Textilindustrins kulturarv maskiner och människor Konferensrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textilindustrins kulturarv maskiner och människor Konferensrapport"

Transkript

1 Textilindustrins kulturarv maskiner och människor Konferensrapport Nordisk konferens om framtida utmaningar med fokus på kompetensöverföring Textilmuseet, Borås, mars 2012

2

3 Innehåll Inledning sid. 3 Program sid. 5 Sammanfattning sid. 6 Föreläsarnas abstracts Bent Bang Larsen Introduktion sid. 9 Klas Nyberg Historiskt perspektiv på textilindustrin sid. 11 sid. 13 Kristine Holm-Jensen Hur lär man sig teknik? sid. 15 Urban Olsson Erfarenheter från produktionsflytt Erik Bresky Textilhögskolans perspektiv sid. 17 Bengt Spade Att dokumentera industrihistorien sid. 18 Gunnar Almevik Dokumentationsmetoder inom hantverk sid. 20 Sylvi Sørensen och Einar Kristensen Kompetensöverföring i vävindustrin sid. 22 Göran Andersson Museiteknikerns perspektiv sid. 24 Lars K. Christensen Visualisering av arbetet vid textilindustrin sid. 26 Redovisning av utvärdering sid. 30 Resultat sid. 33 Deltagarlista sid. 34

4

5 Inledning Den mars 2012 hölls konferensen Textilindustrins kulturarv maskiner och människor på Textilmuseet i Borås. De båda dagarnas föreläsningar kretsade kring kompetensöverföring av specialistkunskap och hur man i framtiden ska kunna upprätthålla möjligheten att köra äldre textilmaskiner. Även dokumentation av tillverkningsprocesser och metoder för att levandegöra maskiner och industrihistoria behandlades. Att kunna köra maskinerna är en viktig grund för verksamheten på ett textilhistoriskt museum. Det ger en konkret bild av hur produktionen har gått till, arbetarnas situation och vilken betydelse textilbranschen spelat för industrisamhällets utveckling. Paralleller kan dras till många andra slag av hantverk och industrigrenar, där praktisk visning av tillverkningen ger både mervärde och större förståelse. I takt med att samhället förändras börjar det bli allt svårare att hitta den tekniska och erfarenhetsbaserade kunskap som krävs för att köra äldre maskiner. Syftet med konferensen var att lyfta problemet och försöka finna lösningar för framtiden. De två konferensdagarna riktade sig således till nordiska textilindustrimuseer, men även till andra som känner igen sig i behovet av kompetensöverföring av specialistkunskap. Konferensen genomfördes i samarbete mellan Textilmuseet, Herning museum och Halden historiske samlinger, och möjliggjordes tack vare stöd från Nordisk Kulturfond. 3

6

7 Program Måndagen den 12 mars Problematikens olika sidor 11:30-12:00 Ankomst och registrering 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:05 Välkomstord Curry Heimann, museichef, Textilmuseet 13:05-13:15 Introduktion Bent Bang Larsen, museidirektör, Herning museum 13:15-14:15 Historiskt perspektiv på textilindustrin Klas Nyberg, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet 14:15-14:45 Erfarenheter från produktionsflytt Urban Olsson, vd, Svenskt Konstsilke 14:45-15:00 Fika 15:00-15:30 Hur lär man sig teknik? Kristine Holm-Jensen, forskare, Herning museum 15:30-15:45 Promenad till Textilhögskolan 15:45-17:00 Textilhögskolan, besök på maskinavdelningen Kvällsprogram på Textilmuseet 18:30 Mingel, snacks och musik 19:00 Maskinvisning 19:30 Middag Tisdagen den 13 mars Möjliga lösningar 8:30-9:30 Att dokumentera industrihistorien Bengt Spade, industrihistoriker 9:30-10:00 Dokumentationsmetoder inom hantverk Gunnar Almevik, Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet 10:00-10:30 Fika 10:30-10:55 Kompetensöverföring i vävindustrin Sylvi Sørensen, och Einar Kristensen, Sjølingstad Uldvarefabrik, Vest-Agder-museet 10:55-11:20 Museiteknikerns perspektiv Jörgen Hedegärd, Roland Jansson och Göran Andersson, Textilmuseet 11:20-11:45 Visualisering av arbetet vid textilindustrin Lars K. Christensen, Brede Værk, Nationalmuseet 11:45-12:30 Sammanfattning med efterföljande diskussion Bent Bang Larsen, museidirektör, Herning museum 12:30-13:30 Lunch 5

8 Sammanfattning Då många av deltagarna reste till Borås från olika delar av Norden var konferensen planerad från lunch till lunch. De två dagarna var uppdelade så att dag ett ägnades åt problematikens olika sidor, medan dag två fokuserade på möjliga lösningar. För att ge möjlighet att knyta nya kontakter och föra fördjupade samtal ordnades även kvällsprogram med middag i Textilmuseets lokaler. Måndagen den 12 mars Dag ett inleddes med att chefen för Textilmuseet, Curry Heimann, hälsade välkommen och kort berättade om museets flytt till nya lokaler. Textilmuseet kommer att stänga i september 2012 och planerar att öppna igen under Museet kommer att bli en del av ett textilt kluster, där även Textilhögskolan och andra institutioner med textil anknytning kommer att samlas på ett och samma ställe. Bent Bang Larsen, museidirektör vid Herning museum, Museum Midtjylland, introducerade konferensens tema. Han berättade också hur samverkan har fungerat mellan de tre nordiska textilindustrimuseer som hittills ingått i ett gemensamt nätverk (Herning museum, Textilmuseet och Halden historiske samlinger). Klas Nyberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, lade en grund för konferensen att utgå ifrån genom sin föreläsning Historiskt perspektiv på textilindustrin. Textilnäringen var tidig med att industrialiseras och utvecklades snabbt genom tekniska innovationer, men Klas poängterade att det fanns en omfattande förindustriell textil tillverkning som inte lämnat samma tydliga spår som industrilandskapen senare gjorde. Hemindustrin var en viktig inkomstkälla för många människor och förlagssystem byggdes upp parallellt med centraliserad hantverksmässig tillverkning och manufakturer. Klas förklarade att den teknologiska utvecklingen traditionellt betraktas som avgörande för industrialiseringen, men att modern forskning betonar en bredd av andra faktorer som bidragit till framväxten. Ett helt system av förändringar samverkade och efterfrågan fick en avgörande betydelse. Nutida forskning ger således en bredare bild av utvecklingen och ett längre historiskt perspektiv på textilindustrin. Urban Olsson, vd för Svenskt Konstsilke, gav oss sedan ett exempel på vad kunskapsöverföring kan betyda utifrån industrins perspektiv genom sitt föredrag om Erfarenheter från produktionsflytt. Anförandet tog sin utgångspunkt i flytten av Borås Wäfveris produktion till Estland. Bland annat talade Urban om betydelsen av att samma personer är med i arbetet med ned- respektive uppmontering av maskinerna då dessa flyttas. Personalens inställning till att dela med sig av kunskap trots deras vetskap om att överlämnandet innebär slutet för deras egen anställning, var också en intressant aspekt i sammanhanget. Kristine Holm-Jensen, museiinspektör vid Textilforum som är en del av Herning museum, Museum Midtjylland, föreläste om sitt forskningsprojekt kring Hur lär man sig teknik?. Utgångspunkten i projektet har varit att analysera tyst kunskap. Genom projektet har Kristine undersökt hur man vid textilfabrikerna har tillägnat sig den kunskap som krävs för att arbeta vid maskinerna under till 1990-talen. Praktisk erfarenhet genom upplärning inom fabriken har varit den viktigaste källan 6

9 till kunskap, även om expertkunskap som tillägnats genom studier fått allt större betydelse. Utvecklingen har även gått från att betrakta teknisk kunskap som ett konkurrensmedel man inte gärna delat med sig av, till att istället se andra tillverkare som kollegor där erfarenhetsutbyte främjas genom samarbete i nätverk. Eftermiddagens föreläsningssession avslutades genom besök på Textilhögskolan. Prefekt Erik Bresky inledde med att bland annat berätta om de olika utbildningar som skolan erbjuder. Konferensdeltagarna delades därefter in i tre grupper och visades runt i Textilhögskolans lokaler. Ateljéer, maskinavdelning och skolans materialbibliotek ingick i guidningen. Besöket gav bland annat en bild av hur teknisk kunskap förs vidare till dagens studenter. Kvällsprogram på Textilmuseet Måndagskvällen gav konferensdeltagarna möjlighet att lära känna varandra ytterligare och utbyta erfarenheter. Kvällen började med mingel, drink och tilltugg. Duo Compact spelade jazz och ett bildspel med foton ur Borås textilhistoria visades. Textilmuseets tekniker gav dem som ville guidning av textilmaskinerna, vilket blev mycket populärt. Därefter följde en trerätters middag. Borås stads stadsantikvarie, Fredrik Hjelm, visade bilder och berättade om Borås som textilstad och om textilindustrins byggnader - skalen till de maskiner som behövdes för tillverkningen. Tisdagen den 13 mars Dag två innehöll föreläsningar som utifrån konferensens tema fokuserade på möjliga metoder att lösa den problematik som lyfts. Inläggen tog upp såväl nyrekrytering av kompetent personal som lösningar som kan fungera som alternativ eller komplement till fysisk visning av maskiner. Industrihistoriker Bengt Spade inledde dagen genom att dela med sig av sina erfarenheter av Att dokumentera industrihistorien. Tillsammans med dokumentärfilmaren och animatören René Sjöstrand har Bengt beskrivit ett flertal tekniska och maskinella processer. Metoden, där filmsekvenser kompletteras med animationer, berättar på ett pedagogiskt och begripligt sätt hur processer hänger samman. Bengt visade ett flertal olika exempel på instruktions- och funktionsfilmer som producerats. Gunnar Almevik, verksamhetsledare vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, föreläste om Dokumentationsmetoder inom hantverk. Äldre hantverksmetoder analyseras och dokumenteras på olika sätt inom utbildningen. Bland annat visade Gunnar exempel på processkisser och filmdokumentation av hur verktyg används och hur hantverkare arbetar. Tydliga paralleller kan dras till hur dokumentation av maskinella processer kan gå till och hur man kan skapa en känsla för vikten av handens kunskap. Efter fikapaus följde ett block bestående av tre nordiska textilindustrimuseers egna erfarenheter av kompetensöverföring och visualisering av textilindustrin. Sylvi Sørensen och Einar Kristensen från Sjølingstad Uldvarefabrik, Vest-Agder-museet, var först ut och berättade om hur de arbetar med Kompetensöverföring i vävindustrin. Sjølingstad Uldvarefabrik är en museifabrik med tillverkning av bland annat filtar och garn. Kompetensöverföring är viktigt för att kunna driva fabriken vidare. Man måste känna maskinerna för att kunna köra dem, vilket till största delen består av erfarenhetsbaserad kunskap som lärs ut från person till person. Som komplement till detta har man i väveriet även arbetat med att ta fram manualer. Dessa ska fungera som stöd både i det dagliga arbetet och då nya medarbetare lärs upp. 7

10 Göran Andersson, tidigare anställd som tekniker vid Textilmuseet i många år, gav oss sedan Museiteknikerns perspektiv. Göran påtalade vikten av kontinuerlig kunskapsuppdatering genom att bland annat regelbundet gå igenom maskinerna för att hålla kunskapen vid liv. Dokumentation och manualer underlättar detta arbete. Göran föreslog också att ett nätverk med exempelvis företag och högskola byggs upp för att säkra utbyte av kunskap kring att köra, underhålla och reparera maskiner. Vikten av att anställa personal med rätt kompetens och erbjuda löner som kan konkurrera med industrin påtalades också. Lars K. Christensen, museiinspektör och forskare vid Nationalmuseet i Köpenhamn, berättade hur man vid Brede Værk har arbetat med Visualisering av arbetet vid textilindustrin. De textilmaskiner som visas i utställningen Fabrikken kan inte köras, utan istället har man valt att skildra arbetarnas situation genom att man som besökare kan följa olika karaktärer. I utställningens början väljer besökaren att följa exempelvis direktören, vävaren eller spinnerskan. Beroende på vem man valt, spelas olika scener upp som relaterar till maskinerna och industrimiljön, vilket ger en annorlunda och för besökaren engagerande bild av livet i fabriken. Konferensen avslutades genom att Bent Bang Larsen och Curry Heimann sammanfattade de två dagarna, vilket följdes av en diskussion där konferensens deltagare fick ställa frågor och kommentera det som avhandlats. Möte för textilindustrihistoriskt nätverk Efter lunchen gavs tillfälle för representanter för de nordiska textilindustrimuseerna som deltagit på konferensen att träffas för ett separat möte. Syftet var att utöka det nätverk som tidigare bestått av Textilmuseet i Borås, Herning museum (Museum Midtjylland) och Halden historiske samlinger (Østfoldmuseene), till att omfatta fler museer med samma inriktning. Resultatet blev att samtliga närvarande övriga nordiska textilindustrimuseer visade stort intresse för att ingå i nätverket. Dessa är, förutom de redan nämnda: Från Danmark: - Nationalmuseet Från Norge: - Sjølingstad Uldvarefabrik (Vest-Agder-museet) - Norsk Trikotasjemuseum (Museumssenteret i Hordaland) - (Ej närvarande, men visat intresse: Norsk Teknisk museum) Från Sverige: - Rydals museum - Norrköpings stadsmuseum - K.A. Almgrens sidenväveri och museum Från Finland: - Museum Centre Vapriikki 8

11 Föreläsarnas abstracts Bent Bang Larsen, museidirektör, Herning museum - Introduktion Siden 2007 har tre nordiske museer, der i forskelligt omfang arbejder med tekstilindustri, mødtes for at drøfte muligheden for at etablere et forpligtende samarbejde. Ved disse møder og en enkelt tidligere konference i Herning, kom også erkendelsen, at udviklingen stort set har været ens for denne særlige industrikultur på tværs af de nordiske lande. Sjuherreds, knallere og de vestjyske hosekræmmere samt deres socioøkonomiske forudsætninger har rigtig mange lighedstræk. Og kommer vi op i nyere tid har der også været en arbejds- og uddannelsesudveksling mellem de nordiske lande, der må have skabt en mere uniform kultur. I dansk sammenhæng er det dog også væsentligt at indtænke Tyskland, hvor der var stærke relationer vedrørende afsætning og teknologiske fornyelser. I de jyske hedeegne skete den første teknologiske udvikling med rundstrikkeren og fladstrikkeren som det amerikanske firma Lamp opfandt i 1860 erne. De blev den kulturelle forudsætning for den særlige strikkeindustri, der prægede disse egne langt op i mellemkrigsårene. Men vi ved også at den teknologiske udvikling fortsatte på langt mere industrielle vilkår, hvor maskinernes ophav lige som de første rundstrikkere, kunne være hvor som helst fra i den industrialiserede verden. Og det er netop denne teknologiske tilgang til tekstilindustrien, vi har ment var vigtigt at få drøftet i dette forum, hvor vi stort set alle har en tekstilteknologisk forpligtelse. Konferencedagene er tematiserede; Dagen i dag omhandler problematikkens olika sider, mens vi i morgen ser på best practise og møjliga løsningar. Ud fra de oplæg vi vil høre, vil der i morgen eftermiddag være en generel drøftelse af problematikkerne. Selve konferencen afsluttes med et indledende netværksmøde for de museer, der ønsker det. Dagsordenen er sendt ud til Jer og jeg kan opfordre til at deltage, for det er her diskussionen om løsningerne fortsætter. Inden vi tager hul på det første indlæg, skal jeg blot gøre rede for nogle af de overvejelser og spørgsmål, der er blevet gjort forud for denne konference. Typen af maskiner, der blev erhvervet af fabrikkerne er mere afhængig af materialerne i produktionen og økonomien end maskinernes oprindelsesland. Så virksomhederne i de nordiske lande kunne i stort omfang have maskiner fra samme fremstillingslande. På den måde har vi fået en fælles teknologisk kulturarv at forholde os til. Vores fælles kulturarv, består af en omfattende maskinpark, der stiller store krav til museerne, når drøftelserne går på indsamling bevaring, forskning og formidling. Det er derfor vores naturlige overvejelse om man ikke kan varetage disse opgaver i et nordisk netværk eller i et nordisk samarbejde. Men hvor omfanget naturligvis bør drøftes. Den industrielle og dermed teknologiske outsourcing til skiftende lavtlønsområder, har ramt de fleste nordiske lande og vores tekstilindustrier. Konsekvensen af outsourcingen kan betyde, at den tekstilteknologiske udvikling bremses i Norden eller får en anden karakter, hvilket igen har betydning for vores fremtidige indsamlingspolitik. Og hvordan ser fremtidens produktionsapparat ud, ville jeg da gerne høre nogle bud på. 9

12 Outsourcingen betyder også, at vi har en række nedlagte produktioner at skulle forholde os til, hvis vi som branchemuser får maskinerne tilbudt. Og hvordan gør vi det allermest kvalificeret, når produktionsapparatet er internationalt og kulturelt fællesgods. Med outsourcingen forsvinder ligeledes de teknologiske kompetencer i form af strikkere og vævere de mennesker, hvis faglige forudsætning også er museernes forudsætning for at kunne fungere. Vi skal som moderne museum dokumentere og formidle denne særlige industrigren så optimalt som muligt. Disse faglige kompetencer er forudsætningen for museernes bevarings og formidlingsarbejde. En tekstilmaskine, der ikke arbejder, vil ikke kunne bevares over længere tid, da den ruster og publikum er tilvænnet oplevelsen af det ægte industrimiljø i funktion. Men er en maskine kun interessant i formidlingen, når maskinen kører er aktiv eller kan vi opfinde nye måder for at få publikum til at forstå tekstilens fremstillingsproces på. I hvert fald betyder outsourcingen at den teknologiske kompetence forsvinder indenfor en kort årrække. Og hvem skal så vedligeholde eller forstå teknologien og skal vi alle sammen kunne dække samme tekniske specialer, hvis vi er så heldige at have de teknologiske kompetencer på museet. Det generelle spørgsmål er så om vi kan samarbejde os ud af dette forhold, skabe videndeling på maskinområdet, der både sikrer den maskinelle kulturarv, men også sætte mere fokus på den opgave vi er sat i verden for at løse. Gennem et bredt samarbejde og foreningen af vores anstrengelser, kunne det måske være muligt både at skabe større forståelse for tekstilindustriens historie samt sikre en fremtid for de tekstilmaskiner, der bliver tilbage. Måske kunne man oprette en database eller hjemmeside, hvor vi som et nordisk netværk formidler kulturarven til os selv og tekstilbranchen. Har vi ikke brug for muligheden at sammenligne gaver til os museer i form af maskiner, så vi ikke hjemtager noget, der findes flere andre steder. Og måske ville vi gennem databasen kunne blive informeret om hvilke museer, der varetager hvilke specialer også i teknologisk forstand. Der vil i de næste par dage givetvis være nogle spændende bud på nogle af disse spørgsmål. Men jeg håber også med denne introduktion at skabe en diskussion omkring en række åbenlyse og aktuelle spørgsmål om nogle meget store og omfattende maskinsamlingers fremtidige brug og bevaring. 10

13 Klas Nyberg, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet - Historiskt perspektiv på textilindustrin De första centraliserade fabrikerna för massproduktion av garn de mekaniska bomullsspinneriernas framväxt i nordvästra England i slutet på 1700-talet _ uppstod efter århundraden av tekniska och organisatoriska experiment. Utvecklingen i Lancashire var redan vid sekelskiftet 1800 själva sinnebilden av fabrikssystemet och de skrämmande sociala konsekvenserna av ett omfattande barnarbete i initialfasen förmådde knappast rubba det intrycket. Fabrikerna tycktes förebåda lösningen på många av massproduktionens begränsningar i den urgamla förlagsindustrin, känd sedan högmedeltiden och i Lancashire dominerad av tillverkningen av s.k. fustians billiga lätta vävnader med varp av lingarn och bomull som inslagsgarn. Redan under 1200-talet förekom i Flandern och på andra håll storskalig tillverkning av standardiserade textilvaror på förlag för en massmarknad i regi av köpmän för export. Förlag innebar att köpmän eller deras ombud lade ut råvara för spinning eller garn för vävning på landsbygden som decentraliserad hemproduktion som sedan samlades in och distribuerades för ytterligare förädling och beredning i städerna där vävnaderna färgades och bereddes. Begreppet innehåller även en social dimension i förlagssystemet underordnades och skuldsattes hantverkare och jordbrukare alltmer och ett industriproletariat uppstod. Förlagssystemets många problem i form av bristande kontroll, svinn av material och sociala motsättningar är väl kända. Kanske mest problematisk ur ett producentperspektiv tedde sig den arbetsintensiva spinningen som svarade för ca en tredjedel av lönekostnaderna vilka i sin tur svarade för ca hälften av de totala produktionskostnaderna. Det var en viktig anledning till att industrialiseingen inleddes med mekanisering av spinningen. I Sverige hade de mekaniserade bomullsspinnerierna sin storhetstid under 1800-talets första hälft men genombrottet kom först under 1830-talet trots att grovt bomullsgarn var förbjudet att importera fram till 1830 och import därefter fördyrades av fortsatt höga tullsatser. Strax före mitten av talet passerade fabrikernas tillverkning hemslöjdens nivå och kring 1840 var bomullsspinneriernas produktion likvärdig med importen vars andel sjönk strax därefter. Efter 1850 började spinnerierna successivt integreras med de mekaniserade bomullsväverierna och en ny epok i det textila fabrikssystemet tar vid. Nya perspektiv - betoning på efterfrågan Modern forskning om ett längre historiskt perspektiv på fabrikssystemets uppkomst har sin bakgrund i en delvis förändrad syn bland forskare på den nyss skisserade teknologiska omvandlingen och dess vidare spridning ut i Europa som låg till grund för det textila fabrikssystemets plötsliga framväxt under 1800-talet. Uppkomsten av fabriker med centraliserad tillverkning där mekaniska spinnmaskiner (spinning Jenny, water-frame, mulespinnstolar) och mekaniserade vävstolar anslöts till en gemensam kraftkälla sågs länge som den grundläggande dynamiken i den europeiska industriella revolutionen, en s.k. utbudsorienterad förklaringsmodell med utgångspunkt i det förändrade sättet att tillverka. Många är idag kritiska till detta synsätt och betonar istället den mångfald och det komplex av produktinnovationer som växte fram i samspel med vad som efterfrågades på marknaden av skilda socialgrupper, i olika regioner och länder. Det bakomliggande antagandet är att dynamiken i utvecklingen snarare låg i konsumtionens förändring och hos de textilhandlare som kombinerade handel med storskalig hemindustri och anläggande av fabriker. De som svarade för olika slags produktutveckling under 1800-talet i samspel med efterfrågan på marknaden. Forskare utgår numera ofta från en efterfrågeorienterad förklaringsmodell som sätter de kommersiellt inriktade aktörerna i fokus. 11

14 I en aktuell bok i samarbete med textilmuseet undersöker jag och en forskargrupp produktinnovationer i denna kontext under 1800-talet. Undersökningarna baseras på analyser av en stor bevarad samling tygprover av fabrikstillverkade vävnader från 1800-talet, den s.k. Enebergs undervisningssamling använd vid dåvarande Tekniska Institutet i Stockholm och som numera förvaras i Textilmuseet i Borås. Antologin som blir resultatet av vår forskning och samarbetet med textilmuseet behandlar några av de textila produktinnovationer som speglar tidens växande variation och experimentlusta som var en följd av de nya tekniska framstegen: genomvävda mönstertekniker, förbättrad råvaruhantering och de många olika bomullstygernas utbredning, som utvecklades i koncentrerade miljöer i Västeuropa. Där var centra för mode och handel med London och Paris i centrum lika viktiga för expansionen som ledande industriregioner som Lancashire och West Riding i Yorkshire. Ny kunskap och kompetens spreds till den europeiska kontinenten, Norden och det koloniala Amerika. 12

15 Urban Olsson, vd, Svenskt Konstsilke - Erfarenheter från produktionsflytt / Competence and Machine Transfer tips 1. Competence transfer Basic competence of personell in the actual technology is very important. Then the education could be more specific and does not have to start from zero. The reciever who have experience with textile production and worked with machines has reference frames to be able to recieve and understand the education given. Motivation and Good will is the KEY. It doesn t matter how competent a person is if the will and motivation is not there. The opposite works better though, a motivated person will learn quite quickly. The Good will is more related to having a positive attitude. It can be valid both for individuals and for organisations. There are so many details in competence transfer so if the people involved really is determined to have a successful project, many small but important things are solved along the process without involvement of the project leader. In projects when people are noticed or for other reasons are not really interested it can be difficult to get the project moving forward. Education in theory and practic With basic knowledge it is often enough with practical education or instructions at the machine. But with bigger competence gap the need of theory and planned education grow. One should not underestimate the positive result of having some theory even if the people are experienced. With a well prepared education there is often new things to be learned and the discussions among professionals are often both interesting and valuable. Documentation,machines settings, product specs, test instructions + + The operator who has basic competence and motivation need to know exactly what he should do. Then the documentation is crucial but unfortunately often not sufficent. With practical education it comes often a lot of additional information that is not available in the documentation. This is one of the biggest obstacles in transfer of products and competence. People simply know a lot that they don t write down. In production it takes also very long time before all the problems that is related to the actual production really occurs. It can take years until a new operator has experienced all of it. It helps with a list of how to handle most of the potential rare problems written down by someone with experience of the process. 13

16 Formal product approval With a formal approval procedure people tend to focus and finish all the things that otherwise may not be done. It is also a good time to officially nad over the responsability from one party to the other. Beside the advantages already mentioned it can also be a mental end point for the one who give away the production. Cultural differencies and prestigue With different culture there will be misunderstandings. We see different on the same problem/ situation. If the project leader manage to identify miscommunication early and adjust it helps. With professionals and managers from different organisations working together the discussions and decisions may cause conflicts. Sometimes prestigue appear among the managers and then suddenly facts and project target become less important. Both cultural differencies and prestigue takes energy to handle. 2. Transfer of machines Electronics makes trouble Old electronic systems often malfunction after relocation. Lack of spareparts and competence in old system, as DC-current drives, give really big problems. Sometimes the control system has to be replaced. This problem will increase since almost all machines today has electronic control. With a new control unit the machine will be much easier to run. Concept of move large units It is more tricky to move a machine in one piece but the start up will be extremely much easier. Old machines tend to merge the parts together over the years and it can be difficult to adjust the machine after erection. Marking, measuring, documentation To put a lot of effort in documentation and mark up the machine and it s parts pays off when it shall be erected. Same guy in both ends principle and fast re-erection With same mechanics and electricians who takes down the machine also erecting it the result is often very good. If possible, the re-erection should be done direct after dismantling and transport so that they remember how they took it apart. 14

17 Kristine Holm-Jensen, forskare, Herning museum - Hur lär man sig teknik? På Textilforum møder de besøgende en stor samling trikotagemaskiner, der har indgået i produktionen på områdets nu nedlagte trikotagefabrikker. Da de stod på fabrikkerne blev de betjent og repareret af strikkere og værkførere. Fælles for dem var, at stort set ingen har haft en faglig uddannelse inden for trikotage, men har baseret sig på tavs viden tilegnet gennem praktiske erfaringer ved maskinerne. Den tavse viden har jeg analyseret i undersøgelsen Tavs viden i midtjysk trikotageindustri (Holm-Jensen 2011). Undersøgelsens formål har været at analysere, hvordan den tavse viden er blevet tilegnet i lyset af, at området udgjorde en tekstil erhvervsklynge samt at vurdere, hvilken rolle brugen af tavs viden spillede. Undersøgelsen tager udgangspunkt i 1950 erne og 60 erne, hvor den dansk tekstil- og beklædningsindustri centreres i og omkring de midtjyske byer, Ikast og Herning. Den ekspanderende industri tiltrak mange mennesker fra det midtjyske område. Deres faglige forudsætninger for at få arbejde i industrien var små. Mange kom fra landbruget. Dertil kom, at byerne ikke havde lagstraditioner og dermed ikke håndværksfaglige traditioner at trække på. Endvidere havde branchen ikke store traditioner for at uddanne sit personale. Selvom området tilbage til 1600 tallet havde haft en omfattende tekstil husflidsproduktion, ser denne tradition heller ikke ud til at have spillet en direkte rolle for strikkerne og værkførerne. I undersøgelsen er tavs viden analyseret ud fra begreberne tillært og faglært, om henholdsvis virksomhedsintern oplæring og flerårig faglig uddannelse inden for et bredt udvalg af fagets væsentligste discipliner (Christensen 1998) og med begreberne praktisk erfaring og teoretisk ekspertise (Whisler 1999). Betydningen af at bruge tavs viden er analyseret ud fra erhvervsklyngers horisontale og vertikale dimension (Maskell 2005). Når tavs viden tilegnes kan der overordnet set skelnes mellem oplæring og læring om henholdsvis den fase, hvor den basale omgang med maskinerne etableret og om den videre kontinuerlige tilegnelse af viden. Oplæringen har haft individuelle præg, hvilket nok skal ses i sammenhæng med, at tekstil- og beklædningsindustrien i 1950 erne og 60 erne var præget af mange små virksomheder. For hjælpedrengens vedkommende var der oftest tale om en glidende overgang til at arbejde mere med maskinerne. For manden, der kom ind fra gaden, var det typiske oplæringsforløb af én til tre ugers varighed. Oplæringen skete som sidemandsoplæring, hvor en kollega demonstrerede og rådgav undervejs. På lidt større fabrikker kunne værkføreren også spille en vigtig rolle. Den fortsatte læring knytter sig især til de konkrete maskiner på fabrikken. Her har mange hentet viden i de tilknyttede instruktionsbøger, især illustrationerne. De nye maskiner er blevet opsat af rejsemontører fra udenlandske maskinfabrikker. Ved at observere disses ageren og gennem dialog er ny viden også blevet tilegnet. Fra 1970 erne ændrer denne praksis sig, idet flere af maskinfabrikkerne får egne maskinagenturer i området. Herefter er det især herigennem, at ny viden tilegnes. Det sker både ved opsætning af maskinerne, ved løbende reparationer, og ved at maskinagenturerne 1 1 Undersøgelsen er støttet af Kulturstyrelsen under Kulturministeriet. Den arbejder med forskningsspørgsmålene: Hvordan og hvorfra får trikotageindustriens tillærte teknikere deres viden og kompetencer om teknologi i perioden ? Hvilken rolle spiller Midtjylland som tekstilog beklædningsklynge for den tillærte teknikers praksis i trikotageindustrien? Hvilke konsekvenser får brugen af tavs viden for udviklingen af trikotageindustrien? Undersøgelsen bygger på 30 spørgelistebesvarelser og 21 interview med personer, der har arbejdet med strik, især værkførere. Dertil kommer kildestudier af bestyrelsesprotokol fra fabrikantforeningens skole. 15

Textilindustrins kulturarv maskiner och människor Konferensrapport

Textilindustrins kulturarv maskiner och människor Konferensrapport Textilindustrins kulturarv maskiner och människor Konferensrapport Nordisk konferens om framtida utmaningar med fokus på kompetensöverföring Textilmuseet, Borås, 12-13 mars 2012 Innehåll Inledning sid.

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Hur skandinaviska undertextare förmedlar. kulturella referenser

Hur skandinaviska undertextare förmedlar. kulturella referenser Att översätta realia Hur skandinaviska undertextare förmedlar kulturella referenser Svensk-finskt översättarseminarium, 12 september 2008. Jan Pedersen, Ph.D. Scandinavian Subtitles Undersökning baserad

Läs mer

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Digitala färdigheter. Vad behöver museet för att kunna möta den digitaliserade besökaren? Lista minst 6 8 färdigheter eller fler!

Digitala färdigheter. Vad behöver museet för att kunna möta den digitaliserade besökaren? Lista minst 6 8 färdigheter eller fler! Digitala färdigheter Vad behöver museet för att kunna möta den digitaliserade besökaren? Lista minst 6 8 färdigheter eller fler! Det relevante museum, 21/10 2017, Kajsa Hartig, Nordiska museet Exempel

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020 TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober 2008 Public 56020 Metode Feltperiode: 28. til 30. oktober 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt - Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,

Läs mer

Nyhedsbrev #1, april 2009

Nyhedsbrev #1, april 2009 Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET En inblick i Öresundsklassrummet 2010 2014 VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET Öresundsklassrummet arbetar gränsöverskridande med hållbar utveckling inom skola och andra lärandemiljöer i Öresundsregionen.

Läs mer

DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE

DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Datum: 9 maj 2012 Plats: Varbergs kurort En väg in Möten 1 gång i månaden där entreprenörer/arrangörer får träffa alla berörda enheter på en gång. För att sedan

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola 18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Forbrugsvariationsprojektet

Forbrugsvariationsprojektet Kontaktudvalget 29. april 2016 Forbrugsvariationsprojektet Finn Breinholt Larsen Disposition Baggrunden for projektet Geografiske forskelle i borgernes sygehusforbrug i Region Midtjylland (1) Variation

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett

Läs mer

FIRST LEGO League. Stockholm

FIRST LEGO League. Stockholm FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Team Rocket Vi kommer fra Österbybruk Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 9 gutter. Vi representerer Österbyskolan

Läs mer

Spotlight Set Spotlightset / Spotlightsett

Spotlight Set Spotlightset / Spotlightsett Manual / Bruksanvisning / Bruksanvisning Spotlight Set Spotlightset / Spotlightsett ENG SE NO Item. No/Art. nr./art. nr. 995-9 ENG Thank you for choosing to purchase a product from Rusta! Read through

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012 FIRST LEGO League Trollhättan 2012 Presentasjon av laget innovation&inspiration Vi kommer fra Vänersborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 11 jenter og 3 gutter. Vi representerer

Läs mer

Immigration Studying. Studying - University. Stating that you want to enroll. Stating that you want to apply for a course.

Immigration Studying. Studying - University. Stating that you want to enroll. Stating that you want to apply for a course. - University I would like to enroll at a university. Stating that you want to enroll I want to apply for course. Stating that you want to apply for a course an undergraduate a postgraduate a PhD a full-time

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Den Disruptiva Utmaningen Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Disruptiveinnovation.se ChrisSandstrom www.disruptiveinnovation.se Christian.sandstrom@ratio.se

Läs mer

METODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING (1.1) MOBILA YRKESLÄRARE (1.1.1) JOAKIM TRANQUIST CARMA, AALBORG UNIVERSITET TRANQUIST UTVÄRDERING

METODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING (1.1) MOBILA YRKESLÄRARE (1.1.1) JOAKIM TRANQUIST CARMA, AALBORG UNIVERSITET TRANQUIST UTVÄRDERING Workshop METODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING (1.1) MOBILA YRKESLÄRARE (1.1.1) JOAKIM TRANQUIST CARMA, AALBORG UNIVERSITET TRANQUIST UTVÄRDERING 1.1 METODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Evalueringen

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

FTI presenterar Den moderna teknikinformationen. Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm

FTI presenterar Den moderna teknikinformationen. Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm FTI presenterar Den moderna teknikinformationen Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm Späckat program med spännande föreläsningar Write less, say more the

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Analys av användargränssnitt

Analys av användargränssnitt Avd. för Certec Analys av användargränssnitt Uttagsautomat Av: Sofia Henstrand Björn Johansson Bettina K Inledning Syftet med denna uppgift är att lära sig att identifiera olika egenskaper hos ett användargränssnitt.

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Auktionsverket Kulturarena 12 13 november 2015 Vad behövs för att fler ska ta del av och delta i det offentligt finansierade kulturlivet?

Läs mer

Preschool Kindergarten

Preschool Kindergarten Preschool Kindergarten Objectives CCSS Reading: Foundational Skills RF.K.1.D: Recognize and name all upper- and lowercase letters of the alphabet. RF.K.3.A: Demonstrate basic knowledge of one-toone letter-sound

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik

Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik Henrik Shahgholian KTH Royal Inst. of Tech. 2 / 9 Utbildningens mål Gällande matematik: Visa grundliga kunskaper i matematik. Härmed förstås

Läs mer

Immigration Studera. Studera - Universitet. Ange att du vill anmäla dig. Ange att du vill anmäla dig till en kurs. Kurs.

Immigration Studera. Studera - Universitet. Ange att du vill anmäla dig. Ange att du vill anmäla dig till en kurs. Kurs. - Universitet Jag vill anmäla mig till universitetet. Ange att du vill anmäla dig Jag vill anmäla mig till en. Ange att du vill anmäla dig till en kurs kandidatkurs Kurs avancerad kurs doktorandkurs fulltidskurs

Läs mer

Immigration Studera. Studera - Universitet. Ange att du vill anmäla dig. Ange att du vill anmäla dig till en kurs. Kurs. Typ av kurs.

Immigration Studera. Studera - Universitet. Ange att du vill anmäla dig. Ange att du vill anmäla dig till en kurs. Kurs. Typ av kurs. - Universitet I would like to enroll at a university. Ange att du vill anmäla dig I want to apply for course. Ange att du vill anmäla dig till en kurs an undergraduate Kurs a postgraduate a PhD a full-time

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public

TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj 2008 Public Metode Feltperiode: 16.-17. April 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)

Läs mer

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9)

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar är en gedigen uppsättning övningar som kombinerar träning i muntlig språkproduktion med grammatik- och frasträning.

Läs mer

DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI. Träff 1, 6/9 2018

DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI. Träff 1, 6/9 2018 DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI Träff 1, 6/9 2018 UTGÅNGSPUNKTER Varför skriver vi? För att läsas? För att bidra till den vetenskapliga kunskapsproduktionen? För att meritera oss och synas?

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Can you help me, please? Fråga om hjälp Do you speak English? Fråga om en person talar engelska Do you speak _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk I don't speak_[language]_.

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Arbetsmiljö för doktorander

Arbetsmiljö för doktorander Arbetsmiljö för doktorander Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-05- 02 Doktorander (170 doktorander) Sammanställning gjord av Olle Lindberg,

Läs mer

Hur leder vi transformationer?

Hur leder vi transformationer? Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Ansökan Följebrev. Följebrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Ansökan Följebrev. Följebrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt - Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa fru, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer