Presidiedag Linköping,

Transkript

1 Presidiedag Linköping,

2 Thomas Forsberg Thomas Forsberg Umeå universitet Inspektör (Norrköping, Gnosjö, Norrköping, Surahammar och Fagersta) Miljöchef (Fagersta, Hallstahammar, Västerås) Handläggare på SKL sedan

3 Bullersamordningsutredningen SOU 2013:57 och SOU 2013:67 Göteborg den 18 november 2013 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL

4 Uppdraget Öka samordningen mellan PBL och MB Underlätta bostadsbyggande i bullerutsatta miljöer Belysa konsekvenserna av nuvarande lagstiftning Det finns osäkerheter om hur buller ska hanteras när nya bostäder ska planeras Ett av hindren i bostadsbyggandet

5 Innehållet i stort Förslag till ändring i PBL Förslag till ändring i MB Förslag till ändring i plan- och byggförordningen, inklusive undantag från riktvärde Förslag till ny förordning enligt MB om flyg- och industribuller vid bostäder, inklusive undantag från riktvärde samt justeringar i delbetänkandets förordningstext

6 Sammanfattning Öka samordningen mellan PBL och MB för att underlätta byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer En hälsobedömning i PBL som motsvarar MB:s krav (2 kap 6a PBL / 9 kap 3 MB) Tillsyn enligt MB ska utgå från den bedömning av en bostad som gjorts enligt PBL Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik Nya möjligheter att göra undantag för riktvärden för industribuller Ökade möjligheter att förtäta städer och tätorter Regler om hur flygbuller ska hanteras vid bostadsbyggande och miljöprövning av flygplatser samordnas Riktvärdet för maxbullervärden får överskridas högst 16 gånger per dag och kväll och tre gånger per natt Ny förordning enligt MB om flyg- och industribuller vid bostäder Planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer underlättas

7 Samordning Samma bullerregler i både PBL och MB ändringar i plan- och byggförordningen och ny förordning om flyg- och industribuller vid bostäder I byggprocessen ställs tydliga krav på bostäderna Om kraven uppfylls ska ytterligare krav inte ställas i efterhand med stöd av miljöbalken Möjlighet att göra generösa undantag från riktvärdena för trafikbuller Ny möjlighet att göra undantag från riktvärdena vid industrier, t ex hamnar Regler om hur flygbuller ska hanteras vid bostadsbyggande och miljöprövning av flygplatser samordnas

8 Förslag till ändringar i PBL 2 kap 6 a - utformning av bostadsbebyggelse och placering - koppling mellan PBL och MB - olägenhet för människors hälsa 4 kap 14 - förutsättningar för att bevilja bygglov inom detaljplan 4 kap 33 a - krav på utredningar, bullervärden och förutsättningar för uteplatser 5 kap och 11 kap, länsstyrelsen ska bevaka genom - samråd - yttrande - överpröva kommunens beslut 9 kap 30 - bygglov ska ges om 10 kap 18 - om undantag är aktuellt krav på beräknade bullervärden vid varje bostad 16 kap 1 - föreskrivningsrätt för att uppfylla kravet i 2 kap 6 a

9 Förslag till ändringar i MB 24 kap 5 Ny punkt om när tillsynsmyndighet får ompröva tillstånd samt ändra eller upphäva villkor 26 kap 9 a Detaljplan och bygglov ska vara vägledande vid tillsyn enligt MB

10 Skäl för generösa undantag God kunskap om hur bostäder ska byggas i bullerutsatta miljöer Dagens byggteknik medför att det är tyst inomhus Senare års erfarenheter från Stockholmsområdet är goda Kunskapsunderlag om hälsorisker beaktas i den utsträckning det är relevant Stängda fönster och öppet uteluftdon

11 Inomhusvärdena och uteplats värnas 45 dba maximal ljudnivå, (flyg- och trafikbuller endast natt) 30 dba ekvivalent ljudnivå 25 dba ekvivalent ljudnivå med hörbara tonkomponenter, (industribuller) uteplats vid trafikbuller 55 dba ekvivalent ljudnivå 70 dba maximal ljudnivå och vid industribuller 50 dba dag, 45 dba kväll, 40 dba natt, ekvivalent ljudnivå, och vid flygbuller 55 dba FBN 70 dba maximal ljudnivå, undantag uteplats natt?

12 Undantag för väg- och spårtrafik Krav på god bullerisolering Bostadshus med en sida där riktvärdet klaras Undantag över 65 dba, särskilda skäl extra bullerisolering dock ej för lägenheter med ett rum Om flera uteplatser anordans ska en uteplats uppfylla riktvärdena 55 dba

13 Nya undantag för industribuller Hänsyn till verksamhetens tillstånd Ändring av bullervillkor kan behövas God bullerisolering och ljuddämpad sida Undantag om ljudnivån är max 15 dba högre; särskilda skäl, extra bullerisolering

14 Definitionen av industribuller Verksamhet som förtecknas i 2-32 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) dock inte verksamheter som avser flygplatser, skjutfält, skjutbanor samt tävlings-, tränings- och testbanor för motorfordon Gäller således tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet Omprövningsinitiativet av villkor ligger huvudsakligen på tillsynsmyndigheten

15 Flygbuller Reglerna om hur flygbuller ska hanteras vid bostadsbyggande och miljöprövning samordnas Riktvärdet för flygbuller avseende maximal ljudnivå 70 dba vid uteplats får överskridas högst 16 gånger per dag och kväll och högst 3 gånger per natt, som årsmedelvärde

16 Sammanfattning av remissvar SKL, BV, NV, TRV, Transportstyrelsen I princip positiva till kopplingen mellan PBL/MB Detaljerade synpunkter från BV vad gäller lagkraven NV synpunkter på kap 26 9a MB hänvisar till kap 9 3 MB I princip positiva till riktvärde i förordning (ej NV) Generellt kritiska till att utomhusvärdena inte beaktas och att man går längre än Boverkets AR risk för effekter på människors hälsa Kritisk till begreppsförvirringen Föregår regeringsuppdrag förordning under MB Trafikverket vill ha en förordning som reglerar trafikbuller under MB Transportstyrelsen föreslår bullerdeklarationer SKL är mer liberal, det ska vara möjligt att göra ytterligare avsteg, reservation från oppositionen vad gäller flyget i Sthlm

17 Konsekvenser Kommer det att vara fler som vill bygga bostäder? Kommer vi på sikt se effekter på människors hälsa på grund av att fler bostäder byggts i bullerutsatta miljöer? Kommer det att bli färre klagomål i de nya bostäderna?

18 Kommunala energikrav vid markförsäljning Chefsmöte 21 nov

19 Aktuella regeringsinitiativ energikrav Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Stoppregel för särkrav föreslås införas i PBL Remiss till 19 nov. Förslag väntas till vårriksdagen. Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning Boverket till 2 juni 2014 för ändring från Ändringar av Boverkets byggregler: studentbostäder, hälsa, säkerhet, energi (byggnadskategorier och geografi) Boverket 14 okt, remiss till 13 dec

20 SKL om BBR och kommunala krav Mer ambitiös BBR-nivå behövs för energi Stegvis skärpning utvecklar teknik och marknad för energieffektivitet, klimat och konkurrenskraft Fortsatt möjligt att gå längre än BBR/minimikrav SKL bidrar till samordning av kommuner Dagens BBR främjar värmepumpar & system i husen Ta hänsyn till energisystem, teknikneutralt mellan värmepumpar och fjärrvärme, fokus på klimatskal SKL-yttrande om Näranollenergihus, jan 2012

21 Exempel kommunala energikrav flerbostadshus Kommun V-ås Gbg Sth Malmö MBPS Ej elvärmt/elvärmt (kwh/m 2 ) Värmeförlust VFT (W/m 2 ) Standard: Antagen år: Övrig anm.: 60(+8)/35 16(20) Feby äldre >1000 bost 60/45 15(19) /faktor2 för elvärmda - BBR 2012 Sol i NDS A=PH/SISA B=LH/SISB C=90%BBR Feby/SIS Rev Nivå A,B,C Ö-bro 60/29 20 Feby 2012 K-älv 70/40 - Feby/SIS Rev2012 Fler kn i GR, VGR, Södertörn, Umeå, Växjö, Dala, Uthållig kommun etc. Dessutom olika klassningssystem: Miljöbyggnad m.fl. Skillnader: Krav vs. främja Nivåer Standarder (BBR/SIS vs. Feby) och definitioner

22 SKL rekommendation för energikrav Utgå från BBR, med viktiga justeringar: 70 kwh/m 2 ny basnivå för flerbostadshus i södra Sverige 25 kwh/m 2 varmvatten och fast vädringspåslag enl Sveby Värme avser nettovärme avgiven efter panna/värmepump Kan ställas som motsv. effektkrav i projektering, 20 W/m 2 Klimatanpassning av värme enligt BoV kommunvisa geografiska justeringsfaktorer, faktor 0,9-1,6. SKL Cirkulär 13:54

23 SKL rekommendation - förtydliganden Frånluftsvärmepumpar hanteras som andra värmepumpar: avgiven värme räknas (Olika syn i ISO och Feby vs. SIS och Miljöbyggnad) Solenergi ger inte rabatt på kraven på klimatskalet (Pga teknikneutralitet och till skillnad från BBR) Kan hanteras som tilläggskrav Kontroll, uppföljning och avvikelsehantering Mallar baserade på Sveby tas fram

24 Vad innebär förslaget 70 kwh? En nivå, tydlig att kommunicera Klart mer ambitiöst än BBR, sannolikt mer än BoV 2015 Tydligare definierat än BBR, Sveby för varmvatten o vädring Ungefär uppdaterad Västerås-modell & Göteborg m förtydlig. (Sveby varmvatten o vädring, senare definition av effektkrav/vft) Nivå där flera har erfarenhet av långsiktig lönsamhet Teknikneutralt mellan värmepumpar, fjärrvärme, egen panna Öppet/frivilligt att bygga bättre och gå vidare i lokal dialog Framtida skärpningar Kommuner med svag marknad och små resurser att följa upp kan avstå

25 SCN uppföljning av merkostnader 0-5% på byggkostnad för lågenergihus (60-70 kwh) SCN-rapport 11 förvaltare några entreprenörer Merkostnad 0-5 % för energieffektiva hus Merkostnad 3-10 % för passivhus Lägre driftskostnader Gotlandshem Sjöliljan 60 kwh, 1% (1 mkr) dyrare än BBR. Nu standard för nyproduktion. Ny standard betongelement, initialkostnad 3 miljoner kronor ÖBO 4% dyrare för 65 kwh NCC i egenregi med 68 kwh Etc. SCN-seminarium: ByggVesta och Skanska bygger lågenergihus utan merkostnad, FaBo till 3% mer, vilket tjänas igen på drift SABOs upphandlade Kombohus plus, cirka 65 kwh till 25% lägre byggkostnad Se seminarium och Rapport på Sjöliljan Foto Björn Wellhagen

26 Ökad samordning hur går vi vidare? Underlag för kontroll och verifiering tas fram Spridning av förslaget Opinionsbildning mot regeringsförslag Undantagen i stopplag: bygga själv, markhyra, 2014

27 Mer om SKL:s arbete Kontakt:

28 Huvudförslag i avfallsutredningen Gunnar Fredriksson, SKL Kommunerna ansvarar för insamling av förpackningar och tidningar Ökad fastighetsnära insamling Obligatorisk insamling av matavfall Hushållsavfall från verksamheter avregleras Troligen proposition efter nyår utan förslag om förpackningar och tidningar

29 Vad tycker SKL? SKL vill att kommunerna ska ta över ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar Avfallshantering är ett område som berör människor i deras vardag på samma sätt som till exempel kollektivtrafik och vattenförsörjning. De har då rätt att kunna utkräva politiskt ansvar. Anders Knape ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

30 Utredningen En trygg dricksvattenförsörjning L 2013:2 Av Tove Göthner, SKL

31 Syfte och tidsperiod Direktivets syfte Identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning på kort och på lång sikt Föreslå lämpliga åtgärder Delbetänkande 1 juli 2014 Vattentäkternas skydd Ansvaret för material i kontakt med dricksvatten Slutbetänkande 30 juni 2015

32 Utredare, sekretariat, expertgrupp Särskild utredare Gunnar Holmgren Sekreterare Folke Larsson, Ida Lindblad Hammar och Ulrika Askling Olika samrådsparter och referensgrupper med i det fortsatta arbetet Experter från Landsbygdsdepartementet, Miljödepartementet, Boverket, Livsmedelsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SGU, SMHI, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Vatten

33 1. Förändrat klimat Analysera klimatförändringarnas framtida effekter på dricksvattenförsörjningen, risker och samhällets sårbarhet Bedöma förmågan att hantera effekterna på vattenkvalitet och vattentillgång Analysera kommunernas sårbarhetsanalyser och förebyggande åtgärder i översiktsplaneringen Föreslå åtgärder för en trygg dricksvattenproduktion i hela kedjan, åtgärder vid extremsituationer och dess organisation.

34 2. Ansvariga myndigheter Utvärdera om Livsmedelsverkets samordningsuppdrag är funktionellt för att nå en trygg dricksvattenförsörjning Lämna förslag på utveckling på myndighetsnivå eller i myndighetsstyrningen

35 3. Övervakning och kontroll Kartlägg kontrollen av dricksvatten inkl. råvatten Vid behov lämna förslag på effektiv organisation och samordning, beaktande krav i EU:s olika regelverk

36 4. Vattentäkternas skydd Analysera om behovet av skydd av vattenförekomster beaktats tillräckligt i kommuner och länsstyrelsernas arbete Kartlägga process och tillämpning av regelverk vid inrättande av vattenskyddsområden, samt ev. intressekonflikter Anlysera om verktygen och metoderna vid inrättande av vattenskyddsområden är tillräckliga för kommuner och länsstyrelser Eventuell reglering av när kommun respektive länsstyrelse ska vara beslutande myndighet

37 5. Krisberedskap Föreslå hur kommuner och länsstyrelser kan utveckla sin kompetensförsörjning, långsiktiga planering och krisberedskap Utvärdera skyddet mot olyckor och sabotage samt krisberedskap Utvärdera katastrofgruppen VAKA, föreslå ev. utveckling och dess fortsatta finansiering

38 6. Ledningsnät och distribution Utvärdera behov av modernisering och förnyelse av infrastruktur för dricksvattenproduktion och distribution Analysera om producenterna fullför sin skyldighet att reinvestera och underhålla infrastrukturen Hur kan eventuella hinder för förnyelse avhjälpas Hur bör svenska myndigheternas ansvar fördelas beträffande material i kontakt med dricksvatten

39 Forma kartan NU! Bjuda in utredaren och sekreteraren till beredningen 12 dec? Beredningens - centrala frågeställningar - medskick - förhoppningar på utredningen?

40 Livsmedelsområdet

41 Rättviksmodellen av livsmedelstaxan Den kan knappast ha varit regeringens tanke i förordningen att göra en taxa enligt Rättviks modell Många kommuner har god kontroll över nedlagd tid och förskjuter eventuellt uppkommen kontrollskuld (kvarvarande kontroll) till nästa år. Det är dock svårt att få en transparens med detta som livsmedelsföretagen och deras branschorganisationer förstår SKL kan inte aktivt stödja Rättviksmodellen, men bedöms heller inte bannlysa den så länge ingen överklagar deras taxa och någon slags rättspraxis utvecklas Livsmedelsverkets jurister meddelat att Rättviks taxa ej är förenlig med gällande lagstiftning och att kommunen har enligt uppgift backat. Näringslivets branschorganisationer fortsätter dock hylla modellen.

42 Förslag till ny kontrollförordning för livsmedelskedjan SKL bekymrade över EU:s förslag till ny kontrollförordning Förslag om att s.k. mikroföretag (<10 anställda och årsomsättning/balansomslutning <2 miljoner euro) ska slippa kontrollavgift. Om förslaget går igenom försvinner upp emot 90% av de kommunala intäkterna för livsmedelskontrollen (skattemedel, statsbidrag eller förstatligande?) Oklarheter beträffande skydd av företags integritet och behovet av information till allmänheten Bra med kraftigare sanktioner mot fusk Bra med hela kedjan från jord till bord

43 Övrigt inom livsmedelsområdet 853-anläggningar Nationell Kontrollplan, NKP (Livssamverkan Sverige) Nationell kontrollkonferens 2014 (Livsmedelsverket, Stockholms miljöförvaltning och SKL) CK 2013 Chefsutbildning Livsmedel kommer att få uppföljning på något sätt

44 Översyn av myndigheterna inom miljöområdet Regeringen tillsatt en enmansutredare för att pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under Miljödepartementet. Berörda myndigheter: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, SMHI, Strålsäkerhetsmyndigheten + forskningsinriktade stiftelser och institut. Utredare: Göran Ekström (f.d. GD på Arbetsgivarverket) Hur påverkar detta kommunerna?

45 Utdrag ur gårdagens Miljörapporten Direkt Tillsynsvägledningen granskas av Statskontoret Regeringen ger i dag Statskontoret i uppdrag att granska den tillsynsvägledning som centrala myndigheter ger på miljöområdet. Bakgrunden är att bestämmelserna och rutinerna för tillsynsvägledningen inte setts över på många år och har kritiserats, främst av kommunerna som är en av mottagarna av vägledningen, och som sedan utför delar av den praktiska tillsynen. Naturvårdsverket, en av myndigheterna som vägleder, har själva påkallat behovet av en översyn och bett regeringen att tillsätta en utredning om tillsynsvägledningen. Men regeringen vill ha ett bredare underlag innan beslut om en utredningsinsats tas och ger därför först ett begränsat utredningsuppdrag till Statskontoret som ska vara klart i juni 2014.

46 SKL-satsningar 2014 Taxor Förenkla framräkning av timtaxan (MB, PBL, Livsmedel m.fl.) Satsning på småkommuner (se nästa PP-bild) Receptfria läkemedel Uppvakta Socialdepartementet om förändrad lagstiftning ABP-frågor Bättre kommunal kontroll Bättre tillsynsvägledning (TVL) från Jordbruksverket Strategisk tillsynsvägledning Få de centrala myndigheterna att förbättra sin TVL Fortsätta bevaka buller-, klimat-, energi-, avfalls och dricksvattenfrågorna Myndighetsutövning för kommunala näringslivshandläggare

47 Tillsyn i små kommuner SKL ger småkommunerna hjälp till självhjälp för att klara sitt myndighetsuppdrag, vilket gynnar såväl allmänhet som det lokala företagandet - Utbilda lokalpolitikerna - Utbilda chefer att stötta sin personal - Pressa sektorsmyndigheter att ge relevant tillsynsvägledning - Uppmuntra till samverkan mellan kommunerna Thomas Forsberg

48 FRÅGOR & SYNPUNKTER? MEDSKICK TILL SKL?

49

50 Hur lever vi upp till målen? Källa: Livsmedelsverket

51 Primärproduktion Alla led i kedjan och alla relevanta krav i lagstiftningen kontrolleras regelbundet, både med avseende på säkerhet och redlighet Kontrollen är riskbaserad när det gäller säkerhet och redlighet Urvalsbasen är inte känd pga. att många primärproducenter inte är registrerade Urvalet sker så att vissa branscher inte får kontroll Vid två tredjedelar av de utförda kontrollerna kontrolleras inte de krav som anges som relevanta i riskmodellen Kontrollen fokuserar inte på de anläggningarna med högst risk.

52 Leden efter primärproduktionen Alla led i kedjan och alla relevanta krav i lagstiftningen kontrolleras regelbundet, både med avseende på säkerhet och redlighet Kontrollen är riskbaserad när det gäller säkerhet och redlighet Det är oklart vad som bedöms vara relevant och vad som är relevant för olika branscher, varför det inte går att mäta måluppfyllelse. Kontroll av anläggningar och kontrollområden varierar mellan kontrollmyndigheter och branscher. Det utförs för lite kontroll jämfört med riskklassningsmodellen Kontrollen är inte riskbaserad, varken fördelningen av kontrollerna eller vid genomförandet av den enskilda kontrollen.

53 Leden efter primärproduktionen Avvikelser upptäcks Avvikelser upptäcks, men det är oklart hur rätt dessa speglar verkligheten Faktorer som kan påverka om avvikelser upptäcks: - Bedömningsgrunder och erfarenhet - Kontrollmetodik

54 Leden efter primärproduktionen Avvikelser följs upp för att säkerställa att bristerna åtgärdas Stora variationer inom området Många avvikelser åtgärdas inte trots extra offentlig kontroll Sanktioner utfärdas sällan