GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Lunds universitet"

Transkript

1 GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Lunds universitet April 2015

2 Innehåll INLEDNING... 3 Sammanfattning... 3 DELPROJEKT 1: Forsknings- och innovationsstöd... 5 Deltagare i projektet... 5 Genomförande... 5 Reflektioner kring projektet och metoden... 5 DELPROJEKT 2: Studentservice... 7 Deltagare i projektet... 7 Genomförande... 7 Reflektioner kring projektet och metoden... 7 DELPROJEKT 3: Projekthantering... 9 Deltagare i projektet... 9 Genomförande... 9 Reflektioner kring projektet och metoden... 9 HANDLINGSPLANER: delprojekt 1, forsknings- och innovationsstöd Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet HANDLINGSPLANER: delprojekt 2, studentservice Uppsala universitet Göteborgs universitet Lunds universitet HANDLINGSPLANER: delprojekt 3, projekthantering Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet

3 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Lund tog i mars 2013 initiativ till ett samarbete med syfte att hitta en modell för kvalitetsutveckling av administrationen. Medarbetare vid respektive lärosäte utsågs som stöd i processen och tog gemensamt fram en första idé för det vidare arbetet. Möjligheten att använda olika typer av benchmarking som metod kom upp tidigt i processen och idéer om delprojekt inom olika delar av verksamheten växte fram under hösten Visserligen är benchmarking inte någon ny förbättringsmetod att lära av hur andra arbetar är något som pågått i alla tider mer eller mindre formaliserat, men den samlade styrgruppen (universitetsdirektörer och medarbetare) ansåg att benchmarking var värt att pröva i det här fallet då systematiken i lärandet och inriktningen på att faktiskt genomföra konkreta förändringar och förbättringar i verksamheten sågs som troliga resultat av projektet. Utifrån en bruttolista på potentiella teman enades styrgruppen om tre delprojekt att gå vidare med. Efter dialog med universitetsdirektörerna presenterades i januari 2014 ett tänkt innehåll i dessa tre delprojekt, vilka vidareutvecklades under februari-mars. De tre delprojekten höll sina respektive första möten i juni Projektet i sin helhet har haft flera syften, varav det främsta var att genomföra konkreta förbättringar i verksamheten inom de utvalda områdena. Samtidigt har tre besläktade modeller för utvecklingsarbete testats, av vilka en eller flera eller en kombination av dem eventuellt kommer att användas igen i kommande gemensamma projekt. Projektet har också syftat till att ge ett lärande om våra respektive lärosäten och att skapa nya kontaktvägar. Varje lärosäte utsågs att koordinera ett delprojekt och tilldelades en speciell metod. Göteborgs universitet koordinerade arbetet med Forsknings- och innovationsservice och använde metoden intern benchmarking, Uppsala universitet drev delprojektet Studentservice utifrån externa exempel och Lunds universitet tog kritiska vänner till hjälp för att undersöka Projekthantering. Den 11 mars 2015 hölls en avslutande konferens där de tre projekten presenterade sina erfarenheter, som huvudsakligen visade sig vara positiva (se vidare under respektive delprojekt). Det slogs fast att ett uppföljningsmöte med universitetsdirektörerna kommer att genomföras den 9 mars Därutöver kommer de tre delprojekten att genomföra egna ettårsuppföljningar med konkret genomgång av vad som har genomförts från respektive handlingsplan. Projektet och delprojekten planeras att presenteras i olika sammanhang internt på lärosätena och i några nationella sammanhang. Sammanfattning Sammanfattningsvis har projektet varit givande för projektdeltagarna. Resultaten begränsar sig inte till att deltagarna fått ett bredare kontaktnät och mer insikt i den egna verksamheten: diskussionerna i referensgrupperna har medfört att resultaten av projektet spridits utanför gruppen och det finns stora möjligheter att handlingsplanerna medför att konkreta förbättringar faktiskt genomförs inom en snar framtid. För framtida projekt är det viktigt att komma ihåg att det är bra att uppdragsgivarna har en tydlig plan med vad man gör med resultaten av respektive delprojekt. Det är säkert också en 3

4 framgångsfaktor att de chefer som har mandat att genomföra förändringar involveras tidigt i projektet, för ett smidigare efterarbete vad gäller förbättringar och genomförande av handlingsplaner. Slutligen är det också betydelsefullt att det avsätts tillräckligt med tid för en koordinator för respektive projekt. I det följande presenteras delprojekten var för sig. Bilagt finns respektive lärosätes handlingsplaner för varje område. 4

5 DELPROJEKT 1: Forsknings- och innovationsstöd Deltagare i projektet Göteborgs universitet: Andrew Telles, Sara Dahlberg, Ludde Edgren Lunds universitet: Michael de Rooy, Anneli Wiklander, Sara Ljung, Klas Malmqvist Uppsala universitet: Sofia Wretblad, Lars-Eric Larsson, Johan Asker, Anders Jonsson Projektledare var kvalitetssamordnare Malin Östling, Göteborgs universitet. Genomförande Vid ett första möte i Göteborg den 2 juni 2014 hölls en introduktion till benchmarkingmetod. Samtliga lärosäten genomförde också en förberedd presentation med utgångspunkt i sina styrkor och svagheter inom områdena forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation & nyttiggörande. Hur temat skulle begränsas och vilka frågor som skulle utgöra grund för respektive lärosätes nulägesanalys inom området diskuterades och beslutades. En tidplan för det resterande arbetet togs fram. De färdigställda nulägesanalyserna skickades till alla deltagare den 26 september. En frågelista/lärosäte (dvs två listor från respektive lärosäte) arbetades fram utifrån nulägesanalyserna, sammanställdes av projektledaren och skickades till deltagarna den 10 oktober. Därefter förbereddes muntliga svar inför projektets huvudmöte ett internat i Göteborg den oktober (lunch-lunch). På internatet hölls först en kort repetition från det första mötet om benchmarkingmetod. Därefter genomfördes systematisk benchmarking gentemot ett lärosäte i taget då lärosätet besvarade den sammanställda frågelistan från de andra lärosätena. Varje lärosäte satt på benchmarkingpodiet i 2-3 timmar var. Efter varje benchmarkingsession samlades deltagarna i sin lärosätesgrupp under 30 minuter och sammanfattade lärdomar och idéer. Det uttalade syftet med detta var att hitta åtgärdsförslag för den kommande handlingsplanen. Efter besöken skrev projektdeltagarna vid varje lärosäte en handlingsplan utifrån vunna lärdomar. Att de tre handlingsplanerna ser olika ut har sin grund i att lärosätenas organisation ser olika ut, och därmed formerna för var en handlingsplan passar in. Även storleken på och typen av förändringar som respektive lärosäte vill genomföra utifrån projektet varierar. Lärosätenas handlingsplaner skickades ut den 16 januari och den 20 januari hölls en 2-timmars videokonferens där de diskuterades. Handlingsplanerna återfinns som bilagor. Den 11 mars 2015 deltog de flesta i delprojektet i GUL-ADM:s avslutande konferens i Lund, och den 20 januari 2016 kommer delprojektet att genomföra ett 1-årsuppföljningsmöte. Reflektioner kring projektet och metoden Projektet har haft tre skilda syften: att genomföra konkreta förbättringar i verksamheten, att testa en modell för utvecklingsarbete samt att deltagarna skulle lära sig mer om de deltagande lärosätena och därigenom få nya kontaktvägar. Nedan diskuteras om och i så fall på vilket sätt dessa mål uppnåtts. 5

6 Konkreta förbättringar i verksamheten Genom att skriva en nulägesanalys på det egna lärosätet har många förslag till förbättringar kommit fram och vissa enkla åtgärder har kunnat vidtas genast för att förbättra verksamheten. Att skriva en konkret handlingsplan har också varit nyttigt och förhoppningsvis kommer åtgärderna i respektive handlingsplan att genomföras. Testa en modell (ömsesidig benchmarking mellan de tre lärosätena) Metoden fungerade bra. Tre lärosäten var lagom i denna vända. Fler lärosäten skulle ha krävt fler/längre möten, utan att kanske egentligen ge så mycket mer. Att utöver den ömsesidiga benchmarkingen försöka hitta ett eller två best practice -lärosäte/n utomlands hade kunnat toppa projektet, men det behovet (eller det uppdraget) fanns inte denna gång. Att ha en särskild person som processledare med benchmarkingkompetens bidrog troligen till att resultatet föll väl ut. Uppmärksamma den egna verksamheten och lära om andras samt skapa nya kontaktvägar Genom att ta fram nulägesanalyser och förklara för andra hur man arbetar, kan den egna verksamheten betraktas genom andras ögon. Det var också positivt att få kommentarer om vad de andra lärosätena uppfattade som speciellt bra i respektive verksamhet. Kontaktvägarna har utökats och förbättrats mellan lärosätena. 6

7 DELPROJEKT 2: Studentservice Deltagare i projektet Göteborgs universitet: Christina Kaspersen, Johanna Ahl, Malin Östling Uppsala universitet: Cilla Häggkvist, Eva Söderman Lunds universitet: Marie Herner Hälström, Ladaea Rylander Projektledare var biträdande avdelningschef Cilla Häggkvist, Uppsala universitet Genomförande Efter diskussioner och nulägesanalyser av hur situationen ser ut idag vid de tre lärosätena och resonemang om hur man skulle vilja utveckla arbetet, utarbetade projektgruppen ett antal kriterier för benchmarkingen. Därefter genomfördes en avstämning mellan kriterier och potentiella lärosäten att besöka, varefter besök bokades in på de lärosäten som bäst ansågs uppfylla kriterierna. En gemensam lista med frågor formulerades, men det beslutades också att lärosätesspecifika frågor skulle tas upp vid besöken. Gruppen besökte Umeå universitet den 8 9 september och University of Minnesota den 9 10 oktober Reflektioner kring projektet och metoden Projektet har haft tre skilda syften: att genomföra konkreta förbättringar i verksamheten, att testa en modell för utvecklingsarbete och att deltagarna skulle lära sig mer om de deltagande lärosätena och därigenom få nya kontaktvägar. Nedan diskuteras om och i så fall på vilket sätt dessa mål uppnåtts. Konkreta förbättringar i verksamheten I och med den nulägesanalys som gjordes på det egna lärosätet och de diskussioner som förts i referensgruppen för projektet har många förslag till förbättringar kommit fram och vissa enkla åtgärder har redan kunnat vidtas för att förbättra verksamheten. Projektet har också omedelbart lett till en bred diskussion om studentservicen och hur den bör vara organiserad, och personer som annars kanske inte skulle ha engagerat sig i frågan har blivit medvetna om verksamheten. Att skriva en konkret handlingsplan och förankra den i olika grupper har också varit nyttigt. Utan projektet skulle diskussionerna om studenternas ingång till universitetet förmodligen inte ha prioriterats på så bred front. Påtagliga förbättringar har alltså redan skett och med en beslutad handlingsplan är det mycket troligt att även större verksamhetsförbättringar kommer att genomföras under den närmaste tiden. Testa en modell (extern, ensidig benchmarking) Metoden med extern benchmarking kring universitetens studentservicefunktioner fungerade mycket bra. I efterhand kan konstateras att benchmarking också hade kunnat utföras med andra typer av organisationer, men gruppen valde att titta på andra lärosäten. Dessa lärosäten var dock 7

8 relativt olika GUL-universiteten, framförallt för att de hade sammanhållna campus, något som gör det lättare att samla all studentservice på ett ställe. När det gäller ensidigheten i benchmarkingen var det intressant att se att även de externa lärosätena har visat stor nyfikenhet och ställt många frågor och det finns all anledning att tro att benchmarkingen trots allt inte varit helt ensidig. Sammantaget har metoden fungerat väl. Om man skulle använda den igen för samma syfte vore det intressant att välja en helt annan typ av verksamhet att jämföra med. Självkännedom och nya kontaktvägar Studentavdelningarna på Göteborgs, Uppsalas och Lunds universitet har naturligtvis även före projektet haft kontakt i olika frågor. Detta samarbete har nu breddats till att gälla även studentservicen och det har skapats kontaktvägar där man snabbt kan söka upp personer från de andra lärosätena för att få svar på hur de arbetar med specifika frågor. Genom att göra nulägesanalys och förklara organisation och arbetssätt för andra har man också fått chans att betrakta den egna verksamheten genom andras ögon. Inte sällan har det då upptäckts områden där verksamheten kan förbättras. 8

9 DELPROJEKT 3: Projekthantering Deltagare i projektet Göteborgs universitet: Kamilla Petersson, Ylva Waller Wridell Uppsala universitet: Patrik Wallin, Håkan Mo Lunds universitet: John Westerlund, Karl Ageberg, Karin Ekborg-Persson Projektledare var avdelningschef Karin Ekborg-Persson, Lunds universitet. Genomförande Gruppen träffades i juni 2014 för att ta fram förslag på externa utvärderare och frågor inom projekthanteringen som man ville få belysta av externa utvärderare. Frågorna blev grunden för strukturen på lärosätesbeskrivningen som respektive lärosäte sedan skrev. Varje fråga belystes utifrån kort nuläge, upplevda problem och möjligheter samt lärosätets egen tanke om framtida åtgärder. Externa utvärderare valdes så att man fick en spridning av olika kompetenser; vara varandras externa utvärderare, någon annan inom sektorn, någon utanför sektorn, extern konsult som gett stöd i universitetets projekthantering och som känner organisationen väl. Metoden skiljde sig något åt beroende på extern utvärderare 1. Vi är varandras externa utvärderare : Lärosätena läste varandras beskrivningar, tog fram fördjupande frågor, intervjuade berört lärosäte och gav feedback. Detta gjordes i internatform. Man avsatte 2-3 timmar för varje lärosäte. Varje lärosäte dokumenterade samtalen som ett underlag för framtida handlingsplaner. 2. Linnéuniversitetet och Lantmäteriet: Man tog kontakt och samtalade om upplägget, skickade över lärosätesbeskrivning och bokade in en mötestid. De externa utvärderarna förväntades läsa igenom och ställa följdfrågor och ge feedback till respektive lärosäte och ev. gemensam reflektion. GUL-gruppen träffade de externa utvärderarna under en halvdag var. Man dokumenterade själv mötet som ett underlag för handlingsplanerna. 3. Externa konsulter användes av LU och GU: LU hade samtal om uppdrag till konsult, överlämnade lärosätesbeskrivning och extern utvärderare skrev en rapport. GU hade samtal om uppdrag till konsult, överlämnade lärosätesbeskrivning och träffade extern utvärderare för samtal och fick viss dokumentation i punktform. Rapporterna har varit underlag för handlingsplanerna. Reflektioner kring projektet och metoden Konkreta förbättringar i verksamheten De externa utvärderare som gav mest inspel till handlingsplanerna var när man var varandras externa utvärderare och de rapporter som kom från de externa konsulterna. Det beror troligen på att man känner varandras verksamheter, men har kommit olika långt och haft olika 9

10 förutsättningar för projektkontoret och kan lära av varandra. De externa konsulterna vågade ge initierad konstruktiv kritik eftersom de känner lärosätena och de som arbetar med projekthantering. När det gällde Lantmäteriet hade de en ambitiös och välutvecklad projektmodell med verktyg som till viss del var intressanta framförallt inom området effekthemtagning där alla upplever att det finns utmaningar och behov av utveckling. Linnéuniversitetet gav en alternativ bild av hur man kan arbeta med utveckling direkt i linjeorganisationen och intressanta samtal hölls om strukturer och ambitionsnivå. Det var bra att föra en diskussion med övriga lärosäten kring vilka frågor som upplevdes som kritiska. Man upplevde också att det var bra att skriva en lärosätesbeskrivning då det tvingade fram en formulering av utmaningar. Testa en modell (extern utvärdering) Metoden har delvis fungerat. Det var nyttigt med en riktig extern utvärdering från extern konsult men benchmarkingmetoden hade förmodligen gett lika mycket eller mer när det gäller övriga aktörer. Metoden kräver ett tydligt uppdrag till extern utvärderare där metod och förväntningar klargörs; en extern utvärderare som har tid och god insikt i projekthantering men framförallt kunskap och förståelse för sektorn/sammanhanget för att metoden ska kunna användas för att utveckla området. Då det var svårt att kräva att externa parter skulle lägga tid på att läsa igenom nulägesbeskrivningarna, ställa följdfrågor, analysera och skriva rapport utan att få betalt modifierades metoden. Vid mötet med två externa utvärderare skrev projektdeltagarna själva minnesanteckningar, medan metoden följdes helt ut för en av de externa utvärderarna (extern konsult). När man var varandras externa utvärderare valdes dialogform för möjlighet till kompletterande frågor. Var och en skrev minnesanteckningar. Det var svårt att strikt hålla sig till metoden extern utvärdering förutom när extern konsult användes. Det var i dialogerna lätt att glida över till best-practise (Lantmäteriet) och benchmarking (Linnéuniversitetet och när man var varandras externa utvärderare). Uppmärksamma den egna verksamheten och lära om andras samt skapa nya kontaktvägar Projektet har gett möjlighet att reflektera över hanteringen kring projekt- och utvecklingsfrågor. Det har varit bra att få formulera detta i skrift och att få andra att läsa igenom och ge synpunkter. Det har varit lärorikt att se hur övriga lärosätens hantering ser ut men också att få besvara de externa utvärderarnas fördjupande frågor och att se exempel på hur andra gjort. Rapporten från extern konsult gav viktig bekräftelse på de utmaningar man upplevt och råd kring hur man kan arbeta vidare. Allt har bidragit till att kunna formulera åtgärder för att utveckla den egna projekthanteringen. Samarbetet har varit givande på många sätt och det finns flera gemensamma frågor där man kan stödja varandra. Möten för erfarenhetsutbyte är inbokade i maj (LU, GU) och augusti 2015 (LU, GU, UU) för att följa upp arbetet men också för vidare erfarenhetsutbyte. 10

11 Bilaga 1 HANDLINGSPLANER: delprojekt 1, forsknings- och innovationsstöd Göteborgs universitet Det är mycket vi tar med oss från våra möten, främst är det att man reflekterar över varför och hur ens verksamhet bedrivs. Det görs visserligen annars också men det blir mycket mer kvalitativt när det blir på det här sättet. Så det har varit väldigt givande för oss! I verksamhetsplanen (där inte alla detaljer står med) så tar vi framförallt från våra möten med oss: Innovations Managers som sitter i miljö. Vilket görs vid LU. Här tänker vi ngt liknande med koppling till Wallenberg center of molecular and transnational medicine (satsning på drygt 650 mkr som implementeras under 2015). FIK ansvarar för kanslifunktion", och ger stöd till rektor/vice rektor i implementeringen. Kompetensnätverk. Samverkans- och forskningsfinansieringsansvarig. (Hade både LU och UU på olika sätt). Få bättre systematik i arbete med de personerna som sitter på inst./fak. FIK ansvarar och bl.a så anställs en person den 19/1-15 på deltid som har samverkansansvar på humfak. Karriärvägar, attraktiv arbetsplats. (Ngt som diskuterades vid benchmarkingmötet, ex har LU olika typer av affärsutvecklare). Försöka utveckla möjlighet för framtida karriärvägar för anställda inom och utom enheten. Databas - IT stöd för project management/project utveckling, affärsjuridik, forskningsrådgivning. Både UU, LU. Vi har ingen väl fungerande för hela enheten idag men kommer under året att undersöka möjligheterna, vilket framför allt kan bidra till bättre kvalitetssäkring. Utveckla relevanta nyckeltal och hur bedömning av kvalitet i vårt arbete (diskuterades vid benchmarkingmötet). Uppsala universitet Inledning Uppsala universitet har uppskattat att få delta i denna benchmarking-övning. Utöver de kloka och insiktsfulla förslag, råd och tips vi fått av våra kollegor, har även denna övning förmått oss att rannsaka vårt sätt att arbeta och organisera oss, vilket också bidragit till flera uppslag och idéer till förbättring. Internt har förslagen bearbetats och diskuterats i flera olika forum ett antal möten i den mindre gruppen av medarbetare som deltagit aktivt i GUL-ADM 1, ett par möten där vi samlat hela externfinansieringsgruppen vid UU (där även jurister och ekonomer ingår), ett möte ihop med de andra två GUL-ADM projekten, avstämningar med universitetsdirektören samt med universitetsförvaltningens chefsgrupp. 11

12 Främja dialog och proaktivitet Vi har konstaterat att vår organisation för externfinansieringen saknar en sammanhållande nivå med överblick av alla dess aspekter, vilket har hämmat hanteringen av vissa övergripande frågor och ärenden. Å andra sidan har uppdelningen på olika enheter för varje specialområde också sina fördelar, framför allt är det ett effektivt sätt att underhålla de olika medarbetarnas specialkompetens. Vi tror dock att universitetet bättre kan ta tillvara medarbetarnas kompetens och erfarenhet för att bli mer proaktiva och samspelta i frågor som rör externfinansiering. En åtgärd blir att i första hand se över hur kommunikationen med ledningen för vetenskapsområdena kan förbättras. Stödteam till större projekt Det sätt som GUs FoI-service betjänar projekt med komplett kompetens från planeringsstadiet till postprojekt (enl. organisationsschema i GUs nulägesanalys), är något som vi tilltalats av. Vi har för avsikt att prova detta när det gäller större ämnesövergripande projekt såsom EIT, SFO:er, SIO:er och större EU-projekt. Därmed kan t.ex. juridiska avdelningen komma med synpunkter på projektorganisation i ett tidigt skede som påverkar hur samarbetsavtalen formuleras. Detsamma kan gälla för den ekonomiska planeringen för att uppnå full kostnadstäckning av projekten. Interna diskussioner pågår för att hitta lokalmässiga och organisatoriska förutsättningar för sådana insatser. Tätare kontakt mellan verksamhetens olika delar UUs stöd inom forsningsfinansiering, affärsjuridik och innovation ligger inte organisatoriskt samlat. Under GUL-ADM projektet har vi ytterligare stärkts i insikten att forskningsstödet skulle vinna på närmare samarbete. Tätare kontakter mellan UU Innovation och juridiska avdelningen, samt mellan UU Innovation och forskningsstödet är önskvärt. Vi har även identifierat ett behov av att knyta biblioteksfunktionen vid UU närmare forskningsstödet, då det finns ett flertal gemensamma frågor kring t ex Open Access, publikationsdatabaser, och forskningsinformationssystem. Ytterligare en ambition vi har är att verka närmare kärnverksamheten. Detta är också ett önskemål som uttryckts från institutionerna. Om vi är bättre rumsligt tillgängliga för forskare och administratörer minskar behovet av parallella organisationer för stöd kring finansiering, ansökningsstöd, ekonomirådgivning och projektledning på institutionsnivå. En åtgärd är att placera ut medarbetare från ekonomiavdelningen på campusområdena. Redan idag finns EUprojektkoordinatorerna utplacerade på campus för att vara nära verksamheten. Här finns en möjlighet att samordna lokaler ute på campusområdena som kan fungera som temporära arbetsplatser för flera av oss som berörs av externfinansiering, ansöknings-, ekonomi-, juridikoch innovationsstöd. Resursplanering Vid upprättande av en handlingsplan är det viktigt att nya förslag och arbetsinsatser ställs i förhållande till det medarbetarna redan gör. Vi vill därför arbeta med planen genom att integrera den i vårt löpande arbete med verksamhetsplanering för förvaltningen och våra respektive avdelningar/enheter. Detta för att kunna balansera resurser och behov. En allt större del av vårt arbete utgörs av arbetsuppgifter som är svåra att förutsäga och planera för, och som kräver snabb hantering. Ofta hänger dessa uppgifter samman med externa uppdrag som universitetet måste reagera på, som t ex utvärderingar och utredningar. Här krävs nära kontakt med universitets- och områdesledningar och det måste finnas utrymme, flexibilitet och resurser även för att ge denna 12

13 typ av stöd. Utmaningen är att balansera närheten och tillgängligheten för organisationens olika ytterligheter. Lunds universitet Lunds universitet Vi har två bubblare som får ligga till sig tills tid och resurser finns. Den ena är att arbeta med att använda interna resurser för att utveckla ansökningsskrivandet, där står Uppsalas skrivarstugor modell, det andra är att kunna organisera arbetet så att forskningshandläggarna arbetar riktade mot bestämda fakulteter, detta för att bygga upp en större kontinuitet, bättre kännedom om forskningen och starkare kontaktnät, detta inspirerat av både Uppsala och Göteborgs sätt att arbeta. Vi tror att båda dessa förslag märkbart skulle stärka forskningsstödet vid LU. Handlingsplan skrivarstugor VAD SKA GÖRAS? Pilotförsök att med interna resurser stödja och utveckla ansökningsskrivandet. Arbetet bygger på att skapa skrivargrupper inför vissa ansökningar med ca 4-6 forskare och med en erfaren forskare som lyckats med ansökningsskrivandet som mentor. Arbetet är tänkt att ske i samarbete med fakultet/forskningsmiljö/forskare som söker Wallenberg MAW och MMW. Uppsalas modell fungerar som inspiration. VARFÖR? VILKET RESULTAT ÖNSKAS? För att ge forskare verktyg till att skriva bra ansökningar och i förlängningen få fler beviljade ansökningar till LU. För att ta vara på den kompetens som finns på LU och skapa verktyg för kunskapsöverföring. HUR? (förankring) Lär mer om Uppsalas modell och anpassa efter Lundabehov. Förankra på fakultet och där hitta erfarna forskare med hög beviljandegrad på ansökningar som kan fungera som mentorer, samt erbjuda platser till forskare som vill delta med sina ansökningar. NÄR? (ev olika etapper, dead-lines) Undersöka Uppsalamodellen Ta fram grovt utkast till Lundamodell Etablera kontakt med en fakultet/stark forskningsmiljö för samarbete och rekrytera intresserade forskare som planerar ansökningar Workshops kring lämpliga utlysningar. VEM? (ansvar, vilka åtgärder) Forskningshandläggare påbörjar arbetet (MMW/MAW-ansvariga o ERC) i samverkan med UPPFÖLJNING? 13

14 Utvärdering görs genom enkät till deltagande forskare som skriver ansökningar och mentorer. Handlingsplan strukturerat samarbete VAD SKA GÖRAS? Uppnå ett närmare och mer strukturerat samarbete mellan forskningshandläggarna, avtalsjuristerna och innovationsrådgivarna i arbetet med Horizon 2020 genom att ta fram och införa en modell för samarbete. Samarbetet kan omfatta arbete med ansökningar, informationstillfällen, gemensamt informations- och presentationsmaterial. VARFÖR? VILKET RESULTAT ÖNSKAS? Det finns ett ökat intresse och ökade krav från bidragsgivarna kring hur forskningen kan nyttiggöras och bidra till samhällsutvecklingen. Genom att samarbeta kan vi ge en bättre service till våra forskare med ett bättre stöd från ansökningsfas till nyttiggörandet och bidra till höjd kvalité på ansökningar och avtal. HUR? (förankring) Ett första steg är att gemensamt ta fram en arbetsmodell för samarbetet och sedan testa den på några olika typer av ansökningar, följa upp utfallet av ansökningarna och sedan modifiera modellen vid behov. Förslag på aktiviteter: Utse en arbetsgrupp som tar fram ett förslag på arbetsmodell Bjuda ner någon från GU som presenterar deras KMP-projekt som inspiration Gemensam diskussion mellan berörda avdelningar av arbetsmodell Testa arbetsmodellen på ansökningar, presentationer mm. Utvärdering av modellen Göra nödvändiga modifieringar av arbetsmodellen NÄR? (ev olika etapper, dead-lines) Förberedelse under våren 2015: gemensamt utarbeta formerna för samarbetet ta fram material till presentationer och information i tryck och på webb använda kvarvarande utlysningar 2015 i H2020 som utgångspunkt Skarpt läge hösten med nya utlysningar VEM? (ansvar, vilka åtgärder) Sammankallande grupp: Anneli Wiklander, FS Helena Ljusberg, LU IS, Michael de Rooy LU IS Sanna Håkansson, juridik Arbetsgrupp utses UPPFÖLJNING? 14

15 Utvärdering: - nöjdhetsenkät till forskare och forskargrupper, - analysera utvärderingarna av ansökningarna, - intern utvärdering på avdelningarna När? hösten 2016, efter utlysningarna i H2020 våren 2016 Handlingsplan utforma en IP-policy VAD SKA GÖRAS? Utforma en IP-policy för universitetet. VARFÖR? VILKET RESULTAT ÖNSKAS? Universitetet behöver en IP-policy för att uppfylla krav inom Horizon Med policyn vill LU också uppnå en universitetsgemensam, tydlig strategi för hantering av immateriella rättigheter vid LU. En sådan policy skulle skapa klarhet inom vissa områden och kunna utgöra ett enhetligt dokument för de principer och regler som gäller idag. HUR? (förankring) Juridiska avdelningen arbetar fram ett förslag till en policy. Sådan policy måste förankras i universitetets ledningsgrupp och skickas på remiss till samtliga universitetets fakulteter och andra sakägare. Troligen måste policyn även förhandlas med facket. NÄR? (ev olika etapper, dead-lines) Arbetet med en policy är omfattande. Arbetet kommer att påbörjas under våren och ett diskussionsunderlag bör finnas färdigt den 15 juni Beroende på synpunkter från ledningsgruppen samt remissbehandling går det inte att ange någon gräns för när arbetet ska vara slutfört. VEM? (ansvar, vilka åtgärder) Juridiska avdelningen har ansvar för framtagande av IP-policy vid universitetet. UPPFÖLJNING? En utvärdering av policyn bör ske ett år efter det att den trätt i kraft. 15

16 Bilaga 2 HANDLINGSPLANER: delprojekt 2, studentservice Uppsala universitet Central studentservice och reception Inför flytten till Segerstedthuset är det viktigt att alla besökande i huset känner sig välkomna och att det är tydligt var och hur man bör anmäla sig vid ett besök. Man bör också som student kunna få relevant information och svar på enklare frågor direkt vid disken. I det hus där universitetsförvaltningen nu arbetar är studentservicedisken skild från receptionen, men man kan tänka sig att man i Segerstedthuset har en gemensam lösning för mottagade av besök. En utredning för att se hur man på bästa sätt tar tillvara det nya husets möjligheter och ökar servicegraden för alla besökande bör tillsättas. Det är viktigt att utredningen blir klar så fort som möjligt, eftersom den även kan komma att påverka utformningen av ytan där mottagandet av besök ska ske. Ansvarig: Eva Söderman Tidsplan: Utredning under vt 2015 för uppföljning och beslut om ev åtgärder ht Budget: Kostnad för extern utredare motsvarande två månaders heltidsarbete + kostnader för ev resor och hotell i samband med utredningen. Ärendehanteringssystem För ökad effektivitet i hanteringen av inkommande frågor ska möjligheten att införa ett ärendehanteringssystem ses över. Systemet ska underlätta så att alla studierelaterade frågor besvaras på ett enhetligt sätt samt öka servicegraden för den som ställer frågan då alla svar kan följas i systemet. Detta gäller bl.a allmänna frågor kring exempelvis antagning eller examen så att dessa besvaras på samma sätt och bara besvaras en gång. Ett bra ärendehanteringssystem kan även öka tillgången på relevant statistik som i sin tur kan medföra kontinuerliga förbättringar av servicen. Ansvariga: Eva Söderman har tillsammans med arbetsgrupp på Studentavdelningen redan påbörjat detta arbete. Utredningen bör även kopplas till KAIA-arbetet och IT-avdelningens arbete med ärendehanteringssystem. Tidsplan: Utredningen fortsätter under 2015 och förslag till upplägg läggs fram under ht Budget: Arbetet utförs nom befintlig budget. 16

17 Likvärdig studentservice på alla campusområden. Uppsala universitet erbjuder central studentservice på St Olofsgatan 10B i Uppsala. Studentservice erbjuds även gemensamt via institutionerna på ett par campusområden, men inte på alla. Det är ett starkt önskemål från studenterna att de ska få tillgång till likvärdig studentservice oavsett vid vilket campus de studerar. Diskussioner med representanter för vetenskapsområdena och studentavdelningen bör inledas för att undersöka om det är möjligt att öka servicegraden för studenterna genom att fler campusområden startar egen studentservice. Ansvariga: Eva Söderman tillsammans med representanter för vetenskapsområdena. Tidsplan: Diskussioner under ht 2015 Budget: Arbetet utförs inom befintlig budget Översyn av information på webben För att studenter och presumtiva studenter snabbt hittar relevant information på de delar av Uppsala universitets hemsida som sköts av Studentavdelningen bör den ses över ur ett onestop-shop-perspektiv för att klarlägga om den kan göras ännu tydligare. Ansvariga: Utbildningsinformatörerna vid Studentavdelningen tillsammans med Avdelningen för kommunikation och externa relationer och representanter för områdeskanslierna. Tidsplan: Översyn påbörjas och genomförs under 2015 Budget: Arbetet utförs inom befintlig budget Värdeord Studentavdelningen bör arbeta fram värdeord som signalerar vad Studentavdelningen och studentservice står för med syfte att stärka vi-känslan och varumärket och få alla att arbeta mot samma mål. Detta kan ske bland annat genom en workshop med avdelningen utifrån Mål och strategier. Ansvariga: Ledningsgruppen vid Studentavdelningen Tidsplan: Värdeord tas fram och implementeras under 2015 Budget: Arbetet utförs inom befintlig budget 17

18 Öppettider för central studentservice Öppettiderna för den centrala studentservicen ses över och anpassas så att de matchar både efterfrågan och personaltillgång. En utredning bestående av enkät till studenter eller fokusgrupper ska tillsammans med besöksstatistik utgöra underlag för eventuellt beslut om förändring. Även jämförelser med andra universitet och högskolor bör göras. Ansvariga: Eva Söderman ansvarar för att utse en grupp som utreder. Tidsplan: Arbetet utförs under 2015 Budget: Arbetet utförs inom befintlig budget. Checklistor För att öka tydligheten för personalen i studentservicedisken ska checklistor på vilka frågor som besvaras där tas fram. Checklistorna gör det lättare att introducera nya till arbetet och det blir också tydligare för övriga inom universitetet vilka frågor som kan besvaras centralt. En arbetsgrupp tar fram förslag på checklistor med frågor och svar. Ansvariga: Eva Söderman utser ansvarig och arbetsgrupp. Tidsplan: Arbetet utförs under 2015 Budget: Arbetet utförs inom befintlig budget. Bemanning och schemaläggning Det är viktigt att studentservicedisken och studievägledningen (centralt) har rätt bemanning över året, både vad gäller kompetens och omfattning. En utredning bör se över bemanningen så att personalen på enheten och från andra delar av Studentavdelningen används på bästa sätt året runt för att nå den bästa servicen för våra studenter. Ansvariga: Arbetsgrupp med representanter för studieinformatörer och studievägledare från enheten för studie- och karriärvägledningen, representanter för personal från internationella kansliet, antagningesenheten och examensenheten. Tidsplan: Arbetet utförs under 2015 Budget: Arbetet utförs inom befintlig budget. 18

19 Göteborgs universitet Studenter och presumtiva studenter hittar till Göteborgs universitet antingen via fysiska eller virtuella besök. Oavsett hur personen hittar till universitetet är det viktigt att lätt hitta rätt information och att känna sig välkommen. Ett flertal funktioner och aktörer har ansvar för delar av processen Studentservice, dock finns ingen strategisk inriktning för på vilken nivå Göteborgs universitet skall tillhandahålla service till studenter vilket försvårar arbetet med tydlighet, effektivitet och att ha en tillgänglig och flexibel organisation. Det övergripande målet med handlingsplanen är att undanröja de hinder som vi identifierat i vår nulägesanalys: att de fysiska ingångarna är flera, att vår webbplats är otydligt strukturerad och att det saknas tydliga hjälpingångar, samt att det saknas samordning och uppföljning av de ärenden som inkommer via e-post och telefon. Vi har valt att strukturera handlingsplanen utifrån ledorden i Gemensamma förvaltningens verksamhetsidé: Tydlighet, Effektivitet, Tillgänglighet, Flexibilitet. 19

20 TYDLIGHET Vad ska göras? Varför? Vem och hur? När? Utse beställare av studentservice Det finns behov av tydlig samordning, fastställande av strategisk riktning och nivå för studentservice vid GU samt en funktion som fattar övergripande beslut. Rektor har utsett universitetsdirektören. Genomförd (nov 2014) Inventera vilka funktioner som är involverade i studentserviceprocessen och vilka relaterade uppdrag, projekt och aktiviteter som kan påverka processen. Vi vill medvetandegöra alla funktioner som är involverade i studentserviceproessen om att delarna gör helheten. Utförare utses i samarbete med beställaren. Under 2015 Fastställa servicestandard och skapa en referensgrupp som kontinuerligt följer upp huruvida standarden uppnås. Det är viktigt att tydliggöra vilka krav som finns (bör finnas) och därmed kan ställas på olika funktioner, i olika situationer för att kunna tillhandahålla hög kvalitet i studentserviceprocessen. Utförare utses i samarbete med beställaren. Utföraren tar därefter fram ett utkast på servicestandard i dialog med alla berörda parter enligt nr 2 ovan (via den utsedda referensgruppen) och studenternas intressen och behov. Beställaren fattar beslut. Under 2015 Samordna och synliggöra kontaktvägar till support i första linjen (Servicecenter och telefonväxeln). Kontaktvägarna till hjälpfunktioner är idag för otydligt placerade på GU:s webbplats och då alla institutioner marknadsför telefonväxelns anknytning som en ingång till universitetet bidrar detta till förvirring hos studenten. Samordna telefonväxelns och Servicecenters uppdrag, kompetens och kontaktvägar till en gemensam första linjenfunktion. Införa pluggar som förmedlar budskapet om snabb möjlighet till hjälp i studentportalen och på hela GU:s webbplats som direkt kopplas till Servicecenter. Påbörjad (vår 2015) EFFEKTIVITET Vad ska göras? Varför? Vem och hur? När? Fortsatt införande av STIG för alla supportfunktioner vid Skapa överblick av gemensamma ärenden och synliggöra alla funktioners ansvar för helheten, minska sårbarheten, Beslut av beställare och verkställande i linjen

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Gemensamma förvaltningen DATUM: November 2014 BESLUTAD AV: Jörgen Tholin KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Gemensamma förvaltningen

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag) Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006.

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. 2001-03-20 MENTORSKAP VID LTU MENTORSPROGRAM Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. BAKGRUND Arbetet med mentorskap vid LTU inleddes

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Projektplan: Internwebben

Projektplan: Internwebben 1 (5) Projektplan: Internwebben Uppdragsgivare: Ulf Heyman Projektledare Maria Hart Uppdaterad projektplan vid teknikbyte: 2009-10-26 Bakgrund och motiv Nuvarande intranät MittSLU - håller inte måttet,

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Gränslöst attraktiva arbetsgivare Skåne Nordväst ett exempel på framgångsrik regional samverkan

Gränslöst attraktiva arbetsgivare Skåne Nordväst ett exempel på framgångsrik regional samverkan Gränslöst attraktiva arbetsgivare Skåne Nordväst ett exempel på framgångsrik regional samverkan Staffan Roos Örkelljunga och Jonny Wedin Landskrona Lena Östblom Ängelholm, Frida Mattelin och Anna Rydberg

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Uppdragsförslag Nordanstigs kommun

Uppdragsförslag Nordanstigs kommun www.pwc.com/se Uppdragsförslag Nordanstigs kommun Genomgång och analys avseende biståndsbeslut inom hemtjänstverksamheten i kommunens äldreomsorg April 2015 Kontaktperson för uppdraget är: Margaretha Larsson

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Kinda Kom Hall Uppföljning och förtydligande utifrån styrelsens uppdrag från den 4/6. Verksamheten presenterades och följande reflektioner togs upp:

Kinda Kom Hall Uppföljning och förtydligande utifrån styrelsens uppdrag från den 4/6. Verksamheten presenterades och följande reflektioner togs upp: Datum/tid: klockan 8.30 16.00 Plats: Missionskyrkan Kallade Birgitta Svärd, Karin Sköld, Karin Lindgren, Åsa Swenson, Eva Holm, Mattias Bergström, Ulla Andersson, Helena Paulsson, Gun Lindgren, Gunilla

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen Kvalitetssäkring av avtalsprocessen -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom grundutbildningen

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Projektplan delprojekt e-rekrytering

Projektplan delprojekt e-rekrytering Niklas Kronvall & Anne-Li Nagy Sida: 1 (6) Projektplan delprojekt e-rekrytering Niklas Kronvall & Anne-Li Nagy Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Projektidé och mål... 3 2.1 Bakgrund och projektidé...

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Sammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6)

Sammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6) Sammanställning av detaljerade AM mål för Förv_Bibl rev 2012 06 18 1(6) Detaljerade mål: Vad ska vi ha uppnått under 2012 13 Ansvaret för arbetsmiljön vid högskolan vilar på rektor. Rektor har fördelat

Läs mer

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi Dokumenthistorik Datum Version Kommentar Reviderad av 17 mars 2011 1 Denna version gäller under 2011, planen ska Projektgruppen revideras

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell

Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell Bakgrund Kungsbacka kommun har under ett antal år arbetat med utveckling av verksamhetsstyrningen och kvalitetsarbetet. Något som bland annat resulterat i att

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5) HÖGSKOLAN I BORÅS Projekt för implementering av ny organisation Linda Sörensen, projektledare DELPROJEKTDIREKTIV 2014-02-03 Dnr 050-14 1 (5) Delprojektdirektiv Implementering av ny organisation Delprojekt

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Ladok3 SamIT 2013-05-24

Ladok3 SamIT 2013-05-24 Ladok3 SamIT 2013-05-24 Kort om Ladok och Ladok3 Ladok är ett gemensamt nationellt system för studiedeltagande, resultat och examina. Ägs och drivs av medlemslärosätena (i princip samtliga svenska UoH,

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Navets verksamhetsberättelse 2005

Navets verksamhetsberättelse 2005 Navet - Nätverk för administratörer vid Umeå universitet NAVET Umeå universitets administratörer bildade i februari 2000 ett nätverk som går under namnet Navet. Det krävs inget medlemskap, utan nätverket

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer