligt Anvisningen om boendehälsa 1/2003. Modelleringen och granskningen utfördes för hela vindkraftsområdet, även för de kraftverk som ligger på Storå kommuns sida. Ljudisoleringen i byggnadernas ytterväggar antogs stämma överens med DSO1284. Utredningen av lågfrekvent buller ingår som en del i planbeskrivningen bilaga4 Bulleroch skuggningsmodelleringar. Det lågfrekventa bullret överskrider inte de utfärdade riktvärdena vid de närmaste bostads- och fritidshusen. De slutliga kraftverkstyperna preciseras i bygglovsskedet då bullermodelleringarna bör granskas och vid behov uppdateras enligt den valda turbinmodellen. I enlighet med MM:s anvisning 2/2014 kan man då utarbeta bullermodelleringar med Nord2000- metoden, ifall bullerkonsekvenserna kräver noggrannare undersökningar och kan förutsätta ett bulleroptimerat driftssätt. 6.2 Konsekvenser för ljusförhållandena Konsekvensmekanismer Vindkraftverkens roterande rotorblad bildar rörliga skuggor vid klart väder. Vid en enskild observationspunkt upplevs detta som snabba växlingar i naturljusets styrka, som reflexer. Vid molnigt väder kommer ljuset inte tydligt från en punkt och därför bildar rotorbladet inga tydliga skuggor. Förekomsten av ljuseffekter beror förutom på solljus även på solljusets riktning och höjd, vindriktning och på så sätt på rotorns läge och observationspunktens avstånd till vindkraftverket. Skuggan sträcker sig längst bort på morgonen och kvällen då solen ligger lågt Utgångsuppgifter och bedömningsmetoder Skuggbildningens mängd har uppskattats som expertbedömningar genom en modellering med WindPRO-programmets Shadow-modul. I modelleringen beaktades solens läge i horisonten vid olika klockslag och årstider, molnighet per månad, dvs. hur mycket solen skiner då den ligger ovanför horisonten samt den uppskattade årliga driftstiden för vindkraftverken. I beräkningarna beaktas skuggor om solen ligger över tre grader ovanför horisonten, och en situation räknas som skugga då bladet täcker minst 20 procent av solen. I skuggningsmodelleringen beaktas terrängens höjdförhållanden, men inte skogens täckande inverkan. Skuggningsmodelleringarna har i samband med MKB gjorts både med real case - och worst case -scenarier. Real case Skuggningsmodelleringen i projektområdet gjordes för en situation som motsvarar verkligheten så väl som möjligt ( real case ). Vid en modellering av den verkliga situationen beaktas områdets vinduppgifter som påverkar kraftverkens bruksgrad och således på uppkomsten av skugga. Vindkraftverkens årliga driftstid har fastställts utifrån resultat från de vindmätningar som utförts på området. Som utgångsuppgifter för solljus utnyttjas solljusmängder per månad som uppmätts vid långvarig uppföljning vid Jokioinens väderstation. Selostus_KRS_085_SWE.docx

150 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 65 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Worst case En skuggningsmodellering gjordes dessutom för en så kallad teoretisk maximal situation ( worst case ), där det antas att vindkraftverket är igång hela tiden och solen antas skina från en molnfri himmel varje dag under året. Sådana väderförhållanden är inte möjliga i Finland, vilket innebär att det under inga omständigheter kommer att uppstå sådana mängder av skuggor eller ljuseffekter som motsvarar eller överskrider modelleringsresultatens mängder. Resultaten från modelleringen har åskådliggjorts med spridningskartor där man anger varaktigheten för uppkomsten av skugga i timmar per år för olika projektalternativ i olika områden. Timzonerna markeras med olika färg på kartorna som även visar kraftverken och deras omgivning i konsekvensområdet. För delgeneralplanen uppdaterades skuggningsmodelleringen enligt den layout som tilllåts av planen. Modelleringsresultaten presenteras i bilaga 4. Utredningen omfattar även detaljerade resultat från de närmaste objekten. I Finland finns inga allmänna myndighetsföreskrifter för den maximala varaktigheten för skuggning från vindkraftverk eller grunder för bedömningen av skuggbildning. I miljöministeriets planeringsanvisningar föreslås att man använder andra länders rekommendationer för begränsande av ljuseffekter (Miljöministeriet 2012). Gränsvärden eller rekommendationer har utfärdats i flera länder om vilka mängder av ljuseffekter som ska godkännas. Till exempel i Danmark tillämpas högst tio timmar per år som gränsvärde i en verklig situation. I Sverige är den motsvarande rekommendationen åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Som gränsvärde för en teoretisk maximalsituation för bostads- och semesterbyggnader med tomter används i Sverige ett värde på 30 timmar per år, som härletts från tyska rekommendationer Skuggningsutredning De skuggor och reflexer som orsakas av vindkraftverken i Mikonkeidas har utretts genom modellering i programmet WindPRO version Som kraftverk i modelleringen har man använt Vestas 126 (rotorns diameter) med navhöjden 137 meter på hela projektområdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

151 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 66 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggningsutredningens resultat Bild 26: Skuggningsmodellering. Planområdet har avgränsats med blått. På bilden markeras även modelleringsobjekten. Noggrannare uppgifter om dem finns i skuggningsutredningen, som finns som bilaga. Enligt modelleringen hålls skuggnings- och reflexeffekterna huvudsakligen inom planområdets gränser. De skuggnings- och reflexeffekter som projektet orsakar hindrar inte genomförandet av stranddelgeneralplanerna för Lilla och Stora Sandjärv. En skuggningseffekt som pågår 8h/a 11 överskrids enligt modelleringen vid två fasta bostadsbyggnader. Båda objekten ligger i den sydöstra delen av planen i Storå kommun. 11 h/a = timmar per år Selostus_KRS_085_SWE.docx

152 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 67 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Objekt Peltomaa Mellan modelleringsobjekt U (Peltomaa) och det närmaste kraftverket finns öppen åker som inte skyddar från konsekvenser. Enligt modelleringen är skuggningstiden vid objektet 11,56 timmar per år. Objekt Kotimäki Ett annat objekt vid vilket skuggningseffekten överstiger 8 h/a ligger mellan modelleringsobjekten U och V i närheten av en plats som kallas Laksolammi. Objektet är en bostadsbyggnad ( Kotimäki). Mellan Kotimäki och det närmaste vindkraftverket finns tät skog, vilket minskar skuggningseffekten eftersom ljusmodelleringen inte beaktar skyddande inverkan från träd. Ljuseffekterna beror på den totala höjden av den valda turbinen och de kan begränsas genom att programmera turbinen så att den stannar vid de timmar på dygnet då ljuseffekter kan uppstå. Reflexmodelleringar för olika byggnader finns i bilaga 5. I bygglovsskedet bör reflexmodelleringarna vid behov uppdateras enligt vald turbintyp med beaktande av ett eventuellt behov att begränsa reflexeffekterna genom att stanna de turbiner som orsakar effekten under vissa tider. Reflexmodelleringen bör uppdateras i bygglovsskedet till exempel om de yttre måtten på den turbintyp som använts i bygglovsansökan avviker betydligt från den turbintyp som använts i planens reflexmodellering. Selostus_KRS_085_SWE.docx

153 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 68 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggningsmodellering forest Efter påseendet av planförslaget har utredningen av skuggningskonsekvenserna kompletterats med en modellering i vilken skogens skyddande effekt även beaktas. Modelleringen har tillagts til planmaterialet som bilaga 4-4- Trädbeståndets höjd har bestämts på basen av Corine klassificeringen. Höjden för barr- och blandskog har använts 20 meter och motsvarande som bladskogens höjd 15 meter. Den verkliga mängden skuggning som uppkommer av vindkraftparken är beroende på vindkraftverkens höjd och rotordiameter som väljs i samband med bygglovet. Den högsta tillåtna höjden har bestämts med en planbestämmelse. Bild 27: Skuggningsmodellering forest. Planområdet har avgränsats med blått. På bilden markeras även modelleringsobjekten. Noggrannare uppgifter om dem finns i skuggningsutredningen, som finns som bilaga. Selostus_KRS_085_SWE.docx

154 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 69 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggningsmodelleringen som beaktar skogen visar, att det uppkommer skuggningskonsekvenser som överskider 8 h/a endast för en bostadsbyggnad på Storå kommuns område (objekt U, Peltomaa). De beräknade skuggningskonsekvenserna för objektet är 10:56 timmar per år. Bild 28: Grafisk kalender för objekt U, Peltomaa. Skuggningarna för objektet uppkommer tidvis skilt av kraftverken 5, 8 och 9. Kraftverk nr 5 ger upphov till mest skuggningar, som infaller i juni-juli under klo Hur byggnaderna är belägna och riktade inverkar på hur man uppmärksammar skuggningen inomhus och på gårdarna. På basen av en kartgranskning är byggnaderna vid objektet Peltomaa riktade bort från vindkraftverket. Bild 29: Objektets läge i förhållande till det närmaste vindkraftverket. Selostus_KRS_085_SWE.docx

155 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 70 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 6.3 Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Projektet medför inga betydande olägenheter för den lokala luftkvaliteten eller det lokala klimatet. Om projektet genomförs minskar det utsläppen av växthusgaser och partiklar jämfört med nollalternativet, dvs. jämfört med den ersättande elproduktionen. 6.4 Konsekvenser för jordmånen samt yt- och grundvattnet Konsekvenser för jordmånen och berggrunden under byggtiden orsakas när markytan avlägsnas och massor byts på kraftverksplatserna samt på de platser där det kommer nya vägar och kraftledningar. Projektet bedöms inte medföra några konsekvenser för grundvattenområden eller för privata brunnar som eventuellt finns i projektområdets omgivning. Under byggtiden kan det förekomma något ökad grumlighet i ytvattnen. Projektets konsekvenser för ytvattnet och vidare för fiskbeståndet och fisket bedöms vara små. Risken för försurning av jordmånen eller ytvattnet som beror på eventuell förekomst av sulfatjordar bedöms vara tämligen liten. Risken för förorening av jordmån, grund- och ytvatten är minimal. Projektet medför inga betydande konsekvenser för projektområdets avrinningsområde och vattenförsörjning och inte heller för Stormossen som finns på projektområdet. 6.5 Konsekvenser för växtligheten och värdefulla naturobjekt Växtligheten på de preliminära byggplatserna består i huvudsak av unga plantskogar eller ung och äldre torr och frisk moskog som domineras av barrträd. På området för vindkraftsparken eller längs elöverföringslinjerna finns inte naturtyper som är värdefulla enligt naturvårdslagen. På projektområdet finns det veterligen inga växtplatser med hotade växtarter. Värdefulla naturtyper på projektområdet är berg i dagen, stenbunden mark och myrar på tvinmark och impediment samt svämängar. Konsekvenserna för växtligheten på vindparksområdet och för värdefulla naturobjekt bedöms vara små. METSO-objekt utsätts inte för konsekvenser. Enligt bedömningen medför byggandet av kraftledningen obetydliga konsekvenser för växtligheten och naturens biologiska mångfald Konsekvenser för Stormossens myrmarksområde Totalt sett bedöms inte vindkraftsprojektet medföra några betydande konsekvenser för vegetationen och naturvärdena på hela den omfattande myrmarken. Konsekvenserna bedöms främst vara landskapsmässiga. Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenserna för fågelbeståndet tar sig närmast uttryck i förändringar i livsmiljön och störningar som härrör från byggarbeten och vindkraftverkens drift samt kraftverkens barriäreffekter och kollisionsrisker. Det häckande fågelbeståndet på projektområdet är i huvudsak i Finland vanliga och rikligt förekommande skogsfågelarter, som inte bedöms vara särskilt känsliga för konsekvenserna av vindkraftsetableringen. Konsekvenserna uppskattas vara små. Antalet individer av skyddsvärda fågelarter i projektområdet och längs elöverföringslinjerna är lågt och projektet anses inte medföra några som helst konsekvenser på populationsnivå för en enda av de arter som förekommer i projektområdet eller längs elöverföringslinjerna. Selostus_KRS_085_SWE.docx

156 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 71 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark För de rovfåglar som häckar inom projektområdet eller i dess närmaste omgivning bedöms konsekvenserna som obetydliga eller på lokal nivå på sin höjd som måttliga. Fåglarnas vår- och höstflyttning sker i huvudsak väster om projektområdet, men en del fåglar flyttar även genom området. Antalet individer av de skyddsvärda arter som flyttar genom området är obetydlig. Det finns inga betydande rastplatser för flyttfåglar i närheten av projektområdet. Barriäreffekterna och kollisionskonsekvenserna för det fågelbestånd som flyttar genom eller nära projektområdet bedöms vara endast lindriga. Alternativ A för projektets elöverföring bedöms medföra endast små konsekvenser för fågelbeståndet. För häckande fåglar och flyttfåglar medför alternativ B avgjort större konsekvenser på grund av sträckningens längd. Sträckningen löper också i närheten av flyttfåglarnas viktiga rastområden. Konsekvenserna av sträckningen begränsas av att den förläggs till en redan befintlig ledningsgata. Konsekvenser för övrig fauna Faunan på området består av däggdjursarter som är typiska för Österbotten och Södra Österbotten. Konsekvenser för faunan yttrar sig i form av förändringar i livsmiljöer samt tillfälliga störningar på grund av människans aktiviteter. Konsekvenserna är småskaliga och lokala och berör endast några procent av projektområdet. Konsekvenserna för flygekorre bedöms som obetydliga, eftersom inga livsmiljöer förekommer på byggområdet och artens möjligheter att röra sig inte nämnvärt försämras. Konsekvenserna för fladdermöss bedöms som obetydliga eller ställvis på sin höjd som måttliga. Konsekvenserna för andra arter i bilaga IV (a) till habitatdirektivet bedöms som obetydliga. Elöverföringslinjernas konsekvenser för faunan är obetydliga eftersom förändringarna i livsmiljöerna är små och störningen under byggtiden kortvarig. Större konsekvenser orsakas av elöverföringsalternativet B, eftersom förändringarna i livsmiljöerna blir större. Konsekvenser för Naturaområden, skyddsområden och områden för skyddsprogram De närmaste Naturaområdena finns på 4 9 kilometers avstånd från projektområdet. Konsekvenserna av vindkraftsprojektet för häckande och flyttande fåglar på Naturaområdena bedöms som mycket lindriga. Konsekvenserna av elöverföringslinjerna för Natura-, naturskydds- och FINIBAområdena är obetydliga. För att minska kollisionsriskerna längs elöverföringslinjerna kan på ledningarna monteras t.ex. varningsklot i närheten av skyddsområden som är värdefulla för fågelbeståndet. Konsekvenser för viltbeståndet och jakten Älgen är det viktigaste viltet som jagas på projektområdet. Störningen under byggandet av vindkraftsparken skrämmer sannolikt bort viltet, men konsekvensen är tillfällig och sträcker sig inte till något stort område. Splittringen av skogshönsfåglarnas livsmiljö till följd av etableringen av vindkraftsparken kan minska storleken av arternas lokala populationer, men konsekvenserna blir för tjäderns del på sin höjd måttliga och för de övriga hönsfåglarna obetydliga. Selostus_KRS_085_SWE.docx

157 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 72 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Konsekvenserna av kraftledningarna gäller främst skogshönsen, som kan kollidera med kraftledningarna i täckt terräng. Hjortdjuren vänjer sig förmodligen vid det ljud som alstras av vindkraftverken. Konsekvenserna för småvilt är lindriga. Byggandet av vindkraftsparken förhindrar inte att området används för jakt. 6.6 Konsekvenser för människans omgivning Konsekvenser för markanvändningen och den byggda miljön Trafikkonsekvenser Projektet planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till största delen på befintlig infrastruktur. Projektet främjar de riksomfattande målen för områdesanvändningen, i vilka ingår en ökning av de förnybara energiformerna. Projektet strider inte mot de planer som gäller på området, med undantag av beteckningen för ett bergtäktsområde som finns angivet på projektområdet i Österbottens landskapsplan. Projektet är i stor utsträckning förenligt med förslaget till etapplandskapsplan 2 för Österbotten, eftersom en stor del av projektområdets södra del ligger inom ett område som enligt förslaget till etapplandskapsplanen lämpar sig för vindkraftsproduktion. I det nuvarande utkastet till etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten har projektområdet inte anvisats som ett område som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Den största konsekvensen är att områden som används för skogsbruk ändras till energiproduktionsområde, vilket dock gäller en relativt liten areal. Därför är förändringen jämfört med nuläget inte betydande. Områdets användning för boende och fritidsboende begränsas. Nuvarande användning av området, till exempel för jakt och rekreation, kan fortsätta som förut, med undantag av vindkraftsparkens byggplatser. Den nya kraftledningen leder till begränsningar i markanvändningen på ledningsgatan och i dess närhet. Kraftledningens konsekvenser riktas närmast mot skogsbruket, då trädbestånd avverkas på ledningsområdet. Trafikkonsekvenser uppstår vid transporter av komponenter för vindkraftverken och kraftledningen under projektets byggskede. En betydande del av transporterna gäller transport av stenmaterial för byggandet av bygg- och servicevägar och betong för byggnad av vindkraftverkens fundament. De största konsekvenserna för trafikens smidighet under byggandet av vindkraftsparken härrör från specialtransporterna till området, särskilt av vindkraftverkens rotorblad, som levereras till platsen med specialtransporter. De längsta är över 50 meter långa. För ett vindkraftverk behövs totalt åtminstone specialtransporter från fabriken till byggplatsen. När vindkraftsparken är i drift uppstår trafik endast på grund av servicearbeten, som i genomsnitt orsakar några besök per år till varje kraftverk. Långtradartrafiken under byggandet ökar trafikmängden på riksväg 8 med cirka 100 tunga fordon per dygn under 2 3 byggsäsonger, när både tur- och returtrafiken beaktas. Detta motsvarar cirka sex procent av den nuvarande totala trafikmängden på vägen och cirka en fjärdedel av den tunga trafiken. På grund av den jämförelsevis lilla ökningen av den totala trafikmängden bedöms inte projektet medföra någon betydande konsekvens för trafikens funktion eller säkerhet på riksväg 8, med undantag för anslutningarna till Österbackvägen, Uttermossavägen och/eller Isojärventie. På grund av svängande specialtransporter kan trafikens smidighet försämras vid dessa korsningar när det är mycket trafik. Konsekvensen är kortvarig och obetydlig och därför är det inte motiverat att ordna kanalisering. Selostus_KRS_085_SWE.docx

158 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 73 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Trafikmängden på vägarna i närheten av vindkraftsparken kan öka med cirka 40 fordon per dygn, då man bedömer att transporterna sköts både från norra och södra hållet. Ökningen av trafikmängden på närliggande vägarna i jämförelse med nuläget varierar beroende på vägen mellan 9 % - 35 %. Tabell 6. I tabellen presenteras den största möjliga trafikmängden på vägarna i omgivningen under byggtiden, när vindkraftsparken byggs i sin helhet (25 kraftverk, tre byggsäsonger). Den slutliga trafikmängden på varje väg (fordon per dygn) beror på hur transporterna kommer att fördelas på de olika transportlederna. I trafikmängderna i tabellen har både tur- och returtrafik beaktats. Väg MDT 2014 fordon/dygn Trafik till följd av projektet fordon/dygn Andel av den totala trafiken % MDT 2014 tung trafik fordon/dygn Tung trafik till följd av projektet fordon/dygn Andel av den tunga trafiken på vägen % Vt Yt 17017, Uttermossavägen/ Pöllistön metsätie Yt 17017, Vesijärventie Yt 17013, Tarmaantie St 661, Suojoentie / Isojoentie Längs med det näliggande vägnätverket finns det inte objekt som är speciellt känsliga, som t.ex. skolor eller daghem och det bedöms inte uppkomma betydande konsekvenser av den ökade trafikmängden ur trafiksäkerhetens synvinkel. Ökningar i den tunga trafiken kan dock leda till att de lokala invpnarna upplever att trafikkonsekvenserna ökar. Den upplevda negativa konsekvensen stärks av att det inte i närområdet finn lätta trafikleder. Ökningen av den tunga trafiken kan orsaka konsekvenser för trafiksäkerheten. När tunga transporter svänger av från allmänna vägar till servicevägar ökar risken för trafikolyckor, till exempel påkörningar. Eventuellt blir man tvungen att transportera konstruktionsdelar till vindkraftverken med så kallade specialtransporter, vilket kan ha konsekvenser för den lokala trafikens smidighet. Konsekvensens omfattning beror bland annat på i vilken mån projektet ökar trafikmängderna på de befintliga vägarna och vilken kapacitet dessa vägar har med avseende på trafikbelastning. Under driften görs enstaka servicebesök varje år för underhåll av vindkraftverken. Dessa besök orsakar inga trafikkonsekvenser. Enligt olycksstatistiken för åren (Vägregistret 2013) har det under granskningsperioden inte inträffat några olyckor med personskador på riksväg 8 vid projektområdet, dvs. på sträckan mellan Uttermossavägen (17017) och Isojoentie (661). Sammanlagt sex olyckor som har lett till skador på egendom har inträffat. Inga trafikolyckor har bokförts för de mindre vägarna som omger projektområdet. I skenet av olycksstatistiken bedöms det inte finnas några särskilt farliga ställen på vägarna som leder till projektområdet med beaktande av den nuvarande trafiken. Längs vägarna kring vindkraftsparken finns det inga andra känsliga objekt än bosättningen. De största konsekvenserna för trafikens smidighet under byggandet av vindkraftsparken härrör från specialtransporterna till området. Specialtransporterna orsakar en betydande men kortvarig och övergående konsekvens för trafiken längs hela transportrutten. Till exempel kan man bli tvungen att begränsa trafiken vid anslutningarna på grund av långa transporter, när transporten viker av från anslutningen. I specialtransporttillståndet definieras transportrutten samt säkerhetsarrangemangen för att upprätthålla trafiksäkerheten på rutten. Rätt genomförda medför specialtransporterna inga konsekvenser för trafiksäkerheten. Selostus_KRS_085_SWE.docx

159 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 74 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Servicetrafiken under vindkraftparkens drift är småskalig och kortvarig och har inga konsekvenser för trafikens smidighet eller säkerhet. De planerade vindkraftverken är placerade i enlighet med Trafikverket Trafis anvinsningar så, att de inte orsakar speciellt störande element i väganvändarnas synfält. Konsekvenserna av specialtransporterna kan lindras genom effektiv information i rätt tid och i rätt kanaler till övrig trafik som använder transportleden. Dessutom kan specialtransporterna utföras när trafiken så att säga är lugn, för att minimera förseningarna för den övriga trafiken. Projektets mest betydande trafikkonsekvenser uppstår i byggskedet. Trafikkonsekvenserna gäller främst riksväg 8 samt beroende på den slutliga transportleden förbindelsevägen (Uttermossavägen/Pöllistön metsätie/vesijärventie) och/eller regionvägen 661 (Isojoentie/Suojoentie) samt förbindelsevägen (Tarmaantie). Vid anslutningarna från riksvägen kan ökningen av den tunga trafiken tidvis försämra trafikens smidighet och den upplevda säkerhetsnivån. Specialtransporter orsakar förseningar för den övriga trafiken. Konsekvenserna gäller särskilt anslutningarna där specialtransporterna måste svänga. Underhållstrafiken till vindkraftsparken är mycket liten på årsnivå och har ingen betydelse för trafiken. Kraftledningen medför inga särskilda konsekvenser för trafiken. Trafikkonsekvenserna granskas mer senare under punkt om Sammanlagda trafikkonsekvenser, sidan Konsekvenser för landskapet och kulturarvet Det finns inga nationellt värdefulla landskapsområden på projektområdet eller i närheten av det. På vindparksområdet och i dess närmaste omgivning finns inga byggda kulturmiljöer av riks- eller landskapsintresse. Det nordöstra hörnet av projektområdet nuddar vid kulturlandskapet Kärjenkoski- Kankaanpäänkulma, som är värdefullt på landskapsnivå. Andra värdefulla områden som åtminstone delvis finns i närområdet är Vesijärvi by, kulturlandskapet i Korsbäck samt Honkajärvi by och kulturlandskap. Dessa är alla värdefulla på landskapsnivå. På projektområdet orsakas mest olägenhet för omgivningen närmast kraftverksplatserna, där trädbeståndet måste röjas. Konsekvenserna är störst i de delar av närområdet där kraftverken syns. Enligt synlighetsanalysen syns flest vindkraftverk förutom till de närliggande myrmarkerna och Stora Sandjärv även till odlingsslätterna i Ömossa och Västervik väster om projektområdet, den östra kanten av odlingsområdet i Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma nordost om projektområdet samt till Kuokkurinkulma och Tarmaankylä öster om projektområdet. Kraftverken syns till Peltomaa gård, som finns cirka 1,2 kilometer från närmaste kraftverk. Konsekvensen är nära nog betydande. I närområdet syns kraftverken förutom till Peltomaa gård även till gårdsplaner längs Siiroonjoki, bland annat i området Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma, i Siiroo och Tarmaankylä. I Kärjenkoski, Kankaanpäänkulma och Kivimäki i Siiroonjokis ådal är konsekvensen störst på grund av de korta avstånden. Totalt sett är den negativa konsekvensen måttlig. De negativa landskapskonsekvenserna är på sin höjd måttliga för bosättningen i Tarmaankylä. Sett från sjöarna väster om vindkraftsparken (från de norra och västra stränderna) varierar konsekvenserna i regel från på sin höjd måttliga till åtminstone måttliga. Bland de värdefulla objekten i närområdet utsätts Kärjenkoski- Kankaanpäänkulma kulturlandskap för flest olägenheter. Totalt sett är den negativa Selostus_KRS_085_SWE.docx

160 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 75 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark konsekvensen måttlig. Den negativa konsekvensen är på sin höjd måttlig för kulturlandskapet i Vesijärvi by. Enligt synlighetsanalysen syns flest vindkraftverk i mellanområdet till Suojoki, Storsjö, Ömossa och odlingsområdet norr och nordost om Henriksdal samt till några myrmarker. Konsekvenserna är tämligen små. På fjärrområdet syns vindkraftverken till havs samt sannolikt ställvis till odlingsområden i Lappfjärd, Bötom, Storå ådal och Alakylä. Avståndet är så långt att kraftverkstornen inte längre dominerar landskapsbilden utan smälter in i bakgrunden och medför tämligen obetydliga konsekvenser. På det teoretiska maximala synlighetsområdet kan kraftverkstornen synas främst till havs när siktförhållandena är idealiska. De eventuella negativa konsekvenserna är likväl nästan obefintliga. Den drygt sju kilometer långa 110 kv luftledningen som ska byggas i elöverföringsalternativ A dras i huvudsak på skogsbruksområde och därför blir man tvungen att röja en ledningskorridor. Konsekvenserna gäller främst närlandskapet och är tämligen små. I elöverföringsalternativ B dras största delen av luftledningen på 110 kv i samma ledningskorridor som en befintlig kraftledning eller befintliga kraftledningar. Det finns några beaktansvärda eller kritiska ställen med tanke på landskapet: ledningsavsnittet på en åker i kulturlandskapet i Korsbäck, i Dagsmark by och söder om Tjöck by. För dessa är den negativa konsekvensen måttlig eller på sin höjd måttlig. Till övriga delar gäller konsekvenserna främst närlandskapet och är tämligen små Konsekvenser för fornlämningarna Vindkraftsparken och elöverföringen medför inga konsekvenser för fornlämningar i något av alternativen Konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Vindkraftsparken påverkar omgivningen och boendetrivseln för människor som bor på projektområdet eller i dess närhet, främst genom landskaps-, bulleroch skuggkonsekvenser. Byggandet av vindkraftsparken förhindrar inte heller i framtiden att man vistas på området eller använder det för rekreation, men åsynen av vindkraftverken, deras ljud, rotorbladens rörelser och skuggbildningen kan upplevas som störande för rekreationsanvändningen. Vindkraftverken ger inte upphov till några utsläpp som skulle vara farliga för människors hälsa. Det planeringsriktvärde nattetid som rekommenderas av miljöministeriet kan överskridas vid sju fritidshus. Statsrådets riktvärden för buller överskrids dock inte. Vindkraftverken medför knappt några risker för olyckor och deras konsekvenser för säkerheten är obetydliga. Trots detta kan invånarna uppleva att vindkraftsparken försämrar säkerheten på projektområdet och att den ökar rädslan bland dem som rör sig på projektområdet. Den nya luftledning som ska byggas på projektområdet kommer i huvudsak att dras på skogsbruksområde. Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus i närheten av ledningsområdet, och därför medför elöverföringen inga nämnvärda negativa konsekvenser för boendetrivseln. I alternativ B placeras den nya luftledningen som ska dras från projektområdet till Kristinestads elstation norr om centrum i samma ledningskorridor som den framtida 400 kv kraftledningen. Den nya kraftledningen förstärker de negativa konsekvenserna av den befintliga kraftledningen längs sträckningen bland de fast bosatta invånarna och fritidsinvånarna Konsekvenser för näringsverksamheten Konsekvensbedömningen har gjorts för hela projektområdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

161 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 76 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark De mest betydande sysselsättande effekterna av vindkraftsparken uppstår under byggtiden, men sysselsättningseffekten är måttlig även under driften av vindkraftsparken; sysselsättningseffekten i placeringskommunerna och regionen är årsverken. Till följd av byggandet av vindkraftsparken kan en liten andel av den mark som nu används inom skogsbruket inte längre brukas för detta ändamål. Byggandet av vindkraftsparken medför dock inga betydande konsekvenser för skogsbruket eller för utnyttjandet av naturtillgångar på projektområdet eller i dess närområde. Konsekvenserna för näringsverksamheten av den kraftledning som behövs för elöverföringen gäller främst jord- och skogsbruket. Konsekvenserna för jordbruket orsakas av stolpar på åkrarna och särskilt av stolparnas stag, som minskar den areal som kan odlas och försvårar arbetet med maskiner på åkrarna. När kraftledningen placeras på ett skogsområde ändras skogsbruksmark till impediment och en enskild markägare kan förlora den skog som han eller hon har skött om och avkastningen av denna. Kraftledningen kan också splittra enhetliga åker- och skogsområden, vilket försvårar användningen av åkrarna och skogsskötseln. 6.7 Övriga konsekvenser Konsekvenser för flygsäkerheten Projektet är beläget på ett område som inte omfattas av några som helst faktorer som begränsar konstruktioners höjd. Genomförandet av projektet begränsas inte av bestämmelser om säkerhet och smidighet i flygtrafiken. Vindkraftsparken måste likväl förses med flyghinderljus. Konsekvenser för havs- och luftbevakningsradar Enligt ett utlåtande från huvudstaben anses de planerade kraftverken inte medföra nämnvärda konsekvenser för försvarsmaktens bevaknings- och vapensystems prestationsförmåga, utbildning och insats av trupper och system eller militärflyg. Konsekvenser för väderradar Enligt Meteorologiska institutets anvisningar ska skyddsavståndet till väderradar från vindkraftprojekt som omfattar flera kraftverk vara minst 20 kilometer. Den väderradar som finns närmast Mikonkeidas vindkraftspark finns i Ikalis på över 60 kilometers avstånd. Således hindrar inte anvisningarna om väderradar att projektet genomförs. Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Enligt ett utlåtande från Digita Oy är det högst sannolikt att Mikonkeidas vindkraftverk orsakar störningar i antenn-tv-mottagning strax söder om projektområdet kring byn Honkajärvi. Området bebos av cirka 75 invånare. Vindkraftverken stör inte Digitas dataöverföringsförbindelser. Om störande konsekvenser är att vänta, kan problemen förebyggas genom de lösningar som görs i planeringsskedet. Möjliga lösningar är exempelvis mindre ändringar av kraftverkens placering eller investeringar i ändringar av länkförbindelsernas konstruktioner. Konsekvenser av flyghinderljusen Flyghinderljusen ska placeras på toppen av tornet och synas åt alla håll. Från marknivå kan ljusen ses inom de områden där den högsta punkten på vindkraftverkets torn syns. Ljusen syns bäst i klart väder då det är mörkt. Ljusen kan upplevas som störande, i synnerhet då vindkraftsparkens drift inleds. Ljusen har konstaterats locka fladdermöss och fåglar som jagar insekter till vindparksområden. Om man använder rött ljus med lägre effekt är konsekvenserna mindre. Belysningssättet framgår i samband med behandlingen av flyghinderansökan. Selostus_KRS_085_SWE.docx

162 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 77 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Konsekvenser av nedläggningen av vindkraftsparken och efter nedläggningen Drifttiden för en vindkraftspark är år. Rivningen omfattar huvudsakligen samma arbetsskeden som byggandet. Fundament, kraftledningar och jordkablar kan lämnas kvar. Rivningsarbetet orsakar buller och trafik. Det behövs färre transporter än i byggskedet. Rivningsarbetet har en sysselsättande verkan. Markområdena frigörs för annan användning. Landskapet och naturen återgår efter nedläggningen småningom så gott som till sitt tidigare tillstånd. Selostus_KRS_085_SWE.docx

163 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 78 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 6.8 Samverkan med andra projekt Det finns för närvarande inga vindkraftsparker i drift i närheten av projektområdet. Närmaste vindkraftspark i drift finns på cirka 25 kilometers avstånd. Inom en radie på 25 kilometer från vindkraftsprojektet i Mikonkeidas planeras fler än tio vindkraftsparker (kartsammanställning på sidan 28). Vid bedömningen av sammanlagda konsekvenser granskades Mikonkeidas som en helhet med beaktande av den del av området som ligger på Storå kommuns sida. Med tanke på naturkonsekvenser har konsekvenserna tillsammans med andra vindkraftsparker granskats särskilt beträffande fåglar. Samkonsekvenser som riktas till människan har bedömts särskilt när det gäller konsekvenser som riktas till landskapet och rekreationsmöjligheterna. När det gäller konsekvenser för trafiken kan projektet medföra samkonsekvenser med andra vindkraftsparker som planerats i närområdena ifall byggandet av projekten pågår samtidigt Sammanlagda konsekvenser för markanvändningen och den byggda miljön Vindkraftsparkerna ligger huvudsakligen i jord- och skogsbruksområden som saknar särskilda markanvändningsmål. Samverkan mellan projekten leder till att verkningsområdet för buller som begränsar placering av bostads- och fritidsbebyggelse utvidgas. Samverkan förstärker även de positiva konsekvenserna, dvs. en splittring av samhällsstrukturen förhindras och den lokala energisjälvförsörjningen ökar Sammanlagda konsekvenser för naturens biologiska mångfald Trots att förlusten av livsmiljöer i regel gäller samma naturtyper och arter hotar inte vindkraftsprojektens samverkan naturens biologiska mångfald i området. Vindkraftsprojekten medför inga negativa sammanlagda konsekvenser för naturtypernas värden i Mikonkeidas (med undantag för fågelbeståndens värden) Sammanlagda konsekvenser för fågelbeståndet Flyttfåglar De sammanlagda konsekvenserna kommer till uttryck i ändrade flyttstråk samt eventuella kollisioner. Projektet i Mikonkeidas leder inte nödvändigtvis till någon nämnvärd ökning av de sammanlagda konsekvenserna för flyttfågelbeståndet, eftersom projektet finns i de östra delarna eller helt öster om de nuvarande huvudflyttstråken för flera fågelarter. De planerade vindkraftsparkerna kan dock leda till att bl.a. tranornas och sädgässens flyttstråk flyttas österut och då skulle även de konsekvenser som härrör från Mikonkeidas vindkraftspark kunna öka. Mikonkeidas vindkraftspark ökar kollisionskonsekvenserna för de fåglar som eventuellt inte väjer för vindkraftsparkerna. Sammantaget medför kollisionerna knappast några nämnvärda konsekvenser för någon flyttfågelarts population. De största riskerna löper arter som är på avtagande och som flyttar allmänt över områdena, såsom sädgåsen. Fåglarna är sannolikt åtminstone delvis vana vid vindkraftverk och har lärt sig att väja för dem, vilket i sin tur kan lindra konsekvenserna för fåglarna. Det lokala häckningsbeståndet Sammanlagda konsekvenser kan uppkomma för det lokala häckningsbeståndet. Projekten kan tillsammans orsaka till och med måttliga konsekvenser för livsmiljöerna och hinder- och kollisionskonsekvenser för de rovfåglar som häckar på områdena intill pro- Selostus_KRS_085_SWE.docx

164 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 79 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark jektområdena. Det har dock i allmänhet konstaterats att rovfåglar ganska sällan kolliderar med vindkraftverk, såvida inte kraftverken finns på områden som är särskilt populära bland rovfåglarna. Sådana områden har man strävat efter att beakta i planeringen av vindkraftsparkerna. Lomfåglarnas födosöksflygningar går via Metsälä, Mikonkeidas och Ömossa, men i så liten utsträckning att barriär- och kollisionskonsekvenserna inte anses utgöra några konsekvenser på populationsnivå för de lokala häckande bestånden. Bland hönsfåglarna kan störningarna för tjädern försvaga artens lokala population. Genom den ökade störningen utsätts de myrmarksarter som häckar på Stormossen för sammanlagda konsekvenser, men konsekvenserna bedöms inte äventyra förekomsten av myrmarksfåglar på området Sammanlagda konsekvenser för Naturaområden Tack vare det långa avståndet ger vindparksprojektet i Mikonkeidas inte upphov till några sammanlagda konsekvenser för de naturtyper som utgör skyddsgrund i de närmaste Naturaområdena. Vindkraftsprojekten försämrar varken vart för sig eller tillsammans väsentligt flygekorrens förbindelsekorridorer mellan olika Naturaområden. De sammanlagda konsekvenserna för yt- och grundvattnen på grund av Mikonkeidas och övriga vindkraftsprojekt i den närmaste omgivningen har bedömts som obetydliga. Vindkraftsprojektet i Mikonkeidas bedöms inte märkbart öka konsekvenserna för fågelbeståndet av de andra vindkraftsparkerna som planeras i närområdet. Enligt tillgängliga uppgifter är det inte nödvändigt att utföra en Naturabedömning enligt 65 i naturvårdslagen för Naturaområdena i projektets verkningsområde Sammanlagda konsekvenser för viltbeståndet och jakten Enligt en uppskattning kommer projekten att i någon mån försvaga lokala viltbestånd och påverka förekomsten av den viktigaste viltarten älgen och dess beteende, åtminstone tillfälligt. Risksituationer inom jakten bedöms öka på grund av den eventuellt tilltagande trafiken och annan rekreationsanvändning. De samverkande konsekvenserna av vindkraftsparkerna anses inte på längre sikt märkbart försvaga älgpopulationen eller jaktmöjligheterna på vindparksområdena. De slutgiltiga konsekvenserna för de lokala viltbestånden beror på viltets förmåga att anpassa sig till de förändringar som inträffar i livsmiljöerna Sammanlagda trafikkonsekvenser Projekten i Mikonkeidas och dess näromgivning kan medföra betydande sammanlagda konsekvenser för trafiken längs riksväg 8 om vindkraftsparkerna byggs samtidigt. Projekten medför knappt några betydande sammanlagda konsekvenser för de övriga allmänna vägarna, eftersom man i huvudsak använder olika transportrutter. Det är osannolikt att alla parker skulle byggas vid exakt samma tidpunkt Sammanlagda landskapskonsekvenser De sammanlagda konsekvenserna för landskapet och kulturarvet kan anses vara störst tillsammans med de vindparksprojekt som planeras i Lappfjärd och Lakiakangas samt i Uttermossa och Ömossa. Ömossa och Uttermossa vindkraftsparker skulle ligga nästan fast i Mikonkeidas projektområde. Lappfjärds vindkraftspark skulle placeras på knappt två kilometers och Lakiakangas på cirka 3,5 kilometeres avstånd från Mikonkeidas projektområde. Vindkraftsparkerna i Mikonkeidas, Ömossa, Uttermossa, Lappfjärd och Lakiakangas skulle synas till öppna platser i närområdet. I Kärjenkoski, ett område som kommer att ligga mellan de planerade vindkraftsparkerna, skulle konsekvenserna klart tillta. I sydväst och väst blir kraftverken fler och dessutom synliga i nordväst och i synnerhet i norr. I norr kommer kraftverken från Lappfjärd och Lakiakangas närmare och en del av dem skulle synas som verkligt stora. Det totala Selostus_KRS_085_SWE.docx

165 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 80 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark antalet kraftverk som syns till Kärjenkoskiområdet skulle öka betydligt, även om största delen skulle finnas i bakgrunden långt bort. Sett mot sydväst skulle de sju kraftverk som ligger närmast i Mikonkeidas vara mest framträdande. Enskilt skulle de bilda en ganska tydlig och högtidlig formation, men tillsammans med kraftverken i Ömossa och Uttermossa är sammansättningen ganska orolig. I stort sett skulle landskapet i Kärjenkoskiområdet huvudsakligen förbli oförändrat endast sett mot öst, sydöst och delvis mot söder. Även konsekvenserna för Siiroonjoki ådal, Korsbäcks kulturlandskap, Uttermossa och Ömossa skulle bli kraftigare. Korsbäcks kulturlandskap skulle vara omringat av vindkraftverk från alla väderstreck. Flest negativa konsekvenser skulle orsakas av Lappfjärds och Lakiakangas kraftverk. De konsekvenser som skulle medföras av de nordligaste kraftverken i Mikonkeidas skulle vara ganska lindriga. Även Uttermossa och Ömassa skulle ligga i ett område mellan flera vindkraftsparker. Konsekvenserna i Uttermossa skulle bli betydande på grund av de kraftverk som ligger närmast i Uttermossa vindkraftspark. Kraftverken i Mikonkeidas skulle inte medföra nämnvärt med konsekvenser för Uttermossa eftersom kraftverken står nästan helt i skuggan av skogskanten. Genom att ta bort eller flytta kraftverk i Mikonkeidas vindkraftspark kunde man således inte kunna lindra de landskapskonsekvenser som riktas till Uttermossa. På Uttermossaområdet finns inte just några öppna synfält i någon riktning. I Ömossa skulle de största konsekvenserna orsakas av kraftverken i Ömossa vindkraftspark eftersom kraftverken i Mikonkeidas förblir i bakgrunden och huvudsakligen skyms bakom skogskanten. Även kraftverk från två andra vindkraftsparker skulle vara delvis synliga till Ömossa: Västervik sett mot norr och nordost samt OX2-Sastmola sett mot söder. Från vindkraftverken skulle det inte just finnas några fria siktriktningar. Kraftverken i Ömossa vindkraftspark skulle även härska över landskapsbilden i Kallträsk. Även kraftverk i Mikonkeidas skulle vara synliga, men de skulle ligga betydligt längre bort. Sett mot andra väderstreck skulle sannolikt även kraftverk från Västerviks och OX2-Sastmola vindkraftsparker vara synliga. Västerviks vindkraftsprojekt ligger på den västra sidan av Mikonkeidas. Avståndet skulle som minst vara fyra kilometer. Vindkraftsprojektet OX2-Sastmola ligger som närmast på cirka fem kilometers avstånd från Mikonkeidas, på dess sydvästra sida. Kraftverk från Västerviks, OX2-Sastmolas och Mikonkeidas vindkraftsparker skulle kunna vara synliga från vissa bestämda platser i samma landskap. Detta skulle förutsätta att man vistas i ett vidsträckt öppet rum på ett tillräckligt stort avstånd från vindkraftsparkerna. Sett från havet kunde kraftverk från ovan nämnda vindkraftsparker och från Ömossa vindkraftspark kunna vara synliga samtidigt. Sett från havet skulle kraftverken i Mikonkeidas ligga längst bort och avståndet till de närmaste kraftverken i Mikonkeidas skulle vara minst femton kilometer från observationspunkten. Vid klart väder kunde kraftverkstornen kunna urskiljas med nöd och näppe. Kraftverken i Västervik och OX2-Sastmola skulle synas betydligt bättre, avståndet skulle som minst vara cirka 8-9 kilometer. Kraftverk från ovannämnda vindkraftsparker kunde synas från Storsjöträsket då man vänder på huvudet vid samma observationspunkt. De kraftverk som skulle ligga längst bort är kraftverken i Mikonkeidas och avståndet till de närmaste kraftverken i Mikonkeidas skulle vara cirka åtta kilometer. Med tanke på Storsjöträsket skulle konsekvenserna bli kraftigare då kraftverk skulle synas i så många riktningar. Korvenneva vindkraftspark ligger som närmast på cirka åtta kilometers avstånd från Mikonkeidas. Små sammanlagda konsekvenser skulle kunna uppstå främst från havet sett i riktning mot vindkraftsparkerna. De övriga vindkraftsprojekten finns långt över tio kilometer från de närmaste vindkraftverken i Mikonkeidas och de eventuella sammanlagda konsekvenserna skulle vara mycket små. Selostus_KRS_085_SWE.docx

166 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 81 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark I samband med MKB-beskrivningen har visualiserande bilder gjorts för modelleringen av de sammanlagda konsekvenserna Sammanlagda konsekvenser av buller Planbeskrivningens bilga 4 innehåller sammanlagda konsekvenser med närmaste vindkraftprojekter Metsälä och Uttermossa. Det sammanlagda bullret av de vindkraftsparker som planeras i närheten av projektområdet har bedömts med hjälp av beräkningsparametrar och modeller som sammanfaller med Mikonkeidas. Även sammanlagd lågfrekvent buller har modellerats. Det finns två sammanlagda scenarios: Scenario 1 Mikonkeidas och Metsälä I den förstä scenarion har utsikts Mikonkeidas med Metsälä. Bygglovar för Metsälä projekt har överklagats, och hörsel är än pågående. Som kraftverk i Metsäläområdet användes vid modelleringen SWT-3.0 med en navhöjd på 155 m, i enlighet med byggloven I den gemensamma modelleringen kan man se att kurvorna för 45 db och 40 db i de sydligaste områdena i Mikonkeidas och Metsälä sammanfaller. 35 db-kurvan sammanfaller helt och på området finns 36 semesterbostäder. På grund av de sammanlagda konsekvenserna ansluter semesterbostäder i synnerhet på området för Lilla och Stora Sandjärvs stranddelgeneralplan till området med en bullernivå på 35 db. En del av semesterbostäderna i fråga har varit endast på Metsäläs influensområde med 35 db:s bullernivå. Bild 30: Till vänster separata modelleringar för Ömossa och Mikonkeidas, sammodellering till höger. Selostus_KRS_085_SWE.docx

167 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 82 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 31: Sammanlagda konsekvenser av buller förstorat, planområdet är avgränsat med blått och objekt som tolkats separat har ringats in, sammanfattande tabell finns på följande sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

168 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 83 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Tabell 7: Modellering av sammanlagt buller från Mikonkeidas och Metsälä; ljudnivåerna separat i de objekt som undersökts. Objekt Metsälä Enbart Mikonkeidas Fritidshus A (Tönijärvi) 34,7 37,0 39,0 Fritidshus B (Tönijärvi) 33,8 38,2 39,5 Fritidshus C (Tönijärvi) 32,6 38,4 39,4 Bostadsbyggnad D (Rantamäki) 39,2 32,4 40,0 Fritidshus E (Stora Sandjärv) 39,0 27,4 39,3 Fritidshus F (Stora Sandjärv) 38,1 28,6 38,6 Fritidshus G (Stora Sandjärv) 35,7 29,7 36,7 Fritidshus H (Stora Sandjärv) 34,8 30,2 36,1 Fritidshus I (Stora Sandjärv) 34,0 30,8 35,7 Bostadsbyggnad J (Sandvik) 32,6 32,5 35,5 Fritidshus K (Kaakkoolammi) 31,1 32,3 34,8 Fritidshus L (Kaakkoolammi) 30,4 32,6 34,7 Fritidshus M (Kaakkoolammi) 30,1 32,6 34,5 Bostadsbyggnad N (Gransten) 31,8 34,0 36,0 Bostadsbyggnad O (Bergvik) 31,8 34,6 36,5 Fritidshus P (Lilla Sandjärv) 33,7 30,9 35,6 Fritidshus Q (Lilla Sandjärv) 34,1 31,6 36,0 Fritidshus R (Lilla Sandjärv) 35,5 33,0 37,4 Bostadsbyggnad S (Kallioniemi) 30,2 38,4 39,0 Bostadsbyggnad T (Kivistö) 28,1 38,4 38,8 Bostadsbyggnad U (Peltomaa) 25,2 38,5 38,7 Bostadsbyggnad V (Vaarainkorpi) 24,8 37,4 37,6 Bostadsbyggnad W (Korpela) 25,9 37,9 38,2 Bostadsbyggnad X (Korkiaharju) 26,0 37,7 38,0 Bostadsbyggnad Y (Kontola) 26,0 38,3 38,5 Mikonkeidas + Metsälä Scenario 2 Mikonkeidas, Metsälä och Uttermossa I den andra gemensamma modelleringen har också Uttermossa beaktats. Som kraftverk i Uttermossa användes vid modelleringen N131 med en navhöjd på 140 m, i enlighet med planförslaget Det sammanlagda bullret av Uttermossa och Metsälä har bedömts med hjälp av beräkningsparametrar och modeller som sammanfaller med Mikonkeidas. Även sammanlagd lågfrekvent buller har modellerats. Mikonkeidas / Kristinestad och Uttermossa är så långt ifrån varandra att ingen sammanlagda konsekvenser kan upptäckas. Den norra delen av Mikonkeidas vindkraftparkprojekt (i Storå) och Uttermossa är istället nära varandra och sammanlagda konsekvenser kan upptäckas. I den gemensamma modelleringen kan man se att kurvorna för 45 db och 40 db i de nordligaste områdena av Metsälä sammanfaller med Uttermossa och den nordigaste delen av Mikonkeidas (Storå). Selostus_KRS_085_SWE.docx

169 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 84 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 35 db-kurvan sammanfaller helt och på området finns 38 semesterbostäder. På grund av de tre parkens sammanlagda konsekvenserna överskrids bullernivå på 40 db i norra delen av Tönijärvi i två fall, med en semesterhus och en bostadshus. Enligt de sammanlagda modelleringarna som gjorts av Ramboll 2015, överskridits 40 db med den semesterhus redan via ensamma påverkan av Uttermossa. Bild 32: Mikonkeitaan, Metsälä och Uttermossa sammanlagda konsekvenser av buller. Planområdet är avgränsat med blått och objekt som tolkats separat har ringats in, sammanfattande tabell finns på följande sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

170 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 85 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Tabell 8: Modellering av sammanlagt buller från Mikonkeidas, Metsälä och Uttermossa; ljudnivåerna separat i de objekt som undersökts Kohde Metsälä Mikonkeidas Mikonkeidas + Metsälä Mikonkeidas + Metsälä + Uttermossa Lomarakennus A (Tönijärvi) 34,7 37,0 39,0 43,1 Lomarakennus B (Tönijärvi) 33,8 38,2 39,5 41,4 Lomarakennus C (Tönijärvi) 32,6 38,4 39,4 40,2 Asuinrakennus D (Rantamäki) 39,2 32,4 40,0 41,1 Lomarakennus E (Stora Sandjärv) 39,0 27,4 39,3 39,5 Lomarakennus F (Stora Sandjärv) 38,1 28,6 38,6 38,9 Lomarakennus G (Stora Sandjärv) 35,7 29,7 36,7 37,0 Lomarakennus H (Stora Sandjärv) 34,8 30,2 36,1 36,4 Lomarakennus I (Stora Sandjärv) 34,0 30,8 35,7 36,0 Asuinrakennus J (Sandvik) 32,6 32,5 35,5 35,8 Lomarakennus K (Kaakkolammi) 31,1 32,3 34,8 35,2 Lomarakennus L (Kaakkolammi) 30,4 32,6 34,7 35,1 Lomarakennus M (Kaakkolammi) 30,1 32,6 34,5 34,9 Asuinrakennus N (Gransten) 31,8 34,0 36,0 36,2 Asuinrakennus O (Bergvik) 31,8 34,6 36,5 36,6 Lomarakennus P (Lilla Sandjärv) 33,7 30,9 35,6 35,7 Lomarakennus Q (Lilla Sandjärv) 34,1 31,6 36,0 36,1 Lomarakennus R (Lilla Sandjärv) 35,5 33,0 37,4 37,5 Asuinrakennus S (Kallioniemi) 30,2 38,4 39,0 39,1 Asuinrakennus T (Kivistö) 28,1 38,4 38,8 38,8 Asuinrakennus U (Peltomaa) 25,2 38,5 38,7 38,7 Asuinrakennus V (Vaarainkorpi) 24,8 37,4 37,6 37,7 Asuinrakennus W (Korpela) 25,9 37,9 38,2 38,4 Asuinrakennus X (Korkiaharju) 26,0 37,7 38,0 38,4 Asuinrakennus Y (Kontola) 26,0 38,3 38,5 38,7 Selostus_KRS_085_SWE.docx

171 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 86 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggbildning Bild 33: Sammanlagda skuggkonsekvenser tillsammans med Metsälä. De sammanlagda konsekvenserna orsakar ett något större skuggningsområde (över 8 h/a) mellan den södra delen av Mikonkeidas och Metsälä projektområde. På området finns inga byggnader. Selostus_KRS_085_SWE.docx

172 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 87 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 34: Sammanlagda skuggkonsekvenser tillsammans med Metsälä och Uttermossa Sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden Vindkraftsparkernas mest signifikanta sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden hänför sig till förändringar i landskapet. Om alla vindkraftsparker byggs skulle det indirekt påverka även rekreationsanvändningen på projektområdena och i deras näromgivning. Konsekvenserna är störst för invånarna och fritidsinvånarna i områdena mellan vindkraftsparkerna. Selostus_KRS_085_SWE.docx

173 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 88 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Sammanlagda konsekvenser av elöverföringen Då 110 kv kraftledningar från flera vindkraftsprojekt byggs på samma område eller rentav bredvid varandra vid sidan av en 400 kv kraftledning är de sammanlagda konsekvenserna betydligt mer framträdande än effekterna av projekten vart för sig. Selostus_KRS_085_SWE.docx

174 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 89 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 7 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL GÄLLANDE UTREDNINGAR OCH PLANER 7.1 Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Innehållet i de riksomfattande målen för områdesanvändningen beskrivs ovan under punkten Klimatpolitiska mål. Syftet med vindkraftsparken är för sin del att främja de klimatpolitiska mål som Finland förbundit sig till. För vindkraftens del är målet att öka den totala vindkraftens effekt i Finland till MW fram till år Främjandet av vindkraften förverkligar det nationella målet om att öka produktionen av förnybar energi som ställts upp för att trygga energiförsörjning och självförsörjning. Byggandet av vindkraftsparken stabiliserar lokalt planeringsområdets och näromgivningens eldistribution samt stärker områdets elnät. De riksomfattande målen för områdesanvändningen uppnås i generalplanen på följande sätt: Fungerande regionstruktur Energisjälvförsörjningen förbättras tack vare vindkraften, vilket förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning. Vindkraftsparken utnyttjar det befintliga elnätet och stödjer en balanserad utveckling av regionstrukturen genom att ta i bruk områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Den rena förnybara energin främjar en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Vindkraftverken bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för försvaret Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Vindkraftsenergins ekologiskhet och lönsamhet stödjer områdets sociala och kulturella hållbarhet. Delgeneralplanen främjar användningen av förnybar energi och skapar således förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Buller- och säkerhetsrisker har beaktats genom att placera vindkraftverken tillräckligt långt från byggnader Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Som grund för delgeneralplaneringen har utredningar gjorts om områdets natur-, landskaps- och kulturvärden samt en bulleroch skuggmodellering utarbetats. Då placeringen av vindkraftverken planerades, beaktades resultaten av de undersökningar som hade gjorts i området. Vindkraften är en förnybar och ren energiproduktionsform. Utnyttjandet av den minskar behovet av energiproduktionsformer som är skadligare för miljön och främjar således naturens bevarande. På det område som ska planläggas finns inga grundvattenområden Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning I vindkraftsparkens placering har områdets markanvändning och närmaste omgivning beaktats. Vindkraftsparken förläggs till ett obebyggt skogsbruksområde och det finns ingen bosättning i dess omedelbara närhet. Man har strävat efter att utnyttja befintliga skogsvägar. För vindkraftsparken söks ett flyghindertillstånd hos Trafiksäkerhetsverket Trafi. Till ansökan om flyghindertillstånd bifogas Finavia Abp:s utlåtande. Vindkraftverken indelas i enheter som omfattar flera kraftverk. 7.2 Krav på innehåll i en generalplan enligt markanvändnings- och bygglagen Allmänna krav på innehåll i en generalplan och särskilda innehållskrav för vindkraftsbyggande beskrivs ovan under punkten om generalplanens innehållskrav. Selostus_KRS_085_SWE.docx

175 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 90 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Delgeneralplanens förhållande till de allmänna innehållskraven Delgeneralplanen stödjer sig i fråga om vägnätet huvudsakligen på den befintliga infrastrukturen. Delgeneralplanen bygger på de utredningar och konsekvensbedömningar som gäller landskap, byggd miljö, naturvärden samt miljöolägenheter (buller, skuggbildning). De vindkraftverk som placeras på området begränsar inte nämnvärt rörligheten i området och försämrar inte heller möjligheterna att använda området för rekreation. Den aktuella markanvändningen av områdena (jord- och skogsbruk) kan fortgå nästan som hittills. Samtliga markägare har fortsättningsvis möjlighet att använda de fastigheter de äger på nuvarande sätt och på ett för området sedvanligt sätt. I planen har de områden utmärkts som behövs för vindkraftverken och transformatorstationerna samt arrangemang beaktats för tekniskt underhåll och elöverföring såsom möjligheter att ordna servicevägar, kabeldragning och anslutning till elnätet. I delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark beaktas de innehållskrav som ingår i 39 i MBL Delgeneralplanens förhållande till de särskilda innehållskraven i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft I delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark har de särskilda innehållskraven som gäller utbyggnad av vindkraft beaktats. Delgeneralplanens innehåll, utformning och skala har valts med beaktande av generalplanens styrande verkningar. Delgeneralplanens skala är 1: På plankartan har vindkraftverkens områden som direkt styr bygglovsförfarandet avgränsats. I samband med projektets MKB-förfarande har täckande utredningar gjorts om vindkraftverkens konsekvenser för landskapsbilden, naturvärdena, bevarandet av kulturmiljöns värden, fornlämningar, rekreationsbehov samt livsmiljöernas kvalitetsaspekter. I planeringen av projektet har beaktats arrangemang för tekniskt underhåll och elöverföring såsom möjligheter att ordna servicevägar, kabeldragning och anslutning till elnätet. För projektens anslutning till elnätet har flera olika alternativ undersökts i samband med MKB-förfarandet. Förutsättningarna för anslutning till elnätet har utretts både ur miljöperspektiv och ur teknisk synvinkel. I delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark beaktas de särskilda innehållskraven för vindkraftsutbyggnad. Selostus_KRS_085_SWE.docx

176 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 91 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 8 BEAKTANDE AV UTLÅTANDE OM MKB SOM INLÄMNATS AV KONTAKTMYNDIGHETEN NTM-centralen i Södra Österbotten har fungerat som kontaktmyndighet i MKBförfarandet för vindkraftsparken. Kontaktmyndigheten har gett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen (Dnr EPOELY/37/07.04/2013). I tabellen nedan redogörs för de punkter som enligt kontaktmyndigheten borde uppmärksammas i projektets följande skeden och vilka punkter som beaktats i delgeneralplanen. Utlåtandets innehåll I bedömningsbeskrivningen behandlades inte program och planer separat utöver markanvändningsplanerna även om de nämns i rubriken förpunkt Projektets och projektalternativens förhållande till det kompletterande programmet för skydd av myrar borde även ha nämnts, vilket även Sydbottens Natur och Miljö påpekar i sitt utlåtande, eftersom Stormossen enligt kontaktmyndighetens utlåtande i programskedet samt vid myndighetsmötet har konstaterats vara ett potentiellt objekt i det kompletterande programmet för skydd av myrar. Beaktande För programmen och planerna redogörs i planbeskrivningen. När det gäller att komplettera myrskyddet genom Stormossen var det meningen att genomföra ett hörande om områdena under hösten 2014, ärendet är fortfarande på gång. Enligt en pro memoria från om rättsverkningarna av miljöministeriets myrskyddsprogram i enlighet med 7 i naturvårdslagen skulle åtgärdsbegränsningen endast gälla områden som ingår i skyddsprogrammet. Den medför med andra ord inga effekter på åtgärder som utförs utanför området. I samband med MKB undersöktes projektets konsekvenser för vattenekonomin och det konstaterades att projektet inte medför några betydande konsekvenser för projektområdets avrinningsområde, vattenekonomi eller Stormossens myrområde intill projektområdet. Det kompletterande programmet för skydd av myrar framskrider separat från detta planprojekt. I bedömningsbeskrivningens punkt 5.8 om nerläggningen av vindkraftsparken berättas inte vem som ansvarar för konstruktioner som eventuellt blir kvar på området. För detta redogörs inte heller under punkt 13 där man däremot berättar att fundament och kablar blir kvar i marken. Ansvarsfrågorna bör lösas innan bygglov beviljas. I bedömningsbeskrivningen hade man inte motiverat varför man slopat den alternativsammanställning som föreslagits i programskedet. Eftersom man lovat att utföra jämförelsen i pro- I generalplanen fastställs inte hur vindkraftsparken ska rivas. I planen anvisas områdesreserveringar för vindkraftverk. Den som utövar verksamheten har rätt att upprätthålla ett vindkraftverk på den plats som anvisats som byggplats för vindkraftverk och vid behov även ersätta den med ett nytt kraftverk så länge planen är i kraft. Rivningen är ett ärende som i första hand tillfaller projektaktören. Ansvaren fastställs i markarrendeavtalen. Alternativsammanställningen i MKBprogramskedet hade ändrats och motiverats under MKB-beskrivningens punkt om beskrivningen av alternativen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

177 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 92 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Utlåtandets innehåll gramskedet borde den ha ingått i granskningarna och konsekvensbedömningarna i synnerhet eftersom man inte framförde någon orsak till slopandet. Att alternativen i programskedet ändrats i bedömningsbeskrivningen på annat sätt än genom att precisera alternativen främst till följd av att antalet kraftverk har minskat vittnar även om att arbetet inte har utförts tillräckligt noggrant i programskedet. Det förslag som framförts av NTM-centralen anses enligt den projektansvariges tekniskekonomiska beräkningar vara omöjligt att genomföra på ett lönsamt sätt. Under punkt 18.2 berättas att beräkningarna grundat sig på vindmätningar, byggnadskostnader samt på marknadspriser för el. Beräkningar eller andra noggrannare motiveringar framförs inte, och ett enkelt konstaterande i frågan kan i det här sammanhanget inte anses vara en tillräcklig motivering till att utelämna den alternativgranskning som föreslagits av kontaktmyndigheten, i synnerhet när det konstateras att det är svårt att förutse situationen vid den tidpunkt då investeringsbeslutet fattas. Utan motiveringar kan den jämförelse som presenteras i programskedet däremot inte utelämnas eftersom bedömningsprogrammet enligt MKB-lagen är en plan för anordnande av ett bedömningsförfarande, och enligt bestämmelsen bör projektalternativen framgå i den. Dessutom har kontaktmyndighetens alternativ inte tagits med i granskningen och orsaken till detta har inte motiverats tillräckligt och grundligt. Att utelämna kontaktmyndighetens granskning av alternativ på grund av en annan extern bedömning är inte heller en tillräcklig motivering. Beaktande Ärendet hade diskuterats med bl.a. Jorma Jantunen från Finlands miljöcentral, Seija Rantakallio från miljöministeriet, och den alternativsammanställning som granskats i MKBbeskrivningen bör utifrån detta godkännas. Granskningen av alternativen bör enligt miljöministeriets utlåtande utföras enligt MKBprogrammet. Alternativsammanställningen har behandlats bl.a. tillsammans med arbetsgruppen inom projektet för utveckling av MKBkontaktmyndighetens verksamhet YVAKELA Den projektansvariga bedömer i MKB vilka alternativ som är tekniskt-ekonomiskt sett lönsamma. Frågan motiveras i MKB-beskrivningen på en nivå som i allmänhet anses vara tillräcklig i samband med MKB-förfaranden. De uppskattade produktionsmängderna och lönsamhetsberäkningarna är affärshemligheter. De alternativ som bedömts i MKB täcker enligt vår uppfattning det mest omfattande projektscenariet och ingen teknisk del har lämnats utanför bedömningen. Efter MKB-programmet konstaterades t.ex. utifrån VTT:s nya modelleringsanvisningar (influensområdet för buller blev större) att byggandet av vissa kraftverk är omöjligt att genomföra och därför ändrades sammanställningen. Lagen eller anvisningarna (t.ex. webbstödmaterial, Lasse Tallskog osv.) förutsätter inte noggranna beräkningar i MKB-skedet. Se ovan. 12 arbetsgrupp för utveckling av kontaktmyndighetsverksamhet Selostus_KRS_085_SWE.docx

178 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 93 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 9 GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN Planen godkänns för Kristinestads del av Kristinestads stadsfullmäktige. Förverkligandet av planen kan inledas då den har vunnit laga kraft genom kungörelse. Utbyggnad av vindkraftverk förutsätter ett bygglov i enlighet med markanvändningsoch bygglagen. Bygglov för vindkraftverken kan beviljas utifrån den delgeneralplan som ska utarbetas. 9.1 Planer, tillstånd och beslut som förutsätts Utöver bygglov förutsätter eller kan byggandet av vindkraftsparken förutsätta även andra planer och tillstånd. Sådana kan bestå av Markanvändningsrättigheter och markanvändningsavtal Allmän kraftledningsplan Undersökningstillstånd för kraftledningsområdet Inlösningstillstånd för kraftledningsområdet Bygglov för kraftledning Anslutningstillstånd till landsvägar Specialtransporttillstånd Flyghindertillstånd Miljötillstånd 13 Tillstånd att placera kablar och ledningar på ett allmänt vägområde Senast i bygglovs- eller miljötillståndsskedet bör man uppdatera bullermodelleringarna med de kraftverkstyper som valts till projektet, ifall de avviker från de kraftverkstyper som använts i samband med MKB. Vid modelleringarna kan man även beakta s.k. noise mode 14. Om lagparagrafer som berör planer, tillstånd och beslut samt om ansvarsparterna berättas mer i MKB-beskrivningen. Till alla tillståndsansökningar som är nödvändiga med tanke på genomförande av projektet bör man bifoga MKB-beskrivningen samt kontaktmyndighetens utlåtande om den. 9.2 Vindkraftsparkens konstruktioner En vindkraftspark består av vindkraftverk inklusive fundament, servicevägar mellan vindkraftverken, mellanspänningskablar mellan vindkraftverken (20 kv jordkabel), parktransformatorstationer, mellanspänningskablar som ansluts till regionnätet (20 kv jordkabel) samt 110 kv luftledningar och elstationer för anslutning till riksnätet. Vid planeringen och byggnationen av fundamenten bör man beakta områdets våtmarker och vattendrag. Ett vindkraftverk består av ett torn som monteras på ett fundament, en trebladig rotor och ett maskinhus. Det finns olika byggtekniker för vindkraftverkens torn. Ett torn som byggs som ett slutet torn kallas för ett rörformat torn. De rörformade tornen kan bygggas helt i stål, helt i betong eller som en kombination av betong och stål, en s.k. hybridkonstruktion. I de bulleroch ljusmodelleringar som gjorts i anknytning till planen användes kraftverkstypen Vestas 126 (rotorns diameter) med navhöjden 137 höjd = 200 m. Planen tar och kan inte ta ställning till den kraftverkstyp som kommer att väljas. I samband 13 Till exempel om kraftverken kan medföra sådan oskälig belastning som avses i 17.1 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) kräver vindkraftverket miljötillstånd ( 28.2 MSL). Förutsättningen för att ett vindkraftverk ska beviljas miljötillstånd är att dess drift inte medför oskäliga buller- eller ljuseffekter för grannar eller invånare i närområdet. 14 att minska buller genom att begränsa turbinens funktion vid vissa väderförhållanden Selostus_KRS_085_SWE.docx

179 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 94 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark med bygglovet jämförs kraftverkets egenskaper med det kraftverk som använts i modelleringarna och vid behov bör modelleringar även göras för det föreslagna kraftverket Flygsäkerhet Bild 35: Exempel på ett typiskt vindkraftverk med navhöjden 140 meter. Då rotorbladets längd är 60 meter har kraftverket en maximal höjd på sammanlagt 200 meter. Planen möjliggör en höjd på 210 meter. I bulleroch ljusmodelleringarna har man använt kraftverkstypen Vestas 126 (rotorns diameter) med en navhöjd på 137 höjd = 200 m. Utgångspunkten är att vindkraftsparkens område inte kommer att inhägnas. Av de konstruktioner som finns i vindkraftsparken kommer endast elstationens område att inhägnas. Området för vindkraftsparken kan användas på nästan samma sätt som innan vindkraftsparken byggdes. Vindkraftverken ska förses med flyghindermärkning enligt Trafi:s bestämmelser. Enligt luftfartslagen måste tillstånd att sätta upp flyghinder sökas hos Trafiksäkerhetsverket Trafi för vart och ett av de vindkraftverk som uppförs. I det flyghindertillstånd som beviljas av Trafiksäkerhetsverket fastställs den flyghindermärkning som behövs för dag- och nattdrift Transport- och serviceleder Utbyggnaden av vindkraftsparken inleds med att bygga vägar och service- /resningsområden. Servicevägarna kommer att få en yta av grus och cirka 6 meters bredd i genomsnitt. Dessutom kommer det omgivande trädbeståndet att röjas för att ge rum för transporter. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter byggskedet kommer vägarna att användas såväl för underhålls- och kontrollåtgärder för kraftverken som för de lokala markägarnas behov. Transporter till området och därifrån sker via riksväg 8 och skogsbilvägar. Anslutningstillstånd ansöks av NTM-centralen i Södra Österbotten. Ifall landsvägar måste förbättras Selostus_KRS_085_SWE.docx

180 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 95 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark på grund av projektet bör projektägaren eller kommunen i god tid vara i ontakt med NTM-centralens enhet för trafik och infrastruktur, eftersom förbättring av vägen förutsätter ett entreprenadskontrakt. NTM-centralen deltar inte i de kostander som uppkommer Reservvägar och mötesplatser Räddningsplaner Elnät Ifall det på grund av byggandet av ett enskilt kraftverk är nödvändigt att stänga av en väg som anvisats i planen under några dagar kan en ersättande väg ordnas västerifrån från det södra delområdet. Möjligheterna att röra sig till och från området kan vid behov även ordnas från en väg som börjar vid Trindmossen (norrut och vidare på den östra sidan av Stora Sandjärv). På det norra delområdet finns två genomfartsleder utöver de som betecknats i planen; en körväg som går söderut från Antinperkiönmäki samt en led som går norrut från projektområdet och förenas med Vesijärvivägen. Längs vägarna på området anläggs mötesplatser där man kan parkera och låta andra fordon köra förbi så att man kan undvika trafikstockningar i olyckssituationer. Under vindkraftsparkens byggnadsskede och drift bör man utarbeta och beakta räddningsplaner i enlighet med räddningslagen. Vindkraftsparkens elnät omfattar medelspänningskablar (20 kv jordkabel) mellan vindkraftverken och till regionnätet, parktransformatorer samt 110 kv:s luftledningar och elnät som krävs för att ansluta parken till riksnätet. Jordkablarna placeras i mån av möjlighet i anknytning till servicevägar. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjas befintliga ledningskorridorer för dragningen av kraftledningarna. Enligt landskapsplanens planeringsbestämmelser tryggas bevarandet av goda och enhetliga åkerområden som används för produktion samtidigt som skogsbruksområdenas och -enheternas sammanhållenhet och funktion stöds Driftstid och rivning 9.3 Uppföljning Flyttfåglar Vindkraftverk har en teknisk driftstid på cirka 25 år. Genom att byta ut maskineri kan brukstiden förlängas ända upp till 50 år. Vindkraftsaktören är ansvarig för att riva vindkraftverken och anpassa området till landskapet. Förpliktelsen fastställs i markarrendeavtalet. De uppföljningar som utförts under MKB-förfarandet för vindkraftsparken beskriver situationen innan vindkraftsparken byggs. Med hjälp av dem har man utrett och bedömt konsekvenserna av vindkraftsprojektet. Med hjälp av den fortsatta uppföljningen kan man öka informationen om konsekvenser som uppstår under driften. Rekommenderade uppföljningsmetoder: Läget av Mikonkeidas vindkraftpark i närheten av fåglarnas huvudflyttrutter gör det möjligt att följa upp fåglarnas beteende då de stöter på vindkraftsparken. Det är dessutom möjligt att observera eventuella kollisionssituationer. Att följa upp huvudflytten för de fågelarter som är känsliga för vindkraftsparkens konsekvenser (t.ex. gäss, svan, trana, rovfåglar) på ett ändamålsenligt sätt fås värdefull information om sannolikheten för kollisioner och hur fåglarna rör sig för att undvika vindkraftsparken. Det rekommenderas att flyttuppföljningen utförs under två på varandra följande vår- och höstflyttpe- Selostus_KRS_085_SWE.docx

181 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 96 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Häckande fåglar Fladdermöss rioder efter att vindkraftsparken blivit färdig. I samband med flyttfågeluppföljningen krattas vindkraftverkens näromgivning för att söka fåglar som eventuellt kolliderat med kraftverken. I uppföljningen av häckande fåglar i vindkraftsparkens område samt stora häckande fåglar i närregionen (bl.a. fiskgjuse och havsörnar) kan man använda samma metoder som i de uppföljningar som utförs i samband med MKB- och planläggningsförfarandet. Det rekommenderas att man koncentrerar sig på att följa upp skyddsmässigt värdefulla fågelarters häckningsbestånd och förändringar som sker i dem i de delar av området som är värdefulla med tanke på fåglar. Det rekommenderas att uppföljningen upprepas under 1-3 år. Vindkraftsparkens konsekvenser för områdets fladdermuspopulation kan följas upp med samma metoder som under MKB-förfarandet. Uppföljningen kan utföras till exempel under två på varandra följande år efter att vindkraftsparken blivit färdig. I samband med fåglarnas flyttuppföljning kan man även söka efter eventuella döda fladdermöss i vindkraftverkens näromgivning Viltdjurarter och jakt Övrig uppföljning Vindkraftsprojektets konsekvenser för områdets viltdjurarter och jaktpraxis kan följas upp genom att intervjua medlemmar i områdets jaktlag och genom att jämföra bytesstatistik från tiden före byggandet av vindkraftsparken med statistik från tiden efter att den byggts färdigt, ifall sådana uppgifter är tillgängliga. För närområdets invånare kan man utarbeta en invånarenkät om hur vindkraftsparkens konsekvenser upplevs efter att vindkraftsparken tagits i bruk. Som utgångs- och jämförelsepunkt kan man använda samma invånarenkät som i MKB-programmet. Konsekvenser som riktas till människan följs dessutom upp genom respons som inlämnas om vindkraftsparken och dess eventuella störningar. 9.4 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförandet av planen styrs av preliminära layout-planer som utarbetats för projektet. Det genomförda projektet åskådliggörs av illustrationer som gjorts i samband med MKB-förfarandet. I MKB-beskrivningen ingår även bilder av genomförda objekt samt deras byggnadsskeden. Selostus_KRS_085_SWE.docx

182 22, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 97 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 10 KONTAKTUPPGIFTER Beredningen av delgeneralplanen kan följas upp på Kristinestads webbplats Utlåtanden och anmärkningar riktas till stadsstyrelsen i Kristinestad. Kristinestad PB Kristinestad besöksadress: Lappfjärdsvägen 163 A, Kristinestad Telefonväxel: E-post: kristiinankaupunki@krs.fi Teknisk direktör Joakim Ingves tfn tai joakim.ingves@krs.fi Planläggningskonsult FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy Puistokatu 2 A, Jyväskylä Arkitekt Tuomo Järvinen tfn tuomo.jarvinen@fcg.fi Selostus_KRS_085_SWE.docx

183 23, TEKN :00 TEKN: 37/2016 TEKNISKA CENTRALENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2015 (JI/JI) Berättelsen uppgörs på resultatområdesnivå i en verbal del och en sifferdel och i denna redogörs för hur de mål som stadsfullmäktige ställt har uppnåtts. Verksamhetsberättelse för år 2015 som bilaga. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige godkänner verksamhetsberättelsen för år 2015 i enlighet med bilagorna. Tekniska nämndens beslut:

184 23, TEKN :00 / Pykälän liite: 4340_001 Verksamhetsberättelse 2015 Tc textdelen sv

188 23, TEKN :00 / Pykälän liite: 4341_001 Verksamhetsberättelsen 2015 TC sifferdelen

196 24, TEKN :00 TEKN: 40/2016 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR UPPFÖRANDE AV LADA PÅ TEGELBRUKS- BACKEN; (AJM/JI) Sökande ( ) ansöker om undantagslov för uppförande av en lada på Tegelbruksbacken. Byggnadsplatsen är angiven som SL-område, naturskyddsområde. Utgångsläge Ladan som ansöks för att uppföras är ca 20 m2 stor. Den ansöks att uppföras på samma plats där en redan befintlig lada (ca 24 m2) finns. Den gamla ladan är i dåligt skick. Detaljplanens bestämmelser Enligt den av stadsfullmäktige godkända detaljplanen är området angivet som SL-område; Naturskyddsområde. Utlåtande och sökandes motivering Sökande har motiverat sin ansökan. Tekniska direktörens förslag till utlåtande: Rivning av befintlig lada som ersätts med en ny lada i motsvarande byggnadsstil och storlek förordas. Tekniska nämndens beslut till utlåtande:

197 24, TEKN :00 / Pykälän liite: 4336_001 Bilagor till forsstyrelsens undantgaslovsans

203 25, TEKN :00 TEKN: 22/2016 TOMTINDELNINGSÄNDRING FÖR KVARTER 801 (TI 540) (TÖ/JI) Ärendet är under beredning. Beredning och förslag ges på sammanträdet.

204 26, TEKN :00 TEKN: 189/2014 UTLÅTANDE TILL HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN ÖVER BESVÄR GÄL- LANDE VASA FÖRVALTNINGSDOMSTOLS AVGÖRANDE ÖVER TEKNISKA NÄMNDENS VAL AV LOKALVÅRDARE (NG/JI) (Tekniska nämnden ) Tuija Litmanen har anfört besvär till högsta förvaltningsdomstolen (HFD) över Vasa förvaltningsdomstols avgörande gällande tekniska nämndens beslut över val av lokalvårdare. Högsta förvaltningsdomstolen anhåller om stadsstyrelsens förklaring senast Ändringssökandenas yrkanden och grunder i besväret över Vasa förvaltningsdomstols avgörande, är samma som tidigare och lyder som följande: Yrkanden: Tuija Litmanen yrkar på högsta förvaltningsdomstolen upphäver tekniska nämndens beslut Grunder: Icke-kompetenta sökande hade valts till städare. Ändringssökanden är utbildad anstaltsvårdare. Hon har cirka 10 års arbetserfarenhet av städarbete. Litmanen valdes inte till befattningen. Beslutet motiverades med bristande förtroende för förman och andra oegentligheter. Tekniska centralen har dock inga bevis på att Litmanen skulle vara opålitlig och hon har inte stulit något. Allt detta beror på att Litmanen hade varit anställd hos staden som lokalvårdare åren då hon samtidigt också haft en annan arbetsplats på SOL Palvelut Oy. Litmanen skötte då två arbeten, vid SOL Palvelut Oy:s arbetspunkt Pohjolan Voima kl och vid tekniska centralen, daghemmet Litmanen hade varit sjuk och varit sjukskriven med läkarintyg två dagar från SOL Palvelut Oy men från sitt arbete på staden hade hon varit borta tre dagar eftersom arbetstagaren enligt stadens praxis får vara borta tre dagar och först efter det krävs läkarintyg. Eftersom Litmanen varit borta dessa tre dagar, uppvisar hon enligt staden bristande förtroende. Alltid då Litmanen söker arbete hos staden kommer denna sak fram och därför blir inte Litmanen vald.

205 26, TEKN :00 TEKN: 189/2014 Stadens ställningstagande: Yrkanden: 1. Staden yrkar på att HFD inte tar upp yrkandet som Litmanen framfört i sitt bemötande till prövning. 2. Staden yrkar på att HFD inte prövar besvären till de delar som ärendet gäller besättandet av lokalvårdarbefattningarna. 3. Staden yrkar på att besvären förkastas då det gäller grunden för behörigheten för dem som valts till befattningarna. Motiveringar: Staden hänvisar till motiveringarna som framgår av Vasa förvaltingsdomstols beslut , där förvaltingsdomstolen konstaterat följande: 1. Enligt lagen om förvaltningsdomstolarna 3 handlägger och avgör förvaltningsdomstolarna de förvaltningsrättsliga besvär, förvaltningstvistemål och andra ärenden som enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996) eller annan lag hör till deras behörighet. I förvaltningsdomstolens befogenheter ingår inte att göra sådana utredningar som Litmanen krävt i sitt bemötande. 2. I förvaltningsprocessuell ordning kan endast prövas och avgöras ärenden som gäller offentligrättsligt rättsförhållande. Då det gäller lokalvårdarbefattningarna har det varit fråga om privaträttsligt besättande av befattningar som ingår i arbetsavtalslagens tillämpningsområde. Ett sådant ärende kan inte avgöras inom förvaltningsprocessuell ordning. 3. I besvären har yrkats att tekniska nämndens beslut upphävs med den grunden att icke-behöriga personer valts till städarbefattningarna. Frågan om staden vid besättandet av en befattning i avtalsförhållande iakttagit stadgade eller av kommunen fastslagna behörighetsvillkor, avgörs i förvaltningsprocessuell ordning. Förvaltningsdomstolen konstaterar att för lokalvårdare finns inga behörighetsvillkor som stadgats i lag eller förordning. Enligt utredning som erhållits i ärendet har staden inte heller beslutat om behörighetsvillkoren för ifrågavarande lokalvårdarbefattningar. I platsannonsen fanns heller inga krav på behörighet. Tekniska nämndens beslut strider därför inte mot lagen för att man vid besättandet av befattningarna inte skulle ha följt föreskrivna eller av kommunen fastställda behörighetsvillkor. Tillämpade lagrum Kommunallagen 90 Utöver Vasa förvaltingsdomstols motiveringar upprepar staden redan tidigare till Vasa förvaltningsdomstol givna motiveringar, om varför besväret delvis skall förkastas, samt till varför övriga delar inte tagas upp till prövning:

206 26, TEKN :00 TEKN: 189/ Ett beslut om anställning i arbetsavtalsförhållande kan inte tas till prövning i förvaltningsprocessuell ordning på den grunden att det strider mot arbetsavtalslagen eftersom ett arbetsavtal är ett privaträttsligt avtal. I förvaltningsprocessuell ordning prövas inte huruvida en mer meriterad sökande förbigåtts eller om diskriminering förekommit vid valet av arbetstagare. 2. I förvaltningsprocessuell ordning löses huruvida beslutet fattas med iakttagande av lagstadgade eller av kommunen fastslagna behörighetsvillkor. Om det inte finns några särskilda bestämmelser om behörigheten för en uppgift i arbetsavtalsförhållande kan den myndighet som fattar anställningsbeslutet besluta om den behörighet som krävs och på samma sätt som en privat arbetsgivare välja den person som är lämpligast för uppgiften. Enligt rättspraxis är kommunen inte bunden ens till de krav som nämns i platsannonsen. 3. Tekniska nämnden har i enlighet med de listade kriterierna i ansökan fastställt valet av lokalvårdare till tekniska centralen. I ansökningsannonsen finns inga behörighetskrav på att man skall vara utbildad lokalvårdare utan det som fordras av de valda är att de bör vara flexibla, ta initiativ, vara intresserade av städbranschen samt att tidigare arbetserfarenhet räknas som merit, dvs. kriterierna har inte varit att man skall ha städutbildning utan det som avgör vem som blir vald baserar sig på det ovannämnda. 4. Orsakerna till bristande förtroende framgår av PM:et som uppgjorts vid hörande och som bifogats utlåtandet. Enligt PM:et hade Litmanen inlämnat ett förfalskat läkarintyg till tekniska centralen. Litmanen hade gett det ursprungliga läkarintyget enligt vilket hon var arbetsoförmögen till SOL Palvelut. Till tekniska centralen gav Litmanen en kopia med datumen Siffran 7 hade ändrats till 8 med blyertspenna. Litmanen hade således varit i arbete hos SOL Palvelu Ab men sjukledig från staden. 5. Tekniska nämndens beslut har inte uppkommit i felaktig ordning, nämnden har inte överskridit sina befogenheter och beslutet strider inte heller i övrigt mot lag. 6. Tuija Litmanen har gett bemötande med anledning av tekniska nämndens utlåtande. I sitt bemötande har hon krävt att förvaltningsdomstolen ska utreda om staden har rätt att varje gång förkasta Litmanens ansökan om lokalvårdarbefattning för att hon gjort ett litet fel år Mona Klemets och Katja Iisakkala har beretts möjlighet att avge förklaring i ärendet. Bilagor: Staden hänvisar till av den redan inlämnade bilagor i samband med att ärendet behandlades av Vasa förvaltingsdomstol. Detta utlåtandet kompletteras inte med ytterligare bilagor.

207 26, TEKN :00 TEKN: 189/2014 Tekniska nämndens beslut: